En livslång behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En livslång behandling"

Transkript

1 INBLICKNR 2 APRIL 2014 INFORMATION FRÅN LANDSTINGET DALARNA TILL ALLA HUSHÅLL I LÄNET En livslång behandling Linneas hud kräver flera timmars vård per dag sid Öppet hus på våra sjukhus 7 april sid 9 Möt länets smittskyddsläkare! sid 18 På lättläst svenska sidan 17

2 Stat, landsting och kommuner måste ta gemensamt ansvar för välfärden! LANDSTINGETS BOKSLUT FÖR 2013 är nu klart! De senaste tre åren visar ett samlat plusresultat enligt balanskravet. Trots detta visar hälso- och sjukvården fortfarande ett minusresultat. Svensk hälso- och sjukvård har ett gemensamt problem: finansieringen. I princip alla landsting och regioner, med få undantag, har ekonomiska problem inom hälso- och sjukvården. Samtidigt lever vi allt längre, fler och fler sjukdomar och åkommor botas. Detta leder till en svårlöst ekvation. * * * BETÄNKER MAN SEDAN att vi står inför det största generationsskiftet någonsin inom sjukvården så förstår alla att utmaningarna är betydande. Dessa utmaningar måste lösas om vi ska kunna behålla den höga kvalitet som svensk sjukvård har. Och ansvaret vilar tungt på att vi ska lösa detta lokalt. Därför kommer det även fortsättningsvis att råda en strikt återhållsam ekonomi i Landstinget Dalarna. * * * LANDSTINGETS PERSONAL har gjort stora insatser de senaste åren. Men ska vi klara av att genomföra en ordentlig lönesatsning i Landstinget Dalarna måste vi komma till rätta med de återstående ekonomiska bekymren i hälso- och sjukvården. Samtidigt som vi själva måste göra allt vi kan för att lösa de utmaningar vi står inför så måste vi också inse faktum: Dalarna är inte unikt! Svensk hälso- och sjukvård måste få högre statsbidrag för att klara sitt uppdrag långsiktigt. Oavsett vilket eller vilka partier som sitter i regeringen efter höstens val så måste en omfördelning av resurser ske så att vi kan få en värdig välfärd! VI HAR GJORT och gör vad vi kan här i Dalarna, men vi kommer inte att klara det helt på egen hand. Min förhoppning är att statsmakterna tar detta på allvar och ser till att välfärden får de resurser som behövs. Vi har målsättningen klar, vi ska klara ekonomin samtidigt som vi satsar på värdiga löner för landstingets anställda. Ingalill Persson (s) Landstingsstyrelsens ordförande Nya projekt ska utveckla och effektivisera verksamheten Ledare VI ÄR NATURLIGTVIS NÖJDA MED att ha några år av positiva resultat med oss i bagaget, vilket fjolårets bokslut visar. Samtidigt kvarstår ett antal utvecklingsområden som ska få fortsatt fokus under det kommande året, inte minst de aspekter som underlättar och bidrar till en ekonomi i balans och en stabil bemanningssituation, i harmoni med vår grunduppgift att erbjuda vår befolkning och våra patientgrupper en välfungerande hälso- och sjukvård * * * JUST NU RIGGAR VI ett projekt som ska frigöra vårdtid för våra olika yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. Det innebär konkret att t.ex. läkare ska kunna ägna mer tid till patienter och att andra yrkesgrupper övertar arbetsuppgifter som inte kräver läkarkompetens. Mer och mer av läkarnas tid har visat sig gå till administration och nu behöver vi se över det och vända trenden och låta t.ex. medicinska sekreterare sköta mer av dessa uppgifter. Men även andra yrkesgrupper berörs. Vårdpersonal lägger tid på kosthantering, förråds-, avfalls- och textilhantering. Där kan specialutbildade personalkategorier inom serviceförvaltningen utföra den typen av arbetsuppgifter, som t.ex. undersköterskor och sjuksköterskor gör idag. Målet med projektet är att få en mer effektiv användning av vårdpersonalens och annan personals kompetens. Och på det sättet frigöra vårdtid så vakanser kan täckas. Den demografiska utvecklingen innebär allt fler äldre som sannolikt behöver vård och en utmaning är att klara det utan att personalstyrkan ökas i motsvarande grad. * * * VI HAR HAFT FOKUS PÅ att tillgängligheten till hälso- och sjukvården ska bli bättre och att vi ska kunna leva upp till vårdgarantin. Sakta men säkert har situationen förbättrats och vi har lyckats vända trenden. Vi har även fått ta del av den så kallade kömiljarden, som är särskilda medel som satsas nationellt för att förbättra tillgängligheten. Även om det var en liten del, så hoppas vi även här på ett trendbrott. Fortsättningsvis är tillgängligheten även i år ett fokusområde som vi kommer att följa upp i särskild ordning. FÖR FÖRSTA GÅNGEN någonsin öppnar vi upp våra sjukhus på Världshälsodagen den 7 april mellan kl Det blir visning av ambulanser, föreläsningar, tipspromenad och öppet hus på vissa mottagningar. Du hittar hela programmet för respektive ort på sidan 9. Det är ett utsökt tillfälle att lära mer om vad hälso- och sjukvården i Dalarna kan erbjuda på lasaretten i Avesta, Falun, Ludvika, Mora och Säter. Jag hälsar er varmt välkomna till aktiviteterna runt om i Dalarna och hoppas ni får behållning av programmet. Ha en fin vår i vackra Dalarna! Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör Jobba i Landstinget Dalarna! Lediga jobb sidan 16. Redaktion INBLICK Box 712, Falun tel fax redaktör/layout Michael Marklund i redaktionen Marie Eriksson ansvarig utgivare Erik Lena Hjelte Sterner INBLICK kommer Irene ut med Svensson fyra till fem nummer per år och vänder sig till hushållen i Dalarna. ansvarig Citera oss utgivare gärna, men Lena ange Sterner källan tryck tryck V-TAB Daily Västerås Print i Umeå AB omslagsfoto Linnea En Sälgström av de allra får sista medicinskt nyfödda på gamla bad kvinnokliniken. av Cathrine Andersson Foto Staffan på hudbehandlingsenheten Nilsson. INBLICK i Borlänge. kommer ut Foto: med Hasse fyra till Eriksson fem nummer per år och vänder sig till hushållen i Dalarna INBLICK är inget officiellt språkrör för landstinget. Citera oss gärna, men ange källan.

3 Dialysplatser öppnar på Ludvika lasarett Landstinget Dalarna Landstingets bokslut redovisar ett positivt resultat för 2013 på plus 129 miljoner kronor som helhet. Alla förvaltningar har en ekonomi i balans, utom hälso- och sjukvården som går minus 127 miljoner kronor. n Många satsningar har gjorts under Bland annat på att korta vårdköerna och landstinget uppfyller nu till stora delar vårdgarantin. Här har våra verksamheter gjort ett stort jobb, säger Peter Hansson, ekonomidirektör. Det är fritt att välja vårdcentral i hela länet, denna möjlighet har funnits sedan år n Välj eller byt vårdcentral här: Mina vårdkontakter Valblankett för utskrift: Valblankett finns på vårdcentralerna och Hälsovalsenheten Nyinflyttad eller nyfödd Placeras på geografiskt närmaste vårdcentral och kan göra ett nytt Årsredovisning 2013 Dnr: LD13/03089 Landstingsstyrelsen Bilaga: Måluppfyllelser 2013 Positivt resultat för 2013 Dahlska huset vid Falu lasarett har invigts och bygget höll både tidplan och budget. Under 2013 öppnade även patienthotellet och ett nytt patientjournalsystem infördes till en lägre kostnad än beräknat. Det är också positivt, säger Peter Hansson. Dyrare bemanning Underskottet i hälso- och sjukvården beror till stor del på att bemanningen blev dyrare än beräknat. Landstinget har fler årsarbetare men även mer övertid, timvikarier och inhyrd personal. Ett stort underskott i hälsooch sjukvården är självklart inget val av vårdcentral. För mer information kontakta Hälsovalsenheten. Flytt inom länet Vill man byta vårdcentral så gör man ett nytt val. Kontakt Hälsovalsenheten Information hälsoval Valblankett Kontaktuppgifter vårdcentralerna Är du osäker på vilken vårdcentral du är listad på? Kontakta Hälsovalsenheten så kan vi hjälpa dig. önskvärt läge. Men vårt uppdrag är att ge våra invånare en god sjukvård och för att kunna göra det har vi i vissa fall tvingats använda oss av dyra lösningar. Målsättningen är att skapa en ekonomi i balans för hälso- och sjukvården och åtgärder är vidtagna. Vi jobbar aktivt med att lösa bemanningsfrågan på kort och lång sikt. Bland annat genom utbildning av AT- och ST-läkare, utlandsrekrytering, utbildning av sjuksköterskor och höjda grundlöner, säger Peter Hansson. Landstinget Dalarna har en omsättning på cirka 8,5 miljarder per år. Att välja eller byta vårdcentral i Dalarna information från Hälsovalsenheten (tidigare Hälsovalskansliet) Hälsovalsenheten Landstinget Dalarna Box Falun Tel E-post: ltdalarna.se Hemsida: halsoval Vårt samverkansavtal med Västmanland innebär att folkbokförda i Dalarna kan välja vårdcentral i Västmanland och folkbokförda i Västmanland kan välja vårdcentral i Dalarna. n Nu är det beslutat att det ska öppnas sex dialysplatser på Ludvika lasarett. Det innebär en stor fördel för patienter i Västerbergslagen med dialysbehov. De kan då få sin dialys på hemmaplan istället för att åka till Falun. Beslutet togs i landstingsfullmäktige i februari och nu ska lokaler rustas och personal anställas för ändamålet. Bakgrunden är att behovet av dialysplatser ökar långsamt men kontinuerligt med cirka 3 procent per år och förväntas fortsätta öka. Orsaken är att behandling av andra sjukdomar, framförallt hjärt-kärlsjukdomar, blivit bättre och att fler personer med dessa sjukdomar lever längre. Eftersom dialysmottagningen på Falu lasarett inte kommer ha tillräcklig behandlingskapacitet så görs nu den här lösningen. Det är också trenden inom modern dialysvård att decentralisera behandlingen. Tanken är att öppna sex dialysplatser på Ludvika lasarett, vilket ger en möjlighet att behandla patienter. Långshyttans vårdcentral bäst i länet n Resultatet av den tredje nationella patientenkäten för primärvården har nu presenterats. Långshyttans vårdcentral är återigen den vårdcentral som får bäst betyg i Dalarna. För Långshyttans vårdcentral är man bäst i 5 (av 8) av de sammanvägda indikatorerna bland alla 30 vårdcentraler, såväl landstingsdrivna som privata, som finns i Dalarna. Långshyttans vårdcentral fick högst betyg vad gäller delaktighet, bemötande, information, om sjukvårdsbehovet upplevdes som tillgodosett samt om man skulle kunna rekommendera vårdcentralen till andra. Enkäten gick ut till drygt personer i Sverige, som gjort ett läkarbesök på en deltagande vårdcentral/motsvarande under september månad I Dalarna fick cirka 6500 patienter enkäten. NR 2 APRIL

4 Samarbete och snabba besked framgångsrecept för lungcancervården i Dalarna Lungcancervården i Dalarna hör till den bästa i landet och överlevnaden i lungcancer ligger över rikssnittet. n Vi har korta utredningstider och hela vårdkedjan fungerar väldigt bra. Vårdcentralerna skickar remiss direkt till oss. Vi kallar patienten till undersökning och provtagning inom någon dag, berättar Gabriel Lundberg, överläkare på lungmottagningen på Falu lasarett. Wolfgang Greger, läkare, kontrollerar röntgenbilder. Ovisshet påfrestande På lungmottagningen vid Falu lasarett behandlas lungcancerpatienter från hela länet. I Dalarna drabbas omkring 100 personer av lungcancer varje år. Det är en allvarlig sjukdom, men får man snabbt diagnos och behandling av sin sjukdom är chansen större att överleva. Det är väldigt viktigt att patienterna får ett besked snabbt, dels för att påbörja behandlingen så fort som möjligt, dels för att ovissheten är väldigt påfrestande för patienterna och deras anhöriga, säger Gabriel Lundberg. Sedan 2010 har man arbetat systematiskt för att effektivisera och strukturera lungcancervården i Dalarna för att patienterna ska få en effektiv, snabb och högkvalitativ lungcancervård. Vid den senaste mätningen var tiden från att remissen kommer till behandlingsbeslut 21 dagar, men nu har vi fått indikationer på att tiden minskat ytterligare och att vi nu ligger i nationell toppklass, säger Gabriel Lundberg. Nationella snittet ligger på 29 dagar. Remiss direkt Att man lyckats så bra i Dalarna beror till stor del på att remisser från vårdcentralerna skickas direkt till lungmottagningen. Patienterna kallas snabbt till mottagningen för undersökning och provtagning när man misstänker lungcancer. Lungmottagningen har ett nära samarbete med röntgenavdelningen, där man gör lungröntgen för att se om det är några förändringar i lungorna. Finns det förändringar görs även en skiktröntgen eller datortomografi som visar mycket mer detaljerade bilder. Röntgenavdelningen hjälper också till med snabba tider för så kallad lungpunktion där man tar ett vävnadsprov från lungan om det inte går att ge diagnos med bronkoskopiundersökning. Snabba provsvar Prover skickas till patologavdelningen på Falu lasarett. Där ger man svar på proverna väldigt snabbt så att diagnos ges utan dröjsmål. Vi har oftast svar på proverna på mindre än en vecka, det är väldigt bra. Tack vare att vi får provsvaren så snabbt kommer vi igång med behandlingen snabbt, säger Gabriel Lundberg. En effektiv lungcancervård bygger på ett fungerande samarbete mellan primärvård, lungmottagning, röntgenavdelning och patologavdelning. Alla dessa enheter gör ett fantastiskt bra arbete och ger patienterna i Dalarna unikt bra vård. Lungcancer behandlas med cytostatika (cellgifter), strålbehandling och i vissa fall operation. Patienterna i Dalarna får cellgiftsbehandling i Falun, operationer görs i Uppsala och strålbehandling i Gävle eller ibland i Uppsala. Följer patienten På lungmottagningen finns kontaktsjuksköterska som följer patienten hela vägen under behandlingen. Vi började med kontaktsjuksköterska i oktober 2013, så det är ganska nytt för oss. Men det är en stor trygghet för patienterna som har kontakt med samma sjuksköterska hela behandlingstiden, säger Ewa Carlqvist Karlsson, sjuksköterska. Hon är på väg till en av sina patienter för att ge en cellgiftsbehandling. Vi gör alla cellgiftsbehandlingar här på avdelningen och varje patient behandlas fyra gånger, berättar hon. Ett stick Ewa Carlqvist Karlsson förbereder för cytostatikabehandling. Patienterna har fått en picc-line, som är en typ av kateter som sitter på armen, där tar vi alla prover under hela behandlingen. Det gör det lite behagligare för patienterna som inte behöver Bronkoskopi n Bronkoskopiundersökning är en undersökning där läkaren för ner ett böjligt rör, ett bronkoskop, i luftrören. Bronkoskopet överför bilder till en bildskärm så att läkaren kan se hur luftrören ser ut och om det finns någon tumör. Läkaren kan också ta prover genom bronkoskopet. Källa: 1177.se utsättas för nya stick varje gång man tar prover eller ger cellgiftsbehandling. En stor del av vårt jobb är bronkoskopiundersökningar och cytostatikabehandlingar, här på lungmottagningen gör vi i genomsitt en bronkoskopiundersökning om dagen gav vi över 900 cytostatikabehandlingar, berättar Anders Birkehag, sjuksköterska. Samma symtom Om man har fått lungcancer kan det dröja innan man märker symtomen, samma symtom kan också vara vanliga vid andra lungsjukdomar eller en förkylning, med hosta, trötthet och pipande eller väsande andning. Vägen hit kan vara kämpig för patienterna men här på lungmottagningen ska vi agera snabbt, säger Anders Birkehag, sjuksköterska. text och foto MARIE ERIKSSON 4 NR 2 APRIL 2014

5 Stor ökning av miljömärkta livsmedel Landstinget Dalarna närmar sig Riksdagens mål Fornby folkhögskola är den del av Landstinget Dalarna som har den högsta andelen miljömärkta livsmedel. Med små ändringar och prioritering har man tagit ett stort kliv inom miljöarbetet. n SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram miljönyckeltal för landsting och regioner för Här finns bland annat andelen miljömärkta livsmedel med Landstinget Dalarna på 20,2 procent. Tidigare har den siffran varit betydligt lägre som exempelvis 2010 när den endast var på 4,5 procent. I topp för Landstinget Dalarna finns Fornby folkhögskola som har den högsta andelen miljömärkta livsmedel för 2013 med 25,4 procent. Teresia Jönsson är förste kock på Restaurang Hjärtat och försöker att köpa in så mycket ekologiska varor som möjligt, en strategi som har gett goda resultat. Vi har inte sett någon större skillnad kostnadsmässigt, med små förändringar kommer man långt. Antalet ekologiska livsmedel ökar på marknaden hela tiden och i den takt dom ökar kan även vi öka vår andel ekologiskt, förklarar Teresia. För offentliga organisationer har Riksdagen satt målet 25 Teresia Jönsson, t v, och Anna Wigge är stolta över Landstinget Dalarnas framsteg och framför allt Fornby folkhögskolas för bättring med andelen ekologiska livsmedel. procents andel miljömärkta livsmedel. I rapporten från SKL för år 2013 konstateras att Landstinget Dalarna på några år har mer än fyrdubblat andelen miljömärkta livsmedel, ett stort steg i rätt riktning. Stolt över framsteg Anna Wigge, som är miljösamordnare för kultur- och bildningsförvaltningen, hoppas att Landstinget Dalarna nått Riksdagens mål när rapporten för 2014 publiceras. Anna är stolt över Landstinget Dalarnas framsteg och framför allt Fornby Folkhögskolas förbättring med andelen ekologiska livsmedel. Det finns en mycket större acceptans inom Landstinget Dalarna för detta nu. Livsmedlen smög in på ett hörn, från början var det inte en prioriterad miljöfråga. Då fanns det inget större intresse men det har ändrats de senaste två åren och fått mer fokus, säger Anna. text och foto MICHAELA GNOJEK Anders Högvall, Sofia Wadh och Ulrika Edholm (ej på bild) jobbar tillsammans med Teresia Jönsson på Restaurang Hjärtat. Nationell konferens om sexuell och reproduktiv hälsa n En nationell konferens för barnmorskor kommer att hållas i Falun 8-9 maj. I Dalarna finns det ungefär 200 barnmorskor som arbetar inom olika områden, en av dem är Eira Alanko som jobbar på ungdomsmottagningen i Falun. Eira är vice ordförande för Dalarnas barnmorskeförening som arrangerar konferensen tillsammans med nio andra barnmorskor från Landstinget Dalarna. Eira tycker att den internationella delen i programmet är väldigt viktig och att det är roligt att den är så pass stor på konferensen. De svenska barnmorskorna har ett gott rykte internationellt och vår kunskap är efterfrågad av många. Konferensen är en bra möjlighet för oss att dela kunskap med varandra. Firade 300 år Barnmorskeyrket firade nyligen 300 år vilket uppmärksammas på konferensen med utställningen Barnmorskan 300 år från Svenska Barnmorskeförbundet (se sidan 19). Mycket har förändrats under tiden, men ett problem som kvarstår internationellt är mödradödlighet. Eira förklarar att ett krav för minskad mödradödlighet är att barnmorskorna blir en naturlig del i processen både före, under och efter graviditet och förlossning. Mödradödlighet är en viktig fråga internationellt. Det har gått framåt med arbetet med millenniemålen men det är mycket kvar, berättar Eira. Millenniemålen är åtta mätbara mål från Förenta Nationerna som handlar om att förbättra livet för världens fattiga. Konferensen sker i samarbete mellan Dalarnas barnmorskeförening och Svenska barnmorskeförbundet. MICHAELA GNOJEK NR 2 APRIL

6 De är vårdens renhållningsarbetare På Mora lasarett finns en enhet som aldrig träffar en patient. Ändå är dess verksamhet avgörande för patientens välbefinnande efter en operation säger avdelningschef Uwe Ebert. n Steril teknik heter enheten. Rena instrument är dess adelsmärke. Vi arbetar, för att uttrycka det kort, med att sterilisera instrument som används för att penetrera hud och slemhinnor på våra patienter enheter tar vi hand om varje år. Det betyder i praktiken ett par hundratusen instrument, säger Katarina Garbman Wahl som är sektionsledare på Steril Teknik. Hon leder det dagliga arbetet med sina nio medarbetare, de flesta kvinnor. De flesta anställda är undersköterskor. Två är utbildade steriltekniker och två är under utbildning. Det är vår ambition att så många som möjligt ska vara utbildade steriltekniker för det här jobbet kräver mer och mer kompetens eftersom både utrustning och våra arbetsrutiner har förändrats mycket de senaste åren, tillägger hon. Det vet undersköterskan Ann-Marie Lindh som arbetat på sterilcentralen, som det hette tidigare, i 26 år. När jag började sköttes all dokumentation med papper och penna. Nu har datorerna kommit in, både i de maskiner vi använder för steriliseringen, och i administration och övervakning av processen. Datoriseringen är mest på gott så länge det fungerar, säger Ann-Marie. Själva arbetet går väl annars till ungefär på samma sätt men maskinerna har ju blivit bättre, noterar hon. Datorer förbättrar Sterilteknikern Cicci Söderberg är färskare i yrket och har med sig de nya kunskaperna om hur Uwe Ebert,som är kirurg och chef för Steril Teknik i Mora, och Katarina Estenberger har all anledning att vara glada över den satsning, värd 40 miljoner kronor, som gjorts på verksamheten. Den innebär ytterligare förbättrad vårdkvalitet vid de avdelningar på lasarettet och vårdcentralerna i norra halvan av länet som Steril Teknik servar. Katarina Garbman Wahl berättar att den avdelning hon är chef för, inte bara steriliserar vårdverktygen. Vi kontrollerar också att de fungerar som de ska när de passerar hos oss, säger hon. datorerna bidrar till att förbättra steriliseringsprocessen. Datorerna har kommit in i vår verksamhet de senaste tre åren och vi ser nog bara början av en utveckling, säger Cicci. Det kallas spårbarhetssystem det datoriserade systemet som landstinget infört både i Mora och Falun. Systemet övervakar sterilprocessen i hela dess kretslopp från det att använda instrument kommer från kirurgen, eller någon annan av de 26 avdelningar som Steril Teknik i Mora servar, kommer till Katarina och hennes medarbetare. Det registrerar varenda detalj i kretsloppet; när instrumentet desinfekterats, packats och steriliserats, vart det skickades, när det användes, hur det användes, av vilken personal och när det kom tillbaka till oss berättar Katarina Garbman Wahl. Det ger oss utomordentliga möjligheter att kunna spåra eventuella incidenter som inträffar. Om en patient får till exempel en infektion efter ett ingrepp, kan vi gå in och se om det kan ha berott på något som gått fel i instrumentets kretslopp, förklarar hon. Minimera risker Det kallas på fackspråk för kvalitetssäkring och i slutänden är det patienten som gynnas av att riskerna för komplikationer efter ett ingrepp minimeras. Hittills har vi klarat oss bra från sådant. Det beror på, menar jag, att vi har bra utrustning, bra kompetens och att landstinget i Sterilteknikern Cicci Söderberg tror att ytterligare datorstöd i sterliliseringsprocessen kan höja kvaliteten ett snäpp till. Dalarna köper kirurgiska instrument av bästa kvalitet. Det tummas inte på det, säger Katarina Garbman Wahl. Nya lokaler Steril Teknik har i dagarna flyttat in och invigt nya lokaler en trappa ned i lasarettet. Också det innebär en kvalitetsförbättring som gynnar patienterna. Nu har vi fått en hiss från operationsavdelning som enbart används för att frakta orent material till oss och dessutom har vi fått en ren hiss för transporter i den andra riktningen. Det, plus vår höjda kompetens, är bra för patienterna. Vi har bra kemikalier och ett bra vattenreningssystem. Lokalen där vi packar instrumenten har samma renlighetsgrad som de operationssalar som opererar särskilt infektionskänsliga patienter. Listan på förbättrad kvalitet i steriliseringen kan göras lång, betonar Katarina Garbman Wahl men medger att problem kan dyka upp i framtiden. Vi har problematiken med multiresistenta bakterier till exempel, så framtiden är ett oskrivet blad. Men med rätt attityd, rätt utrustning och rätt kompetens, vilket ställer höga krav på personalen, så kan vi göra ett bra jobb, hävdar hon. text ERIK HJELTE foto NISSE SCHMIDT 6 NR 2 APRIL 2014

7 Rakel kommunikation som räddar liv Under årets Vasalopp inkom vid ett tillfälle ett larm från Smågan, den första Vasaloppskontrollen 11 km efter starten. Mobiltäckningen där är i det närmaste obefintlig. Det aktuella larmet kom från en Rakel-försedd funktionär och gällde en skidåkare som fått kraftiga bröstsmärtor. n Mörkret sänker sig över Mora. I Vasaloppsspåret finns det fortfarande skidåkare som kämpar för att nå målet i Mora. Vissa av åkarna har varit ute i skidspåret i över 12 timmar och skiner stolta upp när anhöriga utefter målrakan hurrar och applåderar i takt med stavtagen. Vasaloppsmålet 2014 Mora. Foto Thomas Lindberg Solvig Österberg sjukvårdsansvarig Vasaloppet, till vardags IVA sköterska Mora lasarett kontrollerar vasaåkare vid målgången i Mora. Foto: Thomas Lindberg Snabb insats viktigt En sak som många kanske inte känner till, är att Vasaloppets hela sjukvårdsorganisation sedan tre år tillbaka använder kommunikationssystemet Rakel för kommunikation. De stora vinnarna är de som drabbas av sjukdom och skador utefter spåret, där en snabb och effektiv insats är nödvändig. Rakel är en förutsättning för att uppnå det. Mobiltelefoni saknar täckning på många platser utefter spåret. På ställen där det ändå finns täckning överbelastas systemen ofta av publik som följer sina anhöriga via smarta telefoner. När Vasaloppsveckan drar igång måste det bara fungera och det gör det. Merparten av volontärerna pratar bara radio under en vecka om året, nämligen Vasaloppsveckan. Direktkontakt vid larm Det goda samarbetet mellan SOS Alarm i Falun och den tillfälligt upprättade radiocentralen vid Vasaloppet är viktigt. Ofta har man direktkontakt vid larm för att utbyta information. Vid varje Vasaloppskontroll finns det sjukvårdpersonal. Till sitt förfogande har de räddningsskotrar vilket gör att de kan nå ut till patienter, varhelst de befinner sig längs spåret med utgångspunkt Jonas Andersson Radiocentralen Vasaloppet, till vardags ambulanssjuksköterska Ambulanssjukvården Dalarna. Foto: Thomas Lindberg från kontrollen. Totalt nio stycken skotrar följer åkarna under loppet. Alla dessa har möjlighet till GPS-positionering och är därigenom synliga på radiocentralens kartstöd. Den gemensamma länken för alla är Rakelradion. Vid kontrollerna och på skotrarna finns det självklart hjärtstartare. Räddning på väg Vid tillbudet under årets Vasalopp befinner sig räddningsskoter 3, med läkare ombord, ca 1,5 km bakom den drabbade skidåkaren, och får i uppdrag av radiocentralen att ta sig till patienten. Efter en kort stund rapporterar skoter 3 att man har problem med att ta sig fram i spåret. Räddningsskoter 2, som även den uppfattat både larmet och den andra skoterns problem, rapporterar sin position i närheten och går för att stödja. De bägge skotrarna når den drabbande nästan samtidigt, ca 10 min efter larm. Under tiden har närmaste ambulans, anlänt till en fastställd omlastningsplats. Helikopter inventerar Ingemar Sköldner, Fjällräddningen Dalarna Foto: Anders Mojanis/Dalarnas Tidningar. Nödvändiga larmuppgifter, som radiocentralen förmedlat till SOS, har skickats vidare till ambulansen i Rakelsystemet. I ambulansen kopplar personalen ett EKG som bedöms av läkare på plats. Därefter påbörjas transporten till Mora lasarett. Polisen, som uppfattat händelsen, meddelar via Rakel att en polishelikopter har inventerat färdvägen och att det inte ska finnas hindrande bilköer. Dessutom får ambulansen besked om att det står en polisbil och väntar för eskort den sista biten genom Mora, upp till lasarettet. Även P4 Dalarna (Sveriges Radio) har haft medlyssning på vissa delar av kommunikationen, för att eventuellt kunna gå ut med akut trafikinformation om brådskande ambulanstransport. JONAS ANDERSSON Sjuksköterska Ambulanssjukvården Dalarna, arbetade i radiocentralen under Vasaloppet NR 2 APRIL

8 Sommarens rekreationsveckor i Tandådalen Nu är det snart dags att ansöka till Landstinget Dalarnas rekreationsverksamhet som anordnas i Tandådalen under sommaren. n För en rimlig penning får den som behöver rekreation en veckas skön avkoppling i vacker fjällmiljö, härligt stärkande motion och trevlig samvaro med andra som har samma hälsoproblem som man själv har. Alla som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har behov av en tids ordentlig rekreation kan söka. Ansökan ska styrkas av läkare, distriktssköterska, kurator eller annan som kan styrka behovet av rekreation. Under vistelsen i Tandådalen förutsätts man klara sig själv. Den som behöver hjälp med sina dagliga aktiviteter måste ha med sig personlig assistent eller ledsagare under vistelsen. Om man behöver medicinsk vård eller behandling ska man själv ta kontakt med vårdcentralen i Sälen. Rekreationsverksamheten är indelad i temaveckor för olika funktionsnedsättningar och aktiviteterna under de olika temaveckorna kan se lite olika ut. Men det finns alltid tillfälle till bassängbad, sittande och stående jympa, vattenjympa och avslappningsträning. Det finns asfalterade gångvägar som gör det lätt att ta sig ut i den vackra fjällnaturen även för rullstolsburna. Den som behöver ekonomiskt stöd för att ha råd att åka till Tandådalen kan ibland få fondmedel för detta. Kontakta kommunen, kyrkan eller leta efter lämplig fond på länsstyrelsernas gemensamma stiftelsedatabas. IRENE SVENSSON Rekreation för både kropp och själ Yvonne Törnqvist är ordförande i Reumatikerdistriktet i Dalarna och Reumatikerföreningen i Gagnef. Hon har under flera år åkt upp till Tandådalen och informerat om verksamheten inom sitt förbund för deltagarna i Reumatikerveckan. n Många av deltagarna berättade för henne om sina positiva upplevelser av vistelsen i Tandådalen. Jag insåg att det måste vara bra när jag fick höra hur många som återkom år efter år, säger Yvonne Törnqvist. Därför blev jag nyfiken och ville själv se vad alla pratade om. Förra året ansökte jag om en veckas rekreation och det visade sig vara precis så fantastiskt som alla sa. Det var otroligt skönt, en vecka i total avslappning. Allt är mycket välordnat, man behöver nästan inte tänka alls, det enda man behöver hålla reda på är mattiderna och badtiderna. Allt man behöver Yvonne bodde i en rymlig lägenhet tillsammans med två andra damer. Hon samåkte med vänner i bil till Tandådalen, men den som vill kan också åka buss som anordnas av Landstinget Dalarna. Allt man behöver ingår, berättar Yvonne Törnqvist. Alla måltider, sänglinnet och handdukarna. Och servicen var fantastisk. Det finns en värdinna som alla som har frågor kan vända sig till. En fritidsledare ordnar med roliga och trivsamma aktiviteter. Varje dag var det tipspromenad, utomhus vid vackert väder och inomhus om det var lite sämre väder. Det anordnades också en vandring på Kungsleden, alla gick så långt de orkade och ville. Baden var härliga i bassängen som hade lite varmare vatten än vad som är vanligt. Koppla bort vardagen Yvonne Törnqvist tvekar inte en sekund, hon ska även till årets Reumatikervecka. Jag ser redan fram emot veckan, säger hon. Det var verkligen en härlig rekreation för både kropp och själ. Det allra bästa var att få koppla bort alla vardagssysslor och bara få ägna sig åt sig själv. Det finns inga krav, man kommer och går som man själv vill. Det är också så givande att få umgås med andra som har Yvonne Törnqvist. liknande hälsoproblem som man själv har. Man behöver aldrig känna sig ensam, man blir så väl omhändertagen och innesluten i gemenskapen. text och foto IRENE SVENSSON Information om Tandådalsveckorna 2014 n 8 juni-27 september Vecka 24 Rekreation och Må Bra Dagar (4 dagar), anhörigvårdare och seniorer. Vecka 25 Cirkelledarutbildning Passion för livet (4 dagar). Vecka 26 Barn- och ungdomsdiabetes Vecka 27 Utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna Vecka 28 Psoriasis + Stroke + Epilepsi + Rekreation Vecka 29 Synskadade + Dyslexi (FMLS) Vecka 30 Utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna + Rekreation Vecka 31 Stängt Vecka 32 Reumatiker + Mag-Tarm + Stomi + Rekreation Vecka 33 Afasi + Rekreation Vecka 34 Vuxendiabetes + Neuroförbundet + Rekreation Vecka 35 Hjärt- och lungsjuka + Rekreation Vecka 36 Parkinson + Rekreation Vecka 37 Hörselskadade + Tecken Som Stöd + Rekreation Vecka 38 Bröstcancer + RSMH + Rekreation Vecka 39 DHR + IFS Dalarna + Rekreation + ev. Må Bra Dagar anhöriga. Ansökningsblanketter finns hos distriktssköterskor, vårdcentraler, kuratorer, handikapporganisationer, i Landstingshuset och på landstingets hemsida Välkommen med din ansökan senast 27 juni till Landstinget Dalarna, Rekreationsveckor, Box 712, Falun. Förfrågningar: mån-tor kl , Telefon: , NR 2 APRIL 2014

9 Världshälsodagen 7 april välkommen att vara med! Landstinget bjuder på föreläsningar och visar upp verksamheter på lasaretten i Dalarna Nu öppnar vi upp våra lasarett för att visa upp delar av hälso- och sjukvården i länet. n För första gången ordnar Landstinget Dalarna en form av ett gemensamt Öppet hus på våra sjukhus med olika program i Avesta, Falun, Ludvika, Mora och Säter från klockan på samtliga orter. Det blir föreläsningar med olika teman, tipspromenad, utställning och besökarna kommer att kunna få se några delar av olika verksamheter på respektive ort. Programmet för respektive lasarett/sjukhus: n Avesta lasarett Visning av ambulans i anslutning till huvudentrén kl Avesta vårdcentral har öppet hus mellan kl. 16 och 19. Tipspromenad Utställning i huvudentrén Landstingsfastigheter Konstrunda gå med på en rundtur och se konstverken i lokalerna Föreläsningar: Sömnens betydelse för hälsan Lennart Myrsell, avdelningschef Sömnlab Läkemedel för äldre Jian Khoschnau, Leg apotekare, magister klinisk farmaci Föreläsningarna hålls i gymnastiksalen, Personaloasen. Föreläsningar, via videolänk från Falun (lokal Visenten) Fästingburna infektioner ex Borelia, Rickettsia Smittskyddsläkare Anders Lindblom Organdonationer Överläkare Anders Gedin Prickar och solråd Leg läkare Anders Galos n Falu lasarett Huvudentrén: Visning av ambulans i anslutning till huvudentrén Hjälpmedelsshopen öppen Landstingsfastigheter vilka satsningar görs på våra lokaler Tipspromenad Aktiviteter i övrigt: Öppet hus på Hjärtmottagningen Sjukhusbiblioteket öppet med visning av patientinformation Pion och Walk-in-use Konstrunda gå med på en rundtur och se konstverken i lokalerna Café och butik öppet till kl. 20 Föreläsningar i Föreläsningssalen: Fästingburna infektioner ex Borelia, Rickettsia Smittskyddsläkare Anders Lindblom Organdonationer Överläkare Anders Gedin Prickar och solråd Leg läkare Anders Galos Fästingburna infektioner ex Borelia, Rickettsia Smittskyddsläkare Anders Lindblom Organdonationer Överläkare Anders Gedin Prickar och solråd Leg läkare Anders Galos n Ludvika lasarett Kl Öppet Hus Ambulans visas utanför huvudentrén Personal visar och informerar sina verksamheter Tipspromenad/rundvandring Utställning, Ludvika lasarett 90 år Landstingsfastigheter vilka satsningar görs på våra lokaler Caféterian öppen under kvällen. Föreläsningar, via videolänk från Falun (Videolokalen Ludvika lasarett): Fästingburna infektioner ex Borelia, Rickettsia Smittskyddsläkare Anders Lindblom Organdonationer Överläkare Anders Gedin Prickar och solråd Leg läkare Anders Galos Föreläsning i Ängsklockan, plan 6: Kl Robin Östberg forskar kring giftormsbett och har varit i Afrika söder om Sahara. Han berättar om sin äventyrsspäckade resa. n Mora lasarett Kl Ambulans visas i anslutning till huvudentrén Tipspromenad Hjälpmedelsshopen öppen till Landstingsfastigheter vilka satsningar görs på våra lokaler Café Bistro A öppet till Öppet hus på: Barnmottagningen Mottagningsenheten för ortopedi, kirurgi och urologi Medicinmottagningen Biblioteket Föreläsningar, minuter i Seldingersalen, hus 3 plan 9, mellan kl. 16 och 20: Astma/KOL Marit Bengtsson Stroke Marianne Bertilsson Diabetes Monika Aronsson Föreläsningar, via videolänk från Falun: Fästingburna infektioner, Borelia, Rickettsia m.fl. Smittskyddsläkare Anders Lindblom Organdonationer Överläkare Anders Gedin Prickar och solråd Leg läkare Anders Galos n Säters sjukhus Mentalvårdsmuseet öppet för besökare Kontrast till historien på museet Mikael Joos, sjuksköterska på Dala ABC (kunskapscenter för ätstörningar) och Britta Eriksson, sjuksköterska på Psykakuten, berättar om allmänpsykiatriska (APK) kliniken i Säter och Falun Föredrag om ECT-verksamheten (elbehandling) i ECTlokalerna (samma våning som Psykakuten). Marie Johansson och Jan Jones berättar om behandlingen och visar verksamhetens lokaler Öppet hus Smärtrehabilitering Säter f.d. Skönviks rehab. En verksamhet som funnits i 30 år. Långvarig smärta är ett komplext fenomen. Information om hur den uppstår och hur den kan hanteras. Information av olika yrkesgrupper om smärtrehabilitering Öppet hus Skönvikt, viktenhetens personal berättar om verksamheten. NR 2 APRIL

10 Lovande satsning på utlandsrekrytering Landstinget Dalarna lockar medarbetare från Nederländerna Helgen den 8-9 februari medverkade Landstinget Dalarna vid den årliga emigrationsmässan i Utrecht för att knyta kontakter och se till att de som funderar på att flytta till Skandinavien väljer just Dalarna. n Vi hoppas på att denna insats gör att fler i Nederländerna upptäcker fördelarna med att flytta hit till vackra Dalarna! Och visst hoppas vi på att locka hit just sjuksköterskor som vi har stort behov av, säger IngMarie Westling Gustafsson personalchef inom hälso- och sjukvården. Dalarna är det län som har högst andel av den arbetande befolkningen som kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Landstinget Dalarna har ett växande rekryteringsbehov, inte minst bland sjuksköterskor. En stor utmaning för Landstinget Dalarna är att säkra den framtida kompetensen och den här satsningen är en del i det stora kompetensförsörjningsarbetet som pågår. Danielle Feiter och Jeroen Bart Hilckmann som besökte Landstinget Dalarna i Dalamontern har semestrat i Sverige många gånger. Dalamontern var välbesökt och många som tog kontakt med Landstinget Dalarnas representanter hade redan börjat lära sig svenska. Förberedda för flytt Många från Nederländerna är intresserade av att emigrera till Skandinavien och är ofta väl förberedda på en flytt. Landstinget Dalarna har under flera år jobbat med internationell rekrytering, framförallt läkarrekrytering, det finns därför en stor vana bland verksamheterna att ta hand om och introducera personal med internationell bakgrund. Många i Nederländerna har en utbildning och tidigare erfarenhet som passar mycket bra mot de behov som finns på arbetsmarknaden i Sverige. Det är inte ovanligt att de som planerar att flytta till Sverige redan har lärt sig svenska innan flytten. Speciell doft På emigrationsmässan i Utrecht befann sig Danielle Feiter och Jeroen Bart Hilckmann, från Haag, hon är jurist och han sjukgymnast. De har semestrat i Sverige många gånger och planerar ytterligare en resa hit, denna gång för att titta närmare på var de skulle vilja bosätta sig. Beslutet att flytta till Sverige har växt fram över tid och de söker efter ett liv nära natur och vatten. Vi vill bo nära vatten för det gör vi redan idag. Men sedan längtar jag till den rena luften som finns i Sverige. Det är en speciell doft som kommer med den. Här i Nederländerna finns det så mycket ohälsosamt i form av luftföroreningar, säger Jeroen på svenska. Hoppa av karusellen De berättar också att de uppfattar att skillnaden är stor när det gäller arbetsmiljö länderna emellan. Vi vill leva ett liv med mindre stress, säger Danielle. Vi lever även nu ett bra liv, men vi vill hoppa av den karusellen vi är inne i med sex eller sju dagars arbetsvecka. Och Sverige lockar med ett socialt folk och ett land som är bra organiserat. I Nederländerna bor det för mycket människor, säger Jeroen och skakar på huvudet. Inte lika tätt Med cirka 400 invånare per kvadratkilometer är Nederländerna ett av de befolkningstätaste länderna i världen. I Sverige är befolkningstätheten cirka 21 invånare per kvadratkilometer och det är lätt att förstå att de nederländare som planerar att flytta hit delvis har gjort sitt val baserat på möjligheten att bosätta sig i ett land där allemansrätten och närheten till naturen finns. När man ska göra en stor förändring i livet, en flytt till ett nytt liv i ett nytt land, så är det personliga mötet med blivande arbetsgivare en viktig pusselbit. Och efter att ha knutit kontakt med landstingets representanter på mässan så har två sjuksköterskor med familjer varit och besökt Landstinget Dalarna redan en månad efter mässan. De har rest hit för att göra sig en bild av hur det skulle vara att leva i Dalarna och arbeta inom svensk sjukvård. En intervju med en av de två sköterskorna, Rommy Venema, finns att läsa på nästa sida. Den andra sjuksköterskan har redan blivit anställd på strokeenheten i Mora och flyttar till Dalarna efter sommaren. Emigrationsmässan i Utrecht är med sina cirka besökare, det största evenemanget av sitt slag i Europa. Landstinget Dalarna medverkade i Dalamontern tillsammans med Region Dalarna och representanter från kommuner och näringsliv. text och foto CECILIA ANDERSSÉN 10 NR 2 APRIL 2014

11 Mirjams resa inspirerar fler n Mirjam Postema kommer ursprungligen från Nederländerna där hon arbetade som strokesjuksköterska. Numera är hon avdelningschef på strokeenheten i Mora. Med flytten så vann vi ett rikare familjeliv och närhet till naturen. Vi ser till att ta vara på det och vi är hela familjen ute i naturen mycket ofta. Mirjams man och hans syster besökte Sverige och Norge Jag minns att vi åkte på semester hit redan samma år för han så gärna ville visa mig hur fint Sverige var, minns Mirjam leende. Under semestern gick deras bil sönder i Mora och det innebar att de stannade längre i Dalarna än vad som var planerat. Vi tyckte mycket om att besöka vackra Tällberg och att fira midsommar på Sollerön, berättar Mirjam. Vi fick ett mycket positivt intryck av Dalarna! Några år senare började de fundera över hur de ville leva sina liv. Vi visste att vi ville ha det bättre för våra barn, berättar Mirjam vidare. Hon insåg också att om hon lärde sig svenska så skulle det bli lättare att flytta då hon skulle kunna få jobb direkt. Svenskan och holländskan är språkmässigt nära varandra och hon tyckte inte att det kändes svårt för henne att lära sig svenska. I med att de spenderat en stor del av semestern i Dalarna tack vare problemen med bilen och att de sedan trivts så bra så valde hon att titta närmare på just Landstinget Dalarna. Hon skrev ett brev och fick kontakt med Strokeenheten i Mora som välkomnade henne. De flyttade redan i september samma år. Önskan om nytt liv Hon gick intensivkurs i medicinsk svenska i landstingets regi och hon arbetade först som sjuksköterska och efter kompletterande studier inom neurovetenskap som strokesjuksköterska. Idag arbetar hon som avdelningsföreståndare på samma klinik. Jag jobbar även med att rekrytera fler sjuksköterskor från Nederländerna och var en av Landstinget Dalarnas representanter på plats vid emigrationsmässan i Utrecht i februari i år. En sjuksköterska med familj som landstinget mötte på emigrationsmässan har redan varit på besök och anställningsintervju på strokeenheten i Mora. Hon har erbjudits en anställning och tackat ja. Familjen flyttar till Dalarna i augusti. Det är roligt att vara med och se när vårt behov av sjuksköterskor här möts upp av en familjs önskan om ett liv i ett nytt land, säger Mirjam. text och foto CECILIA ANDERSSÉN Mirjam Postema. Sytze Loor och Rommy Venema. I Sverige finns det utrymme för fritid och familj n Rommy Venema och Sytze Loor besökte Landstinget Dalarna vid emigationsmässan i Utrecht. Nu har de besökt Dalarna och landstinget igen under sin semester i Sverige. Paret reser igenom landet för att göra sig en bild av var just de två skulle trivas. Det är ofattbart att man kan promenera en timme i skogen här utan att möta en enda människa, säger Sytze och Rommy instämmer. Intrycket de båda har av Sverige är att det finns möjlighet för både jobb och fritid i vardagen. En skillnad som de har sett länderna emellan är att man tar bättre hand om varandra i arbetslivet i Sverige, att det finns en gemenskap. I Nederländerna är det mer individuellt och man lever mycket efter resultat. Det som styr dagen är klockan, berättar Sytze. Hitta bra jobb Det som de prioriterar inför en flytt är att hitta ett bra jobb åt Rommy, som idag arbetar som röntgensjuksköterska. Sytze är frilansande utvecklare av webbapplikationer och kan därmed jobba var som helst i världen som han uttrycker det. När vi möter dem är de på besök vid Röntgenkliniken vid Falu Lasarett där avdelningsföreståndaren Marie Pettersson svarar på deras frågor om hur det är att arbeta som sjuksköterska här. Rommy har förstått att det skiljer sig åt länderna emellan och hon passar på att förhöra sig om vilken typ av uppgifter som sjuksköterskorna på Röntgenkliniken ansvarar för. Rommy berättar också att hon är mycket nöjd med bemötandet hon fått från Socialstyrelsen, som gör bedömningen om behörighet och utfärdar legitimationer. Röntgensjuksköterska är ett av de 21 yrken inom hälso- och sjukvården i Sverige som kräver legitimation. Vara hemma De framhåller att Sverige har en familjevänlig miljö med ett trevligt klimat och goda möjligheter till ett bättre liv. Sverige har berört mig på något sätt, säger Sytze. Det är en känsla av att vara hemma. text MIKAELA GNOJEK CECILIA ANDERSSÉN NR 2 APRIL

12 Ständig hudbehandling för Linnea Inblick har stämt möte med Linnea Sälgström och hennes mamma på Borlänge sjukhus. Vi får följa med Linnea till Cathrine på Hudbehandlingsenheten. Det är dags för Linnea att få månadens medicinska bad, insmörjning och fotbehandling. På arbetet n Linnea är en söt liten tjej på tre år, klädd i tuffa jeans och med glatt vippande tofsar i det lockiga håret. Som de allra flesta treåringar vet hon vad hon vill, hon är kavat och vill förstås vara med och bestämma. Men när det gäller behandlingen av hennes hud finns det inte mycket utrymme för treårstrots. Även om hon är liten vet hon så väl att de dagliga baden och insmörjningarna är nödvändiga för att hon ska kunna må så bra som möjligt. Linnea har iktyos. Det är en sjukdom som gör att hennes hud är mycket torr och fjällar. Huden på fötterna blir förtjocknad och måste slipas ner och smörjas för att inte spricka och bli till sår. Välja badkompisar På Hudbehandlingsenheten träffar vi undersköterskan Cathrine Andersson och hon tappar upp ett bad med salt och olja tillsatt till Linnea. Cathrine skojar och busar med Linnea och det blir mycket resonemang om vilka badkompisar Linnea vill ha med sig i badet den här gången. Det slutar med att den lilla dockan och krokodilen får vara med. När huden har mjukats upp är det dags för en mysstund insvept i mjuk handduk hos mamma Barbro. Sedan är det dags för Cathrine att fila huden på fötterna. Där bildas tjocka lager som ibland också måste klippas bort. Påverkar hela familjen Under tiden sätter Linnea och Barbro igång med att smörja in hela Linneas kropp. Med en teknik som tyder på stor vana klämmer Linnea ut stora klickar hudkräm som hon stryker ut på Linneas torra hud måste smörjas flera gånger varje dag. Den lilla dockan gör smörjningen till en lek. benen i tjocka lager. Det behövs stora mängder, den torra huden absorberar snabbt hudkrämen. Den lilla dockan måste också bli insmord, hon har ju varit med i badet. Besvärlig klåda Iktyos är en sjukdom som påverkar hela familjen, det mesta av behandlingen sker hemma. Linnea ska bada minst en gång per dag och hon behöver bli smörjd med mjukgörande krämer flera gånger varje dag, hela kroppen smörjs 3-4 gånger och händer och fötter 6-7 gånger. Hårbottnen ska behandlas två gånger i veckan. På grund av klåda har Linnea svårt för att sova och hon vaknar tre-fyra gånger varje natt av att det kliar. Flera timmar om dagen Var femte vecka åker de till Hudbehandlingsenheten och får hjälp med Linneas fötter. Var fjärdefemte vecka behöver Linnea hjälp med att göra rent hörselgångarna från hudfjäll. Den behandling som Linnea behöver tar 3-4 timmar varje dag, säger hennes mamma Barbro. Barbro berättar att när man har fått ett barn med en så sällsynt diagnos som iktyos finns det många små delar att kämpa för. När Linnea föddes dröjde det Linneas sjukdom leder till att hon har fjällande hud över hela kroppen. Foto: Privat nio månader innan hon fick sin diagnos. Då hade Barbro själv letat information på nätet och tryckt på för att få remiss till en hudexpert. För Barbro och hennes man har det betytt mycket att ha kontakt med andra familjer i Iktyos n Iktyos är en grupp ärftliga hudsjukdomar, de flesta är mycket sällsynta. Det föds 2-4 barn per år med någon av de svåraste medfödda formerna. Iktyos leder till att avstötningen och/eller nybildningen av hudceller i hudens yttersta lager inte fungerar som den ska och därför får den drabbade torr, sträv, förtjockad, fjällig och ofta kliande hud, ibland också blåsor. samma situation genom Iktyosföreningen. Genom att vi är en så pass liten förening har vi blivit ett sammansvetsat gäng som kan stötta varandra, säger Barbro. text IRENE SVENSSON foto HASSE ERIKSSON Många med iktyos har också svårt att reglera kroppstemperaturen, de fryser lätt och kan inte svettas och därför finns risk för överhettning. Iktyos går inte att bota, den går att behandla framför allt med bad eller dusch och smörjning med mjukgörande krämer. Ibland kan det också behövas invärtes medicin. Ingen av formerna är smittsamma. För mer information, kontakta Iktyosföreningen: iktyos.se, 12 NR 2 APRIL 2014

13 Den medicinska badet blir roligare när leksaker får följa med ner i badkaret. Badet mjukar upp Linneas hud. Cathrine Andersson får stipendium n Cathrine Andersson som är undersköterska på Hudbehandlingsenheten på Borlänge sjukhus är en viktig stöttepelare i familjen Sälgströms liv. Nu har hon fått Iktyosföreningens stipendium på kronor. Hon har ställt upp till hundra procent för Linnea och därför var det självklart för oss att nominera henne, säger Barbro Sälgström. I nomineringen nämns Cathrine Anderssons stora engagemang i vården. Hon tar sig tid vid de kontinuerliga besöken och bidrar med stöd och hjälp för att göra vardagen lättare för barnet och föräldrarna. Det nämns också hur viktigt det är med god omvårdnad och bra bemötande i en sjukvård där det ofta finns brist på kunskap om sällsynta diagnoser. Cathrine Andersson är rörd och glad över den fina utmärkelsen. Hon trivs med sitt arbete och det hon gillar allra mest med sin arbetsplats är att de har en väldigt familjär stämning gentemot sina patienter. Många går här år efter år och vi som arbetar här lär känna varje patient och deras besvär. Det gör att vi kan lägga ner mycket engagemang på att hjälpa dem på bästa sätt. Undersköterskan Cathrine Andersson får ett stipendium på femtusen kronor för sitt engagemang i vården av Linnea. Stipendiet delas ut av Iktyosföreningen. Hudbehandlingsenheten Borlänge n Hudkliniken Dalarna på Falu lasarett är den specialistenhet dit boende i länet vänder sig för utredning, vård och behandling av hudsjukdomar. Men många som har hudsjukdomar behöver upprepade behandlingar under en längre tid och för att de inte ska behöva åka så långt finns hudbehandlingsenheter på flera platser i länet; på Avesta lasarett, Borlänge sjukhus, Ludvika lasarett, Mora lasarett och Malungs vårdcentral. På Hudbehandlingsenheten på Borlänge sjukhus arbetar två undersköterskor, Cathrine Andersson och Veronica Öhlén. De tar emot upp till 30 patienter varje dag. Den vanligaste diagnosen bland deras patienter är psoriasis och eksem, de gör också många omläggningar av bensår. Veronica Öhlén är en av de två undersköterskor som arbetar på Hudbehandlingsenheten, Borlänge sjukhus. NR 2 APRIL

14 Vad är egentligen ett lyckligt slut? i mitten av april är det åter dags för Existentiell Filmfestival Dalarna. Under två dagar visas film under temat Lyckligt slut? och efter filmvisningarna följer seminarier och samtal där författare, regissörer och många andra deltar. Existentiell Filmfestival Dalarna är en plattform för samtal om film i ett större sammanhang, här diskuteras de stora livsfrågorna kring livsvillkor, samhällsklimat och tidsanda. Det är en viktig liten festival med ett stort innehåll, säger Anita Carlsson, verksamhetschef vid Film i Dalarna som är en av arrangörerna av festivalen. Kultur 14 Jakten på lycka Årets tema Lyckligt slut? öppnar upp för många tolkningar och förhållningssätt. Vad är egentligen ett lyckligt slut? säger Anita Carlsson. Vi lever i ett samhälle där man, särskilt inom populärkulturen, alltid strävar efter lyckliga slut. Men det som är ett lyckligt slut för någon behöver kanske inte vara det för en annan människa. Jag tror att många idag drivs av en stress efter det lyckliga slutet som ofta är ganska onyanserat. Vi strävar efter den perfekta måltiden, det perfekta hemmet eller den perfekta kroppen. De filmer som har valts för festivalen har inte de klassiska lyckliga sluten. Vi kommer att diskutera kring sådant som livets slut, relationers slut och världens slut. Återträffen NR 2 APRIL 2014 Anna Odells omtalade och prisade film Återträffen är en av de filmer som kommer att visas under Existentiell Filmfestival Dalarna den april. Foto: Jonas Jörneberg En av de filmer som kommer att visas är Anna Odells omtalade och prisade film Återträffen. En film där plågsamma minnen från åren i grundskolan leder till en stark vilja till att ta revansch på de gamla plågoandarna. Efter filmen anordnas ett seminarium där Anna Odell och Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet deltar. Rubriken för programpunkten är Övergrepp och återupprättelse. På kvällen under festivalens första dag visas ett kortfilmsprogram och under programpunkten Work in progress visas sekvenser ur Granny s dancing on the table, en film av Hanna Sköld som är påbörjad, men inte avslutad. Medan sekvenser av filmen visas får publiken ställa frågor och ge synpunkter på filmprojektet. Nya perspektiv Anita Carlsson, Film i Dalarna, konstaterar att samtalen kring de filmer som visas ger deltagarna i festivalen nya intryck och infallsvinklar på stora livsfrågor. Foto: Irene Svensson Existentiell Filmfestival Dalarna riktar sig till människor som är intresserad av film och av att samtala kring film. De flesta som anmäler sig till festivalen är människor som på olika sätt arbetar med människor och som ser filmen som ett redskap att få nya perspektiv på olika livssituationer som de sedan kan ta med sig i sitt arbete, säger Anita Carlsson. Det kan vara lärare, kuratorer eller själasörjare. Under festivalen får man två dagar då man får nya intryck och infallsvinklar. Eftersom det är en liten festival är det lätt att komma i kontakt med varandra, det blir alltid intressanta samtal även utanför paneldebatterna. Festivalen har anordnats sedan 2004 i ett samarbete mellan Film i Dalarna, Studieförbundet Bilda, Sigtunastiftelsen och Högskolan Dalarna. Årets tema utses av en arbetsgrupp där representanter från alla arrangörer finns representerade och det tema som bestäms ska försöka fånga det som ligger i tiden just då. Tidigare år har man haft teman som Den lyckade människan och Sammanbrott och förnyelse. IRENE SVENSSON

15 Oliver! en musikal om hopp trots allt Musikalen Oliver! som nu spelas på Magasinet i Falun är ännu ett lyckat samarbete mellan Dalateatern och Dalasinfoniettan. I föreställningen deltar också estetelever från Lugnetgymnasiet. n I musikalen får publiken följa pojken Oliver på en känslosam resa från svälten i fattigstugan till de gnistrande kristallkronorna i de fina salongerna. Det grovhuggna och enkla i Magasinet är skickligt förstärkt för att ge en känsla av den smutsiga och enkla miljön där Oliver växte upp. Det är en föreställning där publiken får skratta, känna en rysning av spänning och kanske till och med fälla en tår. Som vanligt är Dalateatern bra på att välkomna sin publik och på att med enkla medel ge publiken en känsla av att vara delaktig i föreställningen. Ett bra exempel på hur gränserna mellan teatern och publiken suddats ut är när publiken gick tillbaka till sina platser efter pausen och då hamnade mitt i en munter krogscen som sedan blev inledningen på andra akten. På samhällets botten Magasinets speciella miljö utgör en fin utgångspunkt för musikalens scenografi. Musikalen Oliver! är baserad på romanen Oliver Twist av Charles Dickens där handlingen utspelar sig i 1830-talets London. Ett London där ett fattigt människoliv inte var mycket värt och där de föräldralösa och egendomslösa barnen var helt utan skydd. Romanen skrevs i en tid då realismen hade slagit igenom i litteraturen och läsarna inte längre var lika intresserade av att läsa romantiska fantasiberättelser. Charles Dickens skrev gärna om tidens sociala missförhållanden, men han gjorde det på ett sätt som var både spännande och känslosamt. Det var det läsarna ville ha och det gjorde honom till en mycket framgångsrik författare. Den dramatiska berättelsen om Oliver Twists öden inspirerade sedan Lionel Bart till att skriva musikalen Oliver! som hade premiär i London I Oliver! skildras den föräldralöse pojkens eländiga liv på fattighuset och hans usla tillvaro som hunsad lärling till en begravningsentreprenör. När han rymmer möter han den vänlige Dodger som tar honom till Fagin, en skurk som lever på det som hans gäng av barntjuvar drar in åt honom. Oliver är glad över att han äntligen ska få mat och gemenskap, men det visar sig snart att han får betala dyrt för detta. Han tvingas också bli tjuv i Fagins gäng. Utsatta barn förr och nu Patrik Pettersson, musikalens regissör, berättar att Oliver! kan ses som en del i ett tema som Dalateatern arbetar med, där de vill lyfta fram det utsatta barnet genom tiderna. Man kan dra paralleller från barnen i 1800-talets London till de utsatta barnens situation idag, de ensamkommande flyktingbarnen som flytt från krig, förföljelse eller naturkatastrofer, de försvunna barn som utnyttjas i trafficking och knarkhandel. Musikalen visar ändå att det i allt elände kan födas möjligheter och hopp, det kan bli bättre. Att sätta upp en musikal innebär att vi får en väg att nå en helt annan publik än den vi Patrik Pettersson vill lyfta fram att de samhällsproblem som visas i Oliver! är lika aktuella idag. Samhällets olycksbarn finns i dag också; i vår stad, i vårt land, runt om i hela världen. Foto: Irene Svensson oftast möter, det gäller både för Dalasinfoniettan och för oss på Dalateatern, säger Patrik Pettersson. Vi möter en mycket bredare publik. Det är häftigt att vi nu kan bjuda vår publik på en så storslagen föreställning med dans, teater och musik. Häromveckan hade vi en föreställning för en skolklass. Eleverna satt knäpptysta och följde med i allt som hände under Foto: Per Eriksson föreställningen och sedan blev det dånande ovationer. I samband med föreställningen visas en fotoutställning på Magasinet, Trafficking av Moa Karlberg. I utställningen vill hon visa att trafficking är något som pågår mitt ibland oss, i helt vanliga lägenheter, i helt vanliga bostadsområden, i helt vanliga städer. IRENE SVENSSON NR 2 APRIL

16 Landets största översättningsprojekt 38 av de mest lästa texterna från UMO.se och 1177 Vårdguiden på webben har översatts till de nationella minoritetsspråken. n Drygt en halv miljon personer i Sverige räknar sig till de nationella minoriteterna: samer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och romer. Erland Kaldaras, ordförande i Romska ungdomsförbundet, är positiv: Nu kan romerna på sitt eget språk ta del av information för att förbättra sin egen hälsa och få veta vart de ska vända sig för att söka vård. Det främjar också integrationen och känslan av delaktighet i samhället. Upplägget på UMO.se är bra och ungdomligt anpassat, vilket tilltalar ungdomarna som är en viktig grupp, avslutar Madeleine. Få tillbaka språket Projektet är antagligen Sveriges största översättningsprojekt och syftar till att göra viktig information om vård och hälsa tillgänglig för en större del av Sveriges befolkning. Totalt handlar det om 456 översättningar om bland annat undersökningar om hälsa, vård och rättigheter i vården. Marika Renhuvud går på gymnasiet och läser sydsamiska i sko- Madeleine Renhuvud är sydsamisk representant i Landstinget Dalarnas minoritetsspråkgrupp och tycker att det här projektet är fantastiskt. Språket är väldigt viktigt för identiteten då många ungdomar kämpar för att få tillbaka språket som deras tidigare generationer använt. Tillgänglig information lan. På sina lektioner har de tittat på översättningsprojektet och har nu hemläxa att börja översätta texterna på UMO.se från sydsamiska till svenska. Marika tycker det här projektet är jättebra och blir väldigt stolt varje gång sydsamiska nämns. Det här betyder nog väldigt mycket för de familjer som inte har svenska som modersmål. En vän till mig har inte det och hon tycker det är väldigt jobbigt att läsa och skriva på svenska, berättar Marika. MICHAELA GNOJEK Den svenska strokekampanjen är bäst i världen Kampanjen, som på tre år beräknas ha räddat över 100 personer till ett helt självständigt liv, vann första pris i World Stroke Day Award i konkurrens med över 90 bidrag från hela världen. UPPTÄCK STROKE I TID n Den svenska ansökan var bland befolkningen och i vården. symtomen på stroke har varit oslagbar, säger Stephen Davis, NSIKTE Dalfolket är näst bäst i Sverige mycket framgångsrik. Omkring ordförande för World Stroke genomföra le AKUT-testet ochtänderna? 80 procent Om av befolkningen i Kan att personen och visa ena Organization som delar ut priset. kom på en hedrande andraplats mungipan hänger ring 112! Sverige har nåtts av budskapet Nationella strokekampanjen bakom Jämtland i kampanjen. om AKUT och andelen patieni Sverige har kraftigt ökat medlandstingens och regionernas ter som har fått propplösande ARM/BEN vetenheten om stroke och kän- ROPPSDEL gemensamma satsning på en behandling har ökat med 30 nedomen om symtomen både informationskampanj om procent enbart på dem grund av Kan treårig personen lyfta armarna och hålla kvar A K kampanjen. Det beräknas ha räddat över 100 personer till ett helt självständigt liv och har lett till minskade samhällskostnader på 85 miljoner kronor, att jämföra med de 50 miljoner som på tre år investerades i kampanjen. Det är dessa resultat som nu gjort att den svenska strokekampanjen får pris av World Stroke Organization som världens bästa. Sveriges ansökan var ett av 94 bidrag i tävlingen och priset delas ut vid kongressen i Istanbul i oktober. MARIE ERIKSSON i 10 sekunder? Om en arm faller ring 112! Jobba i Landstinget Dalarna! Vi söker just nu: UTTAL Kan personen upprepa en enkel mening som Medicinsk sekreterare 2 barnmorskor Avdelningschef distriktsläkar Det är vackert idag? Om personen sluddrar Barnmorskemottagningen Ludvika Akutmottagningen Falu lasarett ochväder jourmottagning Tillsvidareanställning, heltid eller Sista ansökningsdag: inte hittar rätt ord ring 112! Vårdcentral Domnarvet Tillsvidareanställning, heltid Sista ansökningsdag: Vikariat , heltid Sista ansökningsdag: Forsknings ST-tjänsterTiID AllmänVarje sekundsjuksköterska räknas. medicin Samtalsterapeut/ samtalsbehandlare Audionom (leg.) till Hörselvården Leg sjuksköterska Vårdcentral Gagnef Tidsbegränsad anställning, heltid Sista ansökningsdag: Gör LD Hjälpmedel Borlänge/Ludvika Tillsvidareanställning, heltid Sista ansökningsdag: Barn- och ungdomsmedicin, Falun Vårdcentralen Orsa Tillsvidareanställning, heltid Visstidsanställning, heltid AKUT-testet på Sista ansökningsdag: Sista ansökningsdag: Sjuksköterska (2 natt+4 dag/kväll) Akutkliniken, Falun Tillsvidareanställning, heltid dag/ natt Sista ansökningsdag: Medicinkliniken Mora TvekaStrokeenheten, aldrig. Ring 112 direkt. Tillsvidareanställning, heltid Sista ansökningsdag: Tillsammans kan vi rädda liv. Läs mer om jobben och sök via ETT INITIATIV FRÅN SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER 16 NR 2 APRIL 2014

17 På lättläst svenska Texter på minoritets-språk Ungdomsmottagningen UMO.se och 1177 Vårdguiden finns sedan tidigare på svenska på webben. Nu har 38 av de mest lästa texterna översatts till de nationella minoritets-språken. Det finns mer än en halv miljon personer i Sverige som räknas till de nationella minoriteterna. Det är samer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och romer. Nu får de viktig information om vård och hälsa på sitt eget språk. Doktor som arbetar med smittsamma sjukdomar Anders Lindblom har arbetat i många år som smittskydds-läkare i Dalarna. En smittskydds-läkare ska ha reda på de smittsamma sjukdomar som finns i länet. Smittskydds-läkaren ska också ha reda på när smittsamma sjukdomar är på väg till länet. Då går det att förbereda så att spridningen av smittan blir så liten som möjligt. Målet är att så få som möjligt ska behöva bli sjuka. Bra lungcancer-vård i Dalarna Landstinget Dalarna är duktiga på lungcancer-vård. Det är en allvarlig sjukdom, men den som snabbt får behandling har större chans att överleva. Om läkare på vårdcentralen misstänker lungcancer skickas remiss direkt till lungmottagningen. Patienterna kallas snabbt till undersökning och provtagning. Röntgen-avdelningen gör lungröntgen och om det visar sig förändringar i lungorna görs även en skiktröntgen som ger tydligare bilder. Svaren på proven kommer snabbt, oftast inom en vecka. När provsvaren kommer snabbt går det också att börja med behandlingen snabbt. Landstinget Dalarnas bokslut år 2013 Landstinget sparade 129 miljoner under förra året. De flesta av landstingets förvaltningar har inte gjort av med mer pengar än man hade räknat med. Men hälso- och sjukvården behövde 127 miljoner kronor extra. Det kostade mer än man hade räknat med att betala ut löner till personalen. För att kunna ge Dalarnas invånare en god vård måste landstinget använda sig av inhyrd personal och timvikarier. Det blir mycket dyrare än att ha fast anställd personal. Nu arbetar landstinget för att kunna anställa fler sjuksköterskor och läkare. Linnea får hudbehandling Linnea Sälgström är tre år. Hon föddes med en sjukdom som kallas iktyos. Sjukdomen gör att Linneas hud är mycket torr och fjällar. På fötterna blir huden så tjock att den spricker. Därför måste hon smörja in hela kroppen flera gånger varje dag med kräm som gör huden mindre torr. Varje månad går Linnea och hennes mamma till Hudbehandlingsenheten på Borlänge sjukhus. Där får Linnea bada med salt och olja i vattnet för att hennes hud ska bli mjuk. Syntolkade filmer våren 2014 n Detaljerat program hittar du på Film i Dalarnas hemsida eller på SRF-Dalarnas hemsida premiär 4 april, syntolkvisning någon av dagarna april. Noah premiär 4 april, syntolkvisning någon av dagarna 24-27april. Visningarna är en vanlig biofilm som livetolkas och är öppen för alla. Du måste göra en föranmälan till Moa Hedström Waldén på Film i Dalarna. eller telefon Har du frågor hör av dig till Moa på Film i Dalarna. Syntolkad teater n Musikalen Oliver på Magasinet, 12 april kl 19.00, speltid cirka 3 timmar. Bokas på Dalateatern tel Vill du lyssna på Inblick? n Önskar du tidningen Inblick i inläst format på cd eller Daisy? Anmäl detta till handikappkonsulent Kerstsin Nillson på telefon eller per e-post ltdalarna.se NR 2 APRIL

18 Glad doktor vill mota smittan i grind Anders Lindblom är doktorn som inte har så många patienter numera. Eller så kan man säga att han har alla Dalarnas invånare som patienter när smittsamma sjukdomar hotar vår hälsa. n Anders Lindblom är smittskyddsläkare i Dalarna. Den andre i landstinget sedan tjänsten inrättades på 90-talet. Det är ett jobb han trivs förträffligt med. Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval, säger han till Inblick. Vi träffar honom en marsdag när snön viner runt knutarna på infektionsklinikens röda tegelbyggnad mitt emot huvudentrén till Falu lasarett. Han tar emot oss i civil dress men på väggen i hans arbetsrum hänger den vita läkarmunderingen. Jag har kvar lite patientarbete här på infektionskliniken, berättar han. Det är bra för mig att ha kvar den kontakten och jag hoppas att jag också gör lite nytta för kliniken. Möta alla typer Han har varit läkare i snart 30 år. På något sätt blev det självklart för honom att välja den banan men det är egentligen först långt senare som han har förstått vad som låg bakom valet. Det var nog mitt intresse för att möta andra människor, alla typer av människor. Det tyckte jag nog om också som yngre men jag var nog inte lika medveten om det då. Hans vagga stod i Borlänge. Men jag är född på Falu lasarett,säger han med ett skratt. Pappa var ingenjör på Domnarvets järnverk, som det hette på den tiden, och mamma arbetade på apotek. Pappa hade nog gärna sett att jag hade gått i hans fotspår men han försökte inte tvinga in mig på den banan. När Anders var sju år flyttade familjen och han växte upp i Linköping och Eskilstuna. Jag spelade fotboll i organiserad form och åkte slalom med kompisarna och så läste jag mycket skönlitteratur reda på den tiden, berättar han. Han började arbeta på lasarettet på sommarlovet men efter gymnasiet tog han en annan väg till att börja med. Jag läste matematik och sedan gjorde jag lumpen och därefter kom jag in på läkarutbildningen gjorde jag min AT-läkartjänst på Falu lasarett och arbetade på medicinkliniken innan jag kom till infektionskliniken. Anders Lindblom specialistutbildade sig till infektionsläkare och 2001 blev han länets smittskyddsläkare efter Jöran Aldén när denne gick i pension. Jöran har betytt mycket för mig i min nuvarande roll. Han lärde mig väldigt mycket. Vad gör en smittskyddsläkare? En smittskyddsläkare har ganska många positioner. Han eller hon ska övervaka smittsamma sjukdomar i länet, reagera när de är på väg hit och vidta åtgärder för att hindra spridning och motverka smitta. Det ingår också mycket förebyggande arbete så att vi står förberedda inför till exempel influensasäsongen som vi vet kommer varje år. Det kan också handla om till exempel utbrottet av Ehec i Rättvik i somras eller fall av tuberkulos eller fågelinfluensor som uppstår i världen och som kan komma hit. För att det arbetet ska bli effektivt är det människor i många myndigheter och organisationer som jag ska samarbeta med. Trygghet för invånarna Men det är inte bara myndighetspersoner i och utanför vården som Anders Lindblom har möter i sitt arbete. Vi är ju till för allmänheten och därför är det så viktigt att vi informerar så bra som vi någonsin kan för att inte skapa oro när smittsamma sjukdomar närmar sig vårt län. Trygghet för invånarna är viktigt för att smittskyddsarbetet ska gå bra, säger han Smittsamma sjukdomar får vi leva med men det går att mota dem. Bara en så enkel sak som god handhygien är ett effektivt vapen, säger länets smittskyddsläkare Anders Lindblom. Smittsamma sjukdomar har alltid, och kommer sannolikt alltid, att drabba oss. Det är bara det att det går fortare i dag. När pesten slog till på 1300-talet var det en ganska långsam spridning. I dag lever vi i ett globalt samhälle där vi hela tiden korsar gränser och rör oss snabbt över jorden och då följer också smittan med. Det får vi leva med. Vi vet också att när vi finner metoder att avskaffa en smittsam sjukdom, uppstår det nya. Virus ändrar sitt beteende och bakterier kan bli resistenta mot antibiotika. I dag får vi inte fram några nya former av antibiotika och det måste vi vara öppna med. Vi måste möta hoten från smittsamma sjukdomar med öppenhet, försiktighet och information. Vi ska vaccinera och erbjuda mediciner när det är nödvändigt och till dem som löper största risken att drabbas hårt av smittan. För några år sedan visade sig ett influensavaccin ha allvarliga biverkningar för vissa personer som drabbades av narkolepsi, sömnsjuka. Har du fått klä mycket skott för det som hände? Nja, jag har inte blivit mordhotad eller så men det har berört mig djupt. Det var en stor tragedi för de som drabbades och vi måste dra lärdom av detta. Vi kunde inte förutse de biverkningarna. Nu vet vi bättre och kan ta det med oss. Anders Lindblom har aldrig ångrat sitt yrkesval. Nej, inte en sekund! Det var mitt val och det var rätt val. Det har lärt mig att unga människor måste göra sina yrkesval själva utan att vi föräldrar försöker påverka. Min äldsta dotter läser till civilingenjör inom miljöteknik. Mellandottern studerar till läkare och den yngsta går fortfarande på gymnasiet. De har gjort sina val själva och det tycker jag är väldigt bra. Och vad arbetar din fru med? Hon är också läkare, hahaha. Visst talar vi jobb ibland hemma men inte allt för ofta. När man möter Anders Lindblom slås man av att han visar väldigt lite av den auktoritära rollen som doktorerna förr kunde visa upp. Han är en god lyssnare och han har nära till skratt eller ett leende. Han tycker själv att han försöker vara en positiv människa. Ja, jag är en person som tycker det är roligt att lära sig nya saker, allt från nonsens till väsentligheter. Och hur tror du att omgivningen ser på dig? Den tror jag ser mig som en glad person som förhoppningsvis sitter inne med någon kunskap. text ERIK HJELTE foto ULF PALM 18 NR 2 APRIL 2014

19 Porträttet Anders Lindblom Ålder: 57 år 22 april. Bor: i villa i Falun Familj: hustru och tre döttrar. Fritidsintressen: familjen, skidåkning, främst på längden men också utför, motion i största allmänhet. Kultur: allätare. Läser mycket skönlitteratur, lyssnar på musik där Beatles och Dylan är favoriterna. Gärna teater med hustrun och konstmuseer utomlands. Mat: fisk i olika former men en köttbit kan slinka ner. Dryck: mest vatten men det kan bli ett glas vin till fisken. Drömresa: att åka på safari i nationalparken Serengeti i Tanzania. Valspråk: se utmaningar som en möjlighet. Begränsat Det var mitt val och det var rätt val. Det har lärt mig att unga människor måste göra sina yrkesval själva utan att vi föräldrar försöker påverka. Jordiska krumelurer: Snyggt men inte pråligt, sa fan och målade svansen ärtgrön. Samlade journaluppgifter ger bättre vård n Med en samlad bild av din vårdhistoria finns bättre förutsättningar att ge dig bästa möjliga vård. Under våren kommer 1177 Vårdguiden på telefon att anslutas till nationell patientöversikt, NPÖ. Det betyder att de uppgifter som journalförs när du ringer till 1177 finns tillgängliga nästa gång du söker vård, till exempel på akutmottagningen. Precis som med andra journalanteckningar är det bara den nu enklare att använda! Mobilanpassad design Logga in via dator, surfplatta eller mobil minavardkontakter Barnmorskan 300 år n Barnmorskan 300 år har vandrat runt i Sverige med start i Stockholm Efter det har den bland annat varit i Luleå och Piteå. Utställningen är en fotoutställning med bilder från yrket genom tiderna. Nu kommer utställningen till Dalarna och visas på Dalarnas museum mellan 5:e april och 18:e maj för allmänheten firade barnmorskeyrket 300 år, något som uppmärksammats med en spännande utställning. Barnmorskeförbundet anordnar utställningen Barnmorskan 300 år i samband med sitt jubileum. Samtidigt finns det möjlighet att köpa Barnmorskornas jubileumsbok 300 år i livets tjänst med berättelser och bildreportage. På Dalarnas museum är det alltid fri entré med möjlighet till frivillig entré för dem som vill ge sitt bidrag. vårdpersonal som har en vårdrelation med dig som får ta del av dina journaluppgifter, om du gett ditt samtycke till det. Du hittar mer information om NPÖ och patientjournalen på patientjournalen öppethållande Begränsat öppethållande Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun Torsdagen den 17 april öppet kl Onsdagen den 30 april öppet kl Fredagen den 2 maj öppet kl Onsdagen den 28 maj öppet kl Fredagen den 30 maj öppet kl Torsdagen den 5 juni öppet kl Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. NR 2 APRIL

20 INBLICK INFORMATION FRÅN LANDSTINGET DALARNA TILL ALLA HUSHÅLL I LÄNET l NR 2 APRIL 2014 Korsordet Vårt eget korsord Lösning till korsordet i Inblick nr : n Korsordet i Inblick görs speciellt för oss, ofta med nyckelord med anknytning till våra trakter och vår verksamhet. Skicka in lösningen senast den 9 maj till Inblick, Kommunikationsenheten, Box 712, Falun. Märk försändelsen Korsordet. De först öppnade rätta lösningarna får pris. Namn:... Adress:... Postadress:... Vinnare i förra korsordet n Korsordsvinnare i januarinumret av Inblick blev Claes- Göran Lundin, Falun, Peter Smoljár, Ludvika och Marianne Green, Säter. Grattis! Vinsterna kommer med posten.

Information inför rekreationsvistelse i. Tandådalen 2011. 26 juni 1oktober

Information inför rekreationsvistelse i. Tandådalen 2011. 26 juni 1oktober Information inför rekreationsvistelse i Tandådalen 2011 26 juni 1oktober Tandådalen erbjuder Temaveckor för olika funktionsnedsättningar Rekreation/friskvård - med gruppvis information Asfalterade promenadvägar

Läs mer

Information inför rekreationsvistelse i Tandådalen 2015. 21 juni 26 september

Information inför rekreationsvistelse i Tandådalen 2015. 21 juni 26 september Information inför rekreationsvistelse i Tandådalen 2015 21 juni 26 september Tandådalen erbjuder Temaveckor för olika funktionsnedsättningar Rekreation och friskvård med gruppvis information Gemensamma

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde PROTOKOLL Central förvaltning Sammanträde 2014-04-16 34 43 Sida 1 (7) från s sammanträde Tid: 2014-04-16 kl 13.30 16.00 Plats: Landstingshuset, Futurum, Falun Beslutande Sören Bertilsson (S), 1:e vice

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda

Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda Protokoll styrelsemöte 2013-04-23 Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda 1) Mötets öppnande Mikke förklarar mötet öppnat 2) Närvarande Staffan,

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Vem är du, Steriltekniker?

Vem är du, Steriltekniker? Vem är du, Steriltekniker? Steriltekniker utbildning, Sollefteå Lärcenter 300 YHp, 2014 Författare: Lana Nika Daragan Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300

Läs mer

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt Linnea Kronoberg Layout och produktion: Etyd Foto: Matton (där ej annat anges) Tryck: Davidsons Tryckeri April 2010 Vem är Linnea? Linnea kallar vi en äldre person, man eller kvinna, som har flera sjukdomar.

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer