VINGSLAG Med kärleken som drivfjäder Margareta minns. Pyssligt sportlovsläger på Lyan. Stöd Gemensamt Ansvar! KYRKSLÄTTS SVENSKA FÖRSAMLING

Transkript

1 KYRKSLÄTTS SVENSKA FÖRSAMLING VINGSLAG Stöd Gemensamt Ansvar! Med kärleken som drivfjäder Margareta minns Pyssligt sportlovsläger på Lyan Vår Regina tar farväl

2 Aktuellt under våren och sommaren 2012 Sö 22.4 kl. 12 högmässa för alla förtroendevalda i Kyrkslätts kyrka. Monica Heikel-Nyberg, Lars- Henrik Höglund, Henrico Stewen. Kyrkkaffe och lotteri till förmån för insamlingen Gemensamt Ansvar. Sö 22.4 kl. 17 scoutgudstjänst i Masaby kyrka, Monica Heikel- Nyberg, Henrico Stewen. On 25.4 kl. 18 ungdomsmässa i Kyrkslätts kyrka. Sö 15.7 kl. 13 Friluftsgudstjänst och missionsbasar på Stor-Raula, Evitskogsv. 156 i Lappböle. Malin och Rune Lindblom med familj berättar om arbetet i Jerusalem och om Gospel Riders. Försäljning av hembakat, grönsaker m.m. Servering, lotteri och mete. Bil kl från Mikaeligården via bussterminalen församlingshemmet och Volsvägen till Stor-Raula. Retur efter festen. Transport ordnas vid behov från andra byar. Kontakta Rune Lith tfn OBS! Ingen högmässa i Kyrkslätts kyrka kl. 12! Sö 22.7 kl. 14 sommargudstjänst i Obbnäs havskapell. Eimer Wasström, Susann Joki. Anmälningar till kansliet senast 19.7! Påskens gudstjänster Sö 1.4. Palmsöndag. Kl. 12 högmässa i Kyrkslätts kyrka, Eimer Wasström, Susann Joki. Ungdomskören medverkar. Stilla veckan Ti 3.4 kl och påskberättelse för alla barn i Kyrkslätts kyrka med Monica Heikel-Nyberg och Lars-Henrik Höglund. On 4.4 kl. 18 passionsandakt på Stor-Raula i Lappböle. Lars-Henrik Höglund, Susann Joki. To 5.4. Skärtorsdag. Kl. 18 mässa i Kyrkslätts kyrka. Monica Heikel-Nyberg, Susann Joki. Kl mässa i Haapajärvi kyrka. Monica Heikel-Nyberg, Susann Joki. Fre 6.4. Långfredag. Kl. 12 gudstjänst i Kyrkslätts kyrka. Monica Heikel-Nyberg, Susann Joki, Henrico Stewen. Påsktiden Sö 8.4. Påskdagen. Kl. 12 högmässa i Kyrkslätts kyrka. Lars-Henrik Höglund, Susann Joki, Henrico Stewen. Mikaelikören medverkar. Må 9.4. Annandag påsk. Kl. 16 (OBS tiden!) psalmgudstjänst i Kyrkslätts kyrka. Lars-Henrik Höglund, Henrico Stewen. Övriga gudstjänster Välsignelse av förstaklassister Sö 12.8 kl. 18 i Kyrkslätts kyrka. Alla som börjar i skolans första klass är välkomna! Grupper m.m. Sång och bön i koret i Kyrkslätts kyrka må 16.4, 14.5 och 28.5 kl (jämna veckors måndagar). Vardagskraft för dig med lite tvivel och någon tro Ti 10.4 och 22.5 kl En möjlighet för Dig att få ut någonting mera av Din vardag. Vi samtalar om HIMMEL OCH JORD. Kvällens ledare är kyrkoherde Lars- Henrik Höglund. Vi möts i församlingshemmet i Kyrkslätts centrum, Församlingsvägen 1. Bibelgruppen samlas varje tisdag kl i Hörnan, Sockenstugustigen 2. Vi läser Gamla testamentet och börjar med profeterna. Vi läser ett kapitel och diskuterar de frågor som känns aktuella. Gruppen är öppen för alla intresserade! Nya deltagare är välkomna med! Kontaktperson: Rune Lith, tfn Uppdaterad info finns på hemsidan. Tvåspråkiga gudstjänster Ti Veterandagen. Kl kransnedläggning vid hjältegraven. Kl tvåspråkig gudstjänst i Kyrkslätts kyrka. Eimer Wasström, Pentti Mentu, Mari Sirén, Henrico Stewen. Kyrkkaffe i församlingshemmet. Sö De stupades dag. Kl kransnedläggning vid hjältegraven. Kl. 11 tvåspråkig gudstjänst i Kyrkslätts kyrka. Aino-Karin Lovén, Timo Posti, Mari Sirén, Tarja Viitanen. Kyrkkaffe i församlingshemmet. Konfirmationer Följande söndagar kl. 12 i Kyrkslätts kyrka: 29.4, 19.8, 26.8, 2.9 och 9.9. Övrigt aktuellt Dagsläger på sommaren Även inkommande sommar ordnar Kyrkslätts svenska församling dagsläger för första- och andraklassister från svenskspråkiga skolor på Lyan i Kyrkslätts centrum. Vi pysslar, leker ute och simmar! Lägret pågår vardagar kl och man kan delta en, två eller tre veckor. Mera information om anmälning och pris på Gemensamt Ansvar Vi bjuder på kaffe på Kyrkslätts järnvägsstation on 25.4 kl Orgelmusik i Kyrkslätts kyrka ti 24.4 kl. 18 med Henrico Stewen. Fritt inträde! Därefter allsångsstund med kaffe och lotteri på Oasen, Prästgårdsbacken 11 C, till förmån för Gemensamt Ansvar. Mer information om andra aktuella evenemang m.m. på s. 10! 2

3 LEDAREN: i Kyrkslätts kyrka INNEHÅLL: Aktuellt under våren och sommaren 2 Ledaren: Oföränderlig men förändrar allt 3 Vår Regina tar farväl 4 Oföränderlig men förändrar allt Det är kyrkofader Augustinus som säger så om Gud. Guds väsen är och förblir det samma. Han är alltid helig, rättfärdig, tålmodig och barmhärtig. Alltigenom god och allt gott kommer från honom. Därför skall också kyrkan avspegla denna oföränderlighet. Man skall kunna lita på att kyrkan inte ändrar sig på denna punkt. Kyrkan lever mitt i evigheten. Samtidigt lever kyrkan mitt i tiden. Där skall kyrkan vara formbar, flexibel, öppen. Inte anpassa sig till tidens strömningar och bli populistisk men anpassa sig till människorna för att de skall finna den Oföränderlige och förändras av honom, till att bli honom lika. Bli heliga, rättfärdiga, tålmodiga och barmhärtiga. Så var det tänkt. Dessvärre går det ofta tvärtom: Kyrkan blir hård i sina attityder men anpassar gudsbilden efter tidens krav. Man slutar söka Gud och hans vilja och menar att var och en måste lista ut hur man skall leva kärleksfullt. Den s.k. kärleken blir nu den högsta normen för allt liv. Var och en får själv definiera vad man menar med kärlek. Allt accepteras bara det kan motiveras med kärlek. Gud framstår som avlägsen och främmande och människorna blir svikna och besvikna. Kyrkan har till slut inget att säga varken om Gud eller om levnadsregler. Vi firar påsk snart. Det vi firar är den mest genomgripande förvandlingen som ägt rum på denna jord: Uppståndelsen från de döda. C S Lewis säger att Kristi uppståndelse är ett lika stort under som en gång själva skapelsen. Allt förändrades. Det är det undret som kyrkan firar varje år och får förvandlas av varje år. För att inte svika sitt uppdrag att förkunna Kristus och vägleda människor. Men vi får alla låta oss förvandlas. Samma genomgripande under kan ske också i våra liv. Det finns ingenting hopplöst i någon människas liv. Allt kan förvandlas. Därför att Gud är den Oföränderlige. I hans närhet förvandlas allt. Också kyrkan och du och jag. Vem är Gud utom Herren?... Du är oföränderlig men du förändrar allt. Lars-Henrik Höglund Kyrkoherde Med kärleken som drivfjäder Margareta Öfverström minns 6 Sportlovslägret på Lyan 9 Estlandsnytt 10 På expedition till kyrkodagarna i Vasa 11 Gemensamt Ansvar hjälper i Uganda och Finland Pärmbild: Sista dagen på jobb. Foto: Juha Kosonen VINGSLAGS REDAKTION: Lars-Henrik Höglund, chefredaktör och ansvarig utgivare Sheila Liljeberg-Elgert, redaktör Richard Elgert, layout Redaktionens adress: Kyrkslätts svenska församling PB 26, Kyrkslätt Tryckeri: Oy Lito-Print Ab ISSN Redaktionsråd: Sigbritt Backman Tove Fagerholm Jonas Hermansson Sheila Liljeberg-Elgert Guy Nordström Oskar Rönnberg Margareta Öfverström 3

4 Vår Regina tar farväl I januari 1975 tillträdde Regina Söderblom tjänsten som kanslibiträde på pastorskansliet i Kyrkslätts svenska församling. Reginas goda vän Irma Wikström från Näckels gård var kanslist i församlingen och det var hon som övertalade Regina att söka tjänsten. Tidigare hade Irma och Regina varit arbetskamrater på Kyrkslätts Sjukförsäkringsbyrå. Regina visste genast att hon skulle trivas på sin nya arbetsplats. Hon hade hittat hem. Andan var hjärtlig och familjär. I ett enda stort rum samsades både det svenska och det finska pastorskansliet och dessutom ekonomiekontoret (som då bestod av ekonomiedirektören och en kanslist). Kommunikationen fungerade utmärkt oberoende av om det talades finska eller svenska. Humorn var en viktig ingrediens i den sociala samvaron. Konflikter uppstod aldrig. Det fanns en gemenskap och en närhet som numera är svårare att finna, när så mycket av kommunikationen sker via e-post. Den effektivitet som uppnås när var och en sitter och tittar in i sin datorskärm har uppnåtts på bekostnad av personliga relationer. Man sätter sig inte ner hos varandra och samtalar längre. Datorn är en opersonlig arbetskamrat. Vi skrattade och hade roligt tillsammans, säger Regina. Vi blev vänner för livet. Många av arbetskamraterna från de första åren har jag fortfarande kontakt med. Goda förmän Kanske skulle Regina ändå inte ha stannat hela 37 år i församlingens tjänst om hon inte haft så goda förmän. Prosten Eric Henricson var en auktoritär ledare som ingav stor respekt. Han visade klart och tydligt hur han ville ha det. Bobi Ekström var en annan ledartyp. Han var både kamrat och förman. Regina uppskattade mycket att alla anställda behandlades lika och ingen favoriserades. Åt Bobi kunde jag säga ifrån om jag var av annan åsikt, säger Regina. Vår arbetsrelation byggde på ömsesidig respekt. Jag hoppades att han skulle stanna kvar som kyrkoherde till min pensionering. Istället berikades Reginas arbetslivserfarenhet av samarbetet med en ny förman när Lars-Henrik Höglund valdes till kyrkoherde På pastorskansliet Under åren som kanslist på pastorskansliet var kundbetjäningen det Regina satte på första plats. Hon tycker mycket om den levande människokontakten. Att lära känna församlingsmedlemmarna, att ta del av deras glädje och vara delaktig i deras sorg har berikat Reginas liv och det har gett en djupdimension åt hennes arbetsdagar. Den ena dagen var inte den andra riktigt lik, det blev aldrig enahanda. Att göra släktutredningar och följa upp människors öden tyckte Regina var mycket intressant. I datorn fick hon ett utmärkt arbetsredskap när datoriseringen inleddes på 80-talet. Men Regina, som hör till den generation som inte växt upp med datorer, erkänner utan omsvep att datoriseringen innebar en stor stressfaktor för henne på jobbet. Knappt hade hon lärt sig ett program så var det dags att installera ett nytt. Men nu när hon blivit hemmastadd framför datorn är hon glad åt allt hon tvingats lära sig. Nu kan hon surfa på nätet och skriva e-post till vännerna under sin fritid. Församlingssekreterare År 1990 blev Regina församlingssekreterare på heltid. Då förändrades arbetsuppgifterna avsevärt. Arbetet blev mångsidigt och självständigt och eftersom administration alltid intresserat Regina fann hon sig väl till rätta med de nya uppgifterna. Hon skulle nu fungera som sekreterare i församlingsrådet, informationsdirektionen, valnämnden och vid arbetskonferenser. Hon blev också kyrkoherdens sekreterare och skulle sköta om informationen, som ju har vuxit enormt under de senaste åren. 4

5 Människomöten under nya former kom nu på agendan. Hon lärde känna de förtroendevalda i församlingsrådet. Att vara sekreterare vid sammanträdena gav henne insyn i och överblick över församlingsadministrationen. Under alla år har det glatt Regina att Kyrkslätts svenska församling har förtroendevalda som visar ett varmt och genuint intresse för sin uppgift och ständigt arbetar för församlingens bästa. Vingslag Att vara sekreterare för informationsdirektionen har Regina tyckt speciellt mycket om. Atmosfären är avspänd och informell och ända sedan starten 1988 har kompetenta ordföranden svingat klubban. Sheila Liljeberg- Elgert är en riktig eldsjäl och hon är en duktig informatör. Tillsammans med maken Richard som gör en vacker layout har hon höjt kvaliteten på Vingslag. Det har känts fint att vara med i en grupp som styrs av ett äkta engagemang för den församlingsgemenskap som man vill skapa genom artiklarna i Vingslag och utformningen av församlingens webbsidor. Både Vingslag och webbsidorna ska också vara församlingens ansikte utåt. När det är Vingslags-talko ställer glada församlingsmedlemmar upp en förmiddag och limmar adressetiketter. Regina tycker att det är roligt att talkoandan lever kvar, och det tycker tydligen församlingsmedlemmarna också, det händer att folk kommer och frågar om det inte snart är dags för nästa talko. För Regina har Vingslag-talko inneburit en annorlunda arbetsdag med välkomna människomöten. Två församlingsfester Efter 37 år i Kyrkslätts svenska församling har många goda minnen hunnit hopa sig men när jag ber Regina berätta om något speciellt minne är det två fester som hon vill lyfta fram: Hösten 2009 firades tvåspråkig festmässa i Kyrkslätts kyrka med anledning av 50-årsminnet av kyrkans återinvigning efter Porkalaparentesen. Efter mässan var alla välkomna till sopptältet på torget och kyrkkaffe i församlingshemmet. Sopptältet var ett nytt och roligt påfund, populärt var det också, och soppan smakade förträffligt, men visst blev det trångt i tältet, för naturen firade med blixt och dunder och regnet öste ner. Inte utan vemod minns Regina också avskedsmässan våren 2010, när kyrkoherden Bobi gick i pension. Vid festen i församlingshemmet var salen fylld till bristningsgränsen. Då hade hon två förmän på plats: prosten Henricson och avgående kyrkoherden Bobi. Med salen full av bekanta församlingsmedlemmar var det nästan som att se en snabb glimt av alla åren i församlingen passera revy. Sjundeåflicka Regina är född i Sibbo på grund av Porkalaparentesen, men hennes släkt har bott i Sjundeå sedan mitten av 1800-talet och hon känner sig som en äkta Sjundeåflicka med djupa rötter i bygden. Där har hon bott sedan 1960, först i egnahemshus, numera i radhuslägenhet. När hon för fem år sedan blev änka bytte nämligen hon och dotterns familj bostad. De två barnbarnen, Matilda 8 år och Daniela 12 växer nu upp i sin mammas barndomshem och det känns fint för Regina. Som pensionär hoppas hon kunna tillbringa mycket tid tillsammans med sina flickor. I hennes kök doftar det ofta av nygräddat bröd, för Regina älskar att baka och när hon blir pensionär kommer hennes matbröd, semlor och kakor säkert att ha en strykande åtgång på basarer och vid andra lämpliga tillfällen. Det är nog många som liksom jag begärligt doftar på Reginas skärgårdslimpa. Drömmen Regina bär på en stor dröm: hon hoppas att hon en dag kan köpa sig en liten lägenhet med havsutsikt i den kretensiska staden Rethymnon. Hon håller tummarna för att Grekland ska få sin ekonomi så pass i ordning att hon vågar förverkliga sin dröm. Regina är en stor Greklandsvän. Hon började läsa grekiska i Esbo medborgarinstitut redan för flera tiotal år sedan. Numera kan hon tala och läsa lite grekiska, men hon vill fortsätta att förkovra sina språkkunskaper. I Rethymnon har hon många vänner och dit reser hon så ofta hon kan. Hon älskar grekisk musik och dans, isynnerhet den kretensiska. Skrattande berättar hon att hon och dottern har dansat mycket i Grekland. Människorna älskar hon! Isynnerhet på Kreta är de hjärtliga, genuina och lätta att komma i kontakt med. De hjälpsamma och pålitliga vännerna i Rethymnon har erövrat en stor bit av Reginas varma hjärta. Ännu en fest Regina är anspråkslös och tycker inte om att stå i centrum. Ännu en fest har hon ändå lovat vara med om i församlingens regi: hennes pensioneringsfest. Den gruvar hon sig lite för, men hon förstår att det hör till, den festen kan hon inte smita undan. Det är inte mer än rätt att vi alla församlingsmedlemmar som kommit i kontakt med vänliga, lugna, hjälpsamma Regina också får säga TACK. Vi vet ju att inte ett enda tacktal till hennes ära kommer att innehålla några överord. Snarare är det väl så att vi inte ens riktigt begriper vilken pärla hon är och hur lyckliga vi är som så länge fått behålla henne. Vi hoppas att det blir en fest hon kommer att minnas med glädje. Vår Regina, en välvårdad, positiv och prydlig dam som gärna klär sig i blått eller svart, har under 37 år inte sparat någon möda för att göra det bästa hon kan för Kyrkslätts svenska församling. Nu är det dags för hennes avskedshälsning: Jag vill tacka alla arbetskamrater, församlingsrådet, informationsdirektionen, valnämnden och alla församlingsbor jag kommit i kontakt med under åren. Det har varit goda och rika år. Tack till er alla! Efter en stunds eftertanke tillägger hon: Jag har märkt hur viktig kyrkan är för människor i sorg. Jag hoppas att församlingsmedlemmarna känner att kyrkan också gärna vill dela deras glädje. Text: Tove Fagerholm Foto: Juha Kosonen 5

6 M ed kärleken som drivfjäder Vem är hon? - Klasslärare - Körsångare - Folkdansare - Kyrkslätts scouters kårchef - Mångårig ledamot i kommunalfullmäktige - Röstmagnet i kyrkofullmäktige - Marthaordföranden som genomdrev att Solåsa restaurerades - Avhållen Rebeckasyster - Estlandsvän - Ständig ryskastuderande vid MBI - Fräsarsvärdinna - Hans Öfverströms hustru - Mor till Ingemo och Kristofer - Farmor till tre barn och mormor till två barn - Trofast och solidarisk vän - En välkänd och respekterad kyrkslättsbo Margareta i sin kyrkslättfolkdräkt. Foto ur boken Det gamla Kyrkslätt. Det handlar naturligtvis om Margareta Öfverström f. Wadenström. I någon av alla dessa roller har otaliga kyrkslättsbor lärt känna henne. Numera har hon pensionerat sig från många av rollerna, men åtminstone de fem sistnämnda behåller hon livet ut. Kanske det är dags att lära känna Margareta närmare också från tiden innan hon flyttade till Kyrkslätt? Barndomen Margareta Wadenström föddes den 28 juli 1936 och växte upp i Gamla Kottby, Krämertskog 12, nästan på landet. År 1946 blev hon inkorporerad Helsingforsbo. Storebror Bo var fyra år äldre. Margareta ville innerligt gärna ha en lillasyster, men det föreföll lönlöst att tjata. När Margareta var nio år fick familjen höra om en tre tremånaders föräldralös flicka som låg på sjukhus i mycket dålig kondition, babyn behövde ett hem för att orka överleva. Då kunde mamma Elsa inte säga nej, Margareta fick sin efterlängtade syster, och hon minns ännu den dagen lilla Eva Birgitta kom hem som en av de lyckligaste dagarna i livet. Nästa år föddes lillebror Göran. Mamma Elsa brukade säga: Gud blev så glad över att vi tog hand om Birgitta att han skänkte oss Göran. Margareta började sin skolgång i Kottby, en kort tid gick hon i Västankvarns skola under kriget. I sinom tid blev student i Åggelby svenska samskola. Krigsåren Bort från Vinterkrigets bombardemang reste mamma Elsa, treåriga Margareta och sjuåriga Bo med evakueringståg via Haparanda till Stockholm och Kristiansstad, där det fanns släktingar som gärna tog emot den lilla familjen. Hemresan skedde sedan med båt. Med 6

7 Margareta och Hans år Foto Christer Lönnberg på hemresan hade Bo en ny stor nallebjörn och Margareta hade fått en ny dockvagn. Två krigssomrar tillbringade familjen på Sarfsalö. Under en Borgåresa hade Elsa änglavakt. Det blev flygalarm och det gällde att hitta ett skyddsrum. Elsa blev rekommenderad ett säkert skyddsrum, men valde ändå att springa till det som låg närmast till, fastän det ansågs bristfälligt. Vid det rekommenderade skyddsrummet råkade människorna som stod i kö utanför ingången ut för en förödande fullträff. Sommaren 1944 var pappa Runar i Närpes för att organisera vart strömmen av karelska flyktingar skulle dirigeras. Han ringde hem och sa att han ville att barnen skulle till Sverige. Bo vägrade envist, så Margareta skickades ensam iväg med namnlapp om halsen. I augusti måste också Bo foga sig, han skickades till Stockholm med flyg. Margareta kom till en handelsmansfamilj i Halland, där hon trivdes alldeles utmärkt. Hon började i andra klass i skolan, och framhölls som ett strålande exempel: Se så fint den lilla finska flickan redan kan skriva på svenska! När det så småningom blev fred hade Margareta ingen lust att åka hem, rädslan för bombardemang fanns kvar. I mars 1945 togs hon emot hemma med festmiddag, det bjöds på kaninstek. Margareta minns ännu hur hon fick en knut i magen och hade svårt att svälja när hon såg den röda kvällshimlen, som bebådade en molnfri natt vilket i Margaretas minne var liktydigt med flyganfall. Det tog en tid att vänja sig av med det halländska tungomålet och att inse betydelsen av ordet fred. I Kottby folkskola hann hon gå drygt två månader. Margareta har ett lustigt minne från skolavslutningen. Hon gick till toaletten. Då öppnade hennes lärare dörren och kom in och räckte henne ett bokpaket. Jag vill gärna ge dig ett stipendium, sade läraren, men det måste bli privat, annars blir dina kamrater avundsjuka, eftersom du varit så kort tid i klassen. Scouting Som elvaåring blev Margareta ivrig scout bland Vikingaflickorna. Riktiga höjdpunkter var sommarlägren på Stor-Aisarn i Esbo skärgård, bara ett stenkast från Porkalagränsen. När Helsingfors firade sitt 400-års jubileum var det ett stort festläger på Fölisön. Lady Baden-Powell kom på besök till lägret och Margareta hade äran att få hälsa i hand. Margareta minns att det var vackra engelska pojkar också på lägret, man var för blyg för att bli närmare bekant, men visst kunde man då redan lite engelska. En gång scout, alltid scout är ett uttryck som passar väl på Margareta, som på fortfarande känner varmt för scoutrörelsen. Åkerudden Sommaren 1946 tillbringade familjen en tid i Ingå hos en faster som drev Hagalandets handelsträdgård. Det året lyckades pappa Runar köpa en sommarstuga i Tenala. Stugan var vinterbonad, och då det var svår bostadsbrist fick man egentligen inte äga två hus som var beboeliga året om, men eftersom det nu fanns fyra barn i familjen Wadenström beviljades köpet. Påsken 1947 åkte pappa Runar och Margareta till Åkerudden, som stugan kallades, för att reparera skavankerna så gott det lät sig göras. Margareta hjälpte till med att klistra tapeter. Dessutom lärde hon sig att göra fläsksås och så sjöng pappa och hon tvåstämmigt så det ekade i nejden. Följande påsk skulle kammaren tapetseras. Margareta hade haft epidemisk gulsot, så hon fick inte anstränga sig. Därför tog de kälken med på tåget så att hon inte skulle behöva gå den sju km långa vägen från Lappvik utan fick ta igen sig på kälken en del av vandringen. Än i dag är Åkerudden i familjen Wadenströms ägo och fortfarande är det en kär tradition att släkten samlas där för att fira midsommar. Yrkesval Margareta hörde inte till dem som tidigt visste vad hon ville bli i livet. Nuet var så fyllt av innehåll att hon inte ägnade framtiden några tankar. Men när hon gick i femman i Åggelby samskola fick skolan besök av en yrkesvägledare som intervjuade och gav råd åt alla femmor. Alla människor har drömmar, sade yrkesvägledaren, när Margareta inte kom på något hon skulle vilja bli. Eftersom det inte gick att få intervjun avklarad med mindre än att hon hittade på någonting, kom hon plötsligt att tänka på storebror Bo, som börjat i Nykarleby seminarium. Lärare kunde man ju bli, slank det ur Margareta. Ja, det är ett gott förslag, men du skall nog gå gymnasiet först, tyckte yrkesvägledaren. Och så var det då liksom färdigt utstakat. Efter studentexamen sökte Margareta inträde vid Ekenäs seminarium och Forts. på nästa sida 7

8 upplevde där en härlig tid fylld av gott kamratskap, sång, musik och idrott allt det som Margareta gillade bäst. Porkala Redan under seminarietiden hade Margareta bestämt sig för att hon skulle bli lärare i Porkalaområdet. När hon fick sitt lärarbetyg i juni 1957 blev hon emellertid erbjuden ett vikariat i Varkaus och nappade på det. Föräldrarna flyttade till Jorvas hösten Pappa Runar var kontorschef på Esbo Elektriska och ville ha bekvämare arbetsresor och närmare väg till den älskade Åkerudden. Margareta skulle ha fått fortsätta ett år till i Varkaus, men pionjärsandan i henne lockade henne att söka tjänsten vid Hindersby skola. Bekvämt kunde hon ju bo hemma hos föräldrarna i Jorvas. Margareta blev snabbt hemmastadd i Kyrkslätt. En sommar deltog hon i ett ekumeniskt läger i Lausanne. Budskapet hon tog med sig hem lydde: Res hem och gör något för de unga i din hemtrakt! Väl tillbaka i Kyrkslätt fångade Margit Henricson in henne och sa: Du ska hjälpa mig att starta scoutverksamhet i Kyrkslätt. Sagt och gjort, Margit själv var kårchef tills Margareta så småningom fick ta över. Bondvärdinna och lärare Tillsammans med föräldrarna sjöng hon med i kyrkokören. Emil Johnson bad henne bli stämövare i Mellersta Nylands sångkör. Den första övningen var Emil själv på plats. När han var beredd att börja övningen var det flera som ropade: Nej, Fräsarn har inte kommit än. Så alla väntade på Fräsarn, vem det nu sedan kunde vara. In trädde Hans Öfverström, strök mössan av sig och bugade på sitt speciella sätt. Nu kunde övningen börja. Margareta sjöng altstämma och Hans i basen satt rakt bakom. Hela tiden stack det liksom i nacken så Margareta måste till slut förstulet sneglade bakåt för att möta Hans spjuveraktiga blick och en liten blinkning som sa hej på dej. Vem vet, kanske sa det klick. Något år senare när Hans skjutsade Margareta hem sa han plötsligt: Morsan vill int riktigt orka med matkokande. Sku int du kunna ta över? Så låter ett romantiskt frieri på kyrkslättsmål. Margareta hade märkligt nog alltid känt dragning till bondelivet, fastän hon inte hade annan erfarenhet än vad hon hjälpt till om somrarna i Tenala. Lyckligtvis hade man inte kor på Fräsars. Ändå var det en nästan övermäktig uppgift att bli husmor på Fräsas och samtidigt fortsätta att arbeta som lärare. Ingen tänker i dag på hur det var på den tiden då allting på en gård skulle byggas upp på nytt efter Porkalaparentesens vanvård. Åkrar skulle täckdikas och mangård och uthus repareras. Ständigt var det en hord av karlar som skulle ha mat och kaffe, kaffe och mat. Förfärligt arbetsamt var det, rent ut sagt. Margareta kände sig hela tiden otillräcklig, ändå gav hon inte upp skolan. Hans visade stort tålamod och uppmuntrade henne att jobba fastän han gärna hade haft en hemmafru och såg att Margareta hade det slitsamt. Värst i efterhand tycker Margareta att det känns att barnen kom i kläm, det fanns inte tid för dem som hon skulle ha velat. Aldrig hann man resa någonstans på semester med barnen, loven var fyllda med arbete. Ändå kändes skolarbetet meningsfullt, det var som om Margareta måste hålla sig kvar i skolvärlden för att få uppleva de meningsfulla åren innan pensioneringen när arbetsbördan på Fräsars hade lättat. Kyrkofullmäktige Hans satt nästan 30 år i kyrkofullmäktige. När han tyckte det var dags att dra sig tillbaka var det många som uppmanade Margareta att ställa upp i Hans ställe. Till sin stora överraskning blev hon genast röstmagnet. För Margareta har det alltid känts viktigt att leva som man lär. Man kan inte gnälla över det man inte gillar i församlingen om man inte själv försöker göra saker och ting bättre. Det är viktigt att vanliga enkla människor är med i beslutsprocesserna. I församlingen ska alla känna sig hemma. Margareta tycker att församlingen hela tiden utvecklats i positiv riktning. Hon önskar att flera skall engagera sig och upptäcka glädjen och gemenskapen som alla så väl behöver, Församlingen ger rötter i en rotlös tid. Kommunalpolitik Vad var det då som fick Margareta att ge sig in i kommunalpolitiken? I en inflyttningskommun som Kyrkslätt måste någon äldre kyrkslättsbo vara med och värna om gamla värden och mitt i nydaningen sträva till att bevara också något av det gamla Kyrkslätt. Det var nog en slags hembygdskänsla som var drivkraften. Det kändes fint att få vara med och kämpa för ett Kyrkslätt där alla skulle ha hemkänsla, men det var också frustrerande, eftersom mycket av det som verkligen kändes angeläget inte fick gehör. Ändå är det meningsfullt att åtminstone försöka göra något för det man tror på. Marthaordförande Passiv martha var Margareta länge, men när Solåsa höll på att gå förlorat var Margareta än en gång beredd att stiga upp och kämpa. Hans morföräldrar hade en gång donerat tomten och Hans mor Linda var martha hela sitt liv. Solåsa måste räddas! Med den målsättningen blev Margareta marthaordförande. I dag är Solåsa en riktig pärla som resultat av många människors hängivna och självuppoffrande arbete. Mer än talkotimmar har renoveringsarbetet krävt, varje måndag har fem, sex flitiga och kunniga martyrer jobbat på Solåsa. Marthorna själva har i tur och ordning bjudit de flitiga talkoarbetarna på kaffe och smörgåsar. Margareta vill inte ta åt sig äran för att Solåsa restaurerats. Hon har bara hjälpt till med att organisera det hela. Solåsa är ett vackert exempel på vad god vilja, gemenskapskänsla och okuvlig talkoanda kan åstadkomma. Margareta tror på den enskilda människans betydelse. Ansvarskänsla och plikt har varit hennes drivfjädrar men mest av allt ändå kärlek. Kärleken till en bygd, en församling, ett hem och en familj. Vad får väl inte den lilla människan till stånd när det finns kärlek! Tove Fagerholm 8

9 På måndagen samlades ett litet men ivrigt gäng på Lyan för att ha sportlovsläger. På måndagen hade vi pyssel som program, vi gjorde ödlor. Sen gick vi ner till församlingshemmet för att äta god mat. Efter maten var det dags för film och utevistelse förstås. Efter en rolig dag var det dags att åka hem. På tisdagen målade vi fågelmatningsgrejer. De var gjorda av gips och såg ut som hasselnötter. Sedan var det igen mat som gällde. Efter maten tittade vi en liten stund på film och sedan fick vi alla baka fastlagsbullar. På onsdagen målade vi igen, den här gången spargrisar. Maten åt vi igen med god aptit och en stund efter maten gick vi till simhallen. Där fick alla rutscha, hoppa och simma så mycket vi orkade. På torsdagen började det märkas att det roliga tyvärr snart skulle ta slut men vi lät inte det hindra oss. Vi pysslade alldeles härliga små askar som var prydda med stenar och efter maten gick vi till ishallen och skrinnade. Sen kom fredagen, sista dagen på vårt läger för i år. Eftersom de var sista dagen hade vi lite extra program, vi priplade, det blev bilar, sjörövare, hus och olika djur. Till lunch fick vi pizza som vi fick beställa av vår pizzamästare Gitta i Lyans kök. Efter maten tittade vi på film och sen gick vi ut och lekte. Innan alla åkte hem fick de med sej en liten påse godis. Vad jag hörde när jag intervjuade barnen så trivdes Ida, Cecilia, Alex, Arthur, Sondra, Tessa, Ella och Julia jättebra och hade roligt. Text och foto: Yvonne Sandström, barnledare på Lyan Sportlovslägret på Lyan 9

10 Dagklubbar hösten 2012 Kyrkslätts svenska församlings dagklubbar för barn i åldern 3 6 år börjar vecka 36. Dagklubbarna finns på Lyan och i Röda stugan i Kyrkslätts centrum, i Masaby kyrka och i Oitbacka FBK. Mer information finns på eller tfn Anmälningar till höstens klubbar tas emot per e-post: gun.nylund@evl.fi Stick- och virkcafé för unga mammor Kom med och sticka, virka och lär dig nya knep. Du träffar unga mammor och kan prata bort en stund över en kopp kaffe. Om du är nybörjare kommer du att lära dig att sticka och virka. Om du är proffs får du gärna lära ut dina knep! Vi träffas på onsdagar kl i Oasen, Prästgårdsbacken 11 C i Kyrkslätts centrum (inte 4.4). Estlandsnytt: Annika Laats och Hermann Kalmus har av Estlands ev. luth. kyrka utnämnts till årets präster Avkopplande sommardagar för hela familjen Familjeläger 2 5 augusti 2012 på det natursköna Räfsö Programmet, som planeras efter deltagarnas antal och ålder, består av tid för samvaro, lekar, gäster, äventyr, paddling m.m. Hela lägret kostar 60 för vuxna och 30 för barn över 3 år (syskonrabatt). Anmälningar senast 4.5 per e-post till anna.laasio@evl.fi. Förfrågningar besvaras av Gun Nylund tfn och Birgitta Westerlund tfn Diakoniaktuellt: Lopptorg i Gesterby, Silverhagen 6. Öppet onsdagar kl : 28.3, 11.4, 18.4, 25.4, 2.5, 6.6, 4.7 och 1.8. Uteförsäljning 1.6 kl i och runt Oasen. Till förmån för församlingens diakoni och missionsarbete. Potatisgröt, kaffe, lotteri m.m. Patina-försäljning på torget 6.6 kl Utfärdsdag för äldre utvecklingsstörda lö Vi åker ut till Räfsö och njuter av ön en dag. Mer information Gunne Pettersson, Läger för unga utvecklingsstörda (15 25 år) på Räfsö Mer information Gunne Pettersson, Pensionärsläger på Räfsö. Mer information Birgitta Lindell, Café sommartid i församlingshemmet 21.6, 19.7 och 16.8 kl Annika och Herman skär upp gratulationskakan. Utmärkelsen uppmärksammades också i tidningen Eesti Kirik. Annika Laats är kyrkoherde i vår vänförsamling i Estland och har blivit uppmärksammad för det arbete hon gör i och för sin församling i Harju- Risti. Annika och församlingen har ett nära samarbete med Kyrkslätts svenska församling och många är de som under åren blivit bekanta med henne. Kyrkslättsbor har besökt Risti och Ristibor har besökt Kyrkslätt. Genom åren har många talkoarbeten i vänförsamlingen utförts av kyrkslättsbor. Hermann Kalmus har blivit bekant genom att en grupp från både finska och svenska församlingarna i Kyrkslätt varit på besök i Pilistvere. Vi har under ett antal år besökt Pilistvere i september och jobbat där under några dagar. Hermann är en ung energisk präst som har visioner för sin församling och ett lägercentrum som finns där. Vi som varit där hoppas på att den gamla prästgården äntligen skall kunna renoveras och att Hermann med familj skall kunna flytta in där. Gunne Pettersson 10

11 På expedition till kyrkodagarna i Vasa Foto Yvonne Sandström Gemensamt Ansvar 2012 En plötslig livsförändring kan för vem som helst leda till att ekonomin hamnar i en hopplös skuldspiral, om man inte har besparingar att ta till. Gemensamt Ansvar stöder i år smålåneverksamhet i Finland och Uganda. Med stöd från insamlingen Gemensamt Ansvar inleder Garanti-Stiftelsen smålåneverksamhet, så att människor med ekonomiska svårigheter, som inte kan få andra lån för att deras inkomster är för låga eller för att de har kreditanmärkningar, kan få små lån med låg ränta. Lånen beviljas bara för överraskande utgifter av engångsnatur, som hyresgarantier eller nödvändiga hushållsanskaffningar. Låntagarna får handledning i Kyrkodagar för både unga och vuxna med temat Expedition hölls i januari i Vasa. Kyrkomöteskandidaterna fick svara på frågor och betydelsen av ett starkt konfirmandarbete också i framtiden betonades. Etiketter har man på julklappar, inte på människor, sade författaren och stå upp-komikern Jonas Helgesson från Sverige. I högmässan i Trefaldighetskyrkan var det fullt hus och på hemresan hade gruppen från Mellersta Nylands prosteri många nya intryck att smälta. skötseln av den personliga ekonomin, så att de i fortsättningen ska klara sig bättre också med små inkomster. Lån beviljas inte personer som inte har någon betalningsförmåga alls, eller som har rätt till utkomststöd för anskaffningen. Lånen antas uppgå till Pilotorter för smålåneprojektet är Vasa, Tammerfors och Vuolijoki-Paltamo-området, där verksamheten inleds våren Målet är att verksamhetsmodellen ska sprida sig till hela Finland. När de första låntagarna betalat tillbaka sina lån går medlen vidare till följande lånebehövande. I Uganda stöder Gemensamt Ansvar också smålåneverksamhet. De spar- och lånekassor i byarna som får stöd från Gemensamt Ansvar är självständiga, förvaltas av medlemmarna och baserar sin verksamhet på sparande. Gruppen samlas en gång i veckan och då deponerar varje medlem sin sparade summa i den gemensamma kassan och summan antecknas i medlemmens sparbok. När sparsumman blivit tillräckligt stor kan gruppen börja bevilja smålån åt sina medlemmar. Människorna i gruppen får utbildning i företagsamhet, yrkeskunskap och medborgarfärdigheter samt mentalt stöd för att bearbeta traumatiska upplevelser. Dessutom lär man i grupperna sig grunderna för demokratiskt beslutsfattande och samverkan. Hjälpen överförs av Kyrkans Utlandshjälp. Text och foto: GA-inbetalningskort på nästa sida! 11

12 Du kan stöda Gemensamt Ansvar! Anslut dig till talkorörelsen för kärlek till din nästa och kom med för att göra goda gärningar! Genom att delta i GA-insamlingen är du med om att erbjuda en ljusare morgondag för medmänniskor som på olika sätt hamnat i trångmål. Använd din nätbanksförbindelse kom ihåg Kyrkslätts svenska församlings referensnummer eller klipp ut inbetalningskortet nedan och ta med till banken! Du kan också göra en telefondonation: ring (10,18 / samtal + lpa) (20,12 / samtal + lpa) eller sända ett textmeddelande till numret 16155: pienestäkiinni 5 (5 ), pienestäkiinni 10 (10 ) eller pienestäkiinnikk (Bli månadsgivare till Gemensamt Ansvar. Priset på textmeddelandet är 1.) Alfred hör till dem som måste bygga upp sitt liv på nytt efter inbördeskriget i Uganda och har fått hjälp av spargrupperna. Foto GA:s bildbank Insamlingstillstånd 2020/2011/2599, i kraft Mottagarens kontonummer