Boverkets byggråd nr 90 Minnesanteckningar

Transkript

1 Boverkets byggråd nr 90 Minnesanteckningar Tid: 11 mars 2015 kl Plats: SKL, Stockholm Deltagare Agerberg Anna-Bie Sveriges Kommuner och Landsting Bergkvist Kerstin Föreningen Sveriges VVS-inspektörer Björk Monica Byggmaterialindustrierna Celinska Karolina DHR enbart färs + assistent Eade Veronica Energi- och miljötekniska föreningen Everitt Magnus VVS Företagen Grunditz Maria Svenska Teknik&Designföretagen Hedén Anders Svenska Byggingenjörers Riksförbund Högset Jonas SABO Johnson Olof Sveriges byggindustrier Jönsson Robert Samhällsbyggarna Kumar Yogesh Fastighetsägarna Lilliehorn Per Byggherrarna Lindeberg Karin Hyresgästföreningens Riksförbund Ludvigsson Arne Sveriges Stadsarkitektförening Luther Marie-Louise Astma- och allergiförbundet Mjörnell Kristina SP Nilsson Sofie Kontrollansvarigas riksförening Nygård Lars Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Permats Britta Svensk Ventilation Smeds Johan Villaägarna Teglgaard Charlotte Hissförbundet Inte närvarande: Larsson Karl-Eric Marklund Frida Rosenkilde Anders Svensk Försäkring Sveriges Arkitekter Trä- och möbelföretagen Från Boverket Bernelius Cronsioe Caroline Hagert Pilenås Lena Hallonsten Paula Hernsell Norling Ingrid Hjortsberg Madeleine Krynicka Storskog Ewa Nordström Mikael Åberg Olle Bilagor: Bilaga 1 Regeringsuppdrag om standarder Bilaga 2 Harmonisering av nordiska byggregler för tillgänglighet Bilaga 3 Loggbok Bilaga 4 Vägledning om ändring/ombyggnad på PBL Kunskapsbanken Bilaga 5 och 6 Expertfunktion för byggskador och Bokaler Bilaga 7 PBL Kompetens

2 Välkomna! Boverket tackade Anna-Bie Agerberg för att SKL ordnat lokal till Byggrådets möte. 1. SKL berättar om sin verksamhet Anna-Bie Agerberg berättade inledningsvis om SKL som är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och landsting. Sofie Nilsson undrade hur länsstyrelsens, Boverkets och SKLs arbete kopplas ihop när det gäller tillsyn i byggprocessen? Anna-Bie svarade att det ibland finns missuppfattningar gällande byggnadsnämnden tillsyn. Tillsynsplaner, som ibland förordats i vägledningar, är t.ex. inte något lagkrav i plan- och bygglagstiftningen. SKL har tagit fram en kortfattad skrift om tillsyn som bland annat beskriver byggnadsnämndens ansvar. Skriften kan fungera som en introduktion till tillsynsarbetet och har utarbetats parallellt med att Boverket tagit fram en tillsynsvägledning på webben. 2. Föregående minnesanteckningar, dagordning Inga synpunkter på föregående minnesanteckningar. Boverket har haft problem med bilagorna till protokollen efter byte av hemsida, men det ska förhoppningsvis snart vara löst. Om någon särskild bilaga från ett äldre protokoll önskas är det enklast att skicka ett mail till Madeleine Hjortsberg. 3. Handlingsplan för översyn av Boverkets byggregler Olle Åberg Senaste gången Boverkets byggregler (BBR) förnyades ordentligt var 1993 och Boverket har nu initierat en översyn. Syftet är att förenkla BBR och ge förslag på strukturella förbättringar som kan skapa enhetlighet, förhindra tolkningsproblem och se över fördelningen mellan föreskrifter-allmänna råd-vägledningar. Det ska ge en förbättrad tillämpning och möjlighet till uppföljning. Med regelförenkling avses att ta fram enkla, kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler, inte ta bort regler som är nödvändiga. Det är också att bedöma om den administration som kraven för med sig är rimlig eller om den kan förenklas. Robert Jönsson kommenterade att det kanske är en fara att det är ungefär samma personer som nu ska göra en översyn som skev reglerna från början?! Kanske behövs nya ögon? Olle Åberg berättade att flera av de förändringarna som diskuteras är förankrade i Boverkets ledning, men ännu inte på handläggarnivå. Arbetet fortsätter internt på Boverket under våren och sommaren. Det går bra att anmäla intresse för att delta i en referensgrupp redan nu och arbetet ska förankras externt så småningom. Olle Åberg berättade att översynen ska öka motivationen att tillämpa byggreglerna. Reglerna ska också anpassas bättre till byggprocessen. Samhällets kontrollbehov ska identifieras tydligare och fokusera på angelägna kontrollpunkter så att funktionskraven blir samordnade med kontrollpunkter i kontrollplanen. Krav på byggherrens organisation ska bli tydligare. Yogesh Kumar sa att beställarkrav varierar över tid och från objekt till objekt. Men det är väl meningen att samhällets minimikrav ska ligger fast? Eller kommer Boverket att kräva kontrollpunkter i kontrollplaner för beställarkrav? Olle Åberg svarade att miniminivån inte är tänkt att ändras och att det finns enhetliga beställarkrav för t.ex. våtrum. Olle Åberg berättade att det finns idéer om frivilliga system, t.ex. självdeklaration för småhus och anmälningspliktiga åtgärder och certifiering för välorganiserade företag. Robert Jönsson menade att certifiering är bra, men hur ska tillsynen gå till? Olle Åberg svarade att det är certifieringsorganen som får svara för det. Sofie Nilsson sa att det redan finns certifieringssystem för produkter etc med extern revision och frivillig auktorisering för t.ex. våtrum. Kanske ska det finnas krav på anslutning till dessa system? Marknadsfrågor är viktiga för att systemen ska fungera. Och kan man kräva att företag är ISO 9000-certifierade? Olle Åberg svarade att de företag som har en bra struktur och egenkontroll också har en bra entreprenadkontroll. Där finns rationaliseringsvinster att uppnå. Yogesh Kumar undrade vilken typ av byggherre som avses, är det även engångsbyggare? Olle Åberg sa att Boverket är medvetna om skillnaderna mellan olika byggherrar, men har svårt att särskilja dem i föreskrifterna.

3 M-L Luther beklagade det dåliga skydd som konsumenter har när det gäller byggfel. Ska konsumenterna verkligen behöva gå till domstol? Robert Jönsson tycker översynen är ett bra initiativ. Sofie Nilsson höll med om att det verkar positivt och modernt. Hon tycker att arbetet med en expertfunktion, kontrollplaner och översynen av byggreglerna bör kopplas ihop. Arne Ludvigsson undrade om det finns någon som kommer att ha möjlighet att göra ordenliga revisioner, likt Skattemyndigheten? Olle Åberg menade att den tillsyn som finns i PBL ger möjlighet till detta. Magnus Everitt lyfte farhågan att professionella byggherrar och försäljningsbyggherrar innebär risk för dålig efterlevnad av byggreglerna. Magnus Everitt undrade hur hänger det ihop med det nordiska arbetet? Han uppmärksammade att det är viktigt att Boverket deltar i nordiska sammanhang inom t.ex. vattenskadeområdet. Mikael Nordström svarade att harmonisering är en del i översynen. 1. Regeringsuppdrag om standarder, bilaga 1 Caroline Bernelius Cronsioe Boverket har fått två uppdrag om standarder: resultatkontrakt respektive strategi för hänvisning till standarder. Den 15 december 2015 ska uppdragen vara klara och datainsamlingsfasen kommer att ske före sommaren. Information och utbildning till byggmyndigheter ingår också i uppdraget. Strategin tas fram för Boverkets föreskrifter, men ska kunna användas generellt av alla byggmyndigheter. Resultatkontrakt kan t.ex. innebära att ett visst antal standarder bör översättas. Caroline ville ha inspel till vilka myndigheter Boverket bör ha kontakt med och Anna-Bie Agerberg föreslog Konkurrensverket som komplement till listan (se bilaga). Vad har förändrats? (t.ex. har eurokoder-se blivit tillgängliga utan kostnad) Vad har blivit bättre och har något blivit sämre? Magnus Everitt framförde att det fortfarande inte finns någon bra lista i bokstavsordning för harmoniserade standarder inom CPR, vilket gör det svårt att hitta relevanta standarder. Caroline svarade att Boverket för dialog med SIS om det och att Energistyrelsen (byggvareinfo.dk) har en bra uppställning på sin hemsida. Monica Björk menade att SIS inte har någon specialistkunskap inom ämnesområden utan det är bara en projektorganisation. Robert Jönsson menade att det är relativt okänt att eurokoderna numera är fritt tillgängliga. En anledning är att de är svåra att hitta på SIS hemsida. Monica Björk betonade att det är viktigt att de harmoniserade standarderna är lätta att hitta. Robert Jönsson menade att det är slöseri med pengar att översätta vissa standarder till svenska. Blir det fel i översättningen är det ändå alltid originalet på engelska som gäller. Monica Björk poängterade att anledningen till att ett antal aktörer(byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Byggnads, Elektriska installatörsorganisationen, Fastighetsägarna, Ledarna, SABO, Svenska teknik & designföretagen, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges byggindustrier, Boverket) skrev ett brev till departementet för ett antal år sedan var att nationella bygg- och konstruktionsföreskrifter ska vara gratis, d.v.s. även de standarder som det finns hänvisningar till. Caroline undrade om Boverket kan underlätta genom att t.ex. tala om vilka harmoniserade standarder Boverket gjort nationella val till. 2. Information om att bristande tillgänglighet och användbarhet nu är en del av diskrimineringslagen Karolina Celinskas Från och med den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet och användbarhet en del av diskrimineringslagen. Enskilda personer med funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat restaurang, butik, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård. Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Bedömningen ska ta sin utgångspunkt i de krav på tillgänglighet som kan gälla enligt de lagar eller andra regler som finns för

4 verksamheten. Rättsfall kommer att behövas för tydligare gränsdragning. Kultur- och demokratiministern har redan aviserat en översyn av lagstiftningen. Bostäder omfattas inte av lagstiftningen. Ewa Krynicka Storskog förtydligade att lagen är riktad till personer och byggreglerna är riktade till byggnader. Hindren försvinner nödvändigtvis inte för att någon blir diskriminerad, eftersom det utgår ekonomisk ersättning till den som blivit diskriminerad. Det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet. Vägledande är de krav på tillgänglighet som kan gälla för verksamheten, till exempel i arbetsmiljölagen, i skollagen eller i plan- och bygglagen, PBL/ Plan- och byggförordningen, PBF. Enligt Plan- och bygglagstiftning är personer med funktionsnedsättning personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Enligt annan lagstiftning kan det röra sig om andra definitioner av funktionsnedsättning. Exempelvis enligt Arbetsmiljölagen kan det även röra sig om personer med allergier. Caroline Bernelius Cronsioe undrade om frångänglighet kan vara en diskrimineringsgrund. Och det kan det, svarade Karolina Celinska. Marie-Louise Luther berättade att allergi också är en funktionsnedsättning. 3. Harmonisering av nordiska byggregler för tillgänglighet, bilaga 2 Ewa Krynicka Storskog Harmoniseringsarbetet är initierat av Boverket och drivs tillsammans med de nordiska länderna: Finland, Norge, Island och Danmark. Syftet är att se över möjligheter att uppnå ett gemensamt byggregelverk när det gäller tillgänglighet. Boverket har ansökt och fått medel från den svenska regeringen för att sätta igång arbetet inom tillgängligheten och bjudit in de nordiska länderna till arbetsmöten i Karlskrona och fått ja-svar. Det första mötet ska hållas den 25 och 26 mars. Boverket har under 2014 deltagit i flera möten och konferenser för att undersöka vilka frågor som lämpade sig bäst för ett nordiskt samarbete. Efter dessa möten utkristalliserades harmonisering av byggregler när det gäller tillgänglighet som ett ämne som man ville påbörja ett samarbete kring. Andra ämnen som exempelvis: forskning om bland annat funktionsmått, goda exempel på tillgängliga lösningar och utbildning om tillgänglighet för arkitekter, byggnadsingenjörer, byggnadsarbetare, bygglovshandläggare mm. är fortfarande aktuella, men inte som första steg. Exempelvis kommer forskning kring funktionsmåtten att behövas som stöd för harmonisering av reglerna. Jonas Högset lyfte frågan om typgodkännande av moduler, typhus, koncepthus etc. Det är ineffektivt och slöseri med resurser att ett typhus måste hanteras av varje kommun. Arne Ludvigsson tror att en exempelsamling blir värdefull som inspiration, t.ex. förslag på lösningar för vanligt förekommande entréer i äldre hus med några steg upp till bostäderna. Karolina Celinskas tipsade om skriften Värdig entré som är utgiven av Fastighetsverket. länk. Magnus Everitt visade en broschyr som VVS Företagen tillsammans med ett antal aktörer i branschen tagit fram Bygg badrummet rätt. Per Lillehorn lyfte att forskning om tillgänglighet är viktig så att kunskapsunderlaget uppdateras. Kristina Mjörnell undrade vem som tar över Hjälpmedelsinstitutets forskning? SP har tagit över vissa delar, men ingen har helhetsansvaret. Det finns ju också europeiska plattformar som kan påverka framtida forskning, t.ex. AABE. Ewa Krynicka Storskog berättade att projektet enbart handlar om regler för tomter och vid uppförande av byggnader. En fortsättning planeras för ändring, allmänna platser mm. Jonas Högset berättade att han är projektledare för ett parallellt projekt som initierats av NBO Nordisk byggherreorganisation. Karin Lindeberg berättade att Hyresgästföreningens medlemmar blir äldre, den senaste statistiken visar att personer är 61 år och uppåt. De måste inte bara kunna komma in i och ut ur lägenheterna utan också kunna använda dem. Ines Uusmann ledde Hjälpmedelsinstitutets utvecklingsråd och där finns många bra exempel. Maria Grunditz sa att det finns kulturella skillnader i Norden för tillgänglighet. I Norge planerar man utifrån att den boende ska klara sig själv i ett badrum, i Sverige utifrån att det ska finnas plats för en hjälpare. Ingrid Hernsell Norling kommenterade att det handlar om Arbetsmiljöverkets regler för arbetsplatser. Det är inte tillgänglighetskraven i byggreglerna som hindrar.

5 Karolina Celinskas sa att i Norge pratar man om universell design som innebär ett annat synsätt än Sveriges regler. Det finns många lagstiftningar som påverkar tillgängligheten. Magnus Everitt uppmärksammade ett annat nordiskt samarbete, Nordiska Vattenskadegruppen, om vattenskador där regelskrivande myndigheter/departement, forskningsinstitut, provnings och certifieringsinstitut, försäkringsbolag och branschorganisationer deltar. Boverket är med, men VVS Företagen vill att Boverket uppmärksammar detta och deltar mer frekvent. Vattenskadorna kostar ca 5-10 miljarder om året. 4. Kontrollplaner Mikael Nordström Boverkets mål har varit att skriva en vägledning om kontrollplaner till PBL Kunskapsbanken och texterna är snart klara att publiceras. I förstudien, som publicerades xx, finns andra punkter som Boverket vill gå vidare med. Boverket har dock inte mandat att genomföra allt det vi skulle vilja. Anna-Bie Agerberg betonade vikten av att tydliggöra hur hela kedjan byggnadsnämnd kontrollplan kontrollansvarig byggherre är uppbyggt för att öka förståelsen av hur hela systemet hänger ihop. Boverket bör få möjlighet att arbeta vidare med kontrollplaner. Sofie Nilsson undrade om Boverket också tagit fram exempel? Mikael Nordström visade ett exempel, en mall för kontrollplan, som dock inte genomgått juristgranskning ännu. Sofie Nilsson menade att mallen liknar det som redan visas av många kommuner. Det är viktigt att förstå hur det hänger ihop med egenkontroll för projektering, utförande och produkter. Det är ofta först i slutet av ett projekt, inför slutsamrådet, som samtliga spårbara kontroller kan föreligga. Vid tidpunkt för startbesked är, åtminstone i större projekt, inte alla metoder, produkter och personer kända, och många detaljer är ännu inte klara. Mikael Nordström svarade att den huvudsakliga målgruppen för kontrollplansmallen är kommunerna. Sofie Nilsson önskar beskrivande riktlinjer för hur KAs och byggnadsinspektörernas roller, ledningssystem och produktkontroll hänger ihop. Att göra en mall för en kontrollplan räcker inte. Anna-Bie Agerberg poängterade att kontrollansvarigas roll behöver lyftas och diskuteras på byggrådet framöver. 5. Loggbok, bilaga 3 Lena Hagert Pilenås Boverket har fått ett regeringsuppdrag att undersöka om det finns förutsättningar för att införa ett nationellt system för dokumentation av byggprodukter/byggmaterial och byggnadskomponenter vid nybyggnation av byggnader, en s.k. loggbok för byggnader. Boverket ska undersöka förutsättningar för att införa ett liknande krav på anläggningar. Uppdraget ska ske i samråd med Kemikalieinspektionen, Trafikverket och Naturvårdsverket och efter dialog med relevanta aktörer. Redovisas den 15 december Lena Hagert Pilenås inledde med att berätta att användningen av miljöfarliga kemiska produkter har ökat i Sverige enligt Boverkets miljöindikatorer. Monika Björk undrade om inte det beror på att byggandet har ökat? Lena Hagert Pilenås återkommer med svar. (Kommentar i efterhand från Kristina Einarsson, Boverket: Ja, det kan bero på att byggandet har ökat, vi har inte hunnit analysera om det närmare är så. Boverkets miljöindikatorer är konjunkturberoende, dvs utsläppen ökar vid ökat byggande om man bygger på samma sätt som tidigare.) Boverket arbetar utifrån tre fall: Fall 1: frivilligt system som i dag, inget författningsförslag lämnas. Fall 2: en loggbok ska finnas, men det är valfritt att välja system. Fall 3: obligatoriskt system som hanteras av en central myndighet. Kan detta bli handelshindrande? Sverige ligger långt framme i arbetet med dokumentationssystem. Karin Lindeberg berättade att IVL hade en konferens nyligen där Erik Gravenfors, KemI, sa att Sverige ligger långt efter. Boverket deltog dock inte på konferensen. Lena förtydligade att hon menade att Sverige kommit långt vad gäller själva dokumentationssystemet och att det stämmer att Sverige inte ligger i framkant vad gäller att begränsa miljöfarliga kemikalier, vilket KemI jobbar med. Monika Björk kommenterade att Sverige också har kommit långt vad gäller deklaration av farliga ämnen i byggprodukter. Sofie Nilsson sa att de flesta större projekt utförs miljöklassade. Basta och

6 byggvarubedömningen används flitigt. Mycket händer redan på marknaden! Lena Hagert Pilenås undrade om Sverige är redo att skriva en lag om detta? Det finns ju redan system, men EU har inget krav på en samlad dokumentation för byggnader. Det finns möjlighet att påverka projektet genom att kontakta Fredrik Olsson. Kristina Mjörnell undrade om uppdaget är kopplat till BIM och andra digitala system? Går man så långt så att LCA ska tas fram för produkter? Koppla på det om det är möjligt. Lena Hagert Pilenås svarade att det finns med i tänket, men att LCA inte ingår i detta projekt. Monika Björk menade att grunden finns i byggvarudeklarationerna som nu håller på att uppdateras. Även LCA kommer att finnas med som frivillig information. Magnus Everitt poängterade att det som är ofarligt i dag kan vara farligt i morgon. 6. Energideklarationer Paula Hallonsten Boverket har inte haft resurser för uppföljning eller utveckling av energideklarationerna på grund av många andra regeringsuppdrag. Arbetet har det senaste året mest handlat om att hålla igång registret och tillsynen. Energideklarationerna uppfattades i början som ett styrmedel för att få fastighetsägaren att göra energieffektiviseringsåtgärder, men det har aldrig fungerat eftersom åtgärdsförslagen blir för energideklarationen är för elementära. Boverkets nya inriktning, sedan 2012, är att fastighetsköpare ska få rätt information om byggnaden de köper. Det ska vara enkelt att uppfatta en byggnads energiegenskaper och det ska vara enkelt att jämföra. Det är syftet! Boverket har därför samarbetat med mäklare för att få ut information från energideklarationerna till köparna. Vi har också lagt ut annonser om märkningen på bostadssiter som Hemnet och Blocket. Per Lilliehorn: då finns det väl inget behov av certifierade personer, platsbesök etc. Alla fastighetsägare har ju någon form av energiuppföljning. Yogesh Kumar tillade att det har varit tydligt redan från början att det handlar om information. Paula Hallonsten: det finns krav i direktiven som vi är bundna vid, men vi kan lägga tonvikt på energideklarationens funktion som märkning.. Om ni har idéer är ni välkomna! Vi kommer att se över hur det kan bli enklare åtgärdsförslag etc. Kristina Mjörnell: SP tog fram blad om energieffektiva åtgärdsförslag på uppdrag av Boverket under 2007 och De visade på risker med olika åtgärder etc, men har aldrig publicerats. Senare kommentar från Veronika Eade: Serien var tänkt att omfatta 25 faktablad, fyra publicerades på Boverkets webb och hänvisningar till serien generellt gjordes frekvent i de energideklarationer som utfördes under tiden de var aktuella. De som publicerade var: 1:1 behandlar tilläggsisolering av vindsbjälklag 1:2 lufttätning av fönster och dörrar 2:1 komplettera öppen spis med spiskassett 2:2 installation av kamin eller kakelugn Nedan finns en länk där ett av faktabladen fortfarande finns tillgängligt för nedladdning. hälsa%20o%20miljö/boverketkompletteramedspiskassettiöppenspis.pdf Jonas Högset frågade om företag kan få tillgång till befintliga data när de uppdaterar sin energideklaration i Gripen? Paula Hallonsten tar med sig frågan till Boverket. Jonas undrade också om företagen kan få möjlighet att certifiera egna energiexperter för att minska kostnaderna för företagen? Paula Hallonsten svarade att hårdare krav på oberoende gör det omöjligt. Yogesh Kumar frågade hur det fungerar med obligatoriska platsbesök när man gör energideklarationer? Har det blivit bättre? Kostanden har fördubblats, fråga t.ex. de som registrerar i Gripen så får ni kostnaden! Paula Hallonsten svarade att Boverket inte har fått några signaler om att kvaliteten har blivit bättre efter att platsbesök blivit obligatoriska, men vi har heller inte undersökt saken Hur är kostnadsutvecklingen? Riksrevisonens rapport från Relation mellan nytta och kostnad för samhället?

7 Paula Hallonsten berättade om några av Boverkets regeringsuppdrag på energiområdet: Uppdrag 1: Strategi för energieffektiviserande renovering förslag till Sveriges nationella renoveringsstrategi lämnades för två år sedan och nu ska en uppföljning göras. Dels handlar det om att utveckla förslagen till styrmedel som lämnades förra gången och dels försöka hitta styrmedel för att öka renoveringstakten. Arbetet är dock inte i gång ännu. Uppdrag 2: Följa upp redan byggda NNE-hus och undersöka dels vilken energiprestanda de har och dels hur andra tekniska egenskaper påverkas. Uppdraget utförs tillsammans med Energimyndigheten. Uppdrag 3: Energikrav år 2020? Boverket har i uppdrag att föreslå kvantitativa riktlinjer för näranollenergibyggnader. Det innebär att vi ska föreslå hur energihushållningskraven i Boverkets byggregler ska vara utformade och vilken nivå de ska ligga på år 2020, när nära-nollenergibyggnader ska införas. Energimyndighetens uppdrag genom demonstrationssatsningar är det tredje benet i genomförandet av direktivets krav på nära-nollenergibyggnader Robert Jönsson undrade hur Boverket ser på energieffektivisering kontra sociala och miljömässiga konsekvenser, t.ex. kostnader, dyrare hyror, mindre bostadsyta, omflyttningar etc i strategin. Magnus Everitt undrade hur energikartläggningar av stora företag och energideklaration samordnas. Utredningarna ligger på olika nivåer och innebär dubbelarbete för fastighetsbolagen. Paula Hallonsten inser att alla vill undvika en dubbelreglering, Yogesh Kumar sa att kommissionen ska se över båda direktiven (EPBD och EED) och då vore det värdefullt med svensk inlaga, t.ex. om oberoende experter och platsbesök. 7. Vägledning på PBL Kunskapsbanken ändring/ombyggnad, bilaga 4 Ingrid Hernsell Norling Texter på PBL Kunskapsbanken om ändring/ombyggnad lanserades i februari 2015 och arbetet med allmänna råd fortsätter under Boverket är tacksam för respons från byggrådet. Robert Jönsson tycker att Boverkets hemsida numera är bra, men hur många vet att Kunskapsbanken finns? Hur marknadsförs den? Boverket vädjar till Byggrådet att vidareinformera sina medlemmar etc om PBL Kunskapsbanken eftersom det är en viktig kanal för Boverkets informationsspridning. Ingrid Hernsell Norling fortsatte att berätta att villkorsbesked, som är en indikation på omfattning, kan begäras av byggherren i förväg. Det är inget beslut, men det följer med till bygglovet. Byggherren får betala får det, men det är ett sätt att dokumentera ståndpunkterna. Anna-Bie Agerberg sa att villkorsbeskedet inte används ofta. 8. Bostäder till nyanlända Ingrid Hernsell Norling Regeringsuppdraget gäller enbart asylsökandes boende, inte alla immigranters. Bostäderna är tänkta att vara statligt finansierade. Karin Lindeberg undrade om dessa temporära bostadslösningar kan bli permanenta? Ingrid Hernsell Norling svarade att det finns ett antal olika scenarier, men lösningarna innebär inte avkall från byggreglerna. Förslagen kan exempelvis innebära att unga ensamkommande ungdomar ska kunna dela en bostad. Jonas Högset undrade vem som blir ägare till modulerna? Migrationsverket eller annan statlig ägare svarade Ingrid Hernsell Norling. En delredovisning skickades den 1 mars 2015 i den rapporteras vad som kan göras på kort sikt. En andra delredovisning kommer den 1 oktober 2015 och där rapporteras vad som kan göras på lång sikt. Rapporten finns på Mer information kommer på nästa byggrådsmöte. 9. Särkrav Mikael Nordström Lagen gäller för ärenden som är påbörjade efter årsskiftet, det finns kanske därför inte så mycket att diskutera just nu. Lars Nygård berättade att det råder stor förvirring kring vad särkrav är. Det är ju inte särkrav utifrån bygglagstiftningen, för det har alltid varit olagligt. Det gäller särkrav i civilrättsliga avtal (exploateringsavtal) mellan byggherre och kommun, d.v.s. kommunernas möjligheter att ställa särkrav vid markupplåtelser.

8 10. Expertfunktion för byggskador, bilaga 5 Mikael Nordström Uppdraget är inlämnat och remissas nu av departementet. Remisstiden gick ut den 25/2, men Boverket har ingen information om utfallet. Kristina Mjörnell sa att många genomarbetade remissvar har skickats in, t.ex. anser SP att det behövs kompetens för innemiljö i expertgruppen, att budgeten för gruppen är för låg och det måste finnas incitament för att samla in uppgifter, t.ex. premie för de som lämnar information. Byggrådet borde kunna utnyttjas som referensgrupp. Sofie Nilsson tyckte att KA bör finnas i den fasta expertgruppen för att vägleda om processen. 11. Bokaler, bilaga 6 Mikael Nordström Boverkets har ett regeringsuppdrag om att undersöka om det finns regler, t.ex. i Boverkets byggregler eller bestämmelser i andra regelverk, som försvårar möjligheten att åstadkomma lösningar där flera funktioner blandas i en byggnad, s.k. bokaler. Uppdraget ska redovisas den 15 december Det finns ingen definition, men bokal har börjat användas som begrepp för en blandning av bostäder och lokaler. Projektet ska ta fram en definition. En workshop är planerad till den 21 april Kontakta Anders Johansson anders.johansson@boverket.se om ni vill delta. 12. PBL Kompetens, bilaga 7 Madeleine Hjortsberg Boverkets regeringsuppdrag PBL Kompetens pågår för fullt. En första e-learning om PBL för politiker lanseras den 15 april. Utbildningen kommer att vara gratis och kan nås av alla intresserade via Boverkets hemsida. Den 17 mars 2015 delades ytterligare fyra miljoner kr ut till nationella utvecklingsprojekt. Under 2014 delades 8 miljoner kronor ut. Projekten kan följas på Boverkets hemsida För att få nyheter om PBL Kompetens, Boverkets webbseminarier etc går det att prenumerera på ett nyhetsbrev Boverkets byggråd står redan på sändlistan för nyhetsbrevet, men Boverket ser gärna att länken sprids vidare till medlemmar och andra intressenter. 13. Nästa möte Nästa möte blir i Karlskrona den 24 september 2015.

9 2 regeringsuppdrag om standarder och standardisering Caroline Bernelius Cronsioe Projektledare

10 Uppdragen

11 Tidsplan & Bakgrund

12 Vilka har vi kontakt med? Andra länder Danmark Finland Nederländerna Svenska standardiseringsorganisationerna SIS SEK ITS Sveriges standardiseringsförbund

13 Vilka har vi kontakt med? Brevskrivarna Byggherrarna Byggmaterialindustrierna Byggnads Elektriska installatörsorganisationen Fastighetsägarna Ledarna SABO Svenska teknik & designföretagen Sveriges kommuner och landsting Sveriges byggindustrier

14 Vilka har vi kontakt med? Boverkets Byggråd Intern referensgrupp fokus regeländring Intern workshop Standardisation research centre Regeringskansliet Extern referensgrupp Byggmyndigheter Skriver regler som påverkar byggnader och byggnadsverk Tillämpar regler som gäller för byggnader och byggnadsverk Ytterligare kriterier? Ytterligare statliga myndigheter?

15 Statliga byggmyndigheter Arbetsmiljöverket Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Folkhälsomyndigheten Fortifikationsverket Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Konsumentverket Lantmäteriet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Rikspolisstyrelsen Statens Fastighetsverk Strålsäkerhetsmyndigheten Trafikverket Transportstyrelsen

16 Bör vi kommunicera med fler?

17 Vad är er uppfattning... av situationen idag? Vad har förändrats? (T.ex. har eurokoder-se blivit tillgängliga utan kostnad) Vad har blivit bättre och har något blivit sämre? av vad en strategi för hänvisning till standarder i regler bör fokusera på? om vad syftet bör vara med att ta fram en nationell strategi för hänvisning till standarder? om vad som bör villkoras i ett resultatkontrakt? om vad de långsiktiga strategiska målen för ett resultatkontrakt bör vara?

18 Harmonisering av nordiska byggregler när det gäller tillgänglighet Byggråd, Stockholm11mars Ewa Krynicka Storskog

19 Agenda Kort information om bakgrunden till harmoniseringsprojektet Projektbeskrivning Diskussion Sida 2

20 jun Boverket deltog med en workshop i Universal Design, UD 2014, i Lund 11 sep Möte med Direktoratet for byggkvalitet och kommunal- og Moderniseringsdepartamentet, Norge, i Karlskrona okt Nordiskt byggmyndighetsmöte, Gränshinder, i Karlskrona 27 nov Boverket ansöker och senare får medel till harmoniseringsarbetet från regeringen Sida 3