ARKIV OCH SAMHÄLLE FORSKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARKIV OCH SAMHÄLLE FORSKNING"

Transkript

1 ARKIV SAMHÄLLE OCH FORSKNING

2 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING

3

4 Svenska Arkivsamfundets skriftserie nr 14 ARKIV SAMHÄLLE OCH FORSKNING STOCKHOLM 1972

5 Redaktör: Förste arkivarie Josef Edström Redaktionens adress: Riksarkivet, Fack, Stockholm 34 Omslag av Herbert Skarin Tryckt av Bröderna Lagerström AB, Stockholm 1972

6 INNEHALL Jan Frisk, Registrering av sjukjournaler Leif Gidlöf, Sveriges pressarkiv och pressmuseum Harry Järv, Kungl. bibliotekets handskriftsamling Andreas Jf/Jrgensen, Arkiver og edb Beata Losman, Kvinnohistoriskt arkiv och de kvinnohistoriska samlingarna på Göteborgs universitetsbibliotek Bodil Ulate-Segura, Ferna bruksarkiv FÖRTECKNING ÖVER ARKIVFILMER Lunds universitetsbibliotek. Mikrofilmade handskrifter i andra bibliotek och arkiv samt i privat ägo. Av M. Donner översikter OCH GRANSKNINGAR Orakelteknik för framtidsplanering (En framtidsbedömning med Delfi-teknik. Information, dokumentation och media). Rec. av B. Hedberg Aktuella arkivproblem (Nils Nilsson, Arkiv i rörelse; Essayer och kåserier). Rec. av H Karlsson Reduktionsmyndigheternas organisation och arkivhistoria (Arne Munthe, Studier i drottning Kristinas och reduktionens historia). Rec. av H. Wichman ARKIVFRÅGOR I NYARE UTLÄNDSK LITTERATUR Danmark , Finland. En tioårsöversikt Storbritannien Conseil international des archives Frankrike Italien l 05 Väst- och östtyskland Sovjetunionen och Polen Förenta Staterna

7

8 Registrering av sjukjournaler Av arkivarie Jan Frisk Arun. Vid de nordiska arkivdagarna i Köpenhamn den 7 och 8 augusti 1971 avhandlades bl. a. "Registrering av massarkivalier". Följande artikel utgör ett utdrag av ett anförande rörande sjukhusarkiv. Sjukjournalen J ag skall här försöka belysa hur man under tidernas lopp sökt lösa problemet med registrering av det centrala handlingsbeståndet i sjukhusarkiven - nämligen sjukjournalerna. A v utrymmesskäl kan jag inte ta upp röntgenlaboratoriernas eller andra laboratoriers register. Detta hade i och för sig varit av intresse, eftersom vissa laboratorier har sina specialproblem som kräver särskilda register. A v de exempel jag nämner här, är de flesta hämtade från några kliniker vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De kan dock i stort sett sägas vara belysande för utvecklingen inom riket. Denna har nämligen - trots avsaknad av detaljerade centrala direktiv - utvecklats på i stora drag samma sätt inom de flesta lasarett. Den äldsta journalen i Sahlgrenska sjukhuset omfattar tiden eller 36 år. Det är en tunn inbunden volym, där man på en rad per patient har fört in uppgifter i den ordning patienterna skrevs in på sjukhuset. För varje patient antecknades sålunda det löpnummer patienten tilldelades vid inskrivning - alltså ett inskrivningsnummer, namn - men inte adress, - ålder, diagnos, datum för inskrivning och utskrivning samt om patienten blivit frisk, förbättrad, utan hjälp eller död. Vilka register fanns då till denna journal? Svaret är enkelt: Det fanns inga. Avsaknaden av register ger vid handen att läkaren i första hand intresserade sig för det aktuella sjukdomstillståndet. Ända till mitten av 1850-talet såg journalen ut på detta sätt. Men vid denna tid infördes två förändringar: anteckningarna om sjukdomen utökades från ett ord för redovisning av diagnosen till ett utrymme om fyra rader för något utförligare uppgifter om patientens sjukdomstillstånd. Dessutom försågs journalen med ett alfabetiskt register. Först nu blev det i praktiken möjligt att utan större tidsspillan få rätt på en sökt patient. Journalvolymen omfattade hela sjukhuset- någon uppdelning på olika kliniker hade 7

9 Jan Frisk ännu inte skett. Men eftersom den sjukvårdande verksamheten nu hade nått en sådan omfattning att journalvolymen endast räckte till för ett enda års journaler fick man leta i flera journalvolymer i de fall man inte var säker på vilket år en patient vårdats vid sjukhuset. Efterhand som den sjukvårdande verksamheten differentierades, inrättades specialkliniker. Varje klinik förde sina egna journaler. Detta medförde naturligtvis en försämring ur registreringssynpunkt: För att få tag på en viss patient kunde man - i det fall man varken var säker på vilken klinik han vårdats eller vilket år vården ägt rum - få leta i ett flertal fristående register. Trots dessa brister var dessa register till sjukjournalerna de enda patientregister man hade på klinikexpeditionerna ända in i modern tid. Som exempel på den arbetsinsats som kan krävas för att få fram en patient kan jag nämna att man inom journalarkivet för de kirurgiska och medicinska klinikerna på Sahlgrenska sjukhuset för någon tid sedan fick gå igenom 49 olika alfabetiska register innan man fann den sökta patienten som varit intagen för vård för ett tiotal år sedan. Nu finns det emellertid ett sätt att kringgå nackdelarna med de klinikvis uppbyggda patientregistren. Sjukhussysslomannen, som svarade för den ekonomiska redovisningen, förde en avräkningsbok med alla patienterna, den s.k. patientrullan. Eftersom denna omfattade sjukhusets samtliga kliniker, kan man i de fall patientrullan har alfabetiska register, lättare hitta en patient med hjälp av denna. Vidare förekom det vid vissa lasarett att en vaktmästare i sjukhusporten hade ett patientregister som gav hänvisning till den avdelning där en patient vårdades. Dessa senare register är dock sällan fullständigt bevarade. Som jag nyss nämnde hade de alfabetiska patientregistren till de inbundna journalerna den svagheten att de enbart redovisade varj~ klinik för sig och dessutom endast utgjorde årsregister. Att patientregistren inte omfattade hela sjukhus eller sjukvårdsområden tror jag i och för sig inte beror på bristande möjligheter med äldre manuella system utan i första hand på att man upplevde den sjukvårdande verksamheten såsom avgränsad till respektive klinik. I de fall det verkligen förelåg ett behov kunde man med manuella metoder utarbeta patientregister som omfattar flera år och hela landstingsområden. -Jag tänker här på centraldispensärernas register över fall av konstaterad tuberkulos. Mot slutet av 1800-talet och framför allt under 1900-talet blev journalens uppgifter återigen lika knapphändiga som tidigare. Den något utförligare sjukdomsbeskrivningen slopades och ersattes åter endast med en uppgift om patientens diagnos. På

10 Registrering av sjukjournaler och 1960-talet gav den i regel endast upplysning om patientens namn, födelsenummer, inskrivningsnummer och diagnos, men inte ens diagnosen registreras alltid längre. Journaldossieren Förklaringen till denna tillbakagång är att söka i det förhållandet att man mot slutet av 1800-talet vid sidan om anteckningarna i den inbundna journalen började komplettera den med utförligare uppgifter vilka infördes på särskilda blad. Dessa blad är att betrakta såsom en bilaga till den inbundna journalen. Till en början utgjordes bilagan av ett enda blad - i regel en feberkurva, men även andra uppgifter fick plats. Efterhand som det inom sjukhusen inrättades laboratorier och andra s.k. serviceavdelningar uppstod en intern korrespondens inom sjukhuset i form av remissutlåtanden från laboratorierna till vårdavdelningarna. Vidare utökades avdelningsläkarens egna anteckningar till att omfatta patientens tidigare sjukhistoria, daganteckningar under vården samt en slutlig sammanfattning av vårdtillfället För att hålla samman dessa lösa papper lade man dem i ett dubbelark. Därmed hade man skapat en hel journalakt såsom bilaga till anteckningarna i den inbundna journalen. Eftersom såväl denna som de lösa bilagorna kallades för journal har härav uppstått en terminologisk oklarhet som alltid förvirrar begreppen när man talar om sjukhusarkiv. Jag kallar i fortsättningen den inbundna journalen för journalrulla och dess lösa bilagor för journalakt eller journaldossier. Journalakterna förvarades till en början i samma ordning som anteckningarna i de inbundna journalrullorna - alltså i inskrivningsnummerordning. En patient som vårdats vid en och samma klinik vid mer än ett tillfälle fick med detta arkivläggningssystem lika många journalakter som vårdtillfällen. Efter hand - ofta under 1950-talet- började man föra samman alla akter rörande en och samma patient vid samma klinik till ett ställe. Rent arkivtekniskt kan man säga att man lagt samman alla journalakterna till en journaldossier. Numera har man på många håll gått ytterligare ett steg genom att lägga journalakter för samma patient tillhörande flera kliniker inom samma sjukhus i en och samma dossier förvarad i ett gemensamt centralarkiv. På enstaka håll har man t.o.m. börjat förvara en och samma patients samtliga journaluppgifter och röntgenfilmer i samma dossier. När man skulle söka en journaldossier fick man ännu under 1950-talet i regel fortfarande gå till de inbundna journalrullornas alfabetiska register för att se under vilket inskrivningsnummer patientens journal förvarades. Numera har man så gott som över- 9

11 Jan Frisk allt vid de svenska sjukhusarkiven övergått till att ställa upp journaldossiererna efter födelsenummer - alltså den sexsiffriga sifferkombination som bildas av patientens två sista siffror för födelseåret samt två siffror för vardera födelsemånad och -dag. Journaldossiererna har därför i praktiken blivit självregistrerande. De alfabetiska registren har blivit öve~ödiga utom i de fall man är osäker på patientens födelsenummer. Vi har här kunnat konstatera att den ursprungliga journalrullan, som alltså finns i obruten serie - i vårt fall från till våra dagar, länge utgjorde det enda ställe där läkaren själv införde anteckningar om sina patienter, men att den efter hand kompletterades av bilagor och att dessa bilagor växte ut till hela dossierer som helt övertog journalrullans roll. Läkaren av idag arbetar endast med journaldossieren. Han för inte in några uppgifter i journalrullan - fråga är om han vet om dess existens. När journalrullan inte längre alltid innehåller uppgift ens om diagnos gör den knappast längre skäl för benämningen journal. Diagnosregister Att journalrullan inte längre alltid innehåller uppgift om patientens diagnos har sin förklaring i att man i de moderna diagnosregistren får en direkt hänvisning till de födelsenumrerade journaldossiererna. Vid besök i arkiv för äldre sjukjournaler brukar man ofta påträffa gamla bortglömda kortlådor, som visar sig innehålla diagnosregister. De kan härröra från 1890-talet och framåt i tiden. Genom att slå upp en viss diagnos kan man här få hänvisning till samtliga fall inom kliniken som åsatts denna diagnos. På grund av att varje klinik hade sitt eget journalarkiv var det naturligt att även diagnosregistren var begränsade till kliniken. Man kan dessutom se hur diagnosregistreringen inom en och samma klinik ändrat inriktning och omfattning som följd av förändrade behandlingsmetoder och hur sjukdomspanoramat och därmed forskningsproblematiken växlat. Ofta har gränsdragningen mellan diagnosregister och enskilda läkares excerpter och materialsamlingar för den egna forskningen varit oklar. sjukhusen har ju sedan gammalt insänt statistiska uppgifter till de centrala myndigheterna i Stockholm. Men i regel har dessa enbart bestått av klumpsummor. Man har i detta material inte kunnat nå ned till den enskilde individen. Ar 1964 infördes däremot en detaljerad diagnosregistrering som ger direkt hänvisning till de enskilda patienternas journaler. Till en början omfattade den den s.k. Uppsalaregionen - dvs. ungefär fem svenska län - samt Malmö stad. Efterhand har ytterligare delar av landet till- 10

12 Registrering av sjukjournaler kommit. Denna registrering tjänar två syften, dels skall den skapa faktaunderlag för sjukvårdsplaneringen i stort, dels skall den genom de diagnoslistor som sammanställs kunna ge forskarna lättare tillgång till journalmaterialet De uppgifter som registrerats har varierat under de första uppbyggnadsåren, men i stort insamlas för varje patient som utskrivs efter avslutad vård på en särskild blankett "Statistikjournal A, B och C" fullständiga persondata, fyra diagnoser, antalet vårddagar, sju operationskoder, vid olycksfall kod för vad som framkallat olycksfallet, vid förgiftningsfall kod för det medel som framkallat förgiftningen. Dessa uppgifter skrivs ut av datorer i listform på papper. Här är att märka att man fortfarande använder respektive sjukhus och klinik som första sorteringsgrund samt först i tredje hand diagnoskoden. Dessa listor är således ganska konventionella diagnosregister eftersom de ordnats klinikvis såsom register till journaldossiererna. Men det nya ligger i att man inte nöjt sig med dessa diagnoslistor utan utnyttjat datateknikens möjligheter att sortera materialet efter olika sökbegrepp. Man har gjort sammanställningar som visar utskrivningar och vårddagar fördelade efter kön, ålder, huvuddiagnos, geografiska områden samt andra uppgifter av värde som faktaunderlag för sjukvårdsplaneringen. Genom att magnetbanden är bevarade, finns här en potentiell möjlighet att göra sammanställningar som visar utvecklingen under längre tidsperioder. Genom att nomenklaturen för diagnosregistreringen ansluter sig till världshälsoorganisationens nomenklatur vidgas möjligheterna för internationella jämförelser. Från de första diagnosregistren från 1800-talets slut på kortlappar som enbart redovisade den egna kliniken har vi alltså nu fått en diagnosregistrering som är avsedd att omfatta hela riket och som kan ges internationell anknytning. J ag nämnde nyss att journalrullan nuförtiden inte överallt innehåller diagnos. Vid de kliniker jag här ofta nämnt som exempel finns förutom namn, födelse- och inskrivningsnummer endast en markering om att uppgifter för statistikjournalen har inlämnats - den har alltså blivit en ren hjälpliggare. Nu är förlusten inte så stor: i realiteten har man något utförligare uppgifter i blanketterna för diagnosstatistiken samt i datorns utskrift av diagnosregistret, de förra ordnade efter år, klinik och födelsenummer, den senare efter år, klinik och diagnoskod. 11

13 Jan Frisk Moderna patientregister I och med att man samlat in data för en diagnosregistrering omfattande hela sjukvårdsregioner och bearbetar dessa maskinellt ligger det ju nära till hands att sortera samma faktamaterial inte på diagnos utan på patient. Härigenom kan man skapa stora dataregister med vilka man kan söka en patient oavsett vilket sjukhus eller vilken klinik han besökt. Diagnosregistren är utskrivna på papper i listform årsvis i efterhand. För patientregistren har man däremot behov av att snabbt få fram uppgifter och man har dessutom krav på att de ständigt skall vara aktuella. Detta har gjort att man på det datalagrade patientregister som redan är i bruk i Danderyds sjukhus utanför Stockholm använder sig av direkt tillgång till datorns uppgifter. Genom att slå in patientens personnummer erhåller man uppgift om bl.a. vid vilka kliniker inom landstingsområdet han tidigare vårdats och var det således finns journaluppgifter att hämta. Register av denna typ planeras nu på andra håll i riket. Eftersom vi senare i dag skall diskutera sociala myndigheters arkiv, kan jag nämna att liknande dataregister över aktuella socialdossierer redan finns i drift i Göteborg. Det kan här påpekas att dessa nya dataregister utgör register till de konventionella pappersjournalerna. Databehandling och datalagring av hela sjukjournaler tycks fortfarande vara som en hägring vilken förflyttar sig allt längre bort mot horisonten ju mer man strävar efter att nå den. Men genom att efter hand förse det datalagrade patientregistret med vissa kompletterande uppgifter som t. ex. blodgrupp, överkänslighet för vissa mediciner m. m. kommer det att få alltfler funktioner. Vi har här sett hur man först registrerade alla uppgifter rörande en patient i den inbundna journalrullan. Genom att rullan efter hand försågs med ett alfabetiskt register utgjorde den samtidigt ett register till de vårdade patienterna och gav dessutom uppgift om diagnos. Journalrullans roll som sjukjournal övertogs av journaldossiererna, dess roll som patientregister har övertagits av fristående patientregister, dess roll slutligen som diagnosregister har övertagits av fristående diagnosregister. 12

14 Sveriges pressarkiv och pressmuseum A v arkivarie Leif Gidlöf Sveriges pressarkiv och pressmuseum kommer i maj 1972 att kunna se tillbaka på en 25-årig tillvaro. Den 21 maj 1947 konstituerades Föreningen Sveriges tidningsmuseum, som det ursprungliga namnet var, på förslag av en arbetsgrupp tillsatt gemensamt av Publicistklubben, Tidningsutgivareföreningen, Journalistföreningen och Typografförbundet Arbetsgruppen leddes av dåvarande chefredaktören för Dagens Nyheter Sten Dehlgren och tidningsmannen och presshistorikern Gunnar Bjurman. Redan på 30-talet hade tanken på ett pressmuseum kommit upp internt inom Publicistklubben. Det omedelbara incitamentet blev emellertid utställningen på Skansen 1945 med anledning av den svenska pressens 300-årsjubileum, som samlade besökare. Man kan erinra sig, att den tidigaste föregångaren till Postoch Inrikes Tidningar, Ordinari Post Tijdender, utkom med sitt första nummer i januari Verksamheten drivs fortfarande i föreningsform med årsmöte, fastställda stadgar och vald styrelse, vars verksamhetsberättelser regelmässigt trycks. I styrelsen företräds i första hand pressen men även pressforskningen och arkivsidan. Institutionens anställda personal har hittills huvudsakligen rekryterats från olika delar av pressområdet Vid starten 1947 uppgick medlemsantalet till ett 70-tal juridiska och ett 40-tal fysiska personer. Vid utgången av 1971 kunde föreningen räkna 110 branschföretag, 27 pressorganisationer och 252 enskilda personer som medlemmar. Tidningar och tidningsföretag betalar årsavgift efter upplaga, medan organisationer och enskilda betalar en fast avgift. Föreningens allmänna syftning framgår kortast av stadgarnas l (1966), som anger som dess uppgift att "åstadkomma, vidmakthålla och vidareutveckla ett arkiv och museum för tidningsoch tidskriftsverksamhet och att därmed stödja tidningskunskap och pressforskning samt att verka för att enskilda tidningar samlar och till pressarkivet som gåva eller deposition överlämnar material av presshistoriskt intresse". Till detta kan läggas att även andra arkiv med pressanknytning än tidningsarkiv tas emot och att egenskapen av forskningsarkiv 13

15 Leif Gidlöt numera utvecklats till att klart dominera över museiverksamheten. Efter att en längre tid ha hållit till i provisoriska och splittrade lokaler erhöll pressarkivet en förbättring genom inflyttningen i Lillienhoffska huset vid Medborgarplatsen i Stockholm 1963/4. Att lokalerna är inrymda i en byggnad uppförd på 1670-talet och klassad som kulturhus har emellertid medfört arkivtekniska olägenheter som ojämn temperatur och luftfuktighet samt låg brandsäkerhet. Däremot har installerats moderna stålhyllor, dock inte compactussystem, som omöjliggörs av tekniska skäl. Institutionen disponerar i huset ca 400 m2 i tre plan, varav museum och expedition respektive arkiv och bibliotek upptar hälften var. Någon särskild forskarsal har av utrymmesskäl inte kunnat avskiljas, utan ett antal forskarplatser har iordningställts i arkivlokalerna. Av en personal på sammanlagt fyra personer tjänstgör endast en på heltid. Den nuvarande föreståndaren tjänstgör samtidigt på riksarkivet. Föreningen åtnjuter numera statligt och kommunalt anslag för sin verksamhet. Emellertid svarar pressen och dess organisationer samt enskilda medlemmar genom medlemsavgifter och anslag ännu för över 60 % av budgeten. Museet var ursprungligen tänkt som kärnan i föreningens verksamhet. Det bygger dels på diverse teknisk apparatur av typografisk och telekommunikationskaraktär, dels på pressanknutna föremål med konstnärligt eller dokumentärt värde. Den stående utställningen bygger också på speciellt arrangerade montage. Ur forskningssynpunkt - liksom ur konstnärlig synpunkt - intressant är samlingen av tidningsteckningar. Inte minst Edvard Forsströms ( ) politiska karikatyrer från årtiondena kring sekelskiftet har utnyttjats i en rad nyare avhandlingar, då inte bara som illustrationer utan som exponenter för en tidigt viktig del i den politiska opinionsbildningen. Ivar Starkenberg ( ) och Leo von Malachowski (f 1901) är också företrädda' med större teckningssamlingar. Vid sidan av en stående utställning har ett antal temainriktade specialutställningar arrangerats under senare år, vilka bl. a. behandlat pressens pionjärgestalter, tidningen ldun samt - i anslutning till ett pågående forskningsprojekt i Göteborg - den äldre arbetarpressen. Biblioteket innehåller i första hand referenslitteratur inom presshistoria och allmän pressvetenskap. Därutöver återfinns i växlande utsträckning tidningars och pressorganisationers eget tryck (verksamhetsberättelser, årsböcker, meddelande- och cirkulärserier, personaltidningar m. m.), facktidskrifter, avtalstryck inom 14

16 Sveriges pressarkiv och pressmuseum pressområdet. kongress- och mötestryck. skönlitterära verk av tidningsmän samt bibliografier och matriklar. Samlingen av äldre tidnings- och annonstaxor går som längst tillbaka till 1870-talet. Denna typ av tryck föreligger numera i samlad form i AB Tidningsstatistiks produktion (TS-boken m. fl. på lösblad). som ger en fortlöpande statistisk dokumentation. Tidningssamlingen - där en koncentration skett till det svenskspråkiga materialet- består av exemplar. som på olika sätt belyser tidningarnas interna utveckling tekniskt och redaktionellt. Dit hör första- och sistanummer. jubileumsnummer. special- och extranummer samt vissa serier av specialtidningar och löpsedlar. Löpande tidningslägg förvaras alltså i princip inte. Detta skulle innebära utrymmes- och avgränsningsproblem. som på intet sätt skulle svara mot vinsten för forskarna. eftersom möjligheterna i Stockholm att i andra institutioner begagna tidningslägg i original eller mikrofilm är mycket goda. En relativt omfattande klippsamling täcker in tidningsmäns biografica samt pressförhållanden i allmänhet. Här sker en löpande bevakning. Klipp om olika pressfrågor ingår också i Publicistklubbens och Tidningsutgivareföreningens överlämnade arkiv. Kortregistret över pseudonymer och signaturer har lagts upp under en längre tid och innehåller nu närmare kort. Jämte problem rörande tidningarnas ägareförhållanden och upplagesiffror hör just identifikationer av artikelförfattare med hjälp av signaturregistret och tidningarnas medarbetarregistratur till de vanligaste forskarförfrågningarna brevledes. Arkivets ökande dominans återspeglas i antalet forskarbesök. som stigit från till Underlaget och intresset för pressforskning har breddats på senare år inom framför allt universitetsämnena historia. ekonomisk historia. litteraturvetenskap och statsvetenskap samt i form av uppdragsforskning inom massmediaområdet. Dessutom kvarstår givetvis tidningarnas och pressorganisationernas intresse för forskning i den egna historiska utvecklingen. Universitetsforskningens tendens att organiseras i projekt har även resulterat i projekt inom pressforskningsområdet. särskilt vid litteraturvetenskapliga institutionerna i Lund och Uppsala samt statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Av arkivets bestånd på ca 600 hm svarar det stora TT-arkivet för 55 %. företagsarkiv (särskilt tidningar) för 30 %. föreningsarkiv (särskilt pressorganisationer) för 10 % och personarkiv för 5 % Tyngdpunkten i tiden ligger helt naturligt på 1900-talet. Även 15

17 Leif Gidlöf 1800-talets senare hälft är emellertid representerad. Särskilt märks Rudolf Walls korrespondens (1850-talet-), Aftonbladet (strödda handlingar , ), Svenska Telegrambyrån (1867-), Publicistklubben (1874-), Dagens Nyheter (1878-) och Stockholms-Tidningen (1892-). Insamlande och förvaring av tidningsarkiv nämns särskilt i stadgarna men har egentligen först från 1960-talets mitt- genom accessionerna från Dagens Nyheter och stockholms-tidningen - nått någon större omfattning. Dagens Nyheters (1864-) arkiv på ca 50 hm överlämnades 1964 i samband med tidningens 100-årsjubileum. Det har hittills i första hand utnyttjats av docent Jarl Torbacke för forskningar till tidningens historia , ett arbete som i tiden knyter an till Leif Kihlbergs historiker inom perioden Kihlberg ansluter ju i sin tur till Gudmar Hasselbergs biografi över Rudolf Wall. I arkivet ingår styrelse- och bolagsstämmoprotokoll , medarbetarregistratur , redaktionsjournaler och räkenskaper Chefredaktören Sten Dehlgrens och tekniske direktören Tor Roxendorffs korrespondens respektive bildar två längre serier. Bland personarkiven återfinns de tidigare chefredaktörerna Rudolf W alls och Otto von Zweigbergks korrespondens. Från Stockholms-Tidningen ( ) överlämnades strax efter nedläggningen ett arkiv av inte fullt samma storleksordning som Dagens Nyheters. Däri ingår bolagsstämmo- och styrelseprotokoll , medarbetarregistratur , direktionens korrespondens , kulturredaktionens korrespondens , korrespondens med utlandskorrespondenterna och chefredaktörerna Börje Brilioths, Carl Kreugers, Gustaf Näsströms och Victor Vindes korrespondens Räkenskaper och diverse journalserier ligger inom perioden Bland äldre fragment märks handlingar härrörande från chefredaktören Anders J eurling samt strödda kontrakt. Svenska Dagbladet (1884-) har deponerat sitt medarbetarregistratur Som nämnts går Dagens Nyheters motsvarande registratur tillbaka till 1908 och stockholmstidningens till Det från Aftonbladet (1830-) överlämnade arkivet faller huvudsakligen inom Kreugerperioden ( ), främst olika journalserier, distributionsrapporter, räkenskaper och diverse statistik. Före 1932 ligger vissa 1800-talsfragment (kassabok , 16

18 Sveriges pressarkiv och pressmuseum strödda protokoll ) samt professor Gustaf Retzius' stora manuskriptarkiv från chefredaktörstiden oktober november Arkivet från Svenska Morgonbladet (Morgonbladet) ( ) upptar ca 20 hm och innehåller bolagsstämma- och styrelseprotokoll , aktieböcker , korrespondens och räkenskaper A v landsortstidningar återfinns smärre arkiv från Skaraborgaren, Västernorrlands Allehanda och Västerviks-Posten. Skandinaviska Tryckeriaktiebolaget har ett speciellt intresse genom sina betydande ägarintressen i stockholmspressen kring sekelskiftet. Protokoll, räkenskaper och strödda handlingar har bevarats inom perioden Ä ven från pressorganisationerna har arkivalier överlämnats. Av centrala organisationer är Publicistklubben (PK), grundad 1874, äldst. Publicistklubbens ideella och allmänkulturella inriktning har gjort den till ett forum för frågor som pressetik, tryckfrihet och sekretess, journalistutbildning. Protokoll med bilagor , liggare över medlemmar m. m., korrespondens , diverse ämnesordnade handlingar samt räkenskaper upptar ca 15 hm. Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) bildades 1898 som en tidningsföretagens organisation med både dags-, vecko- och vissa facktidningar som medlemmar. Regionalt har skett en indelning i kretsföreningar. Hittills överlämnade delar av arkivet ligger i storleksordningen 20 hm. I arkivet ingår kopior av föredragningslistor och protokoll , cirkulär 1947-löpande, medlemsuppgifter , upplageuppgifter , uppgifter om pappersförmedling , ämnesordnade handlingar (dossierer) samt räkenskaper (huvudböcker, dagböcker, kassaböcker m. m.) bildades en arbetsgivarsektion inom TU, vilken 1935 blev fristående under namnet Tidningarnas Arbetsgivareförening (T A). Från TA har överlämnats cirkulär löpande, medlemsböcker samt räkenskaper (huvudböcker, dagböcker, kassaböcker m. m.) Av övriga organ med nära anknytning till TU återfinns arkivalier från bl. a. dess veckopressektion Vectu, Mellersta kretsen, Smålandskretsen, stockholmspressens ekonomiska förening, Pressens förtroenderåd och några kommitteer. Svenska Journalistförbundet. (tidigare -föreningen) har från bildandet 1901 haft en facklig inriktning och är numera anslutet till TCO. Från SJF föreligger protokollskopior samt strödda äldre handlingar. 2 - Arkiv, samhälle.. 17

19 Leif Gidlöt Pressorganisationernas tryck ingår som nämnts i prmctp i biblioteket. Dit hör PK's årsberättelser (årsböcker), meddelanden och matriklar från 1881, TU's och TA's meddelanden, verksamhetsberättelser, matriklar och övriga publikationer från 1912 samt SJF's matriklar från 1902 och kongressprotokoll från Till representerade pressorganisa tioner hör också U t ländska pressföreningen i Sverige. Pressens Opinionsnämnd tillkom 1914 som en heders- och skiljedomstol för pressen med representation för de stora pressorganisationerna samt juridisk expertis. Nämndens akter i behandlade mål jämte diverse räkenskaper upptar 3 hm. A v tillfälliga föreningar utan egentlig pressanknytning kan nämnas Antifascistisk samling, Folkfronten och Svenska hjälpkommitten för Spanien, varifrån arkivfragment från åren närmast före 1939 medföljt en klippsamling från Ture Nermans tidning Trots Allt!. Materialet från Tidningarnas Telegrambyrå (TT) bildar både genom sin storlek och speciella karaktär en särskild enhet inom pressarkivets bestånd, varav det omfattar över hälften eller närmare 350 hm. TT -arkivets kvantitativt helt dominerande huvuddel består av centralredaktionens ingående och utgående nyhetstelegram. Det fördelar sig i ingående utrikestelegram och , utgående utrikestelegram maj 1932-september 1933 och , utgående inrikestelegram och radionyheter 1939~1970. A v nyhetstelegrammen sker leveranser löpande med endast en kortare eftersläpning. Särskilt de ingående utrikestelegrammen uppvisar emellertid en så betydande ansvällning, att gallringsåtgärder i någon form torde komma att få övervägas. Utöver det jämförelsevis homogena telegrammaterialet ingår även strödda delar av TT's korrespondens m. m., däribland nyhetstelegram till och korrespondens med TT's utländska förbindelser juli 1939-juni 1940 (fr a Reuters i London, Agence Havas i Paris, Contelunion i Berlin och Tass i Moskva). Ritzaus bureaus telegram till TT's Malmöredaktion 8-9 april 1940 har likaså bevarats liksom filialens egna utgående telegram dessa två kritiska dagar. Vid sidan av det speciella materialet kring krigsutbrottet 1939 f 40 märks statistiska uppgifter rörande TT's utrikesförbindelser från 1929, handlingar från valbevakningarna , TTchefen Gustaf Reuterswärds korrespondens , inrikeschefen Ewald Beckmans korrespondens samt strödda volymer allmän korrespondens från

20 Sveriges pressarkiv och pressmuseum Mer omfattande forskning i TT -arkivet har de senaste åren fr. a. bedrivits av docent Stig Hadenius i Göteborg för ett arbete till TT's 50-årsjubileum Detta har till största delen kunnat ske i form av inlån till Göteborg. Ett material av liknande typ som TT -telegrammen utgör en samling nyhetsbulletiner från Svensk-norsk Pressbyrå TT inledde sin verksamhet 1921 och ersatte då som nyhetsförmedlare den 1867 grundade Svenska Telegrambyrån. Svenska Telegrambyråns ingående nyhetstelegram (delvis- 1911) uppgår till 45 hm. Vi har alltså en i det närmaste total lucka i nyhetstelegrammaterialet Att driva en aktiv inventerings- och insamlingsverksamhet är och har varit en principiell ambition, som emellertid nu väsentligt begränsas av att accessionsutrymmet sjunkit under 10 %- Detta måste i sin tur delvis tas i anspråk för vissa åtagna löpande accessioner till TT -arkivet. Vidare har ordnings- och förteckningsarbeten av personella skäl och genom löpande arbetsuppgifter inte kunnat föras framåt i önskvärd utsträckning. Förteckningsbeståndet är sålunda ännu mycket ofullständigt. Institutionen befinner sig för närvarande i ett övergångsläge vad gäller verksamhetens omfattning och finansiering. Det utredningsarbete som bedrivits inom styrelsen under 1970 och 1971 har lett fram till en form av förstatligande och anknytning till riksarkivet av arkivet och vissa delar av biblioteket som förstahandsalternativ. Till denna slutsats har bidragit de praktiska svårigheter och kostnader, som skulle vara förenade med ett anskaffande av nya lämpliga lokaler, personalrekryteringssynpunkter samt allmänna rationaliseringsöverväganden. Vidare anknyter verksamheten numera i hög grad till vissa delar av det statliga arkivväsendets ordinarie och instruktionsmässiga uppgifter. Föreningens årsmöte den 12 maj 1971 anslöt sig till styrelsens bedömning. Föreningen föreslog därför i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juli 1971 ett förstatligande i form av en integrering i riksarkivet samtidigt med en mot verksamhetens omfattning svarande pet:sonaltilldelning. Kungl. Majt har emellertid ännu inte tagit slutgiltig ställning till förslaget. Skulle ett förstatligande komma till stånd, har det betraktats som önskvärt att de arkivaliska bestånden, referensbiblioteket och den forskningsinriktade delen av verksamheten kan hållas samman inom riksarkivets ram. Begreppet Sveriges pressarkiv har vunnit hävd under en nu 25-årig existens. 19

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

Örebro stad. Örebro stads epidemisjukhus.

Örebro stad. Örebro stads epidemisjukhus. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Örebro stads epidemisjukhus. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid 1863-1950, handlingarna omfattar tiden 1866-1952 År 1863 uppfördes ett epidemisjukhus mitt

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

Siebenhirters bönbok från 1400- talet överlevde nätt och jämnt den stora slottsbranden 1697. Vid branden försvann boken, men återfanns senare hos en

Siebenhirters bönbok från 1400- talet överlevde nätt och jämnt den stora slottsbranden 1697. Vid branden försvann boken, men återfanns senare hos en Gammal skatt Siebenhirters bönbok från 1400- talet överlevde nätt och jämnt den stora slottsbranden 1697. Vid branden försvann boken, men återfanns senare hos en guldsmed i Gamla Stan och återköptes till

Läs mer

Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg

Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg 2015-01-20 Övriga arkiv och samlingar Facettens arkiv Förteckningen upptar vilka övriga arkiv och samlingar som finns deponerade

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar 1 2 I dagens samhälle översköljs vi dagligen av information från alla håll - från medier, myndigheter, organisationer

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Arkivförteckning för Eksjö Folkets Park vid Eksjö museum

Arkivförteckning för Eksjö Folkets Park vid Eksjö museum Arkivförteckning för Eksjö Folkets Park vid Eksjö museum Arkivförvarare: Eksjö museum 57580 Eksjö Arkivbildare: Jan Engdahl, Eksjö museum Titel: Eksjö Folkets Park Omfång: 0.25 hyllmeter Tid: 1940-tal

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

Handskrift 91 Advokat Sven Hallströms arkiv (1883-1957) Acc. nr 2003:7

Handskrift 91 Advokat Sven Hallströms arkiv (1883-1957) Acc. nr 2003:7 Handskrift 91 Advokat Sven Hallströms arkiv (1883-1957) Acc. nr 2003:7 Sven Hallström var född i Stockholm 1883, son till rektor Paul Hallström och hans hustru Teresia Simonsson. Efter studentexamen i

Läs mer

Arkiv: Sveriges Fritidspedagogers Förening, SFF

Arkiv: Sveriges Fritidspedagogers Förening, SFF Arkiv: Sveriges Fritidspedagogers Förening, SFF SFF grundades 1juli1966 av representanter för samtliga landets fritidsutbildningar och anslöts till Svenska Facklärarförbundet, SFL. Första namn var Sveriges

Läs mer

Arkivering av webbplatser några anvisningar

Arkivering av webbplatser några anvisningar Arkivering av webbplatser några anvisningar Sammanfattning Webbplatsen för en organisation är ett fönster ut mot både medlemmar och allmänhet, ett sätt på vilket organisationen presenterar sig för omvärlden,

Läs mer

Sällskapet Småbarnens Vänner.

Sällskapet Småbarnens Vänner. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Sällskapet Småbarnens Vänner. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid 1840-2008, handlingarna omfattar tiden 1840-2009. Från starten 1840 var namnet Sällskapet Småbarnsskolans

Läs mer

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för folkrörelsearkivet Folkrörelsearkivet är en fristående del av kommunarkivet, som är utformad speciellt för föreningar och folkrörelser. Här

Läs mer

Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf

Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf Arkivförteckning Protokoll A Protokoll med bilagor och handlingar (A1) Övriga protokoll (A2) Utgående handlingar (B) Verksamhets. Och revisonsberättelser med

Läs mer

Örebro Barnens Dag-förening.

Örebro Barnens Dag-förening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Barnens Dag-förening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid 1945-1982, handlingarna omfattar tiden 1943-1985 1943 tillsattes en kommitté för Barnens Dag-firande i

Läs mer

Kungliga biblioteket. Sveriges nationalbibliotek

Kungliga biblioteket. Sveriges nationalbibliotek Kungliga biblioteket Sveriges nationalbibliotek Kungliga biblioteket Gå till den säkra källan KB en del av nationens minne Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek. Sedan den första lagen om

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar Sundsvalls kommuntryckeri, 2008 Ordning och reda Dagligen översköljs vi av information från alla håll - från medier,

Läs mer

Örebro stad. Karolinska aftonskolan.

Örebro stad. Karolinska aftonskolan. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Karolinska aftonskolan. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid och handlingar 1944-1968 Örebro aftonskola startades på initiativ av NKI-skolan i Stockholm (skola

Läs mer

Arkiv: 791 Folkrörelsernas arkiv, Linköping Plats: 07. Årsmötesprotokoll Seriesignum: A 1. Styrelseprotokoll Seriesignum: A 2

Arkiv: 791 Folkrörelsernas arkiv, Linköping Plats: 07. Årsmötesprotokoll Seriesignum: A 1. Styrelseprotokoll Seriesignum: A 2 Årsmötesprotokoll A 1 1 1966 1994 Serien i arkivkartong. 1986 saknas. I denna volymen ingår också A:2, och A:3. Styrelseprotokoll A 2 1957 1994 Serien i arkivkartong. Ingår i volym A1:1. Verksamhets- och

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2010 2010-11-24 10 21 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Handläggare Jerker Rydén Datum 2015-05-12 Dnr 1.4.1-2015-163 Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Beslut Kungl. biblioteket instämmer i utredningens förslag. Ärendet, överväganden

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten PROTOKOLL (det justerade protokollet finns i FLS arkiv) Möte Årsmöte för Föreningen Långörasläkten Datum Söndagen den 26 juli 2009 Plats Långören Närvarande: ett hundratal medlemmar 1 Efter 20 minuters

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Örebro skollovskoloniers fond.

Örebro skollovskoloniers fond. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro skollovskoloniers fond. 2014-10-17 Historik Verksamhetstid 1901-1943, handlingarna omfattar tiden 1901-1969 Redan år 1896 startades skollovskoloniverksamheten

Läs mer

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Vårt gemensamma kulturarv Arkiven är en del av vårt kulturarv och för att bevara vårt lokala kulturarv

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Arkivförteckning för handlingar rörande Eksjö Droskägareförening vid Eksjö Museum

Arkivförteckning för handlingar rörande Eksjö Droskägareförening vid Eksjö Museum Arkivförteckning för handlingar rörande Eksjö Droskägareförening vid Eksjö Museum Arkivbildare: Eksjö Museum. Titel: Drosk- och taxiverksamhet i Eksjö. Tid: 1930-1981. Omfång: 0, 20 hyllmeter. Accession:

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22 ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2012-11-22 INNEHÅLL 1 LEVERERA ARKIV TILL REGIONARKIVET... 3 1.1 FINNS DET NÅGON LEVERANSPLIKT?...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Föredrag på Svenska arkivsamfundets temadag om personarkiv 1998

Föredrag på Svenska arkivsamfundets temadag om personarkiv 1998 ATT ORDNA OCH FÖRTECKNA PERSONARKIV Föredrag på Svenska arkivsamfundets temadag om personarkiv 1998 Martin Grass Arkiv tillgängliggörs genom att ordna och förteckna dem, och det på ett strukturerande och

Läs mer

Ekeby-Gällersta storkommun. Kommunalnämnden.

Ekeby-Gällersta storkommun. Kommunalnämnden. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Ekeby-Gällersta storkommun. Kommunalnämnden. 2014-12-18 Historik Historik för. Ekeby-Gällersta storkommun bildades den 1 januari 1952 genom sammanläggning av Ekeby och

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 april 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring och återlämnande av handlingar vid universitet och högskolor; RA-FS 2007:1 Utkom från trycket den

Läs mer

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen. Fastställd av KS 120 Den 11 september 2001 Sida 1:1 Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 antagna den 11 dec 1974 ändrade den 7 nov 1994 samt den 4 juni 2003 Sällskapets syfte och sammansättning 1 Göteborgs Läkaresällskap har som syfte att

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM En del av Byalaget STÄMPLAR Svårt att avgöra när en viss stämpel ersattes med en annan, några användes parallellt. Troligt är att de ovan är i någon form av åldersordning..

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Många militärt anställda har haft rätt att uppbära pension eller gratial av en eller annan orsak. Officerare och underofficerare betalade in en avgift till

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Arkivplan för Svenska Klätterförbundet inklusive dess kommittéer Samt en rekommendation och tips för SDF, klätterombud och klätterklubbar

Arkivplan för Svenska Klätterförbundet inklusive dess kommittéer Samt en rekommendation och tips för SDF, klätterombud och klätterklubbar Arkivplan för Svenska Klätterförbundet inklusive dess kommittéer Samt en rekommendation och tips för SDF, klätterombud och klätterklubbar Arkiveringens två hörnstenar 1. Historia Det är vi idag, nu, som

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Örebro Brandkårs understödskassa.

Örebro Brandkårs understödskassa. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Brandkårs understödskassa. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1918-1948 Örebro Brandkårs understödskassa lär ha bildats 1918. Detta

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Kataloger över kart- och bildsamlingarna. Kortkataloger Porträttkatalog, svenskar Porträttkatalog, utl.

Kataloger över kart- och bildsamlingarna. Kortkataloger Porträttkatalog, svenskar Porträttkatalog, utl. 1 Kataloger över kart- och bildsamlingarna 2014-11-28/ÅH Kortkataloger Porträttkatalog, svenskar Porträttkatalog, utl. Gravyrkatalog, svenska och utländska gravörer Inventorkatalog till gravyrerna 28 kortlådor

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer 1 Böcker om Hallands Väderö Läs mer Här följer en kort beskrivning av följande böcker om Hallands Väderö. Efter utgivningsåret uppges antal sidor och höjd x bredd i cm (avrundat). Johan Erikson: Hallands

Läs mer

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD)

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Enligt beslut av årsmöte 1997-11-10 1 Målsättning Föreningens verksamhet syftar till att främja forskning om alkohol och andra beroendeframkallande

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

Längbro kommun. Egnahemsstyrelsen.

Längbro kommun. Egnahemsstyrelsen. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning. Historik för. (Verksamhetstid 1920-1936, handlingar omfattar tiden 1920-1937) Egnahemsstyrelsen hade att administrera egnahemslånen och den statliga egnahemsfonden som

Läs mer

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION KOMMENTARER TILL RA-FS 2006:5 RIKSARKIVET 2007 RAPPORT 2007:1 Riksarkivets rapportserie riktar sig i första hand till statliga myndigheter men

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

Pohjola Norden i Karis med omnejd r.f.

Pohjola Norden i Karis med omnejd r.f. Pohjola Norden i Karis med omnejd r.f. Föreningen grundad år 1946. Lokalavdelning i Karis underlydande centralförbundet Pohjola-Norden r.f., som verkar för nordiskt samarbete. År 1997 införlivades Norden-föreningen

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

BESLUT. 7 Meddelat i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Region Skånes beslut den 16 november 2012, se bilaga A. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

BESLUT. 7 Meddelat i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Region Skånes beslut den 16 november 2012, se bilaga A. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l BESLUT 7 Meddelat i Göteborg Sida l (4) Mål nr 8666-12 KLAGANDE Andreas Jelvefors TV4 Malmö Södergatan 22 211 34 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE s beslut den 16 november

Läs mer

STADGAR. för. Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.

STADGAR. för. Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. STADGAR för Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. Godkända av sällskapets årsmöte 9.4.2015 och registrerade i föreningsregistret 4.5.2015. STADGAR för Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.

Läs mer

JERNKONTORETS BERGSHISTORISKA UTSKOTTS BEVARANDELISTA

JERNKONTORETS BERGSHISTORISKA UTSKOTTS BEVARANDELISTA JERNKONTORETS BERGSHISTORISKA UTSKOTTS BEVARANDELISTA Bevarandelistan har utarbetats av Jernkontorets Bergshistoriska utskotts kommitté 90031/84 Arkivfrågor. Den ursprungliga listan kom redan 1984 och

Läs mer

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Datum Diarienummer 2009-11-18 137-899-2009 Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och förvaltar det tryckta

Läs mer