från Åbo Akademi Nr HERCULES gör storverk Stort EU-projekt forskar i effektivare dieselmotorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "från Åbo Akademi Nr 9 19.5.2006 HERCULES gör storverk Stort EU-projekt forskar i effektivare dieselmotorer"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr HERCULES gör storverk Stort EU-projekt forskar i effektivare dieselmotorer

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Akademiskt skrivande Studerande och forskare får undervisning i akademiskt skrivande på engelska, men hur är det med det andra inhemska språket? Behövs det en kurs i akademiskt skrivande på finska för forskare, Camilla Kronqvist, ordförande för forskarföreningen? Jag tror nog att det finns ett behov för akademiskt skrivande på finska bland forskarna vid Åbo Akademi. Det här är färdigheter som normalt inte lärs ut och även om man kan finska kan det vara svårt med de termer som används inom ens eget forskningsområde på finska. Vid Åbo Akademi har man förbisett finskan och mera siktat in sig på engelskan som det andra forskarspråket. Jag tror att det här dels beror på att engelska är ett viktigt språk ifall forskare vill vara med inom den internationella forskningen och dels på att Åbo Akademi är ett svenskspråkigt universitet. Det finns många forskare som idag kan finska men det finns nog ett behov för fler. Jag tror att det är en hög tröskel för många att just skriva finska som forskarspråk för de är rädda att misslyckas. Med en kurs i akademiskt skrivande skulle man säkert kunna sänka tröskeln och på det viset få fler forskare intresserade att röra sig inom sitt eget forskningsområde också på finska. Det skulle nog vara bra ifall forskarna vid Åbo Akademi skulle kunna delta i den finska forskningsdiskussionen inom respektive ämne. Vi får se vad framtiden för med sig på detta område, säger Camilla Kronqvist. -JA 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Kommuner viktiga för demokratin Tarja Halonen gästade symposium i Åbo Hur skall kommunerna kunna ge sina invånare jämlik service var en av frågorna som diskuterades under det nordiska symposiet som ordnades i Arken den 4-5 maj. Symposiet behandlade möjliga spänningar mellan mänskliga rättigheter och demokrati ur ett nordiskt välfärdsperspektiv och gick under namnet Human rights as a challenge to nordic democracy. Symposiet arrangerades av institutet för mänskliga rättigheter i samarbete med Nordforsk och hade fått in cirka 100 registreringar från intresserade deltagare Symposiet är en nordisk tradition som startade i slutet av 1980-talet och arrangeras de vart tredje år under olika teman. Som sakkunniga den första dagen fungerade bland annat rikets president Tarja Halonen, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter Doktor Bertrand Ramcharan och presidenten för Finlands högsta domstol Pauliina Koskelo. Halonen tog bland annat upp Föreningen Nordiska museets och Skansens Vänner håller sitt årsmöte den 9 maj på Nordiska museet. Då utdelas för sjätte året Arturpriset på kr till Ulrika Wolf-Knuts, professor i folkloristik vid Åbo Akademi. Motiveringen lyder: Arturpriset 2006 tilldelas Ulrika Wolf-Knuts för sitt engagerande arbete med att främja folkloristisk forskning, utbildning och folkloristiskt samarbete både i ett nordiskt och internationellt perspektiv. Ulrikas specialområden är folktro, nostalgi, fi nlandssvensk folklore och identitet. Hon har under två decennier ägnat sig åt att bygga upp och kommunernas autonoma ställning som en viktig del i upprätthållandet av den finländska demokratiska modellen. Växelverkan mellan kommuner och stat är en viktig del i demokratin men sätter också höga krav på båda parter i att få ett fungerande system, säger Halonen. Det är viktigt att kommunerna detaljerat planerar sin resursfördelning så att de kan erbjuda jämlik service för alla sina invånare. Enligt Halonen är de finländska kommunerna i en svår sits då resurserna hela tiden minskar och befolkningen åldras. Det finns ingen entydig lösning på resursbristen och staten kan inte heller hela tiden skjuta till pengar då den också fungerar med knappa resurser. En lösning som president Halonen betonade är att kommunerna kunde gå igenom de tjänster de erbjuder för att se ifall de kan effektiveras, inte dock göras snabbare utan endast förbättras. Halonen ansåg att den fria eu- Arturpriset till Ulrika Wolf-Knuts vidareutveckla folkloristiken vid Åbo Akademi till en vital och spännande mötesplats. Hon har väckt många studenters intresse för folkloristik och är en motiverande och inspirerande föreläsare. Wolf-Knuts har bland annat varit utgivare av Nordic Yearbook of Folklore och koordinator för projekten Nordiskt nätverk för folkloristik och The Folklorist s fi eldwork and archiving as a process. Hon har arbetat inom Folklore Fellows Summer School, Nordiska institutet för folkdiktning, Coimbra Group of Folklore och traditionsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland.

3 Tarja Halonen tror att EU i framtiden består av regioner istället för nationer som i dag. ropeiska arbetsmarknaden utgör en utmaning för Finland. Det gäller att hitta ett sätt att locka hit behövlig arbetskraft tillika som man ser till att alla mänskliga rättigheter fullföljs för dem som kommer hit. Ett resultat av den fria arbetsmarknaden är att finländsk vårdpersonal flyttat till England och Norge i jakt på bättre löner och drägligare anställningsförhållanden, säger Halonen. Enligt president Halonen bör Finland förbättra arbetet mellan stat och kommun och genom den växelverkan arbeta för ett fungerande samhälle. Halonen betonade att både stat och kommun bör ta de internationella mänskliga rättigheterna och lagarna i beaktande i beslutsprocessen. Vi är inte ensamma här och vi måste beakta våra grannar, säger Halonen. Jag förväntar mig mindre individualism och mera samarbete över gränserna i framtiden. Kommissionär Ramcharan pratade på symposiet om demokratisk legitimitet som en lösning till världsproblemen och den terrorism som präglar världen idag. Enligt honom är de fundamentala rättigheterna de viktigaste, det är genom dem som de mänskliga rättigheterna uppkommer. Mänskliga rättigheter är en självklarhet i de nordiska länderna och fastän Norden inte är lika som rättvisa har den nordiska modellens erfarenheter påverkat många länders rättsbeslut, säger Ramcharan. Han betonade att demokratisk legitimitet borde vara bundet till grundlagen och ett rättesnöre för alla länder både nationellt och internationellt. Alla länder men speciellt de nordiska länderna skall granska ifall de följer de internationella mänskliga rättigheterna då det görs beslut. Länderna skall följa sina internationella plikter för att visa gott exempel för de mindre demokratiska länderna i världen, sade Ramcharan. Enligt Ramcharan kan den demokratiska legitimiteten förhindra att konflikter och krig bryter ut. Han påpekar att den marknadsbundna demokratin och de mänskliga rättigheterna skapar jämlikhet och effektivt och rättvist fördelar resurserna inom och mellan länderna. Det krävs ändå mycket arbete och mycket hjälp från det internationella samfundet för att fattiga länder skall kunna uppnå demokratisk legitimitet, säger Ramcharan. Ifall länderna lyckas uppnå det kan de förebygga problem som fattigdom och konflikter inom landet och därmed hjälpa till att förebygga terrorism. JESPER ALM INNEHÅLL NR 9/2006 Kommuner viktiga för demokratin President Halonen gästade symposium i Åbo... HERCULES gör storverk Förbättrar effektivitet och miljövänlighet... Ny innovationsombudsman i Åbo Mauno Kangasaho tillträder i höst... Nej till bolagiseringen av ÅA Ses som ett hot mot de fria vetenskaperna... Veckans skribent: Fjalar Finnäs Hyyppä-fenomenet På jakt efter Mannens psyke Kända genusforskare samlades i Åbo... Personalspalt Dansa i sommar!... Insändare Mer om doktorandens levnadssituation... Nya publikationer Nytt från ÅA:s tryckeri och PF... Baksidan Floror i farten Disputationer Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 HERCULES gör storverk Förbättrar effektivitet och förhindrar NOx- och sotutsläpp från dieselmotorer Herkules i den grekiska mytologin gjorde tio stycken storverk. Organisatörerna för HERCULES -projektet har inte gått riktigt lika långt och har istället nio stycken storverk, eller arbetspaket, som ska genomföras. Projektet intiterades av Wärtsila och Man B&W och det sparkade igång år 2004 för att förbättra effektivitet och miljövänlighet i marina dieselmotorer. De två företagen rår tillsammans över runt åttio procent av marknaden för dessa. Projektet är även ett EU-projekt där de deltagande länderna uppgår till hela tio stycken. Målet med projektet är alltså att utveckla nya teknologier för att bland annat drastiskt reducera gasutsläpp och finpartikelemissioner från marina dieselmotorer. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Man vill också öka effektiviteten, det vill säga åstadkomma mindre bränsleförbrukning i förhållande till energimängden som produceras. Docent Pia Kilpinen är projektledare för den del av projektet som utförs vid Åbo Akademi. Hon berättar att man vid ÅA är en del av arbetspaket nummer två inom projektet. Arbetspaketet går under namnet Advanced combustion concepts, alltså fritt översatt avancerade förbränningskoncept. Det är nya förbränningskoncept som vi försöker utveckla. Vi vill förbättra CFD-beskrivningen (eng. Computational Fluid Dynamics) av motorerna, säger Kilpinen. Bra resultat i Åbo ÅA-enheten är långt ifrån ensamma i sitt arbetspaket. Nästan tio andra universitet är med om forskningen som gäller de avancerade förbränningskoncepten. Inom ett arbetspaket träffas de olika grupperingarna ett par gånger om året och går igenom de framsteg som har gjorts. Hela projektet, det vill säga alla nio olika arbetspaket, träffas en gång om året för en redovisning. Trots att det är väldigt många universitet inblandade tycker Kilpinen ändå att man har gjort en hel del framsteg här i Åbo. Jag har jobbat med Marcus Kavaljer och Jan Wennström som båda har gjort sina diplomarbeten under forskningens gång. Utöver de två nämner hon också José Rafael Hernández Carucci som en viktig medhjälpare i projektet samt Fredrik Östman som jobbar som doktorand gällande reglertekniska frågor i ett annat arbetspaket.

5 Både Kavaljer och Wennström har fått mycket goda betyg för sina arbeten och enligt Kilpinen ger det både Åbo Akademi, HER- CULES-projektet och Wärtsilä god reklam. I arbetet utnyttjades ett kommersiellt CFD-verktyg; STAR-CD. Detta verktyg har inte tidigare använts vid Laboratoriet för teknisk kemi. Arbetet var det första allvarliga försöket att CFDsimulera förbränning i marina dieselmotorer vid Åbo Akademi. Det är dessutom inga små kunskaper som krävs för arbetet. Du ska ha bra kunskaper i kemi, fysik, matematik och dessutom data. Det är en krävande uppgift och jag har haft turen att jobba med duktiga medarbetare som tycker om lagarbetet, säger hon. Jobbet kräver dessutom att man ska kunna gå igenom stora mängder data på ett vettigt sätt och kunna sortera ut det viktiga. De resultat som gruppen har kommit fram till har ännu inte helt fått den genomslagskraft som de hoppats på. Kilpinen är dock nöjd med resultatet som har visat nya vägar hur NO x bildas. Det som är problemet är att resultaten skiljer sig från tidigare mätningsvärden och man väntar spänt på en ny undersökning inom samma område som ska ge bättre uppbackning åt deras teori. Det borde gå att köra rakt igenom med naturvetenskapliga konstanter utan anpassningar till motorförhållanden och därmed kunna förutsäga resultaten. och därför är det enligt Kilpinen viktigt att man gör framsteg inom forskningen i ämnet. Också forskningen om finpartikelemissioner, som är utsläpp av mycket små partiklar från motorer, som till exempel sot (jämför en rykande bildieselmotor) är något som är ytterst viktigt enligt Kilpinen. Vi vet inte idag vilka av utsläppen som är skadligast och hälsoeffekterna av finpartikelemissionerna är en stor fråga idag. Partiklarna som släpps ut i luften sätter sig i lungorna precis som tobaksrök. Finpartikelemissionerna kan dock skilja sig från tobak i sammansättning och storlek. Problemet med dagens forskning inom ämnet är enligt Kilpinen att den är dyr. Det är väldigt svårt att mäta de olika skedena i en dieselmotor. Med de tryck och temperaturer vi har att göra med är det både dyrt och krångligt att göra mätningar och få fram trovärdiga resultat, säger Kilpinen. Målsättningarna högt satta HERCULES-projektet är ett av de största projekten som Wärtsila och Man B&W för tillfället har på gång och det är inga låga målsättningar man har inom projektet. Man har flera olika mål med projekt e t och hoppas att uppnå alla inom den treårsperiod som är utsatt. Ifall just detta projekt fortsätter efter tre års arbete återstår att se, men något projekt kommer i alla fall att fortsätta på vår forskning, säger Kilpinen. Målsättningarna inom projektet ligger på flera plan. Man vill bland annat minska bränsleförbrukningen, minska utsläppen av NO x och finpartikelemissioner samt öka motorens hållbarhet. Man vill dessutom förkorta den tid det tar för ett nytt koncept att gå från idé till marknad. I dagens läge är detta fem år. Man jobbar på många sätt inom projektet, det är långt ifrån endast teoretiskt forskning. Inom projektet gör man experiment i labb, bygger prototyper och utför tester med dem och man gör till och med verkliga testkörningar med vattentrafikerande fartyg. Och det är just det som hon hävdar skiljer HERCULES-projektet från andra projekt och gör det så intressant att jobba med. Det är ett väldigt konkret projekt. Målet är klart och medlen för att nå dit är väldigt praktiska, säger Pia Kilpinen. ROBIN SJÖSTRAND Hälsoeffekterna stor fråga Kilpinen som har blivit både diplomingenjör, licentiat och doktor vid akademin säger att projektet passar henne som handen i handsken. Det är roligt att jobba med ett projekt där direktiven är så klara. Dessutom får jag jobba med emissionskemi som är mitt eget område, säger hon. Marina dieselmotorer, som projektet till största delen handlar om, står för en stor del av Finlands NO x - och SO x -utsläpp MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Ny innovationsombudsman vid de tre Åbohögskolorna Mauno Kangasaho inleder tjänsten i Åbo hösten 2006 Mauno Kangasaho heter den nye innovationsombudsmannen vid Åbohögskolorna. Kangasaho blev vald till sin tjänst i förra veckan och kommer att påbörja sitt arbete i höst. Innovationsombudsmannen arbetar med alla tre Åbohögskolor, det vill säga Åbo Akademi, Turun Yliopisto och Turun Kauppakorkeakoulu. Han finns till för att hjälpa forskare föra fram innovationer, både uppfinningar och idéer. Till hans arbete hör även att hjälpa forskare skydda eller patentera sina uppfinningar. Det är från en sejour i Helsingfors som Kangasaho återvänder till Åbo, där han studerade som ung. Han inledde sin bana i början av sjuttiotalet med att studera biokemi vid Turun Yliopisto och har även studerat klinisk kemi vid Åbo Akademi. Efter det forskade han i fem år vid Tammerfors Universitet för att sedan bege sig till Esbo för att studera läkemedelsindustri. Efter detta jobbade han ytterligare ett par år i Åbo innan han styrde kosan mot Helsingfors. Han har även hunnit med en tur i Sverige. För ett par år sedan fanns det dåligt med jobb inom min bransch i Åbo, så jag sökte jobbet som innovationsombudsman på Helsingfors Universitet. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Närmare hemmet Kangasaho berättar att han trivts bra med jobbet, men valt att återvända till hemstaden eftersom han är bosatt i Reso och vill slippa pendla fram och tillbaka. På det sättet kommer han även närmare sin sambo. När det öppnades en plats här i Åbo blev jag naturligtvis mycket intresserad. Eftersom jobbet som innovationsombudsman dessutom är väldigt intressant tycker jag det ska bli roligt att få jobba här i Åbo. Den situation som Kangasaho har hamnat i här i Åbo är dock ny för honom. Att vara ansvarig för tre skolor är en utmaning. I Helsingfors var läget det omvända. Där var vi tre innovationsombudsmän vid Helsingfors universitet. Alla hade sitt eget ansvarsområde. Men i slutändan är det ju så att alla universitet är olika. Det blir alltså en allt-i-ett-situation för Kangasaho när han inleder sitt jobb i Åbo. Det som är bra med Åbohögskolorna att allt ligger så nära varandra. Det blir som en skola trots att det är tre olika. Det är en sak som underlättar för mig också. Mer än bara uppfinningar Kangasaho har hört enbart bra saker om Åbo som bas för uppfinningar. Det är alltså inte att få forskarna att uppfinna som är problemet utan att få dem att erkänna sina uppfinningar. Det är svårt att vara närvarande under hela processen, men jag vill locka folk till att vara mer framåt med sina innovationer. Kangasaho säger att han vill hitta ett nytt sätt att betjäna forskare vid högskolorna. Uppfinningar är naturligtvis en central del i innovationsombudsmannens jobb, men idag handlar det mer och mer om annat än bara dessa. Istället har det kommit en hel del andra innovationer med i bilden. Kangasaho intygar även att även humanister som i sig inte uppfinner konkreta saker också har nytta av en innovationsombudsman. Då handlar det ofta om så kallades sociala innovationer. Det kan handla om museirelaterade innovationer eller en företagsidé som faller inom ämnet konstvetenskap. Innovationsombudsmannen finns till för alla sådana idéer. Vad krävs det då för att kunna gå till innovationsombudsmannen? Enligt Kangasaho är det inte mycket. Det ska vara en låg tröskel för att komma in och diskutera sina idéer. I princip behöver man ingenting mer än någon slags bild av sin innovation. Då är det bara att ringa och beställa tid så ser vi över saken. Svenskan ska stärkas Den nya innovationsombudsmannen berättar att hans svenska har blivit lite rostig sedan han jobbade i Sverige, men att han nog kommer att ge betjäning även på svenska åt till exempel ålänningar och österbottningar som har svårt att förstå finska. Om de har tid kan vi gott kommunicera. Det tar lite längre att uttrycka sig på svenska, men det går. Om det är något ärende som brådskar så kan man alltid maila. Det är lättare att uttrycka sig skriftligt än muntligt. Kangasaho säger att han förstår svenska och det handlar mer om att damma av språket än att lära sig det på nytt. Förhoppningsvis kommer jag även att småningom ha stärkt min svenska tillräckligt mycket för att kunna ge service på flytande svenska, säger Kangasaho. ROBIN SJÖSTRAND

7 Mauno Kangasaho tillträder som innovationsombudsman i höst. Han tycker det är skönt att vara tillbaka i Åbo och hoppas väcka många innovationer inom Åbohögskolorna. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Nej till bolagiseringen av ÅA Ses som ett hot mot de fria vetenskaperna och fördelarna är små inom akademin. Därför behövs en omfattande konsekvensbedömning av följderna av en bolagisering t.ex. för forskningen, undervisningen, användarstödet, handledningen och interna fortbildningen. Om MC blir ett bolag måste hela verksamheten omfatta den kommersiella medievärldens villkor, det handlar alltså inte om ett lättvindligt beslut varken för oss eller för ÅA överlag. Eftersom MC det senaste året etablerat försäljning av egna nya tv-programformat även på den internationella marknaden, skulle det antagligen vara lätttare att göra internationell business som ett eget bolag än som en del av ett universitet. I affärsvärlden finns en del fördomar om universitet som lite långsamma, byråkratiska och stela samarbetspartners och ibland har vi nog fått förklara vad MC riktigt är för något. Så på vissa arenor såsom den internationella tv-marknaden, kunde en bolagisering vara till nytta. Men då närmast så att bara en del av verksamheten skulle bolagiseras. Samtidigt är Yvonne Backholm mån om att påpeka förde- En bred konskevensbedömning av en bolagiserings alla möjliga effekter på ÅA:s verksamhetsförutsättningar är något t.f. direktör Yvonne Backholm på MediaCity i Vasa gärna efterlyser för att få fast grund för fortsatta bolagiseringsdiskussioner. Ab Åbo Akademi Oy. Det kommer knappast det svenskspråkiga universitetet i Finland någonsin att heta. Men undervisningsministeriet vill nu bolagisera i alla falla att vissa delar av ÅA och andra universitet. På ÅA har det hittills närmast varit fråga om tryckeriet, Fortbildningscentralen och MediaCity. Och alla de här tre enheterna är mycket tveksamt inställda till att bli egna bolag inom akademin. MediaCity (MC) i Vasa har länge även haft en framgångsrik kommersiell verksamhet i form av en kundtjänst som bl.a. hyrt ut den stora och topputrustade tv-studion, film- och tv-utrustning samt det nya idtv-labbet 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI till olika produktionsbolag och andra kommersiella aktörer i mediebranschen. Men t.f. direktör Yvonne Backholm är ändå inte direkt beredd att snabbt göra MediaCity till ett bolag. Att bolagisera en enhet inom ÅA kan få långtgående och oanade följder för den övriga verksamheten Fortbildningscentralens direkta koppling till det akademiska är ett viktigt varumärke för FC som direktör Christer Rosengren på FC i Vasa inte gärna avstår i från.

9 larna med en koppling till ÅA som ett universitet. En direkt koppling som har varit till nytta i Finland och som MC gärna inte avstår från. MC och ÅA har alltså redan idag nytta av varandra på många olika sätt. ÅA-helheten viktigast MC erbjuder än så länge gratis utrymmen, utrustning, handledning och användarstöd åt studerande, forskare, lärare och övrig personal i form av bl.a. idtv-labbet, en egen datorklass och en toppmodern studio med videobandnings- och editeringsutrustning. Det går att ha affärsverksamhet även utan en bolagisering. Det tycker jag både MC och många andra enheter inom ÅA länge har bevisat. Men viktigast är att se helheten och inte tro att pengarna börjar strömma in bara man bolagiserar. Bolag kan gå på förlust, marknaderna kan fluktuera kraftigt och ägarna måste vara beredda att satsa på lång sikt utan garantier för kommande vinster. MC liknar redan nu på flere sätt ett bolag, men samtidigt har vi ändå intresse av att stöda både medieundervisningen, personalfortbildningen och forskningen på ÅA utan att tvingas utgå från hårda kommersiella villkor. FC ute på begränsad marknad Påståendet att även ÅA:s fortbildningscentral (FC) skulle må bra av att bli ett bolag, har inom ÅA redan nu väckt diskussion. Medan en del finskspråkiga universitet planerar sammanslagningar och bolagisering av sina fortbildningscentraler, är man på svenskt håll mycket tveksam till tanken. På svenskt håll har vi en mycket begränsad och liten marknad vad fortbildning beträffar. Ordnar vi en kurs i ett speciellt ämne för en viss målgrupp, är marknaden avbetad och behoven täckta för en lång tid framåt. Det blir mycket svårt att komma upp i kommersiellt lönsamma volymer inom fortbildning på den här nivån på svenska i Finland eftersom våra målgrupper är så små, påpekar Christer Rosengren, direktör för FC i Vasa. Om FC blir ett eget bolag, avskärmas dessutom fortbildningen från den övriga akademiska verksamheten och den viktiga kopplingen till både undervisning och forskning vid olika enheter inom ÅA. Kopplingen till det akademiska har varit något av ett varumärke för hela utbudet på FC, en viktig del av vår profil utåt. För många av våra kunder innebär den en sorts kvalitetssäkring som de kan lita på då de anlitar oss. Christer Rosengren frågar sig även vad som vid en bolagisering händer med det viktiga statliga stödet t.ex. för specialkurser som annars skulle vara omöjliga att arrangera. Öppna universitetet bygger nästan helt på statlig finansiering och går inte att driva som ett vinstgivande företag. Som jag nu ser det, har vi på svenskt håll fler nackdelar än fördelar med en bolagisering av FC. Vi har redan nu den frihet och flexibilitet vi behöver och kan snabbt agera och möta kundens behov på fortbildningsmarknaden, säger Christer Rosengren. FC finansierar sig själv redan nu Endast procent, d.v.s. 2-3 av de anställdas löner vid själva FC i Vasa, finansieras numera av ÅA:s lönebudget. Resten av de totalt ca. 20 tjänsterna måste FC själv finansiera. De anställda får alltså lov att själva skrapa ihop pengarna till sin lön. Ett bolag gör därför knappast FC varken mer rationell eller effektiv än idag. OM FC blir ett bolag, kan det dessutom gå så att ÅA p.g.a. fortsatta statliga sparåtgärder på olika sätt tvingas minska på sitt eget totalansvar för vuxen- och fortbildningen. Med minskat intresse bland universiteten för fortbildning, minskar möjligheterna att klara av den allt mer viktiga tredje uppgiften, d.v.s. att samverka med och stöda närsamhället. Samtidigt stryps en viktig rekryteringskanal till universiteten, påpekar Christer Rosengren på FC i Vasa. Sambolag för tryckeriet i Åbo? Undervisningsministeriets önskemål om att universiteten skulle bolagisera en del av verksamheten, har satt fart på planerna att slå samman tryckerierna vid ÅA, Åbo Universitet och Finska handelshögskolan i Åbo till ett eget bolag. Vi har haft en första diskussion kring det här och utreder som bäst olika alternativ, men inga konkreta beslut har ännu fattats. I höst presenterar vi tre olika modeller för hur tryckerisamarbetet mellan universiteten i Åbo kunde se ut, berättar direktör Christer Bergman på ÅA:s tryckeri. Enligt Bergman är en bolagisering på gott och ont för ÅA som helhet. Ett gemensamt bolag ger vissa möjligheter till effektiviseringar men å andra sidan kan det innebära ökade kostnader för olika enheter vid ÅA. En hel del av vår service måste då bli avgiftsbelagd och att såsom nu t.ex. gratis distribuera avhandlingar och till endast materialkostnadspris trycka upp studiehandböcker varje sommar är då kanske inte längre möjligt. Jag är rädd för att ingen på ÅA får det bättre om tryckeriet bolagiseras, anser Christer Bergman som alltså liksom sina kolleger på MC och FC inte just nu ser akuta orsaker för en bolagisering av olika enheter på ÅA. ARI NYKVIST MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 VECKANS SKRIBENT Tankar om Hyyppä-fenomenet DET ÄR MED BLANDADE KÄNSLOR som jag under flera år följt med det som jag skulle vilja kalla Hyyppä-fenomenet. Med detta avser jag inte enbart de forskningsmässiga resultat om finlandssvenskarnas hälsa och sociala kapital som fö rknippas med forskaren, läkaren Markku T. Hyyppä, utan i minst lika hög grad hur resultaten mottagits och spridits. I viss mån är detta ett exempel på hur en fjäder kan bli en hel höna bara budskapet är det rätta och det upprepas ett stort antal gånger. Redan en sökning på Google bekräftar att det är en allmän uppfattning att Hyyppä vetenskapligt bevisat att finlandssvenskarna, och mera sp ecifikt svenskösterbottningarna, lever längre än de finskspråkiga och att detta beror på en högre grad av s ocialt kapital, exemplifierat med körsång. Eftersom sanningarna även sprider sig i vetenskapliga kretsar och det verkar vara ytterst få som läst de artiklar som ligger till grund för allt detta, vill jag passa på tillfället till några kommentarer. DET HAR SEDAN LÄNGE VARIT väldokumenterat av flera demografiska forskare att finlandssvenskar lever längre än finskspråkiga. Längst lever man på Åland, och avsevärt kortare i östra än i västra Finland. Uttryckt i förväntad medellivslängd, som sammanfattar dödsriskerna i alla åldrar, är skillnaden mellan språkgrupperna på nationell nivå drygt tre år bland männen, och drygt ett år bland kvinnorna. Denna skillnad har hållits i det närmaste ko nstant under de senaste decennierna. De registerbaserade studier som utförts har också visat att skillnaderna kvarstår nästan oförändrade även fastän man beaktar ett stort antal bakomliggande faktorer såsom boenderegion, familjeställning, utbildning och socioekonomisk ställning. Tolkningen har varit att skillnaden kunde vara relaterad till livsstil eller ärftliga faktorer. Mot bakgrund av detta är Hyyppäs resonemang om kopplingar mellan socialt kapital och hälsa naturliga och tankeväckande. Eftersom Hyyppäs beskrivningar av vad som ingår i det sociala kapitalet är enbart positiva egenskaper eller fenomen, såsom hög tillit, samarbete, körsång, snapsvisor men mindre alkoholmissbruk, ingen barnaga och så vidare, har idéerna fått starkt gensvar. Det som ur vetenskaplig synvinkel är problematiskt är likväl att de empiriska beläggen är magra för att inte säga tvetydiga. Fjalar Finnäs är professor i demografi med statistik. Genomgående gäller att Hyyppä plockar fram fakta som stöder hans teorier och argumentation men bortser ifrån andra. DETTA GÄL LER redan när han skall illustrera hur långlivade vi finlandssvenskar är. Att det finns förhållandevis fler personer över 90 eller 100 år i bland svenskspråkiga än finskspråkiga i Österbotten används som bevis för dödlighetsskillnaderna. Problemet är bara att åldersstrukturen som regel mera är resultatet av geografisk omflyttning än av dödlighet. Om Hyyppä tog med även östra Finland i jämförelsen borde hans slutsats vara att man där är speciellt långlivade eftersom andelen åldringar är så hög. Den höga andelen i hög ålder förklaras dock av bortflyttning av unga, medan dödligheten hör till den högsta i landet. På motsvarande sätt är Hyyppäs beräkningar att svenskösterbottniska män lever drygt 8 år längre än de finskspråkiga männen grova överskattningar och främst ett utslag av olikheter i åldersfördelningen. Den faktiska skillnaden är även här cirka tre år. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 Eftersom Hyyppäs beskrivningar av vad som ingår i det sociala kapitalet är enbart positiva egenskaper eller fenomen, såsom hög tillit, samarbete, körsång, snapsvisor men mindre alkoholmissbruk, ingen barnaga och så vidare, har idéerna fått starkt gensvar. Den empiriska undersökning som framförallt ligger till grund för Hyyppäs argumentation om det sociala kapitalets betydelse bygger på en enkät till 2000 personer, som besvarades av 626 svenskspråkiga och 658 finskspråkiga österbottningar. Syftet var att utröna om svenskspråkiga har mera socialt kapital och om individernas sociala kapital inverkar på deras (självrapporterade) hälsa. De slutsatser som kunde dras var att svenskspråkiga har högre socialt kapital i termer av samhälleligt engagemang, tillit och körsång. Av de variabler som avsåg att mäta graden av socialt kapital samverkade vänhjälp, medlemskap i religiösa samfund och tillit till medmänniskor positivt med den självupplevda hälsan. Däremot hade körsång generellt sett ingen inverkan på hälsan. Det antyds dock att effekten av körsång skulle vara positiv bland svensk språkiga (kvinnor). Även om det inte explicit framgår av studien bör detta i gengäld betyda att effekten var negativ bland finskspråkiga. MED TANKE PÅ HUR STUDIEN utnyttjats och vilken tilltro man sätter till den är det intressant att notera att detta material definitivt inte ger någon orsak att tala om att svenskspråkiga har bättre hälsa. Det finns praktiskt taget ingen skillnad i hälsa mellan språkgrupperna bland männen, och bland kvinnorna är det de finskspråkiga som har bättre hälsa. I artikeln jämförs egentligen inte de båda språkgrupperna explicit visavi hälsoläget utan fokus ligger på det sociala kapitalet. Det är anmärkningsvärt att Hyyppä inte kommenterar resultaten angående den självupplevda hälsan, trots att han från tidigare vet att det skiljer åtta år i livslängd bland männen. Det intressanta är hur dessa resultat populariserats och spridits. Det framställs som bevisat att socialt kapital påverkar hälsan och eftersom de svenskspråkiga har mera socialt kapital bör detta vara en viktig förklaring till de svenskspråkigas goda hälsa (som alltså inte kan observeras i materialet). Denna slutsats har också förädlats till att eftersom svenskspråkiga sjunger mera i kör och de är friskare (eftersom de lever längre, även om det inte framgår av Hyyppäs data) är körsång bra för hälsan. Notabelt är också att även om Hyyppä noterat en antydan till positiv effekt av körsång enbart för svenskspråkiga kvinnor, rekommenderar han sång i kyrkokör för äldre (finskspråkiga) män som ett livselixir. I SÅ MÅTTO ÄR HYYPPÄS slutsatser och rekommendationer ofarliga att de knappast gör någon skada, det är till exempel säkert till fördel om finskspråkiga slutar att aga sina barn. Något förvånande är dock att Hyyppä som läkare dristar sig till slutsatsen att många vänner är lika viktiga för hälsan som att man inte röker. Hyyppäs budskap har tagits väl emot, speciellt bland körsångare och finlandssvenskar. Ju flera gånger de upprepats och broderats ut i olika medier desto sannare verkar de också ha blivit. På finlandssvenskt håll har det varit speciellt gynnsam jordmån eftersom det varit fråga om en finskspråkig som lyft fram ankdammen, eller Mumindalen som Hyyppä skriver, på ett positivt sätt och därmed något för finskspråkiga att ta efter. Avslutningsvis vill jag framhålla att jag tror att ankdammen säkerligen besitter en högre grad av det positiva som inkluderas i socialt kapital. Att sången ädla känslor föder kan jag också tro. Olikheter i livsstil, eller socialt kapital om man så vill, kan säkerligen bidra till att i någon mån förklara språkgruppsskillnaderna i livslängd. Det som likväl är uppenbart är att sambanden inte är bevisade och betydelsen är knappast så stor som Hyyppä gör gällande. Min uppmaning till alla som vill referera till Hyyppä är att man faktiskt försöker sätta sig in i och förstå vad hans empiriska materiel verkligen visar. Hela fenomenet visar också att vi som forskare har ett ansvar att se hur våra resultat utnyttjas när de blir allmän egendom. FJALAR FINNÄS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 PRAKTIKFALL FRÅN Microsoft Anne-Marie Andric Google Jeanette Duvebrant Byråchef Är du med och slåss om stjärnorna? Mc Donalds Lotta Björk Sweco

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Examensfordringar 2015-2020

Examensfordringar 2015-2020 Examensfordringar 2015-2020 Doktorandprogram i konstnärlig forskning inom teater, dans och performance (240 sp) Doktorandprogrammets syfte och målsättningar Doktorandstudierna vid Forskningscentret för

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

QUIS, EN KORT HISTORIK

QUIS, EN KORT HISTORIK QUIS, EN KORT HISTORIK 1982 Tekniska Museet Sammanställer en utställning Kvinnliga uppfinnare finns dom? i samarbete med gruppen Kvinnor och Teknik från Fredrika Bremerförbundet. Kvinnliga uppfinnare från

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18 Hej Tack för er tid och möjlighet att informera er lite om företaget och vårt utbud av tjänster. Företagets grunder går tillbaka till år 2010 då de första tankarna kring bildandet uppkom. Efter två år

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Centret för språk och kommunikation utbildningschef Jan Jylhä tf. avdelningsföreståndare Marjaana Laaksonen 27.8.2015 Informationen kan läsas

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Vintern 2014/2015

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Vintern 2014/2015 RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Vintern 2014/2015 Innehåller nyheter från ett hospital i Florence, julmässa, vårens aktiviteter, puff för Medeltids- och renässanshelg i Kalmar! och kallelse

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Studiefrämjandets avdelning i Uppsala 1. Fakta om rådslaget Tema/rubrik Position 2004 Marketing, Trends and Innovation Datum 2 juni, 2003 Plats

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Integrering av HU i undervisningen En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Presentationen Vem är jag? Hur jobbar Högskolan i Borås med HU? Kursen Systemutvecklare Roller, miljö och praktik 2013-05-31

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap För lärare skolår 1-6 1-2 november 2011 KÄRA KONFERENSDELTAGARE! Även i år arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, fortbildningsdagar

Läs mer