VECKOPENGEN IV. FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VECKOPENGEN IV. FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker"

Transkript

1 VECKOPENGEN IV FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker

2 Rapport Veckopengen IV Institutet för privatekonomi Ulla Samuel December 2001 US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 2 (37)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 Tidigare undersökningar 6 Undersökningen Inkomster 10 Utgifter 20 Sparande 25 SAMMANFATTNING 28 Det här önskade barnen, några exempel på barns teckningar 30 Enkätformulär 36 US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 3 (37)

4 Om pappa ville ge jag en femöring... Många gånger har vi väl hört visan där det lilla barnet räknar upp allt som i fantasin går att köpa för en enda femöring. Och vem vet om inte många barn tagit texten på allvar och trott att det verkligen går att handla så mycket för en så ringa penning? Ännu oftare har väl dock föräldrar hört sina barn be om pengar till än det ena än det andra. Utbudet av varor är enormt och reklamen intensiv. Konstigt vore det väl om inte just barnen skulle påverkas och vilja köpa mycket av allt som erbjuds. Att som förälder kunna säga nej när barnen ber om mer pengar är inte så lätt när hon eller han kommer med det stående argumentet "alla andra får". Många föräldrar känner sig villrådiga om barnens krav. Ganska ofta tar de kontakt med oss på FöreningsSparbankens Institut för privatekonomi för att få råd. I Institutets arbetsuppgifter ingår bl a budgetrådgivning och beräkning av hushållens standardutveckling och levnadskostnader. Många av de vanligaste frågorna som Institutet får berör just barnen. Hur mycket kostar de egentligen och hur mycket fickpengar är det lämpligt att ge dem? Vi har noggrant utarbetade normer för såväl vuxnas som barns levnadskostnader i olika åldrar. Däremot tar vi inte fram någon norm för hur mycket pengar barn i olika åldrar ska få ta hand om själva. Det är något som varje familj bör bedöma utifrån egen värdering, inkomst och ekonomi. För att ändå kunna ge föräldrar en vägledning undersöker vi vart femte år hur mycket barn i olika åldrar faktiskt får i vecko- eller månadspeng. Vi brukar också peka på följande faktorer: - Våra vanor grundläggs ofta i tidiga år. Har man redan som barn fått lära sig hantera pengar och planera för olika behov och önskemål, är förutsättningarna större att man klarar att sköta ekonomin när man flyttar hemifrån. - Alla i familjen bör kunna unna sig en viss summa till personliga utgifter. Ibland märker vi att föräldrarna helt avstår nöjen för att i stället ge allt till barnen. Vi tycker att det är principiellt fel. I stället bör man förklara för barnen att alla bör ha möjlighet till en summa för personliga inköp. Sådana argument har barnen oftast förståelse för. - Det är viktigt att barnen vet vad de skall använda pengarna till. När man förhandlar med barnen om vecko- eller månadspengens storlek bör man komma US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 4 (37)

5 överens om vilka utgifter barnen ska klara själva, t ex bio, godis, presenter och hobbyer. Dessutom bör de ha chans att spara. Det är viktigt att den beslutade summan sedan är tillräckligt stor för att möjliggöra alla utgifter plus sparande, så att barnen inte behöver komma och be om tillskott titt som tätt. En tumregel är att ju äldre barnen är, desto större ansvar bör de få. - I många familjer kommer föräldrarna överens med sina barn om att, om de hjälper till med olika uppgifter hemma, kan de få en bestämd summa för sin insats. Det är här viktigt att betalningen avser vissa i förväg bestämda uppgifter. Även barnen måste lära sig att mycket är nödvändigt att göra hemma och att det inte går att "ta betalt" för allt de hjälper till med. - Sist, men inte minst, bör barnen få ansvara helt själva för de pengar de får. Det är meningen att de skall lära sig något som de tidigare inte kan. I en inlärningsprocess ingår misstag som en naturlig del. Låt barnen göra misstag och också ta konsekvenserna av dem. Diskutera med barnen varför pengarna inte räckte. Barn behöver mycket vägledning och förståelse. Avsikten med denna rapport är som sagt inte att skapa några normer för hur mycket pengar barn bör få av sina föräldrar. Dock vet vi att det är av intresse för såväl vuxna som barn att få en uppfattning om ungefär hur mycket pengar barn i olika åldrar får. Undersökningen gör inte anspråk på att vara exakt och vetenskaplig utan skall ses som en liten kartläggning av verkligheten utifrån barnens perspektiv. Det är ju barnen själva som fyllt i sina svar, och inte minst med tanke på deras ringa ålder bör man ta med i beräkningen att de lämnade uppgifterna kanske inte alltid är helt realistiska. Vad säger lagen? Enligt föräldrabalkens 7 kapitel 1 skall föräldrarna "svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga". Det betyder dels att föräldrarna är skyldiga att underhålla sina barn, dels att barnen har rätt att leva på samma ekonomiska nivå som sina föräldrar. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Men om barnet då går kvar i grund- eller gymnasieskolan eller annan jämförlig utbildning, kvarstår föräldrarnas underhållsskyldighet så länge barnet går kvar i skolan, dock längst till dess barnet fyller tjugoett år. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 5 (37)

6 Tidigare undersökningar Tre rapporter om barns veckopengar har hittills publicerats. Den första, kallad "Veckopengen" genomfördes 1986 av dåvarande Sparbanksföreningens enhet för ekonomi- och konsumentfrågor. Underlaget utgjordes av barn och ungdomar i åldern upp t o m 15 år. Materialet till undersökningen samlades in via tidningen Lyckoslanten. Nästa undersökning, "Veckopengen II", genomfördes 1991 av Institutet för privatekonomi. Resultaten baserades på svar och samlades även denna gång in via tidningen Lyckoslanten. "Veckopengen III" genomfördes så Uppgiftsinsamlingen skedde med hjälp av de lokala Sparbankerna som kontaktade olika skolor med årskurserna 1-6. Undersökningen kom att omfatta enkäter. Årets undersökning, "Veckopengen IV", har genomförts under mars månad år På slumpmässigt utvalda skolor kontaktade Institutet för privatekonomi rektorerna för att efterhöra intresset att deltaga. Dessa kontaktade i sin tur lärarna i årskurserna 1-6. Totalt kom materialet att omfatta enkäter. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 6 (37)

7 Undersökningen 2001 Denna undersökning har genomförts med hjälp av rektorer och lärare på slumpmässigt utvalda skolor i landet. Totalt har enkäter kommit in från barn i årskurserna 1-6. Av de inkomna enkäterna har 65 uteslutits då de antingen varit blanka eller saknat uppgifter om hur barnen får sina fickpengar enkäter har därmed bearbetats. I åldersgruppen sju år och yngre ingår 32 sexåringar och i åldersgruppen 13 år och äldre tre 14-åringar. De kommer i rapporten att beskrivas som sju- respektive 13-åringar. Tabell 1 Antal barn i undersökningen fördelade efter ålder och kön ÅLDER FLICKOR POJKAR SUMMA SUMMA Pengar regelbundet eller vid behov? Åtta av tio barn får pengar regelbundet av sina föräldrar i form av vecko- eller månadspeng. Något mindre vanligt är detta bland de mindre barnen, åtta år eller yngre, där ca 30 procent istället får pengar vid behov. Tabell 2 Pengar regelbundet eller vid behov Flickor och pojkar (Procent) ÅLDER Vecko-/ Månadspeng Pengar vid behov TOTALT (Antal) (211) (294) (393) (553) (639) (548) (158) Jämfört med undersökningen 1996 är det denna gång något vanligare med "pengar vid behov". Särskilt markant är det för åttaåringarna där hela 28 procent idag får pengar vid behov mot 21 procent För 13-åringarna har andelen som får pengar regelbundet minskat med fem procentenheter. Det är bara bland 12-åringarna som det har blivit något vanligare med regelbundna inkomster. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 7 (37)

8 Veckopeng eller månadspeng Närmare 60 procent av de barn, som får pengar regelbundet av sina föräldrar, får dem i form av månadspeng. Det verkar bli allt vanligare med månadspeng. T ex var motsvarande andel 54 procent För de yngre barnen är veckopeng vanligast. Tabell 3 Veckopeng eller Månadspeng? Andel flickor respektive pojkar med vecko- eller månadspeng (Procent) ÅLDER VECKOPENG MÅNADSPENG Flickor Pojkar Flickor Pojkar Denna gång är det inte bara något vanligare med månadspeng totalt sett. Veckopengen övergår nu dessutom tidigare till månadspeng. Barnen får m a o tidigare ta ansvar för en större summa pengar. För femton år sedan blev månadspeng vanligare än veckopeng från och med elva års ålder. För tio år sedan fick majoriteten av flickorna redan i tioårsåldern månadspeng medan pojkarna fortfarande fick veckopeng. Vid förra undersökningen, 1996, hade även majoriteten av pojkarna månadspeng i tioårsåldern. Men i årets undersökning är det pojkarna som får månadspeng tidigare. Majoriteten av nioåriga pojkar har idag månadspeng. Bland flickorna är visserligen veckopeng fortfarande vanligast t o m nioårsåldern men andelarna i respektive åldersgrupp är genomgående betydligt lägre i årets undersökning. T ex hade 69 procent av de nioåriga flickorna veckopeng 1996 jämfört med 60 procent denna gång. Bland elvaåringarna hade 39 procent veckopeng 1996 jämfört med 31 procent idag. Även bland de yngsta flickorna får allt färre veckopeng, 72 procent jämfört med 79 vid förra undersökningen. När det gäller pojkarna har majoriteten månadspeng nu redan fr o m nioårs ålder. Störst förändring noteras för åldersgrupperna åtta t o m tio år där andelarna med veckopeng minskat med mellan nio och sju procentenheter. Bland de allra yngsta och äldsta tycks det samtidigt vara så att veckopeng istället blivit något vanligare. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 8 (37)

9 Diagram 1 Andel barn med veckopeng 1996 respektive Flickor resp pojkar (Procent) Procent Ålder Flickor 1996 Flickor 2001 Pojkar 1996 Pojkar 2001 Bland sexåringarna har två flickor och tre pojkar i årets undersökning månadspeng. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 9 (37)

10 Inkomster Veckopengens storlek Av alla veckopengsbarnen får färre än var tionde mindre än 20 kronor per vecka. Två av tre får mellan 20 och 40 kronor. Ca två av tio får 50 kronor eller mer. Ju äldre barnen blir, desto mer pengar får de helt naturligt att röra sig med. Bland sjuoch åttaåringarna är 20 till 24 kronor i veckan den vanligaste tilldelningen. Bland niooch tioåringarna får de flesta mellan 20 och 34 kronor. De äldre barnens veckopeng uppvisar större spridning. Varannan elvaårig får visserligen också mellan 20 och 34 kronor per vecka men var fjärde får ca 50 kronor. Störst spridning uppvisar veckopengsbeloppen bland tolvåringarna. Över hälften finns i intervallet 20 till 44 kronor samtidigt som nästan var tredje får ca 50 kronor och var tionde 70 kronor eller mer. Ser vi slutligen på trettonåringarna är spridningen också stor med en viss förskjutning nedåt i beloppen jämfört med tolvåringarnas veckopeng. Gruppen är dock mycket liten då de allra flesta 13-åringar har månadspeng. Det finns därför anledning att inte dra alltför säkra slutsatser för 13-åringarna. Tabell 4 Veckopengens storlek Procentuell fördelning inom olika "inkomstintervall". Flickor och pojkar. ÅLDER Veckopeng kr TOTALT (Antal) (107) (141) (165) (192) (168) (118) (35) Genomsnittlig veckopeng I genomsnitt får sjuåringar ca 20 kronor medan åtta- och nioåringar får ca 25 kronor i veckan av sina föräldrar. Tioåringarna får ca fem kronor mer medan elvaåringarna får ytterligare tio kronor, dvs ca 40 kronor i veckan. Vid tolv år har veckopengen ökat till 45 kronor. Enligt resultaten får 13-åringarna något mindre, 40 kronor per vecka, men som påpekats tidigare baseras resultat för dem på ett mycket litet antal personer, närmare bestämt 35 barn. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 10 (37)

11 Tabell 5 Genomsnittlig veckopeng Flickor och pojkar ÅLDER Veckopeng kronor, avrundat (40) ()=litet antal Får flickor och pojkar lika stor veckopeng? Materialet tyder på mycket små skillnader upp t o m elva år, endast en eller två kronor per vecka. I de båda högsta åldersgrupperna är skillnaden dock mellan fyra och fem kronor per vecka. Upp till och med åtta år är tilldelningen i stort sett jämlik men från och med nio år är det pojkarna som får mest. Störst är skillnaden för tolv- och 13- åringarna där pojkarna får mellan fyra och fem kronor mer. Månadspengens storlek Även bland de barn som får månadspeng stiger "inkomsten" med åldern. Liksom vad gällde veckopengen är de mindre barnens månadspeng tämligen koncentrerad medan spridningen är större bland de äldre. Den vanligaste månadspengen t o m elva år finns inom intervallet kronor/månad. Över 80 procent av barnen t o m åtta år får mellan 50 och 124 kronor i månadspeng. Bland tolvåringarna får bara var fjärde mindre än 125 kronor. Lika vanligt är att månadspengen uppgår till mellan 200 och 224 kronor. Närmare var femte får 250 kronor eller mer per månad. I gruppen 13 år får över hälften 200 kronor eller mer. Var fjärde får 250 kronor eller mer. Tabell 6 Månadspengens storlek Procentuell fördelning inom olika "inkomstintervall". Flickor och pojkar. ÅLDER Veckopeng kronor TOTALT (Antal) (36) (70) (152) (271) (364) (337) (95) US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 11 (37)

12 Genomsnittlig månadspeng De yngsta barnen får i genomsnitt ca 90 kronor i månadspeng. Dessa är emellertid endast 36 stycken. Det vanligaste är ju att de minsta barnen får veckopeng. Åttaåringarna får ca tio kronor mer, dvs ca 100 kronor per månad. Vid nio år ökar månadspengen med närmare 20 kronor. Mellan nio- och tioåringarna är skillnaden 10 kronor per månad. De senare får enligt undersökningen i genomsnitt 127 kronor per månad. Därefter ökar skillnaderna beroende på ålder med ca 30 à 40 kronor per månad. Tabell 7 Genomsnittlig månadspeng Flickor och pojkar ÅLDER Månadspeng kronor, avrundat (90) ( )=litet antal Materialet visar att upp t o m nio år får pojkarna tio till 20 kronor mer per månad än flickorna. Fr o m tioårsåldern är det istället flickorna som får mest. Störst är skillnaderna i åldersgrupperna elva-och 13 år där flickorna får ca 15 resp 35 kronor mer per månad än pojkarna. I vår undersökning om tonåringarnas pengar som genomfördes våren 1998 framkom att 13-åringarna i genomsnitt fick 340 kronor per månad. Denna undersökning, år 2001, säger 220 kronor. Att skillnaden är så stor mellan de olika undersökningarna kanske kan förklaras av att i denna går 13-åringarna kvar i mellanstadiet medan tonåringsundersökningen riktades till barn i högstadiet. Veckopeng jämfört med månadspeng Får barn med vecko- respektive månadspeng i stort sett lika mycket pengar per månad totalt sett? Vad är mest taktiskt för barnen att välja? Om veckopengsbeloppet räknas om till månadspeng genom multiplicering med faktorn 4,3 framkommer att barnen med veckopeng oftast får något mer pengar per månad än sina kamrater med månadspeng. Avvikelsen till "veckopengsbarnens" fördel varierar mellan fem och 20 kronor per månad. Störst är skillnaden för elvaåringarna och minst för tolvåringarna. Ett undantag är nio- och 13-åringarna där de med månadspeng får lite mer. För nioåringarna är skillnaden fem kronor till "veckopengsbarnens" nackdel. För 13-åringarna blev resultatet att den genomsnittliga veckopengen för en månad understiger den genomsnittliga månadspengen med drygt 40 kronor per månad. Emellertid är, som tidigare påpekats, antalsunderlaget för 13-åringar med veckopeng mycket litet. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 12 (37)

13 Diagram 2 Veckopeng jämfört med månadspeng Flickor och pojkar (Kronor) 250 Kronor per månad Ålder Veckopeng Månadspeng Genomsnittlig "inkomst" per månad Vi har redovisat hur mycket pengar barn med veckopeng får per vecka respektive hur mycket barn med månadspeng får per månad. Om nu de genomsnittliga veckopengsbeloppen räknas upp med 4,3 och sedan vägs ihop med den genomsnittliga månadspengen i de olika åldersgrupperna blir den genomsnittliga "inkomsten" per månad för alla barn enligt tabell 8. Tabell 8 Genomsnittlig "inkomst" per månad Vecko- och månadspeng. Flickor och pojkar ÅLDER Inkomst per månad, kronor, avrundat Som framgår får de yngsta barnen ca 100 kronor per månad. Upp till och med tio år ökar "månadsinkomsten" med ca tio-20 kronor per åldersår. För en tioåring är månadspengen i genomsnitt ca 130 kronor. Mellan tio och tolv år är ökningen ca 30 kronor per åldersår och ger tolvåringarna i genomsnitt 190 kronor per månad. Mellan tolv och 13 år är skillnaden dock endast ca 10 kronor. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 13 (37)

14 Diagram 3 Genomsnittlig "inkomst" per månad 2001 Flickor respektive pojkar (Kronor) 250 Kronor per månad Ålder Flickor Pojkar Jämför vi månadsinkomsten, dvs veckopeng sammanvägd med månadspeng, mellan flickor och pojkar framkommer denna gång inte någon entydig bild. Störst är skillnaderna i åldersgrupperna nio, elva och 13 år där skillnaderna varierar mellan tio och 25 kronor per månad. Bland nioåringarna är det pojkarna som får mer, ca 15 kronor, medan det är flickorna som får mer i åldersgrupperna elva och 13 år, ca tio respektive 25 kronor/månad. I övriga åldersgrupper är skillnaderna mellan en och tre kronor per månad, till pojkarnas fördel. I 1991 års undersökning konstaterades att flickorna genomgående fick mindre pengar än pojkarna med undantag för åldersgrupperna sju och tolv år där de fick i stort sett lika mycket. I den följande undersökningen, 1996, fick pojkarna med undantag för åttaåringarna mer pengar än flickorna upp t o m elva år. Därefter, dvs i de högsta åldersgrupperna, fick flickorna mer än pojkarna. Årets undersökning tyder på att det fortfarande är flickorna som får mest bland de äldre barnen. Elvaåriga flickor får drygt tio kronor mer och 13-åriga flickor får 25 kronor mer än pojkarna. Ett undantag är tolvåriga pojkar som får några kronor mer än sina jämnåriga flickor. Bland de yngre barnen är jämställdheten stor med ett undantag; pojkarna får 15 kronor mer än flickorna i nioårsåldern. Har barnen klarat köpkraften? Vid jämförelse med 1996 års undersökning finner vi att barnens inkomst stigit i samtliga åldersgrupper med mellan ca tio och 40 kronor per månad mätt i löpande penningvärde. Största ökningen har elva- och tolvåringarna fått. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 14 (37)

15 Diagram 4 Genomsnittlig "inkomst" per månad 2001 jämfört med Vecko- och månadspeng. Flickor och pojkar (Kronor i löpande penningvärde) Kronor per månad Ålder Tar vi hänsyn till den inflation som varit sedan 1996 finner vi att våra barns köpkraft bevarats i samtliga åldersgrupper. Vissa har t o m fått kraftiga förbättringar. Det gäller då speciellt elva- och tolvåringarna som fått störst "inkomstökning". Deras köpkraft har förbättrats med ca 35 kronor per månad i fast penningvärde. I åldersgrupperna åtta samt tretton år och äldre är köpkraften i stort sett oförändrad medan övriga fått förbättringar med mellan tio och 15 kronor per månad. Måste barnen hjälpa till hemma för att få sin vecko- respektive månadspeng? Drygt 40 procent av barnen har svarat "ja" på frågan om de måste hjälpa till hemma för att få sin vecko-/månadspeng. Det finns ingen skillnad mellan könen. Att hjälpa till hemma för att få sin vecko-/månadspeng är lika vanligt bland flickor som bland pojkar. Däremot tycks kraven vara lite större på barnen med månadspeng. Något större andel bland dem har angivit att de måste hjälpa till hemma jämfört med bland veckopengsbarnen. Största andelen hjälpsamma finns i åldersgrupperna nio t o m tolv år. Tabell 9 Andel barn som hjälper till hemma för att få vecko- respektive månadspeng. Flickor och pojkar ÅLDER US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 15 (37)

16 Får de som hjälper till mer pengar? Ser vi på alla barnen tillsammans oavsett ålder, tyder arbetsinsatserna hemma inte på någon större lönsamhet. De som hjälper till får endast marginellt mer i månadsinkomst än de som inte hjälper till (mindre än fem kronor per månad). Ser vi på de enskilda åldersgrupperna är bilden, liksom i 1996 års undersökning, splittrad. Mest lönsamt att hjälpa till är det för de yngsta barnen samt för nio- och tioåringarna. Dessa får tolv à 13 kronor mer per månad än de som inte hjälper till hemma. Tolvåringarna får i stort sett lika mycket oavsett om de hjälper till eller inte. I övriga åldersgrupper tycks det t o m vara en viss förlust att hjälpa till. Speciellt gäller detta för elva- och 13-åringar. De som hjälper till får närmare tio respektive 20 kronor mindre per månad än de som inte gör det. För dessa, elva och 13-åringar, stämmer bilden med förra undersökningen. Diagram 5 Inkomstjämförelse 2001 mellan de som hjälper till och de som inte hjälper till. Flickor och pojkar (Kronor) 250 Kronor per månad Ålder Hjälper till Hjälper inte till Bland de barn som inte får vecko-/månadspeng regelbundet utan, "när de behöver", uppger var fjärde att de hjälper till hemma. Motsvarande andel 1996 var hela 39 procent. Vilka arbetsuppgifter utför barnen för att få sina pengar? Det är främst husliga sysslor som barnen förväntas hjälpa till med för att få sin "inkomst". Över 80 procent av arbetsuppgifterna finns inom detta område. Passa djur och småsyskon förekommer också i viss utsträckning men då mest bland flickorna. Pojkarna å andra sidan ägnar sig oftare åt trädgårdsarbete och snöskottning. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 16 (37)

17 Tabell 10 Arbetsuppgifter som barnen hjälper till med hemma. Flickor respektive pojkar (Procent) ARBETSUPPGIFTER Flickor Pojkar Hushållsarbete/städa rummet Bädda sängen Passa djur 5 4 Passa/hämta syskon 3 1 Trädgårdsarbete/snöskottning 1 7 Vara snäll 1 3 Annat 1 2 Ej specificerat 2 3 TOTALT (Antal) (471) (470) Att hjälpa till med hushållsarbetet är vanligast bland de mindre barnen för att sedan avta med åldern. Av dem som hjälper till med hushållsarbetet tycks tolvåringarna vara minst hjälpsamma, knappt 60 procent. Bädda sängen är däremot vanligast bland de äldre barnen där ca var femte har den uppgiften i sin överenskommelse. Räcker pengarna? För att få en uppfattning om barnen anser att de får tillräckligt med pengar frågade vi vad som är mest vanligt "att du får pengar över" eller "att pengarna inte räcker". En stor majoritet av barnen, närmare 80 procent, uppgav att de vanligtvis får pengar över. Resultatet tyder på att flickorna totalt sett har lättare att få pengarna att räcka än pojkarna. Jämfört med "månadspengsbarnen" är det något vanligare att "veckopengsbarnen" anser att pengarna inte räcker. Mest märkbart är detta bland pojkarna där 30 procent med veckopeng anser att pengarna inte räcker medan motsvarande andel bland pojkar med månadspeng är 22 procent. Ser vi på de olika åldersgrupperna finner vi att det genomgående är vanligare att flickorna får pengar över jämfört med pojkarna. Skillnaden är dock störst bland de yngre barnen för att fr o m tioårsåldern minska. Som framgått tidigare får nioåriga pojkar mer pengar än nioåriga flickor. Trots det klarar flickorna bättre att hushålla med sina egna pengar. De flesta klarar alltså att hantera egna pengar. Detsamma gällde vid undersökningen 1991 och US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 17 (37)

18 Tabell 11 Andel flickor respektive pojkar som upplever att de får pengar över respektive att pengarna inte räcker.(procent) Ålder PENGAR ÖVER Flickor Pojkar PENGARNA RÄCKER INTE Flickor Pojkar Vad gör barnen med de pengar de får över? Ca 90 procent av alla barn som får pengar över anger att de sparar dem. Några få anger att de köper småsaker såsom godis, tidningar mm. Vad gör barnen om pengarna inte räcker? Det vanligaste är att be om mer pengar om kassan sinar. Det gör i genomsnitt var tredje utom bland tioåringarna där bara var fjärde ber om mer pengar. Ca 30 procent avstår från konsumtion eller handlar mindre om pengarna inte räcker. Mellan 12 och 17 procent av barnen lånar när pengarna inte räcker. Vanligast är det i åldersgrupperna nio till elva år. Därefter kommer möjligheten att ta av sparmedel, vilket totalt var tionde kan göra. Även här utmärker sig tioåringarna. Bland de äldsta är detta inget vanligt alternativ. Beror det på att de inte har något sparkapital att ta av? Att utföra en arbetsuppgift för att få mer pengar är främst de allra yngsta villiga att göra. 13-åringarna skiljer sig något jämfört med de övriga genom att de oftare anger att det aldrig händer att pengarna tar slut. De är alltså bäst på att hushålla med sina pengar. Tabell 12 Vad gör barnen ompengarna inte räcker? Flickor och Pojkar (Procent) ÅLDER Lånar Tar av sparmedel Avstår Händer aldrig Ber om mer Handlar mindre Arbetar Vet ej TOTALT (Antal) (95) (173) (222) (335) (419) (416) (115) US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 18 (37)

19 Extrainkomster utöver veckopengen/månadspengen Drygt 70 procent av barnen har uppgivit att de ibland får mer pengar än de har i veckopeng/månadspeng. Totalt sett är detta vanligare bland flickor än bland pojkar. Men ser vi på de olika åldersgrupperna är det bland de äldsta barnen, tolv år och äldre, som skillnaderna mellan könen är som störst. Tabell 13 Andel barn som får mer pengar än vecko- respektive månadspeng. Flickor respektive pojkar (Procent) ÅLDER Flickor Pojkar Drygt 60 procent av barnen får sina "extrapengar" från sina föräldrar medan närmare 30 procent får dem från mor- /farföräldrar. Hur använder barnen "extrapengarna"? Över hälften av barnen sparar sina "extrapengar". 57 procent av pojkarna och 51 procent av flickorna. Pojkarna är således något mer sparsamma än flickorna. Störst är skillnaden i åldersgrupperna tio och elva år där fler pojkar än flickor sparar. På andra plats, utan att precisera vad, har barnen uppgivit att de köper saker, totalt ca var femte. Detta är något vanligare bland flickorna. Att köpa kläder och skor är vanligast bland flickor i åldern elva till tolv år. Ytterst få pojkar köper kläder och skor. Fyra à fem procent av barnen använder sina extrapengar till att gå på bio, hyra video eller gå på disco, aktiviteter som förekommer först fr o m nioårsåldern. Helt naturligt har de äldre barnen ett mer varierat konsumtionsmönster än de yngre. Från och med tioårsåldern ökar konsumtionen av olika småsaker. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 19 (37)

20 Utgifter Hur används pengarna? Av intresse är givetvis inte bara att se hur mycket pengar barnen får utan också hur de använder dem. Det är självklart inte lätt, särskilt för de minsta barnen, att göra rimliga uppskattningar av hur mycket pengar de totalt förbrukar på olika saker. Därför kan utgifterna eventuellt vara något överskattade. I vår enkät hade vi angivit vissa fasta alternativ vilka vi från tidigare undersökningar vet är relevanta för hur barn använder sina pengar. Dessutom hade vi med ett alternativ "annat" där det på en tom rad fanns möjlighet att själv ange sådant som vi inte tänkt på. "Kläder" som ofta angivits under "annat" har särredovisats i tabellerna. I övrigt är varorna av så många olika slag att det har inte varit meningsfullt att försöka redovisa dem närmare då antalsunderlaget skulle bli mycket litet i varje enskild grupp. Det är dessutom ett antal barn som svarat att de använder sin pengar till "annat" utan att samtidigt nämna vad detta "annat" består av. Vid bearbetning av svaren framkom att 146 barn med vecko- eller månadspeng inte besvarat frågan alls. Dessa ingår då inte i underlaget till följande tabeller över barnens konsumtion. Eftersom det kan finnas skillnader mellan flickors och pojkars konsumtionsvanor redovisar vi barnens konsumtion uppdelad på dels flickor, dels pojkar. I tidigare undersökningar har vi konstaterat att större delen av barnens pengar går till sparande och godis. Även denna gång går största delen av pengarna till sparande. Totalt sett sparar barnen ca 30 procent av sina pengar. Det finns denna gång inte någon större skillnad mellan flickors och pojkars sparande. I tidigare undersökningar har pojkarna sparat en något större del av sina pengar än flickorna. Det är bara de yngsta och de äldsta pojkarna som sparar en större del av sina pengar än vad flickorna gör. Ser vi på de olika åldersgrupperna framkommer att flickorna sparar mellan 24 och 37 procent medan pojkarna sparar mellan 26 och 43 procent av de pengar de får. Spännvidden mellan de olika åldersgrupperna har minskat jämfört med i tidigare undersökningar. År 1996 varierade sparandelarna mellan 18 och 49 procent och år 1991 mellan 37 och 59 procent. Liksom tidigare är det godis som näst efter sparandet tar en stor del av barnens pengar. 18 à 19 procent för både flickor och pojkar. I de yngsta åldersgrupperna tar godiset en större andel av pengarna än för de äldsta. Åttaåriga pojkar lägger dock en större andel av sina pengar på leksaker än på godis. För dem kommer godiset därmed först på tredje plats. Flickorna använder en större del av sina pengar till böcker, presenter och kläder än pojkarna. Pojkarna å sin sida lägger större andelar på samlarbildar och annat ej specificerat. US/Veckopengen IV Institutet för privatekonomi 20 (37)

