Gäller fr.o.m Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

Transkript

1 Gäller fr.o.m Nedanstående som pdf 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor. SSMFS 2008:51 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning Det finns också ett tillstånd, utfärdat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och specifikt för MAX IV-laboratoriet, som reglerar vår verksamhet. 2. Risker förenade med arbete i strålningsmiljö (baserat på en text från ssm.se) Stråldoser vid joniserande strålning mäts i sievert (Sv). 1 Sv är en mycket stor stråldos, och oftare använder man därför enheten millisievert, msv (tusendels sievert). I Sverige får vi i genomsnitt en årlig stråldos på drygt 4 msv. Större delen av den årliga stråldosen kommer från naturliga strålkällor såsom strålning från rymden, radioaktiva ämnen i mark och vatten och radioaktiva ämnen i kroppen. Nästan hälften, ca 2 msv per år, orsakas av radon i inomhusluften. Röntgenundersökningar hos läkare och tandläkare bidrar också lite till totaldosen 4 msv. Strålningsdosen utöver den naturliga bakgrunden för personal på MAX-lab är liten, ca. 0.3 msv per år i medeltal. Stråldoserna mäts med en dosimeter, som bärs under tiden personalen finns på MAX-lab, normalt ca timmar per år. Arvsmassan i en cell består av två uppsättningar likadana kedjor av DNA-molekyler. Förutom att dessa styr den individuella cellens funktion bär de också på ett slags komplett arkitektritning för hela kroppen. Joniserande strålning kan jonisera atomer som kommer i dess väg. Det gör att strålningen på olika sätt kan skada eller döda celler. Cellplasman, cellmembranen eller arvsmassan kan skadas genom direkta träffar av strålningen. Men den vanligaste orsaken till allvarliga skador på cellen är att vatten i cellen joniseras och bildar aggressiva ämnen som kan angripa DNA. Angrepp av det här slaget är vanliga, och

2 åstadkoms av cellens egna funktioner samt av slaggprodukter som bildas. Cellen har därför utvecklat ett mycket effektivt system för att reparera dessa typer av skador. Arvsanlaget består av två identiska DNA-kedjor, och när den ena kedjan skadas lagas den med den andra som mall. Det är mycket ovanligt att båda kedjorna skadas på samma sätt. Akut strålsjuka uppstår när man på kort tid får en stråldos som överstiger 1000 msv. Det är i första hand kroppens blodbildande organ (den röda benmärgen) som skadas. De första symptomen på akut strålsjuka är illamående och kräkningar, vilka försvinner efter något dygn, som en skenbar återhämtning. Efter några veckor har de vita blodkropparna blivit så få att immunförsvaret kraftigt försvagats, med bland annat svåra infektioner som följd. Vid högre doser skadas även tarmslemhinnorna. Mycket höga doser (15000 msv) dödar även nerv- och hjärnceller, och då finns det ingen chans att överleva. Förutom de omedelbara effekterna av höga stråldoser, ökar risken att få cancer. Cancer behöver inte visa sig förrän efter flera år. Leukemi (blodcancer) kan dock utvecklas redan två år efter bestrålningstillfället, medan andra tumörtyper kan ta minst tio år för att utvecklas. Nu är det inte säkert att man får cancer om man blir utsatt för strålning. Det är många olika faktorer som ska samspela för att en tumör ska utvecklas. Sannolikheten att få cancer står i proportion till stråldosen. En ökad cancerrisk har man kunnat påvisa då människor under en kort tid utsätts för stråldoser högre än 100 msv. Sannolikheten för cancer antas vara proportionell också mot stråldosen vid små stråldoser. Effekterna från låga stråldoser kan dock vara svåra att urskilja från effekterna av andra faktorer i vår miljö och från effekterna av rökning. Risken att utveckla cancer ökar framför allt med åldern. Foster växer mycket snabbt och är på grund av detta särskilt känsliga för strålning. En könscell som skadats av strålning kan vid en befruktning rent teoretiskt föra skadan vidare. Genetiska skador framkallade av strålning har dock aldrig kunnat påvisas hos människor, inte ens efter atombombsfällningarna i Japan. Genom djurförsök vet man dock att ärftliga skador inträffar. 3. Strålningskällor vid MAX IV Acceleratorn (linac) vid MAX IV kan accelerera elektroner upp till mycket höga energier (3 GeV). Elektronerna kommer att avledas till någon av de två ringarna eller till kortpulsanläggningen (SPF). Vid MAX IV finns huvudsakligen tre källor till joniserande strålning: Elektroner som förloras från acceleratorn. Beroende på vilken energi de har och i vilket material de stoppas, skiljer sig sammansättningen på den producerade strålningen.

3 Emellertid är huvudkomponenterna elektromagnetisk strålning (gamma) och neutroner. Strålningen försvinner direkt då acceleratorn stängs av. Strålningen beskriven ovan inducerar en viss radioaktivitet i acceleratorkomponenterna och i materialen i närheten av maskinen. Denna strålning finns kvar även efter att acceleratorn stoppats, men avklingar med en för materialet given tidskonstant. Klystronerna i klystrontunneln avger strålning under drift. 4. Indelning av områden Denna information är tillämpbar på etapp 1 av MAX IV-laboratoriet bestående av källarplan, byggnad B (start) och byggnad C (SPF). Även de 6 nödutgångarna från källarplan till markplan är inkluderade. När acceleratorerna på MAX IV är igång produceras joniserande strålning. Strålningsnivåerna skiljer sig åt mellan olika områden. MAX IV är indelat i två olika typer av områden: Kontrollerat område (högstrålningsområde) Skyddat område (förhöjd strålningsnivå kan förekomma) De kontrollerade områdena på MAX IV visas i gult i figuren till vänster och utgörs av linactunnel och SPF. Övriga områden är skyddade. Ingångar till skyddat och kontrollerat område är skyltat enligt nedan.

4 5. Tillträde Tillträde till de skyddade och kontrollerade områdena medges endast till den som tagit del av denna information och därmed kvitterat ut en personlig nyckeltag. Dörrar till skyddat och kontrollerat område skall vara låsta och nyckeltaggen krävs för att öppna. Det är förbjudet att låna ut sin nyckeltag till andra och att släppa in personer som inte har en egen nyckeltag. Det är tillåtet att ta med besökare in på skyddat och kontrollerat område om dessa ledsagas hela tiden. Ledsagaren ansvarar då för besökarna. Om du tillhör MAX IV-laboratoriet skall du ha kvitterat ut en personlig dosimeter (TLD). Denna skall alltid användas vid vistelse på MAX IV. Observera att personer tillhörande MAX IV har en TLD som skall bäras både på MAX IV (Odarslövsvägen) och på MAXlab (Ole Römers väg). 6.Tillträde kontrollerat område (högstrålningsområde) Alla dörrar och betongportar som leder till kontrollerat område är utrustade med en brytare som direkt stänger ner acceleratorn om dörren/porten öppnas. Som nämndes ovan är dörrar till kontrollerat område låsta och öppnas med nyckeltagg. Detta fungerar endast om acceleratorn är av. Då acceleratorn är på, kommer tagläsaren inte att öppna motsvarande lås. Acceleratorns status (av/på) indikeras av lampor ovanför dörren. Dörrarna går alltid att öppna från insidan för att komma ut. Vid ingången till det kontrollerade området finns det förhållningsregler anslagna. Dessa beskriver hur och under vilka villkor man får beträda området och hur proceduren är vid avsökning av det och skall studeras innan tillträde får ske.

5 Bilden visar ingången i början av linactunnel. Tillträde är endast tillåtet då den gröna lampan ovanför dörren är tänd. Den orangea lampan blinkar om området innanför dörren är under avsökning och lyser med fast sken då området är avsökt. Den röda lampan är tänd om det föreligger strålningsfara i området innanför dörren och den blå lampan är tänd om det föreligger laserfara. Dörren är låst även om det inte föreligger strålnings- eller laserfara men kan låsas upp genom att dra nyckeltaggen över "IN" tagläsaren. Vid nödläge kan dörren öppnas genom att slå sönder plastkåpan över vredet. Acceleratorn kommer då att stänga ned så snart dörren öppnas eftersom den röda brytaren, som ingår i personsäkerhetssystemet, detekterar att dörren inte är stängd. Det finns också ett antal betongportar som leder till de kontrollerade områdena. Klämrisk föreligger vid hantering av dessa och en separat utbildning måste genomgås för detta. Innan de öppnas skall inloggning ske vid dörr enligt ovan och elektronisk direktvisande dosimeter skall medtagas. En elektronisk direktvisande dosimeter skall bäras inom de kontrollerade områdena. Dessa finns i anslutning till ingångarna. De är alltid på, det enda som skall kontrolleras av den som går in är att batteriet inte är slut.

6 Om dosinformation visas i dess fönster, fungerar batteriet. I annat fall kontaktas strålskyddsgruppen för batteribyte. Dosimetern visar den ackumulerade dosen och, efter en kort knapptryckning, den aktuella dosraten. 7. På kontrollerat område De kontrollerade områdena är p.g.a. avstånden indelade i ett antal segment. Det finns inga restriktioner angående passage mellan två segment förutom att denna skall ske genom dörren d.v.s. det är förbjudet att klättra över staketet. Inom de kontrollerade områdena finns ett antal paneler uppsatta. De innehåller 2 sirener, 3 varningslampor för laser (blå, finns inte i alla områden), strålning (röd) och avsökning (orange). Under dessa finns på vissa paneler en översikt av MAX IV med information om de kontrollerade områdenas status. Därunder följer knappar relaterade till avsökning/säkring av området samt en nödstopp. Nödstoppen stänger ned strålnings- och laserkällor men påverkar inte övrig utrustning som t.ex. ström till magneter. En av sirenerna är aktiv under avsökningsproceduren och har en lång period med ett varierande tonläge. Den andra sirenen aktiveras under en kort tid då strålkällorna eller laser startas och har en kort period.

7 Strålningsfara (röd) och laserfara (blå) förekommer endast då området är avsökt vilket medför att ingen förväntas att se dessa varningslampor tända. Om du ser någon av dessa lampor tända skall du snarast avlägsna dig från området och uppmana övriga som befinner sig där att göra det samma. Tryck in närmsta nödstopp på vägen ut och ring strålskyddsgruppen när du är ute. Detta gäller också om du skulle höra sirenen med den korta perioden. Ovanstående kan bero på ett sk. diagnostikfel i personsäkerhetssytemet och någon faktisk fara måste alltså inte föreligga. Dessutom gäller följande Om den direktvisande dosimetern ger larm skall du snarast avlägsna dig från området och uppmana övriga som befinner sig där att göra det samma. Tryck in närmsta nödstopp på vägen ut och ring strålskyddsgruppen när du är ute. Troligvis beror larmet på kvarvarande inducerad aktivitet (se punkt 9). Det kontrollerade området måste sökas av för att acceleratorn skall kunna startas igen. Under denna procedur blinkar den orangea lampan på panelen och sirenen med lång period är aktiv. Om detta sker måste du skyndsamt avlägsna dig från området. Går inte detta skall du istället trycka in en nödstopp vilket avbryter avsökningen och därmed deaktiverar den orangea lampan och sirenen. 8. Ut från kontrollerat område Alla som beträder kontrollerat område skall dra sin nyckeltag över "IN" tagläsaren vid inträde och över "UT" tagläsaren vid utträde. Personsäkerhetssystemet kan på detta sätt hålla reda på att alla som gått in också kommit ut och acceleratorn kan inte startas om inte alla är utloggade. Detta ökar på ett enkelt sätt säkerheten även om de kontrollerade områdena också måste sökas av enligt en speciell procedur innan start av acceleratorn kan ske. Utloggning måste inte ske vid samma ingång som inloggningen. 9. Inducerad aktivitet Material i närheten av elektronstrålgången kan aktiveras (s.k. inducerad aktivitet). Om detta material skall hanteras eller om arbete skall ske i dess närhet, bör man först hålla den elektroniska dosimetern nära detta för att kontrollera om inducerad aktivitet föreligger. Lägg dosimetern på materialet och mät under cirka 1 minut. Om dosimetern inte larmar är aktiviteten låg och risken vid hantering liten. Larmar dosimetern skall strålskyddspersonal kontaktas. Vid osäkerhet kontaktas strålskyddsgruppen. Material som avlägsnas från acceleratorutrymmena (de kontrollerade områdena) kan som nämns ovan vara aktiverat och skall undersökas av strålskyddsgruppen innan det lämnar

8 MAX IV eller används på andra platser inom MAX IV. Detta gäller material som varit inne på de kontrollerade områdena när acceleratorn varit i drift. Risken för aktivering beror bl.a. på i vilket område materialet befunnit sig samt avståndet mellan materialet och elektronbanan. Ett alternativ till att kontakta strålskyddsgruppen innan bortförsel av material från de kontrollerade områdena är att placera detta i de gula tunnorna. Dessa finns utanför dörrar som leder till de kontrollerade områdena. 10. Strålning utanför de kontrollerade områdena Designmålet för MAX IV är att personal som uppehåller sig på laboratoriet under ett år maximalt skall erhålla en dos på 1 msv. Detta har legat till grund för dimensionering av bl.a. betongväggarna som omger acceleratorutrymmena. Strålnivåerna i de omgivande utrymmena kontrolleras av strålskyddsgruppen med hjälp av handhållna och fast monterade detektorer. Dessutom avger klystronerna i klystrontunneln strålning under drift. Klystrontunneln löper parallellt med linactunneln och i den finns 19 st klystroner placerade. Vid arbete närmare än 2 m från klystronen skall direktvisande elektronisk dosimeter användas. Om dosimetern larmar skall strålskyddsgruppen kontaktas. Om strålnivåerna i klystrontunneln bedöms vara höga kan denna spärras av under drift. Den måste då sökas av innan acceleratorn kan startas. 11. Övriga regler

9 För att förhindra att personer utsätts för förhöjda strålnivåer kan områden tillfälligt komma att spärras av. Avspärrningen kommer att märkas ut med varningsskyltar för strålning och får inte beträdas. Det är förbjudet att utan strålskyddsgruppens tillstånd flytta på skärmningsmaterial som t.ex. betong, järn och bly. En del av detta material är uppmärkt och fastlåst men inte allt. Vid osäkerhet kontaktas strålskyddsgruppen. Det är förbjudet att göra några ändringar i strålskyddsanordningarna, som t.ex. dörrbrytare och strålmonitorer, utan tillstånd från strålskyddsgruppen. Det är förbjudet att arbeta med kontaktorerna till modulatorerna utan strålskyddsgruppens tillstånd. Det är förbjudet att strömsätta modulatorer (3 fas) med temporärt kablage. Det är förbjudet att till laboratoriet införa radioaktivt material eller apparatur som kan utsända joniserande strålning utan strålskyddsgruppens tillstånd. Gravida kvinnor skall ta kontakt med strålskyddsgruppen för mer information och bedömning av vilken typ av dosimeter som är lämpligast. Vid frågor och för mer information kontakta säkerhetsgruppen/strålskydd Magnus Lundin Strålskyddsingenjör Anders Hansson Strålskyddsingenjör Magnus Hörling Strålskyddsingenjör Lennart Isaksson Forskare Dadi Thorsteinsson Chef säkerhetsgruppen