Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om strategi för svensk viltförvaltning (N2015/05179/FJR)

Transkript

1 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om strategi för svensk viltförvaltning (N2015/05179/FJR) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om strategi för svensk viltförvaltning. Övergripande synpunkter och sammanfattning Synpunkter i korthet Ekonomiska och juridiska hinder måste överbryggas innan strategin kan förverkligas Länsstyrelsen tillstyrker att Naturvårdsverket ska arbeta för flerartsförvaltning. Dock bör en bättre integration råda än föreslagen uppdelning, med förvaltningsplaner för klövvilt, rovdjur och stora fåglar. Vid delegerat ansvar till länsstyrelserna måste viltförvaltningsdelegationernas roll klargöras Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om att utveckla fler inventeringsformer för vilt och viltskador Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om att ta fram acceptansnivåer för viltskador Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att Naturvårdsverket ska ta fram underlag till regeringen så att Sverige kan vara en drivande part vad gäller viltfrågorna inom EU Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att införa licensjakt på säl Länsstyrelsen anser att Naturvårdsverket har redovisat en modern strategi som ökar förtroendet för myndighetens förmåga att leda landets viltförvaltning. Länsstyrelsen anser att dokumentet beskriver många av de steg som bör tas för att uppnå en modern och strukturerad viltförvaltning, både nationellt och regionalt. Postadress: Göteborg Telefon/Fax: (växel) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

2 2(5) Länsstyrelsen håller med Naturvårdsverket om att det är viktigt att medel tillförs på alla nivåer om de åtgärder som beskrivs i dokumentet ska kunna förverkligas. Naturvårdsverkets strategi innehåller en rad förslag till förbättringar på alla nivåer inom förvaltningen. Möjligheten att förverkliga vissa önskemål ligger dock utanför Naturvårdsverkets kontroll. Juridiska, ekonomiska och andra aspekter kan göra det svårt att uppnå målen. Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning Vägval som utvecklar viltförvaltningen -Förebygg skador och andra problem som viltet orsakar - Det ska vara enkelt att bedöma och hantera skador Länsstyrelsen är mycket positiv till att Naturvårdsverket lyfter fram avsaknaden av acceptansnivåer för skador orsakade av klövvilt och fåglar samt att bättre mätmetoder bör utvecklas. I jordbruket finns idag inga sådana acceptansnivåer för skador och det är därför svårt för länsstyrelsen att avgöra i vilka lägen t.ex. skyddsjakt är befogad. Eftersom vilt skadar exempelvis grödor och påverkar jordbruket vore det värdefullt att kunna utgå från fastställda acceptansnivåer. Naturvårdsverket skriver att de ska verka för ett utökat stöd för att även förebygga skador orsakade av annat än fredat vilt. Det är viktigt att konsekvensanalyser föregår sådana förändringar eftersom behovet kan vara stort och generera stora kostnader. -Utveckla metoder för flerartsförvaltning Länsstyrelsen ser positivt på att strategin innehåller ställningstagandet att en utvecklad flerartsförvaltning behövs. Ett antal viltarter ökar i såväl täthet som utbredning och helhetssyn krävs. Framtidens flerartsförvaltning måste innebära att viltstammarna kan balanseras mot varandra och mot fodret på ett strukturerat sätt. Då kan skadeläget bli acceptabelt för alla berörda intressen samtidigt som viltstammarnas kvalitét ökar. Fundamentalt är väl utvärderade och definierade metoder för inventeringar av såväl skador som vilt. Detta för att möjliggöra lokal praktisk förvaltning. Det finns idag ett stort behov av metodik för inventering av annat klövvilt än älg, som kronhjort, vildsvin och dovhjort. Kunskapsutbyte med andra länder vore bra för att finna fungerande metoder. I dagsläget finns ÄBIN (älgbetesinventering) för inventering av älgskador. Resultat från ÄBIN är dock mycket svår att tillämpa i den praktiska förvaltningen eftersom upplösningen är anpassad för att enbart gälla på älgförvaltningsområdesnivå. Det behövs metoder för skadeuppskattning som kan användas på storleksordningen för älgskötselområden (ca ha). -Tydliga ramar för beskattning och utfodring Länsstyrelsen saknar klargörandet att det inte enbart är viltstammarnas täthet som avgör hur skadebilden ser ut, utan i stor utsträckning mängden tillgängligt foder och även andra förutsättningar i landskapet. I synnerhet är

3 3(5) balansen mellan vilttäthet och fodertillgång viktig att belysa. Strategin skulle kunna innehålla förslag om hur projekt likt Skogsstyrelsens och skogsnäringens projekt Mera tall i större utsträckning ska kunna tillämpas lokalt. Vägval som stärker viltförvaltningen -Skapa en tydlig och förutsägbar viltförvaltning -Beslut ska fattas på rätt nivå med rätt kunskap Naturvårdsverket anser att beslut ska fattas så nära de berörda människorna som möjligt. Länsstyrelsen anser att en fråga som måste beaktas vid decentralisering är vilken roll viltförvaltningsdelegationerna ska spela, vilka beslut som ska fattas av delegationerna samt konsekvenserna av att ansvar har delegerats till delegationerna. Naturvårdsverket har inte preciserat i sina föreskrifter vad som ska beslutas av delegationerna. -Samarbeta aktivt med andra länder -Sverige ska delta aktivt i EU:s arbete Enligt skrivelsen ska Sverige vara en aktiv drivande part inom EU där landets behov inom området viltförvaltning förs fram. Detta ser Länsstyrelsen positivt på eftersom förutsättningarna för viltförvaltning skiljer sig starkt inom EU. Det vore önskvärt att EU-lagstiftningen ger ett bättre utrymme för medlemsländerna att förvalta viltet med de metoder och mot de nivåer som passar för respektive land. Det ligger också i subsidiaritetsprincipen att beslut ska fattas närmare de berörda. Förslag till förändringar på nationell nivå -Regionalisering Länsstyrelsen är positiv till att Naturvårdsverket föreslår en utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna. Det är viktigt att viltförvaltningsdelegaterna ges sådan utbildning att deras beslut är kunskapsbaserade och välmotiverade. Naturvårdsverket som central myndighet strategi, mål och åtgärder - Främja brukande av vilt som resurs -Delmål Från och med 2016 tydliggör Naturvårdsverket möjligheterna till jakt i skyddade områden vid vägledning samt vid ändring av före skrifter och avtal. Vad detta innebär konkret är inte helt uppenbart. Gäller formuleringen även ändring av jaktföreskrifter i befintliga reservat och andra skyddade områden kan konstateras att sådana förändringar innebär omfattande administrativt arbete som normalt innefattar remisshantering där rimligen alla behov av revidering av reservatsbeslutet kommer att behandlas och hanteras. Detta är ett omfattande och tidsödande arbete som knappast kommer att ha hunnit avsätta påtagliga resultat redan 2018.

4 4(5) -Åtgärder -Utred förutsättningarna för marklösa jägare att kunna jaga, bland annat genom att utreda möjligheterna att tilåta i första hand småviltsjakt på mark utanför renskötsel området som ägs av staten eller av statliga bolag. Är det så att detta avser statlig mark i naturreservat bör påpekas att markägarna normalt ges möjlighet att bibehålla sin jakt genom arrendeavtal vid en eventuell försäljning till staten vid reservatsbildning. Länsstyrelsen anser att detta är en välfungerande praxis som inte bör förändras utan att alla konsekvenser utreds. Länsstyrelsen vill också framhålla att frågan om jakt i naturreservat är av mindre betydelse för marklösa jägares möjlighet att kunna jaga. I Västra Götaland är en mycket liten del av skogsmarken skyddad. Restriktioner som berör jakten finns bara i en tredjedel av reservaten och det handlar i regel om restriktioner för jakt på änder, vadare och skogshöns. I vissa fall är det fråga om restriktioner som idag är överspelade eftersom jaktförordningen ändrats sedan reservatsbeslutet. I andra områden är restriktionerna fortfarande av betydelse för den del av allmänheten som vill ha möjlighet att röra sig i naturen även under intensivt utnyttjade jaktperioder. - Förebygg skador och andra problem som viltet orsakar Mål:2020 har förebyggande åtgärder vidtagits för att minska skador orsakade av vilt på de areella näringarna samt trafikolyckor med vilt inblandat. -Åtgärder -Verka för Licensjakt på säl Länsstyrelsen välkomnar en licensjakt på säl, men understryker vikten av att det bör fattas regionala beslut. Den ökade regionaliseringen av viltförvaltningen bör också inkludera licensjakten på säl. Länsstyrelsen vill ha möjlighet att förvalta sälen i för fiskevården känsliga områden genom att styra en andel av avskjutningen till sådana områden och därigenom öka möjligheten för återhämtning av bland annat lokala torskfiskbestånd. När det gäller jakt på säl är det viktigt att man skiljer på de tre olika sälarterna, som har olika förutsättningar och beståndsutvecklingar, vilket kräver olika förvaltningsstrategier. Det måste också beaktas att alla tre arterna är uppsatta på Art- och habitatdirektivets bilaga 2. - Skapa en tydlig och förutsägbar viltförvaltning -Mål:2020 har Naturvårdsverket genomfört en utökad regionalisering av viltförvaltningen så att beslut fattas närmare de som berörs -Delmål: 2020 finns det nya nationella förvaltningsplaner för rovdjur, för klövvilt respektive för stora fåglar, som ökar möjlig heterna till flerartsförvaltning.

5 5(5) Naturvårdsverket föreslår att det år 2020 ska finnas förvaltningsplaner som ökar möjligheterna till flerartsförvaltning och föreslår en uppdelning på klövvilt, rovdjur och stora fåglar. Länsstyrelsen skulle här vilja se en högre ambitionsnivå utan sådan uppdelning. Detta på både nationell och regional nivå, liksom på operativ nivå genom att exempelvis utgå från älgskötselområden. Förslag till lokala viltförvaltningsplaner skulle kunna ersätta eller komplettera dagens älgskötel- och kronhjortsskötselplaner. Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektören Lisbeth Schultze efter föredragning av viltsamordnaren David Bruun. I den slutliga handläggningen har även naturvårdsdirektören Sven Swedberg, tf chefen för viltenheten Anita Bergstedt, naturvårdshandläggarna Lennart Olsson och Maria Kilnäs och länsfiskekonsulenten Fredrik Larsson deltagit. Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter.