SKOLBIBLIOTEK SYD MEDLEMSBLAD I DET HÄR NUMRET: ÅRGÅNG9 NUMMER4 DECEMBER 2007 FÖRENINGENS AKTIVITETER ÅRETS SKOLBIBLIOTEKARIE 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLBIBLIOTEK SYD MEDLEMSBLAD I DET HÄR NUMRET: ÅRGÅNG9 NUMMER4 DECEMBER 2007 FÖRENINGENS AKTIVITETER ÅRETS SKOLBIBLIOTEKARIE 2007"

Transkript

1 SKOLBIBLIOTEK SYD MEDLEMSBLAD ÅRGÅNG9 NUMMER4 DECEMBER 2007 I DET HÄR NUMRET: FÖRENINGENS AKTIVITETER S. 4 5 I BERÄTTANDETS TECKEN, ANNA-KLARA LINDKVIST ÅRETS SKOLBIBLIOTEKARIE 2007 LINDA SPOLÉN, TRÄKVISTA SKOLA, EKERÖ S FORTBILDNINGAR OCH KONFERENSER S. 6 7 VEM ANSVARAR FÖR VAD SPRÅKUTVECKLINGSKONFERENS I MALMÖ, OLAVIDEKE S. 8 9 ALLA TALAR OM MANGA, KRISTIANSTAD ANNA-CLARA LINDKVIST /MICHAEL BAFFORD S. 15 BMFSBARNBOKSDAGILANDSKRONA, LOVISA ZANDER S. 16 STILBIB, EVA-MARIA FLÖÖG, MAUD HELL S. 17 WEB 2.0 I MALMÖ, MIMMI LYDÉEN, MAUD HELL S ÅR MED LÄTT BAGAGE FÖRFATTAREN I CENTRUM NIKI DALY OM SYDAFRIKA, SINA BÖCKER OCH SITT LIV MAUD HELL S. 14 LITTERALUND: GULL MÖTER LUNDS FEMMOR, KLARA ÖNNERFÄLT S. 3 HUR SAMARBETAR SKOLBIBLIOTEKARIER OCH LÄRARE? ELNA ANDERSSON S. 14 WORKSHOP INTERVJUTEKNIK, SARA 9D FÄLADSGÅRDEN S. 17 BOKTIPS FRÅN SKOLFORUM I STOCKHOLM, MAUD HELL S. 18 GYMNASIEBIBLIOTEKSNÄTVERK, MIMMI LYDÉEN S. 19 BYTT ÄR BYTT - MEN KOMMER IGEN! LOVISA ZANDER /MIMMI LYDÉEN

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET År 2007 är snart slut. I höst har vi upplevt LitteraLund igen, som vi kan se spår av i det här numret. Här finns även flera artiklar om fortbildning ett ständigt aktuellt ämne. Vi har haft ett innehållsrikt år i vår förening med ett givande samarbete med många olika aktörer på våra konferenser. Lättlästkonferensen innebar samarbete med bokförlag, i Hässleholm samarbetade vi med Axiell. Samtidigt har vi medlemmar själva bidragit med värdefullt innehåll på konferenserna. Vi arbetar vidare med vår hemsida, som förbättrats ännu bättre kan den bli, om flera kommer med idéer! Medlemsbladet tycker vi nog har blivit ett bra sätt att nå ut. Det behövs flera som vill vara med i det roliga arbetet. Det här blir sista numret som Astrid Deppert gör layouten till. Tack Astrid för ett jättefint arbete! Några av våra styrelsemedlemmar kommer också att avgå vid årsmötet i mars, så fundera på om du inte vill arbetar i vår styrelse! Vi behöver några med bra idéer och lust att arbetar för skolbiblioteken och som vill hjälpa till att fira vårt tioårsjubileum nästa år! God jul och gott nytt år önskar Maud Hell och Skolbibliotek Syd SKOLBIBLIOTEK S YD är en ideell förening som arbetar med skolbiblioteksutveckling på bred front. Föreningen vill föra upp bibliotekets och bibliotekariens roll i skolan på dagordningen och stimulera till debatt och erfarenhetsutbyte. Ordförande MAUD HELL Vikingaskolan Lund (mån-tor) Sekreterare LINDA BOSTRÖM Skegrie bibliotek Trelleborg Kassör GUNILLA GISSELQVIST Västra Ingelstads bibliotek Vellinge Ledamot ELNA ANDERSSON Fjälkinge skola utb.kristianstad.se S TYRELSEN Ledamot MEDLEMSBLAD SKOLBIBLIOTEK SYDS medlemsblad utkommer med 4 nr/år. Kasta dig över tangentbordet och skicka in tips, idéer, resereportage, artiklar, tankar och funderingar. Det är tillsammans vi blir klokare! För artiklar och idéer kontakta STYRELSEN SOM ÄR REDAKTIONSKOMMITTÉ Samordning: LOVISA ZANDER Layout: ASTRID DEPPERT ANNA-CLARA LINDKVIST Önnestads skola utb.kristianstad.se Ledamot LOVISA ZANDER Kungsskolan, Örkelljunga Ledamot MIMMI LYDÉEN, Utbildningscentrum Örkelljunga Suppleanter KLARA ÖNNERFÄLT Backaskolan, Lovisaskolan, Lund KERSTI PALMBERG Linnéskolan, Älmhult 2 Skolbibliotek Syd 4/2007

3 HUR SAMARBETAR SKOLBIBLIOTEKARIER OCH LÄRARE? En fungerande skolbiblioteksverksamhet kräver ett gott samarbete mellan bibliotekarie och lärare. Det har gjorts flera studier på detta område, både på grund- och gymnasiebibliotek. Här följer ett urval magisteruppsatser som belyser olika aspekter av samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare. Uppsatserna är skrivna av studenter på Bibliotekshögskolan i Borås. Listan är inte komplett. En god överblick ges på Där finns ett femtiotal högskoleuppsatser skrivna under 2000-talet som handlar om eller har anknytning till tema skolbibliotek. Det är också enkelt att därifrån ladda ner fulltextversioner av uppsatserna. Har du läst någon uppsats, avhandling, artikel eller något annat som var bra, dåligt eller bara väckte något i dig?! Då är du varmt välkommen att reflektera över detta här i medlemsblad. Hör av dig till Funktioner och roller i skolbiblioteket En studie av två F-6-skolor i Växjö / Christina Larm, BHS Magisteruppsats 2006:104 Vilken roll har skolledare, skolbibliotekarier och lärare för skolbiblioteksverksamheten? Hur upplever dessa tre samarbetet kring skolbiblioteket? Dessa och andra frågor analyseras med hjälp av BIRGITTE KÜHNES och LOUISE LIMBERGS teorier om skolbibliotek. Christina Larm kommer bl.a. fram till att det är viktigt att skolans olika personalgrupper är medvetna om skolbibliotekets funktion och de olika roller skolledare, skolbibliotekarier och lärare har i verksamheten. Kommunikation och samarbete. En studie av bibliotekariers och lärares förhållningssätt gentemot varandra gällande samarbete / Helena Sundstedt, Maj-Len Wärnlund, BHS Magisteruppsats 2000:52 I denna studie undersöks samarbetet mellan bibliotekarier på ett integrerat skol- och folkbibliotek och lärarna på skolan. Det finns olika förhållningssätt till inlärningsprocessen mellan dessa vitt skilda yrkesgrupper. Båda grupperna var överrens om att samarbetet kunde utökas. Det fanns vissa tveksamheter i att låta bibliotekarien ta en mer aktiv roll i skolans planerande. De olika yrkesgrupperna har olika attityder till kunskap och iden om livslångt lärande men var dock överrens om att lärare och bibliotekarier gemensamt är ansvariga för detta. Lekstuga eller arbetsplats?: En studie om betydelsen av skolbibliotek för ungdomar i år 9 / Golda Einstein, Kristin Järvung, BHS Magisteruppsats 2006:113 Denna uppsats undersöker skolbibliotekets betydelse för ungdomar år. Hur använder de skolbiblioteket i skolarbetet och under fritiden? Vilka möjligheter har de att påverka sitt skolbibliotek? Intervjuer har gjorts med elever, skolbibliotekarie och lärare. Lärare och bibliotekarie funkar det? En fenomenografisk studie av gymnasielärares uppfattningar om gymnasiebibliotekariens betydelse i undervisningen. / Harriet Runevad, Christina Tilander, BHS Magisteruppsats 2004:99 När problembaserad inlärning ökar i skolan ökar även kravet på elevernas förmåga att söka och hantera information. Detta har medfört att skolbibliotekarien fått en större roll i undervisningen än tidigare. Denna uppsats har undersökt hur lärare på 6 olika gymnasieskolor upplever samarbetet med skolbibliotekarien. Är skolbiblioteket viktigt? En undersökning bland elever, lärare, skolbibliotekarie och skolledning om deras attityder, behov och förbättringsförslag på en utvald 7-9 skola i Bergslagen. / Roselill Rapp, BHS Magisteruppsats 2002:89 Denna studie vill visa på betydelsen av ett skolbibliotek på en högstadieskola. Både enkäter och intervjuer har genomförts med eleverna på skolan samt intervjuer med lärare, rektor och skolbibliotekarie. Alla medverkande var positivt inställda till skolbiblioteket. Den viktigaste funktionen för elever var den sociala. Även om skolbiblioteket ansågs viktigt togs dess funktioner inte upp vid möten om skolaktiviteter. Vad vill vi med vårt skolbibliotek? En undersökning av attityder till skolbiblioteket bland skolledare och lärare / Annette Aronsson, BHS Magisteruppsats 2004:116 Denna uppsats har tittat närmare på skolledares och lärares attityder till skolbibliotek. Intervjuer har utförts på två grund- och gymnasieskolor. Resultatet visar att de flesta är positiva till skolbiblioteket så länge det inte påverkar andra lika viktiga delar av skolan. För att få ut det mesta av skolbiblioteket vill de flesta av de intervjuade ha en pedagogiskt utbildad bibliotekarie. ELNA ANDERSSON Skolbibliotek Syd 4/2007 3

4 HUR BOKPRATAR DU? Tio skolbibliotekarier hade tagit plats i Sveriges bästa och finaste skolbibliotek - på Skönadalsskolan. Visattpå läktaren under en ballongprickig himmel, 200 ballonger dinglade från det höga taket till äran av den stora utmärkelsen Årets skolbibliotek som skolan veckan innan hade fått. Dramatiserat bokprat (bokpresentation skulle man kanske kalla det) stod i centrum denna eftermiddag. CHRISTINA STRÖMWALL inledde eftermiddagen med att minnas hur det var när hon som liten hälsade på hos morbrodern på landet. Och nästan omärkligt för oss smög sig ur dessa ord fram en berättelse - med några få plagg och handgrepp förvandlades Christina framför våra ögon till den lilla flicka som en gång på morbroderns bondgård tillsammans med sin bror Anton (som ANNA-CLARA LINDKVIST lika obemärkt hade förvandlats till) bland alla 10 griskultingar upptäckte Draken med de röda ögonen. Vifick uppleva hur effektfullt ett bokprat i form av ett scenframträdande kan vara utan stora krav på scen eller klädsel, och ändå helt fängslande. Christina fortsatte med att berätta om att Skönadalsskolan precis startat ett Astrid Lindgren-tema medchristina utkläddtillastridlindgren.somsåmångaandrateman sker upptakten i biblioteket med hjälp av Christina då hon, elever och lärare dramatiserar. Med ett så rymligt bibliotek och med en väl tilltagen gradäng är det som gjort för scen och publik. Bokhyllor på hjul rullas undan och täcks över med svart tyg. Dessa formar då scenen. Christina berättade vidare om just berättande och gav många goda litteraturtips (se nedan). Som på många andra skolor har man olika synsätt på tematiskt arbete och personalen har kommit olika långt i detta arbete. Skolledningen ger sitt fulla stöd till Christinas arbete. Christina säger att man måste sälja sig själv och sin verksamhet, hela tiden. ANNA-CLARA LINDKVIST och CHRISTINA STRÖMWALL dramatiserade Draken med de röda ögonen. LOTTA DAVIDSSSON-BASK som arbetar på Norra Fäladens bibliotek inspirerade sedan. Hon tryckte på vikten av att skapa ett rum skapa magi vid t ex sagostunder. Hon visade en underbar Prinsessan på ärten säng och dockor som hon själv tillverkat. Samla saker/rekvisita i en säck, det är bra att ha under berättarstunder då man kan plocka upp saker efterhand och skapa lite spänning. LOTTA DAVIDSSSON-BASK visade de rekvisita som hon avvänder för att göra berättelserna extra levande och för att skapa en speciell spänning. Bokprat och sagostunder vill hon hålla i biblioteket eftersom det är hennes arena. Högstadiet bjuds in till boksamtal och då serveras det te. Det är viktigt att ha med litteratur som passar alla tunna och tjocka böcker. Lotta påminde om att inte glömma bort faktaböcker, t ex Lzböcker som gillas skarpt just nu. Hon uppmanade oss att inte vara rädda för vuxenböckerna. En diskussion om vad god litteratur är kom upp. Att läsa vad som helst för läsandets skull kontra läsa något med kvalitet. Det är vi bibliotekarier som måste vidga vyerna för läsarna! Lotta tipsade om att söka pengar från stiftelser, Kulturrådet m fl. Bli vän med ekonomiansvarig på skolan. Bra med extra pengar till t ex bokpriser. Precis som Christina påpekade Lotta att man måste jobba hårt på att få komma in i skolan. Lotta ställde frågan vad för slags skolbibliotek är det vi behöver i Sverige? Idag finns fortfarande sådan respekt för bibliotek. Det måste ändras på, säger Lotta. 4 Skolbibliotek Syd 4/2007

5 EN EFTERMIDDAG I BERÄTTANDETS TECKEN Skolbibliotek Syds konferens på Skönadalsskolan i Hofterup ANNA-CLARA LINDKVIST,somarbetarpå Önnestads- och Färlövs bibliotek strax utanför Kristianstad, berättade hur man där varje termin dramatiserar en hel eller delar av en bok. Man har dramatiserat för förskolan, F- 2samtför3-5.Desomärmedochdramatiserarärförutom Anna-Clara två filialföreståndare och en lärare. För de mindre barnen dramatiseras en bilderbok/saga och för de äldre dramatiseras en del av en Hcg-bok. Under föreställningarna får eleverna vara med och dramatisera/improvisera vilket har fungerat mycket bra. Dramatiserat bokprat är väl förankrat hos skolledningen. Anna-Clara tycker dock att förankringen i läroplanen kan bli tydligare liksom utvärderingen. Något att arbeta vidare med. Så var det dags för egna dramatiseringsövningar: Visst ser det ut som en kaxig yngste prins som tänker erövra prinsessans gunst? Under eftermiddagen på Skönadalsskolan fick vi självklart chans att göra egna dramatiseringsövningar. Och några av oss tyckte att det var en inte så liten utmaning att stå där och plötsligt vara pannkaka eller ilsket troll vi är ju bibliotekarier och inte skådespelare! Kanske synliggör denna ögonblicks rädsla en av de största luckorna i vår yrkeskompetens ingen utbildning hade förberett oss på att arbetet med böcker och läsande förutom entusiasm och kunskap i hög grad även kräver fantasi och mod. Att de pedagogiska färdigheter som efterlyses med jämna mellanrum även inkluderar färdigheter i drama och skapande arbete. CHRISTINA STRÖMWALLS BERÄTTAREXEMPEL Berättande för att skriva: pojkar år 3 bilder början-slutet, vad hände i mitten? AHLBOM, Jonathan på Måsberget Leoparden som tappade en fläck (finns i ex. Sagor att läsa och berätta) Berättande för att utveckla språk: Grupp med förstärkt svenska år 9 Flickan som fes ur GUSTAVSSON, Skära och skäppa ERIKSSON, Berättarlust, läslust ESKILD, Snick och Snack RUNT BORDET DISKUTERADE VI: - Det är lättare att samarbeta med lärarna kring bokprat, där är rollerna givna. Svårare när det gäller informationssökning. - Bokpratären påse somkaninnefattamycket; skyltning, hemsidor med boktips, bokmärken med boktips, läsecirklar för personalen - Utbrytningar eller inte? Kanske märkning på ryggen med olika markeringar. Det måste förändras efter behov, inte lika alla år. - Se på handelns teknik att skylta om och ändra - Detärviskolbibliotekariersommåstedrivaochdra själva. Möt den enskilde läraren där han/hon står. - Bristen på styrdokument kan vara till nackdel men varför inte se det positivt? Det öppnar till många möjligheter. - Vänliga möten, bort med respekten, det gör ingenting - Inläsningstid varierar, timmar/vecka, dagar/läsår, timmar/termin.skavikunnabokprataochköpain krävs lästid. ANNA-CLARA LINDKVIST Foto: CHRISTINA STRÖMVALL OM BERÄTTANDE -CHRISTINA STRÖMWALLS LITTERATURTIPS: Herr Svante på det skånska slottet. (Palmenfelt, Gröna handen och andra spökhistorier) Biblioteket skyltat med spökböcker ASTRID LINDGREN Som en introduktion till tema, teater, lärare AL- figurer Draken med de röda ögonen, berättande Lilla Rosa och Långa Leda (finns som bilderbok och i ex. Sagor om prinsar och prinsessor, Den förtrollade pissepottan) LINNÉ Berättade om Linnés liv (portör, talgoxe, tulpaner) rik-fattig, POLHEM, CELSIUS, BELLMAN, ROSLIN, EDVARD JENNER LINDSTRÖM, Flickornas historia BLOM, Germund och gnällsäcken OLSSON-HULTGREN, Siden sammet trasa lump BORGSTRÖM, Tidsresan lokala skrifter, (landsarkivet, folklivsarkivet) Sägner och sagor från svenska landskap: GUSTAVSSON, Sägenresan Sagor från svenska landskap, Svenska folksägner Lokala skrifter, Landsarkivet Skolbibliotek Syd 4/2007 5

6 VEM ANSVARAR FÖR VAD? - om styrning och ledning av språkutveckling Fredagen den 28 september åkte tre förväntansfulla skolbibliotekarier från Örkelljunga till Malmö för att delta i en språkutvecklingskonferens på högskolan. Konferensen anordnades av Regionalt utvecklingscentrum vid Lärarutbildningen, Malmö högskola på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. Syftet var att belysa hur olika ansvarsnivåer i skolsystemet stat, kommun, förskola/skola och lärarutbildningen kan styra och leda för att möjliggöra optimala förutsättningar för barns och elevers språkutveckling. Anledningen till att skolbibliotekarierna från Örkelljunga bjudits in var det stora läsprojekt som genomfördes med ettorna den senaste vintern. I konferensen deltog ca 300 personer. Den riktade sig till politiker, förvaltningschefer, skolledare, utvecklingsledare samt lärarutbildare. DAGEN INLEDDES med att representanter från Drömmarnas Hus i Malmö spelade upp ett rollspel om hur en skola för morgondagens ledare skulle kunna vara utformad. Drömmarnas Hus har som målsättning att kulturen ska få vara en ambition i skolan och inte något som bara kommer på besök. För närvarande drivs det projekt i några skånska städer. Projekten startar med att Drömmarnas Hus kommer ut till den enskilda skolan under två heldagar, och har också inneburit att vi-känslan har ökat mycket på de deltagande skolorna. Skolbibliotekarier - väl synliga bland rektorer och förvaltningschefer. Efter den här lite lättsamma inledningen pratade PIA ENOCHSSON, generaldirektör på Myndigheten för Skolutveckling. Hon menade bl a att skolan idag i alltför hög utsträckning har en görandekultur, när det istället mer borde fokuseras på resultatet. Hon menade också att den läroplan vi snart har jobbar efter i 15 år, Lpo94, fortfarande inte riktigt har slagit igenom ute i skolorna. Detta skulle bero på alltför luddiga direktiv uppifrån samt att det funnits för lite resurser till implementeringen. Ett annat problem enligt ENOCHSSON är att det inte finns någon obligatorisk rektorsutbildning, vilket borde vara ett krav för att inneha ett så svårt och mångfacetterat arbete. Som avslutning på sitt anförande pekade hon på hur mycket det kostar det svenska samhället med alla de elever som inte når de nationella skolmålen. ENOCHSSON menar att uppfyllandet av dessa mål måste vara alla kommuners ansvar. En grund till att lyckas är att man har en god läs- och skrivutveckling tidigt i skolan. Nästa programpunkt var ett samtal mellan MARIA STOCKHAUS, kommunalråd i Sollentuna och ordförande i SKL`s utbildningsberedning, ochkjell-olof FELDT, ordförande i Friskolornas Riksförbund och tidigare finansminister. Här togs frågan upp om vad det kostar att misslyckas i skolan. Det individuella gymnasieprogrammet kostarvarjeår1,5miljarderkrisverige.dettablirutslaget per elev i programmet kr. Ca 1% av den svenska tillväxten tappas varje år p g a misslyckanden i skolor. När man ser dessa siffror förstår man att det verkligen är en angelägenhet för hela vårt samhälle att våra barn får en lyckad skolgång. I detta sammanhang kritiserade också debattörerna systemet med de korta budgetcyklerna (ibland är vi nere på kvartalsnivåer nu). Långsiktiga satsningar måste till och skolorna måste få mer pengar. Efter en kort bensträckare där vi passade på att njuta av utsikten från högskolebibliotekets fönster på femte våningen fortsatte programmet. Nu var det läsforskaren BO SUNDBLAD som pratade om resultatredovisningens enorma betydelse för en lyckad skolverksamhet. Utan att kunna visa på faktiska resultat av olika satsningar går det inte att få kommunala skolor ur budgetstyrningen menade han. SUNDBLAD hade också en längre utläggning om att debatten om man ska ha betyg eller ej egentligen handlar om det relativa betygsystemet som vi inteharkvariden nuvarande läroplanen. Detfinnsettsamband mellanenyrkeskårs status och dess förmåga att bedöma sitt eget Läsforskaren BO SUNDBLAD talade om Vad behöver rektorerna veta och göra för att kunna följa upp elevernas språkutveckling? Se även hans webbsida: arbete, t ex läkare och jurister. Det finns också ett oerhört starkt samband i att de elever som läser skönlitteratur också är de som får bäst betyg. 6 Skolbibliotek Syd 4/2007

7 SPRÅKUTVECKLINGSKONFERENS I MALMÖ Den sista programpunkten under förmiddagen ägnades åt stadsdelen Rosengård i Malmö. Här pratade bl a LEIF ÅHLANDER, barn- och ungdomschef i stadsdelen, om sitt projekt Kritiska Vänner. I Rosengård finns ytterst få barn med svenska som modersmål. I skolorna finns 1500 förskolebarn, 3000 elever, 40 skolledare och 700 anställda personal. Projektet Kritiska Vänner går ut på att deltagarna arbetar i par. De kommer in utifrån och ser därigenom med friska ögon på verksamheten som de utvärderar. Sedan försöker de att komma med nya förslag på hur man kan genomföra verksamheten. Några av slutsatserna är att skolledarna är centralfigurer för att genomföra förändringar i skolornas verksamhet. Efter lunchen i Orkanenrestaurangen kom programpunkten: HUR KAN MAN GÖRA? GODALOKALAEXEMPELFRÅNNÅGRASKÅNSKA KOMMUNER SOM SATSAT EXTRA PÅ SPRÅKUTVECKLING Här pratade först några lärare och skolledare från Veberöd i Lunds kommun om sitt läsinlärningsprojekt innan det var Örkelljungas tur. Vi hade med oss vår kommunchef och den ansvariga rektorn för vårt projekt. Projektet drevs i samarbete med Klippans ochåstorps kommuner,ochäven dessa hade representanter på plats. Kommunchefen inledde med att berätta om tankarna bakom projektet och varför man valde att satsa på just detta. Sedan blev det vår tur att berätta om själva genomförandet. Här tog vi bl a upp vårt läsmaraton där alla kommunens försteklassare kom klassvis till vårt kommunbibliotek. Väl på plats läste vi noggrant utvalda sagor för barnen och visade några av bilderna i böckerna med hjälp av powerpoint. Barnen tyckte att tekniken i bildvisandet var spännande och vi tror att det hela blev ett ganska starkt minne för dem. Vidare berättade vi om det vi kallade för HELA SKOLAN LÄSER där alla på skolorna, personal och elever vid ett visst klockslag satt och läste samtidigt. Detta visade sig bli en mäktig manifestation för bokens betydelse. Vårt läsprojekt avslutades med att alla ettorna bjöds till Sagomuséet i Ljungby under guidad ledning. Vi visade också upp våra för dagen nya t-shirts med skolbibblan.blogspot.com och berättade om denna bloggsatsning som vi skolbibliotekarier i Örkelljunga har gemensamt. Vårt projekt visade sig bli mycket lyckat och avslutningsvis i vår del utlovade rektor LARS-PETER OLSSON att detta kommer att bli årligen återkommande. Den sista programpunkten blev en sammanfattning av dagen. Här togs bl a upp de mediekulturella förändringar som våra barn växer upp i idag och hur detta avspeglar sig, eller borde avspegla sig på undervisningen. Svårigheten i att utbilda lärare och överhuvudtaget att bedriva skolverksamhet berördes också. Det är svårt eftersom alla människor har så mycket åsikter om hur detta ska göras. Vi fick väldigt många positiva reaktioner för det vi berättade, och kanske är det detta som kommer att bli det bestående minnet för oss. När vi åkte hem kände vi att vi hade fått förnyad energi till vårt arbete, och hur mycket det betyder att vi får synas och bekräftas i det vi alla gör varje dag på våra skolor. OLA VIDEKE, skolbibliotekarie Beringskolan Örkelljunga Foto: MIMMI LYDÉEN( 2), MATTIAS NÄÄS Anteckningarna gjordes på plats Skolbibliotek Syd 4/2007 7

8 ALLA TALAR OM MANGA - Fredagen den 9 november 2007 på Pedagogiskt Center i Kristianstad föreläste FREDRIK STRÖMBERG om Manga. Han är ordförande i föreningen Seriefrämjandet (www.serieframjandet.se) och kursansvarig på Serieskolan i Malmö. FREDRIK BERÄTTADE ATT hans väg till "serieexpert" har varit något brokig men ofta tagit stora skutt. Sitt serieintresse har han alltid haft, och efter några artiklar i dagspressen blev han utsedd till expert och ordförande i Seriefrämjandet. Han har arbetat länge med Bild & Bubbla, Sverigesfrämsta serietidskrift. Han var bland de första svenskar som fick upp ögonen för manga. Efter en ganska tafatt början läste han på och har blivit allt mer kunnig. Men i Sverige ges inte ut en promille av det manga som produceras i Japan. Fredrik började med lite historia om manga ordet bygger på två japanska tecken man & ga som betyder ofrivilligt tecknande. "Telefonklotter" var Fredriks översättning. Mannen som hittade på ordet var HOKUSAI denkände japanske målaren från början av 1800-talet. De moderna tecknade serierna om personer med onaturligt stora ögon är framförallt från tiden efter andra världskriget. Den svenska Wikipedia har en bra Ranma Saotome artikel om mangas historia m.m. I Sverige var det serien Dragon Ball som kom ut i början av seklet som lade grunden till manga-intresset. Dragon Ball är en av många långserier vilka har varit kommersiellt framgångsrika i USA och andra länder i Europa och som just därför har valts ut av de svenska förlagen för översättning. Svensk bokhandel beslutade 2004 att manga inte skulle ingå i barnlitteraturen eller förekomma på bästsäljarlistorna då de första tio platserna alltid var upptagna av Dragon Ball. Fredriktyckerdockattdennaärenavdesämstaserierna. Andra långkörare som Ranma½ och One Piece anser han är något bättre. Huvudmålgruppen för nästan all manga utgiven på svenska är pojkar i års ålder; en feg utgivning, tycker Fredrik. Olikt Kalle Anka m.fl. serier, äger författaren/tecknaren rättigheterna till sina manga. De kan ibland fortsätta med en serie endast på grund av att den blivit populär, men alla har någon gång ett slut även om det inte är förrän efter 42 delar! Och till skillnad från nästan alla västerländska serier sker en förändring av huvudfigurerna i manga. Deblir äldre, skaffar barn och dör. Vissteduatt ordet mangaserie är redundant - båda leden betyder samma sak. Just de stora ögonen, den uttrycksfulla munnen och den minimala eller obefintliga näsan är inte bara igenkänningsfaktorerutangrundläggandeförhurmanga fungerar. Ansiktsuttryck skall visa dynamiken, spegla förändringarna i karaktärens inre. Näsor är som de är, de förändras inte, ögon är själens spegel. En del av seriekoden är universell. Svettdroppar i ansiktet t.ex. tyder på stress både i väst och i öst. Fredrik berättade om motsatspar för att skilja på västerländska och japanska serier. Västerländska serier bygger ofta på en berättelse, japanska bygger på figuren dvs. huvudkaraktären. Relationer är viktigare än handling. Det västerländska fokuset är på ord medan det japanska är på bild. För att bli antagen till serielinjen på Malmö Högskola måste studenten visa upp sex berättelser. I Osaka kräver man en utvecklingsbar figur. En annan viktig aspekt av manga, en som ocksåfinns med i en del västerländska serier, är att huvudpersonen tecknas enkelt och ganska ofullständigt. Denna reducering, ikoniseringen, underlättar identifikationen mellan läsaren och figuren. Som exempel visade Fredrik Tintin. Moten mycket detaljerad bakgrund, bland färgstarka och lätt igenkännbara karaktärer rör sig Tintin ganska anonymt, könlöst - en streckgubbe, med punkter för ögonen, en liten mun och en intetsägande näsa. Det enda som särskiljer honom är kalufsen. Ranma Saotome är också ganska enkel - som pojke eller flicka. Det finns manga som passar alla målgrupper, inte endast äventyrs- och kampkonstmanga som är det mest vanligt förekommande bland manga översatta till svenska. Se Wikipedia eller Fredriks egen bok: Manga! från 2007 (180kr) - som varken finns på Adlibris eller i Media Direkt, däremot på Seriefrämjandets hemsida. ÅSA EKSTRÖM gör de tecknade delarna i böckerna om Stall Norrsken. Västerländska serier är nästan uteslutande gjorda av män för killar. I manga är det inte så. Romantiska berättelser om kärlek mellan pojkar är mycket populära, också över könsgränser. Mangan är ofta mera frispråkig än det i övrigt tillknäppta japanska samhället. Fredrik tror dock att det dröjer innan vi får se andra sorters manga i Sverige; marknaden är inte mogen. 8 Skolbibliotek Syd 4/2007

9 FREDRIK STRÖMBERGS FÖRELÄSNING PÅ PEDAGOGISKT CENTER I KRISTIANSTAD Mahnwa heter den koreanska varianten av den japanska mangan. Manga läses "baklänges" från höger till vänster, men inte mahnwa. Den kinesiska stilen heter manhua. Alla använder samma språktecken, inlånade från japanskan, men med olika uttal (enligt Wikipedia). Att just manga är så populär i dessa kulturer kan delvis bero på att även deras skriftspråk är ett bildspråk. Att läsa från höger till vänster kan upplevas positivt av ungdomar då detta blir en sorts kod som inte de vuxna klarar av. Och vuxna kan tycka det är jobbigt, men även de detaljrika och ofta ganska små teckningarna - nästan alla i svartvitt och med halsbrytande perspektivförskjutningar och insprängda pratbubblor och kraftuttryck på japanska såväl som svenska - kan upplevas som tröttsamma. På Seriefrämjandets webbplats finns under länkar adresser till butiker där man kan köpa serier. Det finns förstås mycket mera på deras sidor. Hos Mars Import - är det lätt att kolla vilka delar som ingår i en mangaserie något som är näst intill omöjligt på t.ex. Adlibris. Bland mangatidningar i Sverige återstår endast Shojo star en serietidning som vänder sig till tjejer! Den kostar 239kr (6nr/år) på och ersätter Mangamania. Shonen Jump har dragits tillbaka av det japanska förlaget och därför lagts ner. ANNA-CLARA LINDKVIST &MICHAEL BAFFORD, Önnestads bibliotek o o o o o o SERIER PÅ SVENSKA rekommenderade av FREDRIK STRÖMBERG: (kolla även Fredriks egen webbplats på Conan om en ung man som är berömd detektiv. Skurkarna gör honom till en liten pojke där han får uppleva hur det är bli betraktad som ett barn, vilket försvårar hans detektivarbete. En manga som passar alla barn som känner igen sig i att vara liten och svag och förbisedd av vuxna. Historierna är bra som deckare också. Neon Genesis Evangelion Science Fiction om en dystopisk framtid där onda robotar anfaller. Serien skall avslutas i bok 12. En anime av de första delarna har gjort mangan mera populär. Huvudfiguren, Shinji Ikari, är en osäker, introvert 14-årig pojke som spelar cello och hatar sin far. Inte vad man vanligtvis väntar sig av en SF berättelse. Massor av handling och högljudda strider. Emma av KAORU MORI. En engelsk herrgård i slutet av 1800-talet. Kärlek över klassgränserna, nej det är inte Jane Eyre utan en manga i 9 delar. Naruto Huvudkaraktären är här en högljudd, hyperaktiv, oförutsägbar tonårig ninja som ständigt söker berömmelse. Att han har en mäktig demon instoppad i sig gör inte livet lättare. Stall Norrsken ett mellanting, en serie böcker på svenska av NOOMI HEBERT med tecknade inslag av den duktiga svenska mangatecknaren ÅSA EKSTRÖM. Hittills 5 delar. Kul hemsida: Bleckmossen boyz av KWOK-HEI MAK (från Örebro!). Serien har än så länge endast funnits i Kamratposten. kpwebben.se/artiklar/2007/bleckmossen-boyz-nu-pa-kpw ANDRA BÖCKER SOM REKOMMENDERADES: Yosh! Teckna manga. Den bästa boken om ämnet, tycker Fredrik. Den tar upp inte endast hur man tecknar ansikten utan hela vägen fram till publicering. Och den kostar under 50kr. Tala med barnen om Manga läslust och skaparglädje. Btj-häfte 2006:5 av Fredrik. Här finns bl.a. rekommendationer på vilka manga man kan skaffa på engelska. Manga kan bli ett bra sätt att lära sig engelska då text och bild samverkar. Särskilt föreslog han o Eagle; The Making of an Asian-American President av KAWAGUCHI. o Buddha - om Siddharta Gautama -avtezuka (som även gjort Astro Boy). Just de här serierna passar nog bäst för äldre tonåringar. Däremot kan manga vara ett bra sätt för ungdomar att komma in i engelskan då text och bild samverkar. Skolbibliotek Syd 4/2007 9

10 ÅRETS SKOLBIBLIOTEKARIE 2007 LINDASPOLÉN Träkvista skola, Ekerö, har utsetts till Årets skolbibliotekarie. Priset delas ut av Bonnier Carlsen och Bonnier Utbildning för att uppmärksamma skolbiblioteken i grundskolan och det stora och viktiga arbete som utförs där. JAG ÄR UPPVÄXT i en familj där litteratur var en naturlig del av vardagen. Jag har också alltid varit mycket teknikintresserad och när det var dags att välja yrkesbana kändes biblioteks- och informationsvetenskap som ett bra yrkesval för mig. Jag utbildade mig vid Umeå universitet och har under de tio år som gått sedan dess hunnit arbeta på Arbetslivsinstitutets bibliotek med att göra hemsidor och bygga databaser, på Swets Blackwell som kundansvarig och på ett par bibliotek inom Stockholm stadsbibliotek. TRÄKVISTA SKOLA Sedan 2003 arbetar jag på Träkvista skolas bibliotek. När jag började på Träkvista hade jag aldrig arbetat på skolbibliotek eller med barn och ungdomar. Jag såg det som en stor utmaning och tyckte att det skulle bli jätteroligt. Jag är anställd av Ekerö folkbibliotek men utplacerad på skolan 33 timmar i veckan. Den anställningsformen är i mitt tycke perfekt då jag har folkbibliotekets kompetens i ryggen och vi har ett bra nätverk med alla skolbibliotekarier i kommunen. På Ekerö satsades Wärnerssonpengarna på skolbibliotek och skolbiblioteksanställda. Nu har pengarna införlivats i verksamheten och alla skolor på Ekerö har ett bibliotek. Vi har också en skolbibliotekscentral som är en enorm resurs för oss skolbibliotekarier, såväl litteraturmässigt som kompetensmässigt. Träkvista skola är en grundskola (F 9) med cirka 450 elever och cirka 50 anställda. I närheten ligger flera förskolor. Skolans lärare är väldigt intresserade och engagerade och därför lätta att samarbeta med. När jag började på skolan var det mycket jag ville ändra. På förmiddagarna var biblioteket rätt välbesökt av de lägre årskurserna men på eftermiddagarna var det tomt. Juryns motivering: Träkvista skola har siktet inställt på läsning och biblioteket är en integrerad del i undervisningen. Med stort engagemang, djup kompetens och genomtänkta insatser har Linda Spolén utvecklat skolbiblioteket på Träkvista skola till en mötesplats för alla elever! Linda har skapat en atmosfär som inbjuder både elever och personal till lockande läsning. Tillsammans med skolans speciallärare har hon på ett mycket målmedvetet och strukturerat sätt satsat på de lässvaga eleverna och prövar nya och enkla vägar för att varje enskild elev ska finna sin bok för läsupplevelser. Ingen elev ska någonsin känna att det är för jobbigt att läsa en bok. Linda har satsat på att utveckla möjligheterna att "läsa med öronen". Alla läromedel finns på talbok, samtliga datorer har TPB-reader installerat - allt för att ge eleverna bästa tänkbara förutsättningar vad gäller läsupplevelser och faktakunskaper. Denna mycket medvetna satsning har gjort att användandet av talböcker och Daisyspelare är avdramatiserat och helt naturliga redskap för lärande och läsäventyr. Linda har ett mycket starkt stöd i skolledningen och hennes arbetssätt har inspirerat många andra inom kommunen. Ambitionen att föra in nya medier och redskap på ett naturligt sätt i skolan i nära samarbete med främst speciallärarna har på ett mycket förtjänstfullt sätt placerat läsningen, läsutmaningen och läsförståelsen i fokus på skolan. Lindas brinnande engagemang för att alla ska ha rätt att ta del av kunskap och läsupplevelser gör henne till en självklar Årets skolbibliotekarie 2007! BIBLIOTEKET SOM MÖTESPLATS Biblioteket var ingen naturlig mötesplats för eleverna, trots att det ligger centralt i skolan och är en väldigt fin och öppen lokal. Jag ville skapa den platsen, göra biblioteket till mötespunkt och ett ställe som sjöd av liv, så jag började arbeta för att göra biblioteket mer attraktivt på olika sätt. Jag köpte in spel och andra saker att fördriva håltimmarna med, skyltade mycket och köpte in fler tidskrifter. Jag fick också ta över driften av datorsalen som låg i anslutning till biblioteket och den höll jag öppen när biblioteket var öppet. Jag ändrade öppettiderna så att det är öppet under hela den tid jag är där, allt mitt inre arbete gör jag därför ute i disken bland eleverna. Eleverna började strömma till biblioteket, ofta fick jag schasa ut dem när jag skulle stänga. Att få följa elever år från år och diskutera såväl deras läsupplevelser som deras livsupplevelser det är något som verkligen ger mig och mitt arbete mycket. Att biblioteket har en stor social funktion är något som ofta inte nämns men som jag vet att många skolbibliotek har. Biblioteket hade tidigare en rätt märklig möblering och jag har under årens lopp arbetat mycket med lokalens utseende. Jag vill att biblioteket ska vara inbjudande och locka till läsning och har bland annat flyttat alla bokhyllor såattdetharblivitöppnareoch mer välkomnande. I och med att besöken till biblioteket har ökat och att mitt samarbete med lärarna har ökat samtidigt som min tid på skolan har skurits ned med 7 timmar i veckan (p g a minskat elevantal) har jag kommit i en sits där jag har fått prioritera vad mina uppgifter ska bestå av. Jag har valt att rationalisera bort ordningen på vissa hyllor, främst bland bilderböckerna och på fackavdelningen. På fackavdelningen räcker det att böckerna står på rätt hylla och jag hardärförskapatflerunderavdelningar där. 10 Skolbibliotek Syd 4/2007

11 LINDA SPOLÉN, TRÄKVISTA SKOLA, EKERÖ! Min erfarenhet är att eleverna inte letar efter en speciell faktabok utan en faktabok vilken som helst inom ett visst ämne. ALLAS RÄTT TILL LÄSNING Bibliotekets bestånd är mycket viktigt. Det ska vara fräscha, nya böcker i många olika genrer och jag anser inte alltid att vi endast ska behöva satsa på kvalitetslitteratur. Det är viktigt att alla elever känner att de har fått tag på det de vill ha när de kommer till biblioteket. Ibland har man bara en chans. Jag brukar säga att till folkbiblioteket får alla gå men alla behöver inte gå dit. Till skolbiblioteket ska alla elever gå och de måste dessutom hitta en bok de ska läsa när de är där. Därför tycker jag att skolbiblioteken kan få ta ut ramarna lite när det gäller inköp av viss litteratur. Jag har satsat mycket på skön litteratur för de högre åldrarna för att främja läsningen och det har fungerat jättebra. När jag började på skolan lånade eleverna i snitt 10 böcker per elev och år och nu fyra år senare är siffran 39 böcker per elev och år. Jag värnar mycket om allas rätt till läsning vare sig det sker via ögonen, öronen eller med händerna. Jag har därför arbetat hårt med att utveckla den här biten. När jag började på skolan köpte jag in ett par DAISY-spelare till biblioteket. Efter hand har övriga anställda på skolan sett fördelarna med DAISY och rektor har stöttat mig och specialpedagogerna genom att tilldela oss projektpengar för att kunna köpa in många fler DAISY-spelare, Mp.3 spelare och allt läromedel vi använder på DAISY. Numera använder sig 6-9:an framförallt av mp.3 spelare med nedtankade böcker för de lässvaga medan F-6 använder DAISY-spelarna. (mer information finns i artikeln DAISY överallt på Träkvista itpbstidskrift Bibliotek för alla 1/2007. Den finns även som pdf att hämta på TPBs webbsida I och med att jag är anställd av folkbiblioteket där vihartalbokstillståndharviockså tillgång till TPB:s alla nedladdningsbara böcker, vilket är en enorm resurs. Iårblevvårskola tillsammans med 7 andra bibliotek i Sverige nominerade till årets Daisybibliotek. En engagerad skolbibliotekarie med visioner En plats för möten SAMVERKAN MED OLIKA AKTÖRER Att samarbeta och samverka med olika aktörer är viktigt för mig.jagingåriarbetslagetförår6-9ochdeltarpådeflesta av skolans möten. I de lägre stadierna handlar samarbetet med personalen i mångt och mycket om läslust. Men jag väverinbibliotekskunskapnärjagharbokprat.allaklasseri F-5 har en bibliotekstid per vecka och jag har bokprat med dem så ofta det är möjligt. Ett samarbete som växer för vart år som går och som slagit väldigt väl ut är samverkan med flera förskolor i närheten. 4-5 åringarna besöker regelbundet skolbiblioteket för boklån och sagostund, oftast ritsagor. Detta är väldigt uppskattat då de små inte känner samma skräck inför att börja skolan när de i liten grupp har bekantat sig med skolan och biblioteket. De hittar ofta sina äldre syskon ibiblioteketochtyckerattdetär väldigt spännande både att träffa de stora eleverna och att få gå till skolan på besök. Jag har många visioner och tankar om hur jag vill utveckla verksamheten. En sak som engagerar mig mycket är högläsningens betydelse och därför skulle jag vilja ha mycket mer kontakt med föräldrarna för att kunna stödja och inspirera dem. Som läsare är jag allätare men jag tycker framförallt om att läsa ungdomsböcker. Jag har ägnat mycket av min fritid till att läsa just för att det verkligen har gett mig mycket både personligen och i arbetet med att ha god litteraturkännedom. Fast självklart ska vår profession sträva efter att få kompensation för den tid vi lägger på att läsa på vår fritid eftersom vi har en mycket viktig roll för barn och ungdomars läsning. Avslutningsvis vill jag säga att jag är mycket glad över att ha fått utmärkelsen Årets skolbibliotekarie Dethargettmignyenergiochdetär positivt att Ekerö kommuns skolbibliotek uppmärksammas. Det finns dock mycket kvar att göra och min dröm är att alla barn och ungdomar under sin skoltid ska få möta mycket läsglädje, utveckla sin läslust och informationskompetens. LINDA SPOLÉN Foto: CHRISTINA STRÖMWALL; Bonnier Carlsen Skolbibliotek Syd 4/

12 60 ÅR MED LÄTT BAGAGE - NIKI DALY är författare och illustratör, född 1946 i Kapstaden, Sydafrika. Ett favorittema för honom är det ensamma barnet som upptäcker sitt egenvärde med hjälp av en magisk vuxenfigur. På LitteraLund - bokfestival för barn och unga i oktober i Lund höll DALY i en bildworkshop för barn och gav en föreläsning för vuxna: "How to Travel Lightly with 60 years of Baggage". MAUD HELL har träffat honom och varit med på workshopen och lyssnade på föreläsningen. DAGEN INNAN NIKI DALY skulle prata för bibliotekarier och lärare och andra intresserade på Grand Hotell i Lund, fick jag äran att vara presentatör, när han besökte Lunds stadsbibliotek och hade workshop med elever. Några av eleverna kom från en skola för hörselskadade och hade teckentolk med sig. Det gav ytterligare en dimension till NIKI DALYS presentation av den härliga bilderboken Pretty Salma, som är en modern version av Rödluvan. Barnen fick sedan klippa och måla flickan i boken. Hon skulle ha en korg på huvudet, som de skulle fylla med saker. Eleverna tyckte det var kul och sdet syntes att många inte var vana att skapa på detta enkla sätt. Några vågade ställa lite frågor om hur det är att vara författare. Lärarna skulle sedan fortsätta arbetet på lektioner i engelska. På kvällen fick jag ta hand om Niki, han ville äta svensk mat, så det blev köttbullar! Vi hade en pratstund om hans hemstad Kapstaden, där jag varit nyligen. Böckerna om Kwela Jamela är de böcker av Daly som har blivit mest kända i Sverige. Ordet kwela är zulu/xhosa och betyder ungefär snabbhet, piggt och busigt. Det är även namnet på en stor och uppskattad musikstil med ursprung i södra Afrika, från början en slags enkel gatumusik på en liten flöjt med jazziga klanger. Ordets betydelse och den rytmiska pigga känslan stämmer precis på den lilla busiga flickan Jamela. Hittills finns fyra bilderböcker om henne. Hon står för en dynamik, som inte kan stoppas hon kan bli president! VUXENPROGRAMMET på torsdagen var mycket välbesökt, alla fick inte sittplats. På 60 minuter skulle NIKI DALY berätta om sitt 60-åriga liv. Han visade många bilder, både historiska från sin barndom och ungdom, bilder från arbetet i ateljén och från böckerna. Han berättade att hans mamma nu är mycket stolt över honom, något som hon inte var den gången han ville studera konst. Hon trodde det skulle innebära arbetslöshet. Ända sedan 2000 har NIKI DALY önskat komma till Sverige. Då kom bilderboken Kwela Jamela, Afrikas drottning, översatt av BRITT ISAKSSON,somocksåvariLundtill festivalen. NIKI DALY fåroftafråganhurelleromenvitkan skildra svarta och han har själv lite svårt att förklara det. En deltroratthanärensvartkvinna.hansersigsomettbarn av apartheid, som insett att vi är mer lika än olika. Han är en sagoberättare, som överskrider kulturklyftor, men han måste ofta påminna sig om ungdomstiden, då han inte förstod så mycket. Han tänker att han har mycket att tacka de svarta kvinnor för, som var tjänstefolk i hans hem. Han kommer från en stor arbetarklassfamilj. Nu är han mångsysslare. Niki har kallats renässansmänniska han är musikartist, konstnär, författare och lärare. 12 Skolbibliotek Syd 4/2007

13 NIKI DALY OM SYDAFRIKA, SINA BÖCKER OCH SITT LIV NIKI DALY tycker att barn ska stå i centrum. På en workshop för författare, som han höll nyligen, hörde han om en tradition bland en del att inte tala om barnens framgångar av rädsla för att avundsjuka och ondska ska drabba dem. Men det kanske är förståeligt med tanke på vad barn kan råka ut för. Vita barn leker inte på gatorna längre, som när han var barn. Det gör däremot svarta barn. Niki känner sig mera hemma på gatan, där bara de mindre välbeställda barnen finns. Medelklassens barn och familjer lever instängda i sina fina hus eller i sina bilar på väg till shoppingcentra, träning eller skola. Den förändringen upplevde han starkt, när han kom tillbaka till Sydafrika efter tio år i England. Boken NotsofastSongololo, som kom 1985, placerade genast in NIKI DALY i facket för mångkulturella författare. Själv tycker han att han är mera arbetarförfattare. Ända sedan 80-talet har han haft ett stort intresse för gatorna som konstnär och berättare. Han behöver bara titta ut i omgivningarna, så hittar han något att skriva eller måla. Han tycker inte att det är att göra utgrävningar i de svartas erfarenheter, som hans vän sagoberättaren GCINA MHLOPE en gång uttryckte sig, när det gällde vita författare, som skriver om svarta. Han menar snarare att det är ömsesidig påverkan. Det är också roligt att blanda erfarenheter från olika delar av världen, som han gjorde i boken Why the Sun andmoonliveinthesky,en nigeriansk saga, med bilder även inspirerade av renässanskonst i Florens. Trenderna inom konsten och litteraturen har svängt och NIKI DALY har satsat ganska rätt, eftersom många av hans böcker fortfarande finns att köpa, både på engelska och på flera afrikanska språk. Men det är synd att inte fler svarta författare skriver för barn, tycker NIKI DALY. Han tror att det beror på att barnböcker har mindre anseende och färre priser att vinna. Detärmestamerikanskkultursomdominerar.Mankan inte se stor skillnad på amerikansk och sydafrikansk storstadsungdom och barn sitter framför teven i stället för vid brasan och lyssnar på berättelser. Man kan t.o.m. se på Jamela att amerikansk popkultur är svår att motstå! Men Jamela är inget offer, som de många fattiga barnen i barnböcker. Hon representerar snarare den växande svarta medelklassen, enligt NIKI DALY. Honstårförendynamik, som inte kan stoppas hon kan bli president! De priser han fått för böckerna om Jamela tycker han är en hyllning till den idén. Menfördenskullgårdetinteattglömmadebarnsomär offer och den hemska statistiken över dem som våldtas varje dag. Boken om Pretty Salma är tänkt som en varning till små barn att inte prata med främlingar. NIKI DALY avslutade med uttrycket Sharp, sharp!, som man säger i Sydafrika, när något är bra. Det görs mycket bra i Sydafrika för språk och läsning just nu. Regeringen, NGOs (non-governmental organizations) och förlag satsar. Berättelserna har kommit till skolan för att stanna och NIKI DALY tänker vara med ett bra tag till och berätta tillsammans med många andra. Ur NIKI DALYS presentation, tolkad AV MAUD HELL (Konstnären har gett oss tillstånd att använda bilderna) NIKI DALY fick en Herr Nilssonapa från oss i Skolbibliotek Syd och MAUD berättade om vårt Astrid Lindgren-projekt. Skolbibliotek Syd 4/

14 RAPPORTER FRÅN LITTERALUND: GULL MÖTER LUNDS FEMMOR WORKSHOP I INTERVJUTEKNIK UNDER LITTERALUND hade Backa- och Lovisaskolornas femmor den stora glädjen att spendera en dag med barnoch ungdomsboksförfattaren GULL ÅKERBLOM. Klasserna fick komma till stadsbiblioteket där ÅKERBLOM tog emot dem. Det första hon frågade klasserna var om de hade fått brevet hon hade skrivit till dem. Lärarna sa: Ja!. De allra flesta eleverna sa: Va?. Det visade sig då att Åkerblom skriver ett brev till alla klasser hon ska besöka. I det brevet, som hon börjar med Hej alla ni i klass, berättar hon lite om sig själv och skriver också att hon gärna vill att eleverna ska förbereda frågor till henne. Av de fyra klasserna som träffade Åkerblom, var det en klassföreståndare som hade läst upp brevet, dessa elever hade också skrivit frågor. De andra lärarna hade berättat om författaren utifrån brevet, men inte läst det i sin helhet. Nu hade alla elever läst minst en av hennes böcker, många betydligt fler än så, och många hade massor med frågor, så detta blev inte något problem. FÖRFATTARPROCESSEN GULL ÅKERBLOM berättade om hur hon själv började skriva. Hela författarträffen kom att handla mycket om hur en bok kommer till, från idé till färdig bok, via fantasi, faktasökning och huvudpersoner, till förlag, redaktörer och illustratörer, tryckpress och ut till bokhandeln. Under samtalet ritade ÅKERBLOM på tavlan, en bild av ett författarhuvud (hennes eget) och de olika delarsomingåritillblivandetavenbok.närtvåklasser betats av och jag och GULL ÅKERBLOM fått lunch, upptäckte hon att det som inte skulle hända har hänt. Någon hade gjort det man inte får göra, det vill säga lagt en permanentpenna på listen till whiteboardtavlan Och teckningen av författarhuvudet, som skulle växa fram under samtalets gång, den satt där den satt. Samtalet med den tredje gruppen blev därför lite annorlunda. Svaren på författarens pedagogiska frågor, stod redan med röd spritpenna på tavlan framför eleverna I alla händelser var det en mycket lyckad dag, eleverna var mycket intresserade och förutom det redan nämnda, fick eleverna också veta: Hurmanhittaradressertillförlagommanvill skicka in manus Hur länge man måste vänta på svar från förlagen Om man måste vara någon särskild ålder Att Åkerblom skriver för fult på Emily-serien, men att hon håller på att trappa ner författarbesöken, i synnerhet de långväga och mycket, mycket mer. WORKSHOP I INTERVJUTEKNIK ELEVER FRÅN Fäladsgården, Svane- och Vårfruskolan i Lund bjöds på en workshop i intervjuteknik. Kursen blev till tack vare samarbete med tidningen Sydsvenskan. SARA BIJNENS, praoelev på Norra Fäladens bibliotek och en av de unga intervjuarna, berättar här om en innehållsrik förmiddag: Vi var sju elever från Fäladsgården och fyra elever från två andra skolor som samlades utanför stadsbiblioteket för att träffa en journalist från Sydsvenskan, Therese och lära oss hur man gör för att få till en bra intervju. När vi väl kommit in, efter att ha hämtat Amanda och Sophia vid fel ingång, presenterat oss och satt oss ner, började Therese berätta vad vi skulle göra när vi satt mittemot en alldeles levande författare. Från början lät det lite konstigt, jag menar, var gärna lite töntig och ställ dumma frågor, som om jag skulle vilja att en författare tror att jag är korkad! Men ju längre man lyssnade på henne, desto smartare verkade faktiskt det hon sa. Att intervjun var viktigare än vi själva var självklart, men att vi inte skulle tveka att be dem förklara om vi inte förstod något var skönt att höra. Efter att ha pratat ett tag skulle vi träna på att intervjua någon, eftersom vi var ett udda antal fick jag intervjua Petra från LitteraLund, som var med och lyssnade. Bims och Amandas intervju var roligast att höra förutom när Gustav fick stå och läsa upp alla Henriks fritidsintressen, som var vääldigt många. Bim blev tydligen väldigt chockad när hon fick veta att Amanda var scout (hon trodde att alla scouter var mesiga och knöt knopar hela tiden) och eftersom hon hade kommit fram till att Amanda var tuff stämde det inte med hennes idé om tuffa människor och scouter. Vi fick sedan tid till att skriva frågor till författarna, söka efter fakta om dem, träna på att ställa pinsamma frågor utan att börja fnissa och få hjälp med vad som är relevant i en intervju och vad ingen bryr sig om. T.ex. är favoritfärg inte lika intressant som vad den nyaste boken ska handla om. Vid tolv, halv ett var workshopen slut och vi åkte tillbaka till skolan igen. Personer som var med: från Fäladen: ELIN,AMANDA, SOPHIA isjuan, DAVID och HENRIK i åttan och PAULA och SARA inian, från Svaneskolan BIM och DAVID isexanoch från Vårfruskolan JULIA och GUSTAV i femman. KLARA ÖNNERFÄLT Skrivet av: SARA 9d Fäladsgården 14 Skolbibliotek Syd 4/2007

15 BMFS BARNBOKSDAG I LANDSKRONA 2007 Så var det dags för BMF:s (Svenska Bokhandelsmedhjälpareföreningens) årliga barnboksdag igen. Platsen var Hotell Öresund i Landskrona och dagen var den 11 november. Det var inte utan att det tog emot när klockan ringde halv sju denna kalla, mörka söndagsmorgon. Med grusiga ögon satte vi oss i bilen och styrde kosan mot Landskrona. Väl där hade vi piggnat till lite och tog plats i den stora salen för att bli fullproppade av boktips. FÖRST UT VAR Bonnier Carlsen som tagit hjälp av HUGO (5 år) och Selma (10 år). Tillsammans med barnen visar SUSANNE KJELLIN böcker ur den aktuella utgivningen. Hon berättar bland annat att de satsar på en ny Extra-lätt-attläsa -serie, som startar till våren. Det kommer att bli lättlästa böcker tryckta med enbart VERSALER Med sig har Bonnier Carlsen författaren ANNIKA THOR som läser och berättar om två nya böcker om Love och Alva, Sova över och Roliga timmen. Böckerna utspelas innan händelserna i Rött hjärta, blå fjäril och behandlar bland annat hur det är när andravillattmanskagörasakersommanegentligeninte vill. Till våren kommer också Loves kanin och De nya skorna isammaserie. Efter första pausen står Rabén-förlagen på tur, d.v.s. Rabén & Sjögren, Eriksson & Lindgren, Tiden och Gammafon. Med sig har de PIJA LINDENBAUM som dagen till ära får ta emot BMF:s pris för bästa svenska barnbok av BMF:s ordförande ANN-BRITT PRESTOR. Pija får priset för boken Lill-Zlatan och morbror raring. Det är andra gången Pija får priset och hon är nu en av fyra författare som mottagit det två gånger. De andra tre är ANNIKA THOR,P-OENQUIST och ULF NILSSON. Första gången Pija fick priset var 1990 och då hette boken Else-Marie och småpapporna. IdagberättadehonomKenta och barbisarna. Om titeln på denna bok berättar Pija att det var den som kom till henne först, men då var den tänkt att bli Kenta och Barbie. Men när Pija kontaktade tillverkarna av Barbie fick hon ett bestämt nej. Det gick verkligen inte för sig att hon använde Barbie i titeln till en svensk barnbok, så hon fick snällt döpa om den till Kenta och barbisarna. Boken tar upp ett alltid aktuellt ämne, nämligen hur samhället föser in barn i roller efter kön, som pojkar eller flickor. Pija berättar en anekdot som en bekant till henne hört i en skoaffär. Säljaren i skoaffären berättade att i princip alla pojkar under tre år som kom in i affären och skulle välja ett par fina skor, ville ha glittriga, rosa, men det var bara en enda (som hon visste) som hade fått köpa ett par. Pija menar att små barn verkar ha samma uppfattning om vad som är fint oavsett kön, men att samhället så småningom får dem att tycka rätt baserat på vilket kön de har. Hon avslutar med att berätta om vad hon hörde en gång på tunnelbanan. En mamma satt och läste någon slags prinsesstidning tillsammans med sin dotter. Där fanns bilder som läsare hade skickat in på sig själva utklädda till prinsessor. Mamman säger till dottern: Så kan du också klä ut dig, varpå dottern svarar: Jag vill klä ut mig till djävulen. Så det verkar inte vara alla som går med på att bli tilldelad en roll. Dagen går vidare och efter lunch kommer en av dagens höjdpunkter, bokförlaget Hegas. LENA MARIA NORDSTRAND berättar om förlagets arbete med att ge ut lättlästa böcker med ett meningsfullt innehåll för äldre barn. Hon berättar om hur de samarbetar med lärare, specialpedagoger och bibliotekarier för att utgivningen ska bli så bra som möjligt för målgruppen. Hon tar upp tre kriterier som Hegas tar hänsyn till när de bedömer en lättläst bok: boken ska ha ett vardagligt språk, inga parallellhandlingar och vara kronologiskt uppbyggd. Enkelt uttryckt: Boken ska vara snäll mot läsaren. Vilket fint uttryck! En snäll bok. Jag tar det direkt till mitt hjärta. Nästa förlag som står på tur är Alfabeta som har med sig ÅSA ANDERBERG-STROLLO som i år debuterat med boken Bryta om. Åsa kommer ursprungligen från Bjärred men har bott i Stockholm i tio år. Hon berättar att Bryta om först var tänkt som ett manus, men det var ingen som ville ta det. Åsa arbetade om det flera gånger, men inte heller det hjälpte och slutligen bestämde hon sig för att skriva en bok istället. Bokenskrevhonsittandepåenmadrassmeddatornpåen upp- och nedvänd hink i ett rum i Indien. Arbetet var klart på sex veckor. Och nu är boken augustnominerad! Om titeln berättar Åsa att den är en mix av uttrycken bryta av ochbytaom.samtidigttyckerhonattdenbeståravetthårt ord, bryta, och ett mjukt, om, vilket kan symbolisera huvudpersonen Minna, som är både hård och mjuk på samma gång. Vid det här laget har hjärnan börjat bli ganska full och jag känner att de förlag som komma skall inte har en lätt uppgiftiattengageraensömnigskarasomredanharbörjat fundera över vad som ska lagas till kvällsmat. Under den sista timmen får vi se nya böcker från Opal och Egmont Kärnan och lyssna en kort stund på KIM M. KIMZELIUS som är dagens överraskning. Hon berättar om de böcker hon skrivit och efter det avslutas dagen med det populära boklotteriet. Med varsin påse full av böcker och huvudena fulla av intryck, beger vi oss slutligen hemåt ifrån ett snöigt Landskrona. Kanske tillbringar vi kvällen med en av de snälla böcker vi burit hem i vår påse och i morgon rusar vi till jobbet för att handla upp de sista slantarna i skolbibliotekets budget innan året är slut. LOVISA ZANDER Skolbibliotek Syd 4/

16 STILBIB PROJEKTET STÖD TILL SKOLBIBLIOTEKSUTVECKLING Projektet Stöd till skolbiblioteksutveckling, StilBib, är ett kompetensutvecklingsprogram som skall stödja skolbiblioteksutveckling. Ca 15 kommuner med drygt 20 skolor på olika platser i Sverige deltar och projektet ingår i den s.k. mångfaldssatsningen. Myndigheten för skolutveckling finansierar programmet och har givit Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås i uppdrag att skapa och genomföra projektet. Programmet genomförs mellan april 2007 och juni Varje skola deltar med ett arbetslag bestående av 5 personer i olika befattningar där rektor, lärare, skolbibliotekarie/lärarbibliotekarie/mediepedagog ingår. PROGRAMMET SYFTAR TILL att stödja lokalt utvecklingsarbete för att stärka skolbibliotekens pedagogiska roll. Satsningen ska dra nytta av forskningsresultat om skolbibliotekens pedagogiska roll för läsutveckling liksom för samspel mellan informationssökning och lärande genom att föra ut och omsätta dessa i praktiken på skolor och skolbibliotek i kommunerna. Resultat av projektet förväntas bli att skolbibliotekets roll diskuteras och stärks på de deltagande skolorna. Vidare ska olika sätt att arbeta utifrån forskningsresultat och lokala behov prövas och utvärderas, vilket förhoppningsvis resulterar i att skolans pedagogiska arbete får höjd kvalitet. Arbetet planeras och genomförs av arbetslagen på skolorna och kan se mycket olika ut beroende på de lokala förutsättningarna. Bibliotekshögskolan ordnar gemensamma träffar med föreläsningar och möjlighet för deltagarna att diskutera sinsemellan. Dessutom görs s.k. mentorsbesök på de olika skolorna. En webbplats för projektet med möjlighet till interaktivitet genom en blogg har skapats. Denna kan nås via: VILKEN ROLL SPELAR REKTOR OCH SKOLLEDNING FÖR SKOLBIBLIOTEKSUTVECKLING? Rektor och skolledning har stor betydelse för hur skolans bibliotek fungerar. Det finns en hel del forskning som stöder detta påstående, t ex projektet Helvetesgapet. Det finns också goda exempel på välfungerande skolverksamheter som har dokumenterats, där kan MONIKA NILSSONS arbete nämnas. Skolbiblioteksverksamhet kan bedrivas på olika sätt och med olika fokus, som lässtimulans, informationssökning, som att vara ett komplement till undervisningen eller som att erbjuda något utöver klassrumsmiljön. Skolbibliotekets roll för elevers lärande påverkas i hög grad av vilken syn på kunskap och lärande som skolbibliotekarier, lärare och skolledning har. Därför kan skolbibliotekets betydelse för elevers lärande se olika ut, till och med inom samma skola. För att samarbetet mellan bibliotekarier och lärare ska fungera krävs att lärares och bibliotekariers roller klargörs och där lyfter många forskare fram att skolledaren har en avgörande roll för att skolbiblioteket ska få en framskjuten plats i skolan. Svensk Biblioteksförening genomförde med hjälp av SKOP i juni 2007 en undersökning där 204 skolledare intervjuades om skolbibliotekets betydelse för att stimulera elevers läsintresse och som källa för kunskap. Frågan aktualiserades då det enligt flera undersökningar finns indikationer på att svenska elevers läsförmåga har försämrats (Barns läskompetens i Sverige och världen, Skolverket 2001). Enligt Bibliotekslagen är skolbibliotekens uppgift att stimulera elevers intresse för läsning och litteratur samt tillgodose behovet av material för utbildningen. En majoritet av de tillfrågade skolledarna instämmer med påståendet att skolbiblioteket fyller en central funktion i ovan nämnda sammanhang (79%), men dessvärre menar 50% att de är förhindrade att bygga ut skolbiblioteksverksamheten på grund av otillräckliga anslag. Svensk biblioteksförening pekar mot bakgrund av detta på att det är oroande att elever i grundskolan saknar rimligt bemannade skolbibliotek. Hurverksamhetenkommerattbedrivasberorsåledespå ekonomiska och personella resurser, som skolledningen har ansvar för, men också på vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar skolan. Även här har skolledningen ett ansvar för hur skolbibliotekets roll uppfattas. Det numera vanliga uttrycket inte utan min rektor tycks ha fog för sig. EVA-MARIA FLÖÖG, Bibliotekshögskolan Borås (Anm: Referenserna till artikeln fick tyvärr inte plats. Om du vill veta mer men inte hittar litteratur till temat - fråga Maud Hell!) Skolbibliotekarien ELISABET NISKAKARI, Möllevångskolan, Malmö, ger följande kommentar angående projektet: Hittills verkar det bra! Vi är igång med våra sexor och åttor här på Möllevångsskolan. Vårt syfte är: Hur ska vi nå elever med låg LUS för sin ålder? Vi jobbar i två läsgrupper och har provat att återberätta genom digitala boktips och digitalt berättande. Nu jobbar vi med eleverna i åttan, som skriver manus på Mats Berggrens bok "Sent ute" och skall göra en film av den. Alla sinnen är nyckeln tycker jag. Vi hoppas att genom projektet få mer inspiration och fler redskap att jobba med. Vi behöver hjälp att komma vidare. Det hoppas vi få dels genom mentorsbesök och träffar i Borås. MAUD HELL 16 Skolbibliotek Syd 4/2007

17 WEBB 2.0 PÅ MALMÖ STADSBIBLIOTEK arrangerade informations- och lånecentralen en kort heldag (kl 10-15) om webb 2.0 den 9/11. I den imponerande byggnaden som utgör en del av stadsbiblioteket fick vi, 10 deltagare ta plats framför varsin dator. Det blev en intressant och inspirerande första träff med begreppet webb 2.0 eller som den ibland kallas, den sociala webben. Ett paraplybegrepp för de Internetresurser som i större utsträckning gör det möjligt för användaren att interagera med innehållet och framförallt skapa innehåll. GUNILLA FORS som arbetar på lånecentralen guidade oss i en värld av mach-up s, taggmoln och wikis. Med Gunillas goda handledning och omfattande kunskaper varvade vi under dagen teori med praktik. Begreppet webb 2.0 klarnade under dagen och med hjälp av bra övningar tror jag att jag nu kan hänga med i diskussionen om webb 2.0. Det kändes helt underbart att få en hel dag till sitt förfogande och bara surfa! Jag och min kollega som båda var anmälda hade otroligt roligt. Dagen väckte också funderingar om det egna biblioteket. Kanske skulle man kunna arbeta fram en länksamling på delicious.com som alla bibliotekarier i kommunen skulle kunna använda sig av oavsett var man befinner sig. Kanske kan man vid temaarbeten i skolan göra tillfälliga länklistor som eleverna kan använda sig av. Hur kan vi använda bloggar, wikis och video i vår verksamhet? Möjligheterna är många. Vi fick ta del av några positiva exempel under dagen, bl.a. ett skånskt bibliotek som lagt ut en instruktionsvideo på youtube.com om hur man lånar böcker på det specifika biblioteket och några biblioteksbloggar. Dagen var mycket givande och gick otroligt fort, men det har jag hört att det gör när man har roligt MIMMI LYDÉEN LÄNKLISTA - Bokmärkestjänst - Gör dina egna kartor Bild/foto tjänst Registrera ditt privata bibliotek, recensera och dela med dig. - Skapa en miniblogg Lånecentralens egen blogg Ett samarbete de olika lånecentralerna emellan BOKTIPS Farkas, Meredith, Social software in libraries Tillhörande webbsida: BOKT IPS FRÅN SKOLFORUM I STOCKHOLM Skolbibliotek en pedagogisk resurs i undervisningen. Utgiven av Skol- och barnomsorgsförvaltningen, Skolbiblioteksforum, Växjö kommun i samarbete med Btj. Om Växjös satsning på skolbiblioteken med modellbibliotek och fackutbildade bibliotekarier, anställda av Skolbiblioteksforum. En journalist har gjort intervjuer med skolchefer, rektorer och skolbibliotekspersonal m.fl. Unga nätkulturer. Röster om nätet, framtiden, värderingar och lärande. Utgiven av KK-stiftelsen med Stig Roland Rask som projektledare. Positiva inblickar i hur man kan använda den nya tekniken. Digitala lärresurser möjligheter och utmaningar för skolan. Utgiven av Myndigheten för skolutveckling. Ganska teoretiskt om läromedel på nätet, bra länkar och tips, upphovsrättsfrågor, checklistor för skolledare och IT-folk, internationella utblickar. MAUD HELL Skolbibliotek Syd 4/

18 GYMNASIEBIBLIOTEKSS AMVERKAN För en tid sedan diskuterades samverkan mellan olika gymnasiebibliotek på skolbiblistan. Eftersom jag själv arbetar som bibliotekarie på en gymnasieskola började jag fundera på hur det såg ut i vår region och runt om kring oss. Jag har därför samlat ihop några exempel på nationell (hur ser det ut i övriga landet), regional och lokal nivå. RUNT OM I SVERIGE Västmanland och Södermanlans län är exempel på två län där gymnasiebibliotekarierna träffas regelbundet. Bibliotekarierna åker runt till varandra och diskuterar bl.a. arbete med skönlitteratur, lärarsamarbeten och informationskompetens 1-2 gånger per termin. Tillsammans med länskonsulten förbereds mötet av värden/värdinnan som mottagit förslag till dagordningen från gruppen. Även i Uppsala län träffas gymnasiebibliotekarierna regelbundet. Nätverket startade som ett projekt som skolverket finansierade. Efter projekttidens slut fortsatte nätverket att existera och träffas ca 1 gång i månaden, nu med stöd av länsbiblioteket. Nätverket har en gemensam community, gemensam fortbildning och gemensamma avtal.??? SKÅNE I vår egen region finns en referensgrupp som tillsammans med ELISABETH HÅKANSSON på Regionbibliotek Skåne arbetar med gymnasiefrågor. Gruppen arbetar framförallt med programverksamhet och erbjuder länets gymnasiebibliotekarier utbildningsdagar med olika tema. Någon regelbunden samverkan för denna grupp bibliotekarier verkar inte finnas på regional nivå så som barnbibliotekarieträffarna i regionbibliotekets regi.??? LOKALT Det finns viss samverkan inom rektorsområden eller inom kommuner. I Helsingborg samarbetar bibliotekarierna från de 6 kommunala gymnasieskolorna och träffas några gånger/termin. Samarbetet består i bl.a. bokprat, gemensam marknadsföring och boklistor. Fyra av skolorna ingår dessutom i skolstaden med en gemensam rektor. Tillsammans ska de bilda ett campus och därmed öka samarbetet dessa skolor emellan.????????? Behöver vi gymnasiebibliotekarier någon form av större nätverk? Ibland kan raden av träffar och möten kännas oändlig, tiden räcker aldrig till. Men erfarenhetsutbytet och gemenskapen betyder också mycket. En del arbete kan kanske förenkla vardagen på det egna biblioteket, i form av gemensamma aktiviteter och avtal som vi sett prov på från andra län. Antalet gymnasieskolor ökar kraftigt och enligt nationella skolbiblioteksgruppen saknar 83 % av de gymnasiala friskolorna bibliotek som är bemannat 6 timmar eller mer. 20 % saknar helt ett bibliotek! Detta är oroväckande. Kanske behöver vi stärka skolbibliotekens roll och det finns en vinst i att göra det gemensamt. Den nya tekniken och de nya kommunikationsmöjligheterna kan kanske vara ett bra komplement till fysiska träffar när kalendern är fulltecknad. /MIMMI LYDÉEN 18 Skolbibliotek Syd 4/2007

19 BYTT ÄR BYTT MEN KOMMER IGEN! Under hösten har MIMMI LYDÉENS tjänst utökats från 75% till 100%. Den extra arbetstiden är förlagd till Lovisas högstadieskola, dvs den grundskola där kollegan LOVISA ZANDER arbetar. Lovisa i sin tur har tagit över Mimmis arbetstider på huvudbiblioteket i Örkelljunga kommun. EFTERSOM ARBETSTIDEN har varit tidsbegränsad till en termin är förutsättningarna lite annorlunda. Tiden och skrivbordet är bara till låns, inga stora förändringar ska göras och inga nya projekt ska dras igång. Det gäller att försöka anpassa sig och lägga papperna i rätt högar och rätt mappar. Att hoppa in under en begränsad tid innebär också att jag måste träda in i någon annans arbetsvardag och i någon annans arbetsrutiner. Arbetsklimatet och skolkulturen varierar också från skola till skola. Jag måste som ny lista ut när fikapausen inträffar, om det går att krita i kiosken och vem man frågar om råd när det strular till sig. Av lite allvarligare slag är ju frågorna om ordningsregler, datoranvändning och relationen till eleverna. Som inhoppare får jag också stå ut med kommentarer som - så gjorde hon som var här innan dig och -såharvialltidgjort. Eftersom jag tidigare arbetat på just denna skola kan jag få en lättbeen there, done that-känsla. Samtidigt är det roligt att se hur det fungerar nu. Trots allt det nygamla faller jag ganska snabbt in i gängorna. Hösten har gått så otroligt fort. Tiden är knapp och det finns mycket att göra. Alla sjuorna ska få en introduktion i biblioteket, få en inledande datorundervisning, SV/ENG-grupperna kommer en gång i veckan och inköp ska göras. Intensiteten på högstadieskolan och lugnet på biblioteket är två ytterligheter som jag förmodligen kommer att sakna när terminen lider mot sitt slut, likaså elevernas spontanitet och energi. Jag ska heller inte sticka under stol med att det finns vissa element på en högstadieskola som kan vara sköna att slippa. Arbetet på kommunbiblioteket innebär bl.a. fjärrlånehantering och mycket tid i informationsdisken. Där kan jag trots allt klämma in lite lästid, en artikel eller en rapport mellan fjärrlånen som ju enbart står för 1% av vår totala utlåning. När jag sedan går för dagen är det alltid någon annansomtaröverochkanslutföradearbetsuppgiftersom inte blev avslutade. Som skolbibliotekarie har jag alltid jobbet med mig. Någon behöver en bok, en artikel eller så funderarjagpåhurjagpåbästasättskalösamorgondagens lektion. Behovet av en kalender är verkligen stort för mig som skolbibliotekarie, särskilt när jag nu har jobbat på två skolor. Nu går allt snart tillbaka till det normala och det har varit en intressant tid med inblickar i andra delar av verksamheten. Och Lovisa, dina blommor lever fortfarande! MIMMI LYDÉEN SOM NYBAKAD BIBLIOTEKARIE hösten 2004 hamnade jag i skolbiblioteksvärlden. Ganska snabbt upptäckte jag att det inte var riktigt så jag tänkt mig min karriär som bibliotekarie, men bestämde mig för att göra det bästa av situationen. Mina tidigare föreställningar om att få serva glada och intresserade låntagare och svara på kluriga frågor fick ge vika för frågor som varför har ni blockerat Lunarstorm? och trötta elever som ogillade varenda bok man försökte sätta i händerna på dem. Men jag vande mig och lärde mig att uppskatta mitt jobb. För vem blir inte lycklig när den tungsinte tonåringen som suttit oengagerad i ett soffhörn i flera veckor plötsligt dyker uppochsäger denharbokenvarskitbra,harduflersåna? Och lika stor är frustrationen när man känner stressen komma och hjärnan går på högvarv: måste, måste, måste hitta en till som han/hon gillar så att inte intresset försvinner lika snabbt som det kom. Det finns en charm med att jobba som bibliotekarie på en högstadieskola. För en del elever blir biblioteket ett andrum mitt i den ofta ganska stimmiga miljön och jag som bibliotekarie blir för somliga elever en vuxen att anförtro sig till när alla andra är dumma i huvudet. Det är en nog så viktig uppgift, även om jag främst är där för att utföra en annan typ av arbete. Men även om jag kommit in i min roll som skolbibliotekarie fanns fortfarande längtan efter att någon gång få prova på att jobba på ett vanligt bibliotek. Så när jag i början av hösten fick möjlighet att tillbringa 10 timmar i veckan på huvudbiblioteket var det med glädje jag tog mig an denna uppgift. Och jag har verkligen trivts! Det är en stor skillnad på att serva sina kunder där och på skolan. Jag som bibliotekarie behöver inte hävda mig på samma sätt och ständigtgöraandrauppmärksammapåattjagfinns,vadjag kan och att jag behövs. Nej, på folkbiblioteket kommer låntagare med frågor till mig och ser på mig som en (förhoppningsvis) kompetent bibliotekarie som kan hjälpa dem med deras kluriga spörsmål och långväga fjärrlån. En annan stor och betydelsefull skillnad har varit att jag inte varit ensam i min yrkesroll. Jag har haft kollegor runt omkring mig som arbetar för samma sak som jag. Som skolbibliotekarie känner jag mig ibland ensam bland alla lärare, som har en annan utbildning och inte alltid samma uppfattning om vad en bibliotekarie gör och inte gör. På det stora hela har detta tillfälliga byte gett mig en massa nyaerfarenheterochdetärmeddeladekänslorjagefternyår återvänder till mina tonåringar igen. Men det är väl så det ska vara. Det finns både positiva och negativa sidor med det mesta här i livet och det viktigaste är att man har en förmåga att i alla fall göra det bästa av det mesta. LOVISA ZANDER Skolbibliotek Syd 4/

20 KONFERENSER OCH STUDIEBESÖK SKOLBIBLIOTEK SYD erbjuder alla medlemmar möjligheten att fyra gånger per år träffa spännande föreläsare som öppnar för diskussioner om allt som rör skolbibliotek. Vi åker även iväg och hämtar inspiration från andra skolbibliotek i Sverige eller något grannland. Har du själv tips och idéer för någon konferens eller studiebesök, kontakta: HEMSIDA Skolbibliotek Syds hem på Internet är 2008: FÖRENINGEN SKOLBIBLIOTEK SYD FYLLER 10 ÅR! Idéer till vårt 10-årsjubileum önskas! Vill du skriva något till vårt jubileumsnummer? Har du något roligt minne eller någon fin bild? Då får du gärna dela med dig genom att mejla till ÅRETS SKOLBIBLIOTEK 2007 presenterades på Skolforum i Stockholm: Grattis återigen till SKÖNADALSSKOLAN I HOFTERUP! STIPENDIUM FÖR FORTBILDNING NATIONELLT ELLER INTERNATIONELLT Föreningen delar ut 2 stipendier på 2000 respektive 4000 kr. Skolbibliotek Syds stipendium ger dig som är medlem möjlighet att delta i nationella eller internationella konferenser eller annan form av fortbildning inom verksamhetsområdet som skolbibliotekarie. Styrelsen beslutar vem som ska erhålla stipendium och beslutet meddelas i slutet av januari. Sökande ska i sin ansökan beskriva vad stipendiepengarna ska användas till samt motivera varför just hon/han bör tilldelas pengar. Mottagaren av stipendiet presenteras i föreningens medlemsblad och på hemsidan. Efter genomförd resa/fortbildning ska stipendiemottagaren presentera sina erfarenheter i föreningens medlemsblad och ev. muntligt göra en presentation under något av föreningens konferenstillfällen. Sista ansökningsdag för årets stipendier är 31 december 2008! Ansökan skickas till: Maud Hell/Vikingaskolan Egils gränd 16, Lund

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn 4 av 10 pojkar ratar läsning. [ ] Men glappet mellan flickorna och pojkarna på Åland

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Give me five barn, böcker, berättelser

Give me five barn, böcker, berättelser För bibliotek och förskolor: Give me five barn, böcker, berättelser Give me five är ett bok- och berättarprojekt i Världen och Västerbotten med femåringar i fokus. Tillsammans gör barn, bibliotekarier,

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

kalle ankas stora lästävling!

kalle ankas stora lästävling! kalle ankas stora lästävling! Välkommen till Kalle Ankas stora lästävling! Detta är ett initiativ från serietidningen Kalle Anka & C:o för att främja läsförståelse och skapa intresse för läsning bland

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

Föräldrahyllan 501 tips som underlättar föräldraskapet : från föräldrar till föräldrar sammanställd av Katarina Markiewicz

Föräldrahyllan 501 tips som underlättar föräldraskapet : från föräldrar till föräldrar sammanställd av Katarina Markiewicz Hej igen alla boktips-läsare! Oj, vad tiden rusar iväg! När vi skriver dessa boktips är det bara drygt en vecka kvar till sportlovet. Vi hoppas att vi kan inspirera till lite bra läsning mellan varven

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

01 Lär dig teckna.indd 1 05-07-21 19.25.53

01 Lär dig teckna.indd 1 05-07-21 19.25.53 01 Lär dig teckna.indd 1 05-07-21 19.25.53 Ungdomars intresse för att lära sig teckna är stort, särskilt när det gäller manga och fantasy. Det har vi tagit fasta på och satsar nu på en ny serie spännande

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

LÄR DIG MANGA. VARSÅGOD! Övningsblad med fri kopiering!

LÄR DIG MANGA. VARSÅGOD! Övningsblad med fri kopiering! LÄR DIG MANGA VARSÅGOD! Övningsblad med fri kopiering! 01 Lär dig teckna.indd 1 05-07-21 19.25.53 Ungdomars intresse för att lära sig teckna är stort, särskilt när det gäller manga och fantasy. Det har

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND Oj, vad tiden går fort! April är snart slut och sommaren närmar sig med stormsteg. Men innan sommaren kommer har vi ytterliggare en fartfylld månad att se fram emot! Vårinsamling, mångfaldsrunda, nätverksträff,

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Vargbröder, lärarhandledning

Vargbröder, lärarhandledning Vargbröder, lärarhandledning Vargbröder utspelar sig under folkvandringstiden långt uppe i norr. Berättelsen har flera inslag av fantasy men rymmer även en hel del naturvetenskap. Boken börjar med att

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Samarbete leder till läslust

Samarbete leder till läslust Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen höll sin årliga kongress den 23-24 april på Quality Winn hotell i Haninge C med många deltagare. Temat för kongressen var språka - leka - utvecklas.

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Hej. Du håller en tipshandledning i din hand som satts ihop av barnbibliotekarierna på biblioteken i Kävlinge kommun. Tanken är att den ska ge uppslag

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

MÅNSTORP OCH ARRIE. Här finns framtiden

MÅNSTORP OCH ARRIE. Här finns framtiden MÅNSTORP OCH ARRIE Här finns framtiden Verksamhetsplan förskola 2011/2012 Innehåll Vision 3 Gemensamma mål 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Normer och värden 6 Förskola och hem 7 Lärargrupper

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Romeo och Julia av Matteo Bandello

Romeo och Julia av Matteo Bandello en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Romeo och Julia av Matteo Bandello funderingsfrågor, diskussionsfrågor, högläsning och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs:

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer