Moderniseringen av de finlandska dryckesvanorna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Moderniseringen av de finlandska dryckesvanorna"

Transkript

1 JUSSI SIMPURA HELI MUSTONEN PIRJO PAAKKANEN Nya drycker - nya dryckesmonster? Moderniseringen av de finlandska dryckesvanorna jamfort med trender EG-Ianderna Vad menar man nar man sager att dryckesmonstren moderniseras? Det ar ju en narmast tautologisk sanning att alia forandringar i vårt satt att dricka alkohol kan tolkas som ett utslag av modernisering, oberoende av i vilken riktning forandringarna går. Inom alkoholforskningen brukar man med begreppet modernisering ofta avse en internationeli likriktning eller homogenisering (homogenization) av dryckesmonstren. Ibland, men sailan explicit, koppias begreppet modernisering ihop med en tilltagande, medveten sjalvkontroll på alia livets områden, inklusive drickandet. I den har artikeln betraktar vi likriktningen av alkoholvanorna som ett utslag av en moderniseringsprocess. Vi utgår från de tankegångar som nylige n framfordes av Hupkens et al. i en artikel (Hupkens et al. 1993; se också Knibbe & Hupkens 1993), dar de analyserade den okade konvergensen i dryckesmonstren i EG- landerna. Deras viktigaste fråga gallde huruvida den traditionella skillnaden mellan syd och nord annu existerar, dvs. mellan land erna vid Medelhavet och landerna vid Nordsjon. Det man specielit intresserade sig for var om denna distinktion också galler for de nya alkoholdryckerna i respektive region, dvs. for olet i soder och vinet i norr. En av frågestallningarna gallde drickandets sociala kontext: på vilket satt forandras den traditionella vanan att dricka vin till maten i soder respektive ol utom måltiderna i norr? Den internationella likriktningen av dryckesvanorna ar ett gammalt tema inom alkoholforskningen (se t.ex. Sulkunen 1983; Makela et al. 1981). I praktiken kan detta ske på tre satt: genom substitution, addition eller bådadera. I det forsta fallet ersatter de nya dryckerna de traditionella. I det andra blir de nya dryckerna ett tillagg till de tidigare, och påverkar inte namnvart de traditionella dryckesmonstren. Erfarenheterna från ett antal industrialiserade lander under efterkrigsperioden visar att konsumtionsokningen i forsta hand varit en fråga om addition, inte substitution (Makela et al. 1981, 8). Sedan konsumtionsokningen uppnådde sitt maximum kring 1980 har forandringens monster antagligen blivit mer komplicerade. Vi ger har ett bidrag till diskussionen om modernisering och konvergens, genom att beskriva de forandringar som skett i de finlandska alkoholvanorna mellan 1984 och Resultaten bygger

2 på den senaste i raden av intervjuundersokningar, som med åtta års intervall utforts sedan 1968 (se Simpura (ed.) 1987). Vi forsoker placera in Finland på den vasteuropeiska dryckeskartan, genom att jamfora våra resultat med data från landerna inom den Europeiska gemenskapen, sådana de presenterats av Hupkens et al. (1993). Med tanke på den mer generella diskussionen ar Finland som exempel intressant, eftersom landet genomgått ratt dramatiska forandringar i dryckesvanorna sedan 1960-talet, både visavi konsumtionsnivå och valet av dryck. Finland hor till de mycket få industrialiserade vastlander diir man annu i slutet av 1980-talet upplevde en okning av den sammanlagda alkoholkonsumtionen. Denna konsumtionsokning sammanfoll med en betydande forandring av dryckesmonstren: de svaga vinerna och det svaga olet okade i popularitet, på bekostnad av brannvin, starkvin och starkai. De viktigaste indikatorerna i en beskrivning av dryckesmonstren utgors av antalet nyktra respektive dryckesfrekvensen. En annan indikator man ofta anvander ar i vilken mån man konsumerar stora mangder alkohol per gång. Den sistnamnda indikatorn har av tradition varit av siirskild betydelse inom den finlandska alkoholforskningen, eftersom ''berusningsdrickandet'' ansetts vara det mest dominerande draget i den finska dryckeskulturen. Denna aspekt kommer emellertid i det foljande att beroras endast flyktigt, eftersom vårt huvudsakliga intresse ligger i att gora resultaten jamforbara med motsvarande data från EG-undersokningen från år Vi utgår i vår analys av dryckesmonstret i likhet med Hupkens et al. (1993) från foljande tre aspekter: 1. den typ av alkoholdryck som dominerar 2. hur ofta man dricker ouka alkoholdrycker 3. hur ofta man dricker alkohol till maten. Trender i den finlandska alkoholkonsumtionen Ser vi på den finlandska alkoholstatistiken observerar vi att den ekonomiska uppgången mot slutet av 1980-talet återspeglades i form av en drygt 10-procentig okning av alkoholkonsumtionen från 1984 till Den darpå foljande djupa och plotsliga ekonomiska krisen gjorde att okningen avstannade, och for narvarande minskar konsumtionen. Ser vi på konsumtionens sammansattning Figur 1. Alkoholkonsumtionen i Finland enligt typ av alkoholdryck; liter 100 % alkohol per invånare In., 7 lolall kan vi konstatera att det skett en overgång till svagare drycker. Speciellt stor har okningen varit då det galler svagt ol, eller det som i Finland kallas "mellanol". Detta delvis som en foljd av prispolitiken, som favoriserat denna typ av ol. Detsamma galler de svagare vinerna, men dessa står andå fortfarande for en ratt liten del av totalkonsumtionen. Konsumtionstrenderna återges i fig. 1 och tabell 1. Sedan 1980 har konsumtionen av starkviner sjunkit, och iir i dag endast halften av den dåvarande nivån. Konsumtionen av svaga viner har på motsvarande satt under samma tidsperiod okat med mer an det dubbla. Utgår vi från konsumtionen av mangden absolut alkohol står de svaga vinerna for två tredjedelar av den totala vinkonsumtionen, medan den år 1980 annu utgjorde enbart en tredjedel. Konsumtionen av den fardiga cocktailblandningen "Long drink" steg till c. 25 % av både starka och svaga viner, men har minskat kraftigt under 90-talet. Starkolet, dvs. ol med en alkoholprocent som overstiger 4.7 volymprocent, blev mycket populart på 1980-talet, och stod for mer an 40 procent av den totala olkonsumtionen. Efter 1990 sjonk konsumtionen dramatiskt. Diiremot steg konsumtionen av mellanol (dvs. ol med en alkoholhalt på mellan 3.7 och 4.7 volymprocent) stadigt under hela 1980-talet, och var 1991 hela 70 % storre an Omraknat i absolut alkohol okade konsumtionen från 1.54 liter till 2.66 liter per person

3 TabelI 7. Konsumtionens struktur i Finland brannvin andra sprit- starkviner drycker svaga viner Long drink starkel mellanel Kalla: Alcohol Statisticai Yearbook En stor del av dessa forandringar i konsumtionsstrukturen under 1980-talet var en foljd av medveten prispolitik, dar syftet uttryckligen var att favorisera de svagare dryckerna (se Salomaa 1992). Man kan darmed med en viss ratt saga att både de svaga vinerna och "mellanolet" under 1990-talet framstod som nya alkoholdrycker. Vår frågestallning blir darfor foljande: på vilket satt har de olika socioekonomiska grupperna anammat dessa nya drycker, och i vilken mån har man borjat konsumera dem till maten - något som i Finland innebar ett nytt dryckesmonster? Dryckesvaneundersokningarna 1984 och 1992 De två senaste, stort upplagda, undersokningarna om finlandarnas dryckesvanor gjordes 1984 och De gjordes med hjalp av personliga intervjuer, och med ett urval som representerade den vuxna befolkningen mellan 15 och 69 år. Antalet intervjupersoner var år 1984 och år Tekniskt sett var undersokningarna i det narmaste identiska, speciellt i sattet att beskriva dryckesmonstren. Jamforbarheten mellan de två undersokningarna lider i viss mån av att svarsprocenten sjonk från 93 i den forra till 87 i den senare undersokningen. Det har också skett en avsevard okning i den registrerade alkoholkonsumtionen; medan den enkatbaserade skattningen av totalkonsumtionen stod for enbart 27 procent av den faktiska konsumtionen (sådan den framkommer i forsaljningsstatistiken), hade den 1992 stigit till ungefar 35 procent. Trots att konsumtionssiffrorna har inte kommer att utnyttjas, ger dessa siffror en fingervisning om att svararna kanske också i andra avseenden varit mer uppriktiga i fråga om sina alkoholvanor. Forskjutningen kan forvisso också vara ett resultat av intervjuareffekter. Detta ar något man bor komma ihåg då man tolkar resultaten. Man bor diirtill skilt for sig analysera bortfallet och hur det inverkar på jamforbarheten. Också om svarsprocenten minskade med 6 enheter från 1984 till 1992, ar bortfallets struktur i bagge undersokningarna mycket likartad. Båda gångerna var bortfallet storst i Helsingforsregionen. Också dar kunde man emellertid 1992 nå hela 74 % av svararna, vilket ar avsevart mer an man brukar i undersokningar av det har slaget. Okningen av bortfallet forefalier att i forsta hand återspegla en allmant minskad svarsbenagenhet, och inte så mycket det att vissa svarargrupper skulle ha fallit bort. Forandringen torde darfor inte i namnvard mån inverka på jamforbarheten. Det ar sedan en annan sak att bortfallet i ovrigt kan drabba speciellt sådana grupper som ar av intresse med tanke på undersokningen, vilket kan snedvrida resultaten. Också dessa effekter torde emellertid bli ratt ringa, eftersom svarsprocenten andå ar såpass hog. Det gors som bast en skild undersoknings

4 TabelI 2. Andelen nyktra i Finland 1984 och 1992; man och kvinnor enligt ålder (% av svarerna i respektive grupp) TabelI 3. Den sammanlagda dryckesfrekvensen i Finland 19840ch 1992; man och kvinnor enligt ålder (antal dryckestillfallen per vecka) Man Kvinnor Kvinnor Alia Man Alia Alder , Alia N.B.: Frekvenserna omraknade genom att transformere de sjalvrapporterade frekvenserna till dryckestillfallen per vecka. rapport dar bl.a. bortfallet agnas en detaljerad analys. Resultaten i det foljande baserar sig på två typer av data. Den forsta består av vanliga enkatdata, dar undersokningsenheten utgors av intervjupersonerna. Den andra typen består av de uppgifter man fick om dryckestillfallena under den vecka som foregick intervjun. De senare uppgiftema insamlades i huvudsak for att mata alkoholkonsumtionen, men innehåller också information om dryckeskontexten. Antalet rapporterade dryckessituationer under den senast foregående veckan var 2732 år 1984 och år Eftersom nastan alia intervjuer gjordes i september vardera året, beskriver materialet dryckesvanoma under en typisk hostvecka. År 1984 stalide man inga frågor som speciellt skulle ha berort konsumtionen av svaga viner och starkviner. I materialet från 1992 kan man daremot sarskilja mer detaljerad information om vinkonsumtionen. Eftersom vi ville jamfora konsumtionsstrukturen under de två tidpunkterna, står kategorin vin i våra resultat for både starkvin och svagare viner. Andelen nyktra och dryckesfrekvensen 1984 och 1992 For att vi skall få en overgripande bild av forandringarna i dryckesmonstren, presenterar vi andelen nyktra och den generella dryckesfrekvensen innan vi går in på de specifika dryckessortema. Nykter ar har den intervjuperson som, i enlighet med sina egna uppgifter, inte hade druckit någon alkohol overhuvudtaget (dvs. drycker innehållande minst 2.25 volymprocent) under de senaste 12 månadema fore intervjun. Det har sedan 1984 skett en klar minskning av antalet nyktra kvinnor i samtliga ålderskategorier (tabeli 2). Bland mannen ar forandringarna mindre, och knappt signifikanta. Det ar att observera att antalet nyktra bland kvinnoma steg mellan 1976 och 1984 (Sulkunen 1987), och att den minskning som nu skett så att saga kompenserar den tidigare okningen. Andelen nyktra ar darmed i dag ungefar densamma som år Det finns flera olika satt att registrera den sammanlagda dryckesfrekvensen. I EG-undersokningen från 1988 (Hupkens et al. 1993) tillfrågades intervjupersonema hur många gånger de hade druckit ol, vin, aperitif eller brannvin under den foregående veckan. Den sammanlagda dryckesfrekvensen skattades genom att addera ihop de enskilda frekvensema.det finlandska datamaterialet har inte exakt jamforbara indikatorer. Vi utgick i stallet från svaret på en enda fråga, dar svararna ombads uppge hur ofta de brukar dricka olika alkoholdrycker. Frågoma hade fasta svars alternativ, vilka kunde omvandlas till antal dryckestillfallen per vecka. Resultaten visar en okning i dryckesfrekvensen for bagge konen och for samtliga åldersgrupper (tabeli 3). Storkonsumtion, dvs. en som sker dagligen eller nastan dagligen, ar emellertid annu ovanlig. Det var endast en procent av kvinnorna och tre procent av mannen som år 1992 drack dagligen

5 TabelI 4. Andel som inte dricker ol, vin eller brannvin i Finland 1984 och 1992; man och kvinnor enligt ålder (i % av drickare i respektive grupp) TabelI 5. Genomsnittliga konsumtionsfrekvenser ifråga om ol, vin och brannvin bland dem som dricker i Finland 19840ch 1992; man och kvinnor enligt ålder Man Kvinnor Man Kvinnor Alder Icke-ol- ls drickare S ls SO S Totalt 6 S Icke-vin- ls ls ls 13 drickare S S SO Totalt Icke- ls brann vins l 8 11 drickare SO Totalt Alder Ol ls S SO Totalt S Vin ls SO S S Totalt Brannvin ls S SO Totalt O.Sl O.4S De preliminiira resultaten från den enkat som gjordes 1992 visar att "berusningsdrickandet" inte forlorat sin centrala stallning i den finska dryckeskulturen (Simpura 1993). Den okande konsumtionen bland kvinnor, som klart kan skonjas i tabeli 2 och 3, har tviirtom gjort att det bland dem som dricker finns en allt storre andel som dricker for att berus a sig (40 procent av kvinnornas totala alkoholkonsumtion). Bland mannen har denna andel bibehållits på den tidigare hoga nivån, eller 60 procent. Konsumtionsstrukturen Tyngdpunkten i beskrivningen ligger i analysen av hur de nya dryckerna sprider sig i de olika delpopulationerna. Detta ar något man hittills siillan intresserat sig for i den finlandska alkoholforskningen, diir huvudintresset riktats mot en kartlaggning av den sammanlagda konsumtionen, av hur den fordelas och av dess samband med olika alkoholrelaterade effekter. I den skandinaviska alkoholundersokningen från 1979 stiilldes frågor om dryckesmonstren for olika typer av drycker, med data från Finland, Island, Norge och Sverige (Simpura 1985). I de finska enkaterna från 1984 och 1992 medtogs frågor angående typisk dryckesfrekvens och den mangd ol, vin eller brannvin man brukar dricka per gång, liknande de frågor som fanns i den skandinaviska undersokningen. Resultaten från den sistnamnda tydde på att det inte fanns namnviirda skillnader i sattet att dricka ol eller vin, sedan man beslutat sig for att dricka. Sverige och Norge forefoll diiremot "att ha gått en langre vag i fråga om att anamma den moderna, internationella och homogena dryckeskulturen" (Simpura 1985, 9). Vilka iir det som i forsta hand bidragit till att det svaga olet och de svaga vinerna blivit så populara i Finland? Ser vi på antalet personer som dricker, men vilka samtidigt vagrar dricka vissa typer av alkoholdrycker (tabell 4), kan vi konstatera att olets okande popularitet framfor allt galler kvinnorna, också om mannert delvis bidragit. Eftersom kvinnorna står for mindre an en fjiirdedel av den sammanlagda konsumtionen (Simpura 1993) dominerar de inte nodvandigtvis konsumtionsforandringarna betriiffande volymen. I sjruva verket har både man och kvinnor okat sin alkoholkonsumtion med ungefar en liter 100 procentig alkohol. De yngre åldersgrupperna har visserligen Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:5-269-

6 varit aktivare an de aldre, men samtliga åldersgrupper har andå medverkat till forandringen. Ser vi på konsumtions strukturen (tabeli 5), noterar vi att också mannen har borjat overgå till svagare drycker. Åven for detta galler att samtliga åldersgrupper medverkar, men att de yngre mannen dominer ar. Det ar intressant att konsumtionen av brannvin avtar endast långsamt. Det tyder på att forandringarna i dryckesmonstren narmast foljer additionsmodellen. TabelI 6. Nar drack man vin och ol i Finland under en typisk hostvecka 1984 respektive 1992 (till frukost, middag eller vid någon annan tidpunkt)? Ol Vin Lunch Middag Annan tidpunkt Alkohol till maten Det finns i Finland två centraia områden, dar alkoholen hittills inte klarat av att tranga in. Det ena ar måltiderna, till vilka man traditionelit druckit olika slag av mjolkprodukter. Den andra, i det narmaste alkoholfria, sfaren utgors av olika so ciala sammankomster, då man vanligen dricker kaffe. Finland hor till de ledande landerna ifråga om mjolkkonsumtion, och leder sedan mediet av 1980-talet varldsstatistiken nar det galler kaffedrickande. Finlandarna dricker årligen inte mindre an 200 liter såval mjolk och mjolkprodukter som kaffe per capita. Mjolkkonsumtionen har under en langre tid uppvisat en sjunkande tendens, och har i stallet ersatts av vatten och mineralvatten. Hittills opublicerat material från intervjuundersokningen 1984 (Paakkanen 1993) visar att overgången till icke-mjolkprodukter har varit t ydligast bland de valutbildade. Tillsvidare spelar alkoholen annu en underordnad roll som måltidsdryck. Och också har galler att det ar man och kvinnor med hog utbildning som ar de forsta att andra sina dryckesvanor. EG-undersokningen från 1988 innehåller uppgifter om huruvida intervjupersonerna hade druckit respektive typ av alkoholdryck (ol, vin, aperitif eller brannvin) under den dag som foregick intervjun, antingen till frukost, lunch, middag, eller vid någon annan tidpunkt. I det finlandska materialet kan man konstruera en liknande indikator genom att på en skala med 15 kategorier rakna antalet situationer som svararna definierar som "måltider" (se Simpura 1983). Kategorin "måltid" forefalier oftast att stå for de sedvanliga måltiderna. Man ater ju dessutom också i samband med olika festtillfallen, visiter och efter bastun, men atande av det slaget inkluderas inte har i gruppen "måltider". Konsumtionen av de olika dryckestyperna i samband med de olika situationerna registrerades. Eftersom det i Finland ar ovanligt att dricka varje dag, skattades frekvenserna på basen av konsumtionen under den vecka som foregick intervjun (tabeli 6). Distinktionen mellan lunch och middag gjordes utgående från nar svararna uppgav att konsumtionen hade skett. Det ar att observera att kulturella skillnader ifråga om måltidsvanorna kan forsvåra jamforelserna. I Finland har man inte for vana att ata sena middagar som varar i timmar. De flesta brukar tvartom ata en snabb middag kring sex, och många hoppar numera helt sonika over den under veckan, och nojer sig med ett mellanmål eller liknande. Tendensen att hoppa over middagen har utvecklats långsamt under flera decennier, och varit starkast bland stadsbor (Prattrua & Helminen 1990,86). For många ar den halvtimmeslunch man ater på jobbet, i skolan eller på dagis den viktigaste måltiden under dagen. Det finns starka kulturella normer som forbjuder alkoholbruk under arbetstid, vilket också innefattar lunchen (jfr. Makela 1981). Man dricker darfor som vantat sallan till maten. T.o.m. vin dricks oftast utom måltiderna. Det finns emeliertid en svag tendens i riktning mot en okad vinkonsumtion till maten. Eftersom det sammanlagda antalet situationer då man dricker vin hade okat med inernot 50 procent (se tabe1l5), innebar det att det absoluta antalet gånger man dricker vin till maten okat i något storre utstrackning. Ol ar daremot något man fortsattningsvis nastan uteslutande dricker utom måltiderna. Det ar darfor intressant att notera, att resultaten från 1984 tyder på att de hogst utbildade mannen till sondagsmiddagen foredrar "mellanol" framom vin (Paakkanen 1993). Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:

7 TabelI 7 A. Den procentuella andelen nyktra och dryckesfrekvensen i Finland 1984 och 1992, och inom EG 1988 TabelI 78. Den procentuella andelen som inte dricker vin eller ol i Finland 1984 och 1992, och inom EG 1988 Nyktra Frekvens till- Icke- Ickevindrickare fallen/vecka oldrickare Man Kvinnor Man Kvinnor % % medeltal medeltal Finland Danmark Vasttyskland Holland Storbritann ien Irland Belgien Luxemburg Frankrike Italien Grekland Spanien Portugal Europeiska Gemenskapen Kalla: Uppgifterna for EG ar hamtade ur Hupkens et al Man Kvinnor Man Kvinnor % % % % Finland Danmark Vasttyskland Holland Storbritannien Irland Belgien Luxemburg Frankrike Italien Grekland Spanien Portugal Europeiska Gemenskapen Kalla: Uppgifterna for EG ar hamtade ur Hupkens et al JiimfOrelser mellan Finland och EG-liinderna 1988 I en internationeli jamforelse hor Finland till mellankategorin ifråga om alkoholkonsumtion (se World Drink Trends 1992). Per capita-konsumtionen på drygt 7 liter ar ungefar densamma som i Storbritannien. Samtliga nordiska Hinder, med undantag av Danmark, konsumerar mindre. Å andra sidan har av EG-landerna endast Irland en lagre konsumtion an Finland. Nar det galler konsumtionen av ol låg Finland 1990 på femtonde plats, tatt foljd av Holland; nar det galler vin låg man på trettioandra plats fore Norge och Island, medan man i fråga om brannvinskonsumtion låg på en sjunde plats mellan Cypern och Spanien (a.a., 1-5). Enligt Hupkens et al. (1993) varierade andelen nyktra inom EG- landerna mellan 2 och 25 procent bland mannen, och mellan 6 och 36 procent bland kvinnorna (se tabe1l7a). Detta gallde personer over 15 år. Vissa av siffrorna forefaller overraskande hoga, men man har kommit till liknande resultat också i andra undersokningar (se t.ex. Reader's Digest Eurodata 1991). Den finlandska nykterheten var i åldersgruppen 15 till 69 år ungefar densamma som EG-genomsnittet. Dryckesfrekvensen.var daremot avseviirt lagre an inom EG-liinderna. Det genomsnittliga antalet gånger man drieker alkohol per vecka var inom EG mellan 4 och 7 gånger for mannen och mellan 2 och 4 gånger for kvinnorna. I Finland har frekvenserna okat signifikant, men ar annu klart lagre an de lagsta nivåerna inom EG. Nar det galler den procentuella andelen av dem som inte dricker ol eller vin, men nog dricker alkohol, ar variationen stor inom EG-landerna (se tabell 7B). Skillnaden mellan norr och soder ar klart synlig, också om det finns undantag. Danskarna skiljer sig från sina nordiska grannar genom sin hoga vinkonsumtion, medan spanjorerna overraskar åtminstone sin nordiska publik genom att i så hog grad ogilla vin. Antalet finlandare som 1984 och 1992 inte drieker vin ar nara EGgenomsnittet. Ifråga om Ol Mller sig Finland till genomsnittlig nordeuropeisk standard, genom att antalet personer som inte dricker Ol både bland man och kvinnor ar klart under EG-genomsnittet. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:

8 Variationerna mellan konsumtionsmonstren for de olika typerna av alkoholdrycker beskrevs av Hupkens et al. (1993, tabell3) genom att skatta det genomsnittliga antalet gånger vinkonsumenterna druckit vin under den senaste veckan respektive olkonsumenterna druckit ol. Genom att det ar så få som i Finland dricker ol dagligen bygger jamforelsen på antalet dryckestillhillen snarare an antalet dagar man druckit. Det ar i alia handels er uppenbart att de finlandska frekvens erna nar det galler vin fortfarande ar klart under EG-minimum (tabell5; jfr Hupkens et al. 1933, tabell3). De finska mannen borjade 1992 narma sig miniminivåerna inom EG, dvs. de i Frankrike och Italien. Variationen ifråga om olkonsumtionsfrekvens var lagre bland kvinnorna inom EG. De finlandska kvinnorna har svårt att nå upp till den irlandska nivån på en ol per vecka, vilket representerar minimum inom EG. Det sades redan att det i Finland ar mycket ovanligt att dricka alkohol till maten. Detta återspeglas också i det faktum att måltidsdrickandet spelar en underordnad roll i den sammanlagda konsumtionen av vin och ol. Hupkens et al. (1993, tabell 4) konstaterar att endast 39 procent av all vinkonsumtion under den foregående dagen hade skett i samband med lunch och 40 procent i samband med middagen. I Finland var motsvarande siffror for den senaste veckan 3 och 12 procent år 1984, respektive 6 och 13 procent år Av samtliga oltillfallen inom EG skedde 21 procent till lunch och 26 procent till middagen (a.a., tabell 4). I Finland var motsvarande siffror 4 och 6 procent år 1984, respektive 3 och 6 procent år Drickandets social a dynamik; kon, ålder och utbildning Undersakningen av Hupkens et al. (1993) bygger på tvarsnittsdata från landerna inom den Europeiska gemenskapen under år For att få en uppfattning om de forandringar som sker har forfattarna jamfort med varandra å ena sidan två grupper som potentiellt kan fungera som foregångare och å andra sidan grupper som kan antas vara mindre rorliga. Det innebar att man dels jamforde personer mellan 15 och 25 år med personer over 55 års ålder, och dels personer som avslutat sin utbildning senast vid 15 års ålder med dem som fortsatt i skola åtminstone tills de fyllt 20. I det forra fallet utgjordes avantgardet med andra ord av den yngre åldersgruppen, medan det i det senare fallet utgjordes av de hogutbildade. I det finlandska utbildningssystemet har man genomgått den allrnanna grundutbildningen vid 16 års ålder, efter en 9-årig skolgång. Den hogre utbildningen borjar vanligen i åldrarna 19 till 20. Kategorierna hog- respektive lågutbildade har darmed i det finlandska materialet definierats något annorlunda jamfort med EG-materialet från Kvoterna i tabellerna 8 och 9 borde alltså vara mindre an 1 i kolumnen icke-ol respektive ickevin, ifall de unga, respektive de valutbildade, representerar ett avantgarde ifråga om 01- och vinkultur. I frekvenskolumnen får avantgarde-hypotesen stod ifall kvoterna ar storre an 1. I kolumnen måltider bor kvoterna också vara storre an 1, ifall foregångarna har borjat dricka speciellt i samband med måltider. Tolkningen av resultaten ar for Finlands del en aning komplicerad. Ol ar visserligen något de unga dricker både mer allmant och mer frekvent, men de gor det inte lika ofta i samband med måltider som de aldre. Det tyder på att den yngre kategorin ar en foregångare ifråga om att dricka ol utan att ata. Ol till maten ar mer populart, mer frekvent och mer allmant bland valutbildade an bland lågutbildade. Monstret ar ungefar lika både for man och for kvinnor. Allmant taget ar talen låga, vilket tyder på att skillnaderna mellan delgrupperna ar relativt små. Den okade vinkonsumtionen ar mera specifikt lokaliserad till sarskilda avantgarde-grupper. Att dricka vin ar mer populart och en aning mer frekvent i den yngre gruppen. De yngre har daremot inte i lika stor utstrackning som de aldre anammat vanan att dricka vin till maten. Nar det galler utbildningsnivån kan vi konstatera att de valutbildade mannen framstår som det sanna avantgardet betraffande allrnan vinkultur. De valutbildade kvinnorna skiljer sig från sina mindre utbildade systrar genom att i hogre grad koncentrera sitt vindrickande till måltiderna. Nar vi jamfor de finlandska resultaten med de europeiska resultaten från 1988 kan vi an en gång konstatera att Finland ar en intressant blandning av olika sardrag. Olvanorna ar sydeuropeiska,

9 TabelI 8. Kvoter for tre dryckesvariabler bland unga respektive aldre i fråga om ol och vin i Finland 1992, och inom EG 1988 Man Alder, ung/gammal Kvinnor Icke-oldrickare/ Genomsnittligt Dricker Icke-oldrickare/ Genomsnittligt Dricker icke-vin- antal dryckes- till icke-vin- antal dryckes- till drickare ti IIfijllen/vecka maten d ricka re tillfallen/vecka maten Ol Finland Danmark Vasttyskland Holland Storbritannien Irland Belgien Luxemburg Frankrike Italien Grekland Spanien Portugal Europeiska Gemenskapen Vin Finland Danmark Vasttyskland Holland Storbritannien Irland Belgien Luxemburg Frankrike Italien Grekland Spain Portugal Europeiska Gemenskapen Kalla: De vagda medeltalen for EG ar hamtade ur Hupkens et al medan vinkulturen påminner om den i de nordeuropeiska EG-Hinderna. Också detta kan tolkas som ett uttryck for att såval olet som vinet i Finland ar "nya" drycker. Detta ar emellertid ett något motsagelsefullt konstaterande, eftersom olet har dominerat den finlandska dryckesscenen anda sedan 1970-talet. Den valutbildade gruppens framskjutna roll i den finlandska "vinboomen" ar också en detalj yard att notera. Den effekt av ålder och utbildning man kan se i resultaten kan vara ett resultat av antingen en ålderseffekt eller en generationseffekt, eller en kombination av båda. De yngre svararna ar mer valutbildade an de aldre, och kanske mer beredda

10 Tabell9. Kvoter for tre dryckesvariabler bland hog- respektive lågutbildade i fråga om ol och vin i Finland 1992, och inom EG 1988 Man Ålder, ung/gammal Kvinnar Icke-oldrickarel Genomsnittligt Dricker Icke-oldrickarel Genomsnittligt Dricker icke-vin- antal dryckes- till icke-vin- antal dryckes- till d ricka re tillfallen/vecka maten drickare tillfallen/vecka maten Ol Finland Danmark Vasttyskland Holland Storbritannien Irland Belgien Luxemburg Frankrike Italien Grekland Spanien Portugal Europiska Gemenskapen Vin Finland Danmark Vasttyskland Holland Storbritannien Irland Belgien Luxemburg Frankrike Italien Grekland Spanien Portugal Europeiska Gemenskapen Kalla: De vagda medeltalen for EG ar hamtade ur Hupkens et al att andra sina vanor också på grund sin åider. Det går emellertid inte att sarskilja dessa effekter från varandra på basen av tvarsnittsdata från bara en eller två tidpunkter, speciellt som ytterligare en tredje effekt kan speia in, dvs. tidsfaktorn. Den tidpunkt då undersokningen gors kan namligen också inverka på sitt speciella satt. Diskussion Moderniseringen och den internationella Iikriktningen av dryckesmonstren kan vara mer komplicerade frågor an man hittills trott i de jiimforande analyser som gjorts. Också inrotade, och i det narmaste traditionella drycker (exempeivis olet i Fin- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:5-274-

11 land), kan under specifika historiska forhållanden få rollen av en "ny" alkoholdryck. Diffusionen av nya alkoholdrycker kan också vara forknippad med helt oiika social dynamik. Det nya draget i den finlandska olkulturen ar den renassans som det svagare "mellanolet" har upplevt. Nar mellanolet genom en liberalisering av lagstiftningen år 1968 borjade saljas i livsmedelsaffarerna blev det något av ett andra klassens ol; "någonting en man med sjhlvkansla inte ens skulle bjuda sin svarmor" (Makela & Osterberg 1975, 8). Endast starkolet var gott nog for en karl. Mot slutet av 1980-talet blev det mer och mer populart att gå over till det svagare alternativet, vilket också underlattades av den forda prispolitiken. Mellanolets okade popularitet kan antagligen battre forklaras med hanvisning till dess formåga att skapa sociala distinktioner, snarare an som ett uttryck for en okad halsomedvetenhet. Man kan saga att olet blev en "ny" dryck både for de kulturella eliterna och for befolkningen i allmanhet. Motsvarande innovativa dubbelprocess kan skonjas också betraffande vinet. Ur eliternas synvinkel var det centrala under slutet av 1980-talet att det uppstod en allrnan "vinkultur" i Finland, med speciella vintidskrifter, vinkolumner i dagstidningarna etc. Vindrkkandets masskulturella dimensioner understroks av den enormt expanderande turismen till MedeIhavsIanderna under 1980-taIet. Trots allt detta, och all den publicitet vinet fick, forblev vinkulturen en relativt marginell foreteelse. Det har t.ex. havdats att det viktigaste for många finlandare i samband med forhandlingarna om ett EG-medIemskap utgors av frågan om alkohoipriserna eventuellt sjunker, och inte minst om man då kan borja kopa vin i livsmedelsaffarerna. Vinet har darigenom biivit ett direkt slagtra i den politiska debatten, vilket gjort att det i dag ar starkt symbolladdat. Resultaten från alkoholundersokningen i EG sammanfattas av Hupkens et al. (1993) i några huvudpåståenden, vilka framfor allt galler Iikheterna i forandringarna over hela EG, samt skillnaderna mellan nord och syd. Ianslutning till frågan om homogeniseringen skriver de: "Personer med hag utbildning konsumerar oftare de nya alkoholdryckerna jamfort med personer med låg utbildning, vilka oftare konsumerar de traditionella dryckerna. /... / Skillnaden mellan man och kvinnor ar mindre nar det galler hur ofta man drkker de nya dryckerna an nar det galler frekvensen ifråga om de traditionella:' I Finland ar det inte sakert att dessa påståenden stammer. Det kan bero på att oiet och vinet ar nya på lite olika satt. Hupkens' et al. slutsatser kan darfor eventuellt galla for vinets del, men nar det galler olet ar forandringsprocessen mer diffus. Vill man empiriskt analysera dynamiken i de forandrade dryckesmonstren, och valet av alkoholdryck, måste man gora upprepade enkater under en langre tidsperiod, och anvanda sig av annat kvantitativt, och aven kvalitativt, material. Det ar inte latt att ur de internationella tvarsnittsundersokningarna vaska fram dynamiken i processen. Jamforbarheten mellan olika lander kan också bli ett ooverstigligt problem, aven om datainsamlingsmetoderna i tekniskt avseende ar identiska i de olika landerna. I denna artikel har vi anvant oss av den intressanta modeli som presenterades i Hupkens et al. (1993), i syfte att sakerstalla åtminstone ett visst mått av internationeli jamforbarhet. Resultaten visar att det behovs ytterligare analyser, for att vi skall kunna forstå moderniseringsprocessens mekanismer. Data från den finlandska enkiiten kommer i detta syfte att utnyttjas i kommande forskningsrapporter. REFERENSER Overs.: Thomas Rosenberg Alcohol Statisticai Yearbook The Finnish State AIcohol Company, Helsinki Hupkens, Christianne L.H. & Knibbe, Ronald A. & Drop, Maria J.: Alcohol consumption in the European Community: uniformity and diversity in national drinking patterns. Forthcoming, Addiction 1993 Knibbe, Ronald A. & Hupkens, Christianne L.H.: Dryckesmonstren inom EG och spridningen av nya alkoholdrycker. Nordisk Alkoholtidskrift 10 (1993): MakeHi., Klaus et al.: Alcohol, society and the state. Vol. I. ARF, Toronto 1981 Måkela, Klaus & bsterberg, Esa: bl i brannvinsland. Alkoholpolitik 38 (1975): Paakkanen, Pirjo: Opublicerad analys av 1984 års dryckesvaneundersokning Prattala, Ritva & Helminen, Paivi: Finnish meal patterns. In: Somogyi, J.c. & Koskinen, E.H. (eds.): Nutritional Adaptation to New Life-styles. Karger, Basel 1990; pp Reader's Digest Eurodata. The Reader's Digest Association Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:

12 Ine., London 1991 Salomaa, Jukka: Hinnoittelu muutti kulutusrakenteen, mutta ei laskenut kulutustasoa. (Prispolitiken f6randrade konsumtionsstrukturen, men sankte inte konsumtionsnivån). Alkoholipolitiikka 57(1992):6, Simpura, Jussi: Drinking contexts and social meanings of drinking. A Study with Finnish Drinking Occasions. FFAS, Helsinki 1983 Simpura, Jussi: Beverage specific drinking pattems in four Nordic countries: variation within homogenuous cultures. SIFA Mimeograph no. 7/85, Oslo 1985 Simpura, Jussi (ed.): Finnish drinking habits. Results from interview surveys held in 1968, 1976 and FFAS, Helsinki 1987 Simpura, Jussi: Suomalainen viinapaa tanaan. (Finskt 6lsinne av idag). Under tryckning, Duodecim, december 1993 Sulkunen, Pekka: Alcohol consumption and the transformation of living conditions. In: Smart, R. et al. (eds.): Research Advances in Alcohol and Drug Research, Vol. 7. Plenum, New York 1983 Sulkunen, Pekka: Abstinence. In: Simpura, Jussi (ed.): op.cit. 1987; pp World Drink Trends Produktsehap voor Gedistilleerde Dranken & NTC Publications Ltd, Henley-on-Thames ENGLISH SUMMARY Jussi Simpura & Heli Mustonen & Pirjo Paakkanen: New beverages, new drinking contexts? Modernization in Finnish drinking habits from 1984 to 1992, compared with European trends (Nya drycker - nya dryckesmonster? Moderniseringen av de tinlåndska dryckesvanorna jåmfort med trender i EG-Iånderna) Changes in Finnish drinking patterns and the underlying social and cultural dynamics are examined. Empirical materials from the two most recent Drinking Habit Surveys (which con cern the general population between 15 and 69 years of age) are analyzed. The results are compared with a respective study in the EC countries in the late 1980's. The focus of this article is on beverage preferences and drinking contexts. Finland is one of the very few industrialized countries where there has been growth in total alcohol consumption since This growth paralleled a turn towards milder beverages, from strong to milder medium-strength beer in particular. Today, beer accounts for more than half of all alcohol consumption in Finland. Also, there has been a rapid increase in the popularity of wines, although they are still of marginal significance. The most general indicators of drinking patterns show a decline in abstinence among women and an overall rise in drinking frequency. A somewhat surprising finding, given the turn towards milder beverages, is that drinking for intoxication has remained constant among men and increased among women. In Finland, alcoholic beverages are still not consumed with meais; the same is true even of wine-drinking. The popular tradition of drinking connected with the sauna has strengthened its position as the most important drinking context. Abstinence in Finland is close to EC medians, whereas drinking frequencies are much lower. In the EC, wine is a new beverage in the north, and beer in the south. In Finland, recent trends in both beer and wine consumption share features of new beverage. Well-educated people, males in particula r, have acted as an avant-garde group in wine-drinking, whereas all socio-demographic groups have contributed to the increased consumption of mild beer. The principal conclusion emerging from this study is that traditional drinking patterns persist, regardless of changes in beverage preferences. Key words: beer, drinking habits, EC, temales, Finland, males, survey, wine

Schema I. SkilInader i dryckesmonstren mellan mede 1- havslcinderna och Nordeuropa. totalkonsumtion hog låg. huvudsaklig vin ol eller sprit dryck

Schema I. SkilInader i dryckesmonstren mellan mede 1- havslcinderna och Nordeuropa. totalkonsumtion hog låg. huvudsaklig vin ol eller sprit dryck RONALD A.KNIBBE CHRISTIANNE L.H.HUPKENS Dryckesmonstren inom EG och spridningen av nya alkoholdrycker Ser man på alkoholstatistiken finns det en systematisk skillnad mellan å ena sidan medelhavslanderna

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor ELINA HAAVIO-MANNILA ÖVERSIKT Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor Under en sabbatsledighet från Helsingfors universitet tillbringade jag tre månader, september-november 1991, vid Canfau, Center

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

LEENA METSO & JUSSI SIMPURA. De finlåndska dryckesvanorna under 90-talet

LEENA METSO & JUSSI SIMPURA. De finlåndska dryckesvanorna under 90-talet DForandringarna i det finlandska samhallet har varit stora under 90-talet, men i vilken mån har det påverkat dryckesvanorna? Har finlandarna t.ex. blivit mer "europeiska" i s atlet atl dricka? Forfatlarna

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Den svenska dryckeskonsumtionen

Den svenska dryckeskonsumtionen AV JOHN EKSTRÖM Delar av den svenska dryckeskonsumtionen har tidigare varit föremål för ingående studier. Bakgrunden för det intresset har regelmässigt varit alkoholfrågan. När lul i en i dagarna publicerad

Läs mer

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor CAN Rapport 153 Jonas Raninen Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 200) Layout inlaga:

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION

ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION Alkoholvanor och alkoholopinion ALKOHOLvanor OCH ALKOHOLOPINION Sören Holmberg och Lennart Weibull Å r 2010 beräknas intäkterna från skatt på alkohol uppgå till 12,4 miljarder kronor, vilket är 2,3 procent

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 PM Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning PM Stockholm

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna?

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? Innehåll 1. Förord 2. Alkoholindex, sammanfattning 3. Koppling mellan attityd, konsumtion och dryckeskultur 5.

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Stimulated recall En forskningsmetod

Stimulated recall En forskningsmetod Stimulated recall En forskningsmetod Victoria Johansson FRAM/Projekt 2 7 februari 2013 victoria.johansson@ling.lu.se Stimulated recall eller? Stimulated recall Verbal interaction protocol Retrospective

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk 7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Alkoholliberalism på väg att bli omodern?

Alkoholliberalism på väg att bli omodern? Alkoholliberalism på väg att bli omodern? Lennart Weibull #somgu Alkoholdebatten 03-04 Ökade införselkvoter från EU Hotet mot det svenska försäljningsmonopolet En statlig utredning tillsätts * * * Enmansutredaren

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 100 % liter per invånare Oregistrerad konsumtion --> Registrerad konsumtion 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1980 1990

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Reportage. 32 Där det händer. New York är ett vanligt resmål för Lennart Wallander i dennes sökande efter nya mattrender.

Reportage. 32 Där det händer. New York är ett vanligt resmål för Lennart Wallander i dennes sökande efter nya mattrender. 32 Där det händer. New York är ett vanligt resmål för Lennart Wallander i dennes sökande efter nya mattrender. Jakten på den nya varmkorven Kött, bröd och utmärkt att äta med en hand. Korven dominerar

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Alkoholreklam i tryckta skrifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 februari 2003 Morgan Johansson Björn Reuterstrand (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Hög kundnöjdhet ger högre avkastning Företag med hög kundnöjdhet genererar högre avkastning

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition. Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga

Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition. Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition Summary in Swedish Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga Sammanfattning på svenska "Samhällspolitisk översikt" (Society

Läs mer

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Institutionen för teknik och design, TD Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Mapping of Derome Skog AB s purchase of raw material Växjö 2008 Examensarbete nr: TD XXX/2008 Emma Svensson Avdelningen

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

BenEx Flex Benefits for Expatriates

BenEx Flex Benefits for Expatriates Försäkring för utlandsanställda Januari 2016 Trygghet i utlandet Jamil, SPP BenEx Flex Benefits for Expatriates Information till arbetsgivare Trygghet för dig som är anställd utomlands Benefits for Expatriates

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer