för mobiltelefonisystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för mobiltelefonisystem"

Transkript

1 Hälsokonsekvensbedömning av infrastruktur för mobiltelefonisystem Utbyggnad av tredje generationens mobiltelefoni (3G)

2 Hälsokonsekvensbedömning av infrastruktur för mobiltelefonisystem Utbyggnad av tredje generationens mobiltelefoni (3G)

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND, 2009, R 2009:05 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ELISABETH NORDLING OMSLAGSFOTO: Anders Wiklund/SCANPIX Foto inlaga: Lennart Ström GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: Elanders Sverige AB, 2009

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary 10 Bakgrund till denna fallstudie Syftet med detta projekt 10 Fakta om mobiltelefonisystem och exponering för radiovågor 11 Teoridel. Hälsokonsekvensbedömningar hur går man till väga? Planering av hur HKB:n ska genomföras Beskrivning av referensalternativet och situationen år Val av mål och bestämningsfaktorer 23 Val av bedömningsverktyg 28 Val av prioriterade grupper Analys Bedömning på nationell nivå 30 Bedömning på lokal nivå 38 Processen Resultatsammanställning och slutsatser Bestämningsfaktorer för hälsa 44 Jämlikhet i hälsa 45 Jämställdhet i hälsa Erfarenheter från denna studie Allmänna erfarenheter 47 Slutsats angående metodutveckling av HKB för infrastruktursatsning Medverkande 50 Ordlista 52 Referenser 55 Bilagor 73 Kontaktuppgifter

5

6 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Hälsokonsekvensbedömning är ett verktyg för att synliggöra hur besluten kan bidra till att nå social hållbarhet. Enligt regeringen bör politiska beslut utformas med hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Som ett led i detta har Folkhälsoinstitutet prövat metoden på ett aktuellt ämne, utbyggnaden av infrastrukturen för tredje generationens mobiltelefoni, främst orsakat av den oro som uttrycktes både i media och i kontakter med institutet. I hälsokonsekvensbedömningen har ingått att göra systematiska mätningar av radiovågsexponering i Ekerö kommun och Solna stad år 2004 samt beräkningar av exponering för år Således har arbetet bidragit till att höja kunskapsnivån om de miljömässiga faktorer som påverkar hälsan. Deltagarlista redovisas i slutet av rapporten. Ett varmt tack till alla som bidragit med sina kunskaper och ett särskilt tack till representanterna för Ekerö och Solna samt till Statens strålskyddsinstitut, nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten, som har initierat och utfört mätningar av radiovågsexponering år 2004 samt Ericsson som genomfört beräkningar av exponeringen i ett framtidsscenario för år Förhoppningen är att rapporten kommer att bidra till att öka kunskapen om utbyggnaden av infrastrukturen av den tredje generationens mobiltelefoni och fortsatt dialog i samhället. Östersund mars 2009 Sarah Wamala generaldirektör HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 5

7 Sammanfattning Som ett led i metodutveckling för hälsokonsekvensbedömning enligt propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) initierade Statens folkhälsoinstitut projektet Hälsokonsekvensbedömning (HKB) av utbyggnad av infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnaden). Projekt gruppen bestod av representanter från Ekerö kommun och Solna stad, Statens strålskyddsinstitut och Statens folkhälsoinstitut. Till projektgruppen knöts en styrgrupp med representanter från de båda myndigheterna och en referensgrupp med berörda myndigheter, representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, två kommuner, Operatörernas branschförbund och för tillverkare av basstationer, Elöver känsligas Riksförbund och Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten skap. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om vad ny infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnad) får för konsekvenser på nationell och lokal nivå. Projektgruppen har valt ut ett antal bestämnings faktorer för hälsa, som kan påverkas av utbyggnaden. En viktig del i projektet har varit att undersöka hur exponering för radiovågor förhåller sig till gällande referensvärden dels i utgångsläget år 2004, dels genom beräkningar i ett scenario år För miljömålet Säker strålmiljö har mät ningar gjorts på tio platser i Ekerö kommun och Solna stad. Ekerö representerar en glest bebyggd kommun och Solna en tätt bebyggd. Mätresultaten har dokumenterats i en rapport utgiven av Statens strålskyddsinstitut 1 (SSI) Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer, 2004:13. Den finns tillgänglig på Strålsäkerhetsmyndighetens (tidigare SSI) hemsida under Publikationer. För att uppskatta hur 3G-näten kan komma att behöva byggas ut till år 2010 har datorsimuleringar, baserade på en fastställd datoriserad simuleringsmodell, som kan hantera omfattande indata och beräkningar, genomförts. Projektgruppen har gjort antaganden att mobiltelefonikommunikationen i 3G-näten är mycket omfattande år Syftet har varit att se hur exponeringen då ökar och hur den förhåller sig till referensvärdet. Beräkningar utfördes sedan av Ericsson. På lokal nivå i Ekerö bedömdes även ett bygglov för en mastutbyggnad med hänsyn till bestämnings faktorer för hälsa. Resultatet på nationell nivå är att mätningarna för Säker strålmiljö år 2004 hade mycket låga värden i förhållande till referensvärdet, som mest 300 miljondelar. I scenariot år 2010 kommer enligt beräkningarna inte exponeringen för radiovågor att öka nämnvärt i omfattning i förhållande till referensvärdet. Enligt beräkningarna kommer det att öka 2 till 8 gånger i förhållande till genomförda mätningar, det vill säga som mest 0,24 procent av refe- 1. Fr.o.m Strålsäkerhetsmyndigheten 6 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

8 rensvärdet. En viss förbättring av övriga bestämningsfaktorer för hälsa kan ses med ny teknik med ökade möjlig heter till kommunikation. Elöverkänsliga som har ingått i projektet har pekat på att det är ett problem med master i närheten av deras bostäder och att de hyser oro för utbyggnaden. Vad gäller det bygglov för mastutbyggnad i Ekerö, som bedömdes med hänsyn till bestämningsfaktorer för hälsa, ändrades den första placeringen av masten efter kontakt med sakägare i ärendet. Där ingick endast bestämningsfaktorerna för God bebyggd miljö. Resultatet från mätningar i Ekerö och Solna år 2004 och antaganden i framtidsscenario 2010 och beräkningar av exponering för radiovågor har visats på utställningar i Ekerö och Solna bibliotek under december 2004 och januari Två möten har hållits med referens gruppen. Projektgruppen föreslår förnyade mätningar år 2010, som då kommer att visa om den verkliga exponeringen är lägre eller högre än beräknat. En förhoppning är att systematiska mätningar samt beräkningar i framtidsscenariot, särskilt om de sedan kan kompletteras med uppföljande mät ningar, kan göra att de människor som varit oroliga för exponering för radiovågor blir mindre ängsliga. Under pro cessens gång har Elöverkänsligas Riksförbund framfört att det behövs mer forskning inom om rådet hälsoeffekter av mobiltelefoni samt om elöverkänslighet. Användning av mobiltelefoner och effekter av detta har behandlats i ett annat projekt, Transparensforum 2, som pågått samtidigt med denna studie. 2. Transparensforum beskrivs under rubriken Hur har referensvärden för säker strålmiljö arbetats fram. HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 7

9 Summary The objective of this project was to increase knowledge about what consequences new infrastructure for mobile telephony systems (3G expansion) has on a national and local level. The project group chose a number of determinants of health that can be affected by the expansion. One important part of the project was to investigate how exposure to radio waves relates to the current reference values at the starting point in 2004 and through forecasts on a 2010 scenario. For the environmental goal, Safe radiation environment, measurements have been made at ten locations in the Municipality of Ekerö and the City of Solna. Ekerö represents a sparsely built municipality and Solna a densely built municipality. The measurement results were documented in a report issued by the Swedish Radiation Protection Institute 3 (SSI) Measurement of radiofrequency electromagnetic fields in different outdoor environments, 2004:13. This report is available on the Swedish Radiation Safety Authority s (formerly SSI) website, under Publications. In order to estimate how the 3G networks may need to be expanded by 2010, computer simulations were conducted based on an established computerised simulation model that can handle extensive input data and calculations. The project group made the assumption that mobile telephony communication in the 3G networks will be extensive in The objective was to see how exposure would then increase and how it relates to the reference value. Calculations were then carried out by Ericsson. At the local level in Ekero, a building permit for a pylon expansion was also assessed with regard to determinants for health. The results on a national level are that the measurements for a Safe radiation environment had very low values relative to the reference value in 2004, at 300 parts per million at most. In the 2010 scenario, the extent of exposure to radio waves will not notably increase relative to the reference value according to the forecasts. According to these calculations, it will increase by 2 to 8 times relative to conducted measurements, i.e. a maximum of 0.24% of the reference value. Some improvement of other determinants of health can be seen with new technology with greater possibilities for communication. Those hypersensitive to electromagnetic fields that were included in the project pointed out that there is a problem with pylons close to their homes and that they are concerned about the expansion. With regard to the building permit for the pylon expansion in Ekerö, which was assessed with regard to determinants of health, the first placement of the 3. The Transparency Forum is described in section HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

10 pylons was changed after contact with parties to the case. There, only the determinants for a Good developed environment were included. The results from the measurements in Ekerö and Solna in 2004, the assumptions in the future scenario for 2010 and the calculations of exposure to radio waves were presented at exhibitions in the Ekerö and Solna libraries during December 2004 and January Two meetings were held with the reference group. The project group proposes renewed measurements for 2010, which will then show if the real exposures are lower or higher than estimated. It is hoped that systematic measurements and calculations in the future scenario, particularly if they can then be supplemented with follow-up measurements, can mean that the people that have been worried about exposure to radio waves will be less anxious. In the course of the process, the Swedish Association for the ElectroSensitive presented the view that more research is needed in the area of health effects of mobile telephony and about hypersensitivity to electromagnetic fields. The use of mobile phones and effects of this use were the subject of another project, Transparency Forum, which was under way at the same time as this study. As part of the methods development for the health impact assessment in accordance with the Targets for public health (prop. 2002/03:35), the Swedish National Institute of Public Health initiated the project, Health Impact Assessment (HIA) of the expansion of infrastructure for mobile telephony systems (3G expansion). The project group comprised representatives from the Municipality of Ekerö, the City of Solna, the Swedish Radiation Protection Institute and the Swedish National Institute of Public Health. A steering committee with representatives from both of the authorities and a reference group with concerned authorities, representatives from the Swedish Association of Local Authorities and Regions, two municipalities, the Operators Trade Association and manufacturers of base stations, the Swedish Association for the Electro- Sensitive and the Research Council for working life and sociology were linked with the project group. HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 9

11 Bakgrund till denna fallstudie Utbyggnaden av infrastruktur för tredje generationens mobiltelefoni (3G) har engagerat många människor i landet. På landsbygden har de höga masterna blivit ett nytt inslag i landskapsbilden. Många har krävt att master flyttas eller helt enkelt inte sätts upp. Särskilt omdebatterat har master i närheten av skolor varit. I tättbebyggt område har utbyggnaden inte varit lika ifrågasatt, eftersom antennerna varit mindre och ofta monterats på husväggar. Farhågor om ökad exponering för radiovågor har framförts och debatterats flitigt. Vissa ser fördelar med utbyggnaden, som gör att fler kan kommunicera genom mobiltelefoni, skicka bilder och får ökade möjligheter till uppkoppling mot internet. Andra oroar sig för eventuell ökad exponering. Den snabba utbyggnadstakten har också tagits upp. De starkaste protesterna har kommit från Elöverkänsligas Riksförbund, som själva har svårt att utnyttja tekniken samtidigt som de upplever oro för ökad exponering. För de hörselskadade har utbyggnaden av denna teknik inneburit en revolution, då de nu kan kommunicera med teckenspråk genom mobiltelefoni. En viktig uppgift för Statens folkhälsoinstitut är att bidra till utvecklingsarbetet avseende Hälsokonsekvensbedömning (HKB), för lokal, regional, nationell och internationell nivå. Enligt propositionen Mål för folk hälsan (25) bör HKB prövas på ett antal väl utvalda beslutsunderlag inom några områden med central betydelse för folkhälsan. Ett område som är angeläget från folkhälsosynpunkt är införandet av tredje generationens mobiltelefonisystem (3G), bland annat genom att utbyggnaden har lett till oro (1). Vidare anser vissa att den demokratiska processen med delaktighet och information inte fungerat tillfredsställande. Ett möjligt sätt att minska dessa problem är att genomföra HKB på kommunal nivå för att öka kunskaperna om konsekvenserna. Syftet med detta projekt Syftet med detta projekt har varit att genom en HKB öka kunskapen om vad ny infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnad) får för konsekvenser på nationell och lokal nivå. För den nationella nivån har en generell bedömning av utgångsläget år 2004 och en framtida bedömning av år 2010 gjorts. Den lokala nivån har bedömts utifrån ett kommunalt ärende, det vill säga ett konkret fall. 10 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

12 Exponeringen 3 för radiovågor i denna HKB har bedömts utifrån hur den förhåller sig till gällande referensvärde. Referensvärdet bygger på Statens strålskyddsinstituts 4 (SSI) allmänna råd FS 2002:3. I de allmänna råden ges grundläggande begränsningar samt referensvärden. De grundläggande begränsningarna säkerställer att elektriska eller magnetiska fenomen som kan uppträda i kroppen inte stör funktioner i nervsystemet eller ger upphov till skadlig värmeutveckling. Referensvärdena utgörs av storheter som är mätbara utanför människokroppen. De är härledda ur de grundläggande begränsningarna och säkerställer att de grundläggande begränsningarna inte överskrids (2). Sedan 12 oktober 2005 har kommunerna en ny roll enligt Miljööverdomstolens dom, se bilaga 1. Enligt domen har mobilmaster och antenner för 3G klassats som miljöfarlig verksamhet. Kommunerna har ett tillsynsansvar över sändarna och att referensvärdet inte överskrids. Om kommunen behöver hjälp med mätningar ska de i första hand vända sig till operatören eller en mätkonsult. Fakta om mobiltelefonisystem och exponering för radiovågor I arbetsprocessen kom fokus att ligga på miljömålet Säker strålmiljö. Kommunikationen i mobiltelesystemet sker i luften med hjälp av radiovågor, som första eller sista del i kommunikationen mellan sändare och mottagare. Innan dess går den oftast i kabel. Radiovågor har använts i kommunikationen sedan slutet av 1800-talet. Ett stort tillämpningsområde har utvecklats sedan dess, till exempel TV- och radioutsändningar, radiokommunikation på båtar och i flygplan samt kommunikationsradio för polis, räddningstjänst, taxi, åkerier och elbolag. Olika typer av sändare sänder med olika effekt. En TV-sändare kan ha mer än gånger högre effekt än en basstation för mobiltelefoni (3). Radiokommunikationen upptar för första generationens mobiltelefoni (NMT) frekvenser runt 450 MHz. Andra generationens (GSM900 och GSM1800) mobiltelefoni använder frekvenserna 900 och MHz och tredje generationens (UMTS även kallad 3G) använder frekvenser runt MHz (4). 3G har frekvensspektrum runt 2 GHz och ger större möjligheter till multimedietjänster än 2G genom möjligheter att använda större dataöverföringshastigheter. Den tredje generationens mobiltelefoni, 3G, togs i drift 2002 och fungerar samtidigt med den andra gene rationens telefoni, Global Communications System (GSM), som kom under 1990-talet. Skillna den mellan de olika systemen är den stora datamängd, som 3G kan överföra. Det innebär att tekniken inte bara kan överföra bilder utan även videotelefoni. Det är därför möjligt att surfa på internet med 3G och lösningar för att surfa med datorn via 3G-modem och speciella abon nemang har lanserats efter hand. En ökad användning av tekniska lösningar som ger upphov till elektromagnetiska fält har skett genom utvecklingen inom telekom munikation, IT, trans- 3 4 Fr.o.m Strålsäkerhetsmyndigheten HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 11

13 port- och säkerhetssystem (5). I figur 1 visas exempel på olika frekvensområden för TV, 3G etcetera (4). Vad är elektriska/magnetiska/elektromagnetiska fält? Alla elektriska strömmar ger upphov till magnetfält. Vid lägre frekvenser är de elektriska och magnetiska fälten separerade från varandra, exempelvis i vägguttag för elektriska apparater på 50 Hz. Vid radiofrekventa fält, där bland annat mikrovågor ingår är de elektriska och magnetiska fälten bundna till varandra. Man talar då om elektromagnetiska fält. Om strömmen varierar som växelström, så varierar också magnetfältet runt denna ström. De elektromagnetiska fälten för radiokommunikation består av två komponenter elektriska och magnetiska fält. Det elektriska fältet uttrycks i V/m och det magnetiska fältet i A/m. Fälten har både storhet och riktning (6). Radiovågor är en del av det som brukar benämnas elektromagnetiska spektrumet (se figur 1). Ju längre till höger i figuren som man kommer, desto högre är frekvensen och desto kortare är våglängden. Med ökad frekvens ökar energiinnehållet för det elektromagnetiska fältets fotoner (energipaket) (3). I den här rapporten har använts exponering för radiovågor och i vissa fall strålning då text citeras. Radiovågor ligger inom det område som kallas icke-joniserande strålning, det vill säga strålning som har för liten fotonenergi för att kunna slita loss elektroner från materialets atomer eller molekyler till skillnad från exempelvis gammastrålning och röntgenstrålning, som är joniserande strålning (15). Den Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP), granskade 1998 all forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält. På grundval av ICNIRP:s riktlinjer gav EU ut sina rekommendationer De rekommendationerna har införts i Sverige som allmänna råd från SSI (3). Radiovågornas intensitet mäts i W/m 2 och referensvärdet är 10 W/ m 2 för infrastruktur för 3G-system (3). Som framgår av Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, är rekommenderat referensvärde för allmänheten (7): Vid frekvensen 900 MHz (GSM 900) är 4,5 W/ m 2 uttryckt i strålningstäthet, eller 41 V/m uttryckt i elektrisk fältstyrka. Vid 1800 MHz (GSM 1800) 9 W/ m 2 eller 58 V/m. Vid 2000 MHz (UMTS eller 3G) 10 W/ m 2 eller 61 V/m. 12 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

14 Radiovågor, radiofrekventa elektromagnetiska fält och elektromagnetiska fält samt strålning Strålning är en mycket vid term (kan vara partiklar, elektromagnetiska fält, joniserande strålning) och förknippas ofta med fara. I det här sammanhanget är en mer korrekt benämning radiovågor eller radiofrekventa elektromagnetiska fält, som snävar in begreppet. I möjligaste mån används dessa olika benämningar i rapporten: radiovågor och elektromagnetiska fält. Det senare uttrycket används av Världshälsoorganisationen (WHO). De två olika benämningarna beror på att olika aktörer använder olika benämningar för samma begrepp. Den översta delen i figur 1 visar olika typer av elektromagnetisk strålning. Den nedre delen beskriver delar av det elektromagnetiska spektrumet med frekvensband som används i Sverige för olika typer av kommunika tion. Figur 1. Det elektromagnetiska spektrumet för olika typer av kommunikation med exempel på tillämpningar inom frekvensområdet 100 MHz och 40 GHz (4). Hur har referensvärden för säker strålmiljö arbetats fram? En internationell oberoende vetenskaplig kommission, International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) granskar återkommande vetenskapliga artiklar om elektromagnetiska fält. Medlemmarna i rådet får inte ha någon anknytning till industrin. Rådet har, tillsammans med WHO, anordnat flera internationella konferenser för att sammanfatta det vetenskapliga kunskapsläget och peka på kunskapsluckor, där insatser behöver göras. Forskningen har bedrivits under 50 år och referensvärdena har tagits fram med stora marginaler (3). EU rekommenderar att EU-länderna använder sig av ICNIRP:s gränsvärden (grundrestriktioner och referensvärden). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 13

15 Vidare har WHO haft ett projekt sedan 1996 med titeln The International EMF Project. Syftet med projektet är bland annat att gå igenom den vetenskapliga litteraturen med avseende på exponering av elektromagnetiska fält och dess biologiska effekter. Projektet ska också identifiera brister inom forskningsområdet samt uppmuntra till en gemensam standard inom EMF-området (elektromagnetiska fält), ge information om riskuppfattningar, riskkommunikation och råd om policyer på nationell nivå. Ett antal konferenser har genomförts och flera rapporter har publicerats under projekttiden (8). WHO:s slutsatser för mobil kommunikation och hälsa från maj 2006 är följande: Med hänsyn till de mycket låga exponeringsnivåerna och hittills genomförd forskning, finns det inga vetenskapliga bevis för att de svaga radiosignalerna från basstationer orsakar negativa hälsoeffekter (9). En svensk oberoende expertgrupp går igenom EMF-forskningen regelbundet på uppdrag av SSI. Den första rapporten kom 2003 och den senaste rapporten publicerades våren 2008 och täcker forskning publicerad fram till 2007 (10-12). Effekter av elektromagnetiska fält har även behandlats i en speciell arbetsgrupp, Transparensforum (13). En genomgång av aktuellt kunskapsläge har gjorts under ledning av Statens strålskyddsinstitut under år 2004 och Inbjudna till Transparensforum var berör da forskare, myndigheter, branschen, några kommuner samt intresseföreningar som Elöverkänsligas Riksför bund och Vågbrytaren, som engagerat sig i mobiltelefoniutbyggnaden och mobiltelefonin. Forskningsverksamheten är primärt inriktad på användning av mobiltelefoner, eftersom denna användning under värsta förhållanden (till exempel under avskärmade förhållanden i tunnelbanan, i bil) innebär en väsentligt högre exponering än användning av trådlösa telefoner eller kring basstationer. Samtidigt kan man konstatera att diskussionen om eventuella risker med mobiltelefoni i högre grad inriktas på dessa svagare exponeringar, det vill säga kring basstationer. Det be ror sannolikt på att dessa senare innebär en högre grad av ofrivillig exponering (14). Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har av regeringen i uppdrag att bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet. Uppdraget innebär att FAS, i samråd med forskningsaktörer, myndigheter och andra som FAS finner lämpligt, vartannat år ska dokumentera och informera om kunskapsläget sedan Gällande gränsvärden i Sverige och Europa Någon komplett förteckning gällande gränsvärden i Europa finns inte tillgänglig men Statens strålskyddsinstitut har lämnat följande uppgifter: De flesta medlemsländerna inom EU följer ICNIRP:s värden. Bulgarien, Slovakien, Tyskland och Nederländerna har ännu inte infört värden för hela frekvensområdet. I Grekland har man valt värden som ligger på procent av ICNIRP. I Litauen tillämpar man striktare värden än ICNIRP och även Polen har lägre värden. Slovenien tillämpar 10 gånger striktare värden än ICNIRP. Schweiz lär också ha antagit nivåer på 10 procent av ICNIRP:s värden. Spanien följer ICNIRP men enskilda självstyrande delar kan komma att besluta om mer restriktiva nivåer. Belgien är det enda land som har regionala skillnader i lagstiftning om gränsvärden. Där har en region fyra gånger strik- 14 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

16 tare gränsvärde jämfört med EU:s rekommendation. Det förekommer även att enskilda kommuner och motsvarande i vissa länder har som målsättning att upprätthålla betydligt lägre nivåer än de som anges i ICNIRP:s riktlinjer, men dessa lokala målsättningar är inga gränsvärden. Här kan kommenteras att de lägre referensvärdena är politiskt satta och inte baserade på ett vetenskapligt underlag. De flesta EU-länder har således liksom Sverige valt referensvärdet för exponering för radiovågor 10 W/m 2 för UMTS (3G). Nedan ges ett utdrag hämtat från WHO angående riktlinjer för elektromagnetiska fält i översättning. De internationella riktlinjer som tagits fram av ICNIRP baseras på en noggrann analys av all vetenskaplig litteratur (både termiska och icke-termiska effekter) och skyddar mot alla identifierade risker med exponering av radiovågor med stora säkerhetsmarginaler. Både mätningar och beräkningar visar att exponeringsnivån av radiovågor från basstationer är långt under internationella riktlinjer i områden där allmänheten har tillträde, normalt med en faktor 100 eller mer. Nivåerna av radiovågsexponering för en mobiltelefonsanvändare är betydligt högre, men under internationella riktlinjer. (9) Figur 2 beskriver exempel på effekttäthet från olika typer av radiosändare på två platser vid ett mättillfälle på respektive plats. Av figur 2 framgår att 3G (UMTS) har ungefär samma effekttäthet som FM-radiosändare. Kommunikationsradiosändare, 170 MHz, ger i detta exempel den starkaste signalen (29). Effekttäthet (mw/m 2 ) ,1 0,01 0,001 0,0001 FM DAB TV DVB NMT GSM Lägre än mätbarhetsgränsen GSM 1800 UMTS Upplänk DECT 2,5 GHz Övrigt Totalt 170 MHz Figur 2. Exempel på effekttäthet från olika typer av radiosändare på två platser. (FM= analog radio, DAB=digital radio, DVB=digital TV, NMT=första generationens mobiltelefoni, GSM 900 och GSM 1800=andra generationens mobiltelefoni, UMTS=tredje generationens mobiltelefoni, DECT=sladdlös telefon, 2,45 GHz= frekvens för olika användningar som WLAN, bluetooth, mikrovågsugn) (29). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 15

17 Exponering för elektromagnetiska fält sker både inomhus och utomhus. Allmänhetens expo nering är i regel mer än hundra till tusen gånger under de referensvärden, som gäller både i Sverige och i övriga Europa (5). Typisk exponering från basstation Radiobasstationer behövs för att mobiltelefoner ska kunna fungera. Basstationernas antenner sänder och tar emot radiovågor för att kommunicera med mobiltelefoner i närheten. Radiovågorna är av samma typ som de som använts för bland annat radio- och TV-sändningar i decennier. Basstationsantennerna är ofta placerade högt på ett hustak, i en mast eller ett torn för att kunna täcka ett stort område. Basstationsantennerna riktar radiosignalerna bort från byggnaden eller masten för att täcka ett visst område. Intensiteten hos radiovågorna sjunker snabbt med ökande avstånd från basstationsantennen. På marken, i hus och på andra platser där allmänheten befinner sig är exponeringsnivåerna från radiobasstationerna normalt väl under referensvärdena. Under och bakom en basstationsantenn är exponeringen låg. Endast i närheten av antennerna kan referensvärdena ibland överskridas. Storleken på detta område varierar från några centimeter för inomhusantenner upp till några meter för antenner monterade i master och på tak. I figur 3 A visas en basstationsmast med området där referensvärdet överskrids markerat. I figur 3 B visas exponeringsnivåerna från två basstationsantenner monterade på ett hustak. Inom det mörkare området är exponeringen över 10 procent av referensvärdet, i det ljusare området är exponeringen mellan 1 och 10 procent och utanför fälten är exponeringen under 1 procent av referensvärdet. Antennerna installeras så att obehöriga inte kan vistas i området där referensvärdena kan överskridas (17). 1% of exposure limit 10% of exposure limit Figur 3. (A) Basstationsmast med markerade driftområden där referensvärdena överskrids markerat med grönt, (B) typisk exponering från basstationsantenner monterade på ett hustak. Bilder från Ericsson. 16 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

18 Beskrivning av olika metoder för att bedöma radiovågor Mätningar Radiovågor kan bestämmas genom mätning. Det finns huvudsakligen två sätt att mäta. Antingen mäts den totala nivån av elektromagnetiska fält inom ett visst frekvensintervall eller så mäter man för olika frekvenser separat. Det senare kallas spektrala mätningar och innebär att signaler för olika ändamål som radio, TV och mobiltelefoni kan läsas ut var för sig. Exponeringsnivåerna som man uppmäter på en viss plats varierar beroende på vilken tid på dygnet man mäter. Normalt är det mest trafik under dagen. Nattetid, då det förekommer få samtal, härrör exponeringen huvudsakligen från basstationernas kontrollkanal som sänder hela tiden. Inom ramen för projektet har spektrala mätningar gjorts på tre platser i Solna och sju platser på Ekerö. Dessa mätningar har skett på dagtid och under arbetsveckan (4). Beräkningar Man kan också beräkna de elektromagnetiska fälten från en basstationsantenn. Oftast används numeriska metoder när man beräknar de elektromagnetiska fälten, men det går även att mycket förenklat beräkna exponeringen analytiskt med hjälp av fysikaliska formler. För att göra beräkningar i ett framtidsscenario, som detta projekt, behöver man göra en rad antaganden. Förutom att uppskatta hur mycket trafik som kommer att genereras i näten i framtiden, behöver man ta hänsyn till omgivningen. Bebyggelse, terräng och hur människor rör sig i området är andra aspekter som bör beaktas. I detta projekt har en datoriserad simuleringsmodell använts tillsammans med en rad antaganden om samtalstrafik och radiomiljö (18). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 17

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07 Åke Amundin Combinova AB Agenda Kort presentation av Combinova och mig själv Magnetfält är det farligt? Biologiska effekter av EMF. Regelverk från WHO

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Knapstigen

Mobiltelefonmast vid Knapstigen Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Knapstigen Del av fastigheten Brevik 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen Elektromagnetiska fält omkring järnvägen 1 2 Förord Allt fler ställer frågor om elektromagnetiska fält. Vad är elektromagnetiska fält? Var i vår omgivning finns de? Påverkar elektromagnetiska fält vår

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

SSI Rapport 2008:13. Spektrala mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält mellan 60 MHz och 3,4 GHz. Åren 2001 till 2007 i Sverige

SSI Rapport 2008:13. Spektrala mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält mellan 60 MHz och 3,4 GHz. Åren 2001 till 2007 i Sverige SSI Rapport 2008:13 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Spektrala mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält mellan 60 MHz och 3,4 GHz Åren 2001 till

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer 2004:13 JIMMY TRULSSON Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer FÖRFATTARE/ AUTHOR: Jimmy Trulsson AVDELNING/ DEPARTMENT: Avdelningen för beredskap och miljöövervakning /

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712 Wimax-mätningar i kommun WIMAX (Worldwide Interoperability for Microwave Access) är en teknik som används för

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Parlamentariska församlingen

Parlamentariska församlingen Resolution 1815 (2011) 1(5) Parlamentariska församlingen Europarådet Resolution 1815 (2011) 1 De potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön 1. Den parlamentariska församlingen

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer