CHECK LISTA. arbetsmiljö personlig assistans

Transkript

1 CHECK LISTA arbetsmiljö personlig assistans

2 Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget. Även inhyrd arbetskraft omfattas. Varje anställd har också ett visst ansvar för arbetsmiljön. Syftet med arbetsmiljöarbete är att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland de anställda och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud behöver samverka i detta arbete. I det systematiska arbetsmiljöarbetet är checklistan ett användbart hjälpmedel för att undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen och för att upptäcka eventuella risker. Checklistan ska användas på det sätt som passar verksamheten och arbetsplatsen bäst. Finns det frågor i listan som inte passar in stryker ni dem, saknas det frågor lägger ni till dem. För egna tillägg finns öppna frågor i slutet av checklistan. Checklistan får kopieras för eget bruk, vilket kan vara en praktisk fördel om verksamheten bedrivs på flera arbetsplatser. Det går också bra att skriva ut checklistan från Arbetsgivarföreningen KFOs webbplats. Även andra undersökningar av arbetsförhållandena kan behöva göras, till exempel genom personalmöte och medarbetarsamtal. Ibland kan sakkunnig hjälp behövas för till exempel mätning av buller eller ergonomiska bedömningar för att få en mer komplett bild av var eventuella risker finns i arbetsmiljön. Alla arbetsplatser och arbetsmiljöer ser olika ut. Checklistan hjälper dig en bit på vägen i ditt arbetsmiljöarbete. Gör så här Checklistan ställer frågor om några av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Den som hos arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljöfrågorna går tillsammans med skyddsombudet/arbetsmiljöombudet (i skolan även elevskyddsombud/studerandeskyddsombud) eller, om sådan inte finns, tillsammans med någon erfaren arbetstagare igenom lokalerna för att svara på frågorna. Andra frågor kan vara bra att resonera kring på ett personalmöte eller liknande. När hela verksamheten är genomgången på detta sätt har ni fått vetskap om vad som kan behöva åtgärdas. Därefter beräknar den arbetsmiljöansvarige när åtgärden kan genomföras och avgör vem som ska vara ansvarig. I mindre verksamheter är det oftast en fråga för styrelsen. Alla risker som kommit fram skriver ni ner. Beskriv risken och var den finns samt bedöm om den är allvarlig eller inte. Huvudregeln är att risker åtgärdas omedelbart. Börja med de allvarligaste riskerna. De som inte åtgärdas omedelbart skrivs ner i en handlingsplan. Efter det att checklistan fyllts i blir resultatet en handlingsplan som innehåller vad som ska åtgärdas, om det är att räkna som en risk, vem som ansvarar för åtgärden, när den ska vara klar och när arbetet ska följas upp. Rutiner Upprätta även rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska göras. Till exempel när ska undersökning av arbetsförhållandena genomföras och på vilket sätt samt vem som ansvarar för att arbetet blir genomfört. Ange i rutinerna i vilka skeden skyddsombud och arbetstagare ska vara delaktiga. Genomförda åtgärder ska kontrolleras och det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp. Om det inte fungerat bra ska det förbättras. Tillgängliga lagar och regler Det är ett krav enligt arbetsmiljöförordningen att arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de för verksamheten tillämpliga arbetsmiljöföreskrifter finns tillgängliga för samtliga anställda. Arbetsmiljöföreskrifter med mera kan fås via Arbetsmiljöverkets hemsida, Har du synpunkter på checklistan eller önskemål om ändringar och kompletteringar tar AMPA tacksamt emot dina synpunkter. Önskas ytterligare information om checklistan, kontakta er kontaktperson eller ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Arbetsgivarföreningen KFO. 2

3 Checklista, handlingsplan och riskbedömning personlig assistans Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 1) Finns kunskap om risker i arbetsmiljön hos brukare och arbetstagare? 2) Har åtgärder vidtagits mot riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete? 3) Är organisationen vad gäller ansvar och befogenheter klar och tydlig? a) Har arbetstagare informerats om vem som ansvarar för vad? b) Är det klarlagt vem som har personalansvar? c) Är arbetsuppgifter och ansvarsfördelning tydliggjorda mellan brukare (vid behov anhöriga), arbetsledare och arbetstagare? d) Har de som tilldelats uppgifter i arbetsmiljöarbetet tillräckliga kunskaper för uppdraget? 4) Diskuteras samarbetsfrågor mellan brukare, arbetsledare och arbetstagare? 5) Uppstår situationer som arbetstagare kan uppleva som farliga eller hotfulla? 6) Har arbetstagare tillräcklig utbildning, information och instruktioner om hur arbetsuppgifter ska utföras på ett säkert sätt så att ohälsa kan undvikas? 7) Ges möjlighet till fortbildning för specifika arbetsuppgifter anpassade till brukarens behov? 8) Vet brukare och arbetstagare till vem de ska vända sig vid akuta behov som uppstår under kvällar, helger och under natten? 9) Upplevs någon arbetsuppgift som så påfrestande att arbetets uppläggning behöver ses över? 3

4 Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 10) Kan arbetstagare få stöd och uppmuntran då arbetet känns besvärligt, psykiskt påfrestande och krävande? 11) Fungerar samarbete och information mellan verksamhetens ledning, chefer och övriga arbetstagare tillfredställande? 12) Tar arbetsledningen tag i problem och konflikter som uppstår? 13) Genomförs medarbetarsamtal regelbundet där till exempel frågor om arbetsinnehåll, -tillfredsställelse, trivsel, förhållanden och samarbete berörs? 14) Om kränkningar och trakasserier: a) Har arbetstagare informerats om arbetsgivarens inställning till kränkande särbehandling, trakasserier, mobbning, bruk av alkohol och droger, jämställdhet och diskriminering samt tillhörande riktlinjer och rutiner? b) Om tecken på att riktlinjer och rutiner inte efterlevs, finns det då kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas? c) Vet arbetstagare vad de ska göra och till vem de ska vända sig i dessa frågor? 15) Genomförs personalmöten regelbundet där frågor om arbetsmiljö tas upp? 16) Finns möjligheter till kontakt och gemenskap inom och mellan arbetsgrupper? 17) Om krisstöd, hot och våld: a) Finns beredskap för krisstöd och för händelser med inslag av hot och våld i form av riktlinjer och rutiner? b) Finns utbildade chefer och arbetsledande personal med tillräckliga kunskaper för planering och genomförande av krisstöd? c) Vet arbetstagare hur de ska bete sig och vart de ska vända sig om en hotfull situation eller en akut händelse har inträffat? d) Finns lättillgänglig anvisning, checklista eller liknande, för vad som ska göras i en akut situation? e) Finns det möjlighet att kalla på snabb hjälp, t ex larm, vid en vålds- eller hotsituation? f) Finns utbildad arbetstagare i första hjälpen och eventuellt i HLR (hjärt- och lungräddning)? 4

5 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 18) Är brukarens hem utrymmesmässigt anpassat så att hänsyn kan tas både till brukarens behov och att arbetstagare kan utföra arbetsuppgifter på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall kan förhindras, exempelvis vid förflyttning till/från säng, dusch/toalett, i hiss, i korridorer och genom dörrar? 19) Är anordningar för brukarens hygien tillräckliga och lättarbetade så att det fungerar tillfredställande för såväl brukaren som arbetstagares behov av bra arbetsställningar? 20) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om; a) Lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser? b) Hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas? c) Vilka risker olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser kan medföra? d) Tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler? 21) Följer arbetstagare givna instruktioner och uppmärksammar arbetsgivaren på belastningsergonomiska brister? 22) Om arbetshjälpmedel för tunga lyft saknas, hjälps två personer åt vid tunga eller besvärliga lyft? 23) Behövs särskild utrustning eller hjälpmedel för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt ur såväl brukarens perspektiv som arbetstagarens utan risk för skador, till exempel personlyft, höj- och sänkbar säng, handtag i toalett och dusch, glid- eller vridmatta? 24) Om lyft förekommer: a) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om lyft-, bär- och förflyttningsteknik? b) Finns lyft- och förflyttninghjälpmedel? c) Har arbetstagare fått information och instruktioner om hur dessa ska användas på ett säkert sätt för såväl brukaren som arbetstagaren? 25) Ges instruktioner och information för goda hygienrutiner? 26) Om det finns risk för smitta: a) Har information om riskerna och särskilda instruktioner getts till berörda om hur man skyddar sig? (Fortsättning följer på nästa sida) 5

6 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning (Fortsättning från föregående sida) b) Ges vid behov smittskyddsvaccin till de som exponeras? c) Finns fastställda rutiner för hur stick- och skärskador ska hanteras? 27) Ger verksamhetern information till den som har assistans och dennes anhöriga om arbetsmiljöaspekter för arbetstagare som kommer att arbeta, till exempel om rökning och husdjur? 28) Har arbetstagare informerats om risker för eksem, allergier och andra överkänslighetsreaktioner (rökning, husdjur, etc) och om hur man bör skydda sig? 29) Om kemikalier: a) Finns vetskap om vilka kemiska produkter som finns i verksamheten samt varuinformationsblad för dessa till gängliga för arbetstagare? b) Har arbetstagare informerats om riskerna och om hur man skyddar sig? c) Följs skydds anvis ningarna och används skyddsutrustning (t ex glasögon och handskar)? d) Förvaras kemikalier på lämpligt sätt ur säkerhetssynpunkt, är de rätt märkta och finns aktuell förteckning? 30) Är kök utformat så att det är lättarbetat för arbetstagare? 31) Finns det utrymme där arbetstagare någon gång under arbetsdagen kan dra sig tillbaka? 32) Finns instruktioner vid maskiner om användning av dessa och instruktioner om hur arbetstagare ska undvika skador? 33) Om personlig skyddsutrustning: a) Har riskbedömning genomförts innan personlig skyddsutrustning valdes? b) Används personlig skyddsutrustning först när tekniska eller andra lösningar i arbetsmiljön inte är möjliga? c) Finns vid behov personlig skyddsutrustning, t ex handskar, skyddsglasögon, och används dessa? d) Har instruktion och demonstration givits om hur utrustningen används? (Fortsättning följer på nästa sida) 6

7 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning (Fortsättning från föregående sida) e) Finns nöddusch och ögondusch på snabbt tillgänglig plats där det är behövligt? f) Finns rutiner för rengöring, kontroll och byte av personlig skyddsutrustning? 34) Om stegar och ställningar används: a) Är konstruktion, material och kvalitet betryggande för användningsområdet? b) Genomförs besiktning, översyn och underhåll regelbundet? c) Är stegar, arbetsbockar och ställningar typgodkända? d) Finns glidskydd? 35) Har arbetstagare fått information om risker med bullerskador? Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 36) Är det säkerställt att samtliga arbetstagare, oavsett modersmål, förstått väsentlig information så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs? 37) Har arbetstagare informerats om att skyddsombud, skyddskommitté eller liknande finns? 38) Finns arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och tillämpliga föreskrifter ur Arbetsmiljöverkets författningssamling som avser verksamheten tillgängliga för arbetstagare? 39) Finns det rutiner för tillfredställande hantering av konventionellt avfall, riskavfall, miljöfarligt avfall samt har arbetstagare fått tillräcklig information och utbildning för att undvika att skada sig? 40) Förs anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare? 7

8 Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 41) Om någon arbetstagare har skadat sig i arbetet: a) Finns det risk att någon annan drabbas av samma sak? b) Finns rutiner för att utreda orsakerna? 42) Finns rutiner för: a) Tillbudsanmälan? b) Arbetsskadeanmälan? c) När anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras? 43) Finns skriftlig dokumentation gällande: a) Bedömning av risker (gäller även när ändringar i verksamheten planeras)? b) Arbetsmiljöpolicy (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? c) Rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? d) Uppgiftsfördelning (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? e) Instruktioner för arbete när riskerna är allvarliga? f) Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? 44) Finns kunskap hos arbetsgivaren om arbete med arbetsanpassning och rehabilitering samt rutiner för detta? 45) Behövs utbildning i arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete? 46) Om introduktion i arbete: a) Finns rutiner för introduktion av nyanställda? b) Finns rutiner för introduktion för de som byter arbetsuppgifter? 47) Om arbetstagare kör bil i tjänsten: a) Kan sådant arbete utföras på ett trafiksäkert sätt, till exempel är fordonet väl underhållet och med bra däck, är föraren utvilad, används bilbälte, anpassas hastighet efter omständigheter och körs fordonet lagligt? b) Finns riktlinjer för trafiksäkerhet och har arbetstagare informerats om dessa? 8

9 Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 48) Om nattarbete förekommer: a) Finns rutiner för medicinsk kontroll vid nattarbete? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6. b) Finns kunskap om vad som gäller vid nattarbete för arbetstagare som är gravid eller ammar? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:5. 49) Vid delegering av arbetsuppgifter utifrån hälso- och sjukvårdslagen finns säkerställd kompetens/utbildning? För övriga frågor som inte finns med i denna checklista kan med fördel KFOs Baschecklista användas i tillämpliga delar. Kompletterande frågor Kompletterande frågor 50) 51) 52) 53) 54) 55) 56) 9

10 Arbetsgivarföreningen KFO Klara Södra Kyrkogata 1 Box 16355, Stockholm Tel: info@kfo.se Arbetsmiljönämnden för personlig assistans (Ampa) är den centrala partsgemensamma arbetsmiljöorganisationen för verksamheter inom personlig assistans som är anslutna till Arbetsgivarföreningen KFO. I Ampa ingår representanter för Arbetsgivarföreningen KFO och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal).