Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006"

Transkript

1 Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

2 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv. Skonaren vid Åkers kanal Baksida - Östanå slott Fotografier från: Österåker Information och Turism, Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening eller SWECO FFNS Arkitekter om inte annat anges. 2

3 Förord Skärgård och stad! Denna spännvidd präglar kommunens andra översiktsplan som visar utvecklingen för den kommande 25-årsperioden. Den vision som genomsyrade 1990 års översiktsplan med fritidshusområden som långsamt och varsamt omvandlas till luftiga villaområden utgör fortfarande grunden för den fortsatta utvecklingen. Samtidigt finns en ny vision om en mer stadslik utveckling i kommunens centrala delar med en tydlig koppling till havet. En ny småskalig stadsbebyggelse kommer att växa fram längs Åkers kanal och öppna centrum mot havet. Den vackra skärgården ger vår kommun en alldeles särskild kvalitet och identitet. Även i skärgården måste en försiktig utbyggnad av bostäder och företag kunna ske för att inte utvecklingen skall stagnera. En levande kommun förutsätter ett dynamiskt näringsliv. Att vara en attraktiv kommun för befintliga och nya företag är ett huvudmål för den fortsatta utvecklingen och planeringen. Norrortsleden ger Österåker en mycket stor utvecklingspotential för framtiden. Att två gånger ha fått vara med och leda arbetet med vår kommuns långsiktiga utveckling är ett oerhört privilegium. Jag hoppas att det arbete som vi alla politiker, tjänstemän och kommuninvånare - gemensamt lagt ner skall visa sig framsynt och klokt. Det är med glädje och stolthet jag ser Österåker utvecklas i kraftfältet Skärgård och stad. Ingela Gardner Sundström Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Innehållsförteckning Förord 1. Vision 2. Bakgrund 3. Inledning 4. Sammanfattning 5. Bebyggelseutveckling 6. Befolkningsutveckling och planberedskap 7. Näringsliv 8. Kulturmiljö 9. Natur- och friluftsmiljö 10. Vattenmiljö 11. Kommunikationer 12. Teknisk försörjning 13. Miljö- och riskfaktorer 14. Konsekvensbedömning 15. Fortsatt arbetet 16. Bilagor, planeringsunderlag mm Bilaga 1 Riktlinjer för bebyggelse och gestaltning Bilaga 2 Verksamhetsområden i centrala Åkersberga Bilaga 3 Miljömål Bilaga 4 Länsstyrelsens granskningsyttrande Bilaga 5 Samlingskarta över mark- och vattenanvändning, A2 format

5 1. Vision 1. Vision Österåker - skärgård och stad - är den övergripande visionen för Österåkers långsiktiga utveckling. En attraktiv kommun att leva och bo i. Långsiktigt hållbar ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Kommunen kommer fortsatt att vara en expansiv del av Stockholmsregionen med en befolkningsutveckling över genomsnittet. Läget, som en del av den dynamiska nordostregionen, skapar förutsättningar för en mångsidig utveckling. Förbättrad spårtrafik till centrala Stockholm och goda kommunikationer till den övriga regionen samt Arlanda ger kommunen en ökad attraktivitet. Detta ger förutsättningar för en stadsmässig utveckling av kommunen där Åkersberga tätort intar rollen som en av stadskärnorna i nordost i samverkan med Vaxholm, Norrtälje och Vallentuna. Närheten till natur, med skärgård, skog och öppna landskap samt ett rikt kulturarv, skapar förutsättningar för en hög livskvalité vilket prioriteras i planeringen. Ett differentierat näringsliv med bra kommunal och privat service gynnar en fortsatt positiv utveckling av kommunen. Förbättrade kommunikationer ger förutsättningar för ett ökat permanentboende och utveckling av näringslivet i glesbygd och skärgård, bl.a inom turism och båtservice. Centrala Åkersberga får en mer stadsmässig karaktär med tydliga gator och rum. Den täta»innerstaden«växer västerut över kanalen in i det nya Täljöviksområdet. Den täta kärnan, Kanalstaden, övergår i glesare villastadsdelar i alla vädersträck. Längre ut från centrum finns mer avgränsade enklaver som exempelvis Svinninge, Stava, Solberga och Skärgårdsstad. Rydbo fortsätter att utvecklas som ett eget samhälle. Längs kusten norr om Skärgårdstad sker en gradvis komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse med beaktande av kraven från bl.a. friluftslivet. Vid Östanå/Roslags- Kulla/Wira utvecklas ett kustsamhälle som en betydelsefull knutpunkt mellan skärgård och fastland. Ljusterös särställning i skärgården genom färjeförbindelse och eventuell framtida fast förbindelse till fastlandet accentueras med en ökad fast bosättning, förstärkt näringsliv och service. Ljusterö erbjuder på så sätt ett attraktivt alternativ till permanentboende på fastlandet. Drängsjön och Storängstorget på knappt 5 km avstånd från varandra. 1

6 1. Vision Norrtälje Sigtuna Vallentuna Upplands Väsby Österåker Sollentuna Täby Järfälla Sundbyberg Solna Danderyd Lidingö Vaxholm Ekerö Stockholms Stad Nacka Värmdö Huddinge Tyresö Botkyrka Haninge Österåkers kommun med sitt läge i regionens nordostsektor är mycket kommunikationsberoende. Den stora ytan innebär bl.a. att avståndet från Åkersberga centrum till de nordöstra kommundelarna är större än till centrala Stockholm. 2

7 2. Bakgrund 2. Bakgrund Översiktsplanens roll Meningen med en Översiktsplan (ÖP), som här har en tidshorisont på 25 år, är att den skall ge vägledning till hur kommunens mark och vatten i stora drag kan användas i framtiden. Den skall även kunna användas av kommuninvånare, fritidsboende, företag, förvaltningar eller andra myndigheter när det gäller att få snabba och tydliga besked om viktiga principiella frågor i samhällsplaneringen. Planen skall beakta olika medborgares behov och möjligheter och därigenom skapa förutsättningar för ett samhälle för alla. Kommunen är skyldig att ha en aktuell översiktsplan och kommunfullmäktige skall därför minst en gång per mandatperiod ta ställning till planens aktualitet, dvs. planens giltighet. Planen är inte juridiskt bindande men visar kommunens viljeinriktning. Planen bidrar även till att skapa förutsättningar för en medveten utveckling och till att bevara handlingsfriheten. Planprocessen Den nu aktuella planen har efter beslut i Kommunstyrelsen (KS) sänts ut på samråd till kommuninvånare, föreningar, myndigheter m fl. Efter samrådet som varat i två månader har planen bearbetats med utgångspunkt från inkomna synpunkter. Därefter har översiktsplanen ställts ut under ytterligare en tvåmånadersperiod. Efter utställning och ändringar med anledning av inkomna yttranden antas planen av kommunfullmäktige (KF). Översiktsplanen kommer att följas av olika kommunala planer som mer i detalj anger inriktningen inom olika delområden. Befintliga planer Kommunens tidigare översiktsplan, ÖP 90, och fördjupning av översiktsplanen för Brännbackens verksamhetsområde upphävs i och med antagandet av ÖP 06. Läsanvisning Översiktsplanen består av detta dokument, med infogade kartor i A4-format där olika delaspekter redovisas. En samlingskarta som bilaga i A2-format redovisar föreslagen mark- och vattenanvändning tillsammans med de väsentligaste delaspekterna. Översiktsplanen skall ses som en helhet där olika delaspekter har vägts samman. Dokumentet har avsiktligt gjorts så kort och översiktligt som möjligt. Till planen kopplade bilagor är inte avsedda att antas av KF i översiktsplaneprocessen. I kapitel 16 förtecknas såväl kommunalt som annat planeringsunderlag. Förteckningen är indelad efter samma kapitelindelning som textdokumentet. En förteckning över använda förkortningar finns även i detta avsnitt. En sökordlista baserad på ortsnamn finns sist i dokumentet. Såväl textdokumentet som kartorna finns som nedladdningsbara pdf-filer på Österåkers webbplats Organisation Arbetet har letts av en politisk projektgrupp samt en parlamentariskt sammansatt styrgrupp. Planarbetet har bedrivits av en arbetsgrupp under ledning av stadsarkitektkontoret med hjälp av konsult. Arbetsgrupp Lars Barrefelt, Stadsbyggnadschef, projektansvarig Bo Lidén, Utredningschef Irene Bellman, bitr. Exploateringschef Magdalena Lindfeldt, SWECO FFNS Arkitekter Joe Lindström, SWECO FFNS Arkitekter Övriga medverkande: Margareta Ahlberg, Utredningsekonom Christina Adolfsson, Trafikplanerare Bertil Falk, Bygglovchef Cecilia Möller, Information och turism Björn Ekelund, Jonas Carlsson, Ebba Ohlén SWECO FFNS Arkitekter Politisk projektgrupp Ingela Gardner Sundström (m), ordförande Sven H ugosson (fp) Håkan Stolt (c) Björn Sundman (s) Torgny Johansson (s) Byggnadsnämndens presidium har varit adjungerat till ledningsgruppen. Domaruddens Friluftsgård strax norr om Åkersberga centrum symboliserar en av kommunens många kvaliteter, närheten mellan natur och boende. 3

8 3. Inledning 3. Inledning Historik Österåker, är en relativt ung kommun men med gamla anor. Bosättningar finns redan från sten- och bronsåldern på flera platser i kommunen, bl.a. vid Wira, Lappdal och Sjökarby. Handelsleden mot Uppsala, Långhundraleden, vars inlopp från Trälhavet passerar genom kommunens centrala delar, hade under flera århundraden stor betydelse som komplement till leden via Stockholms ström. Silverskatten vid Näs från tidigt 1000-tal och Tuna borgruin från 1200-talet vittnar bl.a. om detta. Flera av dagens gårdar i området har anor från denna tid. Wira bruk var på 1600-talet ett brukssamhälle av nationell betydelse. De stora godsen Rydboholm, Tuna, Margretelund och Östanå har alla på olika sätt haft stor betydelse för kommunens utveckling. Under 1800-talet låg socknens centrum vid nuvarande Åkerstorp där häradsvägen korsade Åkers kanal. I samband med utbyggnaden av Roslagsbanan år 1900 flyttades centrum till den dåvarande slutstationen Åkers-Berga. Järnvägen förlängdes till Österskär 1906 och ett villa- och sommarsamhälle växte upp vid Trälhavet inspirerat av förortssamhällen som Saltsjöbaden och Djursholm. Parallellt med utbyggnaden av bostäder och fritidshus etablerades industrier i Åkers-Berga, bl.a. längs Åkers kanal, och i Österskär. Från slutet av 1800-talet bedrevs även ett antal gruvor bl.a. i Härsbacka där kvarts och fältspat utvanns för porslinsindustrin i Gustavsberg och Rörstrand. Sjöfart och fiske har ända till mitten av 1900-talet varit de viktigaste näringarna i skärgården. Segellederna genom kommunen har varit upptecknade redan på 1200-talet och en lotsstation inrättades på Husarö Ångbåtstrafiken i skärgården utvecklades kraftigt under slutet av 1800-talet och möjliggjorde en snabb utbyggnad av sommarvillor längs farlederna vilken fortgick till 1930-talet. Ångbåtstrafik bedrevs till Brottby via Åkers kanal ända till Den moderna centralortens tillkomst kan dateras till 1950-talet då Åkersberga utvecklades till ett av flera förortssamhällen i nordostsektorn. Till stor del var utvecklingen mycket beroende av arbetspendling till arbetsplatser i Stockholm eller andra delar av regionen. Parallellt med detta genomgick skärgård och glesbygd en snabb avfolkning som kom att följas av omfattande fritidsbebyggelse både på öarna och i sommarhusområden som Svinninge och Lervik. Åkers bro i början av 1900-talet, nuvarande Åkerstorp. (fotograf Karl Gustavsson) 4 Åkers-Berga station ligger 1910 fortfarande långt ute på landet. (fotograf Karl Gustavsson)

9 3. Inledning Centrala Åkersberga var fortfarande i början av 1950-talet ganska glest. Kommunhuset och Bergaskolan i mitten av bilden (fotografer Göran Sandström/Ingemar Ehrenström) Centrala Åkersberga femtio år senare (fotograf Jan Augustsson) Österåker i regionen Stockholmsregionen bedöms av Regonplaneoch trafikkontoret (RTK) även fortsättningsvis vara en mycket expansiv region med en befolkningsökning på upp till personer fram till år Nordostsektorn har en betydelsefull roll att spela i denna utveckling. Österåker tillsammans med grannkommunerna Täby, Vallentuna, Norrtälje och Vaxholm beräknas få en snabbare befolkningstillväxt än regionen som helhet. Vilket bedöms innebära en utveckling både av ett regionalt stråk för handel och arbete i Täby/Arninge/Rosenkälla samtidigt som befintliga tätortscentra i respektive kommun förstärks. Planeringssituationen ställer ökade krav på samverkan mellan kommunerna i nordostsektorn på många områden för att bl.a. kunna erbjuda högklassiga kommunikationer och bra kommunal service. Österåkers kommun ingår därför i ett samverkansprojekt, UtvecklingNordOst (UNO), tillsammans med kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna och Vaxholm. UNO-samarbetet verkar bland annat för en gemensam regionkärna och utveckling av stråken längs järnvägen och E18. En fortsatt expansion i regionen innebär sannolikt ett ökande intresse av att bygga i Österåker. Nära storstaden men avskilt Österåker ligger ca 3 mil från centrala Stockholm. Det tar drygt en halvtimme att åka med buss eller bil till Åkersberga och ungefär lika lång tid med Roslagsbanan. Trots närheten är Österåker och Åkersberga 5

