från Åbo Akademi Nr HERCULES gör storverk Stort EU-projekt forskar i effektivare dieselmotorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "från Åbo Akademi Nr 9 19.5.2006 HERCULES gör storverk Stort EU-projekt forskar i effektivare dieselmotorer"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr HERCULES gör storverk Stort EU-projekt forskar i effektivare dieselmotorer

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Akademiskt skrivande Studerande och forskare får undervisning i akademiskt skrivande på engelska, men hur är det med det andra inhemska språket? Behövs det en kurs i akademiskt skrivande på finska för forskare, Camilla Kronqvist, ordförande för forskarföreningen? Jag tror nog att det finns ett behov för akademiskt skrivande på finska bland forskarna vid Åbo Akademi. Det här är färdigheter som normalt inte lärs ut och även om man kan finska kan det vara svårt med de termer som används inom ens eget forskningsområde på finska. Vid Åbo Akademi har man förbisett finskan och mera siktat in sig på engelskan som det andra forskarspråket. Jag tror att det här dels beror på att engelska är ett viktigt språk ifall forskare vill vara med inom den internationella forskningen och dels på att Åbo Akademi är ett svenskspråkigt universitet. Det finns många forskare som idag kan finska men det finns nog ett behov för fler. Jag tror att det är en hög tröskel för många att just skriva finska som forskarspråk för de är rädda att misslyckas. Med en kurs i akademiskt skrivande skulle man säkert kunna sänka tröskeln och på det viset få fler forskare intresserade att röra sig inom sitt eget forskningsområde också på finska. Det skulle nog vara bra ifall forskarna vid Åbo Akademi skulle kunna delta i den finska forskningsdiskussionen inom respektive ämne. Vi får se vad framtiden för med sig på detta område, säger Camilla Kronqvist. -JA 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Kommuner viktiga för demokratin Tarja Halonen gästade symposium i Åbo Hur skall kommunerna kunna ge sina invånare jämlik service var en av frågorna som diskuterades under det nordiska symposiet som ordnades i Arken den 4-5 maj. Symposiet behandlade möjliga spänningar mellan mänskliga rättigheter och demokrati ur ett nordiskt välfärdsperspektiv och gick under namnet Human rights as a challenge to nordic democracy. Symposiet arrangerades av institutet för mänskliga rättigheter i samarbete med Nordforsk och hade fått in cirka 100 registreringar från intresserade deltagare Symposiet är en nordisk tradition som startade i slutet av 1980-talet och arrangeras de vart tredje år under olika teman. Som sakkunniga den första dagen fungerade bland annat rikets president Tarja Halonen, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter Doktor Bertrand Ramcharan och presidenten för Finlands högsta domstol Pauliina Koskelo. Halonen tog bland annat upp Föreningen Nordiska museets och Skansens Vänner håller sitt årsmöte den 9 maj på Nordiska museet. Då utdelas för sjätte året Arturpriset på kr till Ulrika Wolf-Knuts, professor i folkloristik vid Åbo Akademi. Motiveringen lyder: Arturpriset 2006 tilldelas Ulrika Wolf-Knuts för sitt engagerande arbete med att främja folkloristisk forskning, utbildning och folkloristiskt samarbete både i ett nordiskt och internationellt perspektiv. Ulrikas specialområden är folktro, nostalgi, fi nlandssvensk folklore och identitet. Hon har under två decennier ägnat sig åt att bygga upp och kommunernas autonoma ställning som en viktig del i upprätthållandet av den finländska demokratiska modellen. Växelverkan mellan kommuner och stat är en viktig del i demokratin men sätter också höga krav på båda parter i att få ett fungerande system, säger Halonen. Det är viktigt att kommunerna detaljerat planerar sin resursfördelning så att de kan erbjuda jämlik service för alla sina invånare. Enligt Halonen är de finländska kommunerna i en svår sits då resurserna hela tiden minskar och befolkningen åldras. Det finns ingen entydig lösning på resursbristen och staten kan inte heller hela tiden skjuta till pengar då den också fungerar med knappa resurser. En lösning som president Halonen betonade är att kommunerna kunde gå igenom de tjänster de erbjuder för att se ifall de kan effektiveras, inte dock göras snabbare utan endast förbättras. Halonen ansåg att den fria eu- Arturpriset till Ulrika Wolf-Knuts vidareutveckla folkloristiken vid Åbo Akademi till en vital och spännande mötesplats. Hon har väckt många studenters intresse för folkloristik och är en motiverande och inspirerande föreläsare. Wolf-Knuts har bland annat varit utgivare av Nordic Yearbook of Folklore och koordinator för projekten Nordiskt nätverk för folkloristik och The Folklorist s fi eldwork and archiving as a process. Hon har arbetat inom Folklore Fellows Summer School, Nordiska institutet för folkdiktning, Coimbra Group of Folklore och traditionsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland.

3 Tarja Halonen tror att EU i framtiden består av regioner istället för nationer som i dag. ropeiska arbetsmarknaden utgör en utmaning för Finland. Det gäller att hitta ett sätt att locka hit behövlig arbetskraft tillika som man ser till att alla mänskliga rättigheter fullföljs för dem som kommer hit. Ett resultat av den fria arbetsmarknaden är att finländsk vårdpersonal flyttat till England och Norge i jakt på bättre löner och drägligare anställningsförhållanden, säger Halonen. Enligt president Halonen bör Finland förbättra arbetet mellan stat och kommun och genom den växelverkan arbeta för ett fungerande samhälle. Halonen betonade att både stat och kommun bör ta de internationella mänskliga rättigheterna och lagarna i beaktande i beslutsprocessen. Vi är inte ensamma här och vi måste beakta våra grannar, säger Halonen. Jag förväntar mig mindre individualism och mera samarbete över gränserna i framtiden. Kommissionär Ramcharan pratade på symposiet om demokratisk legitimitet som en lösning till världsproblemen och den terrorism som präglar världen idag. Enligt honom är de fundamentala rättigheterna de viktigaste, det är genom dem som de mänskliga rättigheterna uppkommer. Mänskliga rättigheter är en självklarhet i de nordiska länderna och fastän Norden inte är lika som rättvisa har den nordiska modellens erfarenheter påverkat många länders rättsbeslut, säger Ramcharan. Han betonade att demokratisk legitimitet borde vara bundet till grundlagen och ett rättesnöre för alla länder både nationellt och internationellt. Alla länder men speciellt de nordiska länderna skall granska ifall de följer de internationella mänskliga rättigheterna då det görs beslut. Länderna skall följa sina internationella plikter för att visa gott exempel för de mindre demokratiska länderna i världen, sade Ramcharan. Enligt Ramcharan kan den demokratiska legitimiteten förhindra att konflikter och krig bryter ut. Han påpekar att den marknadsbundna demokratin och de mänskliga rättigheterna skapar jämlikhet och effektivt och rättvist fördelar resurserna inom och mellan länderna. Det krävs ändå mycket arbete och mycket hjälp från det internationella samfundet för att fattiga länder skall kunna uppnå demokratisk legitimitet, säger Ramcharan. Ifall länderna lyckas uppnå det kan de förebygga problem som fattigdom och konflikter inom landet och därmed hjälpa till att förebygga terrorism. JESPER ALM INNEHÅLL NR 9/2006 Kommuner viktiga för demokratin President Halonen gästade symposium i Åbo... HERCULES gör storverk Förbättrar effektivitet och miljövänlighet... Ny innovationsombudsman i Åbo Mauno Kangasaho tillträder i höst... Nej till bolagiseringen av ÅA Ses som ett hot mot de fria vetenskaperna... Veckans skribent: Fjalar Finnäs Hyyppä-fenomenet På jakt efter Mannens psyke Kända genusforskare samlades i Åbo... Personalspalt Dansa i sommar!... Insändare Mer om doktorandens levnadssituation... Nya publikationer Nytt från ÅA:s tryckeri och PF... Baksidan Floror i farten Disputationer Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 HERCULES gör storverk Förbättrar effektivitet och förhindrar NOx- och sotutsläpp från dieselmotorer Herkules i den grekiska mytologin gjorde tio stycken storverk. Organisatörerna för HERCULES -projektet har inte gått riktigt lika långt och har istället nio stycken storverk, eller arbetspaket, som ska genomföras. Projektet intiterades av Wärtsila och Man B&W och det sparkade igång år 2004 för att förbättra effektivitet och miljövänlighet i marina dieselmotorer. De två företagen rår tillsammans över runt åttio procent av marknaden för dessa. Projektet är även ett EU-projekt där de deltagande länderna uppgår till hela tio stycken. Målet med projektet är alltså att utveckla nya teknologier för att bland annat drastiskt reducera gasutsläpp och finpartikelemissioner från marina dieselmotorer. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Man vill också öka effektiviteten, det vill säga åstadkomma mindre bränsleförbrukning i förhållande till energimängden som produceras. Docent Pia Kilpinen är projektledare för den del av projektet som utförs vid Åbo Akademi. Hon berättar att man vid ÅA är en del av arbetspaket nummer två inom projektet. Arbetspaketet går under namnet Advanced combustion concepts, alltså fritt översatt avancerade förbränningskoncept. Det är nya förbränningskoncept som vi försöker utveckla. Vi vill förbättra CFD-beskrivningen (eng. Computational Fluid Dynamics) av motorerna, säger Kilpinen. Bra resultat i Åbo ÅA-enheten är långt ifrån ensamma i sitt arbetspaket. Nästan tio andra universitet är med om forskningen som gäller de avancerade förbränningskoncepten. Inom ett arbetspaket träffas de olika grupperingarna ett par gånger om året och går igenom de framsteg som har gjorts. Hela projektet, det vill säga alla nio olika arbetspaket, träffas en gång om året för en redovisning. Trots att det är väldigt många universitet inblandade tycker Kilpinen ändå att man har gjort en hel del framsteg här i Åbo. Jag har jobbat med Marcus Kavaljer och Jan Wennström som båda har gjort sina diplomarbeten under forskningens gång. Utöver de två nämner hon också José Rafael Hernández Carucci som en viktig medhjälpare i projektet samt Fredrik Östman som jobbar som doktorand gällande reglertekniska frågor i ett annat arbetspaket.

5 Både Kavaljer och Wennström har fått mycket goda betyg för sina arbeten och enligt Kilpinen ger det både Åbo Akademi, HER- CULES-projektet och Wärtsilä god reklam. I arbetet utnyttjades ett kommersiellt CFD-verktyg; STAR-CD. Detta verktyg har inte tidigare använts vid Laboratoriet för teknisk kemi. Arbetet var det första allvarliga försöket att CFDsimulera förbränning i marina dieselmotorer vid Åbo Akademi. Det är dessutom inga små kunskaper som krävs för arbetet. Du ska ha bra kunskaper i kemi, fysik, matematik och dessutom data. Det är en krävande uppgift och jag har haft turen att jobba med duktiga medarbetare som tycker om lagarbetet, säger hon. Jobbet kräver dessutom att man ska kunna gå igenom stora mängder data på ett vettigt sätt och kunna sortera ut det viktiga. De resultat som gruppen har kommit fram till har ännu inte helt fått den genomslagskraft som de hoppats på. Kilpinen är dock nöjd med resultatet som har visat nya vägar hur NO x bildas. Det som är problemet är att resultaten skiljer sig från tidigare mätningsvärden och man väntar spänt på en ny undersökning inom samma område som ska ge bättre uppbackning åt deras teori. Det borde gå att köra rakt igenom med naturvetenskapliga konstanter utan anpassningar till motorförhållanden och därmed kunna förutsäga resultaten. och därför är det enligt Kilpinen viktigt att man gör framsteg inom forskningen i ämnet. Också forskningen om finpartikelemissioner, som är utsläpp av mycket små partiklar från motorer, som till exempel sot (jämför en rykande bildieselmotor) är något som är ytterst viktigt enligt Kilpinen. Vi vet inte idag vilka av utsläppen som är skadligast och hälsoeffekterna av finpartikelemissionerna är en stor fråga idag. Partiklarna som släpps ut i luften sätter sig i lungorna precis som tobaksrök. Finpartikelemissionerna kan dock skilja sig från tobak i sammansättning och storlek. Problemet med dagens forskning inom ämnet är enligt Kilpinen att den är dyr. Det är väldigt svårt att mäta de olika skedena i en dieselmotor. Med de tryck och temperaturer vi har att göra med är det både dyrt och krångligt att göra mätningar och få fram trovärdiga resultat, säger Kilpinen. Målsättningarna högt satta HERCULES-projektet är ett av de största projekten som Wärtsila och Man B&W för tillfället har på gång och det är inga låga målsättningar man har inom projektet. Man har flera olika mål med projekt e t och hoppas att uppnå alla inom den treårsperiod som är utsatt. Ifall just detta projekt fortsätter efter tre års arbete återstår att se, men något projekt kommer i alla fall att fortsätta på vår forskning, säger Kilpinen. Målsättningarna inom projektet ligger på flera plan. Man vill bland annat minska bränsleförbrukningen, minska utsläppen av NO x och finpartikelemissioner samt öka motorens hållbarhet. Man vill dessutom förkorta den tid det tar för ett nytt koncept att gå från idé till marknad. I dagens läge är detta fem år. Man jobbar på många sätt inom projektet, det är långt ifrån endast teoretiskt forskning. Inom projektet gör man experiment i labb, bygger prototyper och utför tester med dem och man gör till och med verkliga testkörningar med vattentrafikerande fartyg. Och det är just det som hon hävdar skiljer HERCULES-projektet från andra projekt och gör det så intressant att jobba med. Det är ett väldigt konkret projekt. Målet är klart och medlen för att nå dit är väldigt praktiska, säger Pia Kilpinen. ROBIN SJÖSTRAND Hälsoeffekterna stor fråga Kilpinen som har blivit både diplomingenjör, licentiat och doktor vid akademin säger att projektet passar henne som handen i handsken. Det är roligt att jobba med ett projekt där direktiven är så klara. Dessutom får jag jobba med emissionskemi som är mitt eget område, säger hon. Marina dieselmotorer, som projektet till största delen handlar om, står för en stor del av Finlands NO x - och SO x -utsläpp MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Ny innovationsombudsman vid de tre Åbohögskolorna Mauno Kangasaho inleder tjänsten i Åbo hösten 2006 Mauno Kangasaho heter den nye innovationsombudsmannen vid Åbohögskolorna. Kangasaho blev vald till sin tjänst i förra veckan och kommer att påbörja sitt arbete i höst. Innovationsombudsmannen arbetar med alla tre Åbohögskolor, det vill säga Åbo Akademi, Turun Yliopisto och Turun Kauppakorkeakoulu. Han finns till för att hjälpa forskare föra fram innovationer, både uppfinningar och idéer. Till hans arbete hör även att hjälpa forskare skydda eller patentera sina uppfinningar. Det är från en sejour i Helsingfors som Kangasaho återvänder till Åbo, där han studerade som ung. Han inledde sin bana i början av sjuttiotalet med att studera biokemi vid Turun Yliopisto och har även studerat klinisk kemi vid Åbo Akademi. Efter det forskade han i fem år vid Tammerfors Universitet för att sedan bege sig till Esbo för att studera läkemedelsindustri. Efter detta jobbade han ytterligare ett par år i Åbo innan han styrde kosan mot Helsingfors. Han har även hunnit med en tur i Sverige. För ett par år sedan fanns det dåligt med jobb inom min bransch i Åbo, så jag sökte jobbet som innovationsombudsman på Helsingfors Universitet. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Närmare hemmet Kangasaho berättar att han trivts bra med jobbet, men valt att återvända till hemstaden eftersom han är bosatt i Reso och vill slippa pendla fram och tillbaka. På det sättet kommer han även närmare sin sambo. När det öppnades en plats här i Åbo blev jag naturligtvis mycket intresserad. Eftersom jobbet som innovationsombudsman dessutom är väldigt intressant tycker jag det ska bli roligt att få jobba här i Åbo. Den situation som Kangasaho har hamnat i här i Åbo är dock ny för honom. Att vara ansvarig för tre skolor är en utmaning. I Helsingfors var läget det omvända. Där var vi tre innovationsombudsmän vid Helsingfors universitet. Alla hade sitt eget ansvarsområde. Men i slutändan är det ju så att alla universitet är olika. Det blir alltså en allt-i-ett-situation för Kangasaho när han inleder sitt jobb i Åbo. Det som är bra med Åbohögskolorna att allt ligger så nära varandra. Det blir som en skola trots att det är tre olika. Det är en sak som underlättar för mig också. Mer än bara uppfinningar Kangasaho har hört enbart bra saker om Åbo som bas för uppfinningar. Det är alltså inte att få forskarna att uppfinna som är problemet utan att få dem att erkänna sina uppfinningar. Det är svårt att vara närvarande under hela processen, men jag vill locka folk till att vara mer framåt med sina innovationer. Kangasaho säger att han vill hitta ett nytt sätt att betjäna forskare vid högskolorna. Uppfinningar är naturligtvis en central del i innovationsombudsmannens jobb, men idag handlar det mer och mer om annat än bara dessa. Istället har det kommit en hel del andra innovationer med i bilden. Kangasaho intygar även att även humanister som i sig inte uppfinner konkreta saker också har nytta av en innovationsombudsman. Då handlar det ofta om så kallades sociala innovationer. Det kan handla om museirelaterade innovationer eller en företagsidé som faller inom ämnet konstvetenskap. Innovationsombudsmannen finns till för alla sådana idéer. Vad krävs det då för att kunna gå till innovationsombudsmannen? Enligt Kangasaho är det inte mycket. Det ska vara en låg tröskel för att komma in och diskutera sina idéer. I princip behöver man ingenting mer än någon slags bild av sin innovation. Då är det bara att ringa och beställa tid så ser vi över saken. Svenskan ska stärkas Den nya innovationsombudsmannen berättar att hans svenska har blivit lite rostig sedan han jobbade i Sverige, men att han nog kommer att ge betjäning även på svenska åt till exempel ålänningar och österbottningar som har svårt att förstå finska. Om de har tid kan vi gott kommunicera. Det tar lite längre att uttrycka sig på svenska, men det går. Om det är något ärende som brådskar så kan man alltid maila. Det är lättare att uttrycka sig skriftligt än muntligt. Kangasaho säger att han förstår svenska och det handlar mer om att damma av språket än att lära sig det på nytt. Förhoppningsvis kommer jag även att småningom ha stärkt min svenska tillräckligt mycket för att kunna ge service på flytande svenska, säger Kangasaho. ROBIN SJÖSTRAND

7 Mauno Kangasaho tillträder som innovationsombudsman i höst. Han tycker det är skönt att vara tillbaka i Åbo och hoppas väcka många innovationer inom Åbohögskolorna. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Nej till bolagiseringen av ÅA Ses som ett hot mot de fria vetenskaperna och fördelarna är små inom akademin. Därför behövs en omfattande konsekvensbedömning av följderna av en bolagisering t.ex. för forskningen, undervisningen, användarstödet, handledningen och interna fortbildningen. Om MC blir ett bolag måste hela verksamheten omfatta den kommersiella medievärldens villkor, det handlar alltså inte om ett lättvindligt beslut varken för oss eller för ÅA överlag. Eftersom MC det senaste året etablerat försäljning av egna nya tv-programformat även på den internationella marknaden, skulle det antagligen vara lätttare att göra internationell business som ett eget bolag än som en del av ett universitet. I affärsvärlden finns en del fördomar om universitet som lite långsamma, byråkratiska och stela samarbetspartners och ibland har vi nog fått förklara vad MC riktigt är för något. Så på vissa arenor såsom den internationella tv-marknaden, kunde en bolagisering vara till nytta. Men då närmast så att bara en del av verksamheten skulle bolagiseras. Samtidigt är Yvonne Backholm mån om att påpeka förde- En bred konskevensbedömning av en bolagiserings alla möjliga effekter på ÅA:s verksamhetsförutsättningar är något t.f. direktör Yvonne Backholm på MediaCity i Vasa gärna efterlyser för att få fast grund för fortsatta bolagiseringsdiskussioner. Ab Åbo Akademi Oy. Det kommer knappast det svenskspråkiga universitetet i Finland någonsin att heta. Men undervisningsministeriet vill nu bolagisera i alla falla att vissa delar av ÅA och andra universitet. På ÅA har det hittills närmast varit fråga om tryckeriet, Fortbildningscentralen och MediaCity. Och alla de här tre enheterna är mycket tveksamt inställda till att bli egna bolag inom akademin. MediaCity (MC) i Vasa har länge även haft en framgångsrik kommersiell verksamhet i form av en kundtjänst som bl.a. hyrt ut den stora och topputrustade tv-studion, film- och tv-utrustning samt det nya idtv-labbet 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI till olika produktionsbolag och andra kommersiella aktörer i mediebranschen. Men t.f. direktör Yvonne Backholm är ändå inte direkt beredd att snabbt göra MediaCity till ett bolag. Att bolagisera en enhet inom ÅA kan få långtgående och oanade följder för den övriga verksamheten Fortbildningscentralens direkta koppling till det akademiska är ett viktigt varumärke för FC som direktör Christer Rosengren på FC i Vasa inte gärna avstår i från.

9 larna med en koppling till ÅA som ett universitet. En direkt koppling som har varit till nytta i Finland och som MC gärna inte avstår från. MC och ÅA har alltså redan idag nytta av varandra på många olika sätt. ÅA-helheten viktigast MC erbjuder än så länge gratis utrymmen, utrustning, handledning och användarstöd åt studerande, forskare, lärare och övrig personal i form av bl.a. idtv-labbet, en egen datorklass och en toppmodern studio med videobandnings- och editeringsutrustning. Det går att ha affärsverksamhet även utan en bolagisering. Det tycker jag både MC och många andra enheter inom ÅA länge har bevisat. Men viktigast är att se helheten och inte tro att pengarna börjar strömma in bara man bolagiserar. Bolag kan gå på förlust, marknaderna kan fluktuera kraftigt och ägarna måste vara beredda att satsa på lång sikt utan garantier för kommande vinster. MC liknar redan nu på flere sätt ett bolag, men samtidigt har vi ändå intresse av att stöda både medieundervisningen, personalfortbildningen och forskningen på ÅA utan att tvingas utgå från hårda kommersiella villkor. FC ute på begränsad marknad Påståendet att även ÅA:s fortbildningscentral (FC) skulle må bra av att bli ett bolag, har inom ÅA redan nu väckt diskussion. Medan en del finskspråkiga universitet planerar sammanslagningar och bolagisering av sina fortbildningscentraler, är man på svenskt håll mycket tveksam till tanken. På svenskt håll har vi en mycket begränsad och liten marknad vad fortbildning beträffar. Ordnar vi en kurs i ett speciellt ämne för en viss målgrupp, är marknaden avbetad och behoven täckta för en lång tid framåt. Det blir mycket svårt att komma upp i kommersiellt lönsamma volymer inom fortbildning på den här nivån på svenska i Finland eftersom våra målgrupper är så små, påpekar Christer Rosengren, direktör för FC i Vasa. Om FC blir ett eget bolag, avskärmas dessutom fortbildningen från den övriga akademiska verksamheten och den viktiga kopplingen till både undervisning och forskning vid olika enheter inom ÅA. Kopplingen till det akademiska har varit något av ett varumärke för hela utbudet på FC, en viktig del av vår profil utåt. För många av våra kunder innebär den en sorts kvalitetssäkring som de kan lita på då de anlitar oss. Christer Rosengren frågar sig även vad som vid en bolagisering händer med det viktiga statliga stödet t.ex. för specialkurser som annars skulle vara omöjliga att arrangera. Öppna universitetet bygger nästan helt på statlig finansiering och går inte att driva som ett vinstgivande företag. Som jag nu ser det, har vi på svenskt håll fler nackdelar än fördelar med en bolagisering av FC. Vi har redan nu den frihet och flexibilitet vi behöver och kan snabbt agera och möta kundens behov på fortbildningsmarknaden, säger Christer Rosengren. FC finansierar sig själv redan nu Endast procent, d.v.s. 2-3 av de anställdas löner vid själva FC i Vasa, finansieras numera av ÅA:s lönebudget. Resten av de totalt ca. 20 tjänsterna måste FC själv finansiera. De anställda får alltså lov att själva skrapa ihop pengarna till sin lön. Ett bolag gör därför knappast FC varken mer rationell eller effektiv än idag. OM FC blir ett bolag, kan det dessutom gå så att ÅA p.g.a. fortsatta statliga sparåtgärder på olika sätt tvingas minska på sitt eget totalansvar för vuxen- och fortbildningen. Med minskat intresse bland universiteten för fortbildning, minskar möjligheterna att klara av den allt mer viktiga tredje uppgiften, d.v.s. att samverka med och stöda närsamhället. Samtidigt stryps en viktig rekryteringskanal till universiteten, påpekar Christer Rosengren på FC i Vasa. Sambolag för tryckeriet i Åbo? Undervisningsministeriets önskemål om att universiteten skulle bolagisera en del av verksamheten, har satt fart på planerna att slå samman tryckerierna vid ÅA, Åbo Universitet och Finska handelshögskolan i Åbo till ett eget bolag. Vi har haft en första diskussion kring det här och utreder som bäst olika alternativ, men inga konkreta beslut har ännu fattats. I höst presenterar vi tre olika modeller för hur tryckerisamarbetet mellan universiteten i Åbo kunde se ut, berättar direktör Christer Bergman på ÅA:s tryckeri. Enligt Bergman är en bolagisering på gott och ont för ÅA som helhet. Ett gemensamt bolag ger vissa möjligheter till effektiviseringar men å andra sidan kan det innebära ökade kostnader för olika enheter vid ÅA. En hel del av vår service måste då bli avgiftsbelagd och att såsom nu t.ex. gratis distribuera avhandlingar och till endast materialkostnadspris trycka upp studiehandböcker varje sommar är då kanske inte längre möjligt. Jag är rädd för att ingen på ÅA får det bättre om tryckeriet bolagiseras, anser Christer Bergman som alltså liksom sina kolleger på MC och FC inte just nu ser akuta orsaker för en bolagisering av olika enheter på ÅA. ARI NYKVIST MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 VECKANS SKRIBENT Tankar om Hyyppä-fenomenet DET ÄR MED BLANDADE KÄNSLOR som jag under flera år följt med det som jag skulle vilja kalla Hyyppä-fenomenet. Med detta avser jag inte enbart de forskningsmässiga resultat om finlandssvenskarnas hälsa och sociala kapital som fö rknippas med forskaren, läkaren Markku T. Hyyppä, utan i minst lika hög grad hur resultaten mottagits och spridits. I viss mån är detta ett exempel på hur en fjäder kan bli en hel höna bara budskapet är det rätta och det upprepas ett stort antal gånger. Redan en sökning på Google bekräftar att det är en allmän uppfattning att Hyyppä vetenskapligt bevisat att finlandssvenskarna, och mera sp ecifikt svenskösterbottningarna, lever längre än de finskspråkiga och att detta beror på en högre grad av s ocialt kapital, exemplifierat med körsång. Eftersom sanningarna även sprider sig i vetenskapliga kretsar och det verkar vara ytterst få som läst de artiklar som ligger till grund för allt detta, vill jag passa på tillfället till några kommentarer. DET HAR SEDAN LÄNGE VARIT väldokumenterat av flera demografiska forskare att finlandssvenskar lever längre än finskspråkiga. Längst lever man på Åland, och avsevärt kortare i östra än i västra Finland. Uttryckt i förväntad medellivslängd, som sammanfattar dödsriskerna i alla åldrar, är skillnaden mellan språkgrupperna på nationell nivå drygt tre år bland männen, och drygt ett år bland kvinnorna. Denna skillnad har hållits i det närmaste ko nstant under de senaste decennierna. De registerbaserade studier som utförts har också visat att skillnaderna kvarstår nästan oförändrade även fastän man beaktar ett stort antal bakomliggande faktorer såsom boenderegion, familjeställning, utbildning och socioekonomisk ställning. Tolkningen har varit att skillnaden kunde vara relaterad till livsstil eller ärftliga faktorer. Mot bakgrund av detta är Hyyppäs resonemang om kopplingar mellan socialt kapital och hälsa naturliga och tankeväckande. Eftersom Hyyppäs beskrivningar av vad som ingår i det sociala kapitalet är enbart positiva egenskaper eller fenomen, såsom hög tillit, samarbete, körsång, snapsvisor men mindre alkoholmissbruk, ingen barnaga och så vidare, har idéerna fått starkt gensvar. Det som ur vetenskaplig synvinkel är problematiskt är likväl att de empiriska beläggen är magra för att inte säga tvetydiga. Fjalar Finnäs är professor i demografi med statistik. Genomgående gäller att Hyyppä plockar fram fakta som stöder hans teorier och argumentation men bortser ifrån andra. DETTA GÄL LER redan när han skall illustrera hur långlivade vi finlandssvenskar är. Att det finns förhållandevis fler personer över 90 eller 100 år i bland svenskspråkiga än finskspråkiga i Österbotten används som bevis för dödlighetsskillnaderna. Problemet är bara att åldersstrukturen som regel mera är resultatet av geografisk omflyttning än av dödlighet. Om Hyyppä tog med även östra Finland i jämförelsen borde hans slutsats vara att man där är speciellt långlivade eftersom andelen åldringar är så hög. Den höga andelen i hög ålder förklaras dock av bortflyttning av unga, medan dödligheten hör till den högsta i landet. På motsvarande sätt är Hyyppäs beräkningar att svenskösterbottniska män lever drygt 8 år längre än de finskspråkiga männen grova överskattningar och främst ett utslag av olikheter i åldersfördelningen. Den faktiska skillnaden är även här cirka tre år. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 Eftersom Hyyppäs beskrivningar av vad som ingår i det sociala kapitalet är enbart positiva egenskaper eller fenomen, såsom hög tillit, samarbete, körsång, snapsvisor men mindre alkoholmissbruk, ingen barnaga och så vidare, har idéerna fått starkt gensvar. Den empiriska undersökning som framförallt ligger till grund för Hyyppäs argumentation om det sociala kapitalets betydelse bygger på en enkät till 2000 personer, som besvarades av 626 svenskspråkiga och 658 finskspråkiga österbottningar. Syftet var att utröna om svenskspråkiga har mera socialt kapital och om individernas sociala kapital inverkar på deras (självrapporterade) hälsa. De slutsatser som kunde dras var att svenskspråkiga har högre socialt kapital i termer av samhälleligt engagemang, tillit och körsång. Av de variabler som avsåg att mäta graden av socialt kapital samverkade vänhjälp, medlemskap i religiösa samfund och tillit till medmänniskor positivt med den självupplevda hälsan. Däremot hade körsång generellt sett ingen inverkan på hälsan. Det antyds dock att effekten av körsång skulle vara positiv bland svensk språkiga (kvinnor). Även om det inte explicit framgår av studien bör detta i gengäld betyda att effekten var negativ bland finskspråkiga. MED TANKE PÅ HUR STUDIEN utnyttjats och vilken tilltro man sätter till den är det intressant att notera att detta material definitivt inte ger någon orsak att tala om att svenskspråkiga har bättre hälsa. Det finns praktiskt taget ingen skillnad i hälsa mellan språkgrupperna bland männen, och bland kvinnorna är det de finskspråkiga som har bättre hälsa. I artikeln jämförs egentligen inte de båda språkgrupperna explicit visavi hälsoläget utan fokus ligger på det sociala kapitalet. Det är anmärkningsvärt att Hyyppä inte kommenterar resultaten angående den självupplevda hälsan, trots att han från tidigare vet att det skiljer åtta år i livslängd bland männen. Det intressanta är hur dessa resultat populariserats och spridits. Det framställs som bevisat att socialt kapital påverkar hälsan och eftersom de svenskspråkiga har mera socialt kapital bör detta vara en viktig förklaring till de svenskspråkigas goda hälsa (som alltså inte kan observeras i materialet). Denna slutsats har också förädlats till att eftersom svenskspråkiga sjunger mera i kör och de är friskare (eftersom de lever längre, även om det inte framgår av Hyyppäs data) är körsång bra för hälsan. Notabelt är också att även om Hyyppä noterat en antydan till positiv effekt av körsång enbart för svenskspråkiga kvinnor, rekommenderar han sång i kyrkokör för äldre (finskspråkiga) män som ett livselixir. I SÅ MÅTTO ÄR HYYPPÄS slutsatser och rekommendationer ofarliga att de knappast gör någon skada, det är till exempel säkert till fördel om finskspråkiga slutar att aga sina barn. Något förvånande är dock att Hyyppä som läkare dristar sig till slutsatsen att många vänner är lika viktiga för hälsan som att man inte röker. Hyyppäs budskap har tagits väl emot, speciellt bland körsångare och finlandssvenskar. Ju flera gånger de upprepats och broderats ut i olika medier desto sannare verkar de också ha blivit. På finlandssvenskt håll har det varit speciellt gynnsam jordmån eftersom det varit fråga om en finskspråkig som lyft fram ankdammen, eller Mumindalen som Hyyppä skriver, på ett positivt sätt och därmed något för finskspråkiga att ta efter. Avslutningsvis vill jag framhålla att jag tror att ankdammen säkerligen besitter en högre grad av det positiva som inkluderas i socialt kapital. Att sången ädla känslor föder kan jag också tro. Olikheter i livsstil, eller socialt kapital om man så vill, kan säkerligen bidra till att i någon mån förklara språkgruppsskillnaderna i livslängd. Det som likväl är uppenbart är att sambanden inte är bevisade och betydelsen är knappast så stor som Hyyppä gör gällande. Min uppmaning till alla som vill referera till Hyyppä är att man faktiskt försöker sätta sig in i och förstå vad hans empiriska materiel verkligen visar. Hela fenomenet visar också att vi som forskare har ett ansvar att se hur våra resultat utnyttjas när de blir allmän egendom. FJALAR FINNÄS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson

Forskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson Forskningsetik i doktorandbarometern 2016 Ole Karlsson 7.4.2017 1 Om doktorandbarometern Skickades till alla närvaroanmälda doktorander 9.12.2016-9.1.2017 Tre påminnelser skickades ut samt begäran till

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande

Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande Tom Gullberg, Åbo Akademi Akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik Vårt uppdrag enligt läroplanen Den

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Anseendeindex svenska lärosäten 2019 slutsatser och kommentarer Chalmers i anseendetopp För åttonde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015 ÄSIKTER OCH VERKLIGHET l-lur behandlas Unrsökning förklaringar lättläst l ta lättläst en samfatnins l 6, sou 998:l åsikter ll blir handling Omslag: Attack Daniel

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer