för mobiltelefonisystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för mobiltelefonisystem"

Transkript

1 Hälsokonsekvensbedömning av infrastruktur för mobiltelefonisystem Utbyggnad av tredje generationens mobiltelefoni (3G)

2 Hälsokonsekvensbedömning av infrastruktur för mobiltelefonisystem Utbyggnad av tredje generationens mobiltelefoni (3G)

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND, 2009, R 2009:05 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ELISABETH NORDLING OMSLAGSFOTO: Anders Wiklund/SCANPIX Foto inlaga: Lennart Ström GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: Elanders Sverige AB, 2009

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary 10 Bakgrund till denna fallstudie Syftet med detta projekt 10 Fakta om mobiltelefonisystem och exponering för radiovågor 11 Teoridel. Hälsokonsekvensbedömningar hur går man till väga? Planering av hur HKB:n ska genomföras Beskrivning av referensalternativet och situationen år Val av mål och bestämningsfaktorer 23 Val av bedömningsverktyg 28 Val av prioriterade grupper Analys Bedömning på nationell nivå 30 Bedömning på lokal nivå 38 Processen Resultatsammanställning och slutsatser Bestämningsfaktorer för hälsa 44 Jämlikhet i hälsa 45 Jämställdhet i hälsa Erfarenheter från denna studie Allmänna erfarenheter 47 Slutsats angående metodutveckling av HKB för infrastruktursatsning Medverkande 50 Ordlista 52 Referenser 55 Bilagor 73 Kontaktuppgifter

5

6 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att utveckla verktyg och metoder som kan användas för hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och pröva dessa inom områden som är strategiskt viktiga för hälsan. Hälsokonsekvensbedömning är ett verktyg för att synliggöra hur besluten kan bidra till att nå social hållbarhet. Enligt regeringen bör politiska beslut utformas med hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Som ett led i detta har Folkhälsoinstitutet prövat metoden på ett aktuellt ämne, utbyggnaden av infrastrukturen för tredje generationens mobiltelefoni, främst orsakat av den oro som uttrycktes både i media och i kontakter med institutet. I hälsokonsekvensbedömningen har ingått att göra systematiska mätningar av radiovågsexponering i Ekerö kommun och Solna stad år 2004 samt beräkningar av exponering för år Således har arbetet bidragit till att höja kunskapsnivån om de miljömässiga faktorer som påverkar hälsan. Deltagarlista redovisas i slutet av rapporten. Ett varmt tack till alla som bidragit med sina kunskaper och ett särskilt tack till representanterna för Ekerö och Solna samt till Statens strålskyddsinstitut, nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten, som har initierat och utfört mätningar av radiovågsexponering år 2004 samt Ericsson som genomfört beräkningar av exponeringen i ett framtidsscenario för år Förhoppningen är att rapporten kommer att bidra till att öka kunskapen om utbyggnaden av infrastrukturen av den tredje generationens mobiltelefoni och fortsatt dialog i samhället. Östersund mars 2009 Sarah Wamala generaldirektör HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 5

7 Sammanfattning Som ett led i metodutveckling för hälsokonsekvensbedömning enligt propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) initierade Statens folkhälsoinstitut projektet Hälsokonsekvensbedömning (HKB) av utbyggnad av infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnaden). Projekt gruppen bestod av representanter från Ekerö kommun och Solna stad, Statens strålskyddsinstitut och Statens folkhälsoinstitut. Till projektgruppen knöts en styrgrupp med representanter från de båda myndigheterna och en referensgrupp med berörda myndigheter, representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, två kommuner, Operatörernas branschförbund och för tillverkare av basstationer, Elöver känsligas Riksförbund och Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten skap. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om vad ny infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnad) får för konsekvenser på nationell och lokal nivå. Projektgruppen har valt ut ett antal bestämnings faktorer för hälsa, som kan påverkas av utbyggnaden. En viktig del i projektet har varit att undersöka hur exponering för radiovågor förhåller sig till gällande referensvärden dels i utgångsläget år 2004, dels genom beräkningar i ett scenario år För miljömålet Säker strålmiljö har mät ningar gjorts på tio platser i Ekerö kommun och Solna stad. Ekerö representerar en glest bebyggd kommun och Solna en tätt bebyggd. Mätresultaten har dokumenterats i en rapport utgiven av Statens strålskyddsinstitut 1 (SSI) Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer, 2004:13. Den finns tillgänglig på Strålsäkerhetsmyndighetens (tidigare SSI) hemsida under Publikationer. För att uppskatta hur 3G-näten kan komma att behöva byggas ut till år 2010 har datorsimuleringar, baserade på en fastställd datoriserad simuleringsmodell, som kan hantera omfattande indata och beräkningar, genomförts. Projektgruppen har gjort antaganden att mobiltelefonikommunikationen i 3G-näten är mycket omfattande år Syftet har varit att se hur exponeringen då ökar och hur den förhåller sig till referensvärdet. Beräkningar utfördes sedan av Ericsson. På lokal nivå i Ekerö bedömdes även ett bygglov för en mastutbyggnad med hänsyn till bestämnings faktorer för hälsa. Resultatet på nationell nivå är att mätningarna för Säker strålmiljö år 2004 hade mycket låga värden i förhållande till referensvärdet, som mest 300 miljondelar. I scenariot år 2010 kommer enligt beräkningarna inte exponeringen för radiovågor att öka nämnvärt i omfattning i förhållande till referensvärdet. Enligt beräkningarna kommer det att öka 2 till 8 gånger i förhållande till genomförda mätningar, det vill säga som mest 0,24 procent av refe- 1. Fr.o.m Strålsäkerhetsmyndigheten 6 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

8 rensvärdet. En viss förbättring av övriga bestämningsfaktorer för hälsa kan ses med ny teknik med ökade möjlig heter till kommunikation. Elöverkänsliga som har ingått i projektet har pekat på att det är ett problem med master i närheten av deras bostäder och att de hyser oro för utbyggnaden. Vad gäller det bygglov för mastutbyggnad i Ekerö, som bedömdes med hänsyn till bestämningsfaktorer för hälsa, ändrades den första placeringen av masten efter kontakt med sakägare i ärendet. Där ingick endast bestämningsfaktorerna för God bebyggd miljö. Resultatet från mätningar i Ekerö och Solna år 2004 och antaganden i framtidsscenario 2010 och beräkningar av exponering för radiovågor har visats på utställningar i Ekerö och Solna bibliotek under december 2004 och januari Två möten har hållits med referens gruppen. Projektgruppen föreslår förnyade mätningar år 2010, som då kommer att visa om den verkliga exponeringen är lägre eller högre än beräknat. En förhoppning är att systematiska mätningar samt beräkningar i framtidsscenariot, särskilt om de sedan kan kompletteras med uppföljande mät ningar, kan göra att de människor som varit oroliga för exponering för radiovågor blir mindre ängsliga. Under pro cessens gång har Elöverkänsligas Riksförbund framfört att det behövs mer forskning inom om rådet hälsoeffekter av mobiltelefoni samt om elöverkänslighet. Användning av mobiltelefoner och effekter av detta har behandlats i ett annat projekt, Transparensforum 2, som pågått samtidigt med denna studie. 2. Transparensforum beskrivs under rubriken Hur har referensvärden för säker strålmiljö arbetats fram. HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 7

9 Summary The objective of this project was to increase knowledge about what consequences new infrastructure for mobile telephony systems (3G expansion) has on a national and local level. The project group chose a number of determinants of health that can be affected by the expansion. One important part of the project was to investigate how exposure to radio waves relates to the current reference values at the starting point in 2004 and through forecasts on a 2010 scenario. For the environmental goal, Safe radiation environment, measurements have been made at ten locations in the Municipality of Ekerö and the City of Solna. Ekerö represents a sparsely built municipality and Solna a densely built municipality. The measurement results were documented in a report issued by the Swedish Radiation Protection Institute 3 (SSI) Measurement of radiofrequency electromagnetic fields in different outdoor environments, 2004:13. This report is available on the Swedish Radiation Safety Authority s (formerly SSI) website, under Publications. In order to estimate how the 3G networks may need to be expanded by 2010, computer simulations were conducted based on an established computerised simulation model that can handle extensive input data and calculations. The project group made the assumption that mobile telephony communication in the 3G networks will be extensive in The objective was to see how exposure would then increase and how it relates to the reference value. Calculations were then carried out by Ericsson. At the local level in Ekero, a building permit for a pylon expansion was also assessed with regard to determinants for health. The results on a national level are that the measurements for a Safe radiation environment had very low values relative to the reference value in 2004, at 300 parts per million at most. In the 2010 scenario, the extent of exposure to radio waves will not notably increase relative to the reference value according to the forecasts. According to these calculations, it will increase by 2 to 8 times relative to conducted measurements, i.e. a maximum of 0.24% of the reference value. Some improvement of other determinants of health can be seen with new technology with greater possibilities for communication. Those hypersensitive to electromagnetic fields that were included in the project pointed out that there is a problem with pylons close to their homes and that they are concerned about the expansion. With regard to the building permit for the pylon expansion in Ekerö, which was assessed with regard to determinants of health, the first placement of the 3. The Transparency Forum is described in section HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

10 pylons was changed after contact with parties to the case. There, only the determinants for a Good developed environment were included. The results from the measurements in Ekerö and Solna in 2004, the assumptions in the future scenario for 2010 and the calculations of exposure to radio waves were presented at exhibitions in the Ekerö and Solna libraries during December 2004 and January Two meetings were held with the reference group. The project group proposes renewed measurements for 2010, which will then show if the real exposures are lower or higher than estimated. It is hoped that systematic measurements and calculations in the future scenario, particularly if they can then be supplemented with follow-up measurements, can mean that the people that have been worried about exposure to radio waves will be less anxious. In the course of the process, the Swedish Association for the ElectroSensitive presented the view that more research is needed in the area of health effects of mobile telephony and about hypersensitivity to electromagnetic fields. The use of mobile phones and effects of this use were the subject of another project, Transparency Forum, which was under way at the same time as this study. As part of the methods development for the health impact assessment in accordance with the Targets for public health (prop. 2002/03:35), the Swedish National Institute of Public Health initiated the project, Health Impact Assessment (HIA) of the expansion of infrastructure for mobile telephony systems (3G expansion). The project group comprised representatives from the Municipality of Ekerö, the City of Solna, the Swedish Radiation Protection Institute and the Swedish National Institute of Public Health. A steering committee with representatives from both of the authorities and a reference group with concerned authorities, representatives from the Swedish Association of Local Authorities and Regions, two municipalities, the Operators Trade Association and manufacturers of base stations, the Swedish Association for the Electro- Sensitive and the Research Council for working life and sociology were linked with the project group. HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 9

11 Bakgrund till denna fallstudie Utbyggnaden av infrastruktur för tredje generationens mobiltelefoni (3G) har engagerat många människor i landet. På landsbygden har de höga masterna blivit ett nytt inslag i landskapsbilden. Många har krävt att master flyttas eller helt enkelt inte sätts upp. Särskilt omdebatterat har master i närheten av skolor varit. I tättbebyggt område har utbyggnaden inte varit lika ifrågasatt, eftersom antennerna varit mindre och ofta monterats på husväggar. Farhågor om ökad exponering för radiovågor har framförts och debatterats flitigt. Vissa ser fördelar med utbyggnaden, som gör att fler kan kommunicera genom mobiltelefoni, skicka bilder och får ökade möjligheter till uppkoppling mot internet. Andra oroar sig för eventuell ökad exponering. Den snabba utbyggnadstakten har också tagits upp. De starkaste protesterna har kommit från Elöverkänsligas Riksförbund, som själva har svårt att utnyttja tekniken samtidigt som de upplever oro för ökad exponering. För de hörselskadade har utbyggnaden av denna teknik inneburit en revolution, då de nu kan kommunicera med teckenspråk genom mobiltelefoni. En viktig uppgift för Statens folkhälsoinstitut är att bidra till utvecklingsarbetet avseende Hälsokonsekvensbedömning (HKB), för lokal, regional, nationell och internationell nivå. Enligt propositionen Mål för folk hälsan (25) bör HKB prövas på ett antal väl utvalda beslutsunderlag inom några områden med central betydelse för folkhälsan. Ett område som är angeläget från folkhälsosynpunkt är införandet av tredje generationens mobiltelefonisystem (3G), bland annat genom att utbyggnaden har lett till oro (1). Vidare anser vissa att den demokratiska processen med delaktighet och information inte fungerat tillfredsställande. Ett möjligt sätt att minska dessa problem är att genomföra HKB på kommunal nivå för att öka kunskaperna om konsekvenserna. Syftet med detta projekt Syftet med detta projekt har varit att genom en HKB öka kunskapen om vad ny infrastruktur för mobiltelefonisystem (3G-utbyggnad) får för konsekvenser på nationell och lokal nivå. För den nationella nivån har en generell bedömning av utgångsläget år 2004 och en framtida bedömning av år 2010 gjorts. Den lokala nivån har bedömts utifrån ett kommunalt ärende, det vill säga ett konkret fall. 10 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

12 Exponeringen 3 för radiovågor i denna HKB har bedömts utifrån hur den förhåller sig till gällande referensvärde. Referensvärdet bygger på Statens strålskyddsinstituts 4 (SSI) allmänna råd FS 2002:3. I de allmänna råden ges grundläggande begränsningar samt referensvärden. De grundläggande begränsningarna säkerställer att elektriska eller magnetiska fenomen som kan uppträda i kroppen inte stör funktioner i nervsystemet eller ger upphov till skadlig värmeutveckling. Referensvärdena utgörs av storheter som är mätbara utanför människokroppen. De är härledda ur de grundläggande begränsningarna och säkerställer att de grundläggande begränsningarna inte överskrids (2). Sedan 12 oktober 2005 har kommunerna en ny roll enligt Miljööverdomstolens dom, se bilaga 1. Enligt domen har mobilmaster och antenner för 3G klassats som miljöfarlig verksamhet. Kommunerna har ett tillsynsansvar över sändarna och att referensvärdet inte överskrids. Om kommunen behöver hjälp med mätningar ska de i första hand vända sig till operatören eller en mätkonsult. Fakta om mobiltelefonisystem och exponering för radiovågor I arbetsprocessen kom fokus att ligga på miljömålet Säker strålmiljö. Kommunikationen i mobiltelesystemet sker i luften med hjälp av radiovågor, som första eller sista del i kommunikationen mellan sändare och mottagare. Innan dess går den oftast i kabel. Radiovågor har använts i kommunikationen sedan slutet av 1800-talet. Ett stort tillämpningsområde har utvecklats sedan dess, till exempel TV- och radioutsändningar, radiokommunikation på båtar och i flygplan samt kommunikationsradio för polis, räddningstjänst, taxi, åkerier och elbolag. Olika typer av sändare sänder med olika effekt. En TV-sändare kan ha mer än gånger högre effekt än en basstation för mobiltelefoni (3). Radiokommunikationen upptar för första generationens mobiltelefoni (NMT) frekvenser runt 450 MHz. Andra generationens (GSM900 och GSM1800) mobiltelefoni använder frekvenserna 900 och MHz och tredje generationens (UMTS även kallad 3G) använder frekvenser runt MHz (4). 3G har frekvensspektrum runt 2 GHz och ger större möjligheter till multimedietjänster än 2G genom möjligheter att använda större dataöverföringshastigheter. Den tredje generationens mobiltelefoni, 3G, togs i drift 2002 och fungerar samtidigt med den andra gene rationens telefoni, Global Communications System (GSM), som kom under 1990-talet. Skillna den mellan de olika systemen är den stora datamängd, som 3G kan överföra. Det innebär att tekniken inte bara kan överföra bilder utan även videotelefoni. Det är därför möjligt att surfa på internet med 3G och lösningar för att surfa med datorn via 3G-modem och speciella abon nemang har lanserats efter hand. En ökad användning av tekniska lösningar som ger upphov till elektromagnetiska fält har skett genom utvecklingen inom telekom munikation, IT, trans- 3 4 Fr.o.m Strålsäkerhetsmyndigheten HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 11

13 port- och säkerhetssystem (5). I figur 1 visas exempel på olika frekvensområden för TV, 3G etcetera (4). Vad är elektriska/magnetiska/elektromagnetiska fält? Alla elektriska strömmar ger upphov till magnetfält. Vid lägre frekvenser är de elektriska och magnetiska fälten separerade från varandra, exempelvis i vägguttag för elektriska apparater på 50 Hz. Vid radiofrekventa fält, där bland annat mikrovågor ingår är de elektriska och magnetiska fälten bundna till varandra. Man talar då om elektromagnetiska fält. Om strömmen varierar som växelström, så varierar också magnetfältet runt denna ström. De elektromagnetiska fälten för radiokommunikation består av två komponenter elektriska och magnetiska fält. Det elektriska fältet uttrycks i V/m och det magnetiska fältet i A/m. Fälten har både storhet och riktning (6). Radiovågor är en del av det som brukar benämnas elektromagnetiska spektrumet (se figur 1). Ju längre till höger i figuren som man kommer, desto högre är frekvensen och desto kortare är våglängden. Med ökad frekvens ökar energiinnehållet för det elektromagnetiska fältets fotoner (energipaket) (3). I den här rapporten har använts exponering för radiovågor och i vissa fall strålning då text citeras. Radiovågor ligger inom det område som kallas icke-joniserande strålning, det vill säga strålning som har för liten fotonenergi för att kunna slita loss elektroner från materialets atomer eller molekyler till skillnad från exempelvis gammastrålning och röntgenstrålning, som är joniserande strålning (15). Den Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP), granskade 1998 all forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält. På grundval av ICNIRP:s riktlinjer gav EU ut sina rekommendationer De rekommendationerna har införts i Sverige som allmänna råd från SSI (3). Radiovågornas intensitet mäts i W/m 2 och referensvärdet är 10 W/ m 2 för infrastruktur för 3G-system (3). Som framgår av Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, är rekommenderat referensvärde för allmänheten (7): Vid frekvensen 900 MHz (GSM 900) är 4,5 W/ m 2 uttryckt i strålningstäthet, eller 41 V/m uttryckt i elektrisk fältstyrka. Vid 1800 MHz (GSM 1800) 9 W/ m 2 eller 58 V/m. Vid 2000 MHz (UMTS eller 3G) 10 W/ m 2 eller 61 V/m. 12 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

14 Radiovågor, radiofrekventa elektromagnetiska fält och elektromagnetiska fält samt strålning Strålning är en mycket vid term (kan vara partiklar, elektromagnetiska fält, joniserande strålning) och förknippas ofta med fara. I det här sammanhanget är en mer korrekt benämning radiovågor eller radiofrekventa elektromagnetiska fält, som snävar in begreppet. I möjligaste mån används dessa olika benämningar i rapporten: radiovågor och elektromagnetiska fält. Det senare uttrycket används av Världshälsoorganisationen (WHO). De två olika benämningarna beror på att olika aktörer använder olika benämningar för samma begrepp. Den översta delen i figur 1 visar olika typer av elektromagnetisk strålning. Den nedre delen beskriver delar av det elektromagnetiska spektrumet med frekvensband som används i Sverige för olika typer av kommunika tion. Figur 1. Det elektromagnetiska spektrumet för olika typer av kommunikation med exempel på tillämpningar inom frekvensområdet 100 MHz och 40 GHz (4). Hur har referensvärden för säker strålmiljö arbetats fram? En internationell oberoende vetenskaplig kommission, International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) granskar återkommande vetenskapliga artiklar om elektromagnetiska fält. Medlemmarna i rådet får inte ha någon anknytning till industrin. Rådet har, tillsammans med WHO, anordnat flera internationella konferenser för att sammanfatta det vetenskapliga kunskapsläget och peka på kunskapsluckor, där insatser behöver göras. Forskningen har bedrivits under 50 år och referensvärdena har tagits fram med stora marginaler (3). EU rekommenderar att EU-länderna använder sig av ICNIRP:s gränsvärden (grundrestriktioner och referensvärden). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 13

15 Vidare har WHO haft ett projekt sedan 1996 med titeln The International EMF Project. Syftet med projektet är bland annat att gå igenom den vetenskapliga litteraturen med avseende på exponering av elektromagnetiska fält och dess biologiska effekter. Projektet ska också identifiera brister inom forskningsområdet samt uppmuntra till en gemensam standard inom EMF-området (elektromagnetiska fält), ge information om riskuppfattningar, riskkommunikation och råd om policyer på nationell nivå. Ett antal konferenser har genomförts och flera rapporter har publicerats under projekttiden (8). WHO:s slutsatser för mobil kommunikation och hälsa från maj 2006 är följande: Med hänsyn till de mycket låga exponeringsnivåerna och hittills genomförd forskning, finns det inga vetenskapliga bevis för att de svaga radiosignalerna från basstationer orsakar negativa hälsoeffekter (9). En svensk oberoende expertgrupp går igenom EMF-forskningen regelbundet på uppdrag av SSI. Den första rapporten kom 2003 och den senaste rapporten publicerades våren 2008 och täcker forskning publicerad fram till 2007 (10-12). Effekter av elektromagnetiska fält har även behandlats i en speciell arbetsgrupp, Transparensforum (13). En genomgång av aktuellt kunskapsläge har gjorts under ledning av Statens strålskyddsinstitut under år 2004 och Inbjudna till Transparensforum var berör da forskare, myndigheter, branschen, några kommuner samt intresseföreningar som Elöverkänsligas Riksför bund och Vågbrytaren, som engagerat sig i mobiltelefoniutbyggnaden och mobiltelefonin. Forskningsverksamheten är primärt inriktad på användning av mobiltelefoner, eftersom denna användning under värsta förhållanden (till exempel under avskärmade förhållanden i tunnelbanan, i bil) innebär en väsentligt högre exponering än användning av trådlösa telefoner eller kring basstationer. Samtidigt kan man konstatera att diskussionen om eventuella risker med mobiltelefoni i högre grad inriktas på dessa svagare exponeringar, det vill säga kring basstationer. Det be ror sannolikt på att dessa senare innebär en högre grad av ofrivillig exponering (14). Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har av regeringen i uppdrag att bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet. Uppdraget innebär att FAS, i samråd med forskningsaktörer, myndigheter och andra som FAS finner lämpligt, vartannat år ska dokumentera och informera om kunskapsläget sedan Gällande gränsvärden i Sverige och Europa Någon komplett förteckning gällande gränsvärden i Europa finns inte tillgänglig men Statens strålskyddsinstitut har lämnat följande uppgifter: De flesta medlemsländerna inom EU följer ICNIRP:s värden. Bulgarien, Slovakien, Tyskland och Nederländerna har ännu inte infört värden för hela frekvensområdet. I Grekland har man valt värden som ligger på procent av ICNIRP. I Litauen tillämpar man striktare värden än ICNIRP och även Polen har lägre värden. Slovenien tillämpar 10 gånger striktare värden än ICNIRP. Schweiz lär också ha antagit nivåer på 10 procent av ICNIRP:s värden. Spanien följer ICNIRP men enskilda självstyrande delar kan komma att besluta om mer restriktiva nivåer. Belgien är det enda land som har regionala skillnader i lagstiftning om gränsvärden. Där har en region fyra gånger strik- 14 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

16 tare gränsvärde jämfört med EU:s rekommendation. Det förekommer även att enskilda kommuner och motsvarande i vissa länder har som målsättning att upprätthålla betydligt lägre nivåer än de som anges i ICNIRP:s riktlinjer, men dessa lokala målsättningar är inga gränsvärden. Här kan kommenteras att de lägre referensvärdena är politiskt satta och inte baserade på ett vetenskapligt underlag. De flesta EU-länder har således liksom Sverige valt referensvärdet för exponering för radiovågor 10 W/m 2 för UMTS (3G). Nedan ges ett utdrag hämtat från WHO angående riktlinjer för elektromagnetiska fält i översättning. De internationella riktlinjer som tagits fram av ICNIRP baseras på en noggrann analys av all vetenskaplig litteratur (både termiska och icke-termiska effekter) och skyddar mot alla identifierade risker med exponering av radiovågor med stora säkerhetsmarginaler. Både mätningar och beräkningar visar att exponeringsnivån av radiovågor från basstationer är långt under internationella riktlinjer i områden där allmänheten har tillträde, normalt med en faktor 100 eller mer. Nivåerna av radiovågsexponering för en mobiltelefonsanvändare är betydligt högre, men under internationella riktlinjer. (9) Figur 2 beskriver exempel på effekttäthet från olika typer av radiosändare på två platser vid ett mättillfälle på respektive plats. Av figur 2 framgår att 3G (UMTS) har ungefär samma effekttäthet som FM-radiosändare. Kommunikationsradiosändare, 170 MHz, ger i detta exempel den starkaste signalen (29). Effekttäthet (mw/m 2 ) ,1 0,01 0,001 0,0001 FM DAB TV DVB NMT GSM Lägre än mätbarhetsgränsen GSM 1800 UMTS Upplänk DECT 2,5 GHz Övrigt Totalt 170 MHz Figur 2. Exempel på effekttäthet från olika typer av radiosändare på två platser. (FM= analog radio, DAB=digital radio, DVB=digital TV, NMT=första generationens mobiltelefoni, GSM 900 och GSM 1800=andra generationens mobiltelefoni, UMTS=tredje generationens mobiltelefoni, DECT=sladdlös telefon, 2,45 GHz= frekvens för olika användningar som WLAN, bluetooth, mikrovågsugn) (29). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 15

17 Exponering för elektromagnetiska fält sker både inomhus och utomhus. Allmänhetens expo nering är i regel mer än hundra till tusen gånger under de referensvärden, som gäller både i Sverige och i övriga Europa (5). Typisk exponering från basstation Radiobasstationer behövs för att mobiltelefoner ska kunna fungera. Basstationernas antenner sänder och tar emot radiovågor för att kommunicera med mobiltelefoner i närheten. Radiovågorna är av samma typ som de som använts för bland annat radio- och TV-sändningar i decennier. Basstationsantennerna är ofta placerade högt på ett hustak, i en mast eller ett torn för att kunna täcka ett stort område. Basstationsantennerna riktar radiosignalerna bort från byggnaden eller masten för att täcka ett visst område. Intensiteten hos radiovågorna sjunker snabbt med ökande avstånd från basstationsantennen. På marken, i hus och på andra platser där allmänheten befinner sig är exponeringsnivåerna från radiobasstationerna normalt väl under referensvärdena. Under och bakom en basstationsantenn är exponeringen låg. Endast i närheten av antennerna kan referensvärdena ibland överskridas. Storleken på detta område varierar från några centimeter för inomhusantenner upp till några meter för antenner monterade i master och på tak. I figur 3 A visas en basstationsmast med området där referensvärdet överskrids markerat. I figur 3 B visas exponeringsnivåerna från två basstationsantenner monterade på ett hustak. Inom det mörkare området är exponeringen över 10 procent av referensvärdet, i det ljusare området är exponeringen mellan 1 och 10 procent och utanför fälten är exponeringen under 1 procent av referensvärdet. Antennerna installeras så att obehöriga inte kan vistas i området där referensvärdena kan överskridas (17). 1% of exposure limit 10% of exposure limit Figur 3. (A) Basstationsmast med markerade driftområden där referensvärdena överskrids markerat med grönt, (B) typisk exponering från basstationsantenner monterade på ett hustak. Bilder från Ericsson. 16 HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM

18 Beskrivning av olika metoder för att bedöma radiovågor Mätningar Radiovågor kan bestämmas genom mätning. Det finns huvudsakligen två sätt att mäta. Antingen mäts den totala nivån av elektromagnetiska fält inom ett visst frekvensintervall eller så mäter man för olika frekvenser separat. Det senare kallas spektrala mätningar och innebär att signaler för olika ändamål som radio, TV och mobiltelefoni kan läsas ut var för sig. Exponeringsnivåerna som man uppmäter på en viss plats varierar beroende på vilken tid på dygnet man mäter. Normalt är det mest trafik under dagen. Nattetid, då det förekommer få samtal, härrör exponeringen huvudsakligen från basstationernas kontrollkanal som sänder hela tiden. Inom ramen för projektet har spektrala mätningar gjorts på tre platser i Solna och sju platser på Ekerö. Dessa mätningar har skett på dagtid och under arbetsveckan (4). Beräkningar Man kan också beräkna de elektromagnetiska fälten från en basstationsantenn. Oftast används numeriska metoder när man beräknar de elektromagnetiska fälten, men det går även att mycket förenklat beräkna exponeringen analytiskt med hjälp av fysikaliska formler. För att göra beräkningar i ett framtidsscenario, som detta projekt, behöver man göra en rad antaganden. Förutom att uppskatta hur mycket trafik som kommer att genereras i näten i framtiden, behöver man ta hänsyn till omgivningen. Bebyggelse, terräng och hur människor rör sig i området är andra aspekter som bör beaktas. I detta projekt har en datoriserad simuleringsmodell använts tillsammans med en rad antaganden om samtalstrafik och radiomiljö (18). HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING AV INFRASTRUKTUR FÖR MOBILTELEFONISYSTEM 17

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer 2004:13 JIMMY TRULSSON Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer FÖRFATTARE/ AUTHOR: Jimmy Trulsson AVDELNING/ DEPARTMENT: Avdelningen för beredskap och miljöövervakning /

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Datum 2007-03-24 Dnr REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Detta dokument ersätter förra versionen daterad 2005-12-02 Ändringen gäller säkerhetsgränsen

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Gudöviken

Mobiltelefonmast vid Gudöviken Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Gudöviken Del av fastigheten Näsby 65:1

Läs mer

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2014-08-28 BUN 2014/0412 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan Förslag till beslut Barn-

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra?

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Om mobilnätets täckning Mobilnätets täckning kan förbättras med en extra antenn Mobilnätets täckning kan ibland förbättras

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Mobiltelefonmast i Trinntorp

Mobiltelefonmast i Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast i Trinntorp Del av fastigheten Trinntorp 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER Råd- och riktlinjer Nordmalings kommun 3G-mobiltelefoni Fastställda av Kommunfullmäktige den 30 september 2002, 91 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3.

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Dnr A 0160/03 Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Antagen av Byggnadsnämnden den 2003-11-12, ändring av titel policy till riktlinjer den 2004-02-12

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

telemaster och antenner POLICY FÖR BYGGNADSNÄMNDEN I LUNDS KOMMUN sid 2 FYRA OLIKA MOBILTELEOPERATÖRER HAR FÅTT LICEN- SER AV POST OCH TELESTYRELSEN (PTS) KRAVET FÖR LICENSTILLDELNINGEN ÄR ATT OPERATÖRERNA

Läs mer

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGANDE 1. Elöverkänsligas Riksförbund Org.nr. 812400-9484 Adress: Box 9098,

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni

Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni 2001:09 ULF BERGQVIST, GERT ANGER, ELISABETH BIRKE, YNGVE HAMNERIUS, LENA HILLERT, LARS-ERIC LARSSON CHRISTER TÖRNEVIK OCH JOHAN ZETTERBLAD Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni FÖRFATTARE/AUTHOR:

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden DATUM 2001-04-06 Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden Information till kommunerna om UMTS-utbyggnaden Sammanfattning Syftet med skriften är bl.a. att informera ansvariga personer i den kommunala

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer