O R G. N R Å R S B E R Ä T T E L S E H. L U N D É N K A P I T A L F Ö R VA L T N I N G A B

Transkript

1 Å R S B E R Ä T T E L S E H. L U N D É N K A P I T A L F Ö R VA L T N I N G A B 1

2 2

3 Å R S B E R Ä T T E L S E F Ö R V E R K S A M H E T S Å R E T Styrelsen och verkställande direktören för H. Lundén Kapitalförvaltning AB får härmed avge årsberättelse för fonden Eikos för perioden Inledningsvis i denna nionde årsberättelse beskrivs fondens utveckling under den senast avslutade räkenskapsperioden varefter en historisk återblick ges över fondens hela verksamhetstid. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE... 4 HISTORISK GENOMGÅNG... 9 RESULTATRÄKNING BALANSR ÄKNING FONDFÖRMÖ GENHET PER RED OVISNINGSPRINCIPER FÖR ÄNDRING AV FONDFÖRMÖ GENHET FONDENS UT VECKLING AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGSKOSTNADER REVISIONSBERÄT TELSE ORDLISTA

4 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Fonden Eikos startades den 1 januari 2000 och har varit verksam i nio år. Ingående fondförmögenhet den 1 januari 2008 uppgick till MSEK. Eftersom fonden är stängd för nyteckning av andelar var utgående fondförmögenhet 2007 densamma som ingående fondförmögenhet den 1 januari Efter en värdenedgång under året på 287 MSEK och uttag om 1694 MSEK var fondförmögenheten MSEK den 31 december Antalet andelsägare per den 31 december 2008 var 297, vilket är en minskning med 116 andelsägare under den senaste tolvmånadersperioden. Fonden är alltjämt stängd för nyteckning av andelar eftersom fondens förvaltade kapital är inom ramen för en bedömd förvaltningsmässig optimal volym. Under 2008 sjönk värdet efter avgifter på andelarna i Eikos med 8,21 %. Detta kan jämföras med svenska 90 dagars statsskuldsväxlar som gav 4,33 % i avkastning och Nordenindex som sjönk med 45,38 %. Sedan starten den 1 januari 2000 har värdet på andelarna i Eikos efter avgifter stigit med 130,59 %. Grafen nedan visar Eikos avkastning relaterad till den riskfria räntan och ett brett nordiskt aktieindex ( Nordenindex ) från fondens start den 1 januari % 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% Nordenindex* SSVX 90 Eikos * Nordenindex utgjordes t.o.m. sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och är därefter VINX All Share index. 4

5 I N V E S T E R I N G S F I L O S O F I Målet för förvaltningen av fonden Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. För att uppnå detta mål görs fondens investeringar huvudsakligen genom ett företagsanalytiskt tillvägagångssätt, dvs större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Investeringar görs när den riskjusterade avkastningen bedöms attraktiv. Investeringar kan ske i finansiella instrument utgivna i 22 europeiska länder inklusive de nordiska och flertalet av de östeuropeiska länderna. Fonden utnyttjar även blanknings- (korta positioner) och derivatstrategier. De nordiska länderna följs aktivt och utgör fondens hemmamarknad. Övriga länder följs mer opportunistiskt och blankningar i dessa länder görs bara i undantagsfall. M A R K N A D E N Under 2008 har världens börser fallit kraftigt. Som exempel kan nämnas att MSCI World Index och OMX Stockholm sjönk med 42 % vardera. Det breda nordiska indexet VINX All Share sjönk med 45 %. Volatiliteten på världens aktiemarknader ökade kraftigt under sensommaren och hösten från redan höga nivåer. Viljan att ta risk hos investerarna blev nästan obefintlig. Ekonomisk statistik som visar att ekonomin går allt sämre har kommit in i en strid ström. Ett flertal länder är inne i eller på väg in i recession. I USA och Västeuropa har inbromsningen i ekonomin varit kraftig under hösten. International Monetary Fund (IMF) prognostiserar att både den amerikanska och den västeuropeiska ekonomin kommer att minska på årsbasis under Det är i så fall första året sedan andra världskriget som detta händer. Sett över hela 2008 fortsatte dock den globala ekonomin att växa och preliminära siffror från IMF indikerar en sammantagen tillväxt på 3,7 %. Preliminära siffror indikerar även att BNP i USA växte med 1,4 % medan BNP i Västeuropa ökade med 1,2 %. För att stimulera den ekonomiska tillväxten har flera länder runt om i världen vid ett flertal tillfällen annonserat olika stimulanspaket. Centralbankerna har även sänkt räntan kraftigt under hösten för att sätta fart på ekonomin nu när inflationshotet bedöms vara borta. Detta har fått börserna runt om i världen att temporärt gå upp ett flertal gånger. Federal Reserve i USA sänkte styrräntan till ett spann om 0-0,25 % och den Europeiska centralbanken sänkte till 2,00 % efter årets slut. Ett antal länder har nu en ränta på nära noll vilket knappast är hållbart i ett längre perspektiv. Under hösten tilltog likviditetsproblemen för banker och företag, framförallt efter Lehman Brothers konkurs i september. Många banker kan också behöva förstärka det egna kapitalet. Den totala skuldsättningen i systemet har varit och är fortfarande för hög. Som en följd av detta steg kreditspreadarna kraftigt under hösten. Under senare delen av året sjönk dock kreditspreadarna tillbaka och börserna stabiliserades något. Den svenska kronan försvagades kraftigt mot de stora valutorna. En dollar kostade 7,83 kronor vid årets slut att jämföra med 6,47 kronor vid årets början vilket innebär en ökning med 21 %. Euron ökade 16 % i värde mot kronan och kostade 10,94 kronor vid årets slut medan den japanska yenen ökade 49 %. Den svagare kronkursen är positiv för de svenska exportföretagen eftersom den ger en ökad global konkurrenskraft. Råvarupriserna fortsatte att utvecklas starkt under det första halvåret för att nå sina högsta nivåer runt halvårsskiftet. Under det andra halvåret föll dock priserna tillbaka och många råvaror halverades i pris. CRB Metal Index sjönk med 51 % under året mätt i USD. Priset på råolja toppade den 3 juni på 146 USD/fat för att vid årets slut handlas till 42 USD/fat. P O R T F Ö L J F Ö R VA LTA R E N S R E F L E X I O N Hösten 2008 kommer att gå till historien som en av de mest turbulenta perioderna på de finansiella marknaderna. Nästan hela den amerikanska investmentbankssektorn försvann då Lehman Brothers gick i konkurs och de övriga investmentbankerna köptes upp av, eller transformerades till, affärsbanker. Det världen har upplevt under 2008 är extremt med länder som hamnat på obestånd (Island), kreditmarknader som helt har kollapsat, ett förstatligande av delar av Europas banksystem samt början på den första globala recessionen sedan andra världskriget. Dessa händelser följdes av en mängd penningpolitiska och andra åtgärder från regeringar och myndigheter, vilket innebar att aktiemarknaderna kom att bli makro- och likviditetsstyrda med ständigt nya förutsättningar. Till exempel införde vissa länder under hösten förbud och begränsningar mot att blanka aktier och då framförallt i finansiella företag. Volatiliteten var ovanligt hög på aktie-, ränte- och valutamarknaderna. 5

6 Dessutom har de fallande olje- och råvarupriserna kraftigt förändrat terms of trade mellan olika länder. De ovannämnda faktorerna gjorde att, liksom för merparten av hedgefonder som klassificeras som equity long/short, fondens valda strategi med fokus på företagsanalys fungerade mindre väl. Enligt Credit Suisse Tremont Hedge Fund Index var genomsnittsfonden av typen equity long/short ned med cirka 20 % under året. Enligt samma källa var genomsnittshedgefonden ned cirka 19 % vilket tydligt visar hur svårt det var att tjäna pengar under året. Vissa utvalda strategier, främst så kallade managed futures, visade sig dock vara lönsamma även under Det är vår bedömning att det även fortsatt kommer att vara besvärligt på världens börser med hög volatilitet. Vi baserar vår bedömning på bland annat följande omständigheter: Det tar tid att rätta till obalanserna i ett finansiellt system som, framförallt i USA, har haft en alltför hög skuldsättning. Ett flertal länder har stora ekonomiska svårigheter och är i behov av ytterligare stödåtgärder. Risk för nyemissioner kvarstår, speciellt bland banker. Det är troligt med fallande företagsvinster och lägre utdelningar då tillväxten avtar och företagen har kreditproblem. Bostadspriserna har fallit, dock har de stora räntesänkningarna dämpat effekten därav. Det finns dock ett par omständigheter som kan komma att påverka börsen positivt: Stora stimulanspaket i många länder. Sänkta räntor. Sjunkande olje- och råvarukostnader vilket medför att inflationshotet är borta. För de svenska exportbolagen är en försvagad krona gynnsamt. De stora kursfallen på världens börser under 2008 gör att företagsvärderingarna nu är mer rimliga. Svårigheten som förvaltare är att bedöma vad av det ovanstående som är diskonterat i aktiekurserna och vad som inte är det. Ett stort frågetecken är till exempel vilken effekt alla statliga interventioner kommer att få. Vi är dock övertygade om att vår valda förvaltningsmodell återigen kommer att fungera när omvärlden stabiliseras. P O R T F Ö L J E N Eikos har haft en otillfredsställande utveckling under Andelsvärdet sjönk med 8,21 % efter avdrag för fast arvode. Något performancearvode utgick ej. Under samma period sjönk OMX Stockholm med 41,96 % medan VINX All Share index sjönk med 45,38 %. Avkastningen på 90 dagars statsskuldsväxlar uppgick till 4,33 %. I kapitalförvaltningen har vi enligt vår investeringsfilosofi valt att arbeta utifrån en modell som baserar sig på företagsanalys, dvs att större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Fonden har hittills alltid varit nettolång. Den valda modellen har fungerat väl över tiden. Undantag gäller främst perioder då aktiemarknaden kan karakteriseras som likviditets- eller makrostyrd och då företagsspecifika faktorer tycks vara mindre viktiga. Under 2008 upplevde vi flera perioder med särskilt ogynnsamma förutsättningar för vår förvaltningsmodell. Under året visade fonden positiv avkastning under 5 av årets 12 månader. Den största besvikelsen under perioden har varit de långa innehaven vars aktiekurser inte utvecklats tillfredsställande. Fonden har haft en låg brutto- och nettoexponering under året vilket medfört att nedgången begränsats. Vidare har Eikos haft blankade aktiepositioner, aktieindexterminer och innehavda säljoptioner vilket begränsat nedgången ytterligare. Fonden har haft en begränsad exponering mot marknader utanför Norden. Augusti var fondens bästa månad med en uppgång på 1,23 % medan juni var årets sämsta månad med ett fall på 4,31 %. Under året har volatiliteten i marknaden ökat markant. Eikos volatilitet i värdeutvecklingen har fortsatt att vara låg. Fondens standardavvikelse, beräknad på basis av annualiserade månadsdata, har under 2008 uppgått till 5,67 %. Som jämförelse kan nämnas att standardavvikelsen för VINX All Share index uppgick till 28,76 % under samma period. Under året har månadsavkastningen för VINX All Share index varierat mellan som högst 5,05 % i april och som lägst -18,89 % i oktober. Fondens korrelation med jämförelseindex har under året uppgått till 0,68. Sharpekvoten är det vanligaste förekommande och enligt vår bedömning det mest heltäckande måttet för riskjusterad avkastning. Den beräknas genom att fondens avkastning minskas med den riskfria räntan 6

7 (SSVX 90) och sedan divideras med fondens risk, mätt som fondens standardavvikelse. En högre Sharpekvot innebär en högre avkastning i förhållande till riskexponering. Normalt anses en Sharpekvot högre än 0 tillföra värde och en Sharpekvot högre än 1 vara bra. Eikos Sharpekvot var negativ under Detta är självklart otillfredsställande och beror på den för fonden negativa värdeutvecklingen under perioden. Sharpekvoten för VINX All Share index var även den negativ under perioden. Sedan starten den 1 januari 2000 har Eikos uppvisat en Sharpekvot om 1,06. Under året har innehaven på de finska och danska marknaderna, där fonden framförallt haft ett antal blankade aktiepositioner, genererat ett positivt bidrag till Eikos avkastning. Övriga marknader har genererat negativ avkastning. Den svaga utvecklingen i Sverige berodde främst på ett antal innehav i mindre bolag. De största positiva bidragsgivarna under perioden var ett antal blankade positioner; Nordea, ett antal verkstadsbolag samt aktieindexterminer. Marknad Sverige Danmark Norge Finland Turkiet Övriga Bidrag till avkastningen % 8 % -28 % 7 % -26 % -14 % Tabellen ovan visar Eikos avkastning, för både långa och blankade positioner, under 2008 fördelad per marknad. Övriga marknader inkluderar de nya marknaderna på vilka Eikos har mandat att investera. Fondens omsättningshastighet har uppgått till cirka tre gånger dess genomsnittliga förmögenhet. Det är högre än tidigare och beror främst på finansmarknadens kraftigt ökade volatilitet. Per den 31 december 2008 uppgick fondens förmögenhet till MSEK. Eikos är tills vidare stängd för nyteckning av andelar. Fondens långa innehav utgjorde 31,8 % och blankade positioner utgjorde 12,2 % av fondens värde. Bruttoexponeringen var således 44,1 % och nettoexponeringen 19,6 %. Under året har bruttoexponeringen varierat mellan 59,2 % och 34,6 %. För att få en korrekt bild av den underliggande exponeringen bör man deltajustera, snarare än premiejustera, optionsexponeringen. Den gröna grafen i diagrammet nedan visar att bruttoexponeringen med denna metod var 45,7 % vid periodens utgång. Nettoexponeringen var med samma metod 17,9 %. De främsta skälen till den låga bruttoexponeringen under året har varit svårigheten att identifiera nya långinnehav som möter fondens investeringskriterier, den generellt högre osäkerhet som råder samt marknadens höga volatilitet. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% i % NAV Brutto Långa Korta Brutto (Deltajusterade optionsvärden) Netto Grafen ovan visar Eikos exponering under de gångna nio åren. 7

8 F O N D E N S I N N E H AV Innehaven väljs efter sina företagsspecifika förutsättningar. Fondens fem största aktieinnehav per den 31 december 2008 utgjorde 15,7 % av fondens totala förmögenhet. Bure 4,5 % Sverige Investmentbolag Stora Enso 3,7 % Finland Skogsindustri SAAB 2,6 % Sverige Försvarsindustri Loomis 2,5 % Sverige Tjänsteindustri Cardo 2,4 % Sverige Verkstadsindustri F Ö R VA LT N I N G S K O S T N A D E R Ersättningen till fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB består av en fast ersättning på 0,9 % av fondens värde per år samt ett performancearvode på 20 % av avkastningen överstigande räntan på 90 dagars svenska statsskuldsväxlar. Förvaltningsarvodet har under året uppgått till 31,8 MSEK (45,3). Något performancearvode utgick ej (76 TSEK). Vid årsskiftet behövde fonden stiga med knappt 19 % under 2009 innan performancearvode får tas ut av fondbolaget då fondandelsägarna först ska kompenseras för de två senaste årens underavkastning. A N D E L S Ä G A R N A S K O S T N A D E R Exemplet nedan åskådliggör kostnadsbelastningen i Eikos. Beräkningen är ett exempel på en andelsägare som hade andelar till ett värde av SEK per den 1 januari och behållit sina andelar under hela år (Alla belopp i SEK) I procent av investering per Investering per Värdeförändring före kostnader ,58 Kostnader relaterade till fonden Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier ,18 Courtage, aktielån etc ,57 Värdeförändring före förvaltningskostnader ,33 Förvaltningskostnader Förvaltningsarvode ,88 Performancearvode - - Värdeförändring efter kostnader ,21 Marknadsvärde per

9 Ö V R I G A K O S T N A D E R Fonden har under året haft 15,8 (22,2) MSEK i courtagekostnader och 3,0 (2,9) MSEK i direkt kostnad för värdepapperslån. I N L Ö S E N AV G I F T En avgift om 0,5 % tas ut vid inlösen av fondandelar. Under året har denna avgift uppgått till 9,0 (2,2) MSEK. Avgiften återinvesteras i sin helhet i fonden och tas ut för att täcka de kostnader som inlösandet kan orsaka. O R G A N I S AT I O N Personalsammansättningen hos H. Lundén Kapitalförvaltning AB, som förvaltar Eikos, har förändrats under Den biträdande portföljförvaltaren har slutat. Samtidigt har två analytiker och en trader ersatts. Detta innebär att fondbolaget nu har sex anställda; en portföljförvaltare, två analytiker, en deltidsanställd trader samt två administrativt ansvariga. Personalförändringarna ska ses mot bakgrund av det besvärliga marknadsläget under året då vi valde att ta ett halvt steg tillbaka och återgå till den förvaltnings- och organisationsform som tidigare varit framgångsrik. U T D E L N I N G Fonden kom i en skattepliktig position för I syfte att maximera avkastningen för andelsägarna och undvika dubbelbeskattning har H. Lundén Kapitalförvaltning AB beslutat att dela ut kr/andel motsvarande 139,2 MSEK eller cirka 6 % av förvaltat kapital. H I S T O R I S K G E N O M G Å N G Fonden Eikos har varit verksam i nio år. I detta avsnitt beskrivs fondens utveckling under perioden. AV K A S T N I N G O C H R I S K Från 2003 fram till halvårsskiftet 2007 utvecklades samtliga marknader där Eikos investerar starkt. Den senare delen av 2007 var framförallt de svenska och estniska marknaderna svaga. Under 2008 har samtliga marknader där Eikos investerar utvecklats svagt. Av de nordiska börserna är den norska börsen den enda som utvecklats positivt under de nio år fonden varit verksam med en ackumulerad uppgång på 42 %. Det höga råoljepriset och den snabba globala tillväxten har gynnat den olje- och sjöfartsrelaterade industrin som utgör en stor del av den norska ekonomin. Under 2008 föll dock råoljepriset och det råder överutbud inom den sjöfartsrelaterade industrin vilket ledde till att den norska börsen föll under året. Av fondens alla marknader har den estniska börsen gått bäst sett över hela perioden med en ackumulerad tillväxt de senaste nio åren på 119 %. Denna tillväxt kan förklaras med en stark ekonomisk utveckling och återhämtning efter 90-talets Rysslandskris. Polen har också uppvisat en positiv avkastning sett över hela perioden. Efter att den polska ekonomin utvecklats svagt i början på talet har den de senaste åren visat god ekonomiskt tillväxt med fallande arbetslöshet. Det finska huvudindexet har utvecklats sämst sett över hela perioden. Den främsta anledningen till detta är att telekomindustrin, som gick dåligt i början av 2000-talet, och skogsindustrin, vars tillväxt varit svagare relativt annan industri, har en framträdande roll i Finland. 9

10 Tabellen nedan visar utvecklingen i procent i de länder där Eikos investerat sedan start, samt för Turkiet under åren 2007 och För jämförelse visas dessutom utvecklingen för Dow Jones och Nasdaq. Totalt Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår 108 mån Sverige (OMXS) -37,5% -42,0% -6,0% 23,6% 32,6% 17,6% 29,8% -37,4% -16,9% -12,0% Norge (OSEAX) 42,4% -52,6% 13,5% 33,3% 52,2% 39,1% 48,0% -28,0% -14,6% 3,2% Danmark (OMXK)-10,8% -49,0% 5,5% 15,3% 39,4% 21,6% 30,0% -38,9% -13,2% 22,7% Finland (OMXH) -62,9% -53,4% 20,5% 17,9% 31,1% 3,3% 5,3% -34,6% -32,8% -10,6% Polen (WIG) 50,6% -51,1% 10,4% 41,6% 33,7% 27,9% 44,9% 3,2% -22,0% -1,3% Estland (TALSE) 119,0% -63,0% -13,3% 28,9% 48,0% 57,1% 34,4% 46,8% 2,4% 12,5% Turkiet (ISE) -51,6% 42,0% USA (Dow Jones) -23,7% -33,8% 6,4% 16,3% -0,6% 3,1% 25,5% -16,9% -7,1% -6,2% USA (Nasdaq) -61,2% -40,5% 9,8% 9,5% 1,4% 8,6% 49,6% -31,3% -21,1% -39,3% Eikos 1 130,6% -8,2% -0,9% 15,6% 9,6% 10,1% 7,4% 10,7% 22,3% 24,9% 1) Eikos avkastning är beräknad efter avdrag för förvaltnings- och performancearvode och antaget att given utdelning har återinvesterats. Målsättningen för Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. Således är relevant jämförelseindex inte aktieindex utan den svenska riskfria räntan i form av SSVX 90. Av aktieindexen erbjuder dock VINX All Share index en bra jämförelse med aktiemarknaderna i de nordiska länderna. Sedan starten för nio år sedan har den genomsnittliga årsavkastningen för Eikos uppgått till 9,7 %. Detta kan jämföras med SSVX 90 där den genomsnittliga årsavkastningen under samma period har uppgått till 3,24 % och Nordenindex som har haft en genomsnittlig årsavkastning på -2,0 %. 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% Nordenindex* SSVX 90 Eikos * Nordenindex utgjordes t.o.m. sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och är därefter VINX All Share index. 10

11 En annan relevant jämförelse är den mot andra europeiska hedgefonder med samma förvaltningsinriktning, dvs equity long/short. I grafen nedan jämförs Eikos ackumulerade avkastning sedan starten den 1 januari 2000 med EuroHedge European Long/Short EUR Index för samma period. Eikos har en ackumulerad avkastning på 130,6 % de senaste nio åren räknat i SEK. För samma period har EuroHedge European Long/Short EUR Index stigit med 72,1 % i EUR. Under samma period har den svenska kronan försvagats med cirka 28 % gentemot euron. Eikos har alltså utvecklats bättre än snittet för de europeiska fonderna även justerat för den svenska valutaförsvagningen. 160% 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% Eikos (SEK) EuroHedge European Long/Short EUR Index Eikos har visat positiv avkastning i 80 av de 108 månader under vilka fonden har varit verksam. Nordenindex har under samma period stigit endast 58 månader och varit oförändrad en månad. Av de 49 månader då Nordenindex fallit har Eikos stigit under 26 månader. Eikos Nordenindex Avkastningsanalys Genomsnittlig årsavkastning ,73 % -2,00 % Bästa kvartalet 11,57 % 21,47 % Sämsta kvartalet -5,47 % -21,01 % Genomsnittlig kvartalsavkastning 2,35 % -0,50 % Andel positiva kvartal 77,78 % 52,78 % Största ackumulerade värdebortfall -6,19 % -35,71 % Längsta nollavkastningsperiod (månader) Den längsta nollavkastningsperioden, dvs den längsta period under vilken en investering ackumulerad på månadsbasis inte har skapat positiv avkastning, uppgår för Eikos till 18 månader. Denna period påbörjades i juli 2007 och är när detta skrivs ännu inte avslutad. Nordenindex längsta nollavkastningsperiod under åren uppgår till 69 månader. Den startade i maj år 2000 och varade t o m januari Största ackumulerade värdebortfall definieras som den sämsta negativa ackumulerade avkastningen på månadsbasis. Eikos största ackumulerade värdebortfall inträffade mellan juni och oktober 2002 och uppgår till 6,19 %. Under nioårsperioden är det största ackumulerade värdebortfallet för Nordenindex 35,71 %. 11

12 Eikos stdav(år) 1) 6,10% 5,67% 3,71% 3,31% 2,69% 1,49% 7,36% 8,43% 6,84% 7,46% Nordenindex stdav(år) 1) 20,95% 28,76% 11,42% 12,87% 12,71% 12,80% 20,06% 25,41% 29,83% 14,47% Eikos Sharpekvot 1,06 neg. neg. 4,07 2,92 5,35 0,57 0,78 2,66 2,81 Nordenindex Sharpekvot neg. neg. 0,72 1,63 3,27 1,19 1,02-1,42-0,75-0,70 Eikos downside risk 3,56% 6,68% 3,54% 1,05% 0,77% 0,06% 4,68% 5,30% 1,82% 3,32% Nordenindex downside risk 16,43% 33,07% 6,84% 7,25% 5,58% 5,26% 9,86% 24,05% 23,97% 11,08% Eikos korrelation med Nordenindex 2) 0,36 0,68 0,39 0,69 0,58 0,44 0,40 0,73-0,11 0,05 1) Stdav(år) standardavvikelse beräknat som annualiserad månadsdata. 2) Korrelation beräknat med månatliga observationer. Eikos genomsnittliga årliga standardavvikelse har sedan fondens start uppgått till 6,10 %, vilket är mindre än en tredjedel jämfört med Nordenindex, för vilket den genomsnittliga årliga standardavvikelsen över samma period är 20,95 %. Standardavvikelsen har generellt, för både Eikos och Nordenindex, varit lägre under perioden än under de tidigare åren under Eikos verksamhetsperiod, men ökade igen under Som kan ses i grafen nedan har Eikos även haft en låg volatilitet i den dagliga avkastningen. Under en enskild dag har Eikos aldrig stigit med mer än 2,1 %, men heller aldrig gått ned med mer än 1,8 %. Som jämförelse har Nordenindex under samma period som mest genererat en daglig avkastning på 7,9 %, men en annan dag också sjunkit med 8,3 %. Sedan starten har Eikos dagsavkastning varierat med mindre än +/- 0,5 % under 85 % av de totalt handelsdagarna. Samma siffra för Nordenindex är 37 %. Andel handelsdagar 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Eikos Nordenindex <-6% -6 < -5,5% -5,5 < -5% -5 < -4,5% -4,5 < -4% -4 < -3,5% -3,5 < -3% -3 < -2,5% -2,5 < -2% -2 < -1,5% -1,5 < -1% -1 < -0,5% -0,5 < 0% 0 < 0,5% 0,5 < 1% 1 < 1,5% 1,5 < 2% 2 < 2,5% 2,5 < 3% 3 < 3,5% 3,5 < 4% 4 < 4,5% 4,5 < 5% 5 < 5,5% 5,5 < 6% +6%< Daglig avkastning 12

13 Sedan Eikos start uppgår Sharpekvoten till 1,06. Eikos avkastning har således väl överstigit den ackumulerade riskfria räntan samtidigt som volatiliteten i värdeutvecklingen har varit låg. Nordenindex Sharpekvot för samma tidsperiod är negativ. Anledningen till att Nordenindex har en negativ Sharpekvot är att dess avkastning under nioårsperioden varit lägre än den ackumulerade riskfria räntan. Downside risk är ett spridningsmått för en tillgångs negativa avkastning och beräkningen är i viss mån jämförbar med den för beräkningen av en tillgångs standardavvikelse. Ju lägre downside risk desto lägre risk för kraftigt negativ avkastning under enskilda månader. Under fondens hela existens har downside risk varit 3,56 %, att jämföra med Nordenindex vars downside risk under samma period har varit 16,43 %. Tabellen nedan visar fördelningen mellan svenska och utländska investeringars bidrag till Eikos avkastning. Under de gångna nio åren har investeringar utanför Sverige bidragit med drygt hälften av den totala avkastningen. Alla marknader utom Norge och Turkiet har bidragit positivt till fondens avkastning. I absoluta tal är Finland den marknad utanför Sverige som har bidragit mest till avkastningen men även Polen och Estland har bidragit positivt. Långa positioner har genererat 106 % av den totala avkastningen sedan fondens start. Korta positioner har bidragit negativt till den totala avkastningen. De fem placeringar som genererat störst vinster i absoluta tal sedan start är Outokumpu, Bure, Orbis, NCC och SAAB. Bidrag till avkastningen: ) ) ) 2000 Investeringar i Sverige 40% -46% -284% 28% 66 % 53 % 38 % 55 % 67 % 60% Investeringar utanför Sverige 60% -54% 184% 72% 34 % 47 % 62 % 45 % 33 % 40% Långa positioner 2) 106% -230% -144% 141% 177 % 171 % 227 % 6 % 62 % 75% Korta positioner 2) -8% 54% -89% -18% -43 % -36 % -119 % 78 % 38 % 25% 1) Beräknat som genomsnittet av avkastningens fördelning baserat på kvartalsdata eftersom fondens förvaltade kapital ökat kraftigt under åren. 2) Återstående avkastning för åren härrör från valuta-, options-, aktieindextermin- och kassapositioner samt bolag där fonden vid olika tillfällen både har varit långa och korta. 3) Eftersom avkastningen under 2007, i absoluta tal, var nära noll blir inte procenttalen representativa men ger ändå en bild över utvecklingen. 13

14 R E S U L T A T R Ä K N I N G (Belopp i ksek) Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på aktierelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Värdeförändring på ränterelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Ränteintäkter Utdelningar Valutavinster och förluster, netto Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER OCH VÄRDEFÖRÄNDRING Kostnader Förvaltningskostnader Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier Avgifter för aktielån Räntekostnader -5 - Övriga kostnader (not 1) SUMMA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT NOT 1 ÖVRIGA KOSTNADER Bankkostnader

15 B A L A N S R Ä K N I N G (Belopp i ksek) TILLGÅNGAR Finansiella instrument med positivt marknadsvärde Bank och övriga likvida medel Kortfristiga fordringar (not 2) SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER Finansiella instrument med negativt marknadsvärde (not 3) Övriga kortfristiga skulder (not 4) SUMMA SKULDER FONDFÖRMÖGENHET POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ställda säkerheter för inlånade värdepapper Ställda säkerheter i % av fondförmögenheten 13,29 8,90 NOT 2 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kupongskattefordran Interimsfordringar Fondlikvidfordringar NOT 3 FINANSIELLA INSTRUMENT MED NEGATIVT MARKNADSVÄRDE Avser skuld för aktielån Derivat med negativt marknadsvärde NOT 4 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till fondbolag Skuld till andelsägare Fondlikvidskulder Övriga skulder

16 F O N D F Ö R M Ö G E N H E T P E R Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med positivt marknadsvärde Estland Eesti Telekom ,33% Finland M-Real ,33% Outokumpu ,61% Stora Enso R ,69% Upm-kymmene ,93% ,57% Norge Fred Olsen Production ,43% Ganger Rolf ,81% ,24% Turkiet Aygaz ,58% ISGYO ,78% Tupras ,22% ,57% Sverige Fastighet och Bygg NCC B ,69% Handelsföretag Swedol ,71% Kemi och Läkemedel Biovitrum ,47% Skogsindustri Holmen B ,84% Tjänsteföretag Academedia ,50% Cision ,35% Eniro ,13% Loomis B ,45% ,44% Telecom Ericsson A ,68% 0,01% Verkstadsindustri Cardo ,42% Munters ,46% SAAB B ,58% ,46% Övriga Bure Equity inlösenrätter ,33% 4,48% Bure Equity ,15% 4,48% Metro International SDB A ,66% 0,69% Metro International SDB B ,03% 0,69% ,17% 16

17 Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent NOTERADE AKTIER på auktoriserad marknad med positivt marknadsvärde Norge RomReal ,06% SUMMA NOTERADE AKTIER med positivt marknadsvärde ,23% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde AstraZeneca Säljoption Jan ,04% AstraZeneca Säljoption Jan ,04% SHB A Säljoption Jan ,10% SCA Företagscertifikat Nom. 250 miljoner ,83% Statsskuldväxel Nom. 1,4 miljarder ,92% Marine Subsea Obl.2007/2012 USD Nom ,54% ,47% Valutaterminer Valutatermin EUR/SEK 12 MEUR ,08% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde ,78% NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med negativt marknadsvärde Danmark DSV ,72% Trygvesta ,56% ,29% Finland Wärtsilä ,71% Norge Fred Olsen Energy ,71% Frontline ,68% ,39% Sverige Bank, Finans och Försäkring Nordea ,19% Fastighet och Bygg Castellum ,53% Kemi och Läkemedel AstraZeneca SDB ,00% Telecom Ericsson B ,67% 0,01% 17

18 Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent Verkstadsindustri ABB Ltd ,39% Assa Abloy B ,62% Atlas Copco A ,02% SKF B ,97% ,00% Tjänsteföretag Skistar ,80% SUMMA NOTERADE AKTIER med negativt marknadsvärde* ,58% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde Indexterminer OMXS30 Index Jan ,00% Valutaterminer Valutatermin TRY/SEK 7 MTRY ,03% Valutatermin EEK/SEK 40 MSEK ,23% ,26% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde * ,84% SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT ,93% ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO (not 5) ,07% TOTAL FONDFÖRMÖGENHET ,00% NOT 5 ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO Bank och övriga likvida medel Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga skulder * För aktiepositioner med negativt marknadsvärde ovan har fonden upptagit värdepapperslån. Ett negativt innehav betyder att positionen utgör en kort position, blankning. Inlånade aktier motsvarar sålda aktier. 18

19 R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R Årsberättelsen är upprättad enligt lagen om investeringsfonder (2004:46) och följer Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder (FFFS 2008:11) samt Fondbolagens Förenings rekommendationer där de är tillämpliga för en investeringfond. Härmed avses senaste betalkurs och, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om sådana kurser saknas eller är missvisande enligt fondbolagets bedömning får fondbolaget fastställa värdet på objektiva grunder. Innehav i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. Enligt fondbestämmelserna ( 8.1) värderas finansiella instrument som ingår i fonden till marknadsvärde. F Ö R Ä N D R I N G A V F O N D F Ö R M Ö G E N H E T Ingående fondförmögenhet Andelsutgivning Andelsinlösen Återinvesterad utdelning - - Lämnad utdelning - - Årets resultat enligt resultaträkning FONDFÖRMÖGENHET F O N D E N S U T V E C K L I N G Fondförmögenhet Antal utelöpande Andelsvärde Lämnad utdelning (ksek) andelar per andel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,82-19

20 A V K A S T N I N G E F T E R F Ö R V A L T N I N G S K O S T N A D E R ,21 % ,89 % ,64 % ,59 % ,14 % ,35 % ,73 % ,26 % ,94 % ,59 % Stockholm den 9 februari 2009 H. Lundén Kapitalförvaltning AB Lars Stenberg Styrelsens Ordförande Björn Björnsson Denis C. Severis Patrik Tigerschiöld Harald Lundén Verkställande Direktör 20