JORDBRUKS - KONFERENSEN 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JORDBRUKS - KONFERENSEN 2004"

Transkript

1 LTJ-fakulteten NL-fakulteten VH-fakulteten Stiftelsen Lantbruksforskning JORDBRUKS - KONFERENSEN 2004 samverkan & svenska mervärden råvaror med specialkvaliteter jordbearbetning & gödsling hemmaodlat foder nötköttsproduktion, mjölkkor & svin växtskydd, djurskydd & vattenskydd bönder, rådgivare & konsumenter SLU, Uppsala november 2004

2 Innehållsförteckning PROGRAM 6 GEMENSAMMA FÖREDRAG Vad SLU kan göra för svenskt jordbruk 10 Lars-Erik Edqvist, SLU:s styrelseordförande Lärdomar från forskningsprogrammet Mat Rune Andersson, programchef, SLU Vatten som resurs i jordbruket 14 Malin Falkenmark, professor, Stockholm International Water Institute Vad kan vi lära av fjäderfäbranschen? 17 Per Lindahl, ordförande, Svensk Fågel Rådgivningsbehov i förändring 18 Magnus Ljung, statskonsulent, SLU Hur mår bonden? bönders hälsa och ohälsa 19 Anders Thelin, Med.D., Uppsala universitet Hur väljer vi mat? 21 Lena Ekelund Axelson, docent, SLU Att sätta pris på svenska mervärden 24 Carl-Johan Lagerqvist, universitetslektor, SLU Hur profilerar vi svenska mervärden? 25 Ingela Carlsson, kommunikationsdirektör, LRF Hur saluför IKEA svensk mat utomlands? 26 Christoffer Rinman, ansvarig exportbefrämjande, LRF Mat för livet 2025 visioner för framtidens livsmedelsförsörjning 27 Peter Sylwan, adj. professor, projektsekreterare Mat för livet 2025 Hur bidrar SLU:s forskning till att sälja svenskt jordbruk? 28 Roland von Bothmer, Lars Rask & Arvid Uggla, dekaner vid SLU FÖREDRAG FRÅN PARALLELLA SESSIONER 1. Gödsling med precision och bränslesnål jordbearbetning Inomfältsvariation en nyckelfaktor vid markkartering 30 Mats Söderström, Svenska Lantmännen Fosforgödsling vid precisionsodling 33 Börje Lindén Hög lerhalt ingen garanti för gott kaliumtillstånd 36 Ingrid Öborn Energiåtgång i olika bearbetningssystem 38 Johan Arvidsson 2. Samverkan Mår den moderna bonden bra och tror han/hon på framtiden? 41 Leder samverkan mellan bönder till en bättre social situation? Helena Nordström Källström Ekonomiska vinster vid samverkan mellan lantbruksföretag 42 Hans Andersson Nötköttsproducenter i Hedemora samverkar för miljöns skull 46 Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Falun Maskinsamverkan en fallstudie i Uppsala 47 Alfredo de Toro 1

3 3. Hemmaodlat foder Ensilering av vall och spannmål i plastslang 51 Hans Arvidsson Grödans, skördetidpunktens och tillsatsmedlets inverkan på helsädens foderkvalitet 53 Elisabet Nadeau Konsumtion av olika helsädesgrödor hos växande ungnöt 57 Birgit Frank Kornhelsäd i blandning med baljväxtensilage till mjölkkor utfodring och kväveutnyttjande 61 Jan Bertilsson 4. En mångfald av kvaliteter Spannmålskvalitet för olika användningsområden pasta, bröd och plast 63 Eva Johansson Odlingsstrategi för jämn proteinhalt i maltkorn 67 C-G Pettersson Vete, havre och korn med bra näringskvalitet skillnader mellan konventionell & ekologisk vara 70 Charlotte Gissén Mjölk för olika ändamål 73 Anders Andrén Nya kvaliteter i potatis genom genmodifiering 75 Per Hofvander, Plant Science Sweden AB 5. Bekämpningsmedelsrester i vatten: Är en nollvision rimlig? Bekämpningsmedelsrester i grundvatten och vattendrag miljöövervakning visar trenderna 78 Jenny Kreuger Modell för vattenskyddsområden visar när risken för läckage av bekämpningsmedel är stor 82 Nick Jarvis Ekologiska effekter av bekämpningsmedelsrester i vatten vad vi vet och vad vi borde veta 83 Nina Åkerblom Riskvärderingsindex erfarenheter från gårdar Lars Törner, Odling i Balans Rådgivning hjälper lantbrukare att minska riskerna på gårdsnivå 89 Lennart Hedén, Länsstyrelsen, Skara 6. Nötköttsproduktion Djuren blir vad de äter om Ω3-fettsyror i kött 90 Jana Pickova Kvigor på naturbetesmark produktionsegenskaper, slutgödning och köttkvalitet 92 Maria Lundesjö-Ahnström Utedrift med nötkreatur produktion, hälsa och inverkan på omgivande miljö 96 Bengt-Ove Rustas Produktionssystem för nötkött 100 Sölve Johnsson 7. Nya vägar i växtskyddet Feromoner för prognos och kontroll av gallmyggor 103 Ylva Hillbur Signalämnen och bladlöss 106 Jan Pettersson Vaccinering av växter inducerad resistens 108 Erland Liljeroth Blindharvning effektiv mot korsblomstriga ogräs 110 Anneli Lundkvist Nattskatta och bägarnattskatta ökande problem eller minskat bekämpningsbehov? 113 Lars Andersson 8. Djurskydd och miljö i grisproduktionen PMWS (Postweaning Multisystemic Wasting Syndrome) hos gris ny sjukdom i Sverige 116 Frida Hasslung Kan dolda infektioner hos suggan upptäckas vid förlossningen? 118 Ulf Magnusson 2

4 Grisars ätbeteende vid avvänjningen och studier av olika utfodringsmetodik för avvanda grisar 120 Dan Rantzer Klarar vi att sluta kastrera grisar? 123 Kerstin Lundström Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion vart tog tiden vägen? 127 Barbro Mattson, PIG, Skara 9. Mjölkkor i lösdrift Hygien, halka och hårda golv påverkar klövhälsan i nya och gamla stallar 131 Christer Bergsten, Svensk Mjölk/SLU Lösdrift och klövhälsa utformning av golv och liggbås till kor 135 Christer Nilsson Framtida produktionssystem vid automatisk mjölkning 139 Gunnar Pettersson Fjärdedelsmjölkning en väg till bättre mjölkkvalitet och juverhälsa 140 Kerstin Svennersten-Sjaunja Kostallplan -04. Planeringsråd för mjölkkor i lösdrift 143 Krister Sällvik POSTERSAMMANFATTNINGAR Växtodling/ogräs Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda 146 David van Alphen de Veer SLU:s Ekoforsk Ullalena Boström Missfärgad havre. Faktorer som påverkar förekomsten och orsaker till problemen 148 Thomas Börjesson Multifunktionell Industrihampa för Norra Sverige 149 Michael Finell, Rolf Olsson & Shaojun Xiong Friskt potatisutsäde 150 Jannie Hagman-Lundin, Ulla Bång & Anders Nilsson Ångning i smala band för kontroll av ogräs i radodlade ekologiska grödor 151 David Hansson & Sven-Erik Svensson Detektering av grödrader med bildanalys 152 Anders Larsolle Platsspecifik ogräsbekämpning med spektrala sensorer 153 Anders Larsolle Etablering av höstoljeväxter genom trösksådd 154 Gunnar Lundin Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling 155 Per Ståhl Framtidsscenarier för hållbar svensk odling av potatis 156 Maria Wivstad, Kjell Ivarsson & Ingrid Öborn Robust och kostnadseffektiv automatisering av mekanisk ogräsrensning för ekologisk odling av socker 157 Björn Åstrand Växtskydd Användning av feromoner för varning och bekämpning av vinbärsskottmal i svarta vinbär 158 Sven Hellqvist & Christer Löfstedt Ärtraps gör vintern svår för rapsbaggen? 159 Anna Lehrman Jord- och plantburna svampsjukdomar i svenska jordgubbsodlingar 160 Ulf Nilsson & Ulrika Carlson-Nilsson Modellering av tillväxt, skörd och kvalitet hos havre infekterad med rödsotvirus 161 Tomas Persson Odlingsmetodik mot rotdödarskador i vårvete på mulljord 162 Ann-Charlotte Wallenhammar NorPhyt ett nordiskt samarbetsprojekt rörande bladmögel på potatis 163 Jonathan Yuen & Björn Andersson 3

5 Växt övrigt Småskalig UAV-teknik för skogs och jordbrukstillämpningar 164 Olle Hagner Mobilt fiberberedningsverk 165 Bengt Svennerstedt & Torbjörn Jilar Växtnäring/mark Gödslingseffekter på markens bakterier - konsekvenser för kväveavgång 166 Sara Hallin & Karin Enwall Inomfältsvariation av kvävemineralisering - samband och prognos 167 Thord Karlsson, Sofia Delin, Thomas Kätterer & Kerstin Berglund Radmyllning och kombisådd av flytande gödselmedel i ekologisk spannmålsodling 168 Gunnar Lundin & Helena Åkerhielm Varierad stallgödselspridning - påverkan på P-AL-talet 169 Anna Nyberg, Börje Lindén, Ulf Axelsson & Sofia Larsson Öppen och täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknik, gödselns placering och ammoniakavgång 170 Lena Rodhe, Ararso Etana, Girma Gebresenbet & Tomas Rydberg Utvärdering av tre åtgärder för att minska ammoniakemission från fastgödsellager 171 Gustav Rogstrand, Marianne Tersmeden & Lena Rodhe Spridningsbilder för konstgödsel bestäms med bildanalys 172 Anna Rydberg Organiska föroreningar i rötrester 173 Anna Schnürer, Lotta Léven, Karin Nyberg & Sara Hallin Förenklad karaktärisering av växtmaterial för förutsägelse av nedbrytning och kvävemineralisering i åkermark 174 Bo Stenberg, Trond M. Henriksen, Lars S. Jensen, Erik Nordkvist, Audun Korsaeth, Tor Arvid Breland, Sander Bruun, Fridrik Palmason, Tapio Salo, Jon Gudmundsson & Martti Esala Utveckling av hållbar och produktiv växtodling på lerjord 175 Maria Stenberg, Karl Delin, Björn Roland, Mats Söderström & Carl-Anders Helander Tidig eller sen bearbetning på hösten i ett långliggande försök på styv lera 176 avkastning och risk för kväveutlakning Maria Stenberg, Åsa Myrbeck, Börje Lindén & Tomas Rydberg Klosettvatten i kretslopp 177 Sven-Erik Svensson & Angelika Blom Metod för kvalitetsbedömning av kalkprodukter och organiska gödselmedel 178 Sven-Erik Svensson & Fredrik Hallefält Riskbedömning för kväveutlakning på lerjord till följd av tidig och sen höstplöjning 179 Johanna Wetterlind, Bo Stenberg, Maria Stenberg & Börje Lindén Foder Fettsyrasammansättningen i grovfoder och dess effekter på kött och mjölkprodukter 180 Katarina Arvidsson, Anne-Maj Gustavsson & Kjell Martinsson Vomnedbrytning av fiber i helsäd inverkan av gröda, skördetidpunkt och metodik 181 Susanne Bååth Jacobsson & Elisabet Nadeau Innehållet av kalium och balansen mellan kalium och andra mineraler samt protein i vallfodret 182 kan ha en stor inverkan på mjölkornas hälsa Harry Eriksson Mögel och jästsvampar i livs- och fodermedel forskning, utbildning och uppdragsverksamhet 183 Elisabeth Fredlund, Inger Ohlsson, Volkmar Passoth & Johan Schnürer Innehåll av essentiella spårelement i vallgrödor från olika odlingssystem 184 Lars Johnsson Foderförbättring med mikroorganismer 185 Matilda N. Olstorpe, Volkmar Passoth, Anders Jonsson, Sven Lindgren & Johan Schnürer Daglig ensilageanalys för bästa grovfoderutnyttjande görs möjligt med sensorer 186 Bo Stenberg, Martin Sundberg, Mårten Hetta & Mikael Gilbertsson Helsäd i mjölkproduktion 187 Johanna Wallsten, Lars Ericson & Kjell Martinsson Jästsvampar stoppar mögelväxt i lufttätt lagrad spannmål 188 Ulrika Ädel Druvefors & Johan Schnürer 4

6 Mjölk/nöt Klövhälsoarbete i Sverige genom klövhälsoregistrering i samband med verkning 189 Christer Bergsten Framtidsscenarier för uthållig svensk nötköttsproduktion 190 Karl-Ivar Kumm, Susanne Stern, Stefan Gunnarsson, Thomas Nybrant, Ulf Sonesson & Ingrid Öborn Utvärdering av alternativa kontrollåtgärder mot betesburna parasiter hos förstagångsbetande nötkreatur 191 A. Larsson, J. Höglund, P.J Waller, S-O Dimander & A. Uggla Målbildsscenarier för framtida svensk mjölkproduktion 192 Ulf Sonesson, Stefan Gunnarsson, Karl-Ivar Kumm, Susanne Stern, Ingrid Öborn & Thomas Nybrant Träckdiagnostik hos mjölkkor 193 Katarina Steen, Torsten Eriksson & Margareta Emanuelson Mjölkkors preferens för att stå och gå på olika golvunderlag 194 Evgenij Telezhenko, Lena Lidfors & Christer Bergsten Svin/höns Utslagning av svenska korsningssuggor 195 Linda Engblom, Nils Lundeheim, Kjell Andersson & Anne-Marie Dalin Släktskap och resistensmönster hos rödsjukebakterier från fjäderfä och gris 196 Helena Eriksson, Désirée S. Jansson, Viveca Båverud, Jan Chirico & Anna Aspán Brachyspira- och Lawsonia-infektioner hos svin och fjäderfä, pågående projekt vid SLU/SVA 197 Claes Fellström (a), Karl-Erik Johansson (b, c), Magdalena Jacobson (a), Märit Pringle (d), Therese Råsbäck, Märit Andersson, Robert Jonasson, Marianne Jensen-Waern, Anders Gunnarsson & Désirée Jansson Möss som reservoar för dysenterismitta i en slaktsvinsbesättning 198 Claes Fellström, Annica Landen, Märit Pringle, Anders Gunnarsson & Nils Holmgren (d) Kan stor mängd soja i fodret öka mottagligheten för svindysenteri? 199 Magdalena Jacobson, Claes Fellström, Ronny Lindberg, Per Wallgren & Marianne Jensen-Waern Atypiskt svindysenteriutbrott - möjlig spridning från vilda fåglar 200 Désirée Jansson, Therese Råsbäck, Viveca Båverud, Märit Pringle, Lars-Gösta Larsson, Anders Gunnarsson, Karl-Erik Johansson & Claes Fellström Grisar vikt bestäms med kamera 201 Anna Rydberg & Mikael Gilbertsson Uthållig svinproduktion, vilken väg leder framåt? Tre framtidsscenarier för svinproduktion 202 Susanne Stern, Stefan Gunnarsson, Karl-Ivar Kumm, Thomas Nybrant, Ulf Sonesson & Ingrid Öborn Djur övrigt Djurkydd hos utegångsdjur en inventering av besättningar i Västra Götalands län 203 Stefan Gunnarsson, Folke Cerenius & Torsten Jakobsson Påverkar val av strömedel hästens beteende? 204 Isabel Westman, Jeanette Svensson, Mia Lundberg & Margareta Rundgren Hippocampus forskningens länk till omvärlden 205 Carin Wrange Renskötselforskning vid SLU 206 Öje Danell & Birgitta Åhman Beslutsfattande inom rennäringen 207 Ann-Marie Karlsson Renens rörelse över fjället sommartid 208 Anna Skarin, Öje Danell, Roger Bergström & Jon Moen Ekonomi och samhälle MAT för LIVET Barbro Gunnarsdotter Beck-Friis Mat, hälsa och ekonomi 2025 en framtidsbild 210 Cecilia Mark-Herbert 5

7 JORDBRUKS- KONFERENSEN 2004 LTJ-, NL- och VH-fakulteterna* vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) samt Jordbruksverket (SJV) inbjuder härmed till Jordbrukskonferensen Syftet med konferensen är att redovisa och diskutera forskning som kan vara till nytta för svenskt lantbruk. Konferensen riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, företrädare för industri, myndigheter och organisationer samt andra som är intresserade av praktiskt jordbruk och forskning. Varmt välkommen! Tisdag 23 november Kaffe och registrering NYA KRAV PÅ JORDBRUKS- FORSKNINGEN Moderator: Göran Dalin, docent, SLU Vad SLU kan göra för svenskt jordbruk Lars-Erik Edqvist, SLU:s styrelseordförande Lärdomar från forskningsprogrammet Mat 21 Rune Andersson, programchef, SLU Vatten som resurs i jordbruket Malin Falkenmark, professor, Stockholm International Water Institute Kaffe & smörgås Parallella sessioner 1 3 Gödsling med precision och bränslesnål jordbearbetning Samverkan Hemmaodlat foder Lunch Kaffe & postervandring Parallella sessioner En mångfald av kvaliteter Bekämpningsmedelsrester i vatten: Är en nollvision rimlig? Nötköttsproduktion Middag med dans Onsdag 24 november Registrering LÄRDOMAR FÖR FRAMTIDEN Moderator: Eva Pettersson, forskningschef, SLF Vad kan vi lära av fjäderfäbranschen? Per Lindahl, ordförande, Svensk Fågel Rådgivningsbehov i förändring Magnus Ljung, statskonsulent, SLU Hur mår bonden? bönders hälsa och ohälsa Anders Thelin, Med.D., Uppsala universitet Hur väljer vi mat? Lena Ekelund Axelson, docent, SLU Kaffe & smörgås Parallella sessioner 7 9 Nya vägar i växtskyddet Djurskydd och miljö i grisproduktionen Mjölkkor i lösdrift Lunch VI SÄLJER SVENSKT LANTBRUK Moderator: Johan Carlsten, vicerektor, Chalmers Att sätta pris på svenska mervärden Carl-Johan Lagerqvist, universitetslektor, SLU Hur profilerar vi svenska mervärden? Ingela Carlsson, kommunikationsdirektör, LRF Hur saluför IKEA svensk mat utomlands? Christoffer Rinman, ansvarig exportbefrämjande, LRF Mat för livet 2025 visioner för framtidens livsmedelsförsörjning Peter Sylwan, adj. professor, projektsekreterare Mat för livet 2025 Hur bidrar SLU:s forskning till att sälja svenskt jordbruk? Roland von Bothmer, Lars Rask & Arvid Uggla, dekaner vid SLU Avslutning Kaffe Med reservation för programändringar * Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap samt Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. 6

8 Parallella sessioner tisdag Gödsling med precision och bränslesnål jordbearbetning I ett ekonomiskt pressat jordbruk är det av yttersta vikt att hushålla med resurserna. Gödseln ska läggas där den verkligen behövs, och bränsleförbrukningen är en viktig utgift vid all maskinanvändning. Moderator: Kjell Gustafson, Svenska Lantmännen (Aulan) Inomfältsvariation en nyckelfaktor vid markkartering Mats Söderström, Svenska Lantmännen Fosforgödsling vid precisionsodling Börje Lindén Hög lerhalt ingen garanti för gott kaliumtillstånd Ingrid Öborn Energiåtgång i olika bearbetningssystem Johan Arvidsson 2. Samverkan Dagens lantbrukare sätts under allt hårdare press, både ekonomisk och psykisk. Samverkan mellan gårdar och bönder kan vara ett sätt att förbättra lönsamheten samtidigt som lantbrukarna får mer sociala kontakter och därmed mår bättre. Samverkan har också visat sig vara positivt för miljön. Moderator: Karin Hakelius (Sal K) Mår den moderna bonden bra och tror han/hon på framtiden? Helena Nordström Källström Leder samverkan mellan bönder till en bättre social situation? Ekonomiska vinster vid samverkan mellan lantbruksföretag Hans Andersson Nötköttsproducenter i Hedemora samverkar för miljöns skull Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Falun Maskinsamverkan en fallstudie i Uppsala Alfredo de Toro 3. Hemmaodlat foder Den nya jordbrukspolitiken ger företagen en fast betalning för den mark de har. Det är fördelaktigt att en stor andel av foderstaten består av foder som odlats på den egna marken. Ett maximalt utnyttjande av vall- och spannmålsgrödor vad gäller foderkonservering, fodervärdering och kombinationseffekter i foderstaten får förnyat intresse. Moderator: Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk (Sal L) Ensilering av vall och spannmål i plastslang Hans Arvidsson Grödans, skördetidpunktens och tillsatsmedlets inverkan Elisabet Nadeau på helsädens foderkvalitet Konsumtion av olika helsädesgrödor hos växande ungnöt Birgit Frank Kornhelsäd i blandning med baljväxtensilage till mjölkkor Jan Bertilsson utfodring och kväveutnyttjande OBS! Där inget annat anges är föredragshållarna i de parallella sessionerna från SLU. Ofta står även andra forskare bakom de resultat som redovisas. 7

9 Parallella sessioner tisdag En mångfald av kvaliteter Genom satsning på en mångfald av kvaliteter på råvaror från svensk livsmedelsproduktion kan mervärden skapas. Moderator: Anders Jonsson, Svenska Lantmännen FoU (Sal K) Spannmålskvalitet för olika användningsområden Eva Johansson pasta, bröd och plast Odlingsstrategi för jämn proteinhalt i maltkorn C-G Pettersson Vete, havre och korn med bra näringskvalitet Charlotte Gissén skillnader mellan konventionell & ekologisk vara Mjölk för olika ändamål Anders Andrén Nya kvaliteter i potatis genom genmodifiering Per Hofvander, Plant Science Sweden AB 5. Bekämpningsmedelsrester i vatten: Är en nollvision rimlig? Rester av jordbrukets bekämpningsmedel hittas idag i både vattendrag och grundvatten. Rätt hantering och användning minskar riskerna, men även vid normal användning hittar vi rester av bekämpningsmedel i våra vatten. Hur ser då problembilden ut, vilka är de ekologiska effekterna och vad kan vi göra för att minska riskerna? Moderator: Jan Eksvärd, LRF (Aulan) Bekämpningsmedelsrester i grundvatten och vattendrag Jenny Kreuger miljöövervakning visar trenderna Modell för vattenskyddsområden visar när risken för läckage Nick Jarvis av bekämpningsmedel är stor Ekologiska effekter av bekämpningsmedelsrester i vatten Nina Åkerblom vad vi vet och vad vi borde veta Riskvärderingsindex erfarenheter från gårdar 2004 Lars Törner, Odling i Balans Rådgivning hjälper lantbrukare att minska riskerna på gårdsnivå Lennart Hedén, Länsstyrelsen,Skara 6. Nötköttsproduktion Vi behöver nya produktionsmodeller för vår nötköttsuppfödning modeller som tar hänsyn till hur djuren mår, hur bonden mår, att det blir ekonomiskt lönsamt och att köttet blir gott att äta. Hur ska vi egentligen föda upp våra köttdjur i framtiden? Moderator: Thomas Johansson, HagmarksMistra (Sal L) Djuren blir vad de äter om Ω3-fettsyror i kött Jana Pickova Kvigor på naturbetesmark Maria Lundesjö-Ahnström produktionsegenskaper, slutgödning och köttkvalitet Utedrift med nötkreatur produktion, hälsa Bengt-Ove Rustas och inverkan på omgivande miljö Produktionssystem för nötkött Sölve Johnsson 8

10 Parallella sessioner onsdag Nya vägar i växtskyddet Av flera skäl söks alternativ till traditionell kemisk bekämpning. Resistenta skadegörare, sjukdomar och ogräs, restriktioner i vattenskyddsområden och ekologisk odling är exempel på faktorer som driver på utvecklingen. Moderator: Bill Hansson (Aulan) Feromoner för prognos och kontroll av gallmyggor Ylva Hillbur Signalämnen och bladlöss Jan Pettersson Vaccinering av växter inducerad resistens Erland Liljeroth Blindharvning effektiv mot korsblomstriga ogräs Anneli Lundkvist Nattskatta och bägarnattskatta Lars Andersson ökande problem eller minskat bekämpningsbehov? 8. Djurskydd och miljö i grisproduktionen Medlemskapet i EU har öppnat både för konkurrens och smittsamma sjukdomar. Vilka krav på smittskydd och effektivitet behöver den svenska grisproduktionen? Har vi råd att vara ett föregångsland beträffande djurskydd och miljö för både djur och skötare? Moderator: Kjell Andersson (Sal K)) PMWS (Postweaning Multisystemic Wasting Syndrome) hos gris Frida Hasslung ny sjukdom i Sverige Kan dolda infektioner hos suggan upptäckas vid förlossningen? Ulf Magnusson Grisars ätbeteende vid avvänjningen och studier av olika Dan Rantzer utfodringsmetodik för avvanda grisar Klarar vi att sluta kastrera grisar? Kerstin Lundström Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion vart tog tiden vägen? Barbro Mattson, PIG, Skara 9. Mjölkkor i lösdrift Alltfler mjölkkor hanteras idag i lösdrift, ofta med automatiska mjölkningssystem. Hur förbättrar vi förutsättningarna för djur och människor samtidigt som livsmedelskvaliteten bibehålls eller förbättras? Moderator: Rolf Spörndly (Sal L) Hygien, halka och hårda golv påverkar klövhälsan i nya och gamla stallar Christer Bergsten, Svensk Mjölk/SLU Lösdrift och klövhälsa utformning av golv och liggbås till kor Christer Nilsson Framtida produktionssystem vid automatisk mjölkning Gunnar Pettersson Fjärdedelsmjölkning en väg till bättre mjölkkvalitet och juverhälsa Kerstin Svennersten-Sjaunja Kostallplan -04. Planeringsråd för mjölkkor i lösdrift Krister Sällvik 9

11 Vad SLU kan göra för svenskt jordbruk Lars-Erik Edqvist 10

12 Lärdomar från forskningsprogrammet MAT 21 Rune Andersson Inst för livsmedelsvetenskap, SLU, Box 7051, Uppsala, tel , e-post Starten och upplägget Forskningsprogrammet MAT 21 har i huvudsak finansierats av den miljöstrategiska forskningsstiftelsen (MISTRA), med visst tillskott till enskilda projekt från bl a stiftelsen lantbruksforskning. Forskningen inleddes 1997 och är nu inne på sitt åttonde och sista år. Planeringen av programmets innehåll pågick i mer än ett år. En lång tid där vi trevade oss fram vad gällde vilka frågor och personer som borde komma med. Alla inblandade, med verksamhet i vitt skilda forskningsfält inom såväl natur- som samhällsvetenskap och som verkade i olika forskningskulturer, behövde jämkas samman. Alla hade dessutom, liksom alla andra forskare vid den tiden, i stort sett inga erfarenheter av tvärvetenskaplig forskning och dess planering. I MISTRAs anda inriktades programmet på att ta ett helhetsgrepp på hela den jordbruksbaserade livsmedelskedjan indelat i fem delområden med primärproduktionen som den tyngsta delen. Förutom odlings- och djurhållningsaspekterna har produktionsmetodernas avtryck i produkternas kvalitet ägnats omfattande studier. I mångt och mycket har de ekologiska produkterna då jämförts med kvalitén hos den motsvarande konventionella produkten. Vidare har omfattande studier gjorts när det gäller konsumenternas matinköp och intresset för att köpa och betala för mat med olika typer av mervärden. Utan en motiverad lantbrukare kan inte förhållandena på gården förväntas bli bättre konstaterade vi också tidigt. Lantbrukarens situation liksom hur man på bästa sätt åstadkommer förändring kom således också att bli en viktig del av programmet. För att verksamheten inte skulle bli ett antal fristående forskningsprojekt med en gemensam administration satsades intensivt på att utveckla ändamålsenliga arbetsmetoder och verktyg. Ett systemanalytiskt angreppssätt kom att genomsyra programmet liksom mer tematiskt orienterade syntesarbeten i delfrågor. Organisatoriskt har programmet haft en styrelse representerad av alla viktiga delar av livsmedelskedjan liksom från SLU. För det vardagliga arbetet har en särskilt tillsatt programchef och ledningsgrupp svarat. Framtidsvisioner om hållbarhet Eftersom hela programmets verksamhet syftat till att göra livsmedelskedjan mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ägnade vi i programstarten stor möda åt att försöka formulera visioner för ett sådant framtida tillstånd. Vi hade höga ambitioner till att försöka bli väldigt tydliga i att precisera det uthålliga tillståndet. Detta visade sig vara svårt. Vi blev mer och mer övertygade om att detta kanske inte ens var önskvärt. En alltför långtgående målangivelse kunde till och med hämma kreativiteten och riskerade dessutom att styra fel. Det finns rimligen förutsättningar för att vitt skilda produktions-, förädlings- och distributionssystem kan vara hållbara vart och ett på sitt vis. Vi konstaterade att det ofta var betydligt enklare att peka ut vad som icke var hållbart i det sätt vi nu producerar, förädlar och distribuerar livsmedlen. Vi valde då istället att formulera ett antal s k hållbarhetskriterier som skulle känneteckna den framtida hållbara livsmedelskedjan att användas som en kompass. Kriterierna handlar om naturresursernas förvaltning och om påverkan på den yttre miljön. De anger även kriterier för hur djuren bör hållas och skötas, om produktkvalitén, om vad konsumenterna har rätt att kräva och om lantbrukarnas framtida situation med hänsyn till lönsamhet och sociala förhållanden. Vi har funnit dessa riktlinjer alltjämt högst relevanta och ändamålsenliga efter nu snart åtta år. Särskilt i scenarioarbetet har de varit en viktig utgångspunkt och en grund för de analyser som där genomförts. På vår hemsida kan dessa hållbarhetskriterier närmare beskådas. Delaktighet och kommunikation MAT 21 har liksom alla andra MISTRA program till uppgift att bidra med förhållandevis praktiskt användbar kunskap. Det betyder att programledningens och till del även forskarnas umgänge med livsmedelskedjans olika aktörer har varit viktig under hela resan. Av flera skäl, bl a beroende på att MISTRA vid den tiden inte hunnit utveckla en tydlig vägledning för programutveckling och genomförande, blev dock näringens delaktighet måttlig när det gällde att påverka MAT 21s ursprungliga forskningsplan. Vid ingången i programmets andra fas var inflytandet större och de nya doktorandprojekt som då startades initierades alla av praktikens företrädare. Programmet har hela tiden avsatt betydande resurser för kommunikationen mellan forskarvärlden och användarvärlden. Flera personer med i huvudsak kommunikationen som sin arbetsuppgift, först Gunilla Ramberg och sedan Mona Nordberg med hjälp av Anna Blomberg, har hela tiden funnits i programmet. Publikationerna har vi ofta gjort extra tilltalande och lättlästa genom att anlita professionell hjälp med layout. För att underlätta kommunikationen med omvärlden har dessutom en externt sammansatt referensgrupp (Kollegium MAT 21) varit 11

13 knuten till programmet. Vår uppfattning är att denna del av programmet har fungerat väl och kraftigt bidragit till att krympa avståndet mellan forskningen och praktiken. Det nätverk och de erfarenheter vi nu har av arbetssättet anser jag bör fortsatt förvaltas och vidareutvecklas i ett samarbete mellan SLU och omvärlden. Min personliga uppfattning är att dialogen och delaktigheten tillhör framtidens sätt att arbeta för att skapa snabba och väl underbyggda förändringar i samhället. Delaktighet och kommunikation är också centralt för den interna kommunikationen inom programmet, mellan forskarna och mellan forskarna och programledningen. Detta gäller också för doktorandutbildningen. Här kan konstateras att de gemensamma kurser och studiebesök som anordnades för doktoranderna fungerade väl i den första delen av deras utbildning men dåligt i den andra. Ju närmare disputationsdagen man kommer ju mindre tid har man över för sådant som inte direkt rör avhandlingens färdigställande. Den akademiska världens spelregler tar över. Det finns en genuin konflikt mellan doktorerandet och att aktivt delta i gemensamt arbete som syntesarbete och extern kommunikation. Samtidigt kan hävdas att programbunden forskning av MAT 21s typ rimligen också bör producera kompetens, och att det kan behöva ske på bekostnad av att andra programmål uppfylls sämre. Totalt har t o m 2003 hållits 60 seminarier och ca 400 föreläsningar, producerats 130 faktablad och MAT 21 rapporter på svenska allt riktat mot den svenska livsmedelskedjan. Dessutom har 21 avhandlingar och drygt 200 artiklar i vetenskapliga tidskrifter producerats. En tvärvetenskapligt angreppssätt All ekosystemforskning är till sin natur tvärvetenskaplig. I breda MISTRAprogram som MAT 21, Lustra, Sufor m fl ges särskilda förutsättningar för att forska tvärvetenskapligt eller kanske snarare mångvetenskapligt. Möjlighet ges att samlas kring en gemensam frågeställning där flera vetenskapliga discipliner berörs. Denna möjlighet har tillvaratagits så till vida att etologer och genetiker samlats i gemensamma studier för att klarlägga hur och var djurens tillväxt respektive beteende styrs i kromosomerna. I ett annat projekt har forskare från kemisk teknologi i Lund och markforskare från SLU gemensamt kvantifierat olika åkerjordars vittringskapacitet; alltså markens naturgivna förmåga att förse växten med näringsämnen som t ex kalium och fosfor. Andra har utnyttjat samma fältförsök för olika studier. Sådana tvärvetenskapliga studier kan förvisso åstadkommas med stöd från mer traditionella forskningsråd, och inte minst inom ramen för de nya EU projekten, men MISTRAs forskningsfilosofi har förbättrat denna möjlighet. MISTRA har i det närmaste som krav att även i huvudsak naturvetenskapliga program skall inkludera också samhällsvetenskaplig forskning. Detta sammanhänger med att forskningen förväntas leda till praktisk nytta av framkomna resultat. Man skulle i MAT 21s fall kunna säga att den naturvetenskapliga forskningen genererar kunskap om hur hållbarheten i livsmedelskedjan kan förbättras. Den samhällsvetenskapliga forskningen ger kunskap om hur det samhälle ser ut där förändringen skall implementeras liksom om hur en framgångsrik implementeringsprocess genomförs. Exempel härpå är vår konsument och producentforskning liksom studierna av gemensamt lärande i aktörsgrupper med en gemensam frågeställning. Det kan t ex handla om att genomföra vattenskyddsåtgärder inom ett avrinningsområde med näringsbidrag från såväl industrier som utsläpp från jordbruk och kommunalt spillvatten. Systemanalys och scenarioarbete I inledningen av programmets andra fyraårs period tillskapades en särskild syntesgrupp. Uppgiften var att analysera hållbarheten i livsmedelskedjans olika delar för att så småningom kunna greppa hela kedjan från jord till bord. I gruppen finns en bred forskarkompetens inom områdena växtodling, djurhållning, ekonomi och systemanalys. Arbetet inleddes med att utveckla arbetsmetoden som sådan för att göra det möjligt att sedan ta ett helhetsgrepp på större utsnitt av livsmedelskedjan. Scenarier med fokus på skilda målbilder har hittills utformats för framtida svin-, nötkött- och mjölkproduktion liksom för rena växtodlingsföretag. I detta scenarioarbete har även praktiska erfarenheter från näringen inarbetats förutom resultat från egen och andras forskning. Såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av införda produktionsförändringar har analyserats. Genom detta arbetssätt har de målkonflikter framträtt som följer av att varje enskilt scenario utformats för att i möjligaste mån uppfylla en specifik målbild; t ex bästa djuromsorg, bästa miljöskydd eller bästa naturvård. I ett andra steg finns möjlighet att välja en sådan mix av förändringar i produktionsgrenen ifråga att den samlade måluppfyllelsen blir bästa möjliga. På ett liknande sätt har även den del av livsmedelskedjan som följer efter gårdsgrinden analyserats med avseende på miljöpåverkan relativt olika produktslag och dieter. Avslutande reflektioner MAT 21s forskning har avkastat mycket ny kunskap inom livsmedelskedjans hela vidd. Det visar bl a programmets omfattande publicering. Man skulle dock kunna hävda, med undantag för programmets betydelse för att bättre problemorientera och integrera forskningen, att denna forskning skulle ha kunnat genomföras också som fristående forskningsprojekt. Det som varit verkligt nytt är just det systemanalytiska helhetsgreppet. Det har gjort det möjligt att tolka delarnas funktion i ett större sammanhang och förbättrat möjligheterna att bedöma den praktiska tillämpningens styrkor och svagheter. 12

14 Jag tror också att programmet verkligen bidragit till att överbrygga dödsdalen mellan forskningen och samhällsnyttan genom det nära samarbete med praktikens företrädare som hela tiden eftersträvats. Att problemägarna kommer med redan i planeringsstadiet har framstått som särskilt viktigt. Vi har dock inte alltid lyckats med det. Jag är också övertygad om att vi bidragit till många ämnesöverskridande forskarmöten där metoder och analysinstrument kunnat tillämpas i nya sammanhang. Våra doktorander har utbildats för att bättre förstå det samanhang där den egna forskningen ingår som en del. De kommer att vara bättre rustade för att undvika suboptimering i praktiska beslutssituationer vid anställningar i näringen eller myndigheten eller varför inte i politiska sammanhang. Tänk om politiken skulle få ett större inslag av vetenskapligt baserade beslut, vilket många politiker idag hävdar vara sällsynt. Avslutningsvis vill jag peka på behovet av att inom forskarvärlden öka andelen ämnesöverskridande forskningsprojekt. Dessa behövs särskilt på ett sektorsuniversitet som SLU där mycket av forskningen av tradition syftar till att skapa praktiskt tillämpbar kunskap för de areella näringarna. Framöver kommer rimligen uppdraget att vidgas till att gälla underlag för samhällets samlade ekologiska anpassning. Det handlar då om nya biobaserade energisystem och om landskapets förvaltning och utveckling. En sådan utveckling kräver inte bara samarbetsprojekt inom SLU utan även ett närmande till samhällsvetare på andra universitet. För mer information om forskningsprogrammet MAT 21 och om de resultat som uppnåtts hänvisas till vår hemsida. Ni är också välkomna att ta direkta kontakter med de forskare som medverkar i programmet. Vilka de är och var de verkar kan också hittas på hemsidan. 13

15 Vad krävs för att utrota världshungern? Ett vattenperspektiv Malin Falkenmark Stockholm International Water Institute, SIWI, Stockholm Dagens situation präglas av föreställningen att Europas jordbruk behöver förstärkas. Överproduktionen av mat ses som ett problem och jordbrukssektorn söker andra kompletterande funktioner för att göra jordbrukssektorn mera vinstgivande. Jag har blivit ombedd att sätta det svenska jordbruket i ett större globalt sammanhang. Den fråga som ägnas alltmer intresse i samband med de internationellt antagna millenniemålen att utrota fattigdom, hunger och ohälsa (halvering till 2015), är frågan var maten till en ytterligare världsbefolkning om 3 miljarder skall komma ifrån. Jag kommer att diskutera jordbruksproduktionen ur två perspektiv: å ena sidan tillför vattenkretsloppet det vatten som gör produktion av gröda möjlig; å den andra sidan begränsar det samtidigt produktionspotentialen i vattenfattiga områden. För att kunna fånga jordbrukets hela vattenanvändning skiljer jag mellan blå- och grönvattenflöden. Det förra syftar på vätskeformigt vatten, det senare på vatten i ångform (avdunstat vatten). Första perspektivet: möjliggör jordbruk Vattencykeln - biosfärens blodomlopp Vattencirkulationen mellan hav, atmosfär och kontinenter fungerar som själva blodomloppet i biosfären. Vatten utgör därför gemensam nämnare för de två systemen: det globala ekosystemet och samhällssystemet. Det är vattenkretsloppet som gör livet möjligt i biosfären, men vatten är samtidigt en vital ingredient i samhällssystemet där flertalet aktiviteter är mer eller mindre vattenberoende. Både terrestra och akvatiska ekosystem (de förra livnär sig på markvatten, de senare lever i vattendragen) och samhället med dess aktiviteter är inlemmade i detta kretslopp (1). Människan avleder vätskeformigt vatten (blåvatten), konsumerar en del som därvid avdunstar (grönvatten) samt och returnerar resten med de föroreningar som tillfogats (blåvatten), Figur 1. Regnmatat jordbruk försiggår i boxen terrestra ekosystem, bevattnat jordbruk i boxen samhälle. Ekosystemen förser samhället med ekologiska varor som timmer, gröda, fisk och kött och ekologiska tjänster såsom pollinering och nedbrytning av vissa föroreningar. Samhällsaktiviteterna framkallar kvalitetsförsämring via föroreningar, försaltning mm, men medför också att en del av blåvattnet försvinner ur landskapet genom avdunstning. Resultatet slår tillbaka på båda systemen med effekter som i längden hotar mänsklig säkerhet. Resursförsämringarna (miljöförändringarna) är i grunden av två skilda slag: undvikbara som exempelvis utlakning av närsaltöverskott, oundvikliga såsom förångningen av blåvatten i samband med bevattning. Uppgiften att å ena sidan säkra samhällsekonomisk utveckling och å den andra skydda ekosystemen är alltså delvis oförenliga och måste därför balanseras mot varandra. Sådan avvägning utgör ett väsentligt inslag i sund naturresursförvaltning, och utgör grunden för en pågående internationell Dialogue on Water for Food and Environment (2). Figur 1. Jordbruksproduktionens bokstavliga konsumerande av vatten Bevattnat jordbruk stöds med blåvatten och omvandlar detta till grönvatten under växtproduktionsprocessen, medan regnmatat jordbruk direkt omvandlar infiltrerad nederbörd till grönvattenflöde. Också övriga terrestra ekosystem konsumerar vatten i samband med växtproduktionen. Figure 2 visar uppdelningen av nederbörden över kontinenterna i grönvattenflöde och blåvattenflöde. Två tredjedelar av nederbörden konsumeras av de terrestra systemen - största mängden av skogar - medan endast en tredjedel bildar blåvatten och är praktiskt åtkomligt för 14

16 människan (1). Allt som allt konsumerar dagens jordbruksproduktion - regnmatad och bevattnad - nästan 7000 km3/år, varav mindre än hälften från bevattning. Av det totala blåvattenflödet ca km3/år är det bara 10 % som avleds för samhällsbehov inom hushåll, industri och bevattning - sammanlagt km3/år. Härav utgör två tredjedelar konsumtiv användning, dvs omvandlas till grönvattenflöde, medan den återstående tredjedelen bildar returflöde. Bevattning utarmar med andra ord floderna med ca 6 % av det egentliga vattenflödet. Europeiskt jordbruk konumerar nästan 850 km3/år varav 12 % är blåvattenbidrag medan resten är grönvattenflöde från naturligt infiltrerad nederbörd (3). Figur 2. Andra perspektivet: vattencykeln som begränsande faktor Vattenbehov för att livnära mänskligheten 2025 En framtidsutblick måste - om vi menar allvar med det högtidligen antagna målet att utrota hungern - sätta fokus på hur mycket ytterligare vatten som bokstavligen måste konsumeras (förångas) för att ge mat åt morgondagens världsbefolkning på en näringsriktig nivå och varifrån detta vatten kan tillföras: utökad bevattning från floder och akviferer, återvunna förluster från odlingsarealer och kanaler, eller tas från det vatten som idag konsumeras av naturliga ekosystem som skogar och gräsmarker? Där en specifik region inte kan möta det vattenbehov som krävs för självförsörjande jordbruk, är alternativet att underskottet tillföres genon import från någon annan region. Tidigare framtidsstudier av vatten och matproduktion har huvudsakligen varit framskrivningar/projektioner och byggts på antaganden om vilken produktion som kan förutses, om förutsebar utökning av bevattning resp utveckling av handeln med jordbruksprodukter. Resultatet lämnar emellertid ett stort hidden food gap i just de områden som skall ges prioritet för millenniemålsarbetet: Subsahara-Afrika och SAsien (4). Ett rimligare angreppssätt är därför att göra en s.k. backcasting -analys. Hur mycket mera vatten erfordras för att odla all den mat som kommer att behövas och varifrån kan detta vatten hämtas? Med andra ord en grönvattenapproach i stället genom att fokus flyttas till vattenbehovet och i vad mån detta behov kan mötas med infiltrerad nederbörd och direkt grönvattenflöde eller via bevattning och blåvattenflöde. Beräkningen måste utgå från dagens jordbruksmetoder och dagens dieter och de vattenflöden som nuvarande produktion innebär (varierar mellan 690 m3/p år i undernärda regioner och 1640 i välnärda regioner). En blandad diet på acceptabel nivå (20 % animaliskt protein, resten vegetabiliter) erfordrar 1300 m3/p år, mer eller mindre oberoende av klimatet eftersom olikheter i potentiell avdunstning kompenserass av skillnaden mellan C3 och C4 växter (3). Det tillkommande grönvattenbehovet år 2025 för att dels häva dagens undernäring, dels ge mat den tillkommande befolkningen uppgår till km3/år, dvs lika mycket som ALL blåvattenavändning idag. Vi kan alltså vänta oss att vatten och matproduktion blir en STOR fråga framöver. Mest utsatta regioner: Subsahara-Afrika och S Asien Dessa två regioner skulle behöva nästan ofattbara vattenmängder för att kunna producera sin egen mat år 2025: Subsahara-Afrika skulle behöva 3,1 gånger vattenåtgången för att producera dagens diet, S Asien 2.2 gånger dagens åtgång. Det finns fyra alternativa källor: 15

17 * bevattning /blåvatten (opposition från miljösidan) * återvunna förluster ( crop per drop -förbättringar) * expansion till tropiska skogar och gräsmarker (opposition från miljösidan) * virtuellt vatten via import från vattenrikare regioner (t ex Europa). En uppskattning nyligen indikerar att på global skala kan bevattning 2025 möjligen tillgodose 20 % av det sammantagna ytterligare vattenbehovet, återvunna förluster kanske 40 %, medan horisontell expansion och/eller import måste tillgodose de resterande 40 %, sammanlagt 1500 km3/år. Emellertid råder stora regionala skillnader: i S Asien finns inte mycket plats för horisontell expansion, medan endast begränsad bevattning kan tänkas i Subsahara-Afrika där 95 % av bönderna är regnberoende. Samtidigt måste en ökad produktion vägas mot ekosystemens vattenbehov. I en given region kommer givetvis lokala överväganden att behövas för att finna fram till acceptabla avvägningar. Många samtidiga typer av vattenanvändning och motsatta intressen måste balanseras inbördes. Eftersom intensifierad jordbruksproduktion kan innebära minskad avrinningsbildning, kan resultatet bli ytterligare reduktion av vattendragsflödet. Marginalen för jordbruksexpansion sätts med andra ord av den minimimängd som måste bli kvar för de akvatiska ekosystemen. Om denna marginal inte räcker måste import ses som lösningen. I slutet av 1990-talet bedöms världshandeln med mat från gröda, översatt i vattenflöden ha varit ca 700 km3/år (5). Man har kunnat konstatera en viss korrelation med vattenbrist: ökad vattenträngsel (över 700 p/flödesenhet om en miljon m3/p år) tenderar till ökad import (6). År 2025 kommer det att finnas ca 3 miljarder människor över denna gräns. Sett ur ett snävt vattenperspektiv kan man alltså förutse en snabb ökning av världshandeln med jordbruksprodukter enbart för att tillgodose människans rätt till mat. Slutkommentar De av världens regeringschefer vid FN's Generalförsamling år 2000 antagna millenniemålen innebär förväntningar på en global solidaritet när det gäller matproduktion. Dagens uppfattning i Europa är att jordbruket måste försvara sig ekonomiskt genom att identifiera ytterligare funktioner vid sidan om matproduktion. Såsom visats i detta bidrag borde man nog anlägga ett längre perspektiv med anledning av snabbt tilltagande behov att skaffa mat till en växande världsbefolkning som på grund av vattenbrist kommer att vara oförmögen att vara självförsörjande. Referenser 1. Falkenmark, M, Water management and ecosystems: Living with change. TEC Background Papers No 9. Global Water Partnership, Stockholm 2. Global Dialogue on Water for Food and Environment. A large consortium of ten international organisations ininitiated in 2001 and hosted by Intetrnational Water Management Institute (IWMI) Colombo, Sri Lanka. 3. Falkenmark, M& Rockström, J Balancing water for humans and nature. The new approach in ecohydrology. Earthscan, London 4. Conway, G The doubly green revolution. Food for all in the twenty-first century. Penguin Books. New York 5. Hoekstra, A.Y.&Hung, P.Q Virtual water trade (p7). Value of Water Research Report Series. No.11. IHE, Delft 6. Yang, H., Reichert, P., Abbaspour, K.C.&Zehnder, A.J.B., A water resources threshold and its implications for food security. In: Virtual water trade, Proceedings of the international expert meeting on virtual water trade, Delft, Netherlands, Value of Water Research Report Series, No 12. IHE, Delft 16

18 Vad kan vi lära av fjäderfäbranschen Per Lindahl 17

19 Rådgivningsbehov i förändring Magnus Ljung 18

20 Hur mår bonden? Bönders hälsa och ohälsa. Anders Thelin Avdelningen för stressforskning, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Ett enkelt svar på rubrikens fråga kunde vara: Bönder lever längre, är friskare och konsumerar mindre vård. Två följdfrågor inställer sig. 1. Hur vet vi det? och 2. Vad beror det på? Svaret på den första frågan är ganska precist. Den andra frågan är knepigare och har i dag inget fullständigt svar. Hälsotillståndet i en befolkning kan mätas på olika sätt. Ibland kan informationen vara motstridig som i Sverige i dag. Befolkningen lever allt längre men är samtidigt mera sjukskriven än någonsin tidigare. Överlevnaden eller omvänt dödligheten är hard facts medan sjukskrivningsfrekvensen uppenbarligen speglar mycket mer än sjuklighet. Hälsotillståndet i en population kan mätas på olika sätt. Följande metoder är vanligt använda. 1. mortaliteten redovisas i dödsorsaksregistret 2. morbiditeten i termer av sjukhusvård redovisas i slutenvårdsregistret 3. sjukfrånvaron i termer av sjukskrivningar redovisas av Riksförsäkringsverket 4. förekomsten av sjukdomar kan studeras i särskilda undersökningar 5. förekomsten av specifika besvär kan studeras med personundersökningar, intervjuer och frågeformulär 6. upplevelsen av välbefinnande kan studeras med hjälp av intervjuer och frågeformulär 7. funktionsförmågan kan studeras med likartade metoder. I det s k FAJ-projektet har vi använt alla dessa metoder och vi har därmed en ganska bra bild av hur bonden mår och genom att vi har upprepat undersökningarna också en uppfattning om hur hälsotillståndet utvecklas i förhållande till andra jämförbara populationer. År 1989 tog vi ut ett tusental lantbrukare i nio olika kommuner i Sverige och kontroller till dessa. Vi förvissade oss om att de som togs ut verkligen var yrkesaktiva i lantbruksarbete och vi kontrollerade också att kontrollpersonerna levde på landet och i samma områden som lantbrukarna. Vi tog också ut en kontrollgrupp i respektive områdes residensstad. Lantbrukarna och kontrollerna på landet har undersökts vid två tillfällen 1990/91 och 2002/2003 medan tätortskontrollerna endast följs i register. Det finns en tydlig skillnad i mortalitet mellan stad och land (figur 1) 1. Skillnaden mellan lantbrukare och andra män på landet är inte statistiskt säker (ännu?). En analys av skillnaderna visar att färre bönder dör i hjärt- och kärlsjukdomar, i tumörsjukdomar, i diabetes och i alkoholrelaterade sjukdomar (opublicerade data). Figur 1. FAJ-materialet, överlevande Procent Lantbrukare Landsbygdskontroller Stadskontroller År (1989 = 1) 19

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog EPOK vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa? Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2003 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2003 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2003 Generalsekreteraren Ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundets fullmäktige Självskrivna ledamöter av fullmäktige Styrelsens ordförande Axel Calissendorff,

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Kontaktpersoner i Greppa Näringen

Kontaktpersoner i Greppa Näringen er i Greppa Näringen Den senast uppdaterade listan över rådgivningsföretag och projektledning hittar du på hemsidan: www.greppa.nu Kalmar 2005 Namn Länsstyrelsen Kalmar län Ann-Charlotte Olsson 0480-820

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Medlemsförteckning. 030-01-001 Björkliden 46 Björkliden 46 586 65 LINKÖPING Arnell Elisabeth 50 1984-11-02 Malmqvist Bengt 50 1984-11-02

Medlemsförteckning. 030-01-001 Björkliden 46 Björkliden 46 586 65 LINKÖPING Arnell Elisabeth 50 1984-11-02 Malmqvist Bengt 50 1984-11-02 1 av 7 030-01-001 Björkliden 46 Björkliden 46 Arnell Elisabeth 50 1984-11-02 Malmqvist Bengt 50 1984-11-02 030-01-002 Björkliden 44 Björkliden 44 Lundberg Birgitta 100 2000-05-01 030-01-003 Björkliden

Läs mer

Order of Merit, OoM, Ställning efter deltävling 6, Kävlinge 6 juni. A-klass Sida 1

Order of Merit, OoM, Ställning efter deltävling 6, Kävlinge 6 juni. A-klass Sida 1 A-klass Sida 1 Elisabet Johansson Kävlinge Golfklubb 35 Michael Stjärnfeldt Lunds Akademiska Golfklubb 35 Markus Pregart Kävlinge Golfklubb 27 Björn Lindberg Kävlinge Golfklubb 25 Niklas Petersson Eslövs

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör Ny EPOK vid SLU Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad! Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion! EPOK just nu Maria Wivstad Föreståndare Karin Ullvén Informatör

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Ledamöter av fullmäktige valda av samfundets avdelningar för tiden l maj 2008-30 april 2009

Ledamöter av fullmäktige valda av samfundets avdelningar för tiden l maj 2008-30 april 2009 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2008 Generalsekreteraren Ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundets fullmäktige Självskrivna ledamöter av fullmäktige Styrelsens ordförande Tomas Nilsson,

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Certifieringar och märkningar av produkter och verksamheter i livsmedelssektorn; Kvalitet, produktsäkerhet, miljö, djuromsorg, arbetsmiljö och socialt

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 1 FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 Vallfröblandningar för breddat skördefönster HS Sjuhärad Jan Jansson Genomförande, utvärdering och resultatförmedling av två vallförsök där syftet

Läs mer

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget Framtidens mat en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion Camilla Välimaa, 30 januari 2014 Grundad 1989 Sverige Internationellt nätverk icke vinstdrivande Accelererar en hållbar utveckling Kraftfull

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 12/2002 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 12/2002 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 12/2002 Generalsekreteraren Ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundets fullmäktige Självskrivna ledamöter av fullmäktige Styrelsens ordförande Axel Calissendorff,

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Hedjakten

Hedjakten Hedjakten 2011-10-16 DH-12 1 Måns Persson Carolin Gradin 2 Irmalinn Nilsson Maja Tenghagen 3 Brian Ahlm Fabian Andersson 36.52 44.00 57.25 DH-14 1 Erik Barr Zeilon Adam Segerslätt 2 Ebba Söderlund Sofie

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

den 16 juli 2016 Swedbank Äkta Makar Resultat RESULTATLISTA Plac Namn Klubb SHCP Till par Total Sär. 1 Hultman / Rundström

den 16 juli 2016 Swedbank Äkta Makar Resultat RESULTATLISTA Plac Namn Klubb SHCP Till par Total Sär. 1 Hultman / Rundström 1 Hultman / Rundström 21-9 61 HULTMAN, Maria RUNDSTRÖM, Stefan Öijared Golfklubb Öijared Golfklubb 2 Gemzell / Gemzell 29-5 65 GEMZELL, Patrik GEMZELL, Cecilia Bro-Bålsta Golfklubb Bro-Bålsta Golfklubb

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon 86 Andersson Jan-Christer 76 80 73 70 68 Bengtsson Bengt-Ove 82

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon Andersson Jan-Christer 76 80 73 Bengtsson Bengt-Ove 82 81 79 Bengtsson

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

Startlista Björkstubbematchen Sida

Startlista Björkstubbematchen Sida Startlista Björkstubbematchen Sida 1 H85 2500 meter 4 anmälda S1 30489 Bo Tyvik SKK Västergötland 18:00 29011 Torsten Björkeroth SKK Västergötland 18:02 11003 Ture Gunnarsson SKK Göteborg 18:04 37375 Arne

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H 181 246 180 182 242 193 1224 2 Arvidsson Lars-Erik Köping

Läs mer

Debiteringslängd för Södergårds Samfällighetsförening 2015

Debiteringslängd för Södergårds Samfällighetsförening 2015 Debiteringslängd för 2015 Totalt utdebiteras 838 656,00 kr vilket fördelar sig på medlemmarna enligt nedan. Utdebiterat belopp erläggs genom insättning på föreningens plusgirokonto: 681213-5 Påminnelseavgift

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Kö_Ny_Bryggpla. Båt nr2 erbjuds i mån av plat 2016-02-13. Ködatum M Nr Medlem Postort TelHem MobilNr Båttyp BåLgd BåBrd Djup Kommentar

Kö_Ny_Bryggpla. Båt nr2 erbjuds i mån av plat 2016-02-13. Ködatum M Nr Medlem Postort TelHem MobilNr Båttyp BåLgd BåBrd Djup Kommentar 2000-10-07 522 ANDERSSON ROGER OXELÖSUND 0155-37923 070-5367814 MOTORBÅT 9,6 3,6 1,2 Väntar 2004-01-29 764 LÖVKVIST JAN OXELÖSUND 0155-37557 0736-674860 SEGELBÅT I lag med svärfar 2004-09-04 789 RADBÄCK

Läs mer

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Av den globala markarean (15,05 miljarder ha) anses 11 % vara av god kvalitet för odling 27 % vara för torr 23 %

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Efter omgång 5. Datum

Efter omgång 5. Datum 0 1 161 Kjell Johansson 16559 0 2 306 Thomas Gurell 16016 0 3 68 Christer Karlsson 15149 0 4 316 Tomas Heghammar 14753 0 5 239 Mathias Ernest 14657 0 6 71 Christer Karlsson 14238 0 7 1 Agneta Persson 14220

Läs mer

Efter omgång 3. Datum

Efter omgång 3. Datum 0 1 306 Thomas Gurell 14535 0 2 68 Christer Karlsson 13598 0 3 161 Kjell Johansson 13404 0 4 316 Tomas Heghammar 13248 0 5 173 Kjell Persson 13234 0 6 1 Agneta Persson 13208 0 7 239 Mathias Ernest 13043

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Uttaxeringslängd 2011 Förfallodag

Uttaxeringslängd 2011 Förfallodag acks Vägsamfällighet 1 Cecilia Pierrou 1 600 0,91 1:19 546 kr 20 kr 566 kr 2 Aina Sundin 1 1800 0,91 1:111 1 638 kr 20 kr 1 658 kr 3 Erene Sundberg 1 1800 0,91 1:126 1 638 kr 20 kr 1 658 kr 4 Vanja & Chrisitna

Läs mer

Sturköskolan-Ryd-Uttorp VA-förening Teckningslista för intresse: XXXXX=Initiativtagare & engagerade

Sturköskolan-Ryd-Uttorp VA-förening Teckningslista för intresse: XXXXX=Initiativtagare & engagerade Nr Namn Telnr 1 Telnr 2 Adress Sturkö E-postadress Fastighet Adress2 Postnr Postadress 2 1 Peter Mostberg 0455-424 82 Campingen camping@sturkocamping.com Vice ordförande 2 Göran Mostberg 0455-424 82 Campingen

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 12/2000 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 12/2000 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 12/2000 Generalsekreteraren Ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundets fullmäktige Självskrivna ledamöter av fullmäktige Styrelsens ordförande Elisabet

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Korta Banan, m (71)

Korta Banan, m (71) Klubbmatchen /, IK Hakarpspojkarna, 0-0-0 Sida Korta Banan, 0 m () Torild Bornetun.0. Bo Turesson. +.0. Anna-Karin Argus-Johansson. +..0 Berndt Tenlid. +.. Kjell Holmqvist. +.0. Rolf Gabrielsson. +.. Sven-Olof

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan

Läs mer

Välkommen till ett nytt läsår!

Välkommen till ett nytt läsår! Västra skolområdet PM till föräldrar och elever i Västra skolområdet. Läsåret 2012/2013 Välkommen till ett nytt läsår! Vi i Västra skolområdet vill arbeta för att Västra skolområdet ska genomsyras av samhörighet

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Resultatlista, enskild rond - netto:

Resultatlista, enskild rond - netto: Möre Scramble B-klass (2012) Klass Placering B-klassen Namn Rond 1 Spelform Scramble, Slagtävling Spel.kat. Klubb CBA S-HCP Datum 2012-08-26 Resultat Särskiljning 1 Fredrik Bencker 7,9 56.1 Christine Nordström

Läs mer

Efter omgång 9. Datum

Efter omgång 9. Datum 0 1 59 Birgitta Pihlgren 24542 0 2 103 Eva Magnusson 23105 0 3 247 Lotta Traav 22153 0 3 329 Thomas Söderlund 20981 0 5 215 Lennart Axelsson 20899 0 6 86 Daniel Lidström 18783 0 7 88 Daniel Solvander 18031

Läs mer

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder,

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, mervärde och köttförsäljning. To sell locally produced meat in farm shops. A study of the store's customers, value added and meat

Läs mer

Hål Datum Namn Klubb 2015 10 2015-10-12 Stellan Pihlemark Viksbergs GK 15 2015-07-04 James Lind Huvudstadens GK 7 2015-07-03 Ann-Christine Häggström

Hål Datum Namn Klubb 2015 10 2015-10-12 Stellan Pihlemark Viksbergs GK 15 2015-07-04 James Lind Huvudstadens GK 7 2015-07-03 Ann-Christine Häggström 2015 10 2015-10-12 Stellan Pihlemark Viksbergs GK 15 2015-07-04 James Lind Huvudstadens GK 7 2015-07-03 Ann-Christine Häggström Unipeg Golf 7 2015-06-23 Gunnar Andersson Viksbergs GK 15 2015-06-17 Marcus

Läs mer

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Bakgrund Precisionsodling Sverige (POS) är ett nationellt nätverk för lärosäten, företag och organisationer med intresse för precisionsodling. POS startade 1996 som Precisionsodling

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Vännäs Halvmaraton & ICA rundan OFFICIELL STARTLISTA

Vännäs Halvmaraton & ICA rundan OFFICIELL STARTLISTA 2012-05-05 Vännäs Halvmaraton & ICA rundan P 11-12 Löpning Minirundan 1,5 km 401 LINDMARK Nils 402 FORSGREN Anders 403 SANDSTRÖM Oskar 404 OLOFSSON Tobias 405 SUNDH Arvid P 9-10 Löpning Minirundan 1,5

Läs mer

Kemiföretagens syn på dagens situation

Kemiföretagens syn på dagens situation Hållbar svensk växtodling konkurrens på lika villkor Kemiföretagens syn på dagens situation Mats Andersson Svenskt Växtskydd Svensk odling har ett produktionsansvar EU importerar mer och mer livsmedel

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

STARTLISTA FÖR ROND 1 den 16 augusti 2015 Rya

STARTLISTA FÖR ROND 1 den 16 augusti 2015 Rya 08:00 1 - Ström / Ström 34,5 17 56 STRÖM, Arne Golfklubb 8,6 9 48 STRÖM, Margareta Golfklubb 25,9 30 - Liden / Liden 27,6 14 56 LIDEN, Sven-Erik Golfklubb 7,1 7 48 LIDEN, Eva Golfklubb 20,5 24 08:08 1

Läs mer

Jordbrukspolitiken i Europa, USA och Ryssland efter 1945

Jordbrukspolitiken i Europa, USA och Ryssland efter 1945 Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens enhet för de areella näringarnas historia inbjuder till heldagsseminarium om Jordbrukspolitiken i Europa, USA och Ryssland efter 1945 Tid: den 16 november 2011,

Läs mer

Bernhard o Sol-Britt Gustavssons album. Ingrid o Bernhard Gustavsson Fogeryd Sid 1 av 109

Bernhard o Sol-Britt Gustavssons album. Ingrid o Bernhard Gustavsson Fogeryd Sid 1 av 109 Bernhard o Sol-Britt Gustavssons album Ingrid o Bernhard Gustavsson Fogeryd Sid 1 av 109 Sol-Britt Gustavsson Fogeryd 1 år 2 Leif o Sol-Britt Gustavsson Fogeryd Ingrid o Sol-Britt Gustavsson Fogeryd 3

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Cluster based curves : H40K. Post

Cluster based curves : H40K. Post Cluster based curves : HK.5 5 6 7 8 9 5 6.5.5.5.5.5.5 Mattias Allberg Ulf Karlsson Johan Ahlström Claes Turesson 5 Ilpo Viippola 6 Stefan Sandahl 7 Fredrik Nordström 8 Anders Håkansson 9 Henrik Lindblad

Läs mer