Utvärdering av Nationella Cannabisnätverkets delprojekt Kunskapsspridning.

Transkript

1 Utvärdering av Nationella Cannabisnätverkets delprojekt Kunskapsspridning. Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna Mars, 2013

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Högskolan Dalarnas uppdrag... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Sammanställning av Nationella Cannabisnätverkets utvärderingenkät... 6 Aktiviteternas syfte och mål samt synpunkter på upplägg och innehåll... 6 Effekter på lokal och regional nivå... 6 Kontakter och samarbetspartners... 7 Sammanställning av högskolan Dalarnas utvärderingsenkät... 8 Effekter på lokal och regional nivå... 8 Kontakter och samarbetspartners... 8 Telefonintervjuer med ett strategiskt urval av kontaktpersoner... 9 Bakgrund till aktiviteterna... 9 Effekter på lokal och regional nivå... 9 Kontakter och samarbetspartners Slutsats Bilaga 1. Nationella Cannabisnätverkets egen utvärderingsenkät Bilaga 2. Högskolan Dalarnas utvärderingsenkät Bilaga 3. Intervjuguide Kontaktpersoner Sida 2

3 Sammanfattning De flesta konferenserna och utbildningsinsatserna var en del av det strategiska mobiliseringsarbetet mot cannabis som sedan flera år pågått i landet både på lokal och på regional nivå. Kontaktpersonerna vittnade om att det fanns väletablerade och välfungerade nätverk på regional nivå men att samarbete och samverkan upplevdes svårt att få till på lokal nivå. Genom arrangemangen gavs möjlighet att samla samarbetspartners när det gäller riskbruk, missbruk och beroendeproblematik, och ge dem samma kunskap. En gemensam kunskapsbas, forum för fysiska möten samt personliga kontakter identifierades som viktiga framgångsfaktorer både på regional och på lokal nivå. Efter genomförda aktiviteter har kontaktpersonerna identifierat ett fortsatt behov av kompetensutveckling. Detta har resulterat i planering och genomförande av flera regionala och lokala kompetens- och kunskapshöjande konferenser samt olika former utbildningsinsatser, exempelvis seminarium, workshops och högskolekurser. Befintligt utbildnings- och informationsmaterial har reviderats och nytt material har arbetats fram. En framtida uppgift för Nationella Cannabisnätverket blir att marknadsföra utbildningsfilmerna. Ökad samverkan och förbättrat samarbete mellan socialtjänst, skola och polis, mellan kommuner och näringsliv, samt mellan HAP-behandlare och HAP-nätverk har identifierats. Andra effekter som framkom i utvärderingen var bland annat utökade stödinsatser till lokala utvecklingsarbeten och befintliga nätverk samt att nya nätverk, cirklar och tvärprofessionella arbetsgrupper har bildats. Revidering av befintliga styrdokument eller framtagande av nya nämndes också som effekter efter aktiviteterna under delprojektet. Nya målgrupper som identifierades under delprojektet var personal från fritidssektorn, psykiatrin, tandvården, mödravården och ungdomsmottagningar, arbetsrehabilitering och företagshälsovård, näringsliv, kriminalvård, ungdomsteam, socialtjänsten, länsstyrelser, FoUenheter samt regionala utvecklingsledare. Även bovärdar från kommunala bostadsbolag, chefer på olika nivåer, politiker, polisen, skolpersonal som lärare och rektorer tillsammans med personal från elev- och studenthälsovården samt organisationer och föreningar identifierades som nya kontakter och samarbetspartners de inte nått tidigare. Sida 3

4 Inledning Bakgrund I juni 2011 fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att genomföra en satsning mot cannabis. Utifrån uppdragets mål och syften utlystes medlen externt. Tio projekt beviljades ekonomiskt stöd, sammanlagt drygt 11 miljoner kronor, för insatser under En av organisationerna, Nationella Cannabisnätverket, beviljades ekonomiskt stöd för projektet Kunskapsspridning, virtuell rådgivning och tidig upptäckt av cannabisbruk. Nationella Cannabisnätverkets projekt innehöll tre delprojekt: Virtuell rådgivning, Inventering och kunskapssammanställning av metoder för tidig intervention, samt Kunskapsspridning. Syftet med delprojekt Kunskapsspridning var att sprida fakta och kunskap om cannabisanvändning och dess konsekvenser. Ett av delprojektets mål var att de aktiviteter som genomfördes under projekttiden skulle resultera i ett utökat samarbete mellan olika aktörer och ett fortsatt arbete med att motverka cannabisanvändning på både regional och lokal nivå. Fram till februari 2013 har nätverket genomfört tre nationella och tio regionala konferenser samt 19 lokala utbildningsinsatser föredelade över hela Sverige. Konferenserna och utbildningsinsatserna har riktat sig till professionella och andra intressenter som i sin dagliga verksamhet möter människor, i synnerhet unga, som kommit i kontakt med cannabis. Upplägg och innehåll har varierat utifrån respektive aktivitets syfte och mål. Totalt har de nationella, regionala och lokala aktiviteterna nått nästan personer inom ett mycket brett yrkesfält. Samtliga konferenser och utbildningsinsatser, utom tre, har varit kostnadsfria. Cannabisnätverket har under projekttiden även sammanställt nio utbildningsfilmer på temat cannabis. Syftet med filmerna var att skapa ett brett och lättillgängligt kunskaps- och faktaunderlag för dem som arbetar med dessa frågor i sin vardag. Högskolan Dalarna har fått uppdraget att utvärdera delprojektet Kunskapsspridning. Sida 4

5 Högskolan Dalarnas uppdrag Uppdraget bestod av två delar; dels att sammanställa Nationella Cannabisnätverkets egen utvärderingsenkät, och dels att undersöka och beskriva i vilken mån de regionala konferenserna och lokala utbildningsinsatserna resulterade i några nya aktiviteter samt i så fall identifiera om de skett i samverkan med några nya kontakter och/eller samarbetspartners. Metod Målgruppen för utvärderingen har varit kontaktpersonerna för konferenserna och utbildningsinsatserna. Utvärderingen har genomförts genom en sammanställning av Nationella Cannabisnätverkets egen utvärderingsenkät (bilaga 1), en enkät framtagen av Högskolan Dalarna (bilaga 2) samt kompletterande telefonintervjuer med ett strategiskt urval av kontaktpersonerna (bilaga 3). Resultatet grundar sig på enkätsvar från 27 kontaktpersoner (Nationella Cannabisnätverkets enkät) respektive 25 kontaktperson (Högskolan Dalarnas enkät) för de 29 genomförda konferenserna/utbildningsinsatserna samt telefonintervjuer med nio kontaktpersoner. Då några kontaktpersoner ansvarade för flera konferenser och/eller utbildningsinsatser svarar de intervjuade kontaktpersonerna för 14 av projektets 29 regionala konferenser och lokala utbildningsinsatser. Datainsamlingen pågick mellan januari och mars Sida 5

6 Resultat Sammanställning av Nationella Cannabisnätverkets utvärderingenkät Aktiviteternas syfte och mål samt synpunkter på upplägg och innehåll Syftet med de regionala konferenserna och de lokala utbildningsinsatserna har i första hand varit en allmän kunskapshöjning. Målsättningen för de flesta av de regionala konferenserna var att de skulle bidra med ny kunskap, inspiration och idéer för ett fortsatt arbete inom området, samt stödja samarbete över organisationsgränserna. Flera av de lokala utbildningsinsatserna hade, förutom allmän kunskapshöjning och inspiration till fortsatt samarbete och samverkan, även målsättningen att ge deltagarna möjlighet till reflektion och erfarenhetsutbyte. Ett fåtal av de lokala utbildningsinsatserna hade som målsättning att utbilda, handleda och stötta professionella som ska hålla egna utbildningar inom området. Samtliga regionala konferenser och de flesta av de lokala utbildningsinsatserna blev snabbt fullbokade och många personer fick nekas plats. Kontaktpersonerna hanterade det stora intresset för konferenserna/utbildningsinsatserna på olika sätt. I Malmö anordnades ytterligare en konferens och bland annat i Falun och i Örebro filmades konferensen så att ytterligare deltagare kunde följa konferensen i realtid via streaming. En annan lösning var att rekommendera de som inte fick plats att åka på motsvarande och likvärdig konferens eller utbildningsinsats i någon annan kommun eller region. Några kontaktpersoner rekommenderade personerna att använda sig av befintligt och tillgängligt utbildningsmaterial, exempelvis utbildningsfilmerna. De flesta av aktiviteterna riktade sig till en bred målgrupp, vilket har försvårat för kontaktpersoner och föreläsare att hitta en lämplig nivå på innehållet så att det skulle passa alla eller åtminstone så många som möjligt. Önskemål om mindre statistik under föreläsningssessionerna samt mera tid för erfarenhetsytbyte och kunskap om evidensbaserade arbets- och behandlingsmetoder var några synpunkter som framkom i enkätsvaren. Effekter på lokal och regional nivå Svaren i enkäterna visade att deltagarna i de flesta fall var mycket nöjda med konferensernas och utbildningsinsatsernas upplägg och innehåll. I flera enkäter nämndes vikten av att många yrkesgrupper, som arbetar med samma fråga möts, får möjlighet att träffas under ordnade och Sida 6

7 strukturerade former, och få samma kunskapsbas. Flera kontaktpersoner vittnade om ett förbättrat samarbete mellan olika aktörer och yrkesprofessioner, främst mellan skola, socialtjänst och polis. De gav också uttryck för förhoppningar om att de genomförda regionala konferenserna och inte minst de lokala utbildningarna skulle verka som en dörröppnare för framtida samverkan och samarbete. I enkäterna framkom att många deltagare hade önskemål och behov av ytterligare kompetensutveckling. Den i den närmaste omättliga efterfrågan om mer kunskap om cannabis i kombination med att många yrkesverksamma inte fick plats på konferenserna och/eller utbildningsinsatserna har resulterat i att flera av kontaktpersoner redan påbörjat planeringen av nya aktiviteter inom området. Aktiviteter som nämndes var konferenser, lokala utbildningsinsatser, seminarium och workshops samt högskoleutbildningar motsvarande Uppsalas Universitets uppdragsutbildning Beroendelära, prevention med inriktning mot cannabismissbruk. Konferenserna och utbildningsinsatserna har resulterat i ett ökat intresse för och efterfrågan av nya utbildningar i HAP (Haschavvänjningsprogrammet). Kontakter och samarbetspartners Följande yrkesgrupper var representerade vid flertalet av aktiviteterna under delprojektet: socionomer, socialsekreterare, socialpedagoger, behandlingspedagoger, behandlingsassistenter, ungdomskonsulenter, ungdomsarbetare samt fältarbetare och fältfritidsledare. Även lärare och pedagoger, i första hand från gymnasiet men även från grundskola samt universitet och högskola, var representerade vid i stort sett alla aktiviteter. Annan skolpersonal som också deltog frekvent var rektorer, personal från elevhälsan (skolsjuksköterskor, läkare, psykolog och kuratorer) samt specialpedagoger, studievägledare, fritidsledare, fritidspedagoger, elevstödjare och elevassistenter. Vid flera av aktiviteterna deltog även polisen, personal från kriminal- och frivården, ANDT-samordnare, HAP-utövare och behandlare samt representanter för brukarorganisationer. Yrkesgrupper såsom hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och psykologer), familjebehandlare, arbetskonsulenter, chefer och politiker var endast representerade vid ett fåtal av aktiviteterna under delprojektet. Präster, skolvärdinnor, folkhälsovetare och ekonomiska rådgivare samt personal från arbetsförmedlingen, Sida 7

8 företagshälsovården, tullverket och representanter från näringslivet deltog vid någon eller några konferenser eller utbildningsinsatser. Nya samverkanspartners som identifierades under delprojektet var personal från: fritidssektorn, psykiatrin, högskolor och universitet, arbetsrehabilitering, tandvården, mödravården, ungdomsmottagningar, företagshälsovård samt chefer på olika nivåer och politiker. Flera kontaktpersoner nämnde även polisen som en yrkesgrupp som de inte tidigare hade samarbetat med på det här sättet. Det kan också konstateras att delprojektet nått pedagoger (främst lärare från högstadiet), rektorer och personal från elevhälsan i högre utsträckning än tidigare. Sammanställning av högskolan Dalarnas utvärderingsenkät Effekter på lokal och regional nivå Efter genomförda aktiviteter identifierade samtliga kontaktpersoner ett antal effekter. Förutom en allmän kunskapshöjning nämndes även revidering och kommunanpassning av befintligt informationsmaterial, framtagande av nytt informations- och utbildningsmaterial, ansökan om ytterligare ekonomiska medel för att kunna genomföra flera regionala konferenser, stöd både till lokalt utvecklingsarbete, lokala utbildningsinsatser och befintliga nätverk, samt att de uppmuntrat och stimulerat till att skapa nya nätverk och cirklar inom cannabisområdet. Flera kontaktpersoner nämnde att de hade reviderat befintliga styrdokument, som strategier och handlingsplaner, medan andra uppgav att arbetet med att ta fram nya dokument hade påbörjats. Många kontaktpersoner uppgav att aktiviteterna resulterat i ökad och förbättrad samverkan och samarbete inom redan befintliga nätverk, exempelvis HAP-behandlare och HAP-nätverk, mellan kommuner och näringsliv samt att nya nätverk och/eller tvärprofessionella samarbetsgrupper hade bildats. Kontakter och samarbetspartners I samband med både de regionala konferenserna och de lokala utbildningsinsatserna identifierades flera nya kontakter och samarbetspartens, vilka upplevdes som viktiga för det framtida arbetet. Bland annat nämndes personal från ungdomsteamet, socialtjänsten, kriminalvården, länsstyrelsen, lokala FoU-enheter och regionala utvecklingsledare. Även det Sida 8

9 lokala HAP-nätverket, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Nationella Cannabisnätverket, Rådgivningsbyrån i Lund, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle samt föreningar och brukarorganisationer identifierats som nya och möjliga samarbetspartners. Telefonintervjuer med ett strategiskt urval av kontaktpersoner Bakgrund till aktiviteterna Enligt kontaktpersonerna har kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte samt informationsmaterial inom cannabisområdet länge efterfrågats av yrkesverksamma, organisationer och nätverk på lokal-, regional- och länsnivå. Flera kontaktpersoner nämnde att det därför redan fanns långt framskridna planer på att genomföra någon form av kompetenshöjande aktiviteter under projekttiden, och att de genom Nationella Cannabisnätverket fick stöd, hjälp och ekonomiskt bidrag samt kontakt med etablerade och kunniga föreläsare. Både de regionala konferenserna och de lokala utbildningsinsatserna blev snabbt fullbokade och många nekades plats, vilket speglade det uttalade och uppdämda behovet av kompetenshöjning inom området. Effekter på lokal och regional nivå Nästan samtliga av kontaktpersoner som svarade på Nationella cannabisnätverkets enkät nämnde att samarbetet mellan polisen, socialtjänsten och skolan hade förbättrats under projekttiden. Flera av de kontaktpersoner som intervjuades menade att viljan till samverkan fanns men försvårades av flera faktorer, främst av sekretesslagen. Konferensen i Kungsbacka resulterade i att en arbetsgrupp mellan personal från socialtjänst, skola och polis bildades. Efter ett gemensamt studiebesök, i syfte att ta del av goda exempel främst hur andra arbetsgrupper hanterat sekretesslagen, ska det framtida samarbetet identifieras och fastställas. Sedan planeras en workshop där styrdokument och handlingsplaner ska sammanfattas. Kontaktpersonerna nämnde att den viktigaste framgångsfaktorn för framtida samverkan och samarbete var personliga kontakter Några kontaktpersoner nämnde att de tidigare upplevt stora svårigheter att nå ut till skolorna både med information och med kunskap. Efter aktiviteterna inom delprojektet har flera noterat en ökad efterfrågan från skolorna. Efter den regionala konferensen i Karlstad har Karlstad kommun testat en pilotmodell vad gäller samverkan och utbildning inom cannabisområdet på Sida 9

10 två av kommunens fyra gymnasieskolor, två fritidsgårdar samt studentkåren på universitetet. Modellen och arbetssättet ska, om den faller väl ut, integreras som en del av det lokala alkoholoch drogförebyggande arbetet. Bland annat har samtlig personal fått en grundläggande utbildning om cannabis samt rutiner för anmälan och samverkan, föräldrarna har vid fått information från socialtjänst, skola och polis i samband med föräldramöten och ungdomar i en pilotklass har fått information och utbildning genom att de tillsammans med polis och HAPutövare sett filmen Cannabis-risker och konsekvenser. Nyckelpersoner i verksamheterna har även fått en tre dagars grundläggande utbildning i MI (motiverande samtal) med särskild inriktning på unga. Efter dessa kompetenshöjande insatser har det genomförts olika uppföljnings- och utvärderingsdagar, bland annat har gällande policydokument reviderats och åtgärdsplaner sammanfattats. Pilotprojektet beräknas vara utvärderat innan sommaren. En annan intressant sidoeffekt som framkom i en av intervjuerna var att personal från LKAB efter konferensen i Gällivare erbjöd sig att besöka alla gymnasieklasser på orten och informera om cannabisproblemetiken utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Vad gäller effekter på regional nivå nämndes främst förbättrad samverkan i redan befintliga arbetsgrupper och nätverk. Vidare nämnde flera av de svarande att frågan kommit upp på bordet i större utsträckning och att fler yrkesprofessioner är med på banan. Några av kontaktpersonerna kände till de utbildningsfilmer som arbetats fram inom ramen för delprojektet men endast en person hade använt sig av dem. Kontakter och samarbetspartners I samband med delprojektets aktiviteter identifierade kontaktpersonerna bovärdar från kommunala bostadsbolag, personal från näringslivet och studenthälsan samt gymnasielärare som nya kontakter och viktiga framtida samarbetspartners. Svårigheten att få med personal från landstinget både som deltagare på konferenser och utbildningsinsatser samt i nätverk och samverkansgrupper nämndes av flera kontaktpersoner. Samfinansierade öppenvårdsmottagningar, exempelvis MiniMaria, uppgavs som en välfungerande lösning. Sida 10

11 Kontaktpersonerna vittnade om stora svårigheter att rekrytera chefer och politiker till både utbildningar och konferenser. Lokala hearings nämndes som en framgångsrik metod för att involvera och rekrytera nya grupper, fram för allt chefer och politiker. I intervjuerna nämnde flera av kontaktpersonerna att de ser ett behov av att i framtiden dels genomföra allmänt kompetenshöjande aktiviteter till en bred målgrupp och dels riktade utbildningsinsatser till identifierade yrkesgrupper utifrån deras specifika behov och önskemål. Yrkesgrupper som behöver mer riktad utbildning är bland annat den personal som remitterar ungdomarna till olika former av behandling, personal från näringslivet och företagshälsovård, personal som arbetar på tänkbara utlämningsställen (exempelvis affärer och posten), samt andra personer som arbetar med ungdomar, exempelvis inom föreningar och organisationer. Slutsats Projekt Kunskapsspridning har under projekttiden genomfört tre nationella och tio regionala konferenser samt 19 lokala utbildningsinsatser. Aktiviteterna inom projektet har genererat en allmän kunskapshöjning bland yrkesverksamma inom området, ökad samverkan och förbättrat samarbete mellan olika yrkesprofessioner och organisationer, utökade stödinsatser till olika former av nätverk samt revidering av befintliga informations- och styrdokument eller framtagande av nya. Kontaktpersonerna för de genomförda aktiviteterna har identifierat ett fortsatt behov av olika former av kompetenshöjande aktiviteter. Flera nya viktiga samarbetspartners och målgrupper har identifierats. En gemensam kunskapsbas, forum för fysiska möten samt personliga kontakter nämndes som viktiga framgångsfaktorer för arbetet både på regional och på lokal nivå. Sida 11

12 Bilaga 1. Nationella Cannabisnätverkets egen utvärderingsenkät Kort utvärdering av utbildningen: 1. Var och när hölls utbildningen? 2. Hur många deltagare var med? 3. Vilka yrkesgrupper var representerade? 4. Syfte / mål med utbildningen: 5. Innehåll / föreläsare: 6. Hur uppfattade ni att utbildningen togs emot av åhörarna? 7. Nådde ni nya grupper? 8. Fanns intresse för vidareutveckling? T ex vidareutbildning eller samarbete i någon form. 9. Övrigt: Sida 12

13 Bilaga 2. Högskolan Dalarnas utvärderingsenkät Till dig som varit kontaktperson till en (eller flera) av Nationella Cannabisnätverkets konferenser; Instruktioner för att fylla i enkäten: Sätt kryss i rutorna genom att klicka på dem. Skriv in dina kommentarer i de större skuggade rutorna. När du har fyllt i enkäten: spara dokumentet på din dator och maila det till Åsa Bruhn (asa.bruhn@du.se). Om det uppstår tekniska problem när du fyller i enkäten eller om du har några frågor eller funderingar, kontakta Åsa Bruhn (asa.bruhn@du.se eller ). 1. Var och när genomfördes konferensen? 2. Genererade konferensen några nya aktiviteter (ex. ytterligare kompetensförsörjning, samverkan mellan yrkesgrupper, preventions eller behandlingsinsatser) på lokal nivå? Ja Nej Om ja, ge gärna exempel på vilka typer av aktiviteter. 3. Genererade konferensen några nya kontakter och/eller samarbetspartners på lokal nivå? Ja Nej Om ja, ange vila nya kontakter och/eller samarbetspartners. 4. Genererade konferensen några nya aktiviteter (ex. ytterligare kompetensförsörjning, samverkan mellan yrkesgrupper, preventions- eller behandlingsinsatser) på regional nivå? Ja, Nej Om ja, ge gärna exempel på vilka typer av aktiviteter. Sida 13

14 5. Genererade konferensen några nya kontakter och/eller samarbetspartners på regional nivå? Ja, Nej Om ja, ange vila nya kontakter och/eller samarbetspartners. 6. Finns det något du vill tillägga vad gäller identifierade effekter (positiva som negativa) efter genomförd konferens/utbildning så går det bra att göra det nedan. Varmt tack för din medverkan! Sida 14

15 Bilaga 3. Intervjuguide Kontaktpersoner 1. Var och när hölls konferensen? 2. Kan du berätta lite om bakgrunden till konferensen/utbildningsinsatsen? 3. I vilket sammanhang genomfördes konferensen/utbildningsinsatsen? 4. Genomförde ni någon egen utvärdering? 5. Genererade konferensen/utbildningsinsatsen några nya aktiviteter (ex. ytterligare kompetensförsörjning, samverkan mellan yrkesgrupper, preventions- eller behandlingsinsatser) på lokal nivå? 6. Genererade konferensen/utbildningsinsatsen några nya kontakter och samarbetspartners på lokal nivå? 7. Genererade konferensen/utbildningsinsatsen några nya aktiviteter (ex. ytterligare kompetensförsörjning, samverkan mellan yrkesgrupper preventions- eller behandlingsinsatser) på regional nivå? 8. Genererade konferensen/utbildningsinsatsen några nya kontakter och samarbetspartners på regional nivå? 9. Kan du nämna något om framtiden (generellt och för din egen del). 10. Känner du till att Nationella Cannabisnätverket tagit fram utbildningsfilmer, och i så fall har du använt någon av dem? 11. Finns det något du vill tillägga vad gäller identifierade effekter (positiva som negativa). Sida 15