Boverkets byggråd nr 90 Minnesanteckningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverkets byggråd nr 90 Minnesanteckningar"

Transkript

1 Boverkets byggråd nr 90 Minnesanteckningar Tid: 11 mars 2015 kl Plats: SKL, Stockholm Deltagare Agerberg Anna-Bie Sveriges Kommuner och Landsting Bergkvist Kerstin Föreningen Sveriges VVS-inspektörer Björk Monica Byggmaterialindustrierna Celinska Karolina DHR enbart färs + assistent Eade Veronica Energi- och miljötekniska föreningen Everitt Magnus VVS Företagen Grunditz Maria Svenska Teknik&Designföretagen Hedén Anders Svenska Byggingenjörers Riksförbund Högset Jonas SABO Johnson Olof Sveriges byggindustrier Jönsson Robert Samhällsbyggarna Kumar Yogesh Fastighetsägarna Lilliehorn Per Byggherrarna Lindeberg Karin Hyresgästföreningens Riksförbund Ludvigsson Arne Sveriges Stadsarkitektförening Luther Marie-Louise Astma- och allergiförbundet Mjörnell Kristina SP Nilsson Sofie Kontrollansvarigas riksförening Nygård Lars Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Permats Britta Svensk Ventilation Smeds Johan Villaägarna Teglgaard Charlotte Hissförbundet Inte närvarande: Larsson Karl-Eric Marklund Frida Rosenkilde Anders Svensk Försäkring Sveriges Arkitekter Trä- och möbelföretagen Från Boverket Bernelius Cronsioe Caroline Hagert Pilenås Lena Hallonsten Paula Hernsell Norling Ingrid Hjortsberg Madeleine Krynicka Storskog Ewa Nordström Mikael Åberg Olle Bilagor: Bilaga 1 Regeringsuppdrag om standarder Bilaga 2 Harmonisering av nordiska byggregler för tillgänglighet Bilaga 3 Loggbok Bilaga 4 Vägledning om ändring/ombyggnad på PBL Kunskapsbanken Bilaga 5 och 6 Expertfunktion för byggskador och Bokaler Bilaga 7 PBL Kompetens

2 Välkomna! Boverket tackade Anna-Bie Agerberg för att SKL ordnat lokal till Byggrådets möte. 1. SKL berättar om sin verksamhet Anna-Bie Agerberg berättade inledningsvis om SKL som är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och landsting. Sofie Nilsson undrade hur länsstyrelsens, Boverkets och SKLs arbete kopplas ihop när det gäller tillsyn i byggprocessen? Anna-Bie svarade att det ibland finns missuppfattningar gällande byggnadsnämnden tillsyn. Tillsynsplaner, som ibland förordats i vägledningar, är t.ex. inte något lagkrav i plan- och bygglagstiftningen. SKL har tagit fram en kortfattad skrift om tillsyn som bland annat beskriver byggnadsnämndens ansvar. Skriften kan fungera som en introduktion till tillsynsarbetet och har utarbetats parallellt med att Boverket tagit fram en tillsynsvägledning på webben. 2. Föregående minnesanteckningar, dagordning Inga synpunkter på föregående minnesanteckningar. Boverket har haft problem med bilagorna till protokollen efter byte av hemsida, men det ska förhoppningsvis snart vara löst. Om någon särskild bilaga från ett äldre protokoll önskas är det enklast att skicka ett mail till Madeleine Hjortsberg. 3. Handlingsplan för översyn av Boverkets byggregler Olle Åberg Senaste gången Boverkets byggregler (BBR) förnyades ordentligt var 1993 och Boverket har nu initierat en översyn. Syftet är att förenkla BBR och ge förslag på strukturella förbättringar som kan skapa enhetlighet, förhindra tolkningsproblem och se över fördelningen mellan föreskrifter-allmänna råd-vägledningar. Det ska ge en förbättrad tillämpning och möjlighet till uppföljning. Med regelförenkling avses att ta fram enkla, kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler, inte ta bort regler som är nödvändiga. Det är också att bedöma om den administration som kraven för med sig är rimlig eller om den kan förenklas. Robert Jönsson kommenterade att det kanske är en fara att det är ungefär samma personer som nu ska göra en översyn som skev reglerna från början?! Kanske behövs nya ögon? Olle Åberg berättade att flera av de förändringarna som diskuteras är förankrade i Boverkets ledning, men ännu inte på handläggarnivå. Arbetet fortsätter internt på Boverket under våren och sommaren. Det går bra att anmäla intresse för att delta i en referensgrupp redan nu och arbetet ska förankras externt så småningom. Olle Åberg berättade att översynen ska öka motivationen att tillämpa byggreglerna. Reglerna ska också anpassas bättre till byggprocessen. Samhällets kontrollbehov ska identifieras tydligare och fokusera på angelägna kontrollpunkter så att funktionskraven blir samordnade med kontrollpunkter i kontrollplanen. Krav på byggherrens organisation ska bli tydligare. Yogesh Kumar sa att beställarkrav varierar över tid och från objekt till objekt. Men det är väl meningen att samhällets minimikrav ska ligger fast? Eller kommer Boverket att kräva kontrollpunkter i kontrollplaner för beställarkrav? Olle Åberg svarade att miniminivån inte är tänkt att ändras och att det finns enhetliga beställarkrav för t.ex. våtrum. Olle Åberg berättade att det finns idéer om frivilliga system, t.ex. självdeklaration för småhus och anmälningspliktiga åtgärder och certifiering för välorganiserade företag. Robert Jönsson menade att certifiering är bra, men hur ska tillsynen gå till? Olle Åberg svarade att det är certifieringsorganen som får svara för det. Sofie Nilsson sa att det redan finns certifieringssystem för produkter etc med extern revision och frivillig auktorisering för t.ex. våtrum. Kanske ska det finnas krav på anslutning till dessa system? Marknadsfrågor är viktiga för att systemen ska fungera. Och kan man kräva att företag är ISO 9000-certifierade? Olle Åberg svarade att de företag som har en bra struktur och egenkontroll också har en bra entreprenadkontroll. Där finns rationaliseringsvinster att uppnå. Yogesh Kumar undrade vilken typ av byggherre som avses, är det även engångsbyggare? Olle Åberg sa att Boverket är medvetna om skillnaderna mellan olika byggherrar, men har svårt att särskilja dem i föreskrifterna.

3 M-L Luther beklagade det dåliga skydd som konsumenter har när det gäller byggfel. Ska konsumenterna verkligen behöva gå till domstol? Robert Jönsson tycker översynen är ett bra initiativ. Sofie Nilsson höll med om att det verkar positivt och modernt. Hon tycker att arbetet med en expertfunktion, kontrollplaner och översynen av byggreglerna bör kopplas ihop. Arne Ludvigsson undrade om det finns någon som kommer att ha möjlighet att göra ordenliga revisioner, likt Skattemyndigheten? Olle Åberg menade att den tillsyn som finns i PBL ger möjlighet till detta. Magnus Everitt lyfte farhågan att professionella byggherrar och försäljningsbyggherrar innebär risk för dålig efterlevnad av byggreglerna. Magnus Everitt undrade hur hänger det ihop med det nordiska arbetet? Han uppmärksammade att det är viktigt att Boverket deltar i nordiska sammanhang inom t.ex. vattenskadeområdet. Mikael Nordström svarade att harmonisering är en del i översynen. 1. Regeringsuppdrag om standarder, bilaga 1 Caroline Bernelius Cronsioe Boverket har fått två uppdrag om standarder: resultatkontrakt respektive strategi för hänvisning till standarder. Den 15 december 2015 ska uppdragen vara klara och datainsamlingsfasen kommer att ske före sommaren. Information och utbildning till byggmyndigheter ingår också i uppdraget. Strategin tas fram för Boverkets föreskrifter, men ska kunna användas generellt av alla byggmyndigheter. Resultatkontrakt kan t.ex. innebära att ett visst antal standarder bör översättas. Caroline ville ha inspel till vilka myndigheter Boverket bör ha kontakt med och Anna-Bie Agerberg föreslog Konkurrensverket som komplement till listan (se bilaga). Vad har förändrats? (t.ex. har eurokoder-se blivit tillgängliga utan kostnad) Vad har blivit bättre och har något blivit sämre? Magnus Everitt framförde att det fortfarande inte finns någon bra lista i bokstavsordning för harmoniserade standarder inom CPR, vilket gör det svårt att hitta relevanta standarder. Caroline svarade att Boverket för dialog med SIS om det och att Energistyrelsen (byggvareinfo.dk) har en bra uppställning på sin hemsida. Monica Björk menade att SIS inte har någon specialistkunskap inom ämnesområden utan det är bara en projektorganisation. Robert Jönsson menade att det är relativt okänt att eurokoderna numera är fritt tillgängliga. En anledning är att de är svåra att hitta på SIS hemsida. Monica Björk betonade att det är viktigt att de harmoniserade standarderna är lätta att hitta. Robert Jönsson menade att det är slöseri med pengar att översätta vissa standarder till svenska. Blir det fel i översättningen är det ändå alltid originalet på engelska som gäller. Monica Björk poängterade att anledningen till att ett antal aktörer(byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Byggnads, Elektriska installatörsorganisationen, Fastighetsägarna, Ledarna, SABO, Svenska teknik & designföretagen, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges byggindustrier, Boverket) skrev ett brev till departementet för ett antal år sedan var att nationella bygg- och konstruktionsföreskrifter ska vara gratis, d.v.s. även de standarder som det finns hänvisningar till. Caroline undrade om Boverket kan underlätta genom att t.ex. tala om vilka harmoniserade standarder Boverket gjort nationella val till. 2. Information om att bristande tillgänglighet och användbarhet nu är en del av diskrimineringslagen Karolina Celinskas Från och med den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet och användbarhet en del av diskrimineringslagen. Enskilda personer med funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat restaurang, butik, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård. Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Bedömningen ska ta sin utgångspunkt i de krav på tillgänglighet som kan gälla enligt de lagar eller andra regler som finns för

4 verksamheten. Rättsfall kommer att behövas för tydligare gränsdragning. Kultur- och demokratiministern har redan aviserat en översyn av lagstiftningen. Bostäder omfattas inte av lagstiftningen. Ewa Krynicka Storskog förtydligade att lagen är riktad till personer och byggreglerna är riktade till byggnader. Hindren försvinner nödvändigtvis inte för att någon blir diskriminerad, eftersom det utgår ekonomisk ersättning till den som blivit diskriminerad. Det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet. Vägledande är de krav på tillgänglighet som kan gälla för verksamheten, till exempel i arbetsmiljölagen, i skollagen eller i plan- och bygglagen, PBL/ Plan- och byggförordningen, PBF. Enligt Plan- och bygglagstiftning är personer med funktionsnedsättning personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Enligt annan lagstiftning kan det röra sig om andra definitioner av funktionsnedsättning. Exempelvis enligt Arbetsmiljölagen kan det även röra sig om personer med allergier. Caroline Bernelius Cronsioe undrade om frångänglighet kan vara en diskrimineringsgrund. Och det kan det, svarade Karolina Celinska. Marie-Louise Luther berättade att allergi också är en funktionsnedsättning. 3. Harmonisering av nordiska byggregler för tillgänglighet, bilaga 2 Ewa Krynicka Storskog Harmoniseringsarbetet är initierat av Boverket och drivs tillsammans med de nordiska länderna: Finland, Norge, Island och Danmark. Syftet är att se över möjligheter att uppnå ett gemensamt byggregelverk när det gäller tillgänglighet. Boverket har ansökt och fått medel från den svenska regeringen för att sätta igång arbetet inom tillgängligheten och bjudit in de nordiska länderna till arbetsmöten i Karlskrona och fått ja-svar. Det första mötet ska hållas den 25 och 26 mars. Boverket har under 2014 deltagit i flera möten och konferenser för att undersöka vilka frågor som lämpade sig bäst för ett nordiskt samarbete. Efter dessa möten utkristalliserades harmonisering av byggregler när det gäller tillgänglighet som ett ämne som man ville påbörja ett samarbete kring. Andra ämnen som exempelvis: forskning om bland annat funktionsmått, goda exempel på tillgängliga lösningar och utbildning om tillgänglighet för arkitekter, byggnadsingenjörer, byggnadsarbetare, bygglovshandläggare mm. är fortfarande aktuella, men inte som första steg. Exempelvis kommer forskning kring funktionsmåtten att behövas som stöd för harmonisering av reglerna. Jonas Högset lyfte frågan om typgodkännande av moduler, typhus, koncepthus etc. Det är ineffektivt och slöseri med resurser att ett typhus måste hanteras av varje kommun. Arne Ludvigsson tror att en exempelsamling blir värdefull som inspiration, t.ex. förslag på lösningar för vanligt förekommande entréer i äldre hus med några steg upp till bostäderna. Karolina Celinskas tipsade om skriften Värdig entré som är utgiven av Fastighetsverket. länk. Magnus Everitt visade en broschyr som VVS Företagen tillsammans med ett antal aktörer i branschen tagit fram Bygg badrummet rätt. Per Lillehorn lyfte att forskning om tillgänglighet är viktig så att kunskapsunderlaget uppdateras. Kristina Mjörnell undrade vem som tar över Hjälpmedelsinstitutets forskning? SP har tagit över vissa delar, men ingen har helhetsansvaret. Det finns ju också europeiska plattformar som kan påverka framtida forskning, t.ex. AABE. Ewa Krynicka Storskog berättade att projektet enbart handlar om regler för tomter och vid uppförande av byggnader. En fortsättning planeras för ändring, allmänna platser mm. Jonas Högset berättade att han är projektledare för ett parallellt projekt som initierats av NBO Nordisk byggherreorganisation. Karin Lindeberg berättade att Hyresgästföreningens medlemmar blir äldre, den senaste statistiken visar att personer är 61 år och uppåt. De måste inte bara kunna komma in i och ut ur lägenheterna utan också kunna använda dem. Ines Uusmann ledde Hjälpmedelsinstitutets utvecklingsråd och där finns många bra exempel. Maria Grunditz sa att det finns kulturella skillnader i Norden för tillgänglighet. I Norge planerar man utifrån att den boende ska klara sig själv i ett badrum, i Sverige utifrån att det ska finnas plats för en hjälpare. Ingrid Hernsell Norling kommenterade att det handlar om Arbetsmiljöverkets regler för arbetsplatser. Det är inte tillgänglighetskraven i byggreglerna som hindrar.

5 Karolina Celinskas sa att i Norge pratar man om universell design som innebär ett annat synsätt än Sveriges regler. Det finns många lagstiftningar som påverkar tillgängligheten. Magnus Everitt uppmärksammade ett annat nordiskt samarbete, Nordiska Vattenskadegruppen, om vattenskador där regelskrivande myndigheter/departement, forskningsinstitut, provnings och certifieringsinstitut, försäkringsbolag och branschorganisationer deltar. Boverket är med, men VVS Företagen vill att Boverket uppmärksammar detta och deltar mer frekvent. Vattenskadorna kostar ca 5-10 miljarder om året. 4. Kontrollplaner Mikael Nordström Boverkets mål har varit att skriva en vägledning om kontrollplaner till PBL Kunskapsbanken och texterna är snart klara att publiceras. I förstudien, som publicerades xx, finns andra punkter som Boverket vill gå vidare med. Boverket har dock inte mandat att genomföra allt det vi skulle vilja. Anna-Bie Agerberg betonade vikten av att tydliggöra hur hela kedjan byggnadsnämnd kontrollplan kontrollansvarig byggherre är uppbyggt för att öka förståelsen av hur hela systemet hänger ihop. Boverket bör få möjlighet att arbeta vidare med kontrollplaner. Sofie Nilsson undrade om Boverket också tagit fram exempel? Mikael Nordström visade ett exempel, en mall för kontrollplan, som dock inte genomgått juristgranskning ännu. Sofie Nilsson menade att mallen liknar det som redan visas av många kommuner. Det är viktigt att förstå hur det hänger ihop med egenkontroll för projektering, utförande och produkter. Det är ofta först i slutet av ett projekt, inför slutsamrådet, som samtliga spårbara kontroller kan föreligga. Vid tidpunkt för startbesked är, åtminstone i större projekt, inte alla metoder, produkter och personer kända, och många detaljer är ännu inte klara. Mikael Nordström svarade att den huvudsakliga målgruppen för kontrollplansmallen är kommunerna. Sofie Nilsson önskar beskrivande riktlinjer för hur KAs och byggnadsinspektörernas roller, ledningssystem och produktkontroll hänger ihop. Att göra en mall för en kontrollplan räcker inte. Anna-Bie Agerberg poängterade att kontrollansvarigas roll behöver lyftas och diskuteras på byggrådet framöver. 5. Loggbok, bilaga 3 Lena Hagert Pilenås Boverket har fått ett regeringsuppdrag att undersöka om det finns förutsättningar för att införa ett nationellt system för dokumentation av byggprodukter/byggmaterial och byggnadskomponenter vid nybyggnation av byggnader, en s.k. loggbok för byggnader. Boverket ska undersöka förutsättningar för att införa ett liknande krav på anläggningar. Uppdraget ska ske i samråd med Kemikalieinspektionen, Trafikverket och Naturvårdsverket och efter dialog med relevanta aktörer. Redovisas den 15 december Lena Hagert Pilenås inledde med att berätta att användningen av miljöfarliga kemiska produkter har ökat i Sverige enligt Boverkets miljöindikatorer. Monika Björk undrade om inte det beror på att byggandet har ökat? Lena Hagert Pilenås återkommer med svar. (Kommentar i efterhand från Kristina Einarsson, Boverket: Ja, det kan bero på att byggandet har ökat, vi har inte hunnit analysera om det närmare är så. Boverkets miljöindikatorer är konjunkturberoende, dvs utsläppen ökar vid ökat byggande om man bygger på samma sätt som tidigare.) Boverket arbetar utifrån tre fall: Fall 1: frivilligt system som i dag, inget författningsförslag lämnas. Fall 2: en loggbok ska finnas, men det är valfritt att välja system. Fall 3: obligatoriskt system som hanteras av en central myndighet. Kan detta bli handelshindrande? Sverige ligger långt framme i arbetet med dokumentationssystem. Karin Lindeberg berättade att IVL hade en konferens nyligen där Erik Gravenfors, KemI, sa att Sverige ligger långt efter. Boverket deltog dock inte på konferensen. Lena förtydligade att hon menade att Sverige kommit långt vad gäller själva dokumentationssystemet och att det stämmer att Sverige inte ligger i framkant vad gäller att begränsa miljöfarliga kemikalier, vilket KemI jobbar med. Monika Björk kommenterade att Sverige också har kommit långt vad gäller deklaration av farliga ämnen i byggprodukter. Sofie Nilsson sa att de flesta större projekt utförs miljöklassade. Basta och

6 byggvarubedömningen används flitigt. Mycket händer redan på marknaden! Lena Hagert Pilenås undrade om Sverige är redo att skriva en lag om detta? Det finns ju redan system, men EU har inget krav på en samlad dokumentation för byggnader. Det finns möjlighet att påverka projektet genom att kontakta Fredrik Olsson. Kristina Mjörnell undrade om uppdaget är kopplat till BIM och andra digitala system? Går man så långt så att LCA ska tas fram för produkter? Koppla på det om det är möjligt. Lena Hagert Pilenås svarade att det finns med i tänket, men att LCA inte ingår i detta projekt. Monika Björk menade att grunden finns i byggvarudeklarationerna som nu håller på att uppdateras. Även LCA kommer att finnas med som frivillig information. Magnus Everitt poängterade att det som är ofarligt i dag kan vara farligt i morgon. 6. Energideklarationer Paula Hallonsten Boverket har inte haft resurser för uppföljning eller utveckling av energideklarationerna på grund av många andra regeringsuppdrag. Arbetet har det senaste året mest handlat om att hålla igång registret och tillsynen. Energideklarationerna uppfattades i början som ett styrmedel för att få fastighetsägaren att göra energieffektiviseringsåtgärder, men det har aldrig fungerat eftersom åtgärdsförslagen blir för energideklarationen är för elementära. Boverkets nya inriktning, sedan 2012, är att fastighetsköpare ska få rätt information om byggnaden de köper. Det ska vara enkelt att uppfatta en byggnads energiegenskaper och det ska vara enkelt att jämföra. Det är syftet! Boverket har därför samarbetat med mäklare för att få ut information från energideklarationerna till köparna. Vi har också lagt ut annonser om märkningen på bostadssiter som Hemnet och Blocket. Per Lilliehorn: då finns det väl inget behov av certifierade personer, platsbesök etc. Alla fastighetsägare har ju någon form av energiuppföljning. Yogesh Kumar tillade att det har varit tydligt redan från början att det handlar om information. Paula Hallonsten: det finns krav i direktiven som vi är bundna vid, men vi kan lägga tonvikt på energideklarationens funktion som märkning.. Om ni har idéer är ni välkomna! Vi kommer att se över hur det kan bli enklare åtgärdsförslag etc. Kristina Mjörnell: SP tog fram blad om energieffektiva åtgärdsförslag på uppdrag av Boverket under 2007 och De visade på risker med olika åtgärder etc, men har aldrig publicerats. Senare kommentar från Veronika Eade: Serien var tänkt att omfatta 25 faktablad, fyra publicerades på Boverkets webb och hänvisningar till serien generellt gjordes frekvent i de energideklarationer som utfördes under tiden de var aktuella. De som publicerade var: 1:1 behandlar tilläggsisolering av vindsbjälklag 1:2 lufttätning av fönster och dörrar 2:1 komplettera öppen spis med spiskassett 2:2 installation av kamin eller kakelugn Nedan finns en länk där ett av faktabladen fortfarande finns tillgängligt för nedladdning. hälsa%20o%20miljö/boverketkompletteramedspiskassettiöppenspis.pdf Jonas Högset frågade om företag kan få tillgång till befintliga data när de uppdaterar sin energideklaration i Gripen? Paula Hallonsten tar med sig frågan till Boverket. Jonas undrade också om företagen kan få möjlighet att certifiera egna energiexperter för att minska kostnaderna för företagen? Paula Hallonsten svarade att hårdare krav på oberoende gör det omöjligt. Yogesh Kumar frågade hur det fungerar med obligatoriska platsbesök när man gör energideklarationer? Har det blivit bättre? Kostanden har fördubblats, fråga t.ex. de som registrerar i Gripen så får ni kostnaden! Paula Hallonsten svarade att Boverket inte har fått några signaler om att kvaliteten har blivit bättre efter att platsbesök blivit obligatoriska, men vi har heller inte undersökt saken Hur är kostnadsutvecklingen? Riksrevisonens rapport från Relation mellan nytta och kostnad för samhället?

7 Paula Hallonsten berättade om några av Boverkets regeringsuppdrag på energiområdet: Uppdrag 1: Strategi för energieffektiviserande renovering förslag till Sveriges nationella renoveringsstrategi lämnades för två år sedan och nu ska en uppföljning göras. Dels handlar det om att utveckla förslagen till styrmedel som lämnades förra gången och dels försöka hitta styrmedel för att öka renoveringstakten. Arbetet är dock inte i gång ännu. Uppdrag 2: Följa upp redan byggda NNE-hus och undersöka dels vilken energiprestanda de har och dels hur andra tekniska egenskaper påverkas. Uppdraget utförs tillsammans med Energimyndigheten. Uppdrag 3: Energikrav år 2020? Boverket har i uppdrag att föreslå kvantitativa riktlinjer för näranollenergibyggnader. Det innebär att vi ska föreslå hur energihushållningskraven i Boverkets byggregler ska vara utformade och vilken nivå de ska ligga på år 2020, när nära-nollenergibyggnader ska införas. Energimyndighetens uppdrag genom demonstrationssatsningar är det tredje benet i genomförandet av direktivets krav på nära-nollenergibyggnader Robert Jönsson undrade hur Boverket ser på energieffektivisering kontra sociala och miljömässiga konsekvenser, t.ex. kostnader, dyrare hyror, mindre bostadsyta, omflyttningar etc i strategin. Magnus Everitt undrade hur energikartläggningar av stora företag och energideklaration samordnas. Utredningarna ligger på olika nivåer och innebär dubbelarbete för fastighetsbolagen. Paula Hallonsten inser att alla vill undvika en dubbelreglering, Yogesh Kumar sa att kommissionen ska se över båda direktiven (EPBD och EED) och då vore det värdefullt med svensk inlaga, t.ex. om oberoende experter och platsbesök. 7. Vägledning på PBL Kunskapsbanken ändring/ombyggnad, bilaga 4 Ingrid Hernsell Norling Texter på PBL Kunskapsbanken om ändring/ombyggnad lanserades i februari 2015 och arbetet med allmänna råd fortsätter under Boverket är tacksam för respons från byggrådet. Robert Jönsson tycker att Boverkets hemsida numera är bra, men hur många vet att Kunskapsbanken finns? Hur marknadsförs den? Boverket vädjar till Byggrådet att vidareinformera sina medlemmar etc om PBL Kunskapsbanken eftersom det är en viktig kanal för Boverkets informationsspridning. Ingrid Hernsell Norling fortsatte att berätta att villkorsbesked, som är en indikation på omfattning, kan begäras av byggherren i förväg. Det är inget beslut, men det följer med till bygglovet. Byggherren får betala får det, men det är ett sätt att dokumentera ståndpunkterna. Anna-Bie Agerberg sa att villkorsbeskedet inte används ofta. 8. Bostäder till nyanlända Ingrid Hernsell Norling Regeringsuppdraget gäller enbart asylsökandes boende, inte alla immigranters. Bostäderna är tänkta att vara statligt finansierade. Karin Lindeberg undrade om dessa temporära bostadslösningar kan bli permanenta? Ingrid Hernsell Norling svarade att det finns ett antal olika scenarier, men lösningarna innebär inte avkall från byggreglerna. Förslagen kan exempelvis innebära att unga ensamkommande ungdomar ska kunna dela en bostad. Jonas Högset undrade vem som blir ägare till modulerna? Migrationsverket eller annan statlig ägare svarade Ingrid Hernsell Norling. En delredovisning skickades den 1 mars 2015 i den rapporteras vad som kan göras på kort sikt. En andra delredovisning kommer den 1 oktober 2015 och där rapporteras vad som kan göras på lång sikt. Rapporten finns på Mer information kommer på nästa byggrådsmöte. 9. Särkrav Mikael Nordström Lagen gäller för ärenden som är påbörjade efter årsskiftet, det finns kanske därför inte så mycket att diskutera just nu. Lars Nygård berättade att det råder stor förvirring kring vad särkrav är. Det är ju inte särkrav utifrån bygglagstiftningen, för det har alltid varit olagligt. Det gäller särkrav i civilrättsliga avtal (exploateringsavtal) mellan byggherre och kommun, d.v.s. kommunernas möjligheter att ställa särkrav vid markupplåtelser.

8 10. Expertfunktion för byggskador, bilaga 5 Mikael Nordström Uppdraget är inlämnat och remissas nu av departementet. Remisstiden gick ut den 25/2, men Boverket har ingen information om utfallet. Kristina Mjörnell sa att många genomarbetade remissvar har skickats in, t.ex. anser SP att det behövs kompetens för innemiljö i expertgruppen, att budgeten för gruppen är för låg och det måste finnas incitament för att samla in uppgifter, t.ex. premie för de som lämnar information. Byggrådet borde kunna utnyttjas som referensgrupp. Sofie Nilsson tyckte att KA bör finnas i den fasta expertgruppen för att vägleda om processen. 11. Bokaler, bilaga 6 Mikael Nordström Boverkets har ett regeringsuppdrag om att undersöka om det finns regler, t.ex. i Boverkets byggregler eller bestämmelser i andra regelverk, som försvårar möjligheten att åstadkomma lösningar där flera funktioner blandas i en byggnad, s.k. bokaler. Uppdraget ska redovisas den 15 december Det finns ingen definition, men bokal har börjat användas som begrepp för en blandning av bostäder och lokaler. Projektet ska ta fram en definition. En workshop är planerad till den 21 april Kontakta Anders Johansson om ni vill delta. 12. PBL Kompetens, bilaga 7 Madeleine Hjortsberg Boverkets regeringsuppdrag PBL Kompetens pågår för fullt. En första e-learning om PBL för politiker lanseras den 15 april. Utbildningen kommer att vara gratis och kan nås av alla intresserade via Boverkets hemsida. Den 17 mars 2015 delades ytterligare fyra miljoner kr ut till nationella utvecklingsprojekt. Under 2014 delades 8 miljoner kronor ut. Projekten kan följas på Boverkets hemsida För att få nyheter om PBL Kompetens, Boverkets webbseminarier etc går det att prenumerera på ett nyhetsbrev Boverkets byggråd står redan på sändlistan för nyhetsbrevet, men Boverket ser gärna att länken sprids vidare till medlemmar och andra intressenter. 13. Nästa möte Nästa möte blir i Karlskrona den 24 september 2015.

9 2 regeringsuppdrag om standarder och standardisering Caroline Bernelius Cronsioe Projektledare

10 Uppdragen

11 Tidsplan & Bakgrund

12 Vilka har vi kontakt med? Andra länder Danmark Finland Nederländerna Svenska standardiseringsorganisationerna SIS SEK ITS Sveriges standardiseringsförbund

13 Vilka har vi kontakt med? Brevskrivarna Byggherrarna Byggmaterialindustrierna Byggnads Elektriska installatörsorganisationen Fastighetsägarna Ledarna SABO Svenska teknik & designföretagen Sveriges kommuner och landsting Sveriges byggindustrier

14 Vilka har vi kontakt med? Boverkets Byggråd Intern referensgrupp fokus regeländring Intern workshop Standardisation research centre Regeringskansliet Extern referensgrupp Byggmyndigheter Skriver regler som påverkar byggnader och byggnadsverk Tillämpar regler som gäller för byggnader och byggnadsverk Ytterligare kriterier? Ytterligare statliga myndigheter?

15 Statliga byggmyndigheter Arbetsmiljöverket Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Folkhälsomyndigheten Fortifikationsverket Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Konsumentverket Lantmäteriet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Rikspolisstyrelsen Statens Fastighetsverk Strålsäkerhetsmyndigheten Trafikverket Transportstyrelsen

16 Bör vi kommunicera med fler?

17 Vad är er uppfattning... av situationen idag? Vad har förändrats? (T.ex. har eurokoder-se blivit tillgängliga utan kostnad) Vad har blivit bättre och har något blivit sämre? av vad en strategi för hänvisning till standarder i regler bör fokusera på? om vad syftet bör vara med att ta fram en nationell strategi för hänvisning till standarder? om vad som bör villkoras i ett resultatkontrakt? om vad de långsiktiga strategiska målen för ett resultatkontrakt bör vara?

18 Harmonisering av nordiska byggregler när det gäller tillgänglighet Byggråd, Stockholm11mars Ewa Krynicka Storskog

19 Agenda Kort information om bakgrunden till harmoniseringsprojektet Projektbeskrivning Diskussion Sida 2

20 jun Boverket deltog med en workshop i Universal Design, UD 2014, i Lund 11 sep Möte med Direktoratet for byggkvalitet och kommunal- og Moderniseringsdepartamentet, Norge, i Karlskrona okt Nordiskt byggmyndighetsmöte, Gränshinder, i Karlskrona 27 nov Boverket ansöker och senare får medel till harmoniseringsarbetet från regeringen Sida 3

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

Stig Åkerman och Yvonne Svensson

Stig Åkerman och Yvonne Svensson Stig Åkerman och Yvonne Svensson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Boverket informerar Certifierade sakkunniga Kontrollansvariga Energideklarationer BBR 2013, EKS CPR 1 juli 2013

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl. 09.00 14.00 Stockholms byggnadsförening

Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl. 09.00 14.00 Stockholms byggnadsförening Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl. 09.00 14.00 Stockholms byggnadsförening Deltagare Bergkvist Kerstin Björk Monica Celinska Karolina Chantereau Yves Dahlin Hans Dobi Magdi Eklund Anna Everitt

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

2013-09-19 S2013/6411/PBB

2013-09-19 S2013/6411/PBB Remiss 2013-09-19 S2013/6411/PBB Socialdepartementet Plan-, bygg- och bostadsenheten Ludvig Lundgren Telefon 08-405 32 57 Remiss av promemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Remissinstanser:

Läs mer

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd VÅR REFERENS Jan Siezing 08-762 75 77 jan.siezing@eio.se Stockholm, 2015-05-26 Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd De regler och bestämmelser som berör elsäkerheten i samhället och som styr behörigheten

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen

Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen REDOVISNING AV TILLÄMPNINGSGRUPPENS ARBETE BIV-KONFERENS 2013 NILS OLSSON, BENGT DAHLGREN BRAND & RISK Arbetsgruppen Henrik Alling Cecilia

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Cirkulärnr: 09:8 Diarienr: 09/0320 Handläggare: Avdelning: Datum: 2009-01-27 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Miljönämnden

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

SKL:s rekommendation och läget

SKL:s rekommendation och läget Kommunala energikrav på byggande - hinder eller drivkraft? SKL:s rekommendation och läget andreas.hagnell@skl.se www.skl.se/byggkrav Förbud mot kommunala tekniska egenskapskrav i PBL föreslås Prop. 2013/12:126

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

W REGERINGSKANSLIET 2013-06-07 N2013/2837/E

W REGERINGSKANSLIET 2013-06-07 N2013/2837/E \åi\äi W REGERINGSKANSLIET Remiss 2013-06-07 N2013/2837/E Näringsdepartementet Energi Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.von-malmborg@regeringskansliet.se Remiss av promemorian

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 2015-10-16 1 (12) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon

Läs mer

2011-12-23 N2011/7477/E

2011-12-23 N2011/7477/E Remiss 2011-12-23 N2011/7477/E Näringsdepartementet Energi Per Högström Telefon +46 8 405 18 27 Förslag avseende genomförande av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda m.m. Promemoria

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen Lars Brask och Stig Åkerman Uppdraget Kartlägga vilken kompetens som är önskvärd för att handlägga byggfrågor i

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Det kommunala planeringsansvaret

Det kommunala planeringsansvaret VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Det kommunala planeringsansvaret Välkommen till årets stora mötesplats för dig som arbetar med kommunal planering, byggande och bostäder. Denna konferens är startskottet för

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

Konfidentiell Information

Konfidentiell Information Konfidentiell Information Kenneth Gustafsson Lars Fahlgren Vilka är Gar-Bo? Vi vill att Sverige ska ha världens bästa hus Vi ser till att det blir bra hus byggda Om kunden har gjort rätt och det blir fel

Läs mer

Remiss. 5. Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen 6. Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen

Remiss. 5. Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen 6. Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen ~ 1-. REGERI NGSKANSLIET Remiss 2013-01-24 S2012/ 8708/ PBB (S2013/249/PBB) Socialdepartementet Plan-, bygg- och bostadsenheten Ludvig Lundgren Telefon 08-4053257, I Remiss av två betänkanden Ökat bostadsbyggande

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning

Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning Agenda för en dag exempel... 3 Förslag till olika tema inom Lovprövning... 4 GENERELLT tema: Rådgivande roll - myndighetsroll... 5 Tema

Läs mer

Energideklarationer. Erik Olsson

Energideklarationer. Erik Olsson Energideklarationer Erik Olsson Energideklaration Den 1 juli 2012 trädde den ändrade lagen i kraft, vilket följdes av ändringar i förordningen och i Boverkets föreskrifter. Lagens syfte är att främja en

Läs mer

Dokumentation av Dialogmöte: små avlopp mäklare och konsument

Dokumentation av Dialogmöte: små avlopp mäklare och konsument Dokumentation 2011-01-21 201 Dokumentation av Dialogmöte: små avlopp mäklare och konsument Nedtecknat och författat av Björn Eriksson, Avloppsguiden. Avsikten med dokumentationen är att översiktligt återge

Läs mer

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid version 0-0-0 Behov av att se förutsättningar på avsedd mark Behövs tillstånd? Politisk vision Politiskt beslut Minska energiförbrukning Marknads-behov Tjäna

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert; beslutade den 0 månad 0. BFS 2013:xx Utkom från trycket

Läs mer

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB 1(7) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB Länsstyrelsen lämnar följande synpunkter

Läs mer

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Datum 2014-06-25 Diarienummer 1(17) Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Fråga 1 Får tillbyggnad innehålla kök/våtrum? Utan KA? Svar 1 Boverket: Ja

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Föreningen Sveriges VVS-inspektörer. Energi- och miljötekniska föreningen. Handikappförbundens Samarbetsorgan

Föreningen Sveriges VVS-inspektörer. Energi- och miljötekniska föreningen. Handikappförbundens Samarbetsorgan Boverkets byggråd nr 76 Tid: 15 april 2010 kl 10.00 15.00 Plats: Årsta Folkets Hus Deltagare Ledamöter Andersson Jonas Björk Ausin Monica Björs Mats Dobi Magdi Eriksson Jan Gehlin Signhild Gustavsson Gösta

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer (Elbehörighetsutredningen)

Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer (Elbehörighetsutredningen) Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer (Elbehörighetsutredningen) Bo Diczfalusy Särskild utredare Regeringen tillsätter utredning Direktiv Problem uppmärksammas

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

ICT-BIM för bättre processer och produkter

ICT-BIM för bättre processer och produkter ICT-BIM för bättre processer och produkter Workshop 2013-01-22 PhD Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja forskning, innovation

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2014-02-17 sid 21 Plats och tid Konferensrum Moberg, kommunhuset, 2014-02-17, kl. 13:00-16:15 Beslutande Övriga deltagande Bo Eddie Rossbol, (S) ordförande Per Adolfsson (S) ersättare för Kristina Ideström,

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen RAPPORT 2015:4 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport 1 Delrapport 1 Regeringsuppdrag Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan-

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 2011-09-12 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 Finns det möjlighet att ladda ner PowerPoint bilder som visades?

Läs mer

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för Artskydd och vägledning Projektplan för Artskydd och vägledning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson Bildserie: 1. 22 sep -08 Nuteks tidigare rapporter om

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Uppdaterat december 2011

Uppdaterat december 2011 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Uppdaterat december 2011 Svar på frågor som kom under webbseminarium 14 nov 2011-11-17 Lovprocessen-Tillgänglighet Se speciellt svar under rubriken

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Ekodesign vad betyda det för industrin?

Ekodesign vad betyda det för industrin? Ekodesign vad betyda det för industrin? Carlos Lopes, Energimyndigheten carlos.lopes@energimyndigheten.se Mölndal 2010-04-21 2010-04-21 1 Ekodesigndirektivet vad betyder det för industrin? Hur kan jag

Läs mer

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan Om kommunernas syn på arbetsmiljön i landets skolor och förutsättningarna att få ta del av det nya statsstödet till skolrenoveringar PM från Astma- och Allergiförbundet och Svensk Ventilation Juni 2015

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR. Caroline Bernelius Cronsioe

Boverkets byggregler, BBR. Caroline Bernelius Cronsioe Boverkets byggregler, BBR Caroline Bernelius Cronsioe VILKEN VERKSAMHET RÖR DET SIG OM ENLIGT BYGGREGLERNA? Hem för ensamkommande flyktingbarn Anläggningsboende Uppförande av nya byggnader Ändring av en

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer