Psykiskt trauma och krisstöd
|
|
- Ingrid Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykiskt trauma och krisstöd Piteå, 14 april 2016 Per-Olof Michel
2 Allvarliga händelser % kan exponeras (Kessler et al. 1995) Olyckor Krig/flykt Terrorism 2013 Bangladesh 2013 Gottröra 1991 Insatspersonal Fukushima 2011 Västmanland 2014 Interpersonellt våld
3 Återhämtning Samhälle/kultur Individ Händelse Stöd - Riskindikatorer - Kontext - Akut stöd - Motståndskraft - Förlust av resurser - Behandling vb
4 Händelse Kontext Typ av händelse Olycka; naturkatastrof Interpersonellt våld; terrorhandling; krig Allvarlighetsgrad Hot mot livet Utmärkande drag Kontroll Klarhet Tid/frekvens Förlust av resurser Individuella: Självkänsla, status, självtillit, kontroll, fysisk skada Sociala: Närståendes död, förlust av arbete Materiella: Boende, ägodelar, ekonomi
5 Individen - riskindikatorer för PTSD Före Tidigare psykiska problem Parallell livsstress Socioekonomisk status Personlighet, begåvning Kön, ålder Under Upplevt livshot Uttalade reaktioner Efter Bristande socialt stöd Kvarstående dissociation (Brewin et al. 2000; 2005; Ozer et al. 2003; Simeon et al. 2005)
6 Motståndskraft Individuella faktorer Genetik, anknytning Personlighet Locus of control Hardiness, mastery Emotionell expr. flexibilitet Optimism, mindfulness Altruism, andlighet Fysisk aktivitet/meditation Externa faktorer Situation//kontext/kultur Tillgång till resurser Socialt stöd Förebilder Ledarskap Stöd från organisationen Utbildning (Southwick et al. 2005; 2012; 2014; Bonanno et al. 2011; Gupta et al. 2011; Rusch et al. 2015; Hobfoll, 1989; Alderman et al. 2016)
7 Socialt stöd; kamratstöd Buffrande effekt Ökad känsla av kontroll Stärkt självtillit Underlättar Omvärdering Bemästring Tilltro till stöd över tid (Brewin et al 200; Ozer et al. 2003; Schumm et al. 2006; Kaniasty et al. 2008; Panagioti et al. 2013; Southwick et al. 2011)
8 Processer över tid Låg Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniska besvär 5-30% Funktionsnivå Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (Bonanno, 2004; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013)
9 Vad händer i hjärnan? Frontalloben Känslocentrum (Amygdala)
10 Akut stressreaktion Kroppsliga reaktioner Tanke och uppfattning Psykiska reaktioner (WHO 1992, ICD-10)
11 Hot, fara försvar Frysning - alarm Flykt Kamp Frysning - skräck Underkastelse Söka stöd (Baldwin, 2013)
12 Posttraumatiska tillstånd Akut stressyndrom, ASD Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Dissociativa syndrom Identitetsstörning Amnesi Depersonalisation Derealisation Andra psykiatriska tillstånd Egentlig depression Ångestsyndrom Kroppssyndrom Substansrelaterade syndrom och beroendesyndrom Ihållande komplex sorgreaktion (Komplext PTSD) Disorder of extreme stress not otherwise specified, DESNOS (APA, DSM-5, 2013)
13 Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD A. Exponering B. Påträngande symtom C. Undvikande av stimuli D. Negativa förändringar E. Kvarstående alarmtillstånd F. Varat en månad G. Lidande (APA, DSM-5, 2013)
14 Skillnad vuxna och barn Barn, tonåringar Vuxna Mer impulsiv respons än eftertänksam (Killgore WD, Yurgelun-Todd DA. Unconscious processing of facial affect in children and adolescents. Soc Neurosci. 2007;2(1): doi: / )
15 ACE-kategorier Psykisk misshandel Fysisk misshandel Försummelse, fysisk och psykisk Sexuell misshandel Bevittnat familjevåld Missbruk i hushållet Psykisk sjukdom i familjen Föräldraförlust Familjemedlem i fängelse
16 25 20 Negativa barndomserfarenheter och självmordsförsök 4+ % Attempting Suicide ACE Score
17 Fem stödprinciper Förstärka säkerhet/trygghet Lugna, stabilisera Förstärka självtillit och tillit till samhället Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007)
18 Psykologisk första hjälp - Krisstöd i praktiken Kontakt/åtagande Säkerhet/trygghet Stabilisering Problem/behovsinventering Praktiskt/socialt stöd Reaktioner/bemästring Fortsatt stöd (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006;
19 Förmågor för psykologisk återhämtning (Berkowitz et al. 2010)
20 Stöd-uppföljning-bedömning-behandling, STUBBE Stöd - Psykologisk första hjälp - Förmågor för psykologisk återhämtning Uppföljning - Utse kontaktpersoner - Proaktiv kontakt Bedömning - Screening: 1, 3 och 12 mån - Värdera behandlingsbehov Behandling - PTSD Evidensbaserad Traumafokuserad - Komplext PTSD Stabilisering Symtomhantering (Efter Brewin 2005; Brewin et al. 2008; Nash et al. 2012; O Donnell et al. 2012; Pfefferbaum et al. 2013; tentsproject.eu; Watson et al. 2007; Williams et al. 2009; OPSIC-project, 2015)
21 Presentera dig och gör kort bedömning Tillstånd Beteende (Se mall 1) Är individen Instabil? Suicidal? Fara för sig själv eller andra? I behov av akuta medicinskaeller sociala insatser? Förmedla psykologisk första hjälp (PFH) Basala behov (Se mall 2) Nej Ja Stöd akutfas Sänd till lämplig instans Mall 1 Bedömning Individ - Riskindikatorer/motståndskraft Händelse - Kontext/förluster Reaktioner Status - Medicinskt/psykiskt - Funktion/farlighet Mall 2 PFH Kontakt/åtagande Säkerhet/trygghet Stabilisering Problem/behovsinventering Praktiskt/socialt stöd Reaktioner/bemästring Fortsatt stöd Utse kontaktperson Proaktiv uppföljning De som avböjer stöd Kontaktinformation (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)
22 Uppföljning akutfas: 1-3 dagar - första veckan Uppföljning Tillstånd Beteende Har akut stressreaktion avklingat? Ja Nej Förnyad uppföljning och bedömning 1 vecka 1 månad Kvarståendereaktioner Förlust/sorg? Sömnproblem/ångest? Kvarstående dissociation Undvikande Negativt grubblande Tecken på akut stressyndrom (ASD)? (från dag 4) Motståndskraft? Socialt stöd Mastery Hanterar tankar/reaktioner (Se mall 3) Mall 3 Eventuella interventioner* Information Psykoedukation/normalisering Socialt nätverk Om flera barn drabbade Interventioner i skolan Individuellt stöd Stöd till föräldrar och familjer Stödgrupper Förlustdrabbade Överlevande Stödcentrum Hemsida, sociala medier, telefonlinjer *Ev på arbetsplatser (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)
23 Bedömning, behandling mellanfas:1 vecka - 1 månad; långtidsfas Uppföljning Normalisering? Ja Förnyad uppföljning Efter behov Efter 3, 12 mån (screening) Nej Bedömning Depression? Ångest? Bruk av alkohol? Komplicerad sorg? Efter 1 månad Screening PTSD TSQ, PCL-5 (Se mall 4) Mall 4 Efter 1-2 veckor Förmåga till psykologisk återhämtning Behandling vid behov Efter 1 månad Behandling PTSD - Evidensbaserad - Traumafokuserad (TF-KBT, EMDR) Långtidsfas Ihållande komplex sorgreaktion? Rehabilitering (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)
24 Vad kan man göra själv? Generellt Sök stöd hos andra Upprätthåll rutiner Hantera tankar och reaktioner Skriv dagbok Gör trevliga saker Ägna dig även åt goda minnen om någon dött Undvik negativt grubblande Vid påminnelser Andnings- och avslappningsövningar Fysisk aktivitet Fokuserad meditation
25 Insatspersonal Balans Medvetenhet Socialt stöd
26 ghters_and_emergency_medical_services_personnel
27 Intensiv eller långvarig stress Livshot Förlust Inre Kronisk konflikt stress Trauma Sorg Moral- Utmattning konflikt Traumatisk skada Upplevt: - Livshot - Skräck - Hjälplöshet Förlustskada Förlust av: - Närstående - Kroppsfunktion - Tillhörigheter Etik/moralskada Själv begått eller bevittnat handlingar som går emot egen moral Utmattningsskada Ackumulerad stress av många orsaker, utan möjlighet till vila och återhämtning (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)
28 Redo (Grön) Reagerar (Gul) Påverkad (Orange) Symtom (Röd) Optimal funktion Milda, övergående reaktioner och funktionsnedsättning Svårare kvarstående reaktioner; funktion nedsatt Kliniskt syndrom Anpassningsförmåga Återhämtar sig helt Minnen kommer att kvarstå Oläkt stresskada med nedsatt funktionsnivå Välmående Låg risk Högre risk Tecken Orsaker Orsaker Tillstånd Är som bäst Vilken stressor som helst Livshot PTSD Välutbildad och förberedd Tecken Förlust Depression Fysiskt, mentalt och andligt välfungerande Irriterad, orolig, nedstämd Brott mot egen moral Ångestsyndrom Fokuserad på uppgiften Förlorat motivation Långvarig stress, slitage Missbruk Motiverad Tappat fokus Tecken Tecken Lugn och samlad Sömnsvårigheter Kontrollförlust Symtomen kvarstår och förvärras över tid Har trevligt Beter sig moraliskt oklanderligt Muskelspänningar; andra fysiska problem Inget är roligt längre Panik, aggressivitet, nedstämdhet Känner sig inte längre som vanligt. Uttalad skuld och skam Svåra reaktioner eller uttalad påverkan på social eller arbetsmässig funktion
29 Första hjälp vid stress (FHS) Primärt stöd Lugna Säkerhet Reaktion Nedsatt funktion Stressor Första hjälpens sju punkter 1. Kolla Bedöm: observera, lyssna 2. Samordna Sök hjälp, remittera vid behov 3. Säkerhet Kontakt Funktion Kontinuerligt stöd Tillit Mår bra God funktion Se till att komma i säkerhet! 4. Lugna Sakta ner, avslappning, byt fokus 5. Kontakt/socialt stöd Ordna stöd från andra 6. Funktion/förmåga Återfå funktion 7. Tillit/självförtroende Återställ självtillit och hopp (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)
30 Olika syften med individ-/gruppstöd Samling efter händelse Informell After Action Review (AAR) Socialt stöd individ/grupp Information Psykoedukation/normalisering Socialt nätverk Möjlighet för enhetschef att bedöma fortsatta individuella behov
31 Samling efter händelse (informell AAR) Efter varje händelse, ställ följande frågor Vad var vår uppgift? Vad gick bra? Vad kunde ha gått bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vem behöver veta detta? (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013) (
32 AAR relaterat till krisstöd Kan utveckla lärandet Kan utveckla förmågor Kan förbättra sammanhållning Kan öka självtillit Kan stärka socialt stöd Kan reducera stresspåverkan (Michel, 2015)
33 Time out/socialt stöd i grupp ½ - 1 tim, inte mer än ett par timmar Vanligt samtal med arbetskamrater Mål: minska hyperarousal Självvald grad av öppenhet i en stödjande miljö där man känner sig förstådd (Halpern J, Gurevich M, Schwartz B, Brazeau P. Interventions for critical incident stress in emergency medical services: a qualitative study. Stress and health 2009;25: )
34 Insatspersonal Bedömning Behov av stöd? (Se mall 1) Ja Ledare, kamratstödjare Första hjälp vid stress (FHS) Individ-/gruppstöd (Se mall 2) Räckerstödet? Screening TSQ Nej Professionell bedömning FHV Screening Nej Ja Stöd avslutas Mall 1 Bedömning Typ av exponering? Var i stresskontinuum? Tillstånd? PTSD Depression Ångest Substansberoende Behandling Mall 2 Kontinuerlig FHS Kolla Samordna Övrig FHS Säkerhet Lugna Kontakt/socialt stöd Funktion/förmåga Tillit/självförtroende Individ-/gruppstöd Samling efter händelse (AAR) Socialt stöd individ/grupp - Information - Psykoedukation/normalisering - Socialt nätverk - Bedöm fortsatta behov (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)
35 Trauma Screening Questionnaire (TSQ) Dina egna reaktioner idag på den traumatiska händelsen. Fundera över de följande reaktionerna som ibland förekommer efter en traumatisk händelse. Detta frågeformulär handlar om dina egna reaktioner på den traumatiska händelsen som du har varit med om. Vänligen markera (Ja/Nej) om du har upplevt något av nedanstående vid minst två tillfällen under den gångna veckan. Markera ett alternativ på varje rad 1 Upprörande tankar på eller minnen från händelsen som har kommit till dig mot din egen vilja. Ja Nej 2 Upprörande drömmar om händelsen. 3 Handlingar eller känslor som om händelsen inträffar på nytt. 4 Upprördhet inför sådant som påminner om händelsen. 5 Kroppsliga reaktioner (t.ex. hjärtklappning, magbesvär, svettningar, yrsel) vid påminnelser om händelsen. Ja Nej 6 Svårt att somna eller orolig sömn. 7 Irritabilitet eller vredesutbrott. 8 Svårt att koncentrera dig. 9 Ökad uppmärksamhet på möjliga faror och hot mot dig själv och andra. Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej 10 Lättskrämdhet vid oväntade händelser. Ja Nej (Brewin CR, Rose S, Andrew B, Green J, Turner S, Foa E. Brief screening instrument for posttraumatic stress disorder. British Journal of Psychiatry. 2002;181: Svensk översättning: Michel PO, KcKP. reviderad: Arnberg, F Godkänd av Brewin 2015)
36 Mål
Krisstöd vid allvarlig händelse
Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd
Läs merModernt krisstöd för drabbade och insatspersonal
Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal Göteborg, 17 april, Stockholm 12 maj, 2015 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Fältet Återhämtning Samhället/insatsorganisationen Individ
Läs merTrauma, stress och krisstöd
Trauma, stress och krisstöd Sunne, 25 maj 2018 Per-Olof Michel Tfn: +4670 7201662 po.michel@telia.com michelmentor.se (http://www.marshu.com/collection-self-test-stress.php) Utfall Vad är stress? Förhoppning
Läs merBarn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion
Barn i kris - upplägg Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion Vad har de nyanlända vi möter med sig? Biologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet Yttre stressorer Familjen
Läs merSpelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4 spelare fokus Definition av mental tuffhet. Hur påverkar man mental tuffhet? Hur påverkar personlighet utveckling och prestation? Hur kan man arbeta med
Läs merModern kristeori Bästa tillgängliga kunskap
Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Brand 2014
Läs merModernt krisstöd. Oslo, 26 mars 2014. Per-Olof Michel. Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com. michelmentor
Modernt krisstöd Oslo, 26 mars 2014 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Kontext för återhämtning Samhället Individ Händelse Stöd Återhämtning Händelsen Typ av händelse
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merBli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator
Bli hållbar som student Marie Thérèse Överström Kurator 2 Sinnesrobönen Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden MÖ1 3 Stress
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merKrisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merDen sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Läs merKonsultation med skolan
Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merKunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi
Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri Trauma och neurobiologi Huddinge, 13 maj 2011 Per-Olof Michel Tfn: +46 18 6118825 per-olof.michel@neuro.uu.se www.katastrofpsykiatri.uu.se Återhämtningsförmåga Individfaktorer
Läs merVÅLDTÄKT. Lotti Helström
VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merKvalitetsgaranti - Enheten för vuxna
ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2015 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, söker stöd på grund av våld i nära relation eller vill ha hjälp
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merMENTALISERINGSBASERAD TERAPI
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merPersonliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Läs merOm autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merKurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015
Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har insatser
Läs merTIPS 1: Att hantera arbetslöshetsrelaterad stress Möt dina känslor
TIPS 1: Att hantera arbetslöshetsrelaterad stress Möt dina känslor Att överleva arbetslöshetens emotionella stress Skriv om dina känslor. Uttryck alla dina känslor om att ha blivit avskedad eller arbetslös,
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merDetta är allmänheten! Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser
Detta är allmänheten! Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser Teman Lära känna allmänheten behövs det? Människors reaktioner på risk och kris
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merKris och trauma Beskrivning och konsekvenser
Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast
Läs merSamtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.
Författare: HR-koncern 2009-10-26 Reviderad: 2014-06-23 UTVECKLINGSSAMTAL Utvecklingssamtalet är ett mycket viktigt verktyg för att förbättra och utveckla våra medarbetare och våra verksamheter. Ett gott
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merRörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.
Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre. 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! Det är bra för både hjärta och hjärna - ja, för hela kroppen och själen - att
Läs merStress allmänt WHAT IS STRESS?
Stress allmänt Vad är stress? Påfrestning Reaktion Samspel, process Stress kan vara både negativt och positivt för människan. Dessa reaktioner har sitt ursprung i en tid då kroppen gjorde sig beredd på
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merBra att veta om sexuella övergrepp. För barn
Bra att veta om sexuella övergrepp För barn Om sexuella övergrepp Sexuella övergrepp är fel och behöver stoppas. Vad ett övergrepp är och var man kan få hjälp borde alla få veta. Det kan göra det lättare
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merAtt ge omsorg mitt i livet
Att ge omsorg mitt i livet Hur påverkar det arbete och försörjning? Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete De etablerade omsorgsfrågorna i svensk forskning, politik och praktik Jämställdhet: småbarns-
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merLilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi
Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND 2012 Text & grafisk design Johanna Spetz Tryckt av Myrans Grafiska AB 11 nycklar till självhjälp vid fibromyalgi 1 ACCEPTANS Att acceptera
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs mer2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser
Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merResultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret
Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret Antal inbjudna 59 68 63 1 386 (Alla anställda som arbetat inom kommunen i tre månader.) Antal svar 61 58 1 150 Svarsfrekvens
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merMSB 18-årsundersökning 120815
MSB 18-årsundersökning 120815 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Fördelning av svar i riket 4. Resultat 5. Jämförelser mellan län 6. Resultat per län Syfte och mål
Läs merFörfrågan angående sömnvanor!
Förfrågan angående sömnvanor! Vi ber dig svara på följande frågor eller ringa in det lämpliga alternativet angående dina sömnvanor. Skriv tydligt, gärna med kulspetspenna. Alla uppgifter är konfidentiella.
Läs merUtvärdering APL frågor till praktikant HT15
Utvärdering APL frågor till praktikant HT15 Jag studerar på Vård och Omsorgsprogrammet för ungdomar 14 18,2 Vård och Omsorgsutbildning för vuxna Komvux Vård 35 45,5 Eductus 28 36,4 Kommentarer till ovanstående
Läs merSAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Vid brott mot enskild person är män och kvinnor lika utsatta (Brå 2013) Män uppger oftast att de utsatts för misshandel och personrån Kvinnor rapporterar oftare att de
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merVi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Läs merUppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland Finlandssvenska vägledardagar i Helsingfors 29.10.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps barndom ångest rädslor hälsa hygien rusmedel egna barn arbete
Läs merUtvärdering APL frågor till praktikant
Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4
Läs merSpråkscreening vid 2,5 år
Språkscreening vid 2,5 år Bakgrund Det nya barnhälsovårdsprogrammet teambesök vid 3 år. Språkscreening 2,5 år Språkscreening av flerspråkiga barn Stor osäkerhet bland sjuksköterskorna att bedöma Vård på
Läs merFörebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting
JUNI 2016 Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting Resultat från en kartläggning av regioners och landstings arbete 2015 Under 2015 gjorde Folkhälsomyndigheten en webbenkät
Läs merSkolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merBROKINDS. rehabiliteringsträdgård
Naturens kraft vår styrka. Naturen är fantastisk. Den skänker ro. Den ger energi. Den sprider glädje. Och den finns alltid där, när vi än behöver den. Ibland kan det räcka med att plantera om krukväxterna
Läs merTill dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion Göteborg, 2 november 2011 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com 070-5548568 1 Egencentrerat förhållningssätt
Läs merStrategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merNågra frågor om dina känslor nu och tidigare
Några frågor om dina känslor nu och tidigare Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild både av hur du i allmänhet brukar må och hur du mår för tillfället (de senaste -4 dagarna). Formuläret
Läs merLedarskap när det smäller
Ledarskap när det smäller IED-attentat i Afghanistan Foto: Försvarets Bildbyrå Metod Mål: Studera hur allvarliga incidenter som inträffat under tjänstgöring i Afghanistan påverkar ledarskap, tillit och
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Karlstad Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Karlstad Hemtjänst Deltagare Totalt svarade 91 690 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 66,7% av de tillfrågade. I Karlstad
Läs merAntal timmar sömn per natt
Antal timmar sömn per natt Vid enstaka nätters för lite sömn ses: Nedsatt inlärningsförmåga Nedsatt ne Nedsatt koncentrationsförmåga Nedsatt reaktionstid Förändringar i sinnesstämningen För att må bra
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2012
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2012 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....är
Läs merKommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.
Kommentar om könsfördelningen på arbetsplatsen: 96,3 % kvinnor och 3,7 % män av 325 svarande (svarsfrekvens 61,4 %) Kommentar om åldersfördelningen på arbetsplatsen: Hög genomsnittsålder, flera pensionsavgångar
Läs mer8 European Foundation for Osteoporosis
Europeiska föreningen mot Osteoporos 8 European Foundation for Osteoporosis Frågeformular om livskvalitet Qualeffo-41 (10 December 1997) European Foundation for Osteoporosis Swedish version Copies of this
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merFörväntansdokument Bodals Skola F-9
Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Läsåret 2014-2015 Inledning Detta förväntansdokument syftar till att tydliggöra vilka förväntningar förskoleklass, skola och fritids har på vårdnadshavare och elever,
Läs merBotkyrka kommuns medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2009
Botkyrka kommuns medarbetarundersökning rapport - 2009 Antal svar på Totalt: 4196 av 5185 Antal svar på Totalt -08: 4195 av 5351 Antal svar på Kommunledningsförvaltningen: 22 av 23 Antal svar på Kommunledningsförvaltningen
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merKvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen
Kvaliteten i din hemtjänst Stadsledningskontorets brukarundersökning 20 November 20 1 Inledning Beskrivning av genomförandet av undersökningen Metod: Postala enkäter med två skriftliga påminnelser Målgrupp:
Läs merRapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 216-3-17 Inledande ord I vår förra skolenkät år 213 såg vi att det i alldeles för stor utsträckning fanns brister i hur man anpassar
Läs merUNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Läs merMatematiken har alltid funnits omkring
katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik
Läs merModern krishantering:
Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merVI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat. Samverkan. Förankrat. Mätbara resultat
VI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat Samverkan Förankrat Mätbara resultat TRYGGHET STÄRKA STADENS ATTRAKTIONSKRAFT SÄKERHET SÄKERSTÄLLA STADENS LEVERANSFÖRMÅGA AV SERVICE, TJÄNSTER OCH VAROR
Läs merFINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Läs merRiktlinjer för personligt ombud SN-2010/124
Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-08-16 Ordförande Socialnämnden Riktlinjer för personligt ombud SN-2010/124 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslaget till
Läs merDet behövs specialister inom demensvården
Det behövs specialister inom demensvården Demenssköterska Brämaregårdens vårdcentral Nationella riktliner för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående (2010) Enligt de nationella
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merInformation om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Borlänge kommun 781 81 Borlänge Tel: 0243-740 00 kommun@borlange.se www.borlange.se När du behöver hjälp eller stöd När du behöver hjälp eller stöd i din
Läs mer2012-06-05 SIDAN 1. SOCIALFÖRVALTNINGEN Utvecklingsenheten Projekt Barnfrid Stockholm. Signs-of-Safety. för barnets skydd och trygghets skull
SOCIALFÖRVALTNINGEN Projekt Barnfrid Stockholm 2012-06-05 SIDAN 1 Signs-of-Safety för barnets skydd och trygghets skull Barnfrid Stockholm (2010-2012) Lagstiftning mot aga 1979 Barn utstår våld i familjen
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Läs mer