10 3. Inledning ett samhälle som är tydligt avskilt från den övriga stadsregionen genom skog och öppna landskap. Österut gränsar kommunen mot skärgård och öppet hav. Denna särart av att vara ett tydligt eget samhälle i samverkan med nordostregionen är något som kommunen vill vidareutveckla. Den vackra naturen och närheten till hav och skärgård är en av kommunens stora attraktionskrafter både för kommuninvånare och besökande. Det är därför angeläget att i planeringen värna natur och kultur när exploateringstrycket ökar och att säkra och bevara allmänhetens tillgång till natur- och kulturvärden. Befolkningsutveckling Österåkers kommun är en av de snabbast växande kommunerna i länet och därmed i landet. Sedan 1992 har befolkningen ökat med 20 % till nuvarande ca invånare. Mycket talar för att den snabba tillväxten fortsätter. Ökningen beror bl.a. på att en ökande andel av kommunens många fritidshus övergår till permanentbostäder. I takt med att bostadsbristen i Stockholmsregionen ökat har fritidshus inom pendlingsavstånd blivit attraktiva bostadsalternativ. Bebyggelseutveckling Huvuddelen av regionens fritidshus på fastlandet bedöms bli omvandlade till permanentboende under planperioden. Österåker har en naturlig roll i denna process och en 6 stor del av kommunens nuvarande ca fritidshus bedöms bli omvandlade till permanentboende under perioden. Den relativt sett låga prisnivån på fritidshusen och närheten till naturen är två drivkrafter i omvandlingen av fritidshus till permanentboende. Kommunikationer En förutsättning för att den önskvärda bostadsutbyggnaden skall kunna genomföras och näringslivet förstärkas är att alla typer av kommunikationer förbättras. Främst måste kollektivtrafiksystemet i nordost bli mer attraktivt. Detta förutsätter främst en utveckling av Roslagsbanan samt att bättre tvärförbindelser skapas. Arninge kan här komma att utvecklas till en regional knutpunkt. Detta arbete kommer att kräva ett omfattande mellankommunalt samarbete. För biltrafiken innebär Norrortsledens färdigställande en väsentlig förbättring för kommunikationerna till nordvästra Stockholm och Arlanda. På samma sätt kan Norra länken vid infarten till Stockholm innebära radikalt bättre förutsättningar då den medför mindre köbildning på E20. För Österåkers vidsträckta skärgård är förbättrade båtförbindelser och utbyggda landterminaler väsentliga för en önskvärd utveckling. Persontrafiken måste här utvecklas i nära samverkan med landstinget och angränsande kommuner då detta är en förutsättning för att kommunerna på ett Paddling i någon av kommunens många sjöar eller längs Långhundraleden är en av Österåkers många attraktiva turistaktiviteter. bättre sätt gemensamt skall kunna säkerställa nödvändig service i skärgårdsområdet. Näringsliv Österåkers läge i regionens utkant innebär en relativt stor känslighet för konjunktursvängningar. Andelen arbetsplatser i förhållande till antalet förvärvsarbetande bedöms därmed ligga kvar kring hälften under överskådlig tid. Turism Turismen i Österåkers kommun är av betydelse för såväl kommunen som övriga Roslagen och är en av de näringsgrenar som har bäst förutsättning att expandera. Österåkers attraktionskraft som rekreationsområde är ett brett utbud av turistaktiviteter. Här finns en fantastisk skärgård med ett utvecklat frilufts- och båtliv, ett rikt kulturutbud, ett flertal konstnärer och kulturskapare samt ett aktivt föreningsliv. Wira bruk, Siaröfortet och Långhundraleden/Åkers kanal är unika historiska kulturmiljöer. Österåker är en golftät kommun med flera banor i toppklass. En rad attraktiva och välbesökta konferensanläggningar bidrar också till turismomsättningen.

11 4. Sammanfattning 4. Sammanfattning Planeringsförutsättningar Befolkningsutveckling För Österåker beskrivs tre alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen i kap. 6. Förslagen innebär en ökning med personer fram till år 2015 och ytterligare till år Bebyggelseutveckling Österåkers bebyggelseutveckling förväntas dels ske inom nyexploateringsområden, dels inom befintlig bebyggelse. I översiktsplanen används två olika begrepp: utvecklingsområde för områden där planeringsförutsättningarna bedöms som relativt entydiga och utredningsområde där förutsättningarna måste utredas mer grundligt innan områdets inriktning kan läggas fast. Båda dessa områdestyper kan omfatta såväl förnyelseområden som nyexploatering. Kommunen har en stor andel fritidshus som i stor omfattning omvandlats till permanentboende. Då det helt dominerande antalet har enskilda anläggningar för vatten och avlopp eller små gemensamhetsanläggningar innebär den pågående omvandlingen till permanentboende en stor miljöbelastning. Saltvatteninträngning och»sanitära olägenheter«blir allt vanligare. En viktig uppgift för Österåkers kommun är därför att planlägga och förse dessa områden för bebyggelseutveckling med allmänt vatten och avlopp för att möjliggöra fastighetsägarnas önskemål och behov av utbyggnad eller avstyckning. Det allmänna verksamhetsområdet för VA föreslås utvidgas och omfatta de stora utvecklingsområdena intill Åkersberga. Behov av förbättrad vägstandard och olika typer av kommunal service i förnyelseområdena ställer även det ökade krav på kommunen. Denna successiva förändring förväntas pågå under hela planperioden. För att klara de ökade behoven behöver befintligt reningsverk byggas ut och/eller ett nytt byggas. Översiktsplanen föreslår därför att mark reserveras för ett nytt reningsverk så att handlingsfriheten bibehålls. Huvuddelen av kommunens bebyggelseområden utgörs av områden med enskilt huvudmannaskap för vägar och annan allmän plats. Enskilt huvudmannaskap i förnyelseområden kommer även fortsättningsvis att gälla som planeringsförutsättning. Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän plats skall tas fram i samband med fortsatt planarbete. Service Tillväxten kräver en fortsatt utbyggnad och komplettering av befintliga skolor och förskolor. I första hand i de västra utbyggnadsområdena. Befolkningsutvecklingen innebär även att antalet invånare äldre än 65 år ökar kraftigt och i det närmaste fördubblas till år Kommunens resurser för äldrevård och omsorg måste därför kompletteras. Natur och kultur En stor del av Österåkers kommun består av skärgård av olika karaktär. Skärgården kommer fortsatt att genomgå en förändring vad gäller bebyggelseutveckling och näringsliv. Ljusterö kommer i många avseenden att genomgå samma omvandling från fritidsboende till permanentboende som övriga förnyelseområden. Bland annat för att värna de känsliga naturoch kulturmiljöerna på land och i vattnet krävs en noggrann avvägning av olika intressen. Österåker avser därför upprätta en kustplan eller annat övergripande plandokument som underlag för mer detaljerad planering inom skärgårdsområdet och längs kusten. Kommunikationer Bilberoendet är stort i många områden och bedöms öka i samband med bebyggelseutvecklingen. Utvecklingen av alla typer av kollektiva förbindelser är avgörande för kommunens fortsatta expansion. Näringsliv De privata företagen utgörs i dagsläget mest av mindre tjänste- och serviceföretag. De största företagen finns inom tillverkningsindustri, handel, fritids- och konferensverksamhet. Serviceföretagen utgör en betydande del av kommunens näringsliv. Företag bl.a. för bygg- och båtservice bedöms ha en positiv utveckling liksom undervisningssektorn. Turism Turismen i kommunen är i huvudsak olika former av närturism med anknytning till skärgård och natur. Förutsättningarna för en fortsatt utveckling av denna sektor är goda. Planeringsförslag Utbyggnaden i kommunen bör i första hand ske i anslutning till befintliga tätorter och i områden med förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning. Den vackra naturen och närheten till hav och skärgård är en av kommunens stora attraktionskrafter. Det är därför angeläget att i planeringen värna natur och kultur när exploateringstrycket ökar och att säkra allmänhetens tillgång till natur- och kulturvärdena. De största sammanhängande bevarandeområdena utgörs av områden i kommunens norra och östra delar, bl.a. Angarnkilens kärnområde i norr och dess spridningskorridor söderut. Obebyggda delar av kustzonen bör bebyggas med varsamhet. Kommunen strävar efter att erbjuda stor variation i boendemiljöer och därigenom möjliggöra för den enskilde att finna områden som svarar mot individuella önskemål. Översiktliga bedömningar för olika planzoner inom kommunen redovisas nedan. De olika delområdena hänvisar till karta över mark- och vattenanvändning. Mer detaljerad information återfinns i bilaga 5 - Samlingskarta för mark- och vattenanvändning. 7

12 4. Sammanfattning Fastlandet En omfattande omvandling av fritidshusområden sker bl.a. i Svinninge, Täljö och Brevik/Lervik/Flaxenvik men även på Ljusterö. Kommunen bejakar en sådan utveckling. Nya bostadsområden kommer främst att tillkomma i centrala Åkersberga och inom utvecklingsområden väster om Åkers kanal. 1. Åkersberga tätort Huvuddelen av tillkommande bebyggelse bör placeras i centrala Åkersberga och i utvecklingsområdena väster om Åkers kanal. Inom de centrala delarna av tätorten bör en högre exploateringsgrad och större stadsmässighet än hittills övervägas på båda sidor om kanalen. Detta område avgränsas i pågående fördjupningsarbete. Den förväntade omvandlingen av bl.a. Täljö innebär att dessa områden på sikt blir en integrerad del av tätorten. Trädgårdsstadens ideal med en relativt tät och låg bebyggelse nära vatten och grönska skall eftersträvas i områden utanför den direkta kommunkärnan. Dessa intentioner utvecklas i pågående arbete med fördjupad översiktsplan för Täljöviken samt i program- och detaljplanearbete för centrala Åkersberga. 2. Östra Ryd Det sammanhängande jordbruks- och skogslandskapet från Rydboholm vid Kyrkfjärden i söder till Rosenkälla i norr förutsätts bevaras med undantag för redovisade utvecklings- och utredningsområden. Området är till stora delar av riksintresse för kultur- och naturmiljö samt friluftsliv. 3. Nordväst om väg 276 De västliga delarna bedöms även på lång sikt i huvudsak förbli skogsmark med stort värde för naurvård och frilutsliv och vara föremål för begränsad exploatering. Bebyggelse bör i huvudsak tillkomma i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. 4. Sydöst om väg 276 Den östra kustzonen bedöms däremot successivt bli allt mer intressant för permanentboende. Tillkommande bebyggelse måste här vägas mot andra intressen inte minst tillgängligheten för turism och friluftsliv enligt Miljöbalken (MB) 4 kap 2. Skärgården En stor del av kommunen utgörs av kust och skärgård. I följande avsnitt avser vi kommunens stora övärld med ca 800 öar som i sin tur kan indelas i: öarna i Furusundsleden, Ljusterö och Östra Lagnö, mellanskärgården samt ytterskärgården. Gemensamt för hela skärgården är att den har ett stort natur- och kulturvärde samt stor betydelse för naturvård och friluftsliv. Miljöerna är till stora delar mycket känsliga för förändringar. 5. Öarna i Furusundsleden Öarna i Furusundsleden bedöms endast ha förutsättningar för begränsad ny bebyggelse utöver gällande planer. 6. Ljusterö och Östra Lagnö Ljusterö har genom sin färjeförbindelse en särställning mellan fastlandet och den övriga skärgården. På sikt kan en fast förbindelse, som bro eller tunnel, bli aktuell vilket ytterligare skulle förstärka detta förhållande. Den permanenta befolkningen har ökat under senare år, en utveckling som förväntas fortsätta i samband med att en allt större del av bebyggelsen omvandlas till permanentboende. Befolkningsmängden ger underlag för en bra service med bl.a. centrumbildning, förskola, skola och äldreomsorg. Förutsättningarna skiljer kraftigt mellan olika delar av Ljusterö varför ett planprogram bör upprättas som underlag för bebyggelseprövning och detaljplanering av utvalda utvecklingsområden. Östra Lagnö har en särställning. Öns karaktär och huvudsakliga markanvändning bör vara oförändrad. Viss komplettering av bebyggelse och anläggningar kan prövas i anslutning till befintlig bebyggelse. De fastboendes intressen skall väga tungt vid denna prövning. Omvandlingen förutsätter att VA-frågorna behandlas på ett samlat sätt varför de allmäna verksamhetsområdena kan komma att utökas. 7. Mellanskärgården Hela mellanskärgården är riksintresse för naturvård och friluftsliv med en växande nationell och internationell båtturism. Vissa delar utgör även riksintresse för kulturmiljövård. Värdefull bebyggelse finns bl.a. på Ingmarsö, Husarö och Äpplarö. Brottö utgör länets första kulturreservat. Mellanskärgårdens karaktär och huvudsakliga markanvändning bör vara oförändrad. Viss komplettering av bebyggelse och anläggningar kan dock prövas på de större öarna. De fastboendes intressen skall väga tungt vid prövning av ny bebyggelse. 8. Ytterskärgården Området är av riksintresse för naturvården och friluftslivet. Ytterskärgården bör bevaras i huvudsak oförändrad. I vägningen mellan olika allmäna intressen skall naturvårdens och friluftslivets intressen prioriteras. I princip bör ingen ny bebyggelse eller nya anläggningar tillåtas. Riksintressen De samlade riksintressena redovisas övergripande på karta på nästa sida. I övrigt behandlas riksintressen under respektive kapitel; Kulturmiljö, Natur- och friluftsmiljö, Vattenmiljö samt Kommunikationer. 8

13 Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 4. Sammanfattning meter NORRTÄLJE KOMMUN NORRTÄLJE KOMMUN RoslagsKulla Östanå 3. VALLENTUNA KOMMUN ÖSTERÅKERS KOMMUN Norrö Stava Åkersberga 2. TÄBY E Åsättra Dyvik Väg 276 Väg 265 Skeppsdal Skärgårdsstad Mellansjö 7. Åsätra Margretelund 8. Ingmarsö Linanäs Lervik Brevik Rydbo Husarö 5. Flaxenvik Täljö Östra Lagnö Norra Ljusterö Södra Ljusterö VÄRMDÖ KOMMUN Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Utvecklingsområden Riksintresse farleder Utredningsområden Riksintresse vägar Efter utställning av översiktsplanen Bebyggelseområden Planzoner 1-8 har utredningsområden på Ljusterö Riksintresseområden Kommungräns ändrats till utvecklingsområden. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 9

14 5. Bebyg g elseutveckling 5. Bebyggelseutveckling Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Österåkers särskilda kvaliteter som skärgårdskommun i visionen skärgård och stad Tillvarata det värdefulla natur- och kulturlandskapet och det byggda kulturarvet Bevara en levande landsbygd på fastlandet och de större öarna Eftersträva en bebyggelseutveckling nära kollektivtrafik, service och VA-områden Samverkan med nordostkommunerna för bra kommunikationer och kommunal service Förutsättningar och förslag I vision för Österåkers fortsatta utveckling anges: Centrala Åkersberga utvecklas mot en stadsmässig karaktär med tydliga gator och rum. Den täta kanalstaden växer västerut över kanalen in i det nya området Täljö- Gottsunda-Näs. Den täta kärnan övergår i glesare villastadsdelar i alla vädersträck. Längre ut från centrum finns mer avgränsade enklaver som Svinninge, Stava, Solberga och Skärgårdsstad. Rydbo fortsätter att utvecklas som ett självständigt samhälle. Längs kusten norr om Skärgårdstad sker en gradvis komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse med beaktande av kraven från bl.a. friluftslivet. Vid Östanå/Roslags- Kulla/Wira utvecklas ett kustsamhälle som 10 en betydelsefull knutpunkt mellan skärgård och fastland. Ljusterös särställning i skärgården genom färja och eventuell framtida fast förbindelse accentueras med en ökad fast bosättning, förstärkt näringsliv och service. Ljusterö erbjuder på så sätt ett attraktivt alternativ till permanentboende på fastlandet. Generellt bör kommunens kvaliteter som skärgårdskommun vidareutvecklas vilket bland annat innebär att behovet av hamnar och uppläggningsytor måste beaktas. Geografiska delområden I det följande redovisas de intentioner som kommunen har för olika geografiskt avgränsade utvecklings- eller utredningsområden med förslag till preliminär avgränsning, intressemotsättningar och förslag till fortsatt handläggning. De i Översiktsplanen (ÖP) redovisade avgränsningarna skall inte ses som att områdena bebyggs i sin helhet.i den fortsatta planeringen kommer bl.a. avvägningen mellan bebyggelse och naturområden att göras. I redovisning av respektive område beskrivs därför översiktligt de allmänna intressen som berörs. För mer detaljerad beskrivning av riktlinjer för bebyggelse och gestaltning, se bilaga 1. Denna gäller främst för bebyggelse utanför angivna utvecklings- och utredningsområden. Områdenas numrering hänvisar till kartor i anslutning till texten. Beträffande verksamhetsområden se kapitel 6 Näringsliv, samt bilaga Utvecklingsområden Nedan redovisas olika utvecklingsområden för bostäder och verksamheter där planeringen påbörjats eller planeras att påbörjas under planperioden. 1.1 Centrala Åkersberga Centrum har under senare år genomgått en relativt kraftig förändring mot tätare och mer stadsmässig karaktär, som närmar Åkerberga till vattnet, vilket planeras fortsätta i nya etapper. Den mer långsiktiga utvecklingen av centrala Åkersberga, öster och väster om Åkers kanal, studeras i övergripande planer. I dessa skall avgränsningen av en tätare och mer stadslik tätortsstruktur studeras. Områdena närmast centrum och Åkers kanal utgör en naturlig utvidgning av den tätare stadsbygden. Under planperioden kan en successiv omvandling förväntas av industrimarken till handel och mindre störande arbetsplatser både längs Såg- och Stationsvägen. Vidare bör miljön och bebyggelsekaraktären längs hela Åkers kanal belysas liksom omvandlingen av Kungsängen i områdets södra del. Området bedöms innebära totalt ca nya bostäder och ett stort antal arbetsplatser. Planstudierna bör även belysa inverkan av Åkersberga centrum och den tätare»stadsbebyggelsen«växer mot Åkers kanal i kv Skonaren

15 5. Bebyg gelseutveckling Exempel på modern stadsbebyggelse nära sjö och natur. Järlasjö, Nacka ovan, Hammarby sjöstad, Stockholm nedan. olika järnvägslösningar inkl. en ev. förlängning av järnvägen norrut mot Roslags-Kulla och Norrtälje. Trafikstrukturen i centrala Åkersberga skall studeras med syfte att bl.a. avlasta väg 276 och de mest belastade utfarterna mot denna. Studien skall även försöka minska de barriäreffekter som järnväg och väg 276 idag skapar. Berörda intressen Centrala Åkersberga innefattar vissa naturminnen samt kulturmiljöer av såväl riks-, regionalt som kommunalt intresse. 1.2 Täljö-Gottsunda-Näs Området ingår i det område sydväst om centrum och Åkers kanal som är föremål för planering i en fördjupning av översiktsplanen (FÖP). Arbetet syftar till att klarlägga strukturen för ett betydande utvecklingsområde omedlebart väster om kanalen omfattande Täljö, Gottsunda och Näs. Området bedöms omfatta totalt ca bostäder och planläggs för permanent bebyggelse som avses anslutet till det allmänna VA-systemet. Planområdet omfattar förnyelseområden både norr och söder om järnvägen vid Täljö station liksom nybyggnadsområden i norr och söder. Planarbetet bör klargöra lämpligt reservat för en framtida vägförbindelse mot norr mellan Täljö och Stava, inklusive korsning med järnvägen. Planeringen bör möjliggöra en ny sträckning av Svinningevägen norr om Valsätra. Planering skall vidare klarlägga linjesträckning och reservat för en utbyggd Roslagsbana samt anvisa ev. nya stationslägen t.ex. vid Täljö och Runö. Området planläggs för permanent bebyggelse och ansluts till allmänt VA-system. Berörda intressen Täljöviken omfattar områden närmast vattnet som utgör ekologiskt särskilt känsliga områden. Dessutom ingår visst strövområde av kommunalt intresse. Området gränsar till föreslaget naturreservat på Näsudden. Vidare berörs kulturmiljö av regionalt intresse. 1.3 Svinninge Den omfattande fritidshusbebyggelsen i Svinninge har under en längre tid genomgått en successiv omvandling till permanentbebyggelse. Planläggning för permanent bebyggelse har påbörjats Området ansluts till allmänt VA-system. Den permanenta befolkningen har ökat med 75 % under den senaste 15-årsperioden och beräknas fortsätta att öka till ca personer under den kommande 10-årsperioden. I planområdets norra del skall mark reserveras för ett ev. nytt bergförlagt reningsverk. Berörda intressen Svinninge omfattar områden som utgör ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Dessutom återfinns ett Natura 2000 område, samt områden med kulturmiljö av kommunalt intresse. 11

16 Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 5. Bebyg g elseutveckling meter NORRTÄLJE KOMMUN NORRTÄLJE KOMMUN RoslagsKulla Östanå 2.6 Norra Ljusterö VALLENTUNA KOMMUN Väg 265 Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN Väg Norrö Stava TÄBY 1.2 E Täljö Skeppsdal 1.8 Skärgårdsstad 1.12 Ingmarsö Linanäs Lervik Södra Ljusterö VÄRMDÖ KOMMUN Svinninge 1.3 Husarö Flaxenvik 1.7 Brevik 1.11 Åsätra Margretelund Rydbo Mellansjö Åkersberga 1.1 Dyvik Östra Lagnö VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Utvecklingsområden Riksintresse Försvarsmakten Utredningsområden Kommungräns Befintliga bebyggelseområden 12 Efter utställning av översiktsplanen har utredningsområden på Ljusterö ändrats till utvecklingsområden. BEBYGGELSEUTVECKLING

17 5. Bebyg gelseutveckling Även med ett modernt formspråk kan god anpassning till miljön uppnås genom terränganpassning och bra materialval. 1.4 Rydbo Förutsättningarna för en utbyggnad av Rydbo samhälle bör studeras. Berörda intressen Rydbo samhälle innefattar inte några allmänna intressen. 1.5 Stava Befintligt förnyelseområde i anslutning till den kulturhistoriskt intressanta St. Stava gård föreslås genomgå en successiv komplettering och förtätning. I samband med att väg 276 förbättras bör förutsättningarna för en lokalväg/gång- och cykelväg (GC-väg) mellan Rosenkälla och Åkersberga studeras vilket skulle ge förutsättningar för en säkrare trafikmiljö och bättre kollektivtrafikförsörjning. Området planläggs och ansluts till allmänt VA-system. Berörda intressen Stava gränsar till områden med kulturmiljö av såväl regionalt som kommunalt intresse, men också till ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). 1.6 Säby - Norrö Området omfattar delar av Österåkers historiska kärna kring Norrö Tingshus och Åkersbro varför komplettering och utbyggnad måste ske med stor varsamhet. Det öppna landskapet mellan Norrö och Österåkers kyrka föreslås bevarat. Området planläggs och ansluts till allmänt VA-system. Berörda intressen Området innefattar områden med kulturmiljö av såväl regionalt som kommunalt intresse, men också ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Dessutom ingår visst strövområde av kommunalt intresse. 1.7 Brevik - Lervik - Flaxenvik Den omfattande fritidshusbebyggelsen i Brevik - Lervik - Flaxenvik har under en längre tid genomgått en successiv omvandling till permanentbebyggelse. Arbete med ett planprogram för hela området som underlag för detaljplanläggning och VA-utbyggnad avses att påbörjas under den kommande 5-årsperioden. Området skall planläggas för permanent bebyggelse och anslutas till allmänt VA-system. Berörda intressen Området innefattar ett naturminne samt vissa ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). 1.8 Grandalen Området utgörs av ett tidigare fritidshusområde som idag i huvudsak omvandlats till permanentboende. Området planläggs och ansluts till allmänt VA-system. I samband med planeringen bör möjligheterna för viss ytterligare bebyggelse prövas. Berörda intressen Grandalen gränsar till ekologiskt särskilt känsliga områden i söder. 1.9 Björkhaga Detaljplanläggning pågår för ny småhusbebyggelse samt förskola. Områdets östra delar bevaras som strövområde med anslutning till Trastsjön. Området föreslås anslutet till allmänt VA-system. Berörda intressen Björkhaga innefattar inte några allmänna intressen Solberga Solbergaområdet ca 3 km norr om centrum är ett förnyelseområde och skall planläggas för permanent bebyggelse. Området föreslås anslutet till allmänt VA-system. 13

18 5. Bebyg g elseutveckling Berörda intressen Solberga innefattar ekologiskt särskilt känsliga områden. Dessutom ingår visst strövområde av kommunalt intresse Ljusterö - Mellansjö Utvecklingsförutsättningarna för centrala Ljusterö är i många avseenden likartade med glesbygdsområden på fastlandet. Väl studerade och avgränsade kompletteringar med ny bebyggelse bör stärka öns långsiktiga utveckling. Utvecklingsförutsättningarna för ett stråk tvärs över Norra Ljusterö från färjeläget via Mellansjö till Åsätra bör studeras i ett planprogram. I programmet bör förutsättningarna för en campingplats på ön prövas. Läget för en fast förbindelse till fastlandet liksom en ny väg från Lagnövägen till Ljusterövägen bör beaktas i planeringen. Vägen till Åsätra bör likaså förbättras. VA-frågan föreslås studerad i samband med planarbetet. Berörda intressen Området Mellansjö/Åsätra omfattar kulturmiljö av stort intresse. Dessutom ingår del av strövområde av kommunalt intresse Ljusterö - Arnö/ Marum Områdena vid Arnö, Marum och Väsbystrand genomgår redan en omfattande omvandling till permanentboende. Förutsättningarna för en fortsatt omvandling/ förtätning bör studeras i ett planprogram. I samband med detta skall VA-frågan utredas. Berörda intressen Arnö/Marum omfattar kulturmiljö av kommunalt intresse. Dessutom ingår ett av kommunens naturminnen i området Ljusterö - Linanäs/Laggarsvik/ Skärsberget Utvecklingsförutsättningarna för södra Ljusterö vid Linanäs och Laggarsvik bör utredas i ett planprogram. Programmet bör syfta till att säkerställa så väl de fastboendes, fritidsboendes som båtlivets behov av utbyggnad och service. I samband med detta skall VA-frågan studeras och förutsättningarna för en utvidgning av befintligt VA-område vid Linanäs utredas. Berörda intressen Linanäs/Laggarsvik omfattar ett mindre område med kulturmiljö av kommunalt intresse. Dessutom ingår vissa ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Även relativt stora byggnader kan fås att smälta in i omgivningen genom uppdelning av volymer, användning av traditionella material och färger samt god terränganpassning 14

19 5. Bebyg gelseutveckling 2. Utredningsområden Nedan redovisas olika utredningsområden för bostäder och verksamheter där planeringen ännu inte kommit lika långt som för redovisade Utvecklingsområden. Förutsättningar för att lösa exempelvis VA och kommunikationer måste studeras vidare inom planprogram eller fördjupad översiktsplan, FÖP. 2.1 Rosenkälla Program som underlag för planering av nytt arbetsområde vid Rosenkälla har upprättats. Planområdet är avsett som ett område för utrymmeskrävande verksamheter och sällanköpshandel. Området samverkar med föreslaget område med motsvarande verksamheter i Gillinge i Vallentuna kommun. Området kan ses som en del av E18-stråket norr om Täby/Arninge och är intressant för utbyggnad efter att Norrortsleden färdigställs och kommunikationsläget starkt förbättrats. En förutsättning för utbyggnaden är att VAfrågan kan lösas. 2.2 Stava Syd Program förslås upprättat för ett nytt verksamhetsområde, preliminärt kallat Stava Syd, belägget söder om väg 276 vid Stava. Verksamhetsområdet förslås i första hand avsett för tyngre och delvis störande verksamheter. Området trafikförsörjs via ny anslutning till väg 276. Området kan utgöra ett alternativt läge för en framtida återvinningscentral. Berörda intressen Stava syd innefattar strövområden av kommunalt intresse och gränsar till ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) i öster. 2.3 Östra Margretelund Program föreslås upprättat för planläggning för bostäder av området norr om Valsjön mellan Högsättra och Margretelundsvägen. Berörda intressen Östra Margretelund innefattar ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) samt strövområden av kommunalt intresse. gårdsstad där befintlig infrastruktur till viss del kan utnyttjas. Områdets avgränsning skall ske med hänsyn till befintlig skjutbana. Berörda intressen Norra Skärgårdsstad innefattar inte några allmänna intressen men gränsar mot områden med särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB. 2.5 Brännbacken Befintlig avfallsanläggning och avslutad deponi föreslås avvecklade. Gällande fördjupad översiktsplan avses att upphävas. Ny återvinningscentral etableras i områdets västra del inom detaljplanelagt område med nära anslutning till väg 276. Brännbacken utvecklas samtidigt till ett verksamhetsområde för störande verksamhet och upplag. Omvandlingen förutsätter att VA-frågorna behandlas på ett samlat sätt varför det allmäna verksamhetsområdet kan komma att utökas. Berörda intressen Området ingår delvis i kommunens kust- och skärgårdszon. Tidig morgon vid Österåkers Golfklubb. Långhundraledens västra sträckning kan avläsas Som förberedelse till utbyggnaden har tillståndsprövning enligt MB av berguttag genomförts. Berguttaget är villkorat till att detaljplan upprättas för området. Berörda intressen Rosenkälla trafikplats och E 18 utgör riksintresse. 2.4 Norra Skärgårdsstad Då den nuvarande användningen av Brännbacken har upphört och efter att avfallshanteringen flyttats närmare väg 276 öppnas möjligheter för användning av närliggande områden. Kompletterande bostadsbebyggelse bör efter detaljplanläggning kunna bli aktuell i ett område norr om nuvarande Skär- 15

20 5. Bebyg g elseutveckling 2.6 Östanå - Roslags-Kulla - Wira Området som idag innehåller flera grupper av samlad bebyggelse, delvis med mycket lång tradition, skulle kunna bilda kärna i en medveten förtätning/komplettering. Området i anlutning till bryggan skulle kunna utvecklas till ett mindre kustsamhälle i likhet med Dalarö eller Furusund. Området utgör redan idag en knutpunkt och omstigningsplats för trafiken till Ljusterö. En funktion som kan accentueras, i synnerhet om järnvägen på sikt dras vidare från Åkersberga. Bryggan vid Östanå bör utvecklas till en naturlig angöringspunkt för person- och godstrafik ut till öarna och delar av norra skärgården med förbättrade uppställningsplatser för bilar och kompletterad service. Läget för en ev. framtida fast förbindelse till Ljusterö skall beaktas i planeringen. Områdets utveckling studeras i ett planprogram. VA-frågan skall studeras i samband med planarbetet. Berörda intresse Östanå - Roslags-kulla - Wira ingår delvis i kommunens kust- och skärgårdszon. Det innefattar också kulturmiljöer av såväl riksintresse som av regionalt och kommunalt intresse samt område med landskapsskydd. Vidare finns ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) och Natura 2000 områden. Dessutom utgör området riksintresse för friluftsliv och ett strövområde av kommunalt intresse. 3. Kust- och skärgårdsområdet Området innehåller flera grupper av samlad bebyggelse, delvis med mycket lång tradition. En fortsatt bebyggelseutveckling bör möjliggöras med beaktande av övriga intressen i området. Utöver de fördjupningar som redovisats ovan föreslås översiktsplanen fördjupad i en Kust- och skärgårdsplan. Denna föreslås genonomförd i etapper med början för Ljusterö och Östra Lagnö. VA-frågan skall studeras i samband med planarbetet. Berörda intressen Området ingår i kommunens kust- och skärgårdszon. Det innefattar också kulturmiljöer av såväl riksintresse som av regionalt och kommunalt intresse samt område med landskapsskydd. Vidare finns ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Dessutom utgör stora delar av området riksintresse för friluftsliv och delvis strövområde av kommunalt intresse. Huvudmannaskap Huvuddelen av kommunens bebyggelseområden utgörs av områden med enskilt huvudmannaskap för vägar och annan allmän plats. Kommunalt huvudmannaskap tillämpas normalt i de centrala delarna av Åkersberga samt för anläggningar av större allmänt intresse. Framtida riktlinjer för huvudmannaskap för allmän plats skall tas fram för olika typer av områden i samband med fortsatt planarbete. Miljöbedömning En bebyggelseutveckling huvudsakligen i anslutning till Roslagsbanan och andra områden med en bra kollektivtrafik ger förutsättningar för ett miljöanpassat resande. Då stora delar av kommunens tillväxt beräknas ske inom områden där marken redan är i anspråktagen för bebyggelse genom förtätning av fritidshusområden eller i centrala Åkersberga kan tillväxten ske med relativt begränsade intrång i värdefull kulturmiljö och naturmark. Föreslagen utveckling innebär även att den goda tillgången till tätortsnära grönområden bibehålles. Dalarö, Haninge kommun - ett exempel på kustsamhälle som förenar boende och turism med rollen som replipunkt för skärgården 16

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.

Läs mer

5. Bebyggelseutveckling

5. Bebyggelseutveckling 5. Bebyg g elseutveckling 5. Bebyggelseutveckling Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Österåkers särskilda kvaliteter som skärgårdskommun i visionen skärgård och stad Tillvarata det värdefulla natur-

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Planuppdrag för "del av Hagby 1:5, Husby 2:112 m.fl."

Planuppdrag för del av Hagby 1:5, Husby 2:112 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE K Samhällsbyggnadsförvaltningcn 2013-04-16 Dnr KS 2012/0485-218 Till kommunstyrelsen Planuppdrag för "del av Hagby 1:5, Husby 2:112 m.fl." Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Österåkers kommun Sanhällsbyggnadsförvaltningen Datum: 2014-04-28 Dnr: KS 2014/0114-219 PM, Ställningstagande till översiktsplanens aktualitet Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

14. Konsekvensbedömning

14. Konsekvensbedömning Omfattning och inriktning Syftet med konsekvensbedömningen är att underlätta förståelsen av planen och dess konsekvenser. Beskrivningen av planens konsekvenser skall utvecklas under hela planeringsprocessen,

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN. Start-PM för Kolvik, Delområde K3. Start-PM 2014-03-26. Bakgrund. Dnr 11SPN/0304. Handläggare: Soroor Notash Tel: 08-570 476 74

VÄRMDÖ KOMMUN. Start-PM för Kolvik, Delområde K3. Start-PM 2014-03-26. Bakgrund. Dnr 11SPN/0304. Handläggare: Soroor Notash Tel: 08-570 476 74 VÄRMDÖ KOMMUN Start-PM 2014-03-26 Dnr 11SPN/0304 Handläggare: Soroor Notash Tel: 08-570 476 74 Start-PM för Kolvik, Delområde K3 Karta- utbyggnadsordning Översiktsplanen Figur 1. Översiktskarta. Bakgrund

Läs mer

Detaljplan för Hönsäter 5:12 och del av Hönsäter 5:4 Götene kommun Dpl #145. ANTAGANDEHANDLING dat mars 2009

Detaljplan för Hönsäter 5:12 och del av Hönsäter 5:4 Götene kommun Dpl #145. ANTAGANDEHANDLING dat mars 2009 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Karta med text från ÖP del 2 Planen antagen 2009-03-24 Laga kraft 2009-04-23 Genomförandetiden utgår 2019-03-24 Bilagor Fastighetsförteckning

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Resarö mitt och Överbyvägen Församråd om utveckling av bebyggelsen runt Resarö mitt och gång- och cykelväg längs Överbyvägen (dp 382)

Resarö mitt och Överbyvägen Församråd om utveckling av bebyggelsen runt Resarö mitt och gång- och cykelväg längs Överbyvägen (dp 382) VAXHOLMS STAD Resarö mitt och Överbyvägen Församråd om utveckling av bebyggelsen runt Resarö mitt och gång- och cykelväg längs Överbyvägen (dp 382) Överbyvägen är ett välanvänt gång- och cykelstråk för

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Stockholm Nordost - en vision

Stockholm Nordost - en vision - en vision 2005-09-21 - en vision 1 Vision Visionen Stockholmsregionen växer och är den mest attraktiva sektorn i regionen. Med 40 000 nya bostäder och effektiva kommunikationer attraherar vi 100 000

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

11. Kommunikationer. Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla en helhetssyn på transportsystemet

11. Kommunikationer. Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla en helhetssyn på transportsystemet Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla en helhetssyn på transportsystemet Främja en utveckling som erbjuder attraktiva alternativ till bilen i form av kollektivtrafik och cykelvägnät Kommunens infrastruktur

Läs mer

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta daterad 2013-03-11 Planbeskrivning daterad 2013-03-11 Genomförandebeskrivning

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Datum 2016-11-30 Dnr KS 2014/0321-212 Beslutad: styrgrupp, tjänstemän 2016-11-30 styrgrupp,

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

Informationsmöte om Sverigeförhandlingen

Informationsmöte om Sverigeförhandlingen Informationsmöte om Sverigeförhandlingen 2015-12-10 Charlotte Hedlund Översiktsplanerare Syftet med möte Information om Sverigeförhandlingen Nytta för Stockholm Nordost (STONO) och Österåker Deltagande

Läs mer

Minnesanteckningar Informationsmöte FÖP Norra Vallentuna och Lindholmen

Minnesanteckningar Informationsmöte FÖP Norra Vallentuna och Lindholmen 2014-01-31 SID 1/6 Minnesanteckningar Informationsmöte FÖP Norra Vallentuna och Lindholmen Datum: 30 januari 2014 Tid: 19:00-20:30 Plats: Hammarbacksskolans matsal Närvaro Omkring 80 Vallentunabor kom

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Förtäta och bygga samman den utspridda bebyggelsestrukturen

Förtäta och bygga samman den utspridda bebyggelsestrukturen Del 2 Planförslag I detta avsnitt beskrivs förslaget för hur Österåkers mark- och vatten områden ska användas till år 2040.Varje del innehåller beskrivning av: - förutsättningar - utmaningar - framtidsbild

Läs mer

Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar

Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar Gösi jlf Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-09-01 Dnr KS 2015/0280 Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar Beslutsförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008.

Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008. Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008. Stadsarkitekt fram till 2006: Hans Folkeson Planförfattare: Per Iwansson, planchef

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-05-22 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39. DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016

Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Tjänsteutlåtande 0 Österåke Samhällsbyggnadsförvaltningen Till Kommunstyrelsen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0088 Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Sammanfattning

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

VA-strategi, Österåkers kommun 2007-10-22

VA-strategi, Österåkers kommun 2007-10-22 VA-strategi, Österåkers kommun 2007-10-22 Projektgrupp VA-strategin har tagits fram av SWECO FFNS Arkitekter AB på uppdrag av Stadsarkitektkontoret i Österåkers kommun i samarbete med Roslagsvatten AB.

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2014-02-13 3 Yttrande, ersättningstrafik 2014 (KS 2014.029) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar att

Läs mer

Förslag till fortsatt planeringsarbete beträffande utveckling av Svartsö

Förslag till fortsatt planeringsarbete beträffande utveckling av Svartsö Diarienummer: 05KS/0109 Datum: 2012-09-24 Handläggare: Kristina Adolfsson Kontor/ Enhet: Planenheten E-post: kristina.adolfsson@varmdo.se Samhällsplaneringsnämnden Förslag till fortsatt planeringsarbete

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Framtid Framgång Framkomlighet. En vision för tillväxt 2010 2040. Förslag 2012-02-29 Vision Stockholm Nordost 1

Framtid Framgång Framkomlighet. En vision för tillväxt 2010 2040. Förslag 2012-02-29 Vision Stockholm Nordost 1 Framtid Framgång Framkomlighet En vision för tillväxt 2010 2040 Förslag 2012-02-29 Vision Stockholm Nordost 1 Innehåll Samarbete för en stark vision.... 3 Framtid, framgång, framkomlighet.... 4 Stadsstruktur...

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Förslag till planläggning av Dalarö

Förslag till planläggning av Dalarö Förslag till planläggning av Dalarö Uppdrag: Föreslå hur ett planläggningsarbete bör initieras och prioriteras för fler bostäder, infrastruktur, service mm i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart Dalarö

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

Utanför nordostsektorn är Upplands Väsby, Arlanda, Sollentuna och Kista målpunkter som lyfts fram under samråd med kommunerna.

Utanför nordostsektorn är Upplands Väsby, Arlanda, Sollentuna och Kista målpunkter som lyfts fram under samråd med kommunerna. 3.6.2 Målpunkter Huvudsakliga er för nordostkommunernas invånare är centrala Stockholm samt Mörby centrum, Danderyd sjukhus och Täby centrum. Kollektivtrafikpunkter såsom Roslagsbanans stationer är också

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Stad, skärgård och landsbygd. Översiktsplan för Österåkers kommun 2040

Stad, skärgård och landsbygd. Översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Stad, skärgård och landsbygd Översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Samrådsförslag mars 2017 Översiktsplan 2040 Österåkers kommun Fotografier och kartor: Österåkers kommun där inget annat anges. 2 Inledning

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

12. Bebyggelseutveckling i stora drag

12. Bebyggelseutveckling i stora drag 12:1 12. Bebyggelseutveckling i stora drag 12.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden,

Läs mer

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION TYCK OM TYRESÖS FRAMTID IGEN! Hur ska det vara att leva i Tyresö kommun år 2035? Många Tyresöbor har tyckt till om det och mycket annat under den

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8 INNEHÅLL Syfte och inledning...4 Planändringens syfte...4 Bakgrund...4 Planprocessen efter samrådet...4 Planområdet...5 Planändringens avgränsnig...5 Markägoförhållanden...5 Nuvarande markanvändning...

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer