Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden

Transkript

1 Byggnadsnämnden Tid och plats Torsdagen den 3 mars 2016 kl mötesuppehåll kl i sammanträdesrum A2-salen Beslutande Ledamöter Ulrika Ericsson (M) Andreas Björklund (M) Stefan Bengtsson (M) Stefan Stenberg ordf. (C) Linnea Sandahl (MP), inte 61 David Sandrén (M) Tomas Johansson v. ordf. (S) Marianne Johansson (S) Morgan Fagerström (S) Karin Sandström (S) Gösta Johansson (S) Malin Lindberg (S), 61 Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Utses att justera Malin Lindberg (S), inte 61 Evelyn Ingvarsson, byggnadsnämndssekreterare Helena Arnesten, stadsbyggnadschef Maria Söderlund, stadsarkitekt Claus Pedersen, planchef, Ivana Markovic, planarkitekt 57 Emma Cejie, planarkitekt, 60 Erik Fälth, planarkitekt, 61 Inger Axbrink, planarkitekt, Karl Samuelsson, planarkitekt, 64 Björn Liljequist, bygglovshandläggare, Cajsa Friberg, bygglovshandläggare, David Hultén, bygglovshandläggare, Helena Kransén, bygglovsarkitekt, Marie Åberg, bygglovsarkitekt, Tore Johansson, 1:e byggnadsinspektör, Andreas Björklund (M) Justeringens plats och tid Stadsbyggnadskontorets reception den 11 mars 2016 Sekreterare Evelyn Ingvarsson Paragraf Ordförande Stefan Stenberg (C) Justerande Andreas Björklund (M)

2 Byggnadsnämnden BEVIS/ANSLAG Justering har tillkännagivits genom anslag Organ Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 3 mars 2016 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokoll 14 mars 2016 Datum för anslags nedtagande Stadsbyggnadskontoret 5 april 2016 Underskrift Evelyn Ingvarsson

3 Byggnadsnämnden Bn 47 Ändringar i dagordningen Beslut Nämnden godkänner ändringarna i dagordningen. Ärende som utgår ur dagordningen Ärende nr 22 Träslövsläge 3:3 Tillbyggnad enbostadshus Ärende nr 25 Flyhult 1:1 Nybyggnad enbostadshus, förhandsbesked Ärende nr 28 Almeberg 17 Nybyggnad enbostadshus, komplementbyggnad, ändring i lov Ärende nr 31 Träslöv 29:1 Ärende nr 44 Stenkullen 1:2 Takskyddsanordning, föreläggande Ärende nr 48 Vabränna 3:70 OVK Funktionskontroll av ventilationssystem, utdömande av vite

4 Byggnadsnämnden Bn 48 Meddelande om inkomna skrivelser, överklaganden och planärenden Beslut Nämnden antecknar informationen om inkomna skrivelser, ansökningar om planbesked samt lagakraftvunna detaljplaner och avslutade planbesked under perioden 26 januari 2016 till och med 21 februari 2016 enligt bilaga A. Beskrivning av ärendet Redovisning av inkomna skrivelser, överklaganden, ansökningar om planbesked samt lagakraftvunna detaljplaner och avslutade planbesked under perioden 26 januari 2016 till och med 21 februari 2016 redovisas för nämnden enligt bilaga A.

5 Infomation inkomna skrivelser Diarienummer Fastighet Ärende Mjövad 1:10 Länsstyrelsen beslutar att inte pröva byggnadsnämndens beslut, mål nr Norra Stadsområdet Beslut från KF - Utredning för norra stadsområdet Sjörryd 3:14 Beslut från Länsstyrelsen i Hallands län den26 januari 2016, mål nr länsstyrelsen beslutar att inte pröva strandskyddsdispensen Angryd 1:16 Beslut från Länsstyrelsen i Hallands län den 25 januari 2016, mål nr länsstyrelsen prövar inte strandskyddsdispensen Träslövs-Näs 1:175 Mark- och miljödomstolen dom 1 februari 2016, mål nr P avslår överklagandet Söderport 6 Högsta domstolen beslut , mål nr Ö återställer försutten tid för överklagande Mjöavad 1:9 Länstyrelsen beslut , mål nr länsstyrelsen prövar inte strandskyddsdispensen Ästad 1:7 Länsstyrelsens beslut , mål nr upphäver byggnadsnämndens beslut Gödestad 8:5 Mark- och miljööverdomstolen avskriver målet mål nr P Träslöv 42:1 Beslut från Länsstyrelsen i Hallands län den 2 februari 2016, mål nr upphäver byggnadsnämndens beslut och visar ärendet åter till nämnden Lindhov 1:86 Överklagande Årnäs 14:5 Mark- och miljödomstolen fastställer byggnadsnämndens beslut, mål nr P Skällinge 16:2 Mark- och miljödomstolen, mål nr P ger inte prövningstillstånd Faggared 1:7 Beslut från Länsstyrelsen i Hallands län den 11 februari 2016, upphäver bygglovet Torpa-Kärra 6:158 Delbeslut från Länsstyrelsen i Hallands län den 12 februari , mål nr , avslår överklagandet om inhibition Torpa-Kärra 6:169 Delbeslut från Länsstyrelsen i Hallands län den 12 februari , mål nr , avslår överklagandet om inhibition Värö-Backa 31:6 Beslut från Länsstyrelsen i Hallands län den 17 februari 2016, avslår överklagandet Folkared 12:3 Beslut från Länsstyrelsen i Hallands län den 17 februari 2016, , Vattenskyddsområde med föreskrifter för Sibbarps vattentäkt i Varbergs kommun Germundstorp 1:9 Mark- och miljödomstolen protokoll den 18 februari 2016, mål nr P avskriver målet, då överklagandet har återkallats Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 48 bilaga A Infomation detaljplaner som vunnit laga kraft Diarienummer Fastighet Ärende Infomation inkomna överklaganden Diarienummer Fastighet Ärende Marmorlyckan Detaljplan för Marmorlyckan Söderport 6 Detaljplan för Söderport Tofta 8:16 Nybyggnad gruppboende, flytt av byggnader Spannarp 13:65 Nybyggnad gruppbostad, flytt av byggnader Stråvalla-Kärra 4:3, 4:4, 4:5, 4:6, 4:7 Nybyggnad fem parhus, rivning uthus Lindhov 1:86 Nybyggnad gästhus, garage Information inkomna ansökningar planbesked Diarienummer Fastighet Ärende Torpa-Kärra 1:24 Uppförande av ca 15 lägenheter i 3 hus. I "gammal" charmig stil som passar väl in. Garage och förråd Apelvikshöjd 1 Möjliggöra nyproduktion av ca 30 nya lgh Gamla Köpstad 6:7 Bygga ett flerfamiljshus med ca 5-10 lgh Getakärr 9:14 Anpassa/revidera bef. Detaljplan efter den placering som byggnaden fick då det fanns hinder i marken som omöjliggjorde att placera huset som avsett enligt bef. Detaljplan. Huset placerades på mark avsett för uteservering och utserveringen blev delvis på allmän platsmark Fläkten 7 Möjliggöra bebyggelse inom det område som i gällande detaljplan är markerat med cirkelraster, innebärande att marken får endast byggas under med körbart bjälklag Årnäs 14:1 Avstyckning av markområde ifrån Årnäs 1, 14:1. Avstyckning av mark är till nybyggnation. Infomation avslutade planbesked Diarienummer Fastighet

6 Byggnadsnämnden Bn 49 Delegationsbeslut Beslut Nämnden beslutar att godkänna redovisning av delegationsbeslut under perioden 7 december 2015 till och med 25 januari 2016 enligt bilaga A. Beskrivning av ärendet Redovisningen avseende beslut fattade med stöd av tjänstemannadelegering enligt byggnadsnämndens beslut 29 augusti under perioden 7 december 2015 till och med 25 januari Redovisning av delegationsbeslut avseende - beslut om positiva förhandsbesked - beslut om beviljade bygglov, rivningslov, marklov - beslut om startbesked - beslut om slutbesked och interimistiskt slutbesked - beslut om tekniska samråd - beslut om förlängd handläggningstid - redovisning av meddelade samrådsbeslut och underrättelser lantmäteriärenden

7 Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A Delegationsbeslut under perioden Delegationsbeslut om förhandsbesked Diarienummer Fastighet Ärende Källstorp 2:6 Nybyggnad enbostadshus - förhandsbesked Skygge 1:12 Nybyggnad enbostadshus - förhandsbesked Delegationsbeslut beviljade bygglov Diarienummer Fastighet Ärende Värö-Backa 3:19 Tidsbegränsat bygglov beviljas t.o.m. 11 november Getakärr 5:129 Tidsbegränsat bygglov beviljas t o m Vårvinden 1 Slutbesked Lahall 1:18, Lahall 2:13 Bygglov beviljas Ormakullen 1 Bygglov beviljas Näckrosen 11 Bygglov beviljas Bjurum 3:12 Bygglov beviljas Träslövsläge 3:30 Bygglov beviljas Maskrosen 6 Bygglov beviljas Torpa-Kärra 8:52 Bygglov beviljas Trönninge 7:51, 7:52, 7:53, 7:54 Bygglov beviljas - Fasadändring, carport till garage Galtabäck 5:49 Rivningslov, startbesked Trönningenäs3:98 Bygglov beviljas Träslövsläge 3:13 Bygglov beviljas Myrliljan 1 Bygglov beviljas Igladammen 2 Bygglov beviljas Tvååkers-Ås 2:93 Bygglov beviljas för ändring av lov (fasader) Stenåsa 11 Bygglov beviljas Trönningenäs3:160 Bygglov beviljas Stråvalla-Kärra 1:129 Bygglov beviljas Stråvalla-Kärra S:1 Bygglov beviljas Snödroppsträdet 4 Bygglov beviljas Veddige 33:6, Veddige 33:3 Bygglov beviljas Snödroppsträdet 5 Bygglov beviljas Hällenäs 1:4 Bygglov beviljas Änkeshult 1:2 Bygglov beviljas

8 Delegationsbeslut beviljade bygglov Diarienummer Fastighet Ärende Hällenäs 1:4 Bygglov beviljas Fastarp 1:151 Bygglov beviljas Blåbäret 4 Bygglov beviljas Träslövsläge 8:34 Bygglov beviljas NYGÅRD 1:138 bygglov beviljas Göingegården 1:13 Bygglov beviljas KLASTORP 3:17 Bygglov beviljas FASTARP 3:113 Bygglov beviljas Tofta 8:16 Bygglov beviljas Spannarp 13:65 Tidsbegränsat bygglov beviljas Hjulet 10 Rivningslov beviljas Fastarp 2:186 Bygglov beviljas Konvaljträdet 4 Bygglov beviljas Träslöv 19:35 Tidsbegränsat bygglov beviljas t o m 30 juni Stråvalla-Kärra 1:120 Bygglov beviljas Tolken 15 Bygglov beviljas Stråvalla-Kärra 1:123 Bygglov beviljas Lahall 2:13 Tidsbegränsat bygglov beviljas Skällinge 2:10 Bygglov beviljas Kasematten 7 Bygglov beviljas Trönninge 6:4 Bygglov beviljas Spannarp 13:52 Bygglov beviljas Olofstorp 7:3 Bygglov beviljas Tvååker 19:5 Bygglov beviljas Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A

9 Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A Delegationsbeslut beviljade startbesked Diarienummer Fastighet Ärende Tvååkers-Ås 11:2 Nybyggnad maskinhall Svärmen 5 Nybyggnad lager med kontor Lahall 1:18, Lahall 2:13 Ny-, om-, och tillbyggnad industri (flisfabrik, turbin) Torpa-Kärra 7:39 Nybyggnad fritidshus Bjurum 3:12 Nybyggnad enbostadshus, garage Galtabäck 2:6 Ändrad användning i del av byggnad till vandrarhem Bua 10:285 Nybyggnad enbostadshus, garage Fältspaten 9 Tillbyggnad enbostadshus Skällåkra 5:34 Nybyggnad enbostadshus Galtabäck 5:49 Nybyggnad fritidshus Galtabäck 5:49 Nybyggnad fritidshus. hör ihop med Dnr 2015/1367 och 2015/ Trönningenäs 3:98 Nybyggnad fritidshus Stråvalla-Kärra 2:58-64 Nybyggnad 7 parhus Lagmannen 18 Ombyggnad av flerbostadshus Getakärr 9:14 Tillbyggnad hamnpaviljongen Konvaljträdet 1 Nybyggnad enbostadshus, carport Getakärr 6:16 Tillbyggnad, ombyggnad sjukhus, parkeringar - vårdavdelning psykiatri Tvååkers-Ås 2:93 Ombyggnad, ändrad användning, nybyggnad cykelförråd samt rivning av fd skolpaviljonger Trädlyckan 40 Rivningslov, Tillbyggnad flerbostadshus Tvååker 23:3 Nybyggnad komplementbyggnad Stråvalla-Kärra 1:133 Nybyggnad enbostadshus och garage Getakärr 5:65 Solviksvägen 71 B Nybyggnad komplementbyggnad, bygglovsbefriad åtgärd. Hör ihop med bygglovsansökan dnr 2015/ Träslövsläge 68:1 Hiss Rolfstorp 6:9 Rivningslov, nybyggnad komplementbyggnad, strandskyddsdispens, Veddige 33:6, Veddige 33:3 Nybyggnad förskola (Veddige 33:6) och parkeringsplatser (Veddige 33:3) Träslövsläge 8:34 Ändrad användning, tidsbegränsat lov Fastarp 3:113 Tillbyggnad enbostadshus, eldstad Spannarp 13:65 Nybyggna gruppbostad, flytt av byggnader Hjulet 10 Nybyggnad verksamhet, rivningslov Munkagård 1:203 Ny- och tillbyggnad samt skärmtak industribyggnad Sällstorp 7:4 Tillbyggnad av enbostadshus Stråvalla-Kärra 3:62 Nybyggnad enbostadshus, carport Fegen 6 Eldstad, rökkanal

10 Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A Delegationsbeslut beviljade startbesked Diarienummer Fastighet Ärende Putsaren 9 Braskamin Bläshammar 5:8 Nybyggnad komplementbyggnad, bygglovsbefriad åtgärd Getakärr 3:63 Anmälan installation av hiss, anordning av motordriven släpanordning, tillfällig etablering från Djurläkaren 2 Kamin till bef rökkanal Getakärr 5:147 Havsvägen 38 Braskamin Garvaren 15 Braskamin Apelsinen 17 Eldstad Fastarp 2:76 Eldstad, rökkanal Träslövsläge 56:1 Kamin Munkagård 1:44 Braskamin Galtabäck 3:11 Kamin till bef skorsten Stamnared 12:9 Eldstad Skällinge-Bösarp 1:1 Rivningsanmälan - vattenverksamhet Delegationsbeslut beviljade starbesked enligt PBL 10 kap 23 (slutbesked krävs inte i dessa ärenden) Diarienummer Fastighet Ärende Värö-Backa 3:19 Manskapsbod - Förlängning av tidsbegränsat bygglov Getakärr 5:129 Tidsbegränsat lov ändring från café till restaurang Ormakullen 1 Tillbyggnad enbostadshus Näckrosen 11 Tillbyggnad av enbostadshus Sibbarps-Hult 1:24 Tillbyggnad fritidshus Trönninge 7:51, 7:52, 7:53, 7:54 Nybyggnad parhus Galtabäck 5:49 Nybyggnad komplementfritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Träslövsläge 3:13 Tillbyggnad komplementbyggnad Getakärr 5:147 Fritidsvägen 12 Tillbyggnad fritidshus Myrliljan 1 Tillbyggnad enbostadshus (uterum) Årnäs 2:23 Nybyggnad komplementfritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Stenåsa 11 Tillbyggnad enbostadshus Änkeshult 1:2 Nybyggnad av transformatorstation Hällenäs 1:4 Nybyggnad av transformatorstation Gamla Köpstad 2:201 Nybyggnad komplementfritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Blåbäret 4 Tillbyggnad och ombyggnad av enbostadshus Nygård 1:138 Ändrad användning från garage till bostad

11 Delegationsbeslut beviljade starbesked enligt PBL 10 kap 23 (slutbesked krävs inte i dessa ärenden) Diarienummer Fastighet Ärende Fastarp 3:113 Tillbyggnad enbostadshus, eldstad Tofta 8:16 Nybyggnad gruppboende, flytt av byggnader Fastarp 2:186 Ändrad användning till lägenhet Brostorp 1:5 Hiss Kvartsen 7 Nybyggnad komplementbyggnad, bygglovsbefriad åtgärd Tvååkers-Ås 6:76 Tillbyggnad enbostadshus, bygglovsbefriad åtgärd Bläshammar 5:6 Tillbyggnad enbostadshus, bygglovsbefriad åtgärd Porsmad 1:56 Tillbyggnad enbostadshus, bygglovsbefriad åtgärd Årnäs 4:58 Tillbyggnad fritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Fältspaten 3 Tillbyggnad enbostadshus, bygglovsbefriad åtgärd Duveslätt 2:63 Tillbyggnad fritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Veddige 6:43 Nybyggnad komplementbyggnad, bygglovsbefriad åtgärd Lahall 2:13 Tidsbegränsat bygglov för parkering Skällinge 2:10 Ändrad användning från uthus till gäststuga Kasematten 7 Fasadändring Spannarp 13:52 Fasadändring Gamla Köpstad 2:16, Samlyckevägen 5Tillbyggnad fritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Getakärr 5:147, Badstugevägen 22 A Tillbyggnad fritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Torpa-Kärra 15:41 Nybyggnad komplementbyggnad, bygglovsbefriad åtgärd Våren 3 Tillbyggnad fritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Rumlikällan 3 Nybyggnad komplementbyggnad, bygglovsbefriad åtgärd Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A

12 Delegationsbeslut beviljade slutbesked Diarienummer Fastighet Ärende Torpa 2:8 Tillbyggnad av enbostadshus Trönningenäs 3:6 Till- och ombyggnad av enbostadshus, rivning Spannarp 2:25 Nybyggnad enbostadshus samt garage/förråd Skällåkra 4:22 Rivningslov, nybyggnad av enbostadshus Vårvinden 1 Nybyggnad fritidshus och rivningslov för fritidshus och uthus Trönninge 20:3 Nybyggnad förskola Värö-Backa 8:69 Nybygggnad av enbostadshus och garage Syllinge 7:6 Nybyggnad enbostadshus, anmälan om eldstäder Trönninge 7:51, 7:52, 7:53, 7:54 Nybyggnad parhus Träslövsläge 68:1 Hiss Träslövsläge 8:34 Ändrad användning, tidsbegränsat lov Fastarp 3:113 Tillbyggnad enbostadshus, eldstad Gamla Köpstad 2:223 Tillbyggnad fritidshus, rivningslov för del av byggnad Fastarp 15:17 Nybyggnad parhus Torpa-Kärra 3:53 Tillbyggnad av fritidshus samt om- och tillbyggnad av garage Renen 13 Rivning av enbostadshus och magasin Tvååkers-Ås 1:184 Nybyggnad komplementfritidshus, bygglovsbefriad åtgärd Magnolian 6 Nybyggnad enbostadshus Biskopshagen 3:2 Nybyggnad brandövningstorn jämte RG Fegen 6 Eldstad, rökkanal Putsaren 9 Braskamin Djurläkaren 2 Kamin till bef rökkanal Getakärr 5:147 Havsvägen 38 Braskamin Garvaren 15 Braskamin Apelsinen 17 Eldstad Klastorp 9:18 Eldstad Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A

13 Delegationsbeslut beviljade slutbesked Diarienummer Fastighet Ärende Klastorp 9:18 Eldstad Fastarp 2:76 Eldstad, rökkanal Träslövsläge 56:1 Kamin Munkagård 1:44 Braskamin Galtabäck 3:11 Kamin till bef skorsten Stamnared 12:9 Eldstad Skällinge-Bösarp 1:1 Rivningsanmälan - vattenverksamhet Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A Delegationsbeslut genomförda tekniska samråd Diarienummer Fastighet Ärende Vallgången 11 Rivningslov, nybyggnad flerbostadshus och komplementbyggnad, 10 lgh Svärmen5 Nybyggnad lager med kontor Torpa-Kärra 7:39 Nybyggnad fritidshus Bjurum 3:12 Nybyggnad enbostadshus, garage Bua 10:285 Nybyggnad enbostadshus, garage Skällåkra 5:34 Nybyggnad enbostadshus Tvååker 14:39 Tillbyggnad enbostadshus Getakärr 9:14 Tillbyggnad hamnpaviljongen Konvaljträdet 1 Nybyggnad enbostadshus, carport Getakärr 6:16 Tillbyggnad, ombyggnad sjukhus, parkeringar - vårdavdelning psykiatri Tvååkers-Ås 2:93 Ombyggnad, ändrad användning, nybyggnad cykelförråd, rivning av fd skolpaviljonger Trädlyckan 40 Rivningslov, Tillbyggnad flerbostadshus Stråvalla-Kärra 1:133 Nybyggnad enbostadshus och garage Tvååkers-Borrås 1:12 Nybyggnad flerbostadshus Delegationsbeslut om förlängd handläggningstid Diarienummer Fastighet Ärende Bålverket 1 Tillbyggnad flerbostadshus Putsaren 3 Tillbyggnad enbostadshus

14 Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 3 mars 2016 Bn 49, Bilaga A Godkända fastighetsregleringar Diarienummer Fastighet Ärende Ärende nr N Underrättelse om avslutad förrättning om fastighetsreglering, omprövning Getakärr 3:46, Trädgården 7, 10-11, T och utvidgning av ledningsrätt för dagvatten. Omprövning av ga: Lindhov 1:22, 1:77, 1:92, TrönningenäsÄrendenummer N Fastighetsreglering, avstyckning Blixtorp 11:4 Ärendenummer N Avstyckning Träslöv 9:28, 12:24, 30:1, 34:1 m fl, Ärende N Underrättelse om avslutad förrättning, fastighetsreglering, avstyckning samt anläggningsåtgärder för gemensamma anläggningar

15 Byggnadsnämnden Bn 50 Förvaltningen informerar Beslut Nämnden antecknar informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet Stadsarkitekt Maria Söderlund informerar nämnden om - Ästad 1:7 Länsstyrelsens i Hallands län beslut 1 februari 2016, mål nr om nybyggnad hotell, förhandsbesked. - Faggered 1:7 Länsstyrelsen i Hallands läns beslut 11 februari 2016, mål nr om tillbyggnad garage.. Byggnadsnämndssekreterare Evelyn Ingvarsson informerar nämnden om - Analys överklagade ärenden 2015.

16 Byggnadsnämnden Bn 51 Internkontrollplan 2015 för stadsbyggnadskontoret Beslut Nämnden beslutar att - godkänner informationen om uppföljningen av interkontrollplan uppdra åt stadsbyggnadskontoret att utforma en sammanfattning och rapport enligt redovisning samt att överlämna upprättad rapport och sammanfattning till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. Beskrivning av ärendet Från år 2000 finns det i kommunallagen 6 kap 7 en tydlig bestämmelse som definierar ansvaret för den interna kontrollen: - Nämnderna ska vara och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämnden ska rapportera till kommunstyrelsen i samband med att ny plan överlämnas. Varje nämnd avlämnar en sammanfattning av gjorda kontroller där upptäckta brister lyfts fram och analyseras. Vid samma tidpunkt sker även rapportering till kommunens revisorer. Det övergripande ansvaret för att det finns en tillräcklig intern kontroll vilar på kommunstyrelsen som, med utgångspunkt från nämndernas och styrelsernas rapporter ska utvärdera kommunens samlade plan för intern kontroll och, i de fall förbättringar behöver göras, ta initiativ till sådana. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Kommunens revisorer

17 Byggnadsnämnden Bn 53 Dnr 2013/170 Riktlinjer för prövning av tidsbegränsade serveringar Beslut Nämnden beslutar att - anta riktlinjerna för tidsbegränsade serveringar enligt bilaga A - ger stadsbyggnadskontoret i uppdrag att komplettera med förtydligande illustrationer, upplysningar från Räddningstjänsten Väst och relationen till riktlinjer uteserveringar antagna av nämnden den 29 april Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret har tagit fram riktlinjer för prövning av tidsbegränsade bygglov från 1 april till och med 30 september för serveringar i Varbergs stadskärna. Den 5 oktober 2015 ordnade byggnadsnämnden och kommunstyrelsen ett öppet informationsmöte där synpunkter och önskemål framfördes om alternativ utformning av serveringar. Riktlinjer för uteserveringar i Varbergs innerstad antogs av byggnadsnämnden den 29 april Vid förfrågningar om serveringar som inte följer riktlinjerna för uteserveringar finns möjlighet att ansöka om tidsbegränsade bygglov under tidsperioden 1 april till och med 30 september. För att skapa en trivsam stadsmiljö har dessa riktlinjer tagits fram som stöd vid behandlingen av dessa ansökningar. Området som omfattas av riktlinjerna avgränsas av Södra Vallgatan i söder till Magasinsgatan i norr och från Västra Vallgatan i väster till Östra Vallgatan i öster. Byggnadsnämnden beslutade den 17 december 2015 att återremittera ärendet till stadsbyggnadskontoret för vidare kommunicering med hamnoch gatuförvaltningen, socialförvaltningen, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, räddningstjänsten, Marknad Varberg, Fastighetsägarföreningen och Krögarföreningen. Yttranden Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har inte haft någon invändning mot förslaget. Räddningstjänsten har förutom tidigare yttrande i samband med uteserveringarna följande att erinra: uteserveringar får inte byggas in på ett sådant sätt att det kan klassas som inomhus. Detta kan påverka restaurang utifrån gångavstånd, personantal m.m. Gasolen på uteserveringen bör belysas i skrivningen.

18 Byggnadsnämnden Bn 53 (forts) Dnr 2013/170 Socialförvaltningen har yttrat sig i samband med riktlinjer för uteserveringar som antogs av byggnadsnämnden den 29 april 2015 och bedömer att aktuellt förslag har beaktat yttrandet och har inget ytterligare att erinra mot förslaget. Marknad Varberg stödjer byggnadsnämndens komplettering till tidigare beslutade riktlinjer. Det ger krögarna möjlighet att planera långsiktigt och stärker därmed deras möjligheter att bedriva verksamheter. Vi bedömer att både reella och branschspecifika förutsättningar har tagits i beaktande. Hänsyn har även tagits till det estetiska vilket är viktigt. Fastighetsägareföreningen har beslutat att tillstyrka det framlagda förslaget. Varbergs krögarförening godkänner detta tillägg till riktlinjer för uteserveringar och önskar snabbt beslut, eftersom flera krögare är i behov av nyinvestering av uteservering redan i år. Hamn- och gatunämnden har i beslut den 15 februari tillstyrkt förslag till Riktlinjer för prövningar av tidsbegränsade serveringar, med tillägget att de koordineras med Riktlinjer för utserveringar i Varbergs innerstad samt i övrigt ta hamn- och gatuförvaltningens övervägande i åtanke. Av hamn- och gatuförvaltningens övervägande framgår att målet med framtagande av de nya riktlinjerna för uteserveringar i Varbergs innerstad var att uteserveringarna ska upplevas öppna och uppfattas som en del av det offentliga rummet. De ska samspela med sin omgivning och vara en del av gatans folkliv utan att uppleva dominanta i gatumiljön. Just öppenheten betonas som en grundläggande faktor vid utformningen av serveringar för att de ska berika stadsmiljön och skapa liv och rörelse. De anser att förslaget om att tillåta mer inbyggda varianter av utserveringar genom tidsbegränsade bygglov avviker från detta syfte. Det finns en stor risk serveringar som utformas efter dessa riktlinjer kommer uppfattas som avgränsade uterum och därmed inte bidrar med de värden man eftersträvar. Hamn- och gatuförvaltningen har gjort bedömningen att de båda riktlinjerna är motstridiga, och vid tillämpning av riktlinjer för prövning av tidsbegränsade serveringar så upphör riktlinjerna för uteserveringar att gälla. Denna hantering skapar en stor otydlighet i tillämpningen, inte minst för användaren. Förståelsen för vilken typ av uteservering man får sätta upp har också stor betydelse för hamn- och gatuförvaltningen när man ska göra sina bedömningar vid markupplåtelsen. Förutsättningarna kan vara helt olika beroende på hur uteserveringen utformas och hur inbyggd den blir. Hamnoch gatuförvaltningen anser att de båda riktlinjerna behöver koordineras och förtydligas med någon form av läsanvisning eller tillämpningsanvisning, så att tolkningar och tillämpningar inte blir godtyckliga framgent. Förvaltningen vill också lyfta fram att det är i första hand är riktlinjer för

19 Byggnadsnämnden Bn 53 (forts) Dnr 2013/170 uteserveringar i Varbergs innerstad som ska tillämpas. Det är ett brett förankrat dokument som anger riktlinjer för utformning, placering och funktion av uteserveringar som bidrar till en attraktiv stadsmiljö. I de fall där det förekommer avvikelser från riktlinjerna så anser hamn- och gatuförvaltningen att tidsbegränsade bygglov ska prövas mycket restriktivt. Förvaltningens övervägande Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att upplysningarna från Räddningstjänsten Väst ska förtydligas i föreslagna riktlinjer och att stadsbyggnadskontoret bör få i uppdrag att komplettera riktlinjerna med några förklarande illustrationer och förtydliga relationen till riktlinjerna för uteserveringar antagna av byggnadsnämnden 29 april Protokollsutdrag: Hamn- och gatuförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Serviceförvaltningen Räddningstjänsten Väst Fastighetsägarföreningen Krögarföreningen Marknad Varberg

20

21

22 Byggnadsnämnden Bn 54 Dnr 2016/187 Nya rutiner för detaljplanläggning Beslut Nämnden beslutar att godkänna föreslagen rutin för detaljplanläggning. Beskrivning av ärendet Sedan kommunfullmäktige beslut den 18 juni ansvarar byggnadsnämnden för detaljplanläggningen. Det innebär bland annat att det är byggnadsnämnden som fattar beslut kring var och på vilket sätt detaljplanläggning ska ske, med utgångspunkt i kommunens övergripande strategier. En planläggning kan initieras på flera olika sätt - som en beställning från kommunstyrelsen, - som ett uppdrag initierat genom ett beslut i kommunfullmäktige, - som ett initiativ av byggnadsnämnden, - som ansökan om planläggning från utomstående Bestämmelser som reglerar planprocess, -förfarande med mera återfinns i plan- och bygglagen (2010:900)5 kap 8 och framåt. Med anledning av förändringarna i plan- och bygglagen under 2014 och 2015 finns det anledning att se över rutinerna för detaljplanläggning i Varbergs kommun. Uppstart av detaljplanläggning Sedan 2011, då nya plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft, har förfrågningar om detaljplanläggning så gott som uteslutande hanterats genom ansökningar om planbesked, med undantag för kommuninterna förfrågningar. Vid beslut om planbesked har kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden dels tagit ställning i frågan om planläggning, dels uppdragit åt berörd förvaltning att vid viss tidpunkt påbörja planarbete. Det finns därmed ett politiskt uppdrag till förvaltningen. I praktiken förflyter det ett till två år mellan detta politiska beslut att påbörja planläggning och den faktiska uppstarten. För att fånga upp eventuella nya frågor/perspektiv/infallsvinklar föreslås att en avstämning ska ske vid nämndens beredning inför igångsättande av detaljplanläggning. Samråd och granskning Lagändringen om de nya planförfarandena, som började gälla i början av 2015, ska ses som ett led i ambitionen att korta tiden för detaljplanläggning. Det tidigare enkla planförfarandet blir numera standard (standardförfarande) och det tidigare normala planförfarandet behöver bara tillämpas i vissa fall (utökat förfarande). I riktigt enkla planärenden ska man i ett så kallat begränsat förfarande kunna gå direkt från samråd till antagande. Det finns inte längre några minimikrav på samrådstid (tidigare tre veckor), däremot är minimikravet på granskning två veckor (tidigare tre veckor).

23 Byggnadsnämnden Bn 54 (forts) Dnr 2016/187 Inom kommunen tillämpas som grund åtta veckors samråds- respektive granskningstid för att möjliggöra ett brett politiskt deltagande från övriga nämnder. Detta är redan i jämförelse med de tidigare kraven på samråd respektive utställning/granskning en generöst tilltagen tid. Med den nya samverkansmodellen vid detaljplanläggning ges alla berörda förvaltningar och bolag möjlighet att både ge inspel till och aktivt bidra i detaljplanläggningen. Denna överbyggnad i de tidiga skedena kostar tid men förväntas leda till en ökad samsyn i planärenden och att svåra frågor hanteras i tidiga skeden. Den extra tidsåtgången måste rimligen kompenseras av en smidigare hantering längre fram i processen. I ljuset av detta är det fullt rimligt att eftersträva en snabbare hantering i samråds- respektive granskningsskedet. Här finns en betydande potential till effektivisering. På sikt är det fullt rimligt att komma ned till 3-4 veckors samrådstid och 2-3 veckors granskningstid. Detta ställer krav på att övriga nämnder delegerar till sin förvaltning att bevaka planärendena och avge yttranden. Initialt föreslår förvaltningen en bibehållen samrådstid på åtta veckor och kortad granskningstid till fyra veckor. Verkställighet eller politiskt beslut Av plan- och bygglagen framgår att antagandet av en detaljplan måste vara ett politiskt beslut. I övrigt finns inget krav på att uppstart eller andra moment under planläggning ska underställas politiska beslut. Det är dock en utbredd hantering att såväl uppstart (beslut att detaljplanläggning ska påbörjas) som beslut om samråd eller granskning, föregås av politiska beslut. Ett bärande skäl för detta är att ansvarig nämnd håller sig löpande uppdaterad och att planläggningen vinner förankring. Priset för politisk delaktighet och förankring är emellertid att det tar tid. Även med en mycket trimmad hantering är det svårt att komma under en månad i hantering vid varje beslutstillfälle, från tjänstemannahantering till dess att protokollet från nämndssammanträdet är justerat. Med nuvarande hantering fattar nämnden beslut om detaljplanläggning i samband med beslut om planbesked, samt beslut om att detaljplaner ska ställas ut på samråd respektive granskning. Förvaltningen föreslår i detta skede inga förändringar vad gäller politisk behandling inför samråd och granskning. Information Övriga nämnder behöver informeras om ändrade tider för samråd respektive granskning för att de ska kunna ha beredskap att hantera planärenden under en mer begränsad tid. Eftersom den föreslagna förkortade granskningstiden bland annat motiveras av den nya samverkansmodellen, bör den begränsas till att omfatta detaljplaner som tas fram enligt modellen. Förvaltningen avser skicka ut ett informationsbrev till övriga förvaltningar om de ändringar som nämnden beslutar.

24 Byggnadsnämnden Bn 54 (forts) Dnr 2016/187 Förvaltningens övervägande Stadsbyggnadskontoret föreslår nämnden besluta att justera rutinerna vid detaljplanläggning i enlighet med denna skrivelse.

25 Byggnadsnämnden Bn 55 Dnr 2015/1770 Remiss. Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109) Beslut Nämnden beslutar att - avstyrka utredningens förslag rörande förändringar i plan- och bygglagen (2010:900). - Överlämna byggnadsnämndens remissvar till kommunstyrelsen för vidare hantering. Byggnadsnämndens bedömning Nämnden gör bedömningen att Planprocessutredningens förslag rörande avlägsnande av kommunens möjlighet att reglera tekniska egenskaper och utformningsfrågor i detaljplan förutom under vissa specifika förutsättningar, saknar relevans i förhållande till utredningens uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att öka den kommunala planläggningen för bostäder. Utredningen presenterar inte något adekvat underlag som ger stöd åt utredningens bedömning att detaljerade bestämmelser kring tekniska egenskaper och utformningsfrågor utgör ett hinder för detaljplanläggning, genomförande av detaljplaner och uppförande av bostäder. De underlag som utredningen hänvisar till visar att det i största utsträckning är helt andra faktorer som utgör hinder för bostadsbyggande. Därtill kommer att utredningens förslag enligt kommunens bedömning är olyckligt då det skulle omintetgöra kommunernas möjligheter att i tillämpningen av planoch bygglagen (2010:900) leva upp till kraven i 2 kap 3, 5 och 6. Rättspraxis visar med all önskvärd tydlighet att domstolarna inte anser att det finns tillräckligt stöd i plan- och bygglagen (2010:900) för att göra de avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen som kommunerna, enligt intentionerna i plan- och bygglagen (2010:900), ska kunna göra. Ett genomförande av utredningens förslag skulle därmed, i motsats till vad som påstås i utredningen, innebära ett minskat utrymme för den lokala demokratin för att fatta beslut kring den framtida bebyggelsemiljöns utformning. Nämnden anser att förslaget ska förkastas. Vad gäller utredningens andra förslag till förändring i plan- och bygglagen (2010:900), att kommunerna ska kunna begära ett planeringsbesked av länsstyrelsen, anser byggnadsnämnden i Varbergs kommun att det innebär införandet av ett parallellt prövningssystem i frågor som väl borde kunna hanteras inom ramen för nuvarande ordning. Kopplingen mellan länsstyrelsens påstått bristande hantering (två tredjedelar av kommunerna uppger att man upplever att länsstyrelsen fullföljer sitt uppdrag och ger tillräckligt tydliga besked) och ett hindrat bostadsbyggande är mycket vag. Som både Boverkets bostadsmarknadsenkät och utredningens kommunenkät

26 Byggnadsnämnden Bn 55 (forts) Dnr 2015/1770 visar, är det däremot förekomsten av statliga regelverk/krav som utgör det främsta hindret mot bostadsbyggandet. Byggnadsnämnden i Varbergs kommun anser att införandet av ett system med planeringsbesked riskerar att ytterligare minska tydligheten och transparensen i regelverket, samtidigt som det riskerar att ta inte oväsentliga resurser från den ordinarie rådgivningen och prövningen i planfrågor vid landets länsstyrelser. Det är därför sannolikt att förslaget kommer att leda till sammantaget längre, och inte kortare, processtider vid detaljplanläggning. Nämnden anser att förslaget ska förkastas. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret har den 22 januari 2016 mottagit en förfrågan från samhällsutvecklingskontoret om yttrande över Planprocessutredningens betänkande, SOU 2015:109, Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande. Kommunstyrelsen ska senast den 31 mars 2016 inkomma med eventuella synpunkter över den aktuella utredningen. Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun anser Planprocessutredningens förslag rörande avlägsnande av kommunens möjlighet att reglera tekniska egenskaper och utformningsfrågor i detaljplan förutom under vissa specifika förutsättningar, saknar relevans i förhållande till utredningens uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att öka den kommunala planläggningen för bostäder. Utredningen presenterar inte något adekvat underlag som ger stöd åt utredningens bedömning att detaljerade bestämmelser kring tekniska egenskaper och utformningsfrågor utgör ett hinder för detaljplanläggning, genomförande av detaljplaner och uppförande av bostäder. De underlag som utredningen hänvisar till visar att det i största utsträckning är helt andra faktorer som utgör hinder för bostadsbyggande. Därtill kommer att utredningens förslag enligt kommunens bedömning är olyckligt då det skulle omintetgöra kommunernas möjligheter att i tillämpningen av PBL leva upp till kraven i 2 kap 3, 5 och 6. Rättspraxis visar med all önskvärd tydlighet att domstolarna inte anser att det finns tillräckligt stöd i PBL för att göra de avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen som kommunerna, enligt intentionerna i PBL, ska kunna göra. Ett genomförande av utredningens förslag skulle därmed, i motsats till vad som påstås i utredningen, innebära ett minskat utrymme för den lokala demokratin för att fatta beslut kring den framtida bebyggelsemiljöns utformning. Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun anser att förslaget ska förkastas. Vad gäller utredningens andra förslag till förändring i PBL, att kommunerna ska kunna begära ett planeringsbesked av länsstyrelsen, anser Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun att det innebär införandet av ett parallellt prövningssystem i frågor som väl borde kunna hanteras inom ramen för nuvarande ordning. Kopplingen mellan länsstyrelsens påstått bristande hantering (två tredjedelar av kommunerna uppger att man

27 Byggnadsnämnden Bn 55 (forts) Dnr 2015/1770 upplever att länsstyrelsen fullföljer sitt uppdrag och ger tillräckligt tydliga besked) och ett hindrat bostadsbyggande är mycket vag. Som både Boverkets bostadsmarknadsenkät och utredningens kommunenkät visar, är det däremot förekomsten av statliga regelverk/krav som utgör det främsta hindret mot bostadsbyggandet. Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun anser att införandet av ett system med planeringsbesked riskerar att ytterligare minska tydligheten och transparensen i regelverket, samtidigt som det riskerar att ta inte oväsentliga resurser från den ordinarie rådgivningen och prövningen i planfrågor vid landets länsstyrelser. Det är därför sannolikt att förslaget kommer att leda till sammantaget längre, och inte kortare, processtider vid detaljplanläggning. Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun anser att förslaget ska förkastas. Bakgrund Planprocessutredningen tillsattes av regeringen den 27 februari 2014, med tilläggsdirektiv den 4 september Den särskilde utredaren fick i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som syftar till att öka den kommunala planläggningen för bostadsbyggande och utbudet av markanvisningar. Utredaren skulle även analysera hur kommunerna kan stimuleras att planlägga för fler bostäder och öka antalet markanvisningar till dem som önskar bygga. I tilläggsdirektivet gavs utredaren dessutom i uppdrag att utreda frågor avseende kommunernas möjligheter att ställa detaljerade krav i en detaljplan, möjligheten till bättre planberedskap och behovet av effektivisering i de statliga myndigheternas, i synnerhet länsstyrelsernas, medverkan i plan- och byggprocessen och tidsåtgången för denna. Utredningen lägger i korthet två förslag: - Kommunerna ska inte längre i detaljplaner kunna reglera bebyggelsens färgsättning och materialval/-verkan, ej heller tekniska egenskaper, såvida det inte behövs för att planen ska tillgodose de intressen och uppfylla de krav som anges i 11 kap. 10 andra stycket. - Det införs en möjlighet för kommunerna att begära ett planeringsbesked av länsstyrelsen, vari länsstyrelsen ska avge ett bindande besked i fråga om ett planförslag är förenligt med de intressen länsstyrelsen ska bevaka enligt 11 kap 10 PBL (de så kallade ingripandegrunderna). Utredningens förslag rörande möjligheter att reglera tekniska egenskaper och vissa utformningsfrågor Utredningen föreslår ändring i 4 kap. 16 genom ett tillägg att bestämmelser om tekniska egenskaper liksom om ny byggnads utformning avseende färg- och materialverkan får införas endast om de är nödvändiga för att planen ska tillgodose de intressen och uppfylla de krav som anges i 11 kap. 10 andra stycket. Innebörden av detta tillägg är att kommunen i en detaljplan inte får reglera tekniska egenskaper eller färg- och materialverkan såvida det inte behövs

28 Byggnadsnämnden Bn 55 (forts) Dnr 2015/1770 för att detaljplanen ska bli godtagbar utifrån de statliga ingripandegrunder (typiskt sett riksintresse för kulturmiljö vad gäller färg- och materialverkan respektive hälsa- och säkerhetsaspekten vad gäller tekniska egenskapskrav). Hinder för bostadsbyggande? Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2015 är det främsta hindret för bostadsbyggandet att det inte finns marknadsmässiga förutsättningar, det vill säga det finns inte betalningsvilja/-förmåga på den kostnadsnivå som marknaden kan erbjuda. Därefter anges olika former av statliga regelverk/krav som ett hinder för bostadsbyggandet. Detta senare skäl lyfts även fram som det främsta hindret för planläggning i utredningens egen enkät till 155 kommuner. Enligt samma enkät uppger kommunerna vidare motstånd från medborgare och grannar, svårigheter att rekrytera kompetent personal, brist på ekonomiska resurser, andra hinder/restriktioner samt brist på lämplig mark som hinder för planläggning. De tre förstnämnda hindren är av väsentlig betydelse för möjligheterna att främja bostadsbyggandet, ändå behandlas de inte djupare i betänkandet med hänvisning till att det ligger utanför uppdraget. Är utformningsbestämmelser ett hinder? Ovanstående analys till trots väljer utredningen att fokusera på möjligheten att reglera tekniska egenskaper och utformning i detaljplaner, istället för att rikta fokus mot det som förefaller vara de främsta hindren för bostadsbyggande. I utredningen påstås att det är inte ovanligt att planer som tagits fram under senare år styr byggnaders placering och yttre utformning så detaljerat att det närmast kan liknas vid ansökningshandlingar inför bygglov. I utredningens enkät till 155 kommuner svarar drygt 85 kommuner att man aldrig eller endast i enstaka fall använder någon bestämmelse om byggnaders utformning i detaljplaner för bostadsprojekt, medan 20 kommuner svarar att det är vanligt. Några kommuner svarar dessutom att man ändrar sitt arbetssätt mot mindre detaljerade detaljplaner. Den uppenbara slutsatsen till trots, att mindre än 20 % av kommunerna tillämpar någon bestämmelse mer regelmässigt, gör utredningen slutsatsen att det inte är ovanligt att kommuner använder relativt detaljerade regleringar av byggnaders utseende. Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun anser inte att utredningens slutsats är möjlig att dra utifrån kommunernas svar på enkäten såsom frågan var ställd. Planprocessutredningen har initierat ett examensarbete på kandidatnivå vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH, under handledning av utredningens sekreterare. Examensarbetet syftar till att utifrån ett urval av detaljplaner studera hur ofta som planbestämmelser som reglerar estetik, byggteknik samt bullernivå förekommer i nyligen upprättade detaljplaner. Det framgår inte om man i examensarbetet haft tillgång till adekvat kompetens för att bedöma vad som är estetiska frågor. I det aktuella examensarbetet har 50 detaljplaner avseende bostadsprojekt undersökts.

29 Byggnadsnämnden Bn 55 (forts) Dnr 2015/1770 Slutsatsen är att cirka hälften av de studerade planerna innehåller någon form av reglering av byggnaders utseende eller byggteknik dock utan att gå in på motiven för dessa bestämmelser. En av de studerade detaljplanerna är detaljplan för Marmorlyckan, del av Getakärr 6:44, i Varberg. Den aktuella detaljplanen har tagits fram som ett resultat av en kommunal markanvisning, Genom projektet tillskapas cirka 160 nya bostäder i Varberg, något som är mycket välkommet. Detaljplanen är dock unik i det avseendet att den innehåller tydliga bestämmelser kring byggnadernas placering och utformning för att säkerställa att det vinnande förslaget med alla dess kvaliteter, blir genomfört. Detaljplanen är i detta avseende på intet sätt representativ för de cirka 20 detaljplaner som antas årligen i Varbergs kommun. Desto mer olyckligt i sammanhanget är att det reser frågor kring urvalet av detaljplaner i det examensarbete som Planprocessutredningen stödjer sig på. När det sålunda finns tveksamhet kring definitionerna av estetiska regleringar och frågetecken kring urvalet, anser Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun att det aktuella examensarbetet inte bör läggas till grund för Planprocessutredningens slutsatser. Valet att använda examensarbete från grundutbildning som underlag för en statlig utredning kan dessutom ifrågasättas som helhet. Förvaltningens bedömning Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun instämmer i utredningen utgångspunkt att de materiella kraven i 2 och 8 kap. PBL lämpligen prövas i två steg, där övergripande frågor kring markanvändning och bebyggelsens utformning ska prövas i en detaljplan, medan mer detaljerade frågor kring konstruktion, utformning och utförande ska prövas i bygglovskedet. Det ligger i hög grad i kommunernas intressen att hela PBL-prövningen av ett exploateringsprojekt går så snabbt och smidigt som möjligt. Detaljplaner ska inte reglera mer än vad som nödvändigt i det enskilda fallet. I vissa situationer är det dock motiverat att närmare reglera frågor kring byggteknik och byggnaders utseende, och då är det viktigt att kommunerna förfogar över möjligheten. Av 2 kap PBL framgår de allmänna och enskilda intressen till vilka hänsyn ska tas i samband med planering och prövning enligt lagen. Av 2 kap 3 PBL framgår att planläggning ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden bland annat främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Enligt 2 kap 5 ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion. Av 2 kap 6 framgår vidare att vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och

30 Byggnadsnämnden Bn 55 (forts) Dnr 2015/1770 landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun kan mot denna bakgrund konstatera att de materiella kraven i PBL rörande kraven på reglering av såväl estetiska som tekniska aspekter under detaljplanläggning är både tydliga och omfattande. Utredningens förslag synes stå i direkt strid med dessa bestämmelser. Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun ifrågasätter påståendet att möjligheten att i detaljplan reglera byggteknik och byggnaders utformning utgör ett nämnvärt hinder för bostadsbyggandet. Varken Boverkets bostadsmarknadsenkät eller utredningens kommunenkät förefaller ge något stöd för denna tes. Det underlag som utredningen hänvisar till är ett examensarbete på kandidatnivå, något som i sig är anmärkningsvärt. Dessutom finns det vissa kvalitetsbrister i det aktuella examensarbetet, vilket reser ytterligare frågetecken i denna del. Sammantaget synes stödet för utredningens slutsats, att detaljplaner med detaljerade bestämmelser utgör ett hinder för bostadsbyggandet, vara svagt. Även om ca 20 av 155 kommuner uppger att ett skäl till att detaljplaner inte genomförs är att de är utformade för ett specifikt projekt som inte längre är aktuellt, så finns det ingen koppling till att det just är på grund av planbestämmelser som reglerar estetiska frågor det skulle lika gärna, eller kanske troligare, kunna vara på grund av funktionella aspekter såsom ändamål, våningsantal eller liknande. Utan att veta vilka bestämmelser som i de aktuella fallen har inneburit att detaljplaner inte har genomförts, är det inte möjligt att dra några längre gående slutsatser. I utredningen framhålls att genom att avlägsna möjligheten för kommunerna att reglera estetiska frågor under detaljplanläggning, skulle det leda till ett indirekt stärkande av frågornas tyngd i bygglovprövningen. Enligt stadsbyggnadskontorets erfarenhet är det tvärtom så att det i dagsläget saknas stöd i gällande praxis för att på ett relevant sätt styra gestaltningen av byggnader inom ett planområde om det inte handlar om just byggnaders volym och utsträckning. Rättspraxis visar med stor tydlighet att tolkningen av helhetsverkan med material och kulörer inte stödjer syftet med detaljplanerna. Det finns exempel på fall där färg- och materialval angivits i planbestämmelser med syftet att bevaka ett kulturhistoriskt riksintresse men där domstolarna inte har ansett det tillräckligt för att hävda de allmänna intressena gentemot de enskilda. Stadsbyggnadskontoret/Varbergs kommun anser mot denna bakgrund att utredningens argument saknar förankring i tillämpningen av PBL. Därtill kommer risken att handläggningstiderna för bygglov påverkas då gestaltningsfrågorna måste hanteras fullt ut i bygglovprövningen utan stöd i gällande plan. Plan- och bygglagen skrevs med syftet att det skulle finnas möjlighet för kommuner att hantera hela gestaltningsfrågan, det vill säga kombinationen av volym, materialitet, funktion, färgverkan i en detaljplan där så är nödvändigt men också möjlighet för kommunen att hantera delar av