ARKIV OCH SAMHÄLLE FORSKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARKIV OCH SAMHÄLLE FORSKNING"

Transkript

1 ARKIV SAMHÄLLE OCH FORSKNING

2 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING

3

4 Svenska Arkivsamfundets skriftserie nr 14 ARKIV SAMHÄLLE OCH FORSKNING STOCKHOLM 1972

5 Redaktör: Förste arkivarie Josef Edström Redaktionens adress: Riksarkivet, Fack, Stockholm 34 Omslag av Herbert Skarin Tryckt av Bröderna Lagerström AB, Stockholm 1972

6 INNEHALL Jan Frisk, Registrering av sjukjournaler Leif Gidlöf, Sveriges pressarkiv och pressmuseum Harry Järv, Kungl. bibliotekets handskriftsamling Andreas Jf/Jrgensen, Arkiver og edb Beata Losman, Kvinnohistoriskt arkiv och de kvinnohistoriska samlingarna på Göteborgs universitetsbibliotek Bodil Ulate-Segura, Ferna bruksarkiv FÖRTECKNING ÖVER ARKIVFILMER Lunds universitetsbibliotek. Mikrofilmade handskrifter i andra bibliotek och arkiv samt i privat ägo. Av M. Donner översikter OCH GRANSKNINGAR Orakelteknik för framtidsplanering (En framtidsbedömning med Delfi-teknik. Information, dokumentation och media). Rec. av B. Hedberg Aktuella arkivproblem (Nils Nilsson, Arkiv i rörelse; Essayer och kåserier). Rec. av H Karlsson Reduktionsmyndigheternas organisation och arkivhistoria (Arne Munthe, Studier i drottning Kristinas och reduktionens historia). Rec. av H. Wichman ARKIVFRÅGOR I NYARE UTLÄNDSK LITTERATUR Danmark , Finland. En tioårsöversikt Storbritannien Conseil international des archives Frankrike Italien l 05 Väst- och östtyskland Sovjetunionen och Polen Förenta Staterna

7

8 Registrering av sjukjournaler Av arkivarie Jan Frisk Arun. Vid de nordiska arkivdagarna i Köpenhamn den 7 och 8 augusti 1971 avhandlades bl. a. "Registrering av massarkivalier". Följande artikel utgör ett utdrag av ett anförande rörande sjukhusarkiv. Sjukjournalen J ag skall här försöka belysa hur man under tidernas lopp sökt lösa problemet med registrering av det centrala handlingsbeståndet i sjukhusarkiven - nämligen sjukjournalerna. A v utrymmesskäl kan jag inte ta upp röntgenlaboratoriernas eller andra laboratoriers register. Detta hade i och för sig varit av intresse, eftersom vissa laboratorier har sina specialproblem som kräver särskilda register. A v de exempel jag nämner här, är de flesta hämtade från några kliniker vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De kan dock i stort sett sägas vara belysande för utvecklingen inom riket. Denna har nämligen - trots avsaknad av detaljerade centrala direktiv - utvecklats på i stora drag samma sätt inom de flesta lasarett. Den äldsta journalen i Sahlgrenska sjukhuset omfattar tiden eller 36 år. Det är en tunn inbunden volym, där man på en rad per patient har fört in uppgifter i den ordning patienterna skrevs in på sjukhuset. För varje patient antecknades sålunda det löpnummer patienten tilldelades vid inskrivning - alltså ett inskrivningsnummer, namn - men inte adress, - ålder, diagnos, datum för inskrivning och utskrivning samt om patienten blivit frisk, förbättrad, utan hjälp eller död. Vilka register fanns då till denna journal? Svaret är enkelt: Det fanns inga. Avsaknaden av register ger vid handen att läkaren i första hand intresserade sig för det aktuella sjukdomstillståndet. Ända till mitten av 1850-talet såg journalen ut på detta sätt. Men vid denna tid infördes två förändringar: anteckningarna om sjukdomen utökades från ett ord för redovisning av diagnosen till ett utrymme om fyra rader för något utförligare uppgifter om patientens sjukdomstillstånd. Dessutom försågs journalen med ett alfabetiskt register. Först nu blev det i praktiken möjligt att utan större tidsspillan få rätt på en sökt patient. Journalvolymen omfattade hela sjukhuset- någon uppdelning på olika kliniker hade 7

9 Jan Frisk ännu inte skett. Men eftersom den sjukvårdande verksamheten nu hade nått en sådan omfattning att journalvolymen endast räckte till för ett enda års journaler fick man leta i flera journalvolymer i de fall man inte var säker på vilket år en patient vårdats vid sjukhuset. Efterhand som den sjukvårdande verksamheten differentierades, inrättades specialkliniker. Varje klinik förde sina egna journaler. Detta medförde naturligtvis en försämring ur registreringssynpunkt: För att få tag på en viss patient kunde man - i det fall man varken var säker på vilken klinik han vårdats eller vilket år vården ägt rum - få leta i ett flertal fristående register. Trots dessa brister var dessa register till sjukjournalerna de enda patientregister man hade på klinikexpeditionerna ända in i modern tid. Som exempel på den arbetsinsats som kan krävas för att få fram en patient kan jag nämna att man inom journalarkivet för de kirurgiska och medicinska klinikerna på Sahlgrenska sjukhuset för någon tid sedan fick gå igenom 49 olika alfabetiska register innan man fann den sökta patienten som varit intagen för vård för ett tiotal år sedan. Nu finns det emellertid ett sätt att kringgå nackdelarna med de klinikvis uppbyggda patientregistren. Sjukhussysslomannen, som svarade för den ekonomiska redovisningen, förde en avräkningsbok med alla patienterna, den s.k. patientrullan. Eftersom denna omfattade sjukhusets samtliga kliniker, kan man i de fall patientrullan har alfabetiska register, lättare hitta en patient med hjälp av denna. Vidare förekom det vid vissa lasarett att en vaktmästare i sjukhusporten hade ett patientregister som gav hänvisning till den avdelning där en patient vårdades. Dessa senare register är dock sällan fullständigt bevarade. Som jag nyss nämnde hade de alfabetiska patientregistren till de inbundna journalerna den svagheten att de enbart redovisade varj~ klinik för sig och dessutom endast utgjorde årsregister. Att patientregistren inte omfattade hela sjukhus eller sjukvårdsområden tror jag i och för sig inte beror på bristande möjligheter med äldre manuella system utan i första hand på att man upplevde den sjukvårdande verksamheten såsom avgränsad till respektive klinik. I de fall det verkligen förelåg ett behov kunde man med manuella metoder utarbeta patientregister som omfattar flera år och hela landstingsområden. -Jag tänker här på centraldispensärernas register över fall av konstaterad tuberkulos. Mot slutet av 1800-talet och framför allt under 1900-talet blev journalens uppgifter återigen lika knapphändiga som tidigare. Den något utförligare sjukdomsbeskrivningen slopades och ersattes åter endast med en uppgift om patientens diagnos. På

10 Registrering av sjukjournaler och 1960-talet gav den i regel endast upplysning om patientens namn, födelsenummer, inskrivningsnummer och diagnos, men inte ens diagnosen registreras alltid längre. Journaldossieren Förklaringen till denna tillbakagång är att söka i det förhållandet att man mot slutet av 1800-talet vid sidan om anteckningarna i den inbundna journalen började komplettera den med utförligare uppgifter vilka infördes på särskilda blad. Dessa blad är att betrakta såsom en bilaga till den inbundna journalen. Till en början utgjordes bilagan av ett enda blad - i regel en feberkurva, men även andra uppgifter fick plats. Efterhand som det inom sjukhusen inrättades laboratorier och andra s.k. serviceavdelningar uppstod en intern korrespondens inom sjukhuset i form av remissutlåtanden från laboratorierna till vårdavdelningarna. Vidare utökades avdelningsläkarens egna anteckningar till att omfatta patientens tidigare sjukhistoria, daganteckningar under vården samt en slutlig sammanfattning av vårdtillfället För att hålla samman dessa lösa papper lade man dem i ett dubbelark. Därmed hade man skapat en hel journalakt såsom bilaga till anteckningarna i den inbundna journalen. Eftersom såväl denna som de lösa bilagorna kallades för journal har härav uppstått en terminologisk oklarhet som alltid förvirrar begreppen när man talar om sjukhusarkiv. Jag kallar i fortsättningen den inbundna journalen för journalrulla och dess lösa bilagor för journalakt eller journaldossier. Journalakterna förvarades till en början i samma ordning som anteckningarna i de inbundna journalrullorna - alltså i inskrivningsnummerordning. En patient som vårdats vid en och samma klinik vid mer än ett tillfälle fick med detta arkivläggningssystem lika många journalakter som vårdtillfällen. Efter hand - ofta under 1950-talet- började man föra samman alla akter rörande en och samma patient vid samma klinik till ett ställe. Rent arkivtekniskt kan man säga att man lagt samman alla journalakterna till en journaldossier. Numera har man på många håll gått ytterligare ett steg genom att lägga journalakter för samma patient tillhörande flera kliniker inom samma sjukhus i en och samma dossier förvarad i ett gemensamt centralarkiv. På enstaka håll har man t.o.m. börjat förvara en och samma patients samtliga journaluppgifter och röntgenfilmer i samma dossier. När man skulle söka en journaldossier fick man ännu under 1950-talet i regel fortfarande gå till de inbundna journalrullornas alfabetiska register för att se under vilket inskrivningsnummer patientens journal förvarades. Numera har man så gott som över- 9

11 Jan Frisk allt vid de svenska sjukhusarkiven övergått till att ställa upp journaldossiererna efter födelsenummer - alltså den sexsiffriga sifferkombination som bildas av patientens två sista siffror för födelseåret samt två siffror för vardera födelsemånad och -dag. Journaldossiererna har därför i praktiken blivit självregistrerande. De alfabetiska registren har blivit öve~ödiga utom i de fall man är osäker på patientens födelsenummer. Vi har här kunnat konstatera att den ursprungliga journalrullan, som alltså finns i obruten serie - i vårt fall från till våra dagar, länge utgjorde det enda ställe där läkaren själv införde anteckningar om sina patienter, men att den efter hand kompletterades av bilagor och att dessa bilagor växte ut till hela dossierer som helt övertog journalrullans roll. Läkaren av idag arbetar endast med journaldossieren. Han för inte in några uppgifter i journalrullan - fråga är om han vet om dess existens. När journalrullan inte längre alltid innehåller uppgift ens om diagnos gör den knappast längre skäl för benämningen journal. Diagnosregister Att journalrullan inte längre alltid innehåller uppgift om patientens diagnos har sin förklaring i att man i de moderna diagnosregistren får en direkt hänvisning till de födelsenumrerade journaldossiererna. Vid besök i arkiv för äldre sjukjournaler brukar man ofta påträffa gamla bortglömda kortlådor, som visar sig innehålla diagnosregister. De kan härröra från 1890-talet och framåt i tiden. Genom att slå upp en viss diagnos kan man här få hänvisning till samtliga fall inom kliniken som åsatts denna diagnos. På grund av att varje klinik hade sitt eget journalarkiv var det naturligt att även diagnosregistren var begränsade till kliniken. Man kan dessutom se hur diagnosregistreringen inom en och samma klinik ändrat inriktning och omfattning som följd av förändrade behandlingsmetoder och hur sjukdomspanoramat och därmed forskningsproblematiken växlat. Ofta har gränsdragningen mellan diagnosregister och enskilda läkares excerpter och materialsamlingar för den egna forskningen varit oklar. sjukhusen har ju sedan gammalt insänt statistiska uppgifter till de centrala myndigheterna i Stockholm. Men i regel har dessa enbart bestått av klumpsummor. Man har i detta material inte kunnat nå ned till den enskilde individen. Ar 1964 infördes däremot en detaljerad diagnosregistrering som ger direkt hänvisning till de enskilda patienternas journaler. Till en början omfattade den den s.k. Uppsalaregionen - dvs. ungefär fem svenska län - samt Malmö stad. Efterhand har ytterligare delar av landet till- 10

12 Registrering av sjukjournaler kommit. Denna registrering tjänar två syften, dels skall den skapa faktaunderlag för sjukvårdsplaneringen i stort, dels skall den genom de diagnoslistor som sammanställs kunna ge forskarna lättare tillgång till journalmaterialet De uppgifter som registrerats har varierat under de första uppbyggnadsåren, men i stort insamlas för varje patient som utskrivs efter avslutad vård på en särskild blankett "Statistikjournal A, B och C" fullständiga persondata, fyra diagnoser, antalet vårddagar, sju operationskoder, vid olycksfall kod för vad som framkallat olycksfallet, vid förgiftningsfall kod för det medel som framkallat förgiftningen. Dessa uppgifter skrivs ut av datorer i listform på papper. Här är att märka att man fortfarande använder respektive sjukhus och klinik som första sorteringsgrund samt först i tredje hand diagnoskoden. Dessa listor är således ganska konventionella diagnosregister eftersom de ordnats klinikvis såsom register till journaldossiererna. Men det nya ligger i att man inte nöjt sig med dessa diagnoslistor utan utnyttjat datateknikens möjligheter att sortera materialet efter olika sökbegrepp. Man har gjort sammanställningar som visar utskrivningar och vårddagar fördelade efter kön, ålder, huvuddiagnos, geografiska områden samt andra uppgifter av värde som faktaunderlag för sjukvårdsplaneringen. Genom att magnetbanden är bevarade, finns här en potentiell möjlighet att göra sammanställningar som visar utvecklingen under längre tidsperioder. Genom att nomenklaturen för diagnosregistreringen ansluter sig till världshälsoorganisationens nomenklatur vidgas möjligheterna för internationella jämförelser. Från de första diagnosregistren från 1800-talets slut på kortlappar som enbart redovisade den egna kliniken har vi alltså nu fått en diagnosregistrering som är avsedd att omfatta hela riket och som kan ges internationell anknytning. J ag nämnde nyss att journalrullan nuförtiden inte överallt innehåller diagnos. Vid de kliniker jag här ofta nämnt som exempel finns förutom namn, födelse- och inskrivningsnummer endast en markering om att uppgifter för statistikjournalen har inlämnats - den har alltså blivit en ren hjälpliggare. Nu är förlusten inte så stor: i realiteten har man något utförligare uppgifter i blanketterna för diagnosstatistiken samt i datorns utskrift av diagnosregistret, de förra ordnade efter år, klinik och födelsenummer, den senare efter år, klinik och diagnoskod. 11

13 Jan Frisk Moderna patientregister I och med att man samlat in data för en diagnosregistrering omfattande hela sjukvårdsregioner och bearbetar dessa maskinellt ligger det ju nära till hands att sortera samma faktamaterial inte på diagnos utan på patient. Härigenom kan man skapa stora dataregister med vilka man kan söka en patient oavsett vilket sjukhus eller vilken klinik han besökt. Diagnosregistren är utskrivna på papper i listform årsvis i efterhand. För patientregistren har man däremot behov av att snabbt få fram uppgifter och man har dessutom krav på att de ständigt skall vara aktuella. Detta har gjort att man på det datalagrade patientregister som redan är i bruk i Danderyds sjukhus utanför Stockholm använder sig av direkt tillgång till datorns uppgifter. Genom att slå in patientens personnummer erhåller man uppgift om bl.a. vid vilka kliniker inom landstingsområdet han tidigare vårdats och var det således finns journaluppgifter att hämta. Register av denna typ planeras nu på andra håll i riket. Eftersom vi senare i dag skall diskutera sociala myndigheters arkiv, kan jag nämna att liknande dataregister över aktuella socialdossierer redan finns i drift i Göteborg. Det kan här påpekas att dessa nya dataregister utgör register till de konventionella pappersjournalerna. Databehandling och datalagring av hela sjukjournaler tycks fortfarande vara som en hägring vilken förflyttar sig allt längre bort mot horisonten ju mer man strävar efter att nå den. Men genom att efter hand förse det datalagrade patientregistret med vissa kompletterande uppgifter som t. ex. blodgrupp, överkänslighet för vissa mediciner m. m. kommer det att få alltfler funktioner. Vi har här sett hur man först registrerade alla uppgifter rörande en patient i den inbundna journalrullan. Genom att rullan efter hand försågs med ett alfabetiskt register utgjorde den samtidigt ett register till de vårdade patienterna och gav dessutom uppgift om diagnos. Journalrullans roll som sjukjournal övertogs av journaldossiererna, dess roll som patientregister har övertagits av fristående patientregister, dess roll slutligen som diagnosregister har övertagits av fristående diagnosregister. 12

14 Sveriges pressarkiv och pressmuseum A v arkivarie Leif Gidlöf Sveriges pressarkiv och pressmuseum kommer i maj 1972 att kunna se tillbaka på en 25-årig tillvaro. Den 21 maj 1947 konstituerades Föreningen Sveriges tidningsmuseum, som det ursprungliga namnet var, på förslag av en arbetsgrupp tillsatt gemensamt av Publicistklubben, Tidningsutgivareföreningen, Journalistföreningen och Typografförbundet Arbetsgruppen leddes av dåvarande chefredaktören för Dagens Nyheter Sten Dehlgren och tidningsmannen och presshistorikern Gunnar Bjurman. Redan på 30-talet hade tanken på ett pressmuseum kommit upp internt inom Publicistklubben. Det omedelbara incitamentet blev emellertid utställningen på Skansen 1945 med anledning av den svenska pressens 300-årsjubileum, som samlade besökare. Man kan erinra sig, att den tidigaste föregångaren till Postoch Inrikes Tidningar, Ordinari Post Tijdender, utkom med sitt första nummer i januari Verksamheten drivs fortfarande i föreningsform med årsmöte, fastställda stadgar och vald styrelse, vars verksamhetsberättelser regelmässigt trycks. I styrelsen företräds i första hand pressen men även pressforskningen och arkivsidan. Institutionens anställda personal har hittills huvudsakligen rekryterats från olika delar av pressområdet Vid starten 1947 uppgick medlemsantalet till ett 70-tal juridiska och ett 40-tal fysiska personer. Vid utgången av 1971 kunde föreningen räkna 110 branschföretag, 27 pressorganisationer och 252 enskilda personer som medlemmar. Tidningar och tidningsföretag betalar årsavgift efter upplaga, medan organisationer och enskilda betalar en fast avgift. Föreningens allmänna syftning framgår kortast av stadgarnas l (1966), som anger som dess uppgift att "åstadkomma, vidmakthålla och vidareutveckla ett arkiv och museum för tidningsoch tidskriftsverksamhet och att därmed stödja tidningskunskap och pressforskning samt att verka för att enskilda tidningar samlar och till pressarkivet som gåva eller deposition överlämnar material av presshistoriskt intresse". Till detta kan läggas att även andra arkiv med pressanknytning än tidningsarkiv tas emot och att egenskapen av forskningsarkiv 13

15 Leif Gidlöt numera utvecklats till att klart dominera över museiverksamheten. Efter att en längre tid ha hållit till i provisoriska och splittrade lokaler erhöll pressarkivet en förbättring genom inflyttningen i Lillienhoffska huset vid Medborgarplatsen i Stockholm 1963/4. Att lokalerna är inrymda i en byggnad uppförd på 1670-talet och klassad som kulturhus har emellertid medfört arkivtekniska olägenheter som ojämn temperatur och luftfuktighet samt låg brandsäkerhet. Däremot har installerats moderna stålhyllor, dock inte compactussystem, som omöjliggörs av tekniska skäl. Institutionen disponerar i huset ca 400 m2 i tre plan, varav museum och expedition respektive arkiv och bibliotek upptar hälften var. Någon särskild forskarsal har av utrymmesskäl inte kunnat avskiljas, utan ett antal forskarplatser har iordningställts i arkivlokalerna. Av en personal på sammanlagt fyra personer tjänstgör endast en på heltid. Den nuvarande föreståndaren tjänstgör samtidigt på riksarkivet. Föreningen åtnjuter numera statligt och kommunalt anslag för sin verksamhet. Emellertid svarar pressen och dess organisationer samt enskilda medlemmar genom medlemsavgifter och anslag ännu för över 60 % av budgeten. Museet var ursprungligen tänkt som kärnan i föreningens verksamhet. Det bygger dels på diverse teknisk apparatur av typografisk och telekommunikationskaraktär, dels på pressanknutna föremål med konstnärligt eller dokumentärt värde. Den stående utställningen bygger också på speciellt arrangerade montage. Ur forskningssynpunkt - liksom ur konstnärlig synpunkt - intressant är samlingen av tidningsteckningar. Inte minst Edvard Forsströms ( ) politiska karikatyrer från årtiondena kring sekelskiftet har utnyttjats i en rad nyare avhandlingar, då inte bara som illustrationer utan som exponenter för en tidigt viktig del i den politiska opinionsbildningen. Ivar Starkenberg ( ) och Leo von Malachowski (f 1901) är också företrädda' med större teckningssamlingar. Vid sidan av en stående utställning har ett antal temainriktade specialutställningar arrangerats under senare år, vilka bl. a. behandlat pressens pionjärgestalter, tidningen ldun samt - i anslutning till ett pågående forskningsprojekt i Göteborg - den äldre arbetarpressen. Biblioteket innehåller i första hand referenslitteratur inom presshistoria och allmän pressvetenskap. Därutöver återfinns i växlande utsträckning tidningars och pressorganisationers eget tryck (verksamhetsberättelser, årsböcker, meddelande- och cirkulärserier, personaltidningar m. m.), facktidskrifter, avtalstryck inom 14

16 Sveriges pressarkiv och pressmuseum pressområdet. kongress- och mötestryck. skönlitterära verk av tidningsmän samt bibliografier och matriklar. Samlingen av äldre tidnings- och annonstaxor går som längst tillbaka till 1870-talet. Denna typ av tryck föreligger numera i samlad form i AB Tidningsstatistiks produktion (TS-boken m. fl. på lösblad). som ger en fortlöpande statistisk dokumentation. Tidningssamlingen - där en koncentration skett till det svenskspråkiga materialet- består av exemplar. som på olika sätt belyser tidningarnas interna utveckling tekniskt och redaktionellt. Dit hör första- och sistanummer. jubileumsnummer. special- och extranummer samt vissa serier av specialtidningar och löpsedlar. Löpande tidningslägg förvaras alltså i princip inte. Detta skulle innebära utrymmes- och avgränsningsproblem. som på intet sätt skulle svara mot vinsten för forskarna. eftersom möjligheterna i Stockholm att i andra institutioner begagna tidningslägg i original eller mikrofilm är mycket goda. En relativt omfattande klippsamling täcker in tidningsmäns biografica samt pressförhållanden i allmänhet. Här sker en löpande bevakning. Klipp om olika pressfrågor ingår också i Publicistklubbens och Tidningsutgivareföreningens överlämnade arkiv. Kortregistret över pseudonymer och signaturer har lagts upp under en längre tid och innehåller nu närmare kort. Jämte problem rörande tidningarnas ägareförhållanden och upplagesiffror hör just identifikationer av artikelförfattare med hjälp av signaturregistret och tidningarnas medarbetarregistratur till de vanligaste forskarförfrågningarna brevledes. Arkivets ökande dominans återspeglas i antalet forskarbesök. som stigit från till Underlaget och intresset för pressforskning har breddats på senare år inom framför allt universitetsämnena historia. ekonomisk historia. litteraturvetenskap och statsvetenskap samt i form av uppdragsforskning inom massmediaområdet. Dessutom kvarstår givetvis tidningarnas och pressorganisationernas intresse för forskning i den egna historiska utvecklingen. Universitetsforskningens tendens att organiseras i projekt har även resulterat i projekt inom pressforskningsområdet. särskilt vid litteraturvetenskapliga institutionerna i Lund och Uppsala samt statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Av arkivets bestånd på ca 600 hm svarar det stora TT-arkivet för 55 %. företagsarkiv (särskilt tidningar) för 30 %. föreningsarkiv (särskilt pressorganisationer) för 10 % och personarkiv för 5 % Tyngdpunkten i tiden ligger helt naturligt på 1900-talet. Även 15

17 Leif Gidlöf 1800-talets senare hälft är emellertid representerad. Särskilt märks Rudolf Walls korrespondens (1850-talet-), Aftonbladet (strödda handlingar , ), Svenska Telegrambyrån (1867-), Publicistklubben (1874-), Dagens Nyheter (1878-) och Stockholms-Tidningen (1892-). Insamlande och förvaring av tidningsarkiv nämns särskilt i stadgarna men har egentligen först från 1960-talets mitt- genom accessionerna från Dagens Nyheter och stockholms-tidningen - nått någon större omfattning. Dagens Nyheters (1864-) arkiv på ca 50 hm överlämnades 1964 i samband med tidningens 100-årsjubileum. Det har hittills i första hand utnyttjats av docent Jarl Torbacke för forskningar till tidningens historia , ett arbete som i tiden knyter an till Leif Kihlbergs historiker inom perioden Kihlberg ansluter ju i sin tur till Gudmar Hasselbergs biografi över Rudolf Wall. I arkivet ingår styrelse- och bolagsstämmoprotokoll , medarbetarregistratur , redaktionsjournaler och räkenskaper Chefredaktören Sten Dehlgrens och tekniske direktören Tor Roxendorffs korrespondens respektive bildar två längre serier. Bland personarkiven återfinns de tidigare chefredaktörerna Rudolf W alls och Otto von Zweigbergks korrespondens. Från Stockholms-Tidningen ( ) överlämnades strax efter nedläggningen ett arkiv av inte fullt samma storleksordning som Dagens Nyheters. Däri ingår bolagsstämmo- och styrelseprotokoll , medarbetarregistratur , direktionens korrespondens , kulturredaktionens korrespondens , korrespondens med utlandskorrespondenterna och chefredaktörerna Börje Brilioths, Carl Kreugers, Gustaf Näsströms och Victor Vindes korrespondens Räkenskaper och diverse journalserier ligger inom perioden Bland äldre fragment märks handlingar härrörande från chefredaktören Anders J eurling samt strödda kontrakt. Svenska Dagbladet (1884-) har deponerat sitt medarbetarregistratur Som nämnts går Dagens Nyheters motsvarande registratur tillbaka till 1908 och stockholmstidningens till Det från Aftonbladet (1830-) överlämnade arkivet faller huvudsakligen inom Kreugerperioden ( ), främst olika journalserier, distributionsrapporter, räkenskaper och diverse statistik. Före 1932 ligger vissa 1800-talsfragment (kassabok , 16

18 Sveriges pressarkiv och pressmuseum strödda protokoll ) samt professor Gustaf Retzius' stora manuskriptarkiv från chefredaktörstiden oktober november Arkivet från Svenska Morgonbladet (Morgonbladet) ( ) upptar ca 20 hm och innehåller bolagsstämma- och styrelseprotokoll , aktieböcker , korrespondens och räkenskaper A v landsortstidningar återfinns smärre arkiv från Skaraborgaren, Västernorrlands Allehanda och Västerviks-Posten. Skandinaviska Tryckeriaktiebolaget har ett speciellt intresse genom sina betydande ägarintressen i stockholmspressen kring sekelskiftet. Protokoll, räkenskaper och strödda handlingar har bevarats inom perioden Ä ven från pressorganisationerna har arkivalier överlämnats. Av centrala organisationer är Publicistklubben (PK), grundad 1874, äldst. Publicistklubbens ideella och allmänkulturella inriktning har gjort den till ett forum för frågor som pressetik, tryckfrihet och sekretess, journalistutbildning. Protokoll med bilagor , liggare över medlemmar m. m., korrespondens , diverse ämnesordnade handlingar samt räkenskaper upptar ca 15 hm. Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) bildades 1898 som en tidningsföretagens organisation med både dags-, vecko- och vissa facktidningar som medlemmar. Regionalt har skett en indelning i kretsföreningar. Hittills överlämnade delar av arkivet ligger i storleksordningen 20 hm. I arkivet ingår kopior av föredragningslistor och protokoll , cirkulär 1947-löpande, medlemsuppgifter , upplageuppgifter , uppgifter om pappersförmedling , ämnesordnade handlingar (dossierer) samt räkenskaper (huvudböcker, dagböcker, kassaböcker m. m.) bildades en arbetsgivarsektion inom TU, vilken 1935 blev fristående under namnet Tidningarnas Arbetsgivareförening (T A). Från TA har överlämnats cirkulär löpande, medlemsböcker samt räkenskaper (huvudböcker, dagböcker, kassaböcker m. m.) Av övriga organ med nära anknytning till TU återfinns arkivalier från bl. a. dess veckopressektion Vectu, Mellersta kretsen, Smålandskretsen, stockholmspressens ekonomiska förening, Pressens förtroenderåd och några kommitteer. Svenska Journalistförbundet. (tidigare -föreningen) har från bildandet 1901 haft en facklig inriktning och är numera anslutet till TCO. Från SJF föreligger protokollskopior samt strödda äldre handlingar. 2 - Arkiv, samhälle.. 17

19 Leif Gidlöt Pressorganisationernas tryck ingår som nämnts i prmctp i biblioteket. Dit hör PK's årsberättelser (årsböcker), meddelanden och matriklar från 1881, TU's och TA's meddelanden, verksamhetsberättelser, matriklar och övriga publikationer från 1912 samt SJF's matriklar från 1902 och kongressprotokoll från Till representerade pressorganisa tioner hör också U t ländska pressföreningen i Sverige. Pressens Opinionsnämnd tillkom 1914 som en heders- och skiljedomstol för pressen med representation för de stora pressorganisationerna samt juridisk expertis. Nämndens akter i behandlade mål jämte diverse räkenskaper upptar 3 hm. A v tillfälliga föreningar utan egentlig pressanknytning kan nämnas Antifascistisk samling, Folkfronten och Svenska hjälpkommitten för Spanien, varifrån arkivfragment från åren närmast före 1939 medföljt en klippsamling från Ture Nermans tidning Trots Allt!. Materialet från Tidningarnas Telegrambyrå (TT) bildar både genom sin storlek och speciella karaktär en särskild enhet inom pressarkivets bestånd, varav det omfattar över hälften eller närmare 350 hm. TT -arkivets kvantitativt helt dominerande huvuddel består av centralredaktionens ingående och utgående nyhetstelegram. Det fördelar sig i ingående utrikestelegram och , utgående utrikestelegram maj 1932-september 1933 och , utgående inrikestelegram och radionyheter 1939~1970. A v nyhetstelegrammen sker leveranser löpande med endast en kortare eftersläpning. Särskilt de ingående utrikestelegrammen uppvisar emellertid en så betydande ansvällning, att gallringsåtgärder i någon form torde komma att få övervägas. Utöver det jämförelsevis homogena telegrammaterialet ingår även strödda delar av TT's korrespondens m. m., däribland nyhetstelegram till och korrespondens med TT's utländska förbindelser juli 1939-juni 1940 (fr a Reuters i London, Agence Havas i Paris, Contelunion i Berlin och Tass i Moskva). Ritzaus bureaus telegram till TT's Malmöredaktion 8-9 april 1940 har likaså bevarats liksom filialens egna utgående telegram dessa två kritiska dagar. Vid sidan av det speciella materialet kring krigsutbrottet 1939 f 40 märks statistiska uppgifter rörande TT's utrikesförbindelser från 1929, handlingar från valbevakningarna , TTchefen Gustaf Reuterswärds korrespondens , inrikeschefen Ewald Beckmans korrespondens samt strödda volymer allmän korrespondens från

20 Sveriges pressarkiv och pressmuseum Mer omfattande forskning i TT -arkivet har de senaste åren fr. a. bedrivits av docent Stig Hadenius i Göteborg för ett arbete till TT's 50-årsjubileum Detta har till största delen kunnat ske i form av inlån till Göteborg. Ett material av liknande typ som TT -telegrammen utgör en samling nyhetsbulletiner från Svensk-norsk Pressbyrå TT inledde sin verksamhet 1921 och ersatte då som nyhetsförmedlare den 1867 grundade Svenska Telegrambyrån. Svenska Telegrambyråns ingående nyhetstelegram (delvis- 1911) uppgår till 45 hm. Vi har alltså en i det närmaste total lucka i nyhetstelegrammaterialet Att driva en aktiv inventerings- och insamlingsverksamhet är och har varit en principiell ambition, som emellertid nu väsentligt begränsas av att accessionsutrymmet sjunkit under 10 %- Detta måste i sin tur delvis tas i anspråk för vissa åtagna löpande accessioner till TT -arkivet. Vidare har ordnings- och förteckningsarbeten av personella skäl och genom löpande arbetsuppgifter inte kunnat föras framåt i önskvärd utsträckning. Förteckningsbeståndet är sålunda ännu mycket ofullständigt. Institutionen befinner sig för närvarande i ett övergångsläge vad gäller verksamhetens omfattning och finansiering. Det utredningsarbete som bedrivits inom styrelsen under 1970 och 1971 har lett fram till en form av förstatligande och anknytning till riksarkivet av arkivet och vissa delar av biblioteket som förstahandsalternativ. Till denna slutsats har bidragit de praktiska svårigheter och kostnader, som skulle vara förenade med ett anskaffande av nya lämpliga lokaler, personalrekryteringssynpunkter samt allmänna rationaliseringsöverväganden. Vidare anknyter verksamheten numera i hög grad till vissa delar av det statliga arkivväsendets ordinarie och instruktionsmässiga uppgifter. Föreningens årsmöte den 12 maj 1971 anslöt sig till styrelsens bedömning. Föreningen föreslog därför i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juli 1971 ett förstatligande i form av en integrering i riksarkivet samtidigt med en mot verksamhetens omfattning svarande pet:sonaltilldelning. Kungl. Majt har emellertid ännu inte tagit slutgiltig ställning till förslaget. Skulle ett förstatligande komma till stånd, har det betraktats som önskvärt att de arkivaliska bestånden, referensbiblioteket och den forskningsinriktade delen av verksamheten kan hållas samman inom riksarkivets ram. Begreppet Sveriges pressarkiv har vunnit hävd under en nu 25-årig existens. 19

Örebro stad. Örebro stads epidemisjukhus.

Örebro stad. Örebro stads epidemisjukhus. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Örebro stads epidemisjukhus. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid 1863-1950, handlingarna omfattar tiden 1866-1952 År 1863 uppfördes ett epidemisjukhus mitt

Läs mer

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

Bokinsamlingskommittén vid Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångars arkiv

Bokinsamlingskommittén vid Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångars arkiv Lunds universitetsbibliotek Bengt Werner, 1997 Bokinsamlingskommittén vid Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångars arkiv Placering: B 618 Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångar bildades

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

PRO Eslöv 70 år 1943 2013.

PRO Eslöv 70 år 1943 2013. PRO Eslöv 70 år 1943 2013. Inledning 1942 mitt under brinnande krig bildades Sveriges pensionärers riksorganisation. Anledningen till detta var pensionärernas svåra situation i samhället. Få pensionärer

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Svenska lantbruksmöten 1844-1970

Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Databasens innehåll Databasen Svenska lantbruksmöten och lantbruksutställningar 1844-1970 syftar till att bibliografiskt redovisa den omfattande tryckutgivning som skett

Läs mer

Arkivförteckning för Eksjö Folkets Park vid Eksjö museum

Arkivförteckning för Eksjö Folkets Park vid Eksjö museum Arkivförteckning för Eksjö Folkets Park vid Eksjö museum Arkivförvarare: Eksjö museum 57580 Eksjö Arkivbildare: Jan Engdahl, Eksjö museum Titel: Eksjö Folkets Park Omfång: 0.25 hyllmeter Tid: 1940-tal

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Hovsta kommun. Barnavårdsnämnden.

Hovsta kommun. Barnavårdsnämnden. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning. 2015-01-14 Historik Historik för. (Handlingar och verksamhetstid 1925-1951) En ny lag om samhällets barnavård kom den 6 juni 1924. Den föreskrev att samhällets barnavårdande

Läs mer

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk.

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. 1 Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. Carolina Rediviva, 24 maj 2012 Böcker är ens vänner! Det säger alltid min mamma.

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2013 2013-06-04 14 25 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Sida 1 (5) ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-11, 12 att gälla från och med den 1 januari 2016. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1(5) Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1. Sammanfattning Riksarkivet (RA) genomförde den 13 oktober 2011 en inspektion hos Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK). Inspektionen omfattade

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sidan: 1. Förord. J A Göths arkiv. Serie B kopieböcker: Brevkopior. Serie C dagböcker Dagböcker

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sidan: 1. Förord. J A Göths arkiv. Serie B kopieböcker: Brevkopior. Serie C dagböcker Dagböcker INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Sidan: Serie B kopieböcker: B I Brevkopior 3 4 Serie C dagböcker C I Dagböcker 5 6 Serie E brev och korrespondens E I Brev och korrespondens E II Telegram 7 8 9 Serie F ämnesordnade

Läs mer

Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg

Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg 2015-01-20 Övriga arkiv och samlingar Facettens arkiv Förteckningen upptar vilka övriga arkiv och samlingar som finns deponerade

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar Sundsvalls kommuntryckeri, 2008 Ordning och reda Dagligen översköljs vi av information från alla håll - från medier,

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

Siebenhirters bönbok från 1400- talet överlevde nätt och jämnt den stora slottsbranden 1697. Vid branden försvann boken, men återfanns senare hos en

Siebenhirters bönbok från 1400- talet överlevde nätt och jämnt den stora slottsbranden 1697. Vid branden försvann boken, men återfanns senare hos en Gammal skatt Siebenhirters bönbok från 1400- talet överlevde nätt och jämnt den stora slottsbranden 1697. Vid branden försvann boken, men återfanns senare hos en guldsmed i Gamla Stan och återköptes till

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland, verksamhetsåret 2010

Verksamhetsberättelse för Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland, verksamhetsåret 2010 Verksamhetsberättelse för i Halland, verksamhetsåret 2010 Styrelse och funktionärer Ordförande Barbro Maijgren Vice ordförande Olle Nilsson Sekreterare Bengt Lindqvist Kassör Allan Berg Ledamot Asta Berg

Läs mer

Förteckna arkiv INNAN ELLER EFTER LEVERANS TILL REGIONARKIVET. Koncernkontoret

Förteckna arkiv INNAN ELLER EFTER LEVERANS TILL REGIONARKIVET. Koncernkontoret Koncernkontoret Regionarkivet Datum 2014-01-16 Ansvarig: Enheten för tillsyn och utredning Version 1.0 Förteckna arkiv INNAN ELLER EFTER LEVERANS TILL REGIONARKIVET Dokumentslag: Styrande Dokumenttyp:

Läs mer

Personnummer och samordningsnummer

Personnummer och samordningsnummer Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU28 Personnummer och samordningsnummer Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2008/09:111) som bl.a. syftar till att lösa problemet med att

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

Handskrift 151. Professor Sverker R Eks arkiv (1930-)

Handskrift 151. Professor Sverker R Eks arkiv (1930-) Handskrift 151. Professor Sverker R Eks arkiv (1930-) Sverker R Ek föddes i Göteborg 1930, son till litteraturprofessor Sverker Ek och fil.mag. Ingrid Häggström. Sverker Jr kom att gå i samma fotspår som

Läs mer

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 )

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Handskriftssamlingen (på 4 hyllmeter) som har tagits om hand av Forskningsarkivet,

Läs mer

Söklista gravbok Björketorps församling

Söklista gravbok Björketorps församling 2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna

Läs mer

Ljunggrens släktarkiv.

Ljunggrens släktarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Ljunggrens släktarkiv. 2014-10-07 Historik Handlingarna omfattar åren 1856-1999. Ljunggrens släktarkiv innehåller handlingar från fem personer som på olika sätt är släkt

Läs mer

Gravar utan känd gravrättsinnehavare

Gravar utan känd gravrättsinnehavare Gravar utan känd gravrättsinnehavare EDEBO Gravnummer Gravstenstext Senast gravsatt A 4 J A Gustafsson, Skärsta Hilda 1889-1971 Johan Alfred Gustafsson 1977 A 7 C J Janzon fam grav Knut Hjalmar Johanzon

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning av Vägga - skolans boksamling. Karlshamns kommun

Uppföljning av tidigare granskning av Vägga - skolans boksamling. Karlshamns kommun www.pwc.se R evisions rapport Uppföljning av tidigare granskning av Vägga - skolans boksamling Caroline Liljebjörn 29 april 2016 Innehåll 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 2 1.1. Revisionell bedömning...

Läs mer

Anmärkningar. Verksamhets- och revisionsber Seriesignum: A 3

Anmärkningar. Verksamhets- och revisionsber Seriesignum: A 3 Årsmötesprotokoll A 1 1 1966 1994 Serien i arkivkartong. 1986 saknas. I denna volymen ingår också A:2, och A:3. 1997 1997 Ingår i volym F14:1. Styrelseprotokoll A 2 1957 1994 Serien i arkivkartong. Ingår

Läs mer

Arkiv: Sveriges Fritidspedagogers Förening, SFF

Arkiv: Sveriges Fritidspedagogers Förening, SFF Arkiv: Sveriges Fritidspedagogers Förening, SFF SFF grundades 1juli1966 av representanter för samtliga landets fritidsutbildningar och anslöts till Svenska Facklärarförbundet, SFL. Första namn var Sveriges

Läs mer

Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf

Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf Arkivförteckning Protokoll A Protokoll med bilagor och handlingar (A1) Övriga protokoll (A2) Utgående handlingar (B) Verksamhets. Och revisonsberättelser med

Läs mer

Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling

Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling Foö H 170 1 Ahlqvist Fredrik August Foö H 174 1 Johansson Emma Augusta Foö A 3 1 Inget namn angivet Sack Eva Gabriella Sack Johan Gabriel (John) Sack Louise Wilhelmina Foö A 4 1 Bennet Sack Charlotta Sack

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING 2008-10-22 ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING Grundläggande information för myndigheter RIKSARKIVET Avdelningen för tillsyn 2 Inledning Syftet med denna information är att hjälpa myndigheter med ändamålsenlig

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för folkrörelsearkivet Folkrörelsearkivet är en fristående del av kommunarkivet, som är utformad speciellt för föreningar och folkrörelser. Här

Läs mer

Falköpings Bibliotek genom tiderna

Falköpings Bibliotek genom tiderna Första biblioteket i Silvénska huset på Storgatan Falköpings Bibliotek genom tiderna Biblioteket idag. Foto: bibliotekets arkiv Redan 1841 togs initiativet till det första lånebiblioteket i Falköping,

Läs mer

Karlskoga härads Brandstodsförening.

Karlskoga härads Brandstodsförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karlskoga härads Brandstodsförening. 2017-01-03 Historik Handlingarna omfattar åren 1857-1950, verksamhetstid 1857-1948.Karlskoga härads Brandstodsförening

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 5 september i Svenska Kennelklubbens museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 5 september i Svenska Kennelklubbens museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2016 2016-09-05 17-32 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 5 september i Svenska Kennelklubbens museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde kommun Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986)

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986) Astrid Hallström var född i Göteborg som dotter till kulturhistorikern Wilhelm Berg och hans hustru Emy Gumaelius. Efter utbildningen arbetade hon som

Läs mer

Villa San Micheles bibliotek på Capri:

Villa San Micheles bibliotek på Capri: Villa San Micheles bibliotek på Capri: Ett säreget bibliotek på en säregen ö av Lars Rydquist "SVENSKT BIBLIOTEK på sydlig breddgrad" kallar f d förste bibliotekarien Nils Sandberg (vid Göteborgs UB) sin

Läs mer

Karlstads del i bokflödet inom länet

Karlstads del i bokflödet inom länet 1 (9) Karlstads del i bokflödet inom länet 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hanteringen av böcker och andra medier (hädanefter kallat böcker) på stadsbiblioteket i Karlstad har ökat enormt. Hösten 28 gick 12

Läs mer

Saml. Wilstadius, Paul Tandläkare Paul Wilstadius efterlämnade papper

Saml. Wilstadius, Paul Tandläkare Paul Wilstadius efterlämnade papper 1 Lunds universitetsbibliotek Handskriftsavdelningen Saml. Wilstadius, Paul Tandläkare Paul Wilstadius efterlämnade papper Paul Wilstadius (1905-1978) Tandläkare i Lund. Fil. hedersdr vid Lunds universitet.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Riktlinjer för leverans av handlingar till föreningsarkivet

Riktlinjer för leverans av handlingar till föreningsarkivet Riktlinjer för leverans av handlingar till föreningsarkivet Innehåll Sid Regler för Föreningsarkivet 2 Ansvarsfördelning 3 Vilka handlingar ska levereras 4 Tillvägagångssätt vid leverans av arkivhandlingar

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer

Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer 1(5) Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer 1. Sammanfattning Även databaser och andra elektroniska handlingar ingår i Statens historiska museers (SHMM) arkiv och ska redovisas med detta.

Läs mer

Arkivreglemente för Köpings kommun

Arkivreglemente för Köpings kommun REGLEMENTE 1 (6) Arkivreglemente för Köpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-20, 116 Förutom arkivlagens och arkivförordningens bestämmelser om arkivvård gäller följande reglemente för den

Läs mer

HÅLLBARHET. Ett arkiv skall återspegla föreningens verksamhet!

HÅLLBARHET. Ett arkiv skall återspegla föreningens verksamhet! Att ta hand om sina papper och skapa ett arkiv är viktigt både för föreningar, privatpersoner, företag och myndigheter. Arkivet blir en faktabank, dit man går för att jämföra och kontrollera uppgifter:

Läs mer

Örebro stad. Karolinska aftonskolan.

Örebro stad. Karolinska aftonskolan. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Karolinska aftonskolan. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid och handlingar 1944-1968 Örebro aftonskola startades på initiativ av NKI-skolan i Stockholm (skola

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

Mazerska kvartettsällskapet

Mazerska kvartettsällskapet Mazerska kvartettsällskapet Musik- och teaterbiblioteket vid Statens musikverk Mars 2012 Inger Enquist Inledning Mazerska kvartettsällskapet är en kammarmusikförening som grundades 1849 på initiativ av

Läs mer

Sara Lidman. Författare. Katalog över hennes manuskriptsamling i Uppsala universitetsbibliotek ( )

Sara Lidman. Författare. Katalog över hennes manuskriptsamling i Uppsala universitetsbibliotek ( ) Sara Lidman (1923-2004) Författare Katalog över hennes manuskriptsamling i Uppsala universitetsbibliotek Uppsala 2000 Förord Sara Lidman har donerat sitt mycket omfattande arkiv, däribland hela brevsamlingen,

Läs mer

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av Kvalitet i Släktforskningen, nr 1 Om bryggor och bojar eller Konsten att släktforska utan att det blir fel Av Håkan Skogsjö Utgiven av Postadress: Box 30222, 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an article published in Scriptum. Citation for the published paper: Hatje, Anna-Karin Forskningsarkivet: en mötesplats för arkiven

Läs mer

Handskrift 40J. Albert Linders arkiv ( )

Handskrift 40J. Albert Linders arkiv ( ) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40J. Albert Linders arkiv (1849 1877) Albert Linder var son till Johan Albert Linder. Han blev sjöman och avled 28 år

Läs mer

Handskrift 134. Författaren och dagboksskrivaren, Fil Dr. Rut Berggrens arkiv (1918-2008)

Handskrift 134. Författaren och dagboksskrivaren, Fil Dr. Rut Berggrens arkiv (1918-2008) Handskrift 134. Författaren och dagboksskrivaren, Fil Dr. Rut Berggrens arkiv (1918-2008) Född in i 1910-talets bruksmiljö i Gästrikland var vidareutbildning ingen självklarhet och än mindre var det för

Läs mer

Arkiv: 791 Folkrörelsernas arkiv, Linköping Plats: 07. Årsmötesprotokoll Seriesignum: A 1. Styrelseprotokoll Seriesignum: A 2

Arkiv: 791 Folkrörelsernas arkiv, Linköping Plats: 07. Årsmötesprotokoll Seriesignum: A 1. Styrelseprotokoll Seriesignum: A 2 Årsmötesprotokoll A 1 1 1966 1994 Serien i arkivkartong. 1986 saknas. I denna volymen ingår också A:2, och A:3. Styrelseprotokoll A 2 1957 1994 Serien i arkivkartong. Ingår i volym A1:1. Verksamhets- och

Läs mer

De nordiska privatarkiven och deras förvaltare

De nordiska privatarkiven och deras förvaltare De nordiska privatarkiven och deras förvaltare Rapport om benchmarkingarbetet och dess resultat Ann Hörsell Riksarkivet, Sverige Bakgrund De nordiska riksarkivarierna beslöt formellt hösten 2008 att en

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2010 2010-11-24 10 21 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer

AB Marks Hyresbostäder.

AB Marks Hyresbostäder. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning AB Marks Hyresbostäder. 2016-04-13 Historik Organisationsnummer: 556005-0006 Allmännyttigt bostadsföretag 1959 köpte Örebro stad aktierna i AB Marks tegelbruk. Avsikten

Läs mer

Svenska kärleksbrev. Urval och introduktioner av Kaj Attorps. Lind & Co

Svenska kärleksbrev. Urval och introduktioner av Kaj Attorps. Lind & Co Svenska kärleksbrev Urval och introduktioner av Kaj Attorps Lind & Co INNEHALL 11 Förord 13 Hugo Alfvén Till Alice Nordin, 30/_5 1898 Till Alice Nordin, 3/6 1898 Till Alice Nordin, odaterät, 1898 Ur Alice

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar 1 2 I dagens samhälle översköljs vi dagligen av information från alla håll - från medier, myndigheter, organisationer

Läs mer

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR ORDNA OCH BEVARA SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR HISTORIK Vid mitten av 1960-talet togs initiativet till bildandet av ett folkrörelsearkiv i Jönköpings

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19.

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde i Svenska Kynologiska Akademin den 5 november 2008 i SKK:s Konstmuseum, Spånga

Protokoll fört vid sammanträde i Svenska Kynologiska Akademin den 5 november 2008 i SKK:s Konstmuseum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 3/2008 2008-11-05 21 32 Protokoll fört vid sammanträde i Svenska Kynologiska Akademin den 5 november 2008 i SKK:s Konstmuseum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons Eders Majestäter l Ärade församling l Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons 100-årsjubileum. För oss alla är det en betydelsefull uppmuntran i vårt arbete, att Svenska Teknologföreningens

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE ARKIVFÖRTECKNING. Luleå kommuns stadsarkiv. Referenskod SE//99:1. Utskriftsdatum KOMMUNFULLMÄKTIGE 99

KOMMUNFULLMÄKTIGE ARKIVFÖRTECKNING. Luleå kommuns stadsarkiv. Referenskod SE//99:1. Utskriftsdatum KOMMUNFULLMÄKTIGE 99 Luleå kommuns stadsarkiv ARKIVFÖRTECKNING KOMMUNFULLMÄKTIGE Referenskod SE// Utskriftsdatum Arkivbildare KOMMUNFULLMÄKTIGE 99 Depå Luleå kommuns stadsarkiv Översikt arkivbildare KOMMUNFULLMÄKTIGE 99 Uppgifter

Läs mer

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Rekommendation till dokumentsamordnare för insamling av forskningsmaterial. Dnr 1-453/2014

Rekommendation till dokumentsamordnare för insamling av forskningsmaterial. Dnr 1-453/2014 Rekommendation till dokumentsamordnare för insamling av forskningsmaterial Dnr 1-453/2014 Utgivare: Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Arkiv och Registratur Version: 1.0 Juni 2014 Rekommendation

Läs mer

UPPRÄTTANDE AV ARKIVFÖRTECKNING ORDNA OCH FÖRTECKNA HANDLINGAR ENLIGT ALLMÄNNA ARKIVSCHEMAT

UPPRÄTTANDE AV ARKIVFÖRTECKNING ORDNA OCH FÖRTECKNA HANDLINGAR ENLIGT ALLMÄNNA ARKIVSCHEMAT Vägledning UPPRÄTTANDE AV ARKIVFÖRTECKNING ORDNA OCH FÖRTECKNA HANDLINGAR ENLIGT ALLMÄNNA ARKIVSCHEMAT Vägledning 1 (15) UPPRÄTTANDE AV ARKIVFÖRTECKNING ORDNA OCH FÖRTECKNA HANDLINGAR ENLIGT ALLMÄNNA ARKIVSCHEMAT

Läs mer

Hallands Arkivförbunds verksamhetsberättelse 2012

Hallands Arkivförbunds verksamhetsberättelse 2012 Hallands Arkivförbunds Årsmöte 2013-04-23 - Bilaga 1 Hallands Arkivförbunds verksamhetsberättelse 2012 En nöjd ordförande för Folkrörelsernas arkiv i södra Halland Jan-Olof Johansson framför de ca 400

Läs mer

Vol. 1 Excerpter och förarbeten till drottning Kristinas historia: Appelman. Underhållsländerna. Diverse källor.

Vol. 1 Excerpter och förarbeten till drottning Kristinas historia: Appelman. Underhållsländerna. Diverse källor. Universitetsbiblioteket Lunds universitet CURT WEIBULLS SAMLING CW = Excerpter och förarbeten av Curt Weibull MW = Excerpter och förarbeten av Martin Weibull Vol. 1 Appelman. Underhållsländerna. Diverse

Läs mer

Mariestads. Pensionärsförening

Mariestads. Pensionärsförening Mariestads Pensionärsförening 70 År 1944-2014 HISTORIK avseende Mariestads pensionärsförening, PRO Mariestad, 70 år 17 mars 2014. Inledning I år, 2014 fyller Mariestads pensionärsförening, PRO Mariestad,

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

Jönköpings stadsarkiv

Jönköpings stadsarkiv Jönköpings stadsarkiv I äldre tider förvarades stadens brev, privilegier och andra viktiga dokument i en stor, svart kista. Idag finns Jönköpings stadsarkiv i nya moderna lokaler i Arkivhuset. Stadsarkivet

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

KAROLINSKA SJUKHUSETS MÅNGFACETTERADE KONSTSKATT

KAROLINSKA SJUKHUSETS MÅNGFACETTERADE KONSTSKATT . KAROLINSKA SJUKHUSETS MÅNGFACETTERADE KONSTSKATT Introduktion till en serie artiklar om konsten på KS Av Håkan Eriksson och Jan Lindsten Det har sagts att hälsan är juvelen i kronan på den friska människans

Läs mer