för mobiltelefonisystem

Transkript

1 Hälsokonsekvensbedömning av infrastruktur för mobiltelefonisystem Utbyggnad av tredje generationens mobiltelefoni (3G)

2 Hälsokonsekvensbedömning av infrastruktur för mobiltelefonisystem Utbyggnad av tredje generationens mobiltelefoni (3G)

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND, 2009, R 2009:05 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ELISABETH NORDLING OMSLAGSFOTO: Anders Wiklund/SCANPIX Foto inlaga: Lennart Ström GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: Elanders Sverige AB, 2009

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary 10 Bakgrund till denna fallstudie Syftet med detta projekt 10 Fakta om mobiltelefonisystem och exponering för radiovågor 11 Teoridel. Hälsokonsekvensbedömningar hur går man till väga? Planering av hur HKB:n ska genomföras Beskrivning av referensalternativet och situationen år Val av mål och bestämningsfaktorer 23 Val av bedömningsverktyg 28 Val av prioriterade grupper Analys Bedömning på nationell nivå 30 Bedömning på lokal nivå 38 Processen Resultatsammanställning och slutsatser Bestämningsfaktorer för hälsa 44 Jämlikhet i hälsa 45 Jämställdhet i hälsa Erfarenheter från denna studie Allmänna erfarenheter 47 Slutsats angående metodutveckling av HKB för infrastruktursatsning Medverkande 50 Ordlista 52 Referenser 55 Bilagor 73 Kontaktuppgifter

5

6 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Hälsokonsekvensbedömning är ett verktyg för att synliggöra hur besluten kan bidra till att nå social hållbarhet. Enligt regeringen bör politiska beslut utformas med hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Som ett led i detta har Folkhälsoinstitutet prövat metoden på ett aktuellt ämne, utbyggnaden av infrastrukturen för tredje generationens mobiltelefoni, främst orsakat av den oro som uttrycktes både i media och i kontakter med institutet. I hälsokonsekvensbedömningen har ingått att göra systematiska mätningar av radiovågsexponering i Ekerö kommun och Solna stad år 2004 samt beräkningar av exponering för år Således har arbetet bidragit till att höja kunskapsnivån om de miljömässiga faktorer som påverkar hälsan. Deltagarlista redovisas i slutet av rapporten. Ett varmt tack till alla som bidragit med sina kunskaper och ett särskilt tack till representanterna för Ekerö och Solna samt till Statens strålskyddsinstitut, nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten, som har initierat och utfört mätningar av radiovågsexponering år 2004 samt Ericsson som genomfört beräkningar av exponeringen i ett framtidsscenario för år Förhoppningen är att rapporten kommer att bidra till att öka kunskapen om utbyggnaden av infrastrukturen av den tredje generationens mobiltelefoni och fortsatt dialog i samhället. Östersund mars 2009 Sarah Wamala generaldirektör HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 5

7 Sammanfattning Som ett led i metodutveckling för hälsokonsekvensbedömning enligt propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) initierade Statens folkhälsoinstitut projektet Hälsokonsekvensbedömning (HKB) av utbyggnad av infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnaden). Projekt gruppen bestod av representanter från Ekerö kommun och Solna stad, Statens strålskyddsinstitut och Statens folkhälsoinstitut. Till projektgruppen knöts en styrgrupp med representanter från de båda myndigheterna och en referensgrupp med berörda myndigheter, representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, två kommuner, Operatörernas branschförbund och för tillverkare av basstationer, Elöver känsligas Riksförbund och Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten skap. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om vad ny infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnad) får för konsekvenser på nationell och lokal nivå. Projektgruppen har valt ut ett antal bestämnings faktorer för hälsa, som kan påverkas av utbyggnaden. En viktig del i projektet har varit att undersöka hur exponering för radiovågor förhåller sig till gällande referensvärden dels i utgångsläget år 2004, dels genom beräkningar i ett scenario år För miljömålet Säker strålmiljö har mät ningar gjorts på tio platser i Ekerö kommun och Solna stad. Ekerö representerar en glest bebyggd kommun och Solna en tätt bebyggd. Mätresultaten har dokumenterats i en rapport utgiven av Statens strålskyddsinstitut 1 (SSI) Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer, 2004:13. Den finns tillgänglig på Strålsäkerhetsmyndighetens (tidigare SSI) hemsida under Publikationer. För att uppskatta hur 3G-näten kan komma att behöva byggas ut till år 2010 har datorsimuleringar, baserade på en fastställd datoriserad simuleringsmodell, som kan hantera omfattande indata och beräkningar, genomförts. Projektgruppen har gjort antaganden att mobiltelefonikommunikationen i 3G-näten är mycket omfattande år Syftet har varit att se hur exponeringen då ökar och hur den förhåller sig till referensvärdet. Beräkningar utfördes sedan av Ericsson. På lokal nivå i Ekerö bedömdes även ett bygglov för en mastutbyggnad med hänsyn till bestämnings faktorer för hälsa. Resultatet på nationell nivå är att mätningarna för Säker strålmiljö år 2004 hade mycket låga värden i förhållande till referensvärdet, som mest 300 miljondelar. I scenariot år 2010 kommer enligt beräkningarna inte exponeringen för radiovågor att öka nämnvärt i omfattning i förhållande till referensvärdet. Enligt beräkningarna kommer det att öka 2 till 8 gånger i förhållande till genomförda mätningar, det vill säga som mest 0,24 procent av refe- 1. Fr.o.m Strålsäkerhetsmyndigheten 6 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

8 rensvärdet. En viss förbättring av övriga bestämningsfaktorer för hälsa kan ses med ny teknik med ökade möjlig heter till kommunikation. Elöverkänsliga som har ingått i projektet har pekat på att det är ett problem med master i närheten av deras bostäder och att de hyser oro för utbyggnaden. Vad gäller det bygglov för mastutbyggnad i Ekerö, som bedömdes med hänsyn till bestämningsfaktorer för hälsa, ändrades den första placeringen av masten efter kontakt med sakägare i ärendet. Där ingick endast bestämningsfaktorerna för God bebyggd miljö. Resultatet från mätningar i Ekerö och Solna år 2004 och antaganden i framtidsscenario 2010 och beräkningar av exponering för radiovågor har visats på utställningar i Ekerö och Solna bibliotek under december 2004 och januari Två möten har hållits med referens gruppen. Projektgruppen föreslår förnyade mätningar år 2010, som då kommer att visa om den verkliga exponeringen är lägre eller högre än beräknat. En förhoppning är att systematiska mätningar samt beräkningar i framtidsscenariot, särskilt om de sedan kan kompletteras med uppföljande mät ningar, kan göra att de människor som varit oroliga för exponering för radiovågor blir mindre ängsliga. Under pro cessens gång har Elöverkänsligas Riksförbund framfört att det behövs mer forskning inom om rådet hälsoeffekter av mobiltelefoni samt om elöverkänslighet. Användning av mobiltelefoner och effekter av detta har behandlats i ett annat projekt, Transparensforum 2, som pågått samtidigt med denna studie. 2. Transparensforum beskrivs under rubriken Hur har referensvärden för säker strålmiljö arbetats fram. HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 7

9 Summary The objective of this project was to increase knowledge about what consequences new infrastructure for mobile telephony systems (3G expansion) has on a national and local level. The project group chose a number of determinants of health that can be affected by the expansion. One important part of the project was to investigate how exposure to radio waves relates to the current reference values at the starting point in 2004 and through forecasts on a 2010 scenario. For the environmental goal, Safe radiation environment, measurements have been made at ten locations in the Municipality of Ekerö and the City of Solna. Ekerö represents a sparsely built municipality and Solna a densely built municipality. The measurement results were documented in a report issued by the Swedish Radiation Protection Institute 3 (SSI) Measurement of radiofrequency electromagnetic fields in different outdoor environments, 2004:13. This report is available on the Swedish Radiation Safety Authority s (formerly SSI) website, under Publications. In order to estimate how the 3G networks may need to be expanded by 2010, computer simulations were conducted based on an established computerised simulation model that can handle extensive input data and calculations. The project group made the assumption that mobile telephony communication in the 3G networks will be extensive in The objective was to see how exposure would then increase and how it relates to the reference value. Calculations were then carried out by Ericsson. At the local level in Ekero, a building permit for a pylon expansion was also assessed with regard to determinants for health. The results on a national level are that the measurements for a Safe radiation environment had very low values relative to the reference value in 2004, at 300 parts per million at most. In the 2010 scenario, the extent of exposure to radio waves will not notably increase relative to the reference value according to the forecasts. According to these calculations, it will increase by 2 to 8 times relative to conducted measurements, i.e. a maximum of 0.24% of the reference value. Some improvement of other determinants of health can be seen with new technology with greater possibilities for communication. Those hypersensitive to electromagnetic fields that were included in the project pointed out that there is a problem with pylons close to their homes and that they are concerned about the expansion. With regard to the building permit for the pylon expansion in Ekerö, which was assessed with regard to determinants of health, the first placement of the 3. The Transparency Forum is described in section HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

10 pylons was changed after contact with parties to the case. There, only the determinants for a Good developed environment were included. The results from the measurements in Ekerö and Solna in 2004, the assumptions in the future scenario for 2010 and the calculations of exposure to radio waves were presented at exhibitions in the Ekerö and Solna libraries during December 2004 and January Two meetings were held with the reference group. The project group proposes renewed measurements for 2010, which will then show if the real exposures are lower or higher than estimated. It is hoped that systematic measurements and calculations in the future scenario, particularly if they can then be supplemented with follow-up measurements, can mean that the people that have been worried about exposure to radio waves will be less anxious. In the course of the process, the Swedish Association for the ElectroSensitive presented the view that more research is needed in the area of health effects of mobile telephony and about hypersensitivity to electromagnetic fields. The use of mobile phones and effects of this use were the subject of another project, Transparency Forum, which was under way at the same time as this study. As part of the methods development for the health impact assessment in accordance with the Targets for public health (prop. 2002/03:35), the Swedish National Institute of Public Health initiated the project, Health Impact Assessment (HIA) of the expansion of infrastructure for mobile telephony systems (3G expansion). The project group comprised representatives from the Municipality of Ekerö, the City of Solna, the Swedish Radiation Protection Institute and the Swedish National Institute of Public Health. A steering committee with representatives from both of the authorities and a reference group with concerned authorities, representatives from the Swedish Association of Local Authorities and Regions, two municipalities, the Operators Trade Association and manufacturers of base stations, the Swedish Association for the Electro- Sensitive and the Research Council for working life and sociology were linked with the project group. HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 9

11 Bakgrund till denna fallstudie Utbyggnaden av infrastruktur för tredje generationens mobiltelefoni (3G) har engagerat många människor i landet. På landsbygden har de höga masterna blivit ett nytt inslag i landskapsbilden. Många har krävt att master flyttas eller helt enkelt inte sätts upp. Särskilt omdebatterat har master i närheten av skolor varit. I tättbebyggt område har utbyggnaden inte varit lika ifrågasatt, eftersom antennerna varit mindre och ofta monterats på husväggar. Farhågor om ökad exponering för radiovågor har framförts och debatterats flitigt. Vissa ser fördelar med utbyggnaden, som gör att fler kan kommunicera genom mobiltelefoni, skicka bilder och får ökade möjligheter till uppkoppling mot internet. Andra oroar sig för eventuell ökad exponering. Den snabba utbyggnadstakten har också tagits upp. De starkaste protesterna har kommit från Elöverkänsligas Riksförbund, som själva har svårt att utnyttja tekniken samtidigt som de upplever oro för ökad exponering. För de hörselskadade har utbyggnaden av denna teknik inneburit en revolution, då de nu kan kommunicera med teckenspråk genom mobiltelefoni. En viktig uppgift för Statens folkhälsoinstitut är att bidra till utvecklingsarbetet avseende Hälsokonsekvensbedömning (HKB), för lokal, regional, nationell och internationell nivå. Enligt propositionen Mål för folk hälsan (25) bör HKB prövas på ett antal väl utvalda beslutsunderlag inom några områden med central betydelse för folkhälsan. Ett område som är angeläget från folkhälsosynpunkt är införandet av tredje generationens mobiltelefonisystem (3G), bland annat genom att utbyggnaden har lett till oro (1). Vidare anser vissa att den demokratiska processen med delaktighet och information inte fungerat tillfredsställande. Ett möjligt sätt att minska dessa problem är att genomföra HKB på kommunal nivå för att öka kunskaperna om konsekvenserna. Syftet med detta projekt Syftet med detta projekt har varit att genom en HKB öka kunskapen om vad ny infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnad) får för konsekvenser på nationell och lokal nivå. För den nationella nivån har en generell bedömning av utgångsläget år 2004 och en framtida bedömning av år 2010 gjorts. Den lokala nivån har bedömts utifrån ett kommunalt ärende, det vill säga ett konkret fall. 10 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

12 Exponeringen 3 för radiovågor i denna HKB har bedömts utifrån hur den förhåller sig till gällande referensvärde. Referensvärdet bygger på Statens strålskyddsinstituts 4 (SSI) allmänna råd FS 2002:3. I de allmänna råden ges grundläggande begränsningar samt referensvärden. De grundläggande begränsningarna säkerställer att elektriska eller magnetiska fenomen som kan uppträda i kroppen inte stör funktioner i nervsystemet eller ger upphov till skadlig värmeutveckling. Referensvärdena utgörs av storheter som är mätbara utanför människokroppen. De är härledda ur de grundläggande begränsningarna och säkerställer att de grundläggande begränsningarna inte överskrids (2). Sedan 12 oktober 2005 har kommunerna en ny roll enligt Miljööverdomstolens dom, se bilaga 1. Enligt domen har mobilmaster och antenner för 3G klassats som miljöfarlig verksamhet. Kommunerna har ett tillsynsansvar över sändarna och att referensvärdet inte överskrids. Om kommunen behöver hjälp med mätningar ska de i första hand vända sig till operatören eller en mätkonsult. Fakta om mobiltelefonisystem och exponering för radiovågor I arbetsprocessen kom fokus att ligga på miljömålet Säker strålmiljö. Kommunikationen i mobiltelesystemet sker i luften med hjälp av radiovågor, som första eller sista del i kommunikationen mellan sändare och mottagare. Innan dess går den oftast i kabel. Radiovågor har använts i kommunikationen sedan slutet av 1800-talet. Ett stort tillämpningsområde har utvecklats sedan dess, till exempel TV- och radioutsändningar, radiokommunikation på båtar och i flygplan samt kommunikationsradio för polis, räddningstjänst, taxi, åkerier och elbolag. Olika typer av sändare sänder med olika effekt. En TV-sändare kan ha mer än gånger högre effekt än en basstation för mobiltelefoni (3). Radiokommunikationen upptar för första generationens mobiltelefoni (NMT) frekvenser runt 450 MHz. Andra generationens (GSM900 och GSM1800) mobiltelefoni använder frekvenserna 900 och MHz och tredje generationens (UMTS även kallad 3G) använder frekvenser runt MHz (4). 3G har frekvensspektrum runt 2 GHz och ger större möjligheter till multimedietjänster än 2G genom möjligheter att använda större dataöverföringshastigheter. Den tredje generationens mobiltelefoni, 3G, togs i drift 2002 och fungerar samtidigt med den andra gene rationens telefoni, Global Communications System (GSM), som kom under 1990-talet. Skillna den mellan de olika systemen är den stora datamängd, som 3G kan överföra. Det innebär att tekniken inte bara kan överföra bilder utan även videotelefoni. Det är därför möjligt att surfa på internet med 3G och lösningar för att surfa med datorn via 3G-modem och speciella abon nemang har lanserats efter hand. En ökad användning av tekniska lösningar som ger upphov till elektromagnetiska fält har skett genom utvecklingen inom telekom munikation, IT, trans- 3 4 Fr.o.m Strålsäkerhetsmyndigheten HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 11

13 port- och säkerhetssystem (5). I figur 1 visas exempel på olika frekvensområden för TV, 3G etcetera (4). Vad är elektriska/magnetiska/elektromagnetiska fält? Alla elektriska strömmar ger upphov till magnetfält. Vid lägre frekvenser är de elektriska och magnetiska fälten separerade från varandra, exempelvis i vägguttag för elektriska apparater på 50 Hz. Vid radiofrekventa fält, där bland annat mikrovågor ingår är de elektriska och magnetiska fälten bundna till varandra. Man talar då om elektromagnetiska fält. Om strömmen varierar som växelström, så varierar också magnetfältet runt denna ström. De elektromagnetiska fälten för radiokommunikation består av två komponenter elektriska och magnetiska fält. Det elektriska fältet uttrycks i V/m och det magnetiska fältet i A/m. Fälten har både storhet och riktning (6). Radiovågor är en del av det som brukar benämnas elektromagnetiska spektrumet (se figur 1). Ju längre till höger i figuren som man kommer, desto högre är frekvensen och desto kortare är våglängden. Med ökad frekvens ökar energiinnehållet för det elektromagnetiska fältets fotoner (energipaket) (3). I den här rapporten har använts exponering för radiovågor och i vissa fall strålning då text citeras. Radiovågor ligger inom det område som kallas icke-joniserande strålning, det vill säga strålning som har för liten fotonenergi för att kunna slita loss elektroner från materialets atomer eller molekyler till skillnad från exempelvis gammastrålning och röntgenstrålning, som är joniserande strålning (15). Den Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP), granskade 1998 all forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält. På grundval av ICNIRP:s riktlinjer gav EU ut sina rekommendationer De rekommendationerna har införts i Sverige som allmänna råd från SSI (3). Radiovågornas intensitet mäts i W/m 2 och referensvärdet är 10 W/ m 2 för infrastruktur för 3G-system (3). Som framgår av Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, är rekommenderat referensvärde för allmänheten (7): Vid frekvensen 900 MHz (GSM 900) är 4,5 W/ m 2 uttryckt i strålningstäthet, eller 41 V/m uttryckt i elektrisk fältstyrka. Vid 1800 MHz (GSM 1800) 9 W/ m 2 eller 58 V/m. Vid 2000 MHz (UMTS eller 3G) 10 W/ m 2 eller 61 V/m. 12 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

14 Radiovågor, radiofrekventa elektromagnetiska fält och elektromagnetiska fält samt strålning Strålning är en mycket vid term (kan vara partiklar, elektromagnetiska fält, joniserande strålning) och förknippas ofta med fara. I det här sammanhanget är en mer korrekt benämning radiovågor eller radiofrekventa elektromagnetiska fält, som snävar in begreppet. I möjligaste mån används dessa olika benämningar i rapporten: radiovågor och elektromagnetiska fält. Det senare uttrycket används av Världshälsoorganisationen (WHO). De två olika benämningarna beror på att olika aktörer använder olika benämningar för samma begrepp. Den översta delen i figur 1 visar olika typer av elektromagnetisk strålning. Den nedre delen beskriver delar av det elektromagnetiska spektrumet med frekvensband som används i Sverige för olika typer av kommunika tion. Figur 1. Det elektromagnetiska spektrumet för olika typer av kommunikation med exempel på tillämpningar inom frekvensområdet 100 MHz och 40 GHz (4). Hur har referensvärden för säker strålmiljö arbetats fram? En internationell oberoende vetenskaplig kommission, International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) granskar återkommande vetenskapliga artiklar om elektromagnetiska fält. Medlemmarna i rådet får inte ha någon anknytning till industrin. Rådet har, tillsammans med WHO, anordnat flera internationella konferenser för att sammanfatta det vetenskapliga kunskapsläget och peka på kunskapsluckor, där insatser behöver göras. Forskningen har bedrivits under 50 år och referensvärdena har tagits fram med stora marginaler (3). EU rekommenderar att EU-länderna använder sig av ICNIRP:s gränsvärden (grundrestriktioner och referensvärden). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 13

15 Vidare har WHO haft ett projekt sedan 1996 med titeln The International EMF Project. Syftet med projektet är bland annat att gå igenom den vetenskapliga litteraturen med avseende på exponering av elektromagnetiska fält och dess biologiska effekter. Projektet ska också identifiera brister inom forskningsområdet samt uppmuntra till en gemensam standard inom EMF-området (elektromagnetiska fält), ge information om riskuppfattningar, riskkommunikation och råd om policyer på nationell nivå. Ett antal konferenser har genomförts och flera rapporter har publicerats under projekttiden (8). WHO:s slutsatser för mobil kommunikation och hälsa från maj 2006 är följande: Med hänsyn till de mycket låga exponeringsnivåerna och hittills genomförd forskning, finns det inga vetenskapliga bevis för att de svaga radiosignalerna från basstationer orsakar negativa hälsoeffekter (9). En svensk oberoende expertgrupp går igenom EMF-forskningen regelbundet på uppdrag av SSI. Den första rapporten kom 2003 och den senaste rapporten publicerades våren 2008 och täcker forskning publicerad fram till 2007 (10-12). Effekter av elektromagnetiska fält har även behandlats i en speciell arbetsgrupp, Transparensforum (13). En genomgång av aktuellt kunskapsläge har gjorts under ledning av Statens strålskyddsinstitut under år 2004 och Inbjudna till Transparensforum var berör da forskare, myndigheter, branschen, några kommuner samt intresseföreningar som Elöverkänsligas Riksför bund och Vågbrytaren, som engagerat sig i mobiltelefoniutbyggnaden och mobiltelefonin. Forskningsverksamheten är primärt inriktad på användning av mobiltelefoner, eftersom denna användning under värsta förhållanden (till exempel under avskärmade förhållanden i tunnelbanan, i bil) innebär en väsentligt högre exponering än användning av trådlösa telefoner eller kring basstationer. Samtidigt kan man konstatera att diskussionen om eventuella risker med mobiltelefoni i högre grad inriktas på dessa svagare exponeringar, det vill säga kring basstationer. Det be ror sannolikt på att dessa senare innebär en högre grad av ofrivillig exponering (14). Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har av regeringen i uppdrag att bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet. Uppdraget innebär att FAS, i samråd med forskningsaktörer, myndigheter och andra som FAS finner lämpligt, vartannat år ska dokumentera och informera om kunskapsläget sedan Gällande gränsvärden i Sverige och Europa Någon komplett förteckning gällande gränsvärden i Europa finns inte tillgänglig men Statens strålskyddsinstitut har lämnat följande uppgifter: De flesta medlemsländerna inom EU följer ICNIRP:s värden. Bulgarien, Slovakien, Tyskland och Nederländerna har ännu inte infört värden för hela frekvensområdet. I Grekland har man valt värden som ligger på procent av ICNIRP. I Litauen tillämpar man striktare värden än ICNIRP och även Polen har lägre värden. Slovenien tillämpar 10 gånger striktare värden än ICNIRP. Schweiz lär också ha antagit nivåer på 10 procent av ICNIRP:s värden. Spanien följer ICNIRP men enskilda självstyrande delar kan komma att besluta om mer restriktiva nivåer. Belgien är det enda land som har regionala skillnader i lagstiftning om gränsvärden. Där har en region fyra gånger strik- 14 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

16 tare gränsvärde jämfört med EU:s rekommendation. Det förekommer även att enskilda kommuner och motsvarande i vissa länder har som målsättning att upprätthålla betydligt lägre nivåer än de som anges i ICNIRP:s riktlinjer, men dessa lokala målsättningar är inga gränsvärden. Här kan kommenteras att de lägre referensvärdena är politiskt satta och inte baserade på ett vetenskapligt underlag. De flesta EU-länder har således liksom Sverige valt referensvärdet för exponering för radiovågor 10 W/m 2 för UMTS (3G). Nedan ges ett utdrag hämtat från WHO angående riktlinjer för elektromagnetiska fält i översättning. De internationella riktlinjer som tagits fram av ICNIRP baseras på en noggrann analys av all vetenskaplig litteratur (både termiska och icke-termiska effekter) och skyddar mot alla identifierade risker med exponering av radiovågor med stora säkerhetsmarginaler. Både mätningar och beräkningar visar att exponeringsnivån av radiovågor från basstationer är långt under internationella riktlinjer i områden där allmänheten har tillträde, normalt med en faktor 100 eller mer. Nivåerna av radiovågsexponering för en mobiltelefonsanvändare är betydligt högre, men under internationella riktlinjer. (9) Figur 2 beskriver exempel på effekttäthet från olika typer av radiosändare på två platser vid ett mättillfälle på respektive plats. Av figur 2 framgår att 3G (UMTS) har ungefär samma effekttäthet som FM-radiosändare. Kommunikationsradiosändare, 170 MHz, ger i detta exempel den starkaste signalen (29). Effekttäthet (mw/m 2 ) ,1 0,01 0,001 0,0001 FM DAB TV DVB NMT GSM Lägre än mätbarhetsgränsen GSM 1800 UMTS Upplänk DECT 2,5 GHz Övrigt Totalt 170 MHz Figur 2. Exempel på effekttäthet från olika typer av radiosändare på två platser. (FM= analog radio, DAB=digital radio, DVB=digital TV, NMT=första generationens mobiltelefoni, GSM 900 och GSM 1800=andra generationens mobiltelefoni, UMTS=tredje generationens mobiltelefoni, DECT=sladdlös telefon, 2,45 GHz= frekvens för olika användningar som WLAN, bluetooth, mikrovågsugn) (29). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 15

17 Exponering för elektromagnetiska fält sker både inomhus och utomhus. Allmänhetens expo nering är i regel mer än hundra till tusen gånger under de referensvärden, som gäller både i Sverige och i övriga Europa (5). Typisk exponering från basstation Radiobasstationer behövs för att mobiltelefoner ska kunna fungera. Basstationernas antenner sänder och tar emot radiovågor för att kommunicera med mobiltelefoner i närheten. Radiovågorna är av samma typ som de som använts för bland annat radio- och TV-sändningar i decennier. Basstationsantennerna är ofta placerade högt på ett hustak, i en mast eller ett torn för att kunna täcka ett stort område. Basstationsantennerna riktar radiosignalerna bort från byggnaden eller masten för att täcka ett visst område. Intensiteten hos radiovågorna sjunker snabbt med ökande avstånd från basstationsantennen. På marken, i hus och på andra platser där allmänheten befinner sig är exponeringsnivåerna från radiobasstationerna normalt väl under referensvärdena. Under och bakom en basstationsantenn är exponeringen låg. Endast i närheten av antennerna kan referensvärdena ibland överskridas. Storleken på detta område varierar från några centimeter för inomhusantenner upp till några meter för antenner monterade i master och på tak. I figur 3 A visas en basstationsmast med området där referensvärdet överskrids markerat. I figur 3 B visas exponeringsnivåerna från två basstationsantenner monterade på ett hustak. Inom det mörkare området är exponeringen över 10 procent av referensvärdet, i det ljusare området är exponeringen mellan 1 och 10 procent och utanför fälten är exponeringen under 1 procent av referensvärdet. Antennerna installeras så att obehöriga inte kan vistas i området där referensvärdena kan överskridas (17). 1% of exposure limit 10% of exposure limit Figur 3. (A) Basstationsmast med markerade driftområden där referensvärdena överskrids markerat med grönt, (B) typisk exponering från basstationsantenner monterade på ett hustak. Bilder från Ericsson. 16 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

18 Beskrivning av olika metoder för att bedöma radiovågor Mätningar Radiovågor kan bestämmas genom mätning. Det finns huvudsakligen två sätt att mäta. Antingen mäts den totala nivån av elektromagnetiska fält inom ett visst frekvensintervall eller så mäter man för olika frekvenser separat. Det senare kallas spektrala mätningar och innebär att signaler för olika ändamål som radio, TV och mobiltelefoni kan läsas ut var för sig. Exponeringsnivåerna som man uppmäter på en viss plats varierar beroende på vilken tid på dygnet man mäter. Normalt är det mest trafik under dagen. Nattetid, då det förekommer få samtal, härrör exponeringen huvudsakligen från basstationernas kontrollkanal som sänder hela tiden. Inom ramen för projektet har spektrala mätningar gjorts på tre platser i Solna och sju platser på Ekerö. Dessa mätningar har skett på dagtid och under arbetsveckan (4). Beräkningar Man kan också beräkna de elektromagnetiska fälten från en basstationsantenn. Oftast används numeriska metoder när man beräknar de elektromagnetiska fälten, men det går även att mycket förenklat beräkna exponeringen analytiskt med hjälp av fysikaliska formler. För att göra beräkningar i ett framtidsscenario, som detta projekt, behöver man göra en rad antaganden. Förutom att uppskatta hur mycket trafik som kommer att genereras i näten i framtiden, behöver man ta hänsyn till omgivningen. Bebyggelse, terräng och hur människor rör sig i området är andra aspekter som bör beaktas. I detta projekt har en datoriserad simuleringsmodell använts tillsammans med en rad antaganden om samtalstrafik och radiomiljö (18). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 17