Likabehandlingsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från Inkluderar mångfald och jämställdhet

Transkript

1 Likabehandlingsplan Inkluderar mångfald och jämställdhet Förskola Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Värdegrund 3. Vision kring likabehandling och arbetet mot kränkande behandling 4. Mål med arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5. Kartläggning och nulägesanalys 6. Kartläggning av riskområden 7. Hantering av likabehandling 8. Främja Förebygga Åtgärda 9. Kompetensutveckling 10. Likabehandlingsteamets medlemmar och arbete 11. Handlingsplaner Rutiner vid akuta händelser 12. Lagar Vad styr vårt arbete 13. Begrepp Inledning Sandvikskolans verksamhet Sandvikskolan består av följande verksamheter: Förskola 1-5 år, grundskola F-5, fritidshem F-5, Grundskola för elever med autism F-3, förskola för barn med autism, särskola 1-5 autistiska barn/elever. Denna plan gäller för förskola 1-5 år. Värdegrund Sandvikskolans nyckelord är: Livslångt lärande Glädje Samarbete Arbetsro Trygghet Jämställdhet Vi har vårt värdegrundsträd uppsatt i A-entrèn. Varje läsår startas med arbete kring värdegrunden såsom samtal, lekar och trivselregler. Ett arbete som sedan fortsätter kontinuerligt under läsåret. Personalen har en samsyn och ett gemensamt ansvar för ALLA barn. Det är de vuxnas skyldighet att sätta gränser. Arbetet mot dåligt språkbruk, nolltolerans omfattar hela verksamheten. 2

3 Vision kring likabehandling och arbetet mot kränkande behandling Sandvikskolans vision är: En röd tråd som löper genom hela vår verksamhet. Sandvikskolan en öppen verksamhet med gemenskap och glädje, där alla ges möjlighet att lyckas i sin utveckling. arbetar förebyggande med barnens och de vuxnas attityder och värderingar. Syftet är att stärka allas självförtroende så att man i förlängningen ska kunna säga nej till mobbning, våld, rasism, kränkande behandling och droger. Vi på Sandvikskolan verkar för att alla barn har samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Detta gör vi genom vårt arbete med att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling i det dagliga arbetet. Vi arbetar också med att var och en ska våga vara och får vara den man är att var och en förstår och uppskattar likheter och olikheter. Var och en ska känna sig trygg och respekterad. Mål med arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Sandvikskolans mål är att du som barn ska känna trygghet och trivsel varje dag. Som barn ska du känna till att du alltid har en vuxen att gå till. Du ska bli lyssnad till. Vårt dagliga arbete ska tydligt visa att vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Arbetet med likabehandling ska vara en självklarhet för ALLA som arbetar på Sandvikskolan. Kartläggning och nulägesanalys Funktionshinder Med funktionshinder menas enligt 1 kap 5 i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller förväntas uppstå. Vi arbetar så här: Vi svarar på de andra barnens frågor för att de skall kunna förstå att det ibland kan vara lite olika. De barn som har ett funktionshinder får vara med i den ordinarie verksamheten utifrån sin förmåga och eventuellt tillsammans med sin personliga assistent eller resurs. Vi arbetar för att tillgodose barnens behov och ordna hjälpmedel så att de kan göra samma saker som de andra, tex, specialpall för att de ska kunna nå, som de andra. De barn som behöver längre tid för vissa uppgifter ska ges denna möjlighet. 3

4 Religion och annan trosuppfattning Enligt regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgad skydd mot diskriminering bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband, med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etiska, filosofiska eller politiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. I övrigt definieras inte religion eller annan trosuppfattning i diskrimineringslagen. Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Vi arbetar så här: Om en familj har en religion eller annan trosuppfattning och har vissa behov eller önskemål pga. det, respekterar vi det genom att tillgodose deras önskemål tex gällande mat eller firande av traditioner. Det är vårt arbete att se till att barnen inte ska behöva känna sig annorlunda. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt 1 kap 5 i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Vi arbetar så här: Vi visar barnen att vi alla kan se olika ut genom att titta på oss själva och visa att det finns dockor i olika hudfärg och böcker som handlar om olika sätt att leva. Tillsammans med barnen pratar vi om olika länder och var vi eller tex. föräldrar kommer från. Vi pratar om att det finns olika sorters språk och vi försöker använda andra språk med barnen. Tex räkna och säga vardagsfraser. Vi lyssnar på musik och sjunger sånger från olika länder och med olika språk. Vi arbetar för att få barnen att se det som spännande att vi är olika och talar olika och att det är en tillgång för oss. Kön Med kön avses enligt 1 kap 5 i diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Vi arbetar så här: I småbarnsåren är intresset och nyfikenheten stor för olika kön. Vi låter barnen prata om likheter och olikheter mellan pojkar och flickor. Vi ser till att de barn som vill vara ifred på toaletten, får det. De barn som onanerar hjälper vi genom att att styra detta till egna stunder. Vi pratar och diskuterar om att alla ser olika ut och varför. Diskussionen kan tex. handla om tjej- och killfärger, tjej- eller killtoaletter, om killar faktiskt kan ha nagellack osv. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt 1 kap 5 i diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. 4

5 Vi arbetar så här: Vi behandlar alla barn lika oavsett sexualitet och person, klädsel eller lekval mm. Vi behandlar även alla barn lika oavsett föräldrakonstellation. Vi svarar på barnens frågor om hur familjer kan se ut. Kartläggning av riskområden Riskområden Mål Åtgärder Ansvar Stora förskole gården Bakom förråd Se till att personalen cirkulerar runt där Bakom kullen. Stora förskole gården Se till att personalen cirkulerar runt där Utanför Bullerbyns sov altan mot stora gården. Se till att personalen finns där Klätterställning stora förskolegården Utanför Junibacken Bakom leksakslådan Vid cykelställ/träd Se till att personalen cirkulerar runt där Se till att personalen cirkulerar Se till att personalen cirkulerar Hantering av Likabehandling Sandvikskolan tillämpar ett lösningsinriktat förhållningssätt (LIP). Personal Kontinuerlig uppföljning i arbetslagen och på pedagogmöten. Målen följs upp, i arbetslagen, vid konferenser och vid planering av verksamheten. På en av höstens personalkonferenser aktualiseras och diskuteras Likabehandlingsplanen. Förskola Arbetar praktiskt både i lek och med samtal i vardagliga situationer om hur en bra kamrat är samt tillämpar ett jämställt förhållningssätt. Föräldrar Likabehandlingsplanen tas varje år upp på skolans föräldraråd, där alla verksamheter är representerade. På läsårets första föräldramöte är Likabehandlingsplanen också en punkt. Fortbildning för personal Fortbildning kan bestå av studiebesök, föreläsning, litteratur eller film med efterföljande diskussioner. Internationell handlingsplan. Vi följer och arbetar efter Sandviksskolans internationella handlingsplan vars syfte är att främja och göra internationellt arbete till en naturlig del av kvalitetsarbetet. 5

6 Främja Förebygga Åtgärda Detta gör vi på Sandvikskolan genom: Kontinuerligt värdegrundsarbete i samtliga grupper på Sandvikskolan. Värdegrundsveckor med speciella teman, som fortlöper under läsåret. Första värdegrundsveckan introduceras värdegrundsträdet i A-entrén och skolans Trygghets och trivselregler aktualiseras. Må bra vecka varje höst. Det finns alltid vuxna med barnen både vid utomhusaktiviteter och inomhusaktiviteter. För att få en lugn och trygg matsituation, äter vuxna med barnen. För att ge trygghet och kontinuitet har vi ett samarbete mellan avdelningarna och de olika verksamheterna. Avdelningsansvariga har regelbundet punkten Likabehandling på dagordningen då de träffas på fredagarna. Alla som upptäcker mobbning eller annan kränkande behandling där vuxna är inblandade, skall rapportera detta till rektor. Det är sedan rektors ansvar att avgöra vilka åtgärder som skall vidtas. Kompetensutveckling Under läsåret 2014/15 kommer några representanter ur personalen delta i DO, diskriminerings ombudsmannens utbildningsdagar "Att leda målinriktat för lika rättigheter och möjligheter - med exempel från förskolan". Förskolans personal har också ingått i Järfällas kommuns Jämställdhetsprojekt på gång jämt med Ingrid Stenman. Arbetet som gjordes i projektet kommer att fortlöpa i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsteamets medlemmar och arbete Förskolans trygghetsgrupp Avdelningsansvariga har likabehandlingsplanen som en stående mötespunkt. Målet för Trygghetsgruppen Att arbeta efter och följa Järfälla kommuns handlingsplan Trygghet och arbetsro. Gruppen ska vara ett stöd till arbetslagen kring främjande arbete och ingriper vid behov vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6

7 Handlingsplaner Rutiner vid akuta händelser Åtgärden och dokumentation skall göras fortlöpande av ansvarig personal. Använd blanketten Incidentrapport. Fyll i blanketten tillsammans och maila till rektor carina.svahn@jarfalla.se som anmäler till huvudman. 1. Den vuxne som får kännedom om situationen ska hämta in information av den utsatte eleven. 2. Trygghetsgruppen och den vuxne utser i samråd, de ansvariga personer som har hand om ärendet. 3. Kartläggning görs av ansvariga personer som pratar enskilt med först den drabbade och därefter med övriga inblandade. Detta bör helst ske samma dag. 4. Incidentrapporten skrivs tillsammans med personal och de inblandade. Eftersom vi har nolltolerans på skolan, ska åtgärderna riktas mot den eller de som kränker. Se blankett i slutet av likabehandlingsplanen. 5. De inblandade informeras, av ansvariga personer, att hemmen kommer att kontaktas. De uppmuntras även att själva berätta för föräldrarna vad som hänt. 6. Ansvariga personer tar kontakt med hemmen för alla berörda. 7. Uppföljning och utvärdering med de inblandade, ska ske inom två veckor. Lagar som styr vårt arbete Skollagen 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningen ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt avses i diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslag 2008:567 1kap 1 Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) 1993:17 5 Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att finna i arbetets organisation. 7

8 Begrepp AFS 1993:17 3 Kränkande beteende eller bemötande kan aldrig accepteras oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 7 Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering. FN:s barnkonvention artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. En kränkning/diskriminering kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för hora eller bög) Psykosociala ( t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning). Text och bildburna ( t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Diskriminering ( t.ex.utifrån kön, etnisk tillhörighet, sexuell tillhörighet, sexuell läggning religion/annan trosuppfattning och funktionshinder) Direkt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler m.m tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Sexuella trakasserier, (grundade på kön eller anspelar på sexualitet). Rasism, (uppfattning om den egna folkgruppens överlägsenhet och utifrån detta ses vissa folkgrupper som mindre värda). Främlingsfientlighet,(avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska). Homofobi,(avser motvilja mot och förakt för homo - eller bisexualitet). Mobbing innebär att den som är utsatt befinner sig i underläge och känner sig kränkt. Skollagen förbjuder alla former av kränkande/diskriminerande behandling! 8