Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle"

Transkript

1 Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle Fredrik Jönsson Erik Jakobsson Lennart Svensson APeL FoU Mars 2010

2 Innehåll Inledning... 3 Arbetssätt och teoretiska perspektiv... 5 Målformulering, styrning och uppföljning... 8 Måluppfyllelse Etablera team för omvärldsbevakning och samverkansinsatser Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare fem ämnesområden Utveckla och utöka det regionala representantsystemet Horisontella kriterier Sammanfattande reflektioner Styrkor och svagheter i ett perspektiv av långsiktig hållbarhet Utveckling respektive drift Hållbar projektorganisering Från resultat till effekter? Avslutande reflektioner

3 Inledning Högskolornas uppgift avseende samverkan är stadgad i högskolelagen. Lagen är till för att ge övergripande riktlinjer för samverkansuppgiften inom respektive högskola. Ett utdrag ur högskolelagens text kring samverkan ser ut på följande sätt: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lagen är inte exakt till sin definition vilket innebär att det finns ett visst tolkningsutrymme. Tolkningsutrymmet kan i sin tur påverka hur enskilda högskolor väljer att lägga upp arbetet med samverkan. En granskning av lagtexten visar dock tydligt att inriktningen är enkelriktad i den bemärkelsen att det handlar om att Högskolorna ska tillgängliggöra information om verksamheten till det övriga samhället samt se till att den output som genereras inom högskolan kommer samhället till del. Texten säger ingenting om huruvida högskolorna ska interagera eller samverka med det omgivande samhället med syfte att utveckla högskolans egna verksamheter eller bidra till utveckling och tillväxt. HiG:s delaktighet i UniLink (en svensk samverkansförening bestående av högskolor) har bidragit till att konkretisera samverkansuppgiften, vilket resulterat i tre gemensamma utvecklingsområden: 1. Utveckling av organisation, samverkansstrategier och kvalitetssäkringsmetoder 2. Utveckling av arbetssätt och metoder för arbete tillsammans med det övriga samhället och 3. Utveckling av kontakter med näringslivet. De tre gemensamma utvecklingsområdena inom HiG är tänkt att ingå som en integrerad och självklar del i verksamheten. Samverkan ska också vara dels ett stöd och dels en utvecklande faktor för forskningen och utbildningen inom HiG. Projektet FÖRST (FÖRstärkt Samverkan mellan HiG och regionen för ökad Tillväxt) syftar till att förstärka samverkansarbetet med regionala aktörer och genom en utveckling av HiG:s funktion avseende samverkan bidra till tillväxtarbetet. Projektet vänder sig till både näringslivet och den offentliga verksamheten i regionen. Till de privata verksamheterna räknas bland annat företag, företagskluster, nätverk, näringslivsorganisationer och motsvarande. Syftet med projektet är att faktiskt och praktiskt tillgängliggöra HiG:s resurser tillsammans med regionens företag och därmed stärka den regionala konkurrenskraften, genom ökad förmåga till att bryta tankefigurer, skapa nytt tänkande, innovation och förnyelse. Projektet syftar vidare till att pröva nya samverkansformer till gagn för såväl näringsliv och offentlig verksamhet som för högskolan. Några nyckelområden i sammanhanget är näringslivets behov av; 3

4 Rekrytering på kort och lång sikt. Utveckling av företags/organisationers personal och ägare. Affärsutveckling, t.ex. utveckling av marknad, produkter, tjänster och processer. Forskning och forskningssamarbeten, t.ex. utveckling av tekniker. Deltagande i kluster, centrumbildningar och innovationssystem. Det övergripande målet med projektet är att skapa en kvalitativ och proaktiv samverkansfunktion för högskolan i Gävle och regionen för tillväxt. Detta innebär ur ett kvalitativt perspektiv att arbeta med; infrastruktur, rutiner, uppföljning, utvärdering, kundvård, marknadskontoret, kommunikation och partnerskapsavtal. Ur ett proaktivt perspektiv innebär detta att; vara initiativtagande, nyttjande av omvärldsbevakning, hitta nya former, nya mötesplatser samt vara pådrivande genom lobbyarbete. Vidare ska HiG tillsammans med näringsliv och offentlig verksamhet; Stärka och utveckla regionens arbetsliv. Initiera och utveckla regionala team, mötesplatser och seminarier för gemensamma lärprocesser och utbyten. Bygga upp och etablera samarbetsformer till gagn för näringsliv, offentlig verksamhet och högskola. Utveckla ett kvalitetssystem för uppföljning av samverkan. Projektets operativa mål är att; Etablera team för omvärldsbevakning och konkreta samverkansinsatser till nytta för företag/organisationer och högskola samt för regionens tillväxt. Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer. Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring. Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare minst fem ämnesområden. Utveckla och utöka det regionala representantsystemet, för att inventera och möta behovet bland företag och offentlig förvaltning i regionens kommuner. FÖRST arbetar i nära samspel med Kontakttorget, som är den centrala enhet vid HiG som särskilt arbetar för att stödja samarbete mellan högskola och omgivande samhälle inom utbildning, forskning och kompetensutveckling för yrkesverksamma (uppdragsutbildning). Tillsammans med Kontakttorget förstärker FÖRST strukturerna för samverkan genom att arbeta direkt ut mot lärare och forskare. 4

5 Arbetssätt och teoretiska perspektiv Enligt en vägledning för utvärdering av strukturfonderna 1 är följeforskarens uppgift att göra iakttagelser, dokumentera och återföra, samt inte minst att vara ett stöd för projektets genomförande. Några bärande inslag i APeLs följeforskningsuppdrag beträffande FÖRST är genomgång och analys av material; intervjuer med ansvariga och deltagare; ett analysseminarium; en arbetsrapport, en slutrapport samt inte minst en löpande dialog med projektledningen. APeL har i viss utsträckning fungerat som ett strategiskt stöd genom att delta i diskussioner om t.ex. ansvar, aktivt ägarskap, fokusering, organisering, styrning och ledning samt överhuvudtaget samverkansuppgiften vid HiG. Som utgångspunkter för APeLs följeforskningsuppdrag ligger några teoretiska perspektiv på utvecklingsprojekt i relation till driftverksamhet, projektorganisationens betydelse, olika dimensioner av hållbarhet i utvecklingsprojekt m.m. Det är inte alltid helt enkelt att förena en utvecklingsorganisation med en driftorganisation. Forskningen visar att driftorganisationen ofta tar överhand, vilket leder till att små resurser i praktiken läggs på utveckling. För att utveckling ska ske är det viktigt att det finns en utvecklingsorganisation som hanterar projektet. Det är också viktigt att driftorganisationen är beredd att ta hand om de resultat som genereras i projektet. Detta innebär också att de båda organisationerna, utvecklingsorganisationen och driftorganisationen, måste kopplas samman. Kopplas de inte samman blir i regel utvecklingsprojekt inte hållbara. I illustrationen nedan visas hur driftorganisationen utmanas av en utvecklingsorganisation genom nytänkande och ifrågasättande. Genom att utvecklingsorganisationens säregna karaktärsdrag påverkar driftorganisationen skapas möjligheter för hållbarhet inom utvecklingsprojektet. Utvecklingsorganisation Samordnat Strategiskt Långsiktigt Prioriterat Tydligt Involverande Nytänkande Ifrågasättande Driftorganisation Planering Beredning Genomförande Uppföljning Figur 1: En utvecklingsorganisation som utmanar driftorganisationen 1 Nutek R 2008:16 5

6 Ett annat inslag i den kritiska granskningen av FÖRST har varit att arbeta efter den så kallade programlogiken, det vill säga ett strukturerat sätt att arbeta med en tänkt orsakskedja i projekt, t.ex. i termer av; Mål Resurser Aktiviteter Resultat Förmedlande instanser Effekter Planerade Genomförda Förväntade Uppnådda Figur 2: Programlogiken En av flera grundförutsättningar för ett lyckat projekt är att det finns en logik i själva projektutformningen. Med detta menas att det finns en kausal koppling mellan de vitala delar som utgör ett projekts program. Kausaliteten mellan dessa begrepp visar på en så kallad programlogik. Att konstruera ett projekt enligt en programlogik kan på ett tydligt sätt skapa en bild över vilka effekter man vill åstadkomma, men också hur man ska ta sig dit. Tanken är att de inblandade ska kunna följa de aktiviteter som genomförs och de indikatorer som påvisar om målen uppnås eller inte. Forskningen visar på vikten att inte ha alltför stort fokus på aktiviteter och utfall, vilket ofta kan ske om projektet blir för prestationsinriktat eller kortsiktigt. I stället, visar forskningen, bör fokus ligga på att ifrågasätta och utveckla de samband som finns mellan å ena sidan aktiviteter och utfall, och å andra sidan resultat och effekter. Detta innebär att det i projekt kan ske förändringar avseende hantering och prioriteringar av aktiviteter och således förändringar av förutsättningar att arbeta i olika riktningar för bästa möjliga resultat och effekter. Att en programlogik i sig skulle kunna generera långsiktigt hållbara effekter är en förenkling. Arbetet med en programlogik behöver kompletteras med ett balanserat förhållningssätt gentemot å ena sidan de strukturer som finns i projektet, och å andra sidan de processer som projektet bygger på. För att ett projektarbete enligt en programlogik ska bli hållbart krävs ett samspel mellan strukturer och processer. Samspelet skapar en balans så att varken strukturerna (projektets innehåll och organisering) eller processerna (delaktighet och lärande) blir dominerande inslag i projektet. Om strukturerna är för dominanta, och projektet drivs för mycket utifrån ett uppifrånperspektiv, kan detta indikera att strukturerna inte är flexibla. Detta kan då påverka de båda processerna deltagande och lärande negativt vilket kan innebära att de processerna inte får utrymme. Om projektet drivs mycket underifrån, med en väldigt stark betoning på deltagande och lärande kan det å andra sidan bli kortsiktigt och splittrat. I nedanstående modell illustreras hur strukturer och processer påverkar projektet och programlogiken. 6

7 Strukturer Vad? Hur? - Vision - Syfte och övergripande mål - Konkreta mål - Ägarskap - Styrning - Projektledning - Deltagare Mål Resurser Aktiviteter Resultat Förmedlande instanser Effekter Planerade Förväntade Genomförda Uppnådda Processer - Upplevd & faktisk delaktighet - Utvecklingsinriktat lärande & - Anpassningsinriktat lärande Figur 3: Programlogik, strukturer och processer Vidare har APeL arbetat efter en analysmodell vars syfte är att synliggöra och studera kopplingarna mellan projektets olika aktörer, eller nivåer i ett utvecklingsarbete, nämligen finansiärer, aktivt ägarskap, professionell styrning, kompetent ledning och engagerade deltagare. Analysmodellen, eller den så kallade hållbarhetskedjan, syftar till att illustrera hur aktörer och överlappningar mellan nivåer kan ge förutsättningar för projekt att bli långsiktigt hållbara. Strategiska beslut i samspel med ägarna Krävande finansiärer Professionell styrning Aktivt ägarskap Sätta ramar Följa utveckling Implementera Resultat Pröva idéer och genomföra förändringar Engagerade deltagare Kompetent ledning Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog Figur 4: Hållbarhet i ett utvecklingsarbete Modellen illustrerar komplexiteten i ett utvecklingsarbete, med ett antal nivåer med olika aktörer som behöver förenas med en röd tråd från en väldigt konkret aktivitetsnivå till en strategisk nivå. Om tråden brister så riskerar hela utvecklingsarbetet att misslyckas eller i vart fall riskerar de mer långsiktiga effekterna att utebli. Vi menar att samtliga dessa nivåer är viktiga och att det sällan eller aldrig räcker med att det finns en duktig projektledare och engagerade deltagare. Forskning visar att ett vanligt scenario är att utvecklingsarbeten som 7

8 drivs i projektform ger resultat så länge som projektet pågår och det finns externa medel. Därefter stannar utvecklingsprocessen ofta av och leder sällan till några långsiktiga effekter. Om det finns krävande finansiärer som ställer krav på de ansvariga ägarna har det visat sig att satsningen blir mera stabil och långsiktig än om finansiärerna inte ställer krav. Ägarna kan på så vis bli mera initierade och aktiva. Utvecklingsmedel kan villkoras och styras tydligare utifrån finansiärens avsikter, vilket rimligtvis behöver överensstämma med vad ägarna ser för potentialer och behov i sina verksamheter. Om finansiären däremot beviljar pengar utan att ställa krav på inriktning och ansvarstagande så signalerar det att ägarfunktionen i sig inte är viktig utan att pengarna i första hand är ämnade att förbrukas i en rad aktiviteter på deltagarnivå, oavsett ägarnas ansvar. Med ett aktivt ägarskap menar vi att ansvariga politiker eller motsvarande bör sätta upp ramar, följa upp vad som händer, värdera verksamheten, fatta mer övergripande strategiska beslut, besluta om implementering av nya arbetssätt och verktyg som visat sig ge goda resultat m.m. Professionell styrning står för att styrgruppen för ett utvecklingsarbete har till främsta uppgift att fatta strategiska beslut tillsammans med ägarna. Forskning visar att kopplingen till ägarna ofta är svag eller i vart fall diffus. Styrgrupper agerar ofta som högsta nivå och besluten rör sig ofta om stort som smått. En styrgrupp bör främst se till att styra utifrån övergripande mål och förankra både uppåt, mot ägarna, och nedåt, mot projektledningen, för att arbetet ska bli långsiktigt hållbart. Styrgruppen bör på en strategisk nivå ta ansvar för det som sker, göra nödvändiga korrigeringar, fatta beslut om prioriteringar, budget m.m. Nästa kritiska nivå i modellen gäller kompetent ledning. Det handlar bland annat om hur projektledare och projektstödjare lyckas organisera arbetet med deltagarna så att delaktighet, engagemang och motivation uppstår och processen tar steg vidare. Denna, mer operativa, ledningsnivå ska också kommunicera och skapa förankring uppåt, mot styrgruppen. Slutligen har vi engagerade deltagare, det vill säga de personer som på olika sätt deltar i och är föremål för ett utvecklingsarbete. Det är i interaktionen mellan projektledning och deltagare, och mellan olika deltagare, som man utvinner mervärden och kommer längre än vad man annars skulle göra. Det är genom denna lärande interaktion som en förändrad praktik ska materialisera sig. Målformulering, styrning och uppföljning Som redan nämnts är en av flera förutsättningar för hållbara effekter i utvecklingsprojekt att det finns en balans mellan å ena sidan organisering och innehåll (struktur) och å andra sidan lärande och delaktighet (process). Att formulera ett projekt och formulera relevanta mål som stödjer möjligheterna att nå projektets syfte och önskvärda effekter kan ske på olika sätt. Ett tillvägagångssätt kan vara att låta projektformuleringen växa fram genom att interagera med 8

9 aktörer som på olika sätt påverkas av frågeställningarna, som intressenter och eventuella mottagare av resultaten och effekterna. Genom att berörda aktörer på olika sätt deltar i konstruktionen av projektet, eller på andra sätt bidrar med sin kunskap, stärks möjligheterna att relevanta syften, problem och behov fångas in. FÖRST-projektet har tillkommit utifrån ett internt behov av ett mer systematiserat arbete med HiG:s samverkansuppgift, det vill säga: Vem ska man samverka med? Hur ska samverkan ske? Vad ska det samverkas om? Projektets målformulering togs fram genom att inventera de samverkansbehov som fanns inom HiG, genom intervjuer med professorer, prefekter, lärare, ansvariga inom centrumbildningar, företag, kommuner etc. Syftet var att testa olika metoder för samverkan att gå vidare med. Generellt sett kan sägas att kopplingar mellan de olika intressenterna och aktörerna har funnits vid framtagning av projektformuleringarna, vilket gett en viss förankring av syftet och genomförandeplanen. Som diskuterats i föregående avsnitt kan användningen av en programlogik synliggöra inte bara en logik i projektet, utan även skapa goda förutsättningar för uppföljning och styrning under projektets gång. Genom att granska hur de befintliga resurserna hänger ihop med de aktiviteter som genomförs och vilka utfall och resultat som genereras är det möjligt att på olika sätt intervenera för att förändra möjligheterna att nå de resultat och effekter som eftersträvas. Vad gäller styrning och uppföljning är det viktigt att det finns en logisk och praktisk koppling mellan dels den så kallade programlogiken och dels de olika aktörerna i projektet. Att organisera projektet för en hållbar utveckling innebär att aktivera olika intressenter inom projektet. Olika intressenter har olika roller, men beroende på hur interaktionen mellan dem sker, skapas bättre eller sämre förutsättningar för kontroll, utvärdering, styrning och hållbarhet. Projektets hållbarhet skapas inte enbart av att beskrivna roller och intressenter som finns, utan snarare när interaktion mellan dessa uppstår. Som tidigare nämnts kan detta ske bland annat genom att finansiären ställer krav på projektägaren beträffande uppföljning eller redovisning av projektresultat, projektägaren kommunicerar med styrelsen/styrgruppen och styrgruppen med projektledningen. Det är själva interaktionen mellan nivåerna som skapar aktivitet och dynamik, delaktighet och utbyte av information vilket är bra för projektets långsiktiga hållbarhet. Forskning har visat att när projekt misslyckats skapa långsiktig hållbarhet är det ofta det så kallade aktiva ägarskapet som brustit. Arbetar man exempelvis efter en programlogik bör det finnas en röd tråd så att resurser, aktiviteter, utfall och resultat kan kopplas till projektets övergripande mål eller syfte. I projektbeskrivningen finns ett övergripande mål formulerat. Det övergripande målet är vidare nedbrutet i fem operativa målformuleringar. De operativa målen ska, genom att de uppfylls, bidra till att det övergripande målet och projektets syfte uppnås. Inom projektet finns också ett antal aktiviteter och indikatorer framtagna. Ett arbete har påbörjats inom projektet som syftar till att härleda varje aktivitet till respektive mål. Dock är detta arbete inte fullständigt vilket innebär att det inte är uppenbart att de mål som definierats inom projektet 9

10 går att följa upp genom att studera genomförda aktiviteter. Detta kan vara en försvårande faktor för projektägare och styrgrupp för att kunna utöva styrning. En effektiv styrning kan möjliggöras om varje aktivitet kan utvärderas mot dess potential att nå respektive mål, det vill säga det bör finnas en koppling mellan aktivitet och mål/effekter. Oklarheten avseende detta inom FÖRST kan försvåra förutsättningarna för styrgruppen och projektägaren att fatta erforderliga beslut avseende projektets inriktning, omfattning, budget eller andra påverkansmekanismer. Det är dock så att aktiviteter givetvis värderas mot uppställda mål inom FÖRST, men dokumentationen kring detta, och som kommit följeforskningen tillhanda, är bristfällig vilket påverkar följeforskarnas möjligheter att använda materialet. FÖRST-projektets styrgrupp är sammansatt av såväl personer från HiG som personer från andra organisationer: 10 Ordförande/Prorektor/Chef för UFK HiG Chef för Avdelningen för kommunikation och samverkan HiG Näringslivschef, Gävle kommun Region Gävleborg Företagarna Hudiksvall/VD och ägare till Janne Ström Bil AB Söderhamns kommun/cfl/faxepark Arbetsförmedlingen, Gävle Styrgruppens syfte är att bistå projektet och göra bedömningar av projektets kurs. Vidare är styrgruppens roll att utgöra ett stöd för projektledningen, i syfte att nå uppsatta mål, bland annat genom att ge kunskap och styrning samt att genomföra revideringar av projektbeskrivningen och planerna. Styrgruppen ska träffas ca 4 gånger per år. Den interna uppfattningen av styrgruppens roll är att den har kompetens att vara det stöd som önskas till FÖRST-projektet. Ett önskemål som framkommit är att någon ytterligare företagsrepresentant kunde finnas i styrgruppen, då detta kunnat göra det enklare att hitta konkreta behov av samverkan och ta fram idéer för samverkansaktiviteter. Styrgruppsarbetet uppfattas fungera bra och konstruktivt. Dock har styrgruppen inte varit beslutande, utan mer rådgivande. Detta uppges ha påverkat projektet, bland annat i den meningen att projektledningen inte riktigt fått den draghjälp man önskat, för arrangemang, initiering och spridning av samverkansinsatser osv. Styrgruppens roll är givetvis viktig utifrån flera aspekter. Vad gäller styrning och uppföljning har styrgruppen en viktig funktion att se till projektets övergripande mål uppfylls. Styrgruppen för FÖRST har dock fått en mer rådgivande roll, vilket kan försvaga möjligheterna till mer långsiktig hållbarhet. Hur det kommer sig att styrgruppen inte har en styrande funktion, och hur detta förhållande har påverkat projektet i realiteten är frågor som bör lyftas och diskuteras. Brister i ägarskap och styrning kan skapa ett aktivitetstungt och

11 kortsiktigt projekt, där man utvärderar mot aktiviteter och utfall snarare än mot resultat och effekter. Det är dock möjligt att förutsättningarna att styra och följa upp har varit svåra i och med den tidigare diskuterade, och hittills framkomna otydlighet, vad gäller kopplingen mellan enskilda aktiviteter och operativa mål. Det är emellertid mycket positivt att styrgruppen på andra sätt är en aktiv, engagerad och drivande grupp. Att projektledningen känner stöd och delaktighet uppifrån stärker möjligheterna till ett bra projektgenomförande samt möjligheterna att skapa en långsiktig hållbarhet. Det senare inte minst om styrgruppen också är drivande när det gäller att ta hand om resultaten av projektet och implementerar och sprider de resultat som genereras. Referensgruppen, som också kallas för Kontaktrådet, var en konstellation som fanns redan innan projektets start och som har till uppgift att vara rådgivare till högskolestyrelsen kring samverkansfrågor. Kontaktrådet leds av landshövdingen och består av interna såväl som externa representanter, exempelvis företag och offentliga verksamheter. Referensgruppen har används som ett strategiskt bollplank för FÖRST som behandlas som ett stående ärende vid referensgruppens kvartalsvisa möten. Syftet med referensgruppen är att: Få tips och feedback på hur HiG kan samverka med omgivande samhälle. Spegla och diskutera vilka behov av samverkan som finns i regionen. Diskutera hur arenor kan hittas/skapas där behov och rätt kompetens kan mötas. Referensgruppen har delvis fungerat som en stödjande enhet då den stöttar projektets visioner, mål och aktiviteter samt ger feedback på arbetet inom projektet. Uppfattningen är dock att referensgruppen kunde vara en mer aktiv part i projektet. Exempelvis genom att arrangera aktiviteter mellan regionens aktörer. Vi menar att det är positivt att det finns aktörer både inom och utanför HiG som både vill och har möjligheter att vara rådgivande till projektet. Det är också positivt att referensgruppen, i egenskap av Kontaktrådet, har en tydlig väg in i HiG. För att skapa möjligheter att generera effekter av ett projekt är det viktigt att det finns en tydlig koppling mellan å ena sidan projektet (projektorganisationen) och å andra sidan den löpande verksamheten (driftorganisationen). Referensgruppen kan därför fylla en viktig funktion. Även om förutsättningarna för styrning och uppföljning är begränsade, dels p.g.a. den hittills framkomna bristande kopplingen mellan aktiviteter, utfall, resultat, mål och effekter, och dels p.g.a. styrgruppens snarare rådgivande än styrande funktion, är det dock följeforskarnas uppfattning att det sker ett bra utvecklingsarbete inom ramen för projektet. Många aktiviteter som har bäring på att utveckla samverkan mellan regionens aktörer sker och har skett, och flera av de operativa målen tycks vara uppfyllda eller på väg att uppfyllas. 11

12 Måluppfyllelse I detta avsnitt redovisar vi mycket kortfattat måluppfyllelsen, det vill säga i vilket utsträckning FÖRST-projektet uppfyllt målen. När det gäller redovisning av aktiviteter och resultat av dessa aktiviteter med hjälp av indikatorer måste vi hänvisa till projektets egen rapportering till Tillväxtverket. Det har skett en mängd aktiviteter sorterade under ett antal teman. Dessa aktiviteter och de resultat som redovisas kan i varierande utsträckning kopplas till de operativa målen. Vi upplever dock, som vi varit inne på, en svårighet att sortera i materialet och se logiska samband mellan olika begrepp som mål, aktiviteter, resultat och indikatorer. Inte minst på grund av det bristfälliga arbetet med att sortera aktiviteter under respektive mål. Därför har vi sett det nödvändigt att i detta sammanhang endast ta fasta på de angivna målen. Det övergripande målet att skapa en kvalitativ och proaktiv samverkansfunktion för HiG och regionen för tillväxt har delvis uppnåtts. Inom FÖRST-projektet har det ur ett kvalitativt perspektiv tagits fram nya rutiner för arbete kring samverkan och nya strukturer för samverkan att verka i. Detta har skett inte minst internt, och FÖRST-projektet har spelat en viktig roll i HiG:s framtida organisering, primärt vad gällande samverkansuppgiften. Utifrån ett proaktiv perspektiv har projektet inte minst arbetat för att sprida metoder kring samverkan mellan olika institutioner inom HiG, exempelvis metoder kring arbetsintegrerad utbildning, uppdragsutbildning och marknadskontor. Vidare har flera nya samverkansformer genomförts, inte minst genom de olika samverkansteam som genomfört flertalet aktiviteter och samverkansinsatser. Etablera team för omvärldsbevakning och samverkansinsatser Samverkansteam internt vid HiG har utvecklats under genom FÖRST-projektet, och även om endast fyra av sex institutioner deltar i projektet kan sägas att detta mål till stor del har uppfyllts. Samverkansteamen har fått en tydlig koppling till Kontakttorget vilket också utvecklat kontakter och relationer med externa aktörer. I projektbeskrivningen för FÖRST finns också en ambition att skapa team sammansatta av såväl interna som externa aktörer. Dessa team har bildats som mer eller mindre tillfälliga lösningar, med uppgift att genomföra samverkansaktiviteter och samverkanslösningar. Team där både interna och externa aktörer ingått återfinns i flera av de ca 20 omvärldsbevaknings- och samverkansinsatser som genomförts. Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer Det är inte tydligt om partnerskapsavtal innebär att juridiskt bindande avtal ska upprättas med externa aktörer, eller om det endast innebär att någon form av viljeförklaring formuleras i text mellan aktörerna. Mycket få juridiska partnerskapsavtal har i praktiken skapats, och om målet är detta, har det således inte uppfyllts. Dock har många nya partnerskap ingåtts, och gamla partnerskap har förnyats dock utan juridiskt bindande formuleringar. Även om det enligt uppgift finns mycket kvar att utveckla inom detta mål så har FÖRST kommit en bra bit 12

13 på väg. Projektet arbetar kontinuerligt med att utveckla och förankra långsiktiga relationer med externa företag och organisationer vilket ger förhoppningar om att framöver komma närmare målet. Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring Detta mål är enligt uppgifter från projektledningen uppfyllt. Dokumenterade FoU-projekt är EFFEKT, CLIP, Ergo och FRAMFÖR. Det är dock något oklart, som vi uppfattar det, om dessa projekt initierats av FÖRST, även om det står klart att inriktningen på och verksamheten i projekten är relevant i ett FÖRST-perspektiv. Vidare pågår ett arbete med att utveckla den innovativa miljön i labbhuset vilket blir ett ytterligare steg i utvecklandet av FoU-miljöer. Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare fem ämnesområden Detta mål har inte uppfyllts fullt ut. Däremot har arbetsintegrering skett inom olika ämnesområden genom Co-op, som är ett koncept som syftar till att studeranden ska ges möjlighet till betald praktik/arbete hos företag och organisationer genom att den totala studietiden förlängs. Ämnesområdena är energi och internetteknologi. Vidare har arbetslivsintegrering, genom praktik, skett inom PA-programmet. Utöver detta sker inom FÖRST arbete att utveckla arbetsintegrering genom exempelvis en mentorskapskurs, Teknikprogrammets 40/60 modell där utbildning och arbete sker integrerat, samt genom en entreprenörskurs. Utveckla och utöka det regionala representantsystemet Syftet med målet är bland annat att HiG ska bli en mer aktiv part i regionala utvecklingsprocesser och olika regionala nätverk. Vidare är syftet att bättre inventera och bemöta utbildningsbehov bland företag och offentlig förvaltning. Resultaten från arbetet med detta mål är, enligt dokumentation, ett antal projekt i regionen, nämligen 3M, H4B, Projekt i samverkan och De stora företagen. Högskolan har också utvecklat samarbete med bland annat Företagarna, Svenskt näringsliv och Svensk Handelskammare. Dessa samarbeten har lett till en konkret utveckling av det regionala representantsystemet, samt att HiG blivit tydligare i sin regionala roll. Målet är dock inte uppfyllt, och HiG:s drivkraft är att bland annat fortsätta utveckla sin regionala identitet för att skapa ännu bättre förutsättningar för HiG att driva en utveckling av det regionala representantsystemet. Horisontella kriterier De horisontella kriterier som finna angivna i projektbeskrivningen är jämställdhet, miljö och integration. I det följande redovisas mycket översiktligt dels vad projektbeskrivningen säger om dessa tre kriterier och dels vad som kommit fram i lägesrapporter och i dialogen med projektledningen beträffande projektets arbete utifrån kriterierna. Jämställdhet Några centrala inslag som projektbeskrivningen anger när det gäller att arbeta med jämställdhet i projektet är att tillgängliggöra forskning inom jämställdhetsområdet; att i projektorganiseringen eftersträva en jämn könsfördelning; att använda seminarier för att öka kunskapen om jämställdhetsfrågor; att ta speciella initiativ för att lyfta fram kvinnor i 13

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Styr- och handledningsdokument

Styr- och handledningsdokument Mahr 61-2014/600 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2015-02-16 Förvaltningschef 2015-02-16-2015-06-30

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Uppföljning och utvärdering av ESI-fondernas program i Sverige - på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Göran Brulin, Tillväxtverket Fredrik Holstein, Jordbruksverket Jonas Lindén, ESF-rådet

Läs mer