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar IV

Tonåringarna och deras pengar IV Tonåringarna och deras pengar IV RAPPORT Tonåringarna och deras pengar 2003 Ulla Samuel Institutet för Privatekonomi November 2003 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken Tonåringarna och deras

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

LYCK. Tema: Veckopeng UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 1 2007

LYCK. Tema: Veckopeng UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 1 2007 UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 1 2007 LYCK SLANTEN Tema: Veckopeng Utgivare: Swedbank och sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Form: Edita Communication TEMA: Veckopeng Veckopeng ger me foto:

Läs mer

Nordeas undersökning om fickpengar 2015

Nordeas undersökning om fickpengar 2015 Nordeas undersökning om fickpengar 2015 Emma Persson Privatekonom 20/4/2015 Summering x Trenden att inte ge sina barn vecko- eller månadspeng stärks ytterligare. Hela 44 procent av föräldrar ger antingen

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker RAPPORT Så ser vi på pengar och ekonomi En undersökning om inställningen till och hanteringen av pengar och ekonomi Institutet

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2009 Familjens Ekonomi

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2009 Familjens Ekonomi LEKTIONSTIPS FRÅN SWEDBANK OCH SPARBANKERNA LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2009 Familjens Ekonomi 1/9 Till dig som är lärare

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Min Ekonomi tips hur man kan förbereda sig

Min Ekonomi tips hur man kan förbereda sig Min Ekonomi tips hur man kan förbereda sig Programmet Min Ekonomi är utvecklat av Trollreda resurscenter och Handitek AB. Har du frågor kontakta oss via e-post info@trollreda.se 1 Varför? Genom att göra

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Vad kan ingå i kostnader för barn?

Vad kan ingå i kostnader för barn? Vad kan ingå i kostnader för barn? Detta kapitel baseras på en sammanställning av Konsumentverkets beräkningar av kostnader för barn i olika åldrar samt på Konsumentverkets beräkningar av referensvärden

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Räkneexempel 2 1. Sammanfattning

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Högskoleprovet. Block 4. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter.

Högskoleprovet. Block 4. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter. Block 4 2009-10-24 Högskoleprovet Svarshäfte nr. DELPROV 7 NOGa Delprovet innehåller 22 uppgifter. Anvisningar Varje uppgift innehåller en fråga markerad med fet stil. Uppgiften kan även innehålla viss

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Sjung om studentens lyckliga dar

Sjung om studentens lyckliga dar Sjung om studentens lyckliga dar 2011 års studentrapport från Svensk Handel svenskhandel.se Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Planeringen och förberedelserna startar tidigt 5 2.1

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Regler för förskola och fritidshem på Lingbygdens friskola Reglerna utgår från Ljungby kommuns.

Regler för förskola och fritidshem på Lingbygdens friskola Reglerna utgår från Ljungby kommuns. Uppdaterad 2014-11-01 Gäller från och med 2015-02-01 Regler för förskola och fritidshem på Lingbygdens friskola Reglerna utgår från Ljungby kommuns. Ljungby kommun och friskolan erbjuder plats i förskola

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Hjälmanvändning cyklande skolelever

Hjälmanvändning cyklande skolelever Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Välkommen till Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Reviderad 2013-03-01 Reviderad 2013-10-24 UN 48 Reviderad 2015-07-01 TAXA Avgiften

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter Bakgrund Även om man som musikproducent arbetar tillsammans med musiker, arrangörer, tekniker och artister är det inte så ofta man ingår några djupare samarbeten med andra producenter. I samband med den

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer