V E R K S A M H E T S P L A N Verksamhetsplan 2012

Transkript

1 V E R K S A M H E T S P L A N Verksamhetsplan 2012

2 2 V E R K S A M H E T S P L A N

3 Innehåll V E R K S A M H E T S P L A N Generaltulldirektören har ordet Verksamhetsplanens strategiska del Tullverkets strategiska inriktning Värdegrund och medarbetarfilosofi Löpande verksamhet Tullverkets förändringsverksamhet och Målbild Strategiska inriktningar Verksamhetsplanens taktiska del Regleringsbrevets mål Skattefelet (Mål 1) Analys och kontroller av in- och utförselrestriktioner (Mål 2) Säkerställande av uppbörd (Mål 3) Organiserad och storskalig brottslighet (Mål 4) Narkotikabekämpning (Mål 5) Storskalig eller frekvent illegal införsel (Mål 6) Ekonomisk brottslighet (Mål 7) Utvecklingsprojekt Uppdrag i regleringsbrevets avsnitt 1.2 Övriga mål och återrapporteringskrav En gemensam strategi för kontroll och samverkan (Övriga mål) Förebyggande arbete i form av service och information (Övriga mål) Enkla och tidsenliga regler (Övriga mål) Brottsutbytesfrågor (Övriga mål) IT för en grönare förvaltning (Övriga mål) Internationellt samarbete (Övriga mål) Uppdrag i regleringsbrevets avsnitt e-tull och den moderniserade tullkodexen Postförsändelser Kontroll av illegal privat in försel av animaliska produkter Utgiftsprognoser Uppdrag prioriterade riskområden Riskområden Övriga uppdrag Miljöledningssystem Avstämning med Jordbruksverket Säkerhet och beredskap Förstärkt juridisk funktion Riskinventering gällande otillåten påverkan Arbetsgivarpolitiska frågor Kompetensstrategi Ett aktivt medarbetarskap och ledarskap Genomförande av handlingsplan för utveckling av Tullverkets ledningskommunkation Förbättringsarbete i syfte att öka näringslivets förtroende för Tullverket Framtagning och förankring av kanalstrategi Arvodesanställningar Utlandsstationerade tjänstemän Budget Resurser Budgetramar och låneramar Uppföljning Uppföljningens innehåll Rapportering Dialoger BILAGOR 1. Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Tullverket Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Driftbudget Investeringsbudget Uppföljning av planer Revisionsplan Kalender

4 4 V E R K S A M H E T S P L A N Generaltulldirektören har ordet Tullverkets verksamhetsplan är ett verktyg som hjälper oss att beskriva vad vi har framför oss, både under innevarande verksamhetsår och på litet längre sikt. Innehållet i verksamhetsplanen är en angelägenhet för alla oss som arbetar i Tullverket. Den ger en bra bild av vad vi vill åstadkomma som ETT TULLVERK och hur vi i enlighet med vårt uppdrag ska dra nytta av alla verksamheter som finns samlade inom myndigheten. Under hösten 2011 har jag haft förmånen att möta många medarbetare runt om i organisationen. Det har varit möten som skiftat till sin form och karaktär, men en sak har de alla haft gemensamt de har förmedlat känslan av stolthet över att arbeta i en myndighet som har en viktig uppgift i samhället. Tullverket har ett viktigt uppdrag, som på många sätt är unikt. Vi är den enda myndigheten i Sverige som har kunskap och förmåga att arbeta med hela kedjan i varuflödet. Vår uppgift är att kontrollera varuflödet och säkerställa en korrekt uppbörd. Vi ska också säkerställa konkurrensneutral handel och bidra till ett säkert samhälle. Och vi ska göra det på ett sätt som förtjänar förtroende från medborgare, företag och uppdragsgivare. Vi har alla förutsättningar för att lyckas med vårt uppdrag. Tullverket är en väl fungerande myndighet, det har jag varit noga med att betona under mina första månader som chef för myndigheten. Vi är stolta över vår myndighet och vi har enats om ett förhållningssätt till vårt arbete och våra arbetskamrater i vår gemensamma värdegrund. Vi har en medarbetarfilosofi som hjälper oss att leva upp till värdegrundens intentioner. Och sist men inte minst i Målbild 2015 har vi en bild av vart vi vill och i förändringsprogrammet Ett integrerat och effektivt Tullverk har vi stakat ut vägen dit. Under 2012 ska vi ska fokusera våra resurser och våra ansträngningar på att förverkliga och konkretisera det tankearbete och den planering som ligger till grund för förändringsarbetet. För även om vi är en väl fungerande myndighet återstår många utmaningar. Som ordförande i SFA (Styrgruppen för strategiskt förändringsarbete) kommer jag att leda förändringsarbetet med stöd av Tullverkets ledningsgrupp. Men det kräver alla medarbetares engagemang och delaktighet för att vi ska lyckas nå Målbild 2015 fullt ut. Här har inte minst alla chefer i Tullverket ett stort ansvar, för att skapa delaktighet och trygghet i tider av förändring. Det fortsatta förändringsarbetet för att nå Målbild 2015 är viktigt också för att stärka bilden av Tullverket som en modern och effektiv myndighet. En attraktiv myndighet som står sig väl i konkurrensen om framtida arbetstagare. Tillsammans har vi de bästa förutsättningarna för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag under 2012 med goda resultat och samtidigt komma en rejäl bit längre i arbetet med att skapa ETT TULLVERK som är rustat för framtidens utmaningar. Med andra ord full fart framåt! Therese Mattsson Generaltulldirektör

5 Nu är det framåt som gäller! V E R K S A M H E T S P L A N Foto: Kristian Berlin

6 6 V E R K S A M H E T S P L A N Verksamhetsplanens strategiska del Tullverkets verksamhetsplanering delas in i en strategisk, en taktisk och en operativ del. Verksamhetsplanen beskriver den strategiska och den taktiska delen. Både kärnverksamheten och stödverksamheten ska därutöver slutföra den operativa planeringen i form av handlingsplaner. Verksamhetsplanens strategiska del redogör för Tullverkets övergripande uppdrag och mål. Den beskriver också Tullverkets uppgifter och verksamhet. Den strategiska delen syftar till att ge en helhetsbild av Tullverkets långsiktiga inriktning. Uppdraget Riksdag och regering är Tullverkets uppdragsgivare. Tullverkets uppdrag beskrivs i förordning (2007:782) med instruktion för Tullverket, myndighetsförordning (2007:515), genom årliga regleringsbrev samt genom budgetpropositionen. Instruktionen anger att Tullverket ska: 1. fastställa och ta ut tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, och 2. övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs.

7 V E R K S A M H E T S P L A N När Tullverket fullgör sina uppgifter ska det verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras såväl för näringsliv och allmänhet som inom Tullverket. Tullverket ska vidare tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och så att det legitima varuflödet inom Europeiska unionen inte hindras. Instruktionen fastställer att Tullverket är en av Sveriges uppbördsmyndigheter vars uppgift är att ta in tull, skatter och avgifter samt arbeta för att minska skattefelet och uppbördsfelet. Tullverket är en del i samhällets gränsskydd med uppgift att förhindra olaglig införsel av varor i Sverige och EU. Detta innebär att Tullverket har till uppgift att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. En primär inkomstkälla för den organiserade brottsligheten är smuggling, vilket innebär att Tullverket har en nyckelroll i statens bekämpning av den organiserade brottsligheten. Tullverkets uppdrag är också att effektivisera de rutiner som är knutna till tullproceduren så att handeln med varor underlättas och blir enklare. Myndighetens ansvar beskrivs i myndighetsförordningen (2007:515): Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheterna Externt hushållar väl med statens medel. Figur 1: Från uppdrag till Målbild 2015 Tullverkets strategiska inriktning Inom Tullverket ska arbetet inom all verksamhet bidra till att uppfylla uppdraget i enlighet med instruktionen och regleringsbrevet. Efterlevnaden av in- och utförselreglerna påverkas positivt av att privatpersoner och företag har gott förtroende för Tullverket. Därför är det viktigt att handläggningstider, rättstillämpning och kontroller är enhetliga så att alla behandlas lika. I det dagliga arbetet skapas förtroende också genom hög kvalitet på de olika kontrollinsatser som Tullverket utför samt genom ett förebyggande service- och informationsarbete. Tullverket har omsatt sitt uppdrag i en vision: ETT TULLVERK med effektiva och moderna arbetsmetoder förenklar det legala och förhindrar det illegala. Ordalydelsen i Tullverkets vision och dess intentioner har konkretiserats i Målbild Målbilden beskriver ett önskat läge för hur Tullverket ska fungera år Utifrån uppdraget, och i enlighet med instruktionen och regleringsbrevet, formuleras verksamhetsmål som beskrivs i den årliga verksamhetsplanen. Chefers och medarbetares förhållningssätt, en effektiv löpande verksamhet och en strukturerad förändringsverksamhet är faktorer som samverkar i skapandet av det läge som beskrivs i Målbild Uppdraget Strategisk utmaning Målbild 2015 Internt I enlighet med de krav som ställs i förordningar och regleringsbrev redogör Tullverket i sin årliga verksamhetsplanering för hur arbetet på myndigheten ska bedrivas under verksamhetsåret. Värderingar Värdegrund, Medarbetarundersökning Löpande verksamhet Åtgärder Riskanalys och angreppssätt Ett integrerat och effektivt Tullverk Målbild 2015 Förändringsverksamhet Förändringsprogram

8 8 V E R K S A M H E T S P L A N Värdegrund och medarbetarfilosofi Chefer och medarbetares inställning till sitt arbete och sin arbetsplats påverkar resultatet av det arbete som utförs inom Tullverket. Arbetet med en gemensam värdegrund och medarbetarfilosofi ska stärka samhörighet och på sikt bidra till goda resultat. Värdegrund Tullverkets värdegrund är en förutsättning för visionen om ETT TULLVERK. Allt arbete inom myndigheten utgår från en gemensam värdegrund som vägleder oss för hur vi agerar professionellt, såväl internt mot varandra som externt. Genom att införliva vår värdegrund i det dagliga arbetet skapas förutsättningar för att realisera Tullverkets mål och inriktning. Värdegrunden består av tre begrepp: Helhetssyn I ETT TULLVERK ser vi till helheten. Genom att vi är professionella och drar nytta av allas kompetenser och erfarenheter ökar vår förmåga att lösa uppgifter. Vi samverkar internt och externt, och vi når våra utmanande mål. Ansvarstagande Vi tar ansvar för våra handlingar gentemot varandra, våra uppdragsgivare, våra kunder och allmänheten. Alla vågar fatta och genomföra beslut. Vi tar ansvar för vår egen och Tullverkets utveckling. Vi har tillit till varandra och bemöter varandra med respekt. Nytänkande Allas idéer och erfarenheter är viktiga och alla bidrar i arbetet med Tullverkets utveckling. Vi arbetar i en verksamhet i ständig utveckling, där nytänkande och förmåga till förnyelse är en förutsättning för vår framgång. Som ett komplement till värdegrunden har Tullverkets medarbetarfilosofi tagits fram. Den beskriver vad som menas med ett aktivt medarbetarskap och innehåller punkterna: Lyssna, visa respekt och intresse för andra samt vara rak och ärlig i min kommunikation och stå för mina åsikter. Uppträda professionellt, vara stolt i min yrkesroll samt ha respekt för och visa tillit till andras yrkesroller. Ha kunskap om och arbeta enligt arbetsgruppens mål och förstå hur dessa är en del av Tullverkets övergripande mål, strategier och prioriteringar. Veta mitt ansvar och mina befogenheter vilket ger mig trygghet i min roll. Detta gör att jag vågar fatta beslut som jag genomför, följer upp och tar konsekvenserna av. Kommunicera, samverka och arbeta över verksamhetsgränserna samt aktivt dela med mig av mina kompetenser och erfarenheter för att öka min och andras förståelse för helheten och vår roll i helheten. Ta eget initiativ till, vara lyhörd för och uppmuntra andra till förändringar som skapar mervärde för verksamheten. Ge och ta emot feedback för att utvecklas, lära och växa som människa och medarbetare. Värdegrunden och medarbetarfilosofin ska fungera som underlag och utgångspunkter i diskussioner på arbetsplatsträffar och chefsdagar. Löpande verksamhet I den löpande verksamheten utförs det arbete som ska leda till de resultat som krävs för att nå regleringsbrevens mål om uppbörd och kontroller av inoch utförselrestriktioner. Uppbörd Tullverket ska fastställa och ta ut tullar, skatter samt avgifter i samband med in- och utförsel av varor. Uppbörden ska vara korrekt och bidra till att finansiera den offentliga sektorn. Målet om uppbörd omfattar både arbetet med att minska skattefelet och uppbördsfelet. För att få en mer enhetlig bild av skattefelet inom Tullverkets verksamhetsområde behöver en bedömning göras av både uppbördsbortfall i det legala varuflödet och mörkertalen för den illegala införseln av alkohol och tobak. Tillsammans utgör dessa det totala skattefelet. Det är en utmaning för Tullverket att förenkla och effektivisera tullproceduren samtidigt som varuflödet ska övervakas och kontrolleras. Det ställer krav på att Tullverket kan förenkla för de företag och privatpersoner som gör rätt från början och samtidigt kan upptäcka de som gör fel. Målet är att

9 V E R K S A M H E T S P L A N det legala varuflödet över gränserna inte ska störas i onödan. Myndighetens resurser ska i stället koncentreras på att kontrollera det som behöver kontrolleras. Vi ska störa dem som ska störas. Ett sätt att minska skattefelet och uppbördsfelet är att se till att kontroller utförs på ett bra sätt med god kvalitet. Det ställer i sin tur krav på bra analysmetoder för riskbedömningen som ligger till grund för kontrollerna. Tullverket ska utveckla sin analysverksamhet så att träffsäkerheten förbättras i kontrollerna. Dessutom ska resurserna i uppbördsverksamheten koncentreras till områden med hög risk för skattefel. Förebyggande informationsinsatser och service som förklarar hur tullproceduren går till bidrar också till att minska skattefelet och uppbördsfelet. Tullverket ska hjälpa seriösa företag genom att se till att det ska vara enkelt för dem att göra rätt och genom att skydda dem från illojal konkurrens från företag som får fördelar av att medvetet göra fel. Andra inslag i det förebyggande arbetet är att lämna förslag till lagändringar, tillhandahålla information som är lätt att förstå, ta fram enkla blanketter och samverka på olika sätt, exempelvis med branschorganisationer. Utvecklingen av nya elektroniska tjänster ska fortsätta och bli mer standardiserad samtidigt som informationen blir så behovsanpassad som möjligt. Det är viktigt att fortsätta utveckla metoder för att kunna mäta effekterna av de samordnade kontrolloch informationsinsatserna, så att det går att säkerställa att insatserna får optimal effekt på uppbörden. En förändrad omvärld som blir alltmer internationell och rörlig ställer krav på att nya risker kan identifieras. För att hantera risker i omvärlden behöver vi utveckla såväl nationellt som internationellt samarbete. Det gränsöverskridande varuflödet, en alltmer globaliserad ekonomi samt Sveriges medlemskap i EU innebär att Tullverket måste arbeta internationellt för att säkra en korrekt uppbörd och ett säkert varuflöde. I det internationella samarbetet ska Tullverket driva och verka för att den internationella inriktningen styrs mot Tullverkets uppdrag om uppbörd och att restriktionerna inom området miljö, säkerhet och hälsa följs. Tullverket ska utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer för det internationella arbetet på ett sådant sätt att Tullverkets mål kan uppnås, att Tullverket kan vara med och påverka utformningen av lagstiftningen och att informationsutbytet inom EU och med andra internationella samarbetspartner som exempelvis World Customs Organization (WCO) och frihandelsområden ökar. Den internationella agendan utgör tillsammans med Tullverkets landstrategi grund för inriktning och prioritering av det internationella samarbetet. Tullverkets internationella engagemang ska också verka för att det administrativa arbetet kring tullproceduren förenklas för att underlätta för privatpersoner och företag att göra rätt från början. Det gör vi exempelvis genom att aktivt delta i arbetet med elektronisk tullhantering (e-customs) eftersom regelförenklingar rörande tullproceduren oftast avser hela EU. Kontroll av in- och utförselrestriktioner Tullverkets uppgift är att se till att in- och utförselrestriktioner efterlevs inom alla områden och varuflöden. I regleringsbrevet identifieras in- och utförselrestriktioner inom områdena hälsa, miljö och säkerhet. Områdena narkotika samt storskalig eller frekvent in- och utförsel av alkohol och tobak prioriteras särskilt i regleringsbrevet och lyfts fram i egna mål. Även om Tullverket måste prioritera sina kontrollinsatser ska hela varuflödet övervakas. Det förutsätter att Tullverket kan överblicka varuflödet. Helhetsbilden, från vilken vi prioriterar kontrollerna, bygger på information från analysverksamheten och från andra tillsynsmyndigheter. Arbetet med att skapa en så bra helhetsbild som möjligt ska fortsätta för att kunna prioritera kontrollinsatser effektivt.

10 10 V E R K S A M H E T S P L A N Illegal införsel av varor finansieras till stor del av internationell organiserad brottslighet. Det ställer höga krav på Tullverkets internationella samarbete så att bekämpningen av den organiserade brottsligheten koordineras på ett effektivt sätt. Tullverket deltar i det arbetet både genom att ingå i internationella samarbeten och genom egna utredningar. Målen i regleringsbrevet används som stöd vid beslut om vilka aktiviteter Tullverket ska delta i. Dessutom ska Tullverket aktivt delta i regeringens satsning på samordnade myndighetsinsatser mot grov organiserad brottslighet (GOB). Slutligen ska Tullverket också bekämpa grov organiserad brottslighet via egna utredningar. Tullverkets strategi avseende gränsskydd är dels att genom sin närvaro, övervakning och kontroll vid gränsen bidra till brottsprevention, dels att ingripa vid tillfällen då ett ingripande bedöms leda till bekämpning av brottslig verksamhet. Gränsskyddskontrollerna ska baseras på aktuella riskbedömningar och uppdaterade hotbilder. Att Tullverket är synligt vid Sveriges gränser försvårar genomförandet av brottsliga aktiviteter. Social brottsprevention syftar till att påverka attityder till droger och annan tullbrottslighet. Förhoppningen är att Tullverket på detta sätt kan bidra till en minskad brottslighet och ökad acceptans för de lagar som gäller. Beslutet om att införa föranmälan vid EU:s yttre gräns medför att Tullverket får information om försändelser och gods i ett tidigare skede än vad som är fallet i dag. Det ökar Tullverkets möjligheter att analysera och planera kontroller. På sikt bör det öka möjligheterna att skapa en mer flexibel kontrollverksamhet. Tullverkets övergripande processkarta Många olika arbetsuppgifter utförs inom Tullverket för att klara uppdraget om uppbörd och kontroll av in- och utförselrestriktionerna. Det är viktigt att det finns hög kompetens inom varje verksamhetsområde, men det är också angeläget att det finns ett bra samarbete dem mellan. För att klargöra sambanden finns en processkarta på övergripande nivå (se figur 2 nedan). Arbetet med att beskriva respektive process kommer att fortsätta under Figur 2: Tullverkets övergripande processkarta Ledningsprocesser Kärnprocesser Analysera och selektera Klarera varor och transportmedel Genomföra fysisk kontroll Hantera brott Utfärda certifikat och tillstånd Följa upp operatör och ärende Kärnverksamhetens stödprocesser Informera och utbilda Prioritera och planera åtgärd Hantera uppbörd Hantera överklagan Hantera statistik Stödprocesser

11 V E R K S A M H E T S P L A N Figur 3: Tullverkets Målbild 2015 Förändringsprogrammet: Ett integrerat och effektivt Tullverk Omställning IT Standardisering & automatisering Selektering Ledarskap, kompetens & flexibilitet Målbild 2015: Tullverket Ett med varuflödet Förändringsverksamhet och Målbild 2015 Målbild 2015 beskriver ett önskat läge för Tullverket år För att nå målbilden krävs att arbetssätt förändras. För att se resultat av målbildsarbetet är ett effektmål satt på tullverksnivå om 50 procent reducerade ledtider och 50 procent ökad kvalitet. Verksamhetsstrategin tydliggör Tullverkets långsiktiga prioriteringar för att utföra uppdraget och uppnå visionen. Strategin sätter ramarna för verksamhetsplaneringen på taktisk och operativ nivå. Den är formulerad utifrån fyra initiativ, som Tullverket långsiktigt kommer att prioritera och som ska beaktas i de handlingsplaner som tas fram i organisationen. Det innebär att de förändringar i arbetssätt som sker, både för enskilda medarbetare och enskilda enheter, ska ske inom ramen för dessa initiativ. Initiativen är: Standardisering och automatisering Selektering Ledarskap, kompetens och flexibilitet Omställning IT Förändringsarbete inom en del av verksamheten medför ofta, direkt eller indirekt, påverkan på andra delar av myndighetens verksamheter. Arbetet behöver därför ske integrerat mellan olika avdelningar och enheter så att synergieffekter kan tas till vara. Planering och uppföljning ska ske på ett så likartat sätt som möjligt i hela organisationen. I förändringsarbetet ska budget och rättssäkerhet beaktas. Verksamheten ska utvecklas på ett sådant sätt att den blir bättre utan att kostnaderna ökar. För att underlätta prioriteringar och för att förstå vilka effekter en förändring får på ekonomin behövs uppföljningsbara rutiner och system. Utvecklingsinsatser ska gå att spåra så att dess konsekvenser kan utvärderas. Det ska vara möjligt att få information om verksamheten för att kunna bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet. Initiativet Standardisering och automatisering Initiativet innebär förändringar i ärendehanteringen, självbetjäning och beställarverksamheten. En bra ärendehantering ska ge en bättre grund för prioritering och selektering så att träffsäkerheten ökar i kontrollerna av varuflödet. Det innebär att förändringar mot en mer enhetlig ärendehantering måste bidra till en mer enhetlig bild av informationen som ligger till grund för beslut om kontroller. Förändringar ska även tydliggöra roller och ansvar i informationsflödet. En minskad manuell hante-

12 12 V E R K S A M H E T S P L A N Foto: Pierre Mens ring minimerar risken för felinmatningar, befäster standardiserade arbetssätt och minskar graden av personberoenden. Parallellt med införandet av en effektivare och mer digitaliserad ärendehantering ska en ökad grad av självbetjäning införas. Det innebär att den part som ska lämna eller hämta information gör arbetet själv. Självbetjäning frigör resurser internt, minskar risken för fel och effektiviserar uppgiftslämnande och -hämtande. Självbetjäning ska införas där nyttan är som störst, inom såväl kärnverksamhet som stödverksamhet. Genom att standardisera beställningar ska leveranser av tjänster inom stödverksamhet och utvalda delar av kärnverksamheten, såsom informationsinhämtning och analys, bli tydligare. Den interna beställarförmågan ska byggas upp successivt. Initiativet Selektering För att klara sitt uppdrag behöver Tullverket på ett effektivt sätt kunna identifiera risker i omvärlden och i organisationen. Riskerna utgör annars ett hinder för att vi ska kunna nå våra mål. Genom att den nationella enheten överblickar hela analysverksamheten ger underlaget en mer komplett bild av de risker som kan komma att påverka Tullverkets arbete. Vi ska dra nytta av att analysverksamheten samlats under ett tak och levererar underlag till hela organisationen. Angreppssättet för en bättre selektering är effektiv samverkan med operatörer och andra myndigheter samt en effektiv informationshantering med fokus på att se mönster, hantera avvikelser och prioritera. Tullverket ska även utveckla arbetet med fördjupade analyser. Metoder och verktyg för selektering ska bli tydligare. Nya metoder för att mäta och analysera effekter av genomförda insatser utvecklas, bland annat pågår projekt att mäta effekten av vårt förebyggande arbete. Detta ökar kunskapen om vilka insatser som är mest effektiva och kommer i förlängningen leda till bättre beslutsunderlag vid val av nya insatser. En förbättrad analysverksamhet ger ökade möjligheter att bekämpa grov organiserad brottslighet. Arbetet inom tullkriminalen ska bedrivas på ett sådant sätt så att övriga organisationen kan dra nytta av den kunskap som finns inom tullkriminalverksamheten.

13 V E R K S A M H E T S P L A N Initiativet Ledarskap, kompetens & flexibilitet Initiativet ska säkerställa att ledarskapet, kompetensen och flexibiliteten ska vara tillräckligt hög för att kunna möta de utmaningar som Tullverket ställs inför. Strategier för ledarskap och kompetens ska syfta till att både chefer och medarbetare bidrar till ett handlingskraftigt arbetsklimat. Tullverket har en kompetensstrategi samt en medarbetarfilosofi som utgör grunden för en tydligare rollfördelning och en tydligare ledning och styrning. Tullverkets chefer ska förstå sin roll och agera som ett enat ledarkollektiv med ett coachande förhållningssätt. Mål- och resultatstyrning innebär utmaningar i att delegera, ställer krav på regelbunden återkoppling av resultat och utkrävande av ansvar. Annars finns det risk för att planerade förändringar eller beslut inte genomförs och att förbättringar uteblir. Chefer inom Tullverket ska ha ett tydligt definierat ansvarsområde och chefsbefattningar tillsättas endast på de nivåer där de gör reell nytta. Tullverket ska ha ett långsiktigt perspektiv för rekrytering för att tillgodose kompetens inom olika områden. Detta inbegriper även en rekryteringsstrategi för högre chefsbefattningar. Utgångspunkt för rekryteringar av chefer och medarbetare är en tydlig kravprofil. Initiativet Omställning IT Som grund för IT-verksamheten finns Tullverkets nya IT-strategi från hösten Den klargör IT-verksamhetens roll som stöd för verksamhetens behov i arbetet för att uppfylla uppdraget. Det ska finnas en spårbarhet mellan det IT-stöd som tas fram och dess nytta för verksamheten, vilket leder till långsiktighet och helhetstänkande. IT-verksamheten stödjer Tullverkets långsiktiga strategier och verksamhetsmål, genom att tillhandahålla effektiva IT-tjänster som tillgodoser verksamhetens behov. IT-tjänster skapas i samverkan med verksamheten utifrån verksamhetsnytta och kostnadseffektivitet. Det finns verksamhetsområden i dag som inte har tillräckligt systemstöd. Ambitionen är att all administrativ tullhantering i framtiden ska ske elektroniskt. Omställning IT är en del av förändringsarbetet och samlar de projekt som rör IT-verksamheten. Syftet med Omställning IT är en stegvis övergång till standardsystem, standardiserade tjänster samt samverkanslösningar med andra myndigheter och externa partners för att skapa en ökad leveransförmåga. Denna övergång ska även säkerställa minskat personberoende samt minskad risk för störningar i varuflödet. Stödverksamhetens roll Tullverkets stödverksamhet finns inom områden som verksamhetsplanering, juridik, administration, kommunikation, HR-frågor och IT. Inom ramen för respektive område ska stödverksamheten stödja kärnverksamheten utifrån tre förhållningssätt: 1. Kontrolluppdrag Stödverksamheten har en kontrollerande uppgift, som innebär att de inom sina respektive områden har en styrande och kvalitetssäkrande roll, utifrån regleringsbrev, lagar, avtal, normer, policy, riktlinjer och andra beslut. I detta arbete ingår att förebygga och åtgärda brister, utvärdera och följa upp. 2. Stödjande uppdrag I den stödjande rollen ska stödverksamheten tillföra Figur 4:Omställning verksamhet Omställning Verksamhet FRÅN TILL EFFEKT Svag efterlevnad av fattade beslut Tydlig ledning och styrning Tydlig riktning Fria arbetsflöden Standardisering Enhetlighet Stuprörstänkande Behovsbaserad samverkan Resursoptimering Begränsad analys Prioritering ur ett helhetsperspektiv Optimerat kontrollresultat

14 14 V E R K S A M H E T S P L A N ett värde till kärnverksamheten, genom att bidra med nya idéer, utveckling och lösningar utifrån sina respektive specialistkompetenser. Tillsammans med kärnverksamheten ska stödverksamheten skapa insikter om möjliga förändringar och förbättringar, för att därefter gemensamt kunna initiera ett verksamhetsstyrt utvecklingsarbete. 3. Serviceuppdrag Stödverksamheten ska ge service och producera tjänster och produkter som svarar upp till kärnverksamhetens behov och avlastar deras operativa verksamhet. Det kontrollerande uppdraget svarar upp till den strategiska inriktningen, det stödjande uppdraget svarar upp till den taktiska inriktningen och serviceuppdraget svarar upp till den operativa inriktningen. Sammanfattning Uppdrag Tullverket ska säkerställa en korrekt uppbörd. Detta gäller både skattefelet och uppbördsfelet. Tullverket ska säkerställa att in- och utförselrestriktioner efterlevs. Strategiska inriktningar Kunskapen om varuflödet ska förbättras så att Tullverket kan arbeta med visionen om att förenkla det legala och förhindra det illegala varuflödet. Kontroll, service och information ska samordnas på ett sådant sätt att det är möjligt för företagen att göra rätt från början utan att det uppstår risk för uppbördsbortfall. Standardiserade lösningar till företagen är ett viktigt inslag. En tydlig ledning och styrning med utgångspunkt i en helhetsbild av verksamheten ska utgöra grunden för prioriteringar. Intern och extern samverkan är kritiska faktorer för Tullverkets utveckling. Analysverksamheten ska förbättras så att selekteringsförmågan och träffsäkerheten förbättras inom alla kontrollområden. Bekämpningen av grov organiserad brottslighet och narkotika är de viktigaste delarna i Tullverkets brottsbekämpning. Arbetet inom tullkriminalen ska bedrivas på ett sådant sätt så att övriga organisationen kan dra nytta av den kunskap som finns inom tullkriminalverksamheten. Beställarrollen ska utvecklas inom hela verksamheten. Det gäller både vid beställningar internt och vid beställningar från externa leverantörer. Graden av datorisering ska öka. Vissa delar av Tullverkets verksamhet är utpräglat datoriserad medan andra delar fortfarande sköts manuellt. Tullverket ska kontinuerligt effektivisera sin verksamhet för att klara förändrade krav med en budget i balans. Förändringsverksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den skapar synergieffekter i verksamheten och möjliggör värderealisering. IT-verksamhetens leveransförmåga ska säkerställas och öka. Tullverket ska ha en plan för att långsiktigt säkra de kompetensbehov som krävs för framtida måluppfyllelse. Genom det internationella samarbetet ska Tullverket driva och verka för att den internationella inriktningen styrs mot Tullverkets faktiska uppdrag kring uppbörd och efterlevnad av restriktioner inom området miljö, säkerhet och hälsa.

15 V E R K S A M H E T S P L A N Verksamhetsplanens taktiska del Den taktiska delen är uppbyggd utifrån de mål och uppdrag som regeringen ger i regleringsbrevet. Syftet med den taktiska delen är att beskriva vad vi måste genomföra under verksamhetsåret. I den taktiska delen skiljer vi på resultat och angreppssätt. Resultat är vad vi ska uppnå och angreppssätt hur vi ska uppnå det. Det finns indikatorer för hur vi ska mäta både resultat och angreppssätt för att vi ska kunna följa att utvecklingen går åt önskvärt håll. Samma indikatorer kan ligga kvar över flera år. Figur 5: Relationen mellan instruktionen och regleringsbrevet Fastställa och ta ut tullar, mervärdesskatt och andra skatter så att en riktig uppbörd kan säkerställas Övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs Mål 4 Mål 3 Mål 7 Mål 1 Mål 6 Mål 5 Mål 2 Tullverket ska verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras för såväl näringsliv och allmänhet som inom Tullverket. Tullverket ska dessutom tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och så att det legitima varuflödet inom Europeiska unionen inte hindras. Regleringsbrevets mål Tullverkets uppdrag som det beskrivs i instruktionen och myndighetsförordningen stämmer väl överens med innehållet i Tullverkets regleringsbrev. Tullverket har därför valt att planera och följa upp verksamheten med utgångspunkt i regleringsbrevets mål. Instruktionens relation till regleringsbrevets mål beskrivs i figuren ovan.

16 16 V E R K S A M H E T S P L A N Skattefelet m å l 1 Tull, skatt och avgifter ska fastställas så att skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen (skattefelet) blir så liten som möjligt. D å t e r r a p p o r t e r i n g Tullverket ska beskriva vidtagna åtgärder för att minimera skattefelet för tull, skatt och avgifter samt göra en bedömning av i vilken grad skattefelet har förändrats. Av beskrivningen ska dessutom framgå: Skattefelet totalt och fördelat på tull, skatt och avgifter. Kvaliteten på de av företagen lämnade uppgifterna i samband med import. Tullverkets tolkning av mål 1 Tullverkets tolkning av målet är att med skattefelet avses såväl varor som feldeklarerats som så kallad olaga införsel i det legala flödet. Korrekt uppbörd och säkerställande av konkurrensneutraliteten ska uppnås. Syftet med målet är att se till att uppgifter lämnade av företagen i samband med import är fullständiga (all import deklareras) och korrekta. Genom en fokusering på högriskområden avseende skattefelet, uppstår synergieffekter som innebär att mål 1 bidrar även till måluppfyllelsen för mål 7. Det är angeläget för Tullverket att fokusera satsningarna mot korrekt uppbörd på de områden där Tullverket anser sig kunna göra störst nytta. Tullverkets resultat Skattefelet ska minska. Förändring av skattefelet måste ses på lång sikt, eftersom nya riskområden kan identifieras och de kan påverka uppskattningen av skattefelet. Resultatindikatorer Skattefelet 1 i procent av den skattade totalt debiterade uppbörden: 5 % Andel korrekt uppbörd av den totala uppbörden: 98 % Andel deklarationer korrekta ur uppbördssynpunkt: 70 % Andel deklarationer utan allvarliga fel: 98 % Ansvarig för samtliga indikatorer: EH Tullverkets angreppssätt Tullverkets utgångspunkt är att effektiva kontroller och god service samverkar för att nå en hög kvalitet på avlämnade uppgifter. Målet oavsett angreppssätt är att avlämnade uppgifter ska vara rätt från början. För de företag som kan och vill göra rätt är de förebyggande insatserna ofta en effektiv åtgärd för såväl Tullverket som näringslivet. Det betyder att Tullverket ska nå målet både genom förebyggande insatser som ger företagen goda förutsättningar att göra rätt och genom en kontrollverksamhet som riktas mot högriskområden. Insatserna ska leda till ett varaktigt korrekt beteende. Riskbaserat urval ska utgöra grunden för Tullverkets kontroll-, uppföljnings- och informationsinsatser. Nedan utvecklas angreppssätten för 2012 närmare. 1. Samordnade kontroll- och informationsinsatser Högriskområden ska identifieras avseende såväl olika tullförfaranden som trafikflöden och de allvarligaste hoten beskrivas. Samordnade insatser, där flera verksamheter deltar, ska planeras och genomföras. Genom att angripa ett riskområde på bred front kan Tullverket både granska uppgifter och kontrollera enskilda operatörer samt genomföra informationsinsatser som når många och därmed förebygga att nya fel uppstår. Det valda angreppssättet delas in i fyra faser: analys, planering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Analyserna ska resultera i val av riskområden för vilka kontrollplaner ska upprättas. Kontrollplanerna ska beskriva vilka samordnade insatser som ska genomföras. 1 Förändring av skattefelet måste ses på lång sikt, eftersom nya riskområden kan identifieras som kan påverka uppskattningen av skattefelet (utveckling av metoden). En uppskattning av skattefelet görs årligen och utgår från olika källor till exempel importuppgifter ur Efterkontroll datalager (EKD), kvalitetsmätningar, urvalsundersökningar, strategiska och operativa analyser. Det sker en ständig metodutveckling och uppskattningen ger ingen ögonblicksbild utan återspeglar den samlade kunskapen som finns när uppskattningen görs. Det går därför inte att jämföra skattefelet från ett år till nästa, utan det ska ses som ett underlag för dialog om vilka åtgärder som behövs för att på sikt kunna minska skattefelet.

17 V E R K S A M H E T S P L A N I kontrollplanerna ingår informationsinsatser, initialkontroller, tillståndsuppföljningar, kvalitetsrevisioner och efterkontroller. Vissa kontrollinsatser kommer vara gemensamma för BB och EH, till exempel insatser i utvalda trafikflöden. 2. Riskbaserat urval utgör grunden Riskbaserat urval ska utgöra grunden för Tullverkets kontroll-, uppföljnings- och informationsinsatser. Riskanalys ska användas för att identifiera högriskområden avseende såväl deklarerade som odeklarerade varor. Det är viktigt att kunna selektera ut de sändningar där det föreligger hög risk för fel, för att undvika onödiga störningar i företagens handelsflöden. Därmed används också Tullverkets resurser på ett effektivt sätt. Enligt tillämpningsföreskrifterna till tullkodex ska urvalet för kontroll av varusändningar eller deklarationer innehålla ett slumpmässigt element. Vid utvecklingen av nya elektroniska lösningar för tullprocedur och riskhantering beaktas kravet på inslag av slumpmässighet. Under tiden används temporära lösningar, exempelvis för slumpmässiga initialkontroller. 3. Förebyggande insatser i form av information, utbildningar och samverkan med andra myndigheter Tullverket ska jobba systematiskt med förebyggande insatser inom de områden och till de kundgrupper där insatserna gör störst nytta. Arbetet i de samordnade kontroll- och informationsinsatserna ska prioriteras. 4. Tillståndsgivning inklusive AEO-certifiering En effektiv tillståndsgivning ska säkra att villkoren för de olika tillstånden är uppfyllda och ökar förutsättningarna för att tillstånden används på ett korrekt sätt. Tullverket ska använda certifiering enligt AEO som en metod för att öka kvaliteten på avlämnade uppgifter, så att det blir rätt från början gällande såväl uppbörd, restriktioner som statistik. Ny gemenskapslagstiftning, med utökade krav, har fått till följd att samtliga tillstånd till förenklat deklarationsförfarande och lokalt klareringsförfarande är under omprövning. Under 2011 har omprövningar av tillståndshavare med de högsta import- och exportvärdena och/eller med låg solvens prioriterats. Senast den 1 april 2012 ska samtliga förenklingar vid övergång till fri omsättning med lokalt klareringsförfarande ha omprövats. 5. Initialkontroller Riskbaserade kontroller vid klareringstillfället, i form av varuundersökningar och dokumentkontroller, ska användas för att upptäcka vissa typer av uppbördsfel, till exempel felaktig klassificering eller felaktigt ursprung. 6. Uppföljning av tillstånd inklusive AEO-certifieringar Arbetet med såväl övervakning av tillstånd som uppföljning av att villkoren i tillstånden följs är en viktig del för att säkerställa uppbörden. Särskilt angeläget för detta mål är tillstånd med ekonomisk verkan. De framtagna riskindikatorerna ska utgöra grunden för urvalet. Väsentligt resultat ska i så hög utsträckning som möjligt nås i kontrollerna. Syftet är att öka träffsäkerheten i objekturvalen så att varje insats ger så bra resultat 2 som möjligt och därmed på sikt bidrar till att minimera skattefelet. Arbetet i de samordnade kontroll- och informationsinsatserna ska prioriteras. Insatserna ska leda till ett varaktigt korrekt beteende. 7. Kontroller i efterhand i form av eftergranskning, tullrevision samt kvalitetsrevision av AEO-certifierade företag Tullverkets efterkontroller ska inriktas på högriskområden. Arbetet i de samordnade kontroll- och informationsinsatserna ska prioriteras. Riskbaserat urval utgör grunden. Väsentligt resultat 3 ska i så hög utsträckning som möjligt nås i kontrollerna. Insatserna ska leda till ett varaktigt korrekt beteende. Syftet är att öka träffsäkerheten i objekturvalen så att varje insats ger så bra resultat som möjligt och därmed på sikt bidrar till att minimera skattefelet. Kvalitetsrevisioner genomförs i syfte att säkerställa att de certifierade företagens system för tullhantering håller god kvalitet. I de fall brister i hanteringen upptäcks eller där risk för felaktigheter finns ska operatören omgående åtgärda dessa och ett varaktigt korrekt beteende säkras. Vid behov lämnas ärendet över till tullrevision för åtgärd. Certifieringen ifrågasätts för operatörer som inte uppfyller kraven och om de inte åtgärdar felen får de sin certifiering indragen. 2 För varje kontrollområde definieras exakt vad som räknas som ett väsentligt resultat. 3 För varje kontrollområde definieras exakt vad som räknas som ett väsentligt resultat.

18 18 V E R K S A M H E T S P L A N Indikatorer på angreppssätt Återrapporteringen ska innehålla en beskrivning av hur arbetet bedrivits utifrån de angreppssätt som valts. Nivån på följande indikatorer ska redovisas och analyseras: Antal samordnade kontroll- och informationsinsatser: 4 4 Ansvariga: BB och EH Antal spärrar med inriktning mot uppbörd: 220 st/år Ansvarig: EH Antal tullinformationsinsatser: 250 st Ansvarig: EH Andel av de vid årsskiftet kvarvarande aktuella tillstånd som ska omprövas. Resultatmål: 50 % vid årets slut Ansvarig: EH Andel genomförda initialkontroller efter spärr som gett ett väsentligt resultat avseende uppbörd. Resultatmål: 13 % Ansvarig: EH Andel uppföljningar av högprioriterade tillstånd som gett väsentligt resultat: 60 % Ansvarig: EH Antal kontroller i efterhand 5 : Kvalitetsrevisioner 50 st, tullrevisioner 100 st (övriga nivåsätts inte) Ansvarig: EH Andel tullrevisioner med väsentligt resultat: 60 % Ansvarig: EH Andel företag som ändrat beteende (beträffande väsentligt resultat, uppbörd) efter revision av dem som följts upp 2011: 85 % Ansvarig: EH Antal utfärdade tulltillägg samt totalt belopp Ansvarig: EH 4 Två mot skattefelet (mål 1) och två mot hälsa, miljö och säkerhet (mål 2). 5 Redovisas uppdelat på tillståndsuppföljning, eftergranskning, tullrevision, kvalitetsrevision. Tillståndsövervakning redovisas under mål 2. Foto: Kristian Berlin

19 V E R K S A M H E T S P L A N Analys och kontroller av inoch utförselrestriktioner ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet m å l 2 Analys och kontroller av in- och utförselrestriktioner ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet. D å t e r r a p p o r t e r i n g Tullverket ska beskriva hur analys- och kontrollverksamheten särskilt inriktat kontrollerna av in- och utförselrestriktioner på hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Av beskrivningen ska dessutom antal upptäckta avvikelser, typ av avvikelse och viktigare kvantitetsuppgifter framgå. farligt avfall och ozonnedbrytande ämnen), skyddet av djur och växter, export eller utförsel av fisk från Östersjön samt växtkontroll. Till området säkerhet räknas bland annat radioaktiva ämnen, rådiamanter, redskap för tortyr, krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden, vapen samt varor som omfattas av sanktioner. Narkotika samt alkohol- och tobaksvaror är varor som också omfattas av målet, men de redovisas endast summariskt under detta mål. Detaljerad redovisning finns under mål 5 och 6. Tullverkets resultat Tullverket ska se till att bestämmelser om in- och utförselrestriktioner följs och att både analyser och kontroller avseende restriktioner särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Tullverket ska ha god kännedom om områden inom vilka de allvarligaste hoten mot hälsa, miljö och säkerhet finns för att kunna genomföra riskbaserade kontroller. Utgångspunkten för Tullverkets kontroller är att de ska vara riskanalys- och underrättelsebaserade och ha en hög träffsäkerhet. Tullverkets tolkning av mål 2 Tullverket har till uppgift att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Analys och kontroller riktade mot restriktioner ska ha särskilt fokus på området hälsa, miljö och säkerhet. Produkter som i in- och utförselsammanhang kan utgöra hot mot hälsa är exempelvis läkemedel, narkotika, missbrukssubstanser, produkter som omfattas av veterinära bestämmelser, alkohol, tobak och barnpornografi. Områden där det kan föreligga hot mot miljö är exempelvis kemiska produkter (inklusive avfall/ Resultatindikatorer Antal kontroller riktade mot hälsa, miljö och säkerhet: 100 % av medelvärdet Ansvarig: EH och BB Antal avvikelser, inklusive beslag: 110 % av medelvärdet Ansvarig: EH och BB Andel kontroller riktade mot hälsa, miljö och säkerhet som gett resultat 7 Ansvarig: EH och BB Tullverkets angreppssätt Analys och underrättelsearbete Tullverket samlar in och bearbetar information för att den ska kunna användas för urval av objekt för kontroll och för utrednings- och analysverksamhet. 6 Indikatorn mäter totala antalet kontroller i Tullverket riktade mot området. Antal kontroller utgör summan av antalet genomförda initialkontroller efter spärr (dokumentkontroller och varuundersökningar enligt TFS 1998:9 2 1) och antalet fysiska kontroller. Som fysiska kontroller räknas resandekontroll, godskontroll, kontrollvisitation inklusive gods samt övriga kontroller. 7 Indikatorn mäter andelen kontroller riktade mot hälsa, miljö och säkerhet som resulterat i en avvikelse. Kontroller som räknas in i indikatorn är genomförda initialkontroller efter spärr (dokumentkontroller och varuundersökningar enligt TFS 1998:9 2 1) som gett ett väsentligt resultat samt fysiska kontroller som resulterat i beslag/avvikelse. Som fysiska kontroller räknas resandekontroll, godskontroll, kontrollvisitation inklusive gods samt övriga kontroller.

20 20 V E R K S A M H E T S P L A N Foto: Hillevi Rönström Riskbaserat urval ska utgöra grund för Tullverkets kontroll-, uppföljnings- och informationsinsatser. Riskanalys ska användas för att identifiera högriskområden avseende såväl deklarerade som odeklarerade varor. Särskilt fokus ska ligga på samordnade insatser, där flera verksamheter deltar, inom utvalda riskområden Kontroller Tullverket ska genomföra kontroller i det kommersiella handelsflödet från och till tredje land med utgångspunkt i de uppgifter som lämnas. Tullverket ska också genomföra kontroller i form av lastkontroller, kontrollvisitationer och kontroll av resande, med syfte att upptäcka varor som inte anmälts. Kontroller ska utföras såväl vid gräns mot tredje land i enlighet med EU-lagstiftningen, som vid inre gräns med stöd av Lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. I den kommersiella tredjelandshandeln ska initialkontroller utföras i form av varuundersökningar och dokumentkontroller, för att kontrollera riktigheten i de avlämnade tulldeklarationerna samt att nödvändiga villkor är uppfyllda. Kontroll kan även utföras i form av undersökning av ett misstänkt intrång i vissa immateriella rättigheter eller produktsäkerhetskontroll vid import. Samordnade kontroll- och informationsinsatser Högriskområden ska identifieras och de allvarligaste hoten beskrivas. Samordnade insatser, där flera verksamheter deltar, ska planeras och genomföras. Genom att angripa ett riskområde på bred front kan Tullverket både granska uppgifter och kontrollera enskilda operatörer, samt genomföra informationsinsatser som når många och därmed förebygga att nya fel uppstår. Det valda angreppssättet delas in i fyra faser: analys, planering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Analyserna ska resultera i val av riskområden för vilka kontrollplaner ska upprättas. Kontrollplanerna ska beskriva vilka samordnade insatser som ska genomföras.