WÄSTGÖTHA BAHUSLÄND- SKA RESA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WÄSTGÖTHA BAHUSLÄND- SKA RESA"

Transkript

1 PEHR KALMS Mag. Doc. in Hist. Nat. & Oecon. vid Åbo Academie, samt Ledamots af Kongl. Svenska Wetenskaps Academien WÄSTGÖTHA Och BAHUSLÄND- SKA RESA Förrättad År Med Anmärkningar uti Historia Naturali, Physique, Medicine, Oeconomie, Antiquiteter etc. Jemte nödige Figurer. STOCKHOLM. Trykt hos Lars Salvius På des egen kostnad 1746.

2

3 Utdrag utur Kongl Wetenskaps Academiens Dagbok. d. 26. Julii HErr Pehr Kalm hafver uti Academien upvist des Rese-Beskrifning öfver Bohuslän, hvilken innehåller åtskilligt: ländande til uplysning uti Fäderneslandets Natural-Historia, hvarföre Academien gärna ser, at samma Rese-Beskrifning blifver igenom Tryket utgifven til allmän tjenst. Som bestyrkes af P E H R E LV I U S Kongl Vetenskaps Academiens ständige Sec. iii

4 Kongl. Maj:ts Samt Swea Rikes Högtbetrodde Man, Råd, Cancellie-Råd, Deras Kongl. Högheters Öfwerste Marskalk. Åbo Academiæ Canceller, samt Riddare af Swarta Örnen, Högwälborne Herr Grefwe CARL GUSTAF TESSIN, Min Nådigste Herre. AT vetenskaper icke allenast pryda et Rike, utan äfven böra räknas ibland de grunder, hvarpå des välstånd bygges, är en ostridig sanning. När fördenskul vetenskaperne åstunda beskydd vända de sig lika som med någon rättighet, til dem, som äro upsatte at taga del i de högsta sakers förvaltning. Förlåt, Höge Herre, om jag drager denna rättighet, kan hända, något längre, än vederborde och vågar at lämna denna Förstlingen af mina arbeten under Eders Excellences Höga Namn. De mångfaldiga Förrättningar, til hvilka Eders Excellence delar sina tankar, hafva dock aldrig betagit Eders Excellence iv

5 hvarken tid eller böjelse, at älska Vetenskaper och hägna, deras yrkare, hvilka fägna sig så mycket mera, som de äfven hafva den äran, at få räkna Eders Excellence uti deras egit antal. Hvad fara löper då jag, som för få högt uplyfta ögon framlägger min Lärospån? Men, Höge Herre, Eders Excellences nit för Vetenskaperne har redan stärkt sig til min ringa Person, och sjelfkrafd gifvit mig det tilträde, hvilket jag annars med bekymmer skulle hafva sökt. Jag har den stora lycka, at af Eders Excellence vara med Nåd känd och ansedd, hvilket dämpar min fruktan och ger mig den tillit, lika som skulle Eders Excellence vårda sig om mina framsteg uti de stycken jag mig företagit. Denna smickrande inbillning retar min hug, at fortfara uti Naturens ransakande, och at söka den kundskap, med hvilken jag någon gång skulle förtjena Den Höga Herrens bifall, Hvars upmuntran jag nu, ständigt njuter. Skulle jag få förrätta den resa til hvilken Eders Excellence har Nådigst behagat utse mig, då kunde jag hoppas at framdeles vinna min önskan, samt at våga mig framte något värdigare ämne för Eders Excellences höga hägn, än desse blad hvilka jag dock jämte ouphörliga tilönsskningar af all lycksalighet, Eders Excellence i djupaste ödmjukhet upoffrar, och framhärder til min död EDERS EXCELLENCES Underdån-ödmjukaste Tjenare Pehr Kalm. v

6

7 Företal Til den Benägne Läsaren. HÄr lemnas dig, min gunstige Läsare, en Resa, som jag på Hofrätts-Rådets, Högvålborne Herr Barons STEN CARL BIELKES bekostnad, samt så väl på des, som uppå Herr Professor LINNÆI och Salig Herr Professor AND. CELSII anmodan förrättade om sommaren år dels ock i synnerhet at uptekna hvarjehanda uti Historia Naturali och Oeconomien, dels ock at förskaffa åtskillige rarare växter til Kongl. Academie Trägården i Upsala. Som denna Resan var en min första Lärospån, så har jag aldrig varit sinnad, at låta henne komma i dagsljuset, der icke några mine synnerlige Gynnare och Vänner förmått mig dertil; hälst som ingen ting är Svårare, ån gifva ut Beskrifningar öfver sit egit Fädernesland, hvarigenom man nästan ogörligen kan undgå, at underkasta sig åtskilligas klander, i synnerhet som mången, hvilken antingen är född, eller ock varit på samma ort, tror sig handla emot sit egit samvete, eller tycker sig ej vara klok nog, om han icke skal hafva något, at mästra och tadla derpå. Svårigheten, som bland annat, mötte mig at jag på denne Resan, icke så noga fick utransaka alt, som sig borde, och jag gerna önskat, var den, at jag kom til at resa något sent på sommaren, då den fagraste tiden af året var redan så godt som förbi, och jag altså måste sakna många orter, med annat, som jag förmodeligen i annor händelse icke gått miste om. Det förnämsta var, at jag som en privat, ej altid kunde komma så fort, som jag ville, utan måste låta benöja mig, at vänta, alt som de på orten boende gofvo sig tid, at för betalning hjelpa mig fram. Och som mina mästa Resor kommo at ske vid Sjökanten, derest Fiskarena dageligen voro ganska sysselsatte med sit fiskeri så skedde ofta, at jag hvarken med penningar eller böner kunde förmå någon af dem, at ro mig vii

8 omkring och fort uti Skärgården, i synnerhet vid de tilfällen, när man trodde, at fisken var ingången inom skären, på hvilken de, såsom sin förnämsta födekrok, noga borde passa; då jag ofta såg mig vara nödgad, at låta flere dagar gå mig så godt som fruktlösa utur händerne. Den södre och vackraste delen af Länet, som äro öjarna Oroust, Tjörn och Hisingen, med mera, hant jag för den sena årstiden icke mera, än som hastigast resa igenom eller förbi. Jag har altså, detta oaktad, efter någras åstundan velat låta denna Resa komma för den lärda verldens ögon. Dock at icke verket måtte blifva för vidlöftigt, har jag uteslutit åtskilligt, såsom mindre nödigt. Besynnerligen har jag, sedan den vittre Probsten i Tanum, Herr Mag. Joh. Oedman, nu nyligen genom tryket utgifvit sin lärda Bahus Läns Beskrifning, på hvilken han i flere år med stor sorgfällighet arbetat, blifvit befriad från åtskilligt, hvad städers och andra orters beskrifning vidkommer, jemte Antiqviteter och dylikt. Jag har nästan aldrig infört något; hvad denne lärde och berömvärde Mannen förut i sit verk låtit inflyta, om det icke varit sådant, som jag vid någon Naturens händelse eller Naturals beskrifning ej kunde undgå, at tala om, eller der jag vid några Antiquiteter fått en skiljaktig berättelse. Den som jämför bägges våra verk, skal finna, huru litet den ene lånt af den andra, hvilket mycket lätt skett, hälst som hvardera af oss haft särskild afsikt vid sin skrifning, och den ene ganska litet kastat sin Lia i den andras skörd. Jag har hållit för mycket nyttigt, at språka med goda Hushollare om hvarjehanda i Landtväsendet, hvilkas långliga förfarenhet jag ansedt vara ej af mindre nytta än egne gjorde Observationer: ens ålder tillåter icke at utröna alt sjelf: man bör ock se hvad andre på särskildte orter bruka. Gemene mans sägner om et och annat har jag infört, ej i den mening, at fatta tro dertil, utan endast at roa Läsaren, samt at der viii

9 af se fordna tiders mörcker. Jag hoppas at Läsaren lärer holla dem i lika värde med mig, och vara dervid af enahanda tanka, nämligen at skråck är skråck. Likaledes har jag upteknat den enfaldige hopens berättelser om åtskillige naturlige ting, e.g. Gräsmasken, Gjök, Råttor, med mera, icke i den tancka, at tro alla, utan at se hvad meningar de hafva om dem, samt at gifva en Natursens utforskare vidare anledning, at undersöka det samma nogare. Vid flere örters upräknande på et ställe, märkes, at jag gemenligen endast vid den första utsatt Herr Professor LINNÆI Flora Suecica tillika med numera eller citation; men vid de följande, (at undfly vidlyftighet,) allenast numern, då altid bör förstås, at numern eller citation visar på nyssnämde Bok. Samma år ock ibland vid Djurens upnämnande skedt med bemålte Herr Prof. LINNÆI Fauna Suecica. I Mineralogien har jag måst brukat de Nomina Generica Herr Professor JOH. BROWALLIUS har uti sit lärda Collegium Mineralogicum, som emot den lärda verldens åstundan ännu ligger i Manuscript. Hvad eljest denne Resebeskrifning angår, så är skrifarten sådan, som jag den på resan, ofta med trött penna upsatt: min myckna kringskurna tid, som jag nu haft at bereda mig på en mycket större och til vidt aflägsne orter ärnad, Resa, har icke tillåtit mig, at bruka någon lekande penna, som öfveralt i andre Reseböcker finnes. Dock tror jag mig kunna försäkra, at Läsaren skal finna på desse kårta blad et och annat, i synnerhet hvad en hop Naturaliers nytta angår, som man fåfängt skal leta efter i andra härtils utkomna skrifter; åtminstone så mycket mig vitterligit är. Winner jag härigenom Läsarens gunst, så torde den samma upmuntra mig, at framdeles vid lediga stunder utgifva min Carelska Resa förrättad år Min Ryska Min Resa uti den södra delen af Westergöthland Jemte annat, hvad jag til tidsfördrif uti Naturkunnigheten och Oeconomien anmärkt och roat mig med; Ser ix

10 jag åter, at det almänna icke är gagnat härmed, skal jag söka, at ej framdeles vidare gifva mig på djupet. x

11 D. 6. Julii. Efter middagen afreste jag från Upsala. STrax utan för Tullporten blef jag varse, huru en ko stod och åt upp det ena ståndet efter det andra af Hyoscyamus (Linn. Flor. Suec. 184.) eller Bolmörten: En ört, som gör människorna, hvilka deraf råka äta, lika som rasande och tokuta, ätes likväl begärigt och utan fara af Boskapen. Längre fram var vid vägen et kålland, uti hvilket vid alla hörn, samt här och der midt uti det samma, voro satte små Biörkqvistar med deras löf; jag viste ei, om det skedt af förstånd eller vidskeppelse sedermera är mig vordet berättat, at desse små Biörkruskor sättas i kålland til den ändan, at derigenom narra Fiärilarna (Papiliones) at lägga sina ägg på löfven i ruskorna, och således lämna kålen i frid. Kornåkrarna stodo på somliga ställen hel [2] gula af åkersenap; men ännu mera voro Linlanden utsatte för den samma. Gärdesgårdar. At förekomma, det gamla Gärdesgårdar ei så lätteligen måtte falla omkull, hade de på mer än många ställen satt vid hvart 4:de eller 5:te stafverpar 2:ne tjocka massiva störar, dem de ei nedvid ombundit, utan endast strax ofvan för gärdslerna med et starkt band. Gödseln var här och der utförd på åkrarna, och lagd i små lass, men ännu outspridd.

12 2 UPLAND. LISL. ENK. Flöja. At förhindra, det Getter ej må flöja öfver Gärdesgårdar, sades på somliga ställen vara brukeligit, at så snart en killing är killad, skära af honom senorna, som sitta imellan klöfvarna, hvaraf han sedan aldrig skal vara i stånd, at hoppa öfver någon Gärdesgård; dock skal han likväl kunna stiga på 2 fötter, och räta sig up efter träd at äta, samt gå helt stadigt. Rön. Vid vägarna imellan Upsala och Säfva, samt på åkerbäckarna vid Säfva, växte nog Medicago (Linn, Flor.Suec. 620.) eller så kallade Linnæi Höfrö; den stod altid på torra ställen och lergrund: råkade den någon Enbuska, så klängde den sig upp i den samma, hvaräst den ock fans frodigare: stod den vid någon sten, så rände den uppå den samma. Jag har så väl förut, som ofta sedermera funnit henne växa hel frodig och grön til 4 à 6 [3] qvarters längd, samt spridande sig ut på alla sidor, på de skarpaste backar och så torra ställen, der alla andra växter rundt omkring, och bland dem äfven Fesluca (95) eller Linnæi Fårgräs, som eljest kan uthärda den starkaste solens heta, likväl varit aldeles bårttorkade. Emedan nu hästar och boskap äta denne ganska gerna, man ock genom dels sående och planterande kan göra de skarpa och ofruktbare ställen sig til båtnad; så synes lätteligen, hvarföre Herr Professor LINNÆUS uti Kongl. - Vetensk. Acad. Handl. för år p så högel. recommenderar henne, den han hos oss tror kunna göra samma nytta, som utlänningens Luzerne och S:t Foin. D. 7. Julii. På åkrarna vid Lislena låg gödningen utspridd, men var ännu ei nederkörd. Vid landsvägen låg uti en sådd åker en stenig backe, hvarpå de nästgränsande bönder höllo på at beta sina hästar och dragoxar; de sade sig vela på detta sätt göra nytta af denne backen; emedan ingen för de många stenar skul kunde komma med lijan, på det der växande gräs, och förenämde kreatur tykts bäst förtjena det samma.

13 UPL. ENK. VEstMANL. NYQUARN. 3 Rön. Under det jag på en annan backa såg efter, hvad för växter der funnes, gaf jag tillika med flit aktning på, hvilka af de samma [4] hästen hälst utvalde. Af Anthoxanthum, (Linn. Flor. Suec. 29.) eller Vårbrodd åt han ganska gerna: med ej mindre begärlighet åt han af Festuca (95.) Fårsvingel; likaledes upsökte han med flit Avena (96.) Änghafre, såsom en honom mycket behagelig mat. Nu och då bet han af något stånd af Rumex, (295) Syra. Här vid är märkvärdigt, at de 3 första, som hästen fram för andra utvalde, äro sådana, som gemenl. hälst växa på de skarpaste backar och magraste mark, der andra för torka ei kunna trifvas: i synnerhet har jag funnit Änghafran lång och skön på de hårdaste backar, der nästan alla andra växter varit af solen bårtbrände. Törnbuskarna stodo nu som bäst i blomma, och växte i ansenlig mykenhet vid vägen. Fälten jag reste öfver innan jag kom fram til Enköping, voro, så vidt ögnasiktet kunde sträcka sig, skoglösa, och endast beväxta med små Enbuskar: här och der voro några små Hasselbuskar. Vid Enköping körde de ut gödningen med kärra; skråfvet på den samma var hopslagit af bräder i en aflång fyrkant; det eftersta tvärbrädet kunde tagas löst, genom hvilken öpning man häfde gödningen af kärran ned på åkern. I Staden såg jag en Borgare, hvilken, som berättades, för någon tid sedan blifvit angripen [5] af en tandvärk, som sedan med sådan sveda och häftighet continuerat, at karlen omsider blifvit som hufvudsvag. Vid Nyquarn ligger öfver Säva-Ström en stor bro, der alla der öfver resande skola erlägga bropenningar. Strax vid bemälte bro ligger midt uti älfven en stor qvarn af 6 par stenar: bägge, både bron och qvarnen, höra Cronan til, men äro bårt-arrenderade. Denne Säva-Ström är skilnad emellan Upland och Västmanland. Alla Quarnstenar voro af Sandsten. När man brukat dem så länge, at de ei mera duga til qvarnstenar, göres antingen Slipstenar

14 4 VESTMANL. KOLB. eller Handqvarnstenar; så at ofta af en qvarnsten kan blifva 2:ne Handqvarnstenar, emedan de äro mycket breda. Nedra qvarnstens tjocklek var en aln. At Säden så mycket behändigare måtte skakas ned utur tratten eller qvarnskrufven i qvarnstens ögat, så satt i samma qvarnstens öga en jernring, hvilken på inre sidan hade 2:ne uphögningar eller hörn mit emot hvar andra, mot hvilka käppen, som var fästad vid tratten eller qvarnskrufven, och rörde ändan af skon under tratten, kom at stöta, och skon således skakades. När någon bränt sig sades följande vara oförlikneligit; tag roten af Ormbunkar (Perts 843.) stöt den sönder, och prässa [6] deraf en saft, hvilken nästan ser ut som mjölk; med denna saft smörjes såret. Somliga berättades bruka blomsterna af rödvöpling i stället för Thée. Jag lämnade Nyquarn, reste öfver en skogsmark beväxt med Tall och Gran, sedan merendels öfver stora och härliga åkrar, ibland öfver backar och åsar, understundom genom någon däld. Något på andra sidan om Ihrsta kyrka var en gärdesgård af gråsten til 5 à 6 qvarters högd. Strax bredevid den samma var en annan Gärdesgård af Torf ; jorden hade redan begynt rasa ned; ingen ting af torfven hade fäst sig, ehuruväl denna jordvallen syntes något gammal. På denna orten voro de mästa Taken på husen af halm; någon enda stuga hade torftak. Åkrarna hade diken tätt vid hvarandra; åkerrenarna voro mycket sluttande, 3 à 4. qvarter breda, beväxte med gräs. Uti Vesterås besåg jag som hastigast den vackra Domkyrkan, samt det der bredevid stående Gymnasium, hvilket upammat så många nyttiga och skickeliga ämnen til Rikets tjenst. Et stycke på andra sidan om Vesterås syntes rudera efter et gammalt Klöster på vänstra handen strax bredevid vägen. [7]

15 WESTMANL. KOLB. MUNKT. KIÖPING. 5 Mot Tandvärk berömdes i Kolbäck följande: man tager Ältgräs, (Ranunculus 458.) stöter det sönder emellan par stenar, lägger det på armen strax ofvan för handen, dock ei på den sidan man känner på Pulsen, utan på den yttre tvärt emot; då det legat der något litet, drar det up blåsor, hvarigenom man skal slippa tandvärken. D. 8. Julii. Åkrar. Vid Kolbäck voro åkerstycken lagda i det skick, at de voro högst midt- och långsefter, men sluttade sedan mycket å ömse sidor; Detta maneret märkte jag sedan vara gängse uti hela den öfriga delen af Vestmanland jag reste igenom, samt uti hela Nerike; Afsikten härmed berättades vara den, at der mycket rägnaktiga år infölle, den säden dock kunde blifva behållen, som vore sådd på ryggen eller medlersta och högsta delen af stycket; skulle man återigen blifva straffad med stor torka, den säden dock måtte bärga sig, som stodo på sidorna och de lägre ställen. Detta år observerade jag öfver alt, at den delen af korn, Råg &c. som var sådd på ryggen af desse stycken, eller der de voro högst, var långt frodigare, tjockare, grönare och härligare, än det, som växte ned vid kanterna, och de lägre ställen. Rumet emellan de således uphögde åkerstycken var mästendels tomt; ibland låg der emellan en liten smal ren. [8] Det tyktes dock, som man kunnat vänta ymnigare säd på de lägre ställen, der man brukat mera diken. På andra sidan om Munktorps kyrka begyntes en gata eller tä, som räkte några mil: Landsvägen gick altså här ei genom åkrar, ty oansedt åkrar lågo på ymse sidor om den samma, så voro dock gärdesgårdar långsvid vägen; på bägge sidor af detta långa tä låga nu ängar, nu åkrar, nu byar, nu betesmark: ibland lopp vägen öfver någon backa, vid hvilkens sidor lågo mycket sluttande åkrar, samt dernedanföre äng. Åkerstycken voro ei alla på lika sätt upplögde; somliga hade plögt långs efter åkerstycken, andra hade plögt ei tvärt, utan sned öfver dem.

16 6 WESTMANL. ÖSTUNA. ARBOGA. Stengärdesgårdar voro på några ställen upreste omkring åkrarna. Gödseln var somligstäds utförd och lagd på åkren i små högar, men ännu ei allestäds utbredd. Tak. Strax norr om Köping stod en stor och hög Sädeslada, på hvilken det öfversta eller röstet utanpå var betäkt med par alnars långa bräder; den öfriga delen af taket, som låg der nedanföre, bestod af halm; taket var dock ganska brant. Resan fortsattes igenom Köping Stad, utan för hvilken på andra sidan lågo vackra och [9] tämmeligen stora ängar: längre fram syntes på ömse sidor af vägen stora åkrar, hvilka här och der voro af bäckar genomskurne; än längre fram såg man ei mindre stora ängar. Vägarna genom hela Vestmanland voro breda, sköna och ganska släta. Gärdesgårdar. Stafverparen på gärdesgårdarna voro här ganska nära vid hvarandra, och långt tätare, än jag på något ställe tilförene sedt: knapt var somligstäds en half aln emellan hvart par. Orsaken härtil sades vara denna: när en ny Gärdesgård här på orten reses up, sättes stafverparen i förstone ei tätare, än brukeligit är på andra ställen; men när denna gärdesgården stått så långe, at stafrarne begynna blifva rutnade ned vid marken, och man fruktar, det et stormväder torde kasta omkull hela gärdesgården, så sätter man midt emellan hvart annat stafverpar (ibland ock längre emellan, ibland ock tätare, alt som det behöfves) et nytt par stafrar, dem man binder tilhopa strax ofvanför Gärdsgården med et band af vidjor eller unga granar. I detta tilstånd låter man gärdesgården stå några år; när man åter börjar befara, det rötan så angripit desse sistnämde, at de nu mera ei torde vara i stånd, at längre uppehålla gärdesgården och understödja de andra, sätter man åter midt emellan de andra stafverparen et par nya stafrar, och härmed fortfar man [10] tid efter annan, som man finner nödigt, så länge,

17 NERIKE. GLANSH. ÖREB. MOSÅHS. 7 tils stafverparen blifva hvarandra så nära, som förmält år. Man kan lätteligen skilja de stafrar, som vid gärdesgårdens första upresande blifvit satte, ifrån de andre, som man sedan tid efter annan tillagt til gärdesgårdens understöd; ty de första och äldsta hafva gemenligen 3 par länkar eller stafverband på sig; men nykomlingarne hafva sällan mera än et, hvarmed de strax ofvanför gärdesgården äro fäste och bundne tilhopa. På detta sätt sägs en gärdesgård många resor längre hafva bestånd, än eljest med andra vanligit är, samt Landtmannen dessutom slippa det omaket, at så tidt och ofta stånga upp en gärdesgård ånyo. Detta sätt af gärdesgårdar med så täta stafverpar märkte jag sedan öfver alt vara brukeligit, icke allenast uti den öfrige delen af Westmanland jag färdades igenom, man ock uti hela Nerike, samt en stor del af Westergötland. Ängkafle (Alopecuru, Linn. flor. Su. 52.) växte en fjerdedels-väg norr om Arboga vid en bäck i tämmel. ymnoghet: längden af den var från 5 til 8 qvarter. Middagstiden reste jag genom Arboga, och hade sedan på andra sidan et långt tä, hvarest på ömse sidor lågo nu åkrar, nu ängar. Ängar blef jag på somliga ställen varse, som tycktes tilförene varit åker, emedan de voro [11] lagda i sådana ryggar och uphögningar, som vid åkerstycken här öfver alt brukades, och hvarom tilförene p.7 är omnämt. Jag frågade en bonde, huru dermed var beskaffat? Han sade, at de pläga taga up lindor, så hafra deri, och fortfara dermed tils jorden ei med fördel bär mera, då lägga den de åter til ängsmark. Jag frågade, om de göda samma jord, anten då de så hafra, eller då de lägga den til Ängsmark? Han svarade, at de aldrig göda den samma hvarken förr eller sedan, emedan de ei hafva mera gödsel, än de nödvändigt behöfva til sin vanliga åker. Jorden bestod mäst på denna kanten vid Fålsbro af sandgrund.

18 8 NER. SJÖB. WIBY, WREST. BODARNE D. 9. Julii. Mot Tandvärk berömdes högeligen af en resande i Glanshammar följande: Man tager blomstren och bladen af Back-Timian (Thymus Linn. Fl. Su. 477.) dem man karfvar sönder som Tobak, kokar i mjölk, lägger i et rent Linnkläde, kryster mjölken ut, binder det så varmt man tål på den sidan af kinbenet, der man känner tandvärken, lägger sig sedan i sängen en stund, och håller sig varm. En hederlig man har sedermera berättat mig, at han ock med ganska stor fördel brukat detta och funnit deraf en häftig bot, sedan han förgäfves tilförene försökt åtskilligt: hans ena kindben hade förut varit faseligen upsvullit, [12] men sedan han blifvit rådd at bruka ofvannämde, har innom en kårt stund svullnaden lagt sig och svedan aldeles försvunnit. Jag fortsatte min resa genom Örebro, vid hvilken på andra sidan lågo tämmeligen stora åkrar; sedan öfver en sandmo beväxt med tallskog, hvilken räkte in mot Mosåhs. Under vägen från Mosåhs til Sjöberga märkte jag, at skjutsgåssen, som fölgde mig, hade på åtskilliga ord en synnerlig Pronunciation; jag roade mig en stund, at på hvarjehanda sätt försöka honom. Han kunde aldrig pronunciera G eller K, utan sade ibland i det ställe T, ibland I; jag försökte honom mer än på 100:de sätt, och fann, at han aldrig svigtade på sin uttal vare sig i början, eller midt uti ordet, som af följande märkes. 1:mo der G eller K pronuncieras i sit egit läte, der brukade han altid T, til exempel: Tröjar mors Tor för krögar mors kor. Tlottor för klockor. Tumla för Kumbla, (som var en Sockens namn) Trimma för grimma. Våtsätt för Våtsäck. Pista för Piska. Tud för Gud. Tattesen för Catchesen. Töta för körka. 2:do Der G eller K var sidst i en stafvelse, der utnåmde han det som D eller T til exempel: Vadnar för vagnar. [13]

19 WESTERG. FINNERI, HOFVA, HASSEL. 9 3:tio Der NG brukas, det utsade han med dubbelt N; til exempel: Penninnar för Penningar. Linnon för Lingon. Ännar för ängar. lånnt för långt. Vid Siöberga Gästgifvaregård begyntes en sandås, som räkte et långt stycke i söder; på bägge sidor om den samma lågo åkrar. Taken på stugor, bodar &c. voro allestäds, der jag nu reste, belagde med torf; men på Ladugårds hus voro halmtak. Åkrarna voro indelta vid Wiby sålunda, at den ene delen var besådd med Råg, den andra med Korn, den tredje låg i träde: somligstäds voro hela små åkrar besådda med bara ärter. Från Wrestorp i Wiby skedde resan til Bodarne: vägen var sandig, at det stod hästen nästan midt på benen; på ymse sidor var skog, bestående mäst af Gran och Tall; sällan såg man någon gård. D. 10. Julii. Från Bodarne, som sades vara den sidsta gård af Nerike, och låg på gräntsen emot Wästergötland, reste jag om morgonen öfver skogen Tiweden til Hofva. Hela denna vägen var näppeligen annat, än up- och utföre höga och branta backar: På ömse sidor vägen syntes stor skog; på par ställen voro små Bondebyar. Litet på andra sidan om Finneri kyrka, som [14] är belägen i en liten by midt på skogen, blef jag på denna resa första gången varse Doronicum (Linn. Fl. Suec. 684.) eller den så kallade Arnica, växande ymnigt uti skogsängarna; den fans sedermera stå i stor myckenhet mäst på alla för Solen öppet liggande skogsbackar och Lundar uti hela Wästergötland och Bohus-Län, der jag färdades fram, så at man derifrån til öfverflöd kunnat förse alla Apothequer i Riket med den samma. På resan från Hofva til Hasselrör blef jag på skogen vid et ställe varse, huru som, der de huggit och bränt et svedjeland, och hvarest de brända stubbarna än stodo qvare, jorden der var lagd i sådana ryggar och uphögningar, som tilförene p. 7. är omtalt vara brukeligit med åkerstycken uti Westmanland, Nerike och en stor

20 10 WESTERG. FORSHEM. del af Westergötland: jag frågade en Mariæstads Köpman, som fölgde mig, huru detta så blifvit? Han gaf til svars, at i forna tider har mäst allestäds, hvarest nu står stor och hög skog, bodt folk, som man kan se deraf, at man måst allestädes finner jorden ännu ligga i form af åkrar, då man hugger ned skogen och bränner. På Trädesåkrarna växte somligstäds tämmelig ymnigt Stachys (Linn. Fl Su. 490) eller Stachys palustris fætida. C. B. Den hade tämmeligen tjocka rötter, som voro snöhvita; Bönderne sade, at Svinen äro ganska snåla efter [15] dem, så at de äta dem häldre än hafra, och til den ändan vända upp och ned på all marken der de vandra fram på åkrarna. Jag smakade på dem, och fann, at de hade en tämmelig behagelig smak. Ho vet om ei folk i dyr tid kunde betjena sig af dem til sin födo? Man finge då en dubbel nytta af en växt, som tilförene blifvit hållen för et onyttigt ogräs och en skade-ört på en åker: våta, och sura ställen, som den hälst älskar, kunde då göras fruktbärande. Åker. Et stycke åker vid vägen bestod dels af lera, men mäst af mo; en bonde des ägare sade sig tilförene brukat detta åkerstycke til äng, och då om somaren näppeligen kunnat få et halft lass hö derpå, men nu har han uptagit det til åker, besår det hvart annat år med hafra, och får, utom hafran, 16 lass hafverhalm. Från Hasselrör skyndade jag med resan genom Mariæstad til Biörsätter, och derifrån til Forshem, som ligger vid Kinnekulle. D. 11 Julii. För middagen bivistade jag Gudstjensten i Forshem; efter middagen förhindrade rägnvädret mig, at bese orterna deromkring; dock at aftonen ei aldeles skulle löpa fruktlös af i mina angelägenheter, språkade jag med Bönderna derå orten om hvarjehanda, och bekom til svars uppå mina frågor följande. Åkern dela de i 3 delar, den ena lämnas i [16] träde, uti den andra sås råg, och i den tredje korn: året derefter sås den som legat i träde, med Råg; den som haft råg besås med korn; och den, hvar

21 VESTERGÖTLAND. FORSHEM. 11 korn stått, lämnes til träde. Vid Pingestiden göda de sina åkrar, då de strax sprida ut giödningen, och träda eller köra ned den, så snart sådan väderlek är, at jorden kan köras. Åker och äng äro här mycket våtaktiga för deras låga belägenhet hvarföre de ofta hafva skada af vatten; Den åker, som burit korn, och nu skal läggas i träde, köres ei upp om hösten, utan om våren vid Pingesttiden köra de först dyngan på honom, derpå köres åkren upp, lämnas sedan at ligga så til såningstiden, då de först harfva, så plöja, sedan så, och sidst harfva ned säden; aldrig bruka de, at köra den ned med ålder eller krok. Til Sädens skärande brukas samma Lia som til hö, undantagandes på Herregårdar, der de skära med handskäror; ingen annan gödning brukas, än den som tages vid Ladugården. Rofvor så de aldeles intet, emedan de sade sig ei hafva ställen at så dem på; aldenstund de ei fingo hugga Svedjeland på skogarna. Gräsmasken hafva de ei hört af. Af ängarnas gödande viste de intet, emedan de sade sig illa hinna göda sina åkrar. En och annan källa nämde de om, hvilkas vatten skal smaka ganska salt, dem min kårta tid dock icke tillät mig at besöka. [17] Hästedöd. För 14 dagar à 3 veckor för midsommaren detta år, har, som allmänt berättades, varit et starkt nordanväder, hvilket begynt om natten, med stort och häftigt rägn, samt en olidelig köld, och påståt hela följande dagen alt in mot aftonen, dock har det varit häftigare om natten; af detta oväder dödde strax derefter på ganska många ställen hästarna hopetals, hvarmed ofta gick så fort, at de näppeligen märkt, det hästarna varit sjuke, innan de vändt fötterna i vädret. De som voro så försigtiga, och, så snart det häftiga vädret börjades, togo sina hästar hem och satte dem uti hus, ledo icke den minsta skada på sina kreatur; men de, som det försummade, fingo dyrt betala det samma. Fönster. Här i Forshem fick jag nu första gången se, at de på somlige ställen icke hade fönsterne på väggen, utan uppe i taket. Taken, som brukades der de hade sådana fönster, voro ei platta-

22 12 VESTERGÖTLAND. KINEKULLE. utan röst-tak: platta tak kallar jag sådana, der sparrarna inne uti stugan ligga horizontela; men röst-tak et sådant, der taket inne uti stugan följer skapnaden af röstet, och sparrarna från bägge sidor stöta tilsammans, så at taket är högst midt uti stugan. Denne plägsed, at hafva fönsterna uppe i taket, och ei, eller ganska sällan, på väggen, fann jag sedan vara brukelig uti hela den öfriga delen af Vestergötland, när jag reste åt [18] Lidköpings och Wenersborgs sidan, samt öfver alt uti hela Bohus-Län. Jag frågade på åtskilliga ställen efter orsaken, hvarföre de hälre hafva sina fönster uppe i taket, än på väggarna, men bekom näppeligen något giltigare svar, än at en urminnes häfd behållit denna plägsed. Jag mins mig aldrig hafva sedt mer än et par sådana fönster uti hvar stuga, nämligen et på hvardera sidan om röstet på taket, litet nedanför kroppåsen. Ofta hafva de ei mera än et: ibland, fast nog sällan, får en se, utom fönsterna uppe i taket, äfven et på väggen. På sidorna äro desse takfönster fordrade med bräder; detta oaktadt har jag många gångor märkt, då det rägnat starkt, och de icke desto nogare stoppat dem, at rägnvatnet så ymnigt trängt sig ned på sidorna af desse fönster, at de nödsakades, sätta käril under på gålfvet, hvaruti vatnet kunde drypa. Vid middagstid, då solen står högt på himelen, äro desse stugor ganska ljusa, men deremot äro de så mycket mera mörka om mornar och aftnar, när solen står lägre, och ned vid eller under Horizonten. Om vintern när mycket snö faller och täcker öfver fönstren, nödgas de ofta gå upp på taket och skåtta bårt snön af dem, hvarvid det stundom händer, at den, som til den ändan går upp på taket, ei altid kan så noga märka rumet, der fönstren äro, och således vet ei ord at, för än han klifver med fötterna ned genom glaset in uti stugan. [19] D. 12 julii. Ehuruväl jag hade nödigt, at skynda med resan til Bohus-Län, kunde jag likväl ei underlåta, at låna et par dagar til at som hastigast bese Kinnekulle, hälst som den samma var framför andra i

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Pojken, som åt kapp med jätten

Pojken, som åt kapp med jätten q Pojken, som åt kapp med jätten p Sagan är satt med typsnittet Valdemar, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typografe rats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg 6 8 Äldre melodi Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg Hulteberg, Värmland Der satt två käm par i som mar kväll fram för sin bo ning i nor dan fjäll stall brö der vo ro de fö ga räd da i jern

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Transport (Värde i Banko) 1065 40

Transport (Värde i Banko) 1065 40 År 1844 den 1sta November instäldte sig undertecknade, uppå derom gjorde begäran, hos Bonden Per Ersson i Dalkarlsbo By, Hedesunda Socken, för att uppteckna, värdera och emellan bemälde Per Erssons och

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Frågor och svar om hur Sveaborgs kapitulation i praktiken skall gå till 26.4.1808 (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 7)

Frågor och svar om hur Sveaborgs kapitulation i praktiken skall gå till 26.4.1808 (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 7) Frågor och svar om hur Sveaborgs kapitulation i praktiken skall gå till 26.4.1808 Frågor Svar Sedan uti convention är lofvat att uti allt had där ej är utsatt nu skall efter största billig het öfverens

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Elev: SESSION 19. Fisketuren

Elev: SESSION 19. Fisketuren Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen Ink. d. 26 Sept. 1853 [Ankomstdatum på Consistoriet] Stormägtigste, Allernådigste Konung! 1853 den 5 Okt. anm. för Kongl. Maj t i Statsrådet. Exped. Nåd. Bref till Consistm i Hernösand och handbref

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

Guideböcker till historiska platser

Guideböcker till historiska platser INNEHÅLL OMSLAG... sid 2 FÖRORD... sid 3 FAKTA... sid 3 HÄSTEVADS STENAR... sid 4 VIKTIGA ORD & PERSONER... sid 9 Guideböcker till historiska platser Hilmas Alaska guidebok om guldgräverskan och trädgården

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Dagsverke. n i 10 tim arbete

Dagsverke. n i 10 tim arbete Värderingsinstrument öfver den kostnad, som erfodras till utflyttnings verkställande af nedannämnde delegares i Jernäs skifteslag byggnader m. m. ; författadt år 1908. Dagsverke n i 10 tim arbete Handtverks-

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna LUCIASÅNGEN Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva Då i vårt mörka hus Stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

Herr CARL NICL. HELLENII

Herr CARL NICL. HELLENII Anmärkning/IV Fid Fniktkärände Bufkars Sköt/ef Med Philofophiftia FaculUtms Bifall, Under Hil. och Med. Do&. Philof. Prof. Hört. Acad. Prcsfecf. Ledamotens af Kongl, Fet, Acad. famt Kongl. Acad. nuvarande

Läs mer

OMNIBUS TYPOGRAFI BOX 135 135 23 TYRESÖ TEL. 08 742 83 36 franko@omnibus.se www.omnibus.se

OMNIBUS TYPOGRAFI BOX 135 135 23 TYRESÖ TEL. 08 742 83 36 franko@omnibus.se www.omnibus.se q Prövningen p Sagan är satt med typsnittet Esperanto, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden.

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. 3-betygsarbete i systematisk botanik av Inger Almgren och Birgitta Gelang Fältstudier utförda år 1971. - I - Innehållsförteckning Sid. Inledning 2

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen

sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen Jag har alltid tyckt att det är roligt att framhäva smaker på olika sätt, genom sockerlagar är ett sätt att få fram dem på. Jag har

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. /> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer