Delrapport Ungas Entreprenörskap på Landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport Ungas Entreprenörskap på Landsbygden"

Transkript

1 Delrapport Ungas Entreprenörskap på Landsbygden Sidan 1 av 17

2 Inledning Denna rapport sammanställer det arbete vi har gjort under sommaren och hösten 2011 för att förbereda satsningen ungas entreprenörskap på landsbygden. Vi har under hösten omvärderat projektplanen och modifierat i syfte att projektet ska bli så framgångsrikt som möjligt. Vi har valt att byta arbetsnamnet till Rethink Landsbygd där grundtanken är att vi genom våra tävlingar får ungdomar att tänka om kring möjligheter på landsbygden. Syftet under förarbetet har varit att bygga relationer med andra organisationer och kommuner och att lära sig mer om landsbygdens utmaningar. Tack vare ett beslut för projektets start innan sommaren kunde vi använda Almedalsveckan för att knyta kontakt med många organisationer och kommuner, vilket gjorde att arbetet under hösten blev mycket smidigare än beräknat. En stor del av tiden gick även till att identifiera en möjlig medfinansiär. Vi träffade en hel del kommuner och myndigheter (Ungdomsstyrelsen, Vinnova, Tillväxtverket med flera) för att tillslut få kontakt med programmet för lokala servicelösningar på Tillväxtverket som beviljade en medfinansiering på kr. Efter beslutet från Tillväxtverket har vi kunnat lägga mer kraft på den konkreta planeringen för projektet. Under förberedelserna gång har vi försökt hitta en bra definition på landsbygd och glesbygd. Olika organisationer, myndigheter och kommuner har olika definitioner. Vi har kommit fram till att glesbebyggda områden ett bra begrepp för oss då vi inte uteslutande arbetar med traditionella gröna näringar så som skogs- och jordbruk utan alla möjliga affärsidéer. Då syftet främst är att väcka ungas intresse för att driva företag på landet och se möjligheter med att flytta från exempelvis miljonprogramsområden. Förutom en egen stor undersökningen bland Sveriges kommuner har vi också under hösten studerat rapporter och undersökningar som har gjorts av kommuner, myndigheter och akademiker. Syftet har varit att få en bättre bild av de möjligheter och utmaningar som finns på landsbygden. Avslutningsvis har vi efter samtal med organisationer som verkar på landsbygden eller med landsbygdsutveckling kommit fram till att det är otroligt viktigt att vi är väldigt tydliga med att målgruppen för projektet inte är landsbygden utan ungdomar och unga entreprenörer som är nyfikna på landsbygden. Sidan 2 av 17

3 Innehållsförteckning INLEDNING 2 JUSTERINGAR AV URSPRUNGLIGA PROJEKTPLANEN 4 UTVECKLING AV WORKSHOPS 5 REGIONALA WORKSHOPS MED UNGA, POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN 5 TEMATISKA AFFÄRSUTVECKLINGS-WORKSHOPS FÖR UNGA ENTREPRENÖRER 9 KOPPLINGEN LANDSBYGD OCH MILJONPROGRAM 10 RESULTAT FRÅN FRÅN VÅR UNDERSÖKNING 13 AKTIVITETSPLAN 16 PROJEKTORGANISATION 17 PROJEKTLEDNING 17 REFERENSGRUPP 17 Sidan 3 av 17

4 Justeringar av ursprungliga projektplanen De justeringar vi har gjort bygger på nya kunskaper som mobiliseringsfasen har gett oss. Orsaken till justeringarna kan variera men syftet är att vi ska nå höga kvalitativa mål i projektet. 10 regionala workshops blir Istället för att arrangera 10 regionala workshops har vi valt att ha fem regionala workshops och tre tematiska workshops. Syftet är inspirera unga entreprenörer som är nyfikna på att driva sina företag på landsbygden och vill etablera sig där. Anledningen till ett minskat antal workshops med två är att vi under förberedelsearbetet insett att våra resurser (tid, personal) inte räcker till fler aktiviteter. Mer fokus på affärsmodeller hos unga entreprenörer I ursprungsplanen utgick vi endast från nya affärsidéer. Vi har nu även valt att titta på utvecklingen av nya affärsmodeller alltså hur man bedriver sin verksamhet i form av betalning, distribution, kundvård, försäljning med mera. Syftet är att titta på hur existerande unga entreprenörer kan flytta sina verksamheter och företag till landsbygden. Utställning på andras konferenser istället för att arrangera en egen Istället för att arrangera en egen konferens och försöka dra folk dit har vi kommit fram till att det är mycket mer framgångsrikt att delta på alla andra konferenser som arrangeras på detta tema och bl.a. ställa ut och prata med folk. Bl.a. konferenser arrangerade av Ungdomsstyrelsen och Jordbruksverket men även seminarier hos Tillväxtverket och på Almedalsveckan. Sammanslagning av regionala och nationell referensgrupp Vi beslutade att den nationella referensgruppen ska bestå av personer och organisationer som har verksamhet på lokal och som kan vara ambassadörer och dörröppnare. Under mobiliseringsfasens start insåg vi hur överambitiöst och omöjligt det var att etablera 10 olika referensgruppen. Inspirationsfilmer istället för metodhandbok För att sprida resultat från projektet hade vi planerat att producera en handbok. Vår research har visat att korta inspirationsfilmer med unga entreprenörer som lyckats etablera en framgångsrik verksamhet är mycket mer effektfullt och tilltalande. Sannolikheten att de tar till sig budskapet är mycket större. Därför kommer vi filma våra workshops och de unga vi träffar för att på ett för målgruppen anpassad sätt sprida budskapet. Sidan 4 av 17

5 Utveckling av workshops Här sammanställer vi det arbete vi har gjort under hösten för att bygga en bra kunskapsbas och genomförandestrategi i projektet. Under arbetets gång intervjuade vi unga entreprenörer från olika sektorer som är intresserade och nyfikna på landsbygden. Vissa hade sitt ursprung från landet och andra ett intresse av lantligt leverne. Gemensamma nämnaren var att de inte trodde det var möjligt att driva sitt företag från landsbygden. Olika skäl/problemområden framkom, alltifrån närheten till forskning och akademi till avsaknaden av innerstadspulsen och kulturlivet men också konkreta utmaningar med att hitta en hållbar affärsmodell. Samtalet med unga entreprenörer gav oss idén om att vi under projektets gång inte bara ska jobba med att utveckla nya affärsidéer via vår tävling, utan att vi även ska titta på nya affärsmodeller för existerande unga entreprenörer. Och att möjligheten att inspirera dem till att flytta till landsbygden. Därför har valt att dela upp våra workshops i regionala och tematiska områden. Syftet är att både utforska regionernas utmaningar och möjligheter som skulle kunna attrahera entreprenörer och nå ungdomar entreprenörer som redan nu är intresserade av att etablera sin verksamhet på landsbygden. Vi har även gjort ett omfattande arbete för att få en bra bild av var på landet det finns bäst förutsättningar för oss att verka med projektet. Vi tittade på existerande rapporter och analyser, gjorde vår egen undersökning och förde dialog med kommuner, tjänstemän, ideella föreningar och näringslivsorganisationer. Regionala workshops med unga, politiker och tjänstemän Utifrån vårt arbete har vi kommit fram till att vi ska satsa på dessa fem kommuner/regioner: Skara/Skaraborgsområden I kommunen bor ca invånare och beskriver sig som en plats som ger kraft till utveckling och som lägger fokus på generationer i nutid och framtid. Skaraborgsområdet inkluderas av kommuner i öst, väst och norr. Samtliga av dessa kommuner agerar Leader Skaraborg i, bortsett från Lidköping centralort, Skövde centrum, Skultorp och delar av Mariestad. I Skara agerar Rådhuset som det organ som sammanlänkar näringslivet i kommunen och Sidan 5 av 17

6 här har vi identifierat lokala representanter för vår workshop. Vårt engagemang inom Skaraborg kommer att behöva i beaktande den centralisering som finns inom lantbruket befolkningens positiva inställning till utveckling och entreprenörskap. Möjligheter framförd av kommunens representanter 1) Goda expansionsmöjligheter (mark, fastigheter, arbetskraft etc.) 2) Bra möjligheter till ett prisvärt och bra boende 3) Liten ort där det är lätt att etablera viktiga kontaktnät, inte minst genom goda entreprenörsförebilder (t.ex Jula-koncernen, Bert Karlsson) Hot framför av kommunens representanter 1) Hög brottslighet 2) Begränsad marknad 3) Få arbetsplatser som kräver kvalificerad arbetskraft Kontaktpersoner Lovisa Biarth, Vi Unga Jill Ericsson, Ung Företagsamhet Karlstad/Värmland Inom Karlstads kommun lever idag ca människor. Länets mest företagstäta orter är Kil, Årjäng, Sunne, Eda och Forshaga. En av bristerna i länet är kvalificerad utbildning, vilket bildar svaghet för landsbygden och dess utveckling. För att bidra till en utveckling på landsbygden finns flera initiativ verksamma runtomkring i Värmland, särskild inom kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad, dock inte innerstaden Karlstad som inte räknas som landsbygd/glesbygd. Landsbygden i regionen präglas av tjänste- och produktionsföretag och jordbruket är förhållandevis en liten del, vilket präglat landsbygdens utveckling. Centralisering av flera viktiga samhällsfunktioner till Karlstads beskrivs av länsstyrelsen som ett hot för landsbygdens utveckling. Idag är företagande och verksamhet på landsbygden relaterad till låg inkomst för regionens befolkning detta är vi ska fokusera på i vår workshop; att utnyttja lokala resurser på ett smart sätt för framtiden. Möjligheter framförd av kommunens representanter 1) Tillgången till Karlstads universitet 2) Företagskluster som finns (It, papper, verkstad) 3) Utbud av kultur och fritidsaktiviteter Sidan 6 av 17

7 Hot framför av kommunens representanter 1) Attityder till entreprenörskap 2) Låg utbildningsnivå 3) Avståndet till Stockholm är för långt, många vill bo i storstad Kontaktpersoner Ulf Johansson, näringslivsdirektör Jennie Jonsson, Ung Företagsamhet Östersund/Jämtlands län I Östersunds kommun lever ca människor varav cirka på landsbygden. Kommunen har tolv stadsdelar och hembygdsområden och runtomkring kommunen är elva småsamhällen belägna på glesbygden. Östersund använder sig av en företagslots, som kan vara behjälplig för oss för att komma i kontakt med aktuella aktörer för våra workshops. Projekt inom landsbygdsutveckling har genomförts inom Åre, Berg, Krokom och Östersunds kommuner, bortsett från landsbygdsområdena Härke-Frösö, Stocke-Västerhus, Tanne-Berge-Lövsta. Lokalt i Östersund finns Navigationscentrum som är anpassat till unga mellan åldrarna år. Verksamheten ingår i kommunens arbete att sysselsätta och engagera unga på sin fritid. Jämtlands region menar att många unga väljer att flytta från landsbygden. Därför behövs idag en satsning på den yngre generationen i syfte att skapa arbetstillfällen och på så vis även möjliggöra en befolkningsutveckling. Länet ser goda förutsättningar för produktion med fokus på miljö och hållbarhet. Genom våra workshop kan vi tillsammans möta en utmaning såsom denna och samtala med unga kring på vilket sätt detta kan motverkas. Möjligheter framförd av kommunens representanter 1) Stor tillgång på skogsråvara och ett öppet och levande odlingslandskap 2) Efterfrågan på förnyelsebar energi, bland annat från skogs- och jordbruk 3) Rika naturresurser fisk, vilt, bär, mineraler, sötvatten, energi mm Hot framför av kommunens representanter 1) Svårigheter att rekrytera kompetent arbetskraft och entreprenörer 2) Avsaknad av kunskapsöverföring mellan generationer och olika aktörer 3) Stor utflyttning av ungdomar från landsbygden Kontaktpersoner Maja Persson, Vi Unga Sidan 7 av 17

8 Sara Larsson, Ung Företagsamhet Gävle/Gävleborg I Gävle lever ca inom kommunen. Inom Gävle kommun finns flera aktiva företagsföreningar samt att Vi Unga, Ung Företagsamhet och Leader i Gästrikland är involverade i olika satsningar för att stärka ungas engagemang och utveckla landsbygdsorterna omkring kommunerna Ockelbo, Hofors, Gävle, Sandviken. Bland dessa finns glesbygdsområdena Högbo, Valbo, Årsunda, Älvkarleby och Storby. I Gävleborg efterfrågas miljöanpassade produktionsmetoder, produkter och ny kompentens/input för att driva nya företagsformer och utveckla landsbygden. En förhoppning är även att öka andelen tjänsteföretag och få in fler kvinnor och invandrare in i arbetslivet/näringslivet. Skogsbruket är idag bland de största potentiella utvecklingsområdena enligt länet. Ser vi på Gävleborgs svagheter är entreprenörsandan låg. I och med våra workshop kan vi vara med och identifiera vilka möjligheter som finns för att förändra detta. Tillsammans med bland annat områdets utvecklingsgrupper inom samhälle och kultur finns god potential att bidra till. Möjligheter framförd av kommunens representanter 1) Stort intresse för utveckling och förnyelse 2) Tillgången till högskolan 3) Närhet till Stockholm och mälardalen Hot framför av kommunens representanter 1) Tröghet i beslutsprocesser 2) Lågt positivt tänkande 3) Utebliven generationsväxling i företagen Kontaktpersoner Lena Hisved, Näribgslivsutvecklare Elin Larsson, Vi Unga Helene Åkerlind, Ung Företagsamhet Falun/Borlänge & Dalarna Borlänge har ca invånare och identifierar sig som en kommun med dynamisk entreprenörskapsanda och ett gott företagsklimat. Kommunen för ett nära samarbete med Falun som har ca invånare. Falun och Borlänge samarbetar med många av de andra närliggande kommunerna och glesbygderna Enviken, Svärdsjö, Bjurås, Grycksbo, Tuna, Torsång och Vika. Tillsammans arbetar de ur ett hållbarhetsperspektiv med inriktning på Sidan 8 av 17

9 innovation, miljö och entreprenörskap. Falun-Borlänge området tydliggör att de båda kommunerna är i behov av varandra för att göra sin region attraktiv och mer kraftfull. De identifierar en utmaning i att vidhålla möjligheterna att ta del av regionens entreprenörer och att de bidrar till bygdens hållbarhetsutmaningar. De ser ett stort behov av att stimulera levande landsbygd och öka områdets attraktivitet. Inom Falun-Borlänge traktens utmaningar existerar förekomsten av en svag företagstradition inom flera bygder, avstånd mellan aktiva orter och bristfälliga kommunikationer. Genom vårt arbete kan nya affärsmöjligheter bildas i och med att vi stödjer processen i att kartlägga vad unga vill arbeta med och på vilka sätt områdena kan möta deras behov. Möjligheter framförd av kommunens representanter 1) Närhet till allt; skolor, fritidssysselsättningar, uteliv, kulturliv, etc. 2) Många turister 3) Gott om stränder Hot framför av kommunens representanter 1) Svårt att slå sig in på marknaden pga. traditionellt handlande 2) Få turistföretag 3) Brist på attraktivt boende på landsbygden Kontaktpersoner Klara Kåks, Vi Unga Elin Holst Granlund, Ung Företagsamhet Tematiska affärsutvecklings-workshops för unga entreprenörer Affärsutvecklingsworkshop på temat grön omsorg Intresset för, och kunskapen om, grön omsorg (sysselsättning för människor med särskilda behov i lantlig miljö) ökar allt mer. Vi har upptäckt att det finns ett stort intresse bland unga entreprenörer att utveckla företagsidéer inom koncept grön omsorg. Detta har ökat på senare tid då allt fler kommuner börjat förstå området och efterfråga tjänster och vårdplatser inom ramen för det. På denna workshop kommer vi att samla unga som är intresserade av att driva företag inom vård och hälsa och som är nyfikna på att bo och verka på landsbygden. Vi exemplifierar med goda exempel från gårdar och lantbruk som satsat på denna form av vårdverksamhet för att inspirerar dem och vänder och vrider på eventuella affärsmässiga hinder och utmaningar som de Sidan 9 av 17

10 kan möta. Affärsutvecklingsworkshop på temat IT och e-handel IT och E-handel är redan ett stort affärsområde för både nystartade och etablerade företag på landsbygden. Det finns mycket statistik på området som visar att inte bara allt fler entreprenörer ser möjligheterna med att etablera sig men också att landsbygden är den snabbast växande kundgruppen för e-handlare. Vår workshop på detta område handlar mer om att öppna upp sinnet hos unga IT-entreprenörer och visa på vilka möjligheter det finns att driva sitt bolag från landsbygden. Intresset hos unga har ökat något i och med nyheterna om bl.a. Facebooks server-lansering i Luleå. Vi kommer exemplifiera genom framgångsexempel och utforska vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i att flytta sin verksamhet till landsbygden. Affärsutvecklingsworkshop på temat mat och livsmedel Både Jordbruksverket och LRF gör stora insatser för att främja måltidsutveckling och intresset för mat på landsbygden. Vi har också kunnat se en trend hos ungdomar med allt större intresse för måltid, livsmedelsproduktion och främst hållbar och ekologiskt produktion. Detta område hänger också tätt samman med turismen. Under förstudien har vi träffat unga entreprenörer och innovatörer med nya idéer kring produktion och distribution av mat. Syftet med workshopen är att utforska de nya idéerna som unga entreprenörer har och se vilken bärkraft dessa har och i så fall hur det skulle kunna implementeras på landsbygden. Vi knyter dessa innovatörer med experter som hjälper till och utvecklas deras idéer. Kopplingen landsbygd och miljonprogram Bakgrund till hela detta projekt grundar sig på Jordbruksverkets dialoger under våren 2010 om hur man kan locka miljonprogrammens entreprenörer till landsbygden. I den avslutande workshopen visade sig att det fanns ett stort intresse för en affärsidétävling som en metod för att inspirera unga entreprenörer till landsbygden. Vi har dock från start utvidgat projektet från en enkel idétävling till en process som vaskar fram innovativa och spännande idéer och som inspirerar ungdomar från hela landet. Så fokus är inte bara unga som bor i miljonprogram, utan ungdomar från hela landet. Dock har vi under förstudien tittat närmare på kopplingen mellan landsbygd och miljonprogram, i syfte att inte tappa sikte i projektet. Vi har fått stor hjälp av Carlos Rojas i detta arbete som även kommer sitta med i projektets referensgrupp. Här kommer sammanfattningen av vår analys av landsbygdens utmaningar. Ett Sidan 10 av 17

11 antal punkter som vi tror att det är viktigt att ha i beaktande för att lyckas med kopplingen landsbygd och miljonprogram: 1) Skaffa flerkulturell kompetens och andra generationen I princip varenda kommun skulle ha ett negativt befolkningsnetto utan utrikes inflyttning, som det heter i befolkningsstatistiken. De flesta balanserar på slak lina med bara några personer på plussidan eller till och med några tiotal på minussidan. Ett område som Alby som har lika mycket invånare som exempelvis Hedemora tar emot dubbelt så mycket inflyttning från andra länder, och då är också sex gånger så många av invånarna redan invandrade eller barn till invandrade. Många av de glesbefolkade kommunerna har tagit emot inflyttare från andra länder (och då ofta en stor del ensamkommande flyktingbarn) för att de mer eller mindre varit tvungna. I många fall handlar det om att de börjat ta emot personer per år sedan några år tillbaka, och att hälften eller en fjärdedel av dessa kanske varit ensamkommande. Problemet och utmaningen är att det blir gäng av unga somalier eller unga afghaner som av medborgarna uppfattas som problem och ibland blir de även påhoppade och negativt behandlade. Här finns det eventuellt dubbla vinster för kommunerna att marknadsföra sig just mot miljonprogramsområden eftersom det med största sannolikhet skulle tillföra ett segment invånare som är barn till invandrade. De påverkar demografin och samhällets synliga yta men är lättintegrerade och tillför dessutom erfarenhet från flerkulturella samhällen och kan i bästa fall verka avdramatiserande och nyanserande också, även om de inte innehar någon särskild kompetens på området mer än sin egen erfarenhet. 2) Öka kontakten med nationella och rikstäckande medier De flesta mindre orter har lokaltidningar och lokalnyheter på radio och teve som huvudsaklig mediekonsumtion. De nationella medierna märks mycket mindre än i storstäderna. Det finns en tendens där lokaltidningar skriver mer positiva nyheter om landsbygden än de nationella tidningarna gör. Vissa invånare ser det, men de flesta märker inte det eftersom de inte konsumerar dem. Samtidigt är det de nationella medierna som ger bilderna av landsbygdsområden till de som inte är därifrån. I vissa bygder med stora centralorter och större lokaltidningar kan de uppleva sig drabbade även av detta, som i Gävleborg eller Norra Västerbotten. Få identifierar dock att de nationella medierna grånar bilden av landsbygden, förutom när det vid något enstaka tillfälle är just deras bygd som är i rapporteringens fokus. Sidan 11 av 17

12 Den större konsumtionen av lokala medier jämfört med nationella påverkar också vilka medier man väljer att påverka när invånare upplever missnöje eller behöver bedriva lobbying. Det begränsar också upplevelsen av var de tror att det är möjligt att få uppmärksamhet för händelser och förändringar i bygden. Till och med kommunernas kommunikationsavdelningar och andra organ som ska kommunicera en bild av området verkar ha svårt att se vad av det som händer i deras bygd som de stora nyhetsmedierna skulle vilja uppmärksamma. Få verkar också bearbeta de nationella medierna för att få dem att skriva positivt eller reagerar mot dem när de skriver orättvist. 3) Synliggöra landsbygdens alla organisationer Organisationer som finns för och på landsbygden är en fantastisk möjlighet för den som vill jobba med dess utveckling och utmaningar. Förutom att Jordbruksverket finns, som mer och mer går från att tänka jordbruk till att tänka landsbygd, så finns det lokala Leader-avdelningar, Hela Sverige Ska Leva ett rikstäckande nätverk och Hushållningssällskapen. Vi Unga har en stor täckning, tidningen U Land finns för ungdomar, naturbruksgymnasierna har nätverk över hela landet osv. Så otroligt många och breda organisationer som samtidigt har en smal plattform. Tyvärr används dessa nätverk ineffektivt och är osynligt för ungdomar och unga entreprenörer utanför landsbygden. 4) Bilden av entreprenörskapet måste breddas Landsbygdens organisationer och ibland även invånare är generellt fast i att du antingen blir entreprenör som bonde, eller med gårdsförsäljning med ev. restaurangservering av något slag, eller med turism. Det börjar komma bra exempel att använda sig av för att bredda den här bilden allt från att Facebook sätter sina servrar i Norrland till exportörer som etablerar sig nära random flygplatser för att underlätta sina globala affärer, till designers och programmerare som bara väljer landsbygden för att de gillar miljön och de märkt att det går lika bra för deras verksamhet om de åker till Stockholm en gång varannan vecka. Tidigare pratade alla om att invandrade svenskar kunde bli entreprenörer på landsbygden eftersom det är så många som har erfarenhet från jordbruk i sina hemländer. Detta är dock för begränsande. Begränsar man sig till en smal skara entreprenörsmöjligheter som dessutom redan är konkurrensutsatta missar man potentiella hål och behov som finns kvar att tillfredsställa. Sidan 12 av 17

13 Resultat från vår undersökning Vi genomförde en riksomfattande undersökning hos tjänstemän och politiker i Sveriges kommuner i syfte att veta var vi ska satsa våra resurser på i projektet. Vår utgångspunkt har hela tiden varit att arrangera workshops och driva projektet i de kommuner och regioner där det finns bäst förutsättningar. Med bäst förutsättningar menar vi främst ett intresse från möjliggörare i kommunen, behov av satsning på förnyelse och entreprenörskap hos ungdomar samt även möjligheter inom entreprenörskap på landsbygd och glesbygd. Vi tittade närmare på resultatet från de kommuner som hade landsbygd- och glesbygdsområden och jämförde med utvecklingsprogram och kartläggningar som kommunerna, länsstyrelserna och regionerna själva hade tagit fram. Analysen från undersökningen samt övriga rapporter som vi tog till oss under mobiliseringsfasen resulterade att i vi valde arrangera workshops i Skaraborg, Jämtland, Värmland, Dalarna och Gävleborg. Tack vare undersökningen fick vi också kontakt med många tjänstemän och politiker ute på landet som blev nyfikna på vårt projekt. Dessa är viktiga nyckelpersoner i lanseringen av våra workshops och vår idétävling då dessa kommer kunna sprida information om aktiviteterna lokalt i deras kommuner. Sammanlagt fick vi in 350 svar från i princip varje kommun i Sverige. Det var en tjänsteman eller/och en kommunstyrelseledamot/kommunalråd som deltog i undersökningen. Tillvägagångssätt: 1) Framtagning av frågeformulär 2) Test av frågeformulär på målgruppen 3) Insamling av kontaktuppgifter och data 4) Utskick av formulär via e-post 5) Påminnelser och svar på inkomna frågor 6) Sammanställning av resultat 7) Analys Här nedan framgår resultatet från undersökningen. Sidan 13 av 17

14 Sidan 14 av 17

15 Sidan 15 av 17

16 Aktivitetsplan Våren 2012 (februari till maj) 3 tematiska affärsutvecklings-workshops 5 workshops ute i landet Träff med referensgruppen Rapport från workshops som lägger grund för idétävlingen Produktion av webbsida och marknadsförings för idétävlingen Sommaren 2012 (juni till september) Idétävling Mediekampanj med budskap om tävlingen & resultat från workshops Träff med referensgruppen Hösten 2012 (oktober till november) Coachning av idéer från tävlingen Dialogmöten med unga och deltagande kommuner Produktion och distribution av inspirationsfilmer Hela 2013 Deltagande på seminarier och konferenser för att sprida budskapet om projektet Sidan 16 av 17

17 Projektorganisation Projektledning Förstudien har i stora delar genomförts av Amir Sajadi då den tilltänkte projektledaren Mathias Mellgren hoppade av för att jobba på annat håll. I slutet av projektet har Manel Rodrick knutits till projektet för att ta sedan ta över implementeringen av projektet. Hon tar nu över rollen som projektledare och Amir jobbar i projektet med att stötta Manel och sköta kommunikationen och marknadsföringen. Alexandra Berggren med erfarenhet av landsbygdsföretag och stort nätverk har knutits till projekt som koordinator. Manel Rodrick Projektledare Alexandra Berggren Projektkoordinator Amir Sajadi Kommunikatör Referensgrupp Vi har knutit till oss en referensgrupp som vi tror kan på ett bra sätt bistå med kunskap och erfarenhet om landsbygd, entreprenörskap och unga: Caroline Wigren, forskare och lektor på Lunds universitet/malmö högskola Carlos Rojas, entreprenör med fokus på miljonprogram Jakob Sjöström, ordförande för Vi Unga Sverige Thomas Jöngren, LRF-Ungdom och entreprenör på landsbygden Olle Bjerkås, tjänstedesigner och affärsutvecklare Sidan 17 av 17

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

GL BALA KOMMUNEN 2017

GL BALA KOMMUNEN 2017 GL BALA KOMMUNEN 2017 Vad är Globala Kommunen? Globala Kommunen är ett kommunikationsprojekt där kommuner, lokala organisationer och Sida samarbetar för att öka kunskapen om och intresset för en rättvis

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer

Attraktiv Logi. Projektet har varit en öppning för mer positivt tänkande. En del slumrande affärsidéer har kunnat sättas i verket.

Attraktiv Logi. Projektet har varit en öppning för mer positivt tänkande. En del slumrande affärsidéer har kunnat sättas i verket. Attraktiv Logi Studiebesök på Vita Villan, Västnyland i Finland. Projektägare: Lantbrukarnas Ekonomi AB Projektledare: Mats Dahlström Kommuner: Hela området Dnr: 91 Jnr: 2011 2611 Projekttid: 2011-04-05

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Efterfrågestyrt. 600 113 kr

Efterfrågestyrt. 600 113 kr Efterfrågestyrt Besökare vid Fallens Dag. Projektägare: Destination Älvkarleby ideell förening Projektledare: Chatarina Östlund/Josefin Ronnerfors Kommun: Älvkarleby Dnr: 121 Jnr: 2012 6724 Projekttid:

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Urvalskriterier och poängbedömning

Urvalskriterier och poängbedömning Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill? Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill? Workshop Kalmar 2014-02-11 februari, 2014 Innehållsförteckning Sammanställning workshop Önskat läge 2020 Enkätsvar 2

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Bilagor till Näringslivsstrategi

Bilagor till Näringslivsstrategi Bilagor till Näringslivsstrategi 2016-2020 På landet, i staden och mittemellan - här kan företag gro och växa. Precis som för tusen år sedan. och i tusen till. För där människor trivs blomstrar affärerna.

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Matturism i Uppland. 42 800 kr

Matturism i Uppland. 42 800 kr Matturism i Uppland Fröslunda Ekogård. Fotograf: Anette Gärdeklint Cylla Projektägare: Bondens mat i Uppland, ekonomisk förening Projektledare: Claudia Dillman Kommuner: Heby, Tierp och Älvkarleby Dnr:

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Kommunikationsplan för Översiktsplan

Kommunikationsplan för Översiktsplan Kommunikationsplan för Översiktsplan Projektbeställare Kommunstyrelsen, genom Kent Gullberg (SBF-chef) Projektledare Charlotte Hedlund Datum 2015-12-01 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. Dnr KS 2014/0321-212

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Färnas hjärta AB Journalnummer:

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

14. EXEMPEL: TESTBÄDD MALMÖ STAD INNOVATIVA IDÉER UTVECKLAR ÄLDREOMSORGEN

14. EXEMPEL: TESTBÄDD MALMÖ STAD INNOVATIVA IDÉER UTVECKLAR ÄLDREOMSORGEN Foto: Louisa Szücs Johansson 14. EXEMPEL: TESTBÄDD MALMÖ STAD INNOVATIVA IDÉER UTVECKLAR ÄLDREOMSORGEN Malmö stad ville förbättra sin äldreomsorg och tänka i nya banor. Därför ansökte de om att göra en

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Förstudie för utveckling av Stjärnsund Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Slutrapport: Act Art for Tourism

Slutrapport: Act Art for Tourism Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129

Läs mer

Hur tänker du om framtiden på landsbygden?

Hur tänker du om framtiden på landsbygden? DET BLIR SOM VI TÄNKER Hur tänker du om framtiden på landsbygden? Vision Möjligheternas Örnsköldsvik En hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka.

Läs mer