Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle
|
|
- Frida Håkansson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle Fredrik Jönsson Erik Jakobsson Lennart Svensson APeL FoU Mars 2010
2 Innehåll Inledning... 3 Arbetssätt och teoretiska perspektiv... 5 Målformulering, styrning och uppföljning... 8 Måluppfyllelse Etablera team för omvärldsbevakning och samverkansinsatser Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare fem ämnesområden Utveckla och utöka det regionala representantsystemet Horisontella kriterier Sammanfattande reflektioner Styrkor och svagheter i ett perspektiv av långsiktig hållbarhet Utveckling respektive drift Hållbar projektorganisering Från resultat till effekter? Avslutande reflektioner
3 Inledning Högskolornas uppgift avseende samverkan är stadgad i högskolelagen. Lagen är till för att ge övergripande riktlinjer för samverkansuppgiften inom respektive högskola. Ett utdrag ur högskolelagens text kring samverkan ser ut på följande sätt: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lagen är inte exakt till sin definition vilket innebär att det finns ett visst tolkningsutrymme. Tolkningsutrymmet kan i sin tur påverka hur enskilda högskolor väljer att lägga upp arbetet med samverkan. En granskning av lagtexten visar dock tydligt att inriktningen är enkelriktad i den bemärkelsen att det handlar om att Högskolorna ska tillgängliggöra information om verksamheten till det övriga samhället samt se till att den output som genereras inom högskolan kommer samhället till del. Texten säger ingenting om huruvida högskolorna ska interagera eller samverka med det omgivande samhället med syfte att utveckla högskolans egna verksamheter eller bidra till utveckling och tillväxt. HiG:s delaktighet i UniLink (en svensk samverkansförening bestående av högskolor) har bidragit till att konkretisera samverkansuppgiften, vilket resulterat i tre gemensamma utvecklingsområden: 1. Utveckling av organisation, samverkansstrategier och kvalitetssäkringsmetoder 2. Utveckling av arbetssätt och metoder för arbete tillsammans med det övriga samhället och 3. Utveckling av kontakter med näringslivet. De tre gemensamma utvecklingsområdena inom HiG är tänkt att ingå som en integrerad och självklar del i verksamheten. Samverkan ska också vara dels ett stöd och dels en utvecklande faktor för forskningen och utbildningen inom HiG. Projektet FÖRST (FÖRstärkt Samverkan mellan HiG och regionen för ökad Tillväxt) syftar till att förstärka samverkansarbetet med regionala aktörer och genom en utveckling av HiG:s funktion avseende samverkan bidra till tillväxtarbetet. Projektet vänder sig till både näringslivet och den offentliga verksamheten i regionen. Till de privata verksamheterna räknas bland annat företag, företagskluster, nätverk, näringslivsorganisationer och motsvarande. Syftet med projektet är att faktiskt och praktiskt tillgängliggöra HiG:s resurser tillsammans med regionens företag och därmed stärka den regionala konkurrenskraften, genom ökad förmåga till att bryta tankefigurer, skapa nytt tänkande, innovation och förnyelse. Projektet syftar vidare till att pröva nya samverkansformer till gagn för såväl näringsliv och offentlig verksamhet som för högskolan. Några nyckelområden i sammanhanget är näringslivets behov av; 3
4 Rekrytering på kort och lång sikt. Utveckling av företags/organisationers personal och ägare. Affärsutveckling, t.ex. utveckling av marknad, produkter, tjänster och processer. Forskning och forskningssamarbeten, t.ex. utveckling av tekniker. Deltagande i kluster, centrumbildningar och innovationssystem. Det övergripande målet med projektet är att skapa en kvalitativ och proaktiv samverkansfunktion för högskolan i Gävle och regionen för tillväxt. Detta innebär ur ett kvalitativt perspektiv att arbeta med; infrastruktur, rutiner, uppföljning, utvärdering, kundvård, marknadskontoret, kommunikation och partnerskapsavtal. Ur ett proaktivt perspektiv innebär detta att; vara initiativtagande, nyttjande av omvärldsbevakning, hitta nya former, nya mötesplatser samt vara pådrivande genom lobbyarbete. Vidare ska HiG tillsammans med näringsliv och offentlig verksamhet; Stärka och utveckla regionens arbetsliv. Initiera och utveckla regionala team, mötesplatser och seminarier för gemensamma lärprocesser och utbyten. Bygga upp och etablera samarbetsformer till gagn för näringsliv, offentlig verksamhet och högskola. Utveckla ett kvalitetssystem för uppföljning av samverkan. Projektets operativa mål är att; Etablera team för omvärldsbevakning och konkreta samverkansinsatser till nytta för företag/organisationer och högskola samt för regionens tillväxt. Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer. Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring. Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare minst fem ämnesområden. Utveckla och utöka det regionala representantsystemet, för att inventera och möta behovet bland företag och offentlig förvaltning i regionens kommuner. FÖRST arbetar i nära samspel med Kontakttorget, som är den centrala enhet vid HiG som särskilt arbetar för att stödja samarbete mellan högskola och omgivande samhälle inom utbildning, forskning och kompetensutveckling för yrkesverksamma (uppdragsutbildning). Tillsammans med Kontakttorget förstärker FÖRST strukturerna för samverkan genom att arbeta direkt ut mot lärare och forskare. 4
5 Arbetssätt och teoretiska perspektiv Enligt en vägledning för utvärdering av strukturfonderna 1 är följeforskarens uppgift att göra iakttagelser, dokumentera och återföra, samt inte minst att vara ett stöd för projektets genomförande. Några bärande inslag i APeLs följeforskningsuppdrag beträffande FÖRST är genomgång och analys av material; intervjuer med ansvariga och deltagare; ett analysseminarium; en arbetsrapport, en slutrapport samt inte minst en löpande dialog med projektledningen. APeL har i viss utsträckning fungerat som ett strategiskt stöd genom att delta i diskussioner om t.ex. ansvar, aktivt ägarskap, fokusering, organisering, styrning och ledning samt överhuvudtaget samverkansuppgiften vid HiG. Som utgångspunkter för APeLs följeforskningsuppdrag ligger några teoretiska perspektiv på utvecklingsprojekt i relation till driftverksamhet, projektorganisationens betydelse, olika dimensioner av hållbarhet i utvecklingsprojekt m.m. Det är inte alltid helt enkelt att förena en utvecklingsorganisation med en driftorganisation. Forskningen visar att driftorganisationen ofta tar överhand, vilket leder till att små resurser i praktiken läggs på utveckling. För att utveckling ska ske är det viktigt att det finns en utvecklingsorganisation som hanterar projektet. Det är också viktigt att driftorganisationen är beredd att ta hand om de resultat som genereras i projektet. Detta innebär också att de båda organisationerna, utvecklingsorganisationen och driftorganisationen, måste kopplas samman. Kopplas de inte samman blir i regel utvecklingsprojekt inte hållbara. I illustrationen nedan visas hur driftorganisationen utmanas av en utvecklingsorganisation genom nytänkande och ifrågasättande. Genom att utvecklingsorganisationens säregna karaktärsdrag påverkar driftorganisationen skapas möjligheter för hållbarhet inom utvecklingsprojektet. Utvecklingsorganisation Samordnat Strategiskt Långsiktigt Prioriterat Tydligt Involverande Nytänkande Ifrågasättande Driftorganisation Planering Beredning Genomförande Uppföljning Figur 1: En utvecklingsorganisation som utmanar driftorganisationen 1 Nutek R 2008:16 5
6 Ett annat inslag i den kritiska granskningen av FÖRST har varit att arbeta efter den så kallade programlogiken, det vill säga ett strukturerat sätt att arbeta med en tänkt orsakskedja i projekt, t.ex. i termer av; Mål Resurser Aktiviteter Resultat Förmedlande instanser Effekter Planerade Genomförda Förväntade Uppnådda Figur 2: Programlogiken En av flera grundförutsättningar för ett lyckat projekt är att det finns en logik i själva projektutformningen. Med detta menas att det finns en kausal koppling mellan de vitala delar som utgör ett projekts program. Kausaliteten mellan dessa begrepp visar på en så kallad programlogik. Att konstruera ett projekt enligt en programlogik kan på ett tydligt sätt skapa en bild över vilka effekter man vill åstadkomma, men också hur man ska ta sig dit. Tanken är att de inblandade ska kunna följa de aktiviteter som genomförs och de indikatorer som påvisar om målen uppnås eller inte. Forskningen visar på vikten att inte ha alltför stort fokus på aktiviteter och utfall, vilket ofta kan ske om projektet blir för prestationsinriktat eller kortsiktigt. I stället, visar forskningen, bör fokus ligga på att ifrågasätta och utveckla de samband som finns mellan å ena sidan aktiviteter och utfall, och å andra sidan resultat och effekter. Detta innebär att det i projekt kan ske förändringar avseende hantering och prioriteringar av aktiviteter och således förändringar av förutsättningar att arbeta i olika riktningar för bästa möjliga resultat och effekter. Att en programlogik i sig skulle kunna generera långsiktigt hållbara effekter är en förenkling. Arbetet med en programlogik behöver kompletteras med ett balanserat förhållningssätt gentemot å ena sidan de strukturer som finns i projektet, och å andra sidan de processer som projektet bygger på. För att ett projektarbete enligt en programlogik ska bli hållbart krävs ett samspel mellan strukturer och processer. Samspelet skapar en balans så att varken strukturerna (projektets innehåll och organisering) eller processerna (delaktighet och lärande) blir dominerande inslag i projektet. Om strukturerna är för dominanta, och projektet drivs för mycket utifrån ett uppifrånperspektiv, kan detta indikera att strukturerna inte är flexibla. Detta kan då påverka de båda processerna deltagande och lärande negativt vilket kan innebära att de processerna inte får utrymme. Om projektet drivs mycket underifrån, med en väldigt stark betoning på deltagande och lärande kan det å andra sidan bli kortsiktigt och splittrat. I nedanstående modell illustreras hur strukturer och processer påverkar projektet och programlogiken. 6
7 Strukturer Vad? Hur? - Vision - Syfte och övergripande mål - Konkreta mål - Ägarskap - Styrning - Projektledning - Deltagare Mål Resurser Aktiviteter Resultat Förmedlande instanser Effekter Planerade Förväntade Genomförda Uppnådda Processer - Upplevd & faktisk delaktighet - Utvecklingsinriktat lärande & - Anpassningsinriktat lärande Figur 3: Programlogik, strukturer och processer Vidare har APeL arbetat efter en analysmodell vars syfte är att synliggöra och studera kopplingarna mellan projektets olika aktörer, eller nivåer i ett utvecklingsarbete, nämligen finansiärer, aktivt ägarskap, professionell styrning, kompetent ledning och engagerade deltagare. Analysmodellen, eller den så kallade hållbarhetskedjan, syftar till att illustrera hur aktörer och överlappningar mellan nivåer kan ge förutsättningar för projekt att bli långsiktigt hållbara. Strategiska beslut i samspel med ägarna Krävande finansiärer Professionell styrning Aktivt ägarskap Sätta ramar Följa utveckling Implementera Resultat Pröva idéer och genomföra förändringar Engagerade deltagare Kompetent ledning Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog Figur 4: Hållbarhet i ett utvecklingsarbete Modellen illustrerar komplexiteten i ett utvecklingsarbete, med ett antal nivåer med olika aktörer som behöver förenas med en röd tråd från en väldigt konkret aktivitetsnivå till en strategisk nivå. Om tråden brister så riskerar hela utvecklingsarbetet att misslyckas eller i vart fall riskerar de mer långsiktiga effekterna att utebli. Vi menar att samtliga dessa nivåer är viktiga och att det sällan eller aldrig räcker med att det finns en duktig projektledare och engagerade deltagare. Forskning visar att ett vanligt scenario är att utvecklingsarbeten som 7
8 drivs i projektform ger resultat så länge som projektet pågår och det finns externa medel. Därefter stannar utvecklingsprocessen ofta av och leder sällan till några långsiktiga effekter. Om det finns krävande finansiärer som ställer krav på de ansvariga ägarna har det visat sig att satsningen blir mera stabil och långsiktig än om finansiärerna inte ställer krav. Ägarna kan på så vis bli mera initierade och aktiva. Utvecklingsmedel kan villkoras och styras tydligare utifrån finansiärens avsikter, vilket rimligtvis behöver överensstämma med vad ägarna ser för potentialer och behov i sina verksamheter. Om finansiären däremot beviljar pengar utan att ställa krav på inriktning och ansvarstagande så signalerar det att ägarfunktionen i sig inte är viktig utan att pengarna i första hand är ämnade att förbrukas i en rad aktiviteter på deltagarnivå, oavsett ägarnas ansvar. Med ett aktivt ägarskap menar vi att ansvariga politiker eller motsvarande bör sätta upp ramar, följa upp vad som händer, värdera verksamheten, fatta mer övergripande strategiska beslut, besluta om implementering av nya arbetssätt och verktyg som visat sig ge goda resultat m.m. Professionell styrning står för att styrgruppen för ett utvecklingsarbete har till främsta uppgift att fatta strategiska beslut tillsammans med ägarna. Forskning visar att kopplingen till ägarna ofta är svag eller i vart fall diffus. Styrgrupper agerar ofta som högsta nivå och besluten rör sig ofta om stort som smått. En styrgrupp bör främst se till att styra utifrån övergripande mål och förankra både uppåt, mot ägarna, och nedåt, mot projektledningen, för att arbetet ska bli långsiktigt hållbart. Styrgruppen bör på en strategisk nivå ta ansvar för det som sker, göra nödvändiga korrigeringar, fatta beslut om prioriteringar, budget m.m. Nästa kritiska nivå i modellen gäller kompetent ledning. Det handlar bland annat om hur projektledare och projektstödjare lyckas organisera arbetet med deltagarna så att delaktighet, engagemang och motivation uppstår och processen tar steg vidare. Denna, mer operativa, ledningsnivå ska också kommunicera och skapa förankring uppåt, mot styrgruppen. Slutligen har vi engagerade deltagare, det vill säga de personer som på olika sätt deltar i och är föremål för ett utvecklingsarbete. Det är i interaktionen mellan projektledning och deltagare, och mellan olika deltagare, som man utvinner mervärden och kommer längre än vad man annars skulle göra. Det är genom denna lärande interaktion som en förändrad praktik ska materialisera sig. Målformulering, styrning och uppföljning Som redan nämnts är en av flera förutsättningar för hållbara effekter i utvecklingsprojekt att det finns en balans mellan å ena sidan organisering och innehåll (struktur) och å andra sidan lärande och delaktighet (process). Att formulera ett projekt och formulera relevanta mål som stödjer möjligheterna att nå projektets syfte och önskvärda effekter kan ske på olika sätt. Ett tillvägagångssätt kan vara att låta projektformuleringen växa fram genom att interagera med 8
9 aktörer som på olika sätt påverkas av frågeställningarna, som intressenter och eventuella mottagare av resultaten och effekterna. Genom att berörda aktörer på olika sätt deltar i konstruktionen av projektet, eller på andra sätt bidrar med sin kunskap, stärks möjligheterna att relevanta syften, problem och behov fångas in. FÖRST-projektet har tillkommit utifrån ett internt behov av ett mer systematiserat arbete med HiG:s samverkansuppgift, det vill säga: Vem ska man samverka med? Hur ska samverkan ske? Vad ska det samverkas om? Projektets målformulering togs fram genom att inventera de samverkansbehov som fanns inom HiG, genom intervjuer med professorer, prefekter, lärare, ansvariga inom centrumbildningar, företag, kommuner etc. Syftet var att testa olika metoder för samverkan att gå vidare med. Generellt sett kan sägas att kopplingar mellan de olika intressenterna och aktörerna har funnits vid framtagning av projektformuleringarna, vilket gett en viss förankring av syftet och genomförandeplanen. Som diskuterats i föregående avsnitt kan användningen av en programlogik synliggöra inte bara en logik i projektet, utan även skapa goda förutsättningar för uppföljning och styrning under projektets gång. Genom att granska hur de befintliga resurserna hänger ihop med de aktiviteter som genomförs och vilka utfall och resultat som genereras är det möjligt att på olika sätt intervenera för att förändra möjligheterna att nå de resultat och effekter som eftersträvas. Vad gäller styrning och uppföljning är det viktigt att det finns en logisk och praktisk koppling mellan dels den så kallade programlogiken och dels de olika aktörerna i projektet. Att organisera projektet för en hållbar utveckling innebär att aktivera olika intressenter inom projektet. Olika intressenter har olika roller, men beroende på hur interaktionen mellan dem sker, skapas bättre eller sämre förutsättningar för kontroll, utvärdering, styrning och hållbarhet. Projektets hållbarhet skapas inte enbart av att beskrivna roller och intressenter som finns, utan snarare när interaktion mellan dessa uppstår. Som tidigare nämnts kan detta ske bland annat genom att finansiären ställer krav på projektägaren beträffande uppföljning eller redovisning av projektresultat, projektägaren kommunicerar med styrelsen/styrgruppen och styrgruppen med projektledningen. Det är själva interaktionen mellan nivåerna som skapar aktivitet och dynamik, delaktighet och utbyte av information vilket är bra för projektets långsiktiga hållbarhet. Forskning har visat att när projekt misslyckats skapa långsiktig hållbarhet är det ofta det så kallade aktiva ägarskapet som brustit. Arbetar man exempelvis efter en programlogik bör det finnas en röd tråd så att resurser, aktiviteter, utfall och resultat kan kopplas till projektets övergripande mål eller syfte. I projektbeskrivningen finns ett övergripande mål formulerat. Det övergripande målet är vidare nedbrutet i fem operativa målformuleringar. De operativa målen ska, genom att de uppfylls, bidra till att det övergripande målet och projektets syfte uppnås. Inom projektet finns också ett antal aktiviteter och indikatorer framtagna. Ett arbete har påbörjats inom projektet som syftar till att härleda varje aktivitet till respektive mål. Dock är detta arbete inte fullständigt vilket innebär att det inte är uppenbart att de mål som definierats inom projektet 9
10 går att följa upp genom att studera genomförda aktiviteter. Detta kan vara en försvårande faktor för projektägare och styrgrupp för att kunna utöva styrning. En effektiv styrning kan möjliggöras om varje aktivitet kan utvärderas mot dess potential att nå respektive mål, det vill säga det bör finnas en koppling mellan aktivitet och mål/effekter. Oklarheten avseende detta inom FÖRST kan försvåra förutsättningarna för styrgruppen och projektägaren att fatta erforderliga beslut avseende projektets inriktning, omfattning, budget eller andra påverkansmekanismer. Det är dock så att aktiviteter givetvis värderas mot uppställda mål inom FÖRST, men dokumentationen kring detta, och som kommit följeforskningen tillhanda, är bristfällig vilket påverkar följeforskarnas möjligheter att använda materialet. FÖRST-projektets styrgrupp är sammansatt av såväl personer från HiG som personer från andra organisationer: 10 Ordförande/Prorektor/Chef för UFK HiG Chef för Avdelningen för kommunikation och samverkan HiG Näringslivschef, Gävle kommun Region Gävleborg Företagarna Hudiksvall/VD och ägare till Janne Ström Bil AB Söderhamns kommun/cfl/faxepark Arbetsförmedlingen, Gävle Styrgruppens syfte är att bistå projektet och göra bedömningar av projektets kurs. Vidare är styrgruppens roll att utgöra ett stöd för projektledningen, i syfte att nå uppsatta mål, bland annat genom att ge kunskap och styrning samt att genomföra revideringar av projektbeskrivningen och planerna. Styrgruppen ska träffas ca 4 gånger per år. Den interna uppfattningen av styrgruppens roll är att den har kompetens att vara det stöd som önskas till FÖRST-projektet. Ett önskemål som framkommit är att någon ytterligare företagsrepresentant kunde finnas i styrgruppen, då detta kunnat göra det enklare att hitta konkreta behov av samverkan och ta fram idéer för samverkansaktiviteter. Styrgruppsarbetet uppfattas fungera bra och konstruktivt. Dock har styrgruppen inte varit beslutande, utan mer rådgivande. Detta uppges ha påverkat projektet, bland annat i den meningen att projektledningen inte riktigt fått den draghjälp man önskat, för arrangemang, initiering och spridning av samverkansinsatser osv. Styrgruppens roll är givetvis viktig utifrån flera aspekter. Vad gäller styrning och uppföljning har styrgruppen en viktig funktion att se till projektets övergripande mål uppfylls. Styrgruppen för FÖRST har dock fått en mer rådgivande roll, vilket kan försvaga möjligheterna till mer långsiktig hållbarhet. Hur det kommer sig att styrgruppen inte har en styrande funktion, och hur detta förhållande har påverkat projektet i realiteten är frågor som bör lyftas och diskuteras. Brister i ägarskap och styrning kan skapa ett aktivitetstungt och
11 kortsiktigt projekt, där man utvärderar mot aktiviteter och utfall snarare än mot resultat och effekter. Det är dock möjligt att förutsättningarna att styra och följa upp har varit svåra i och med den tidigare diskuterade, och hittills framkomna otydlighet, vad gäller kopplingen mellan enskilda aktiviteter och operativa mål. Det är emellertid mycket positivt att styrgruppen på andra sätt är en aktiv, engagerad och drivande grupp. Att projektledningen känner stöd och delaktighet uppifrån stärker möjligheterna till ett bra projektgenomförande samt möjligheterna att skapa en långsiktig hållbarhet. Det senare inte minst om styrgruppen också är drivande när det gäller att ta hand om resultaten av projektet och implementerar och sprider de resultat som genereras. Referensgruppen, som också kallas för Kontaktrådet, var en konstellation som fanns redan innan projektets start och som har till uppgift att vara rådgivare till högskolestyrelsen kring samverkansfrågor. Kontaktrådet leds av landshövdingen och består av interna såväl som externa representanter, exempelvis företag och offentliga verksamheter. Referensgruppen har används som ett strategiskt bollplank för FÖRST som behandlas som ett stående ärende vid referensgruppens kvartalsvisa möten. Syftet med referensgruppen är att: Få tips och feedback på hur HiG kan samverka med omgivande samhälle. Spegla och diskutera vilka behov av samverkan som finns i regionen. Diskutera hur arenor kan hittas/skapas där behov och rätt kompetens kan mötas. Referensgruppen har delvis fungerat som en stödjande enhet då den stöttar projektets visioner, mål och aktiviteter samt ger feedback på arbetet inom projektet. Uppfattningen är dock att referensgruppen kunde vara en mer aktiv part i projektet. Exempelvis genom att arrangera aktiviteter mellan regionens aktörer. Vi menar att det är positivt att det finns aktörer både inom och utanför HiG som både vill och har möjligheter att vara rådgivande till projektet. Det är också positivt att referensgruppen, i egenskap av Kontaktrådet, har en tydlig väg in i HiG. För att skapa möjligheter att generera effekter av ett projekt är det viktigt att det finns en tydlig koppling mellan å ena sidan projektet (projektorganisationen) och å andra sidan den löpande verksamheten (driftorganisationen). Referensgruppen kan därför fylla en viktig funktion. Även om förutsättningarna för styrning och uppföljning är begränsade, dels p.g.a. den hittills framkomna bristande kopplingen mellan aktiviteter, utfall, resultat, mål och effekter, och dels p.g.a. styrgruppens snarare rådgivande än styrande funktion, är det dock följeforskarnas uppfattning att det sker ett bra utvecklingsarbete inom ramen för projektet. Många aktiviteter som har bäring på att utveckla samverkan mellan regionens aktörer sker och har skett, och flera av de operativa målen tycks vara uppfyllda eller på väg att uppfyllas. 11
12 Måluppfyllelse I detta avsnitt redovisar vi mycket kortfattat måluppfyllelsen, det vill säga i vilket utsträckning FÖRST-projektet uppfyllt målen. När det gäller redovisning av aktiviteter och resultat av dessa aktiviteter med hjälp av indikatorer måste vi hänvisa till projektets egen rapportering till Tillväxtverket. Det har skett en mängd aktiviteter sorterade under ett antal teman. Dessa aktiviteter och de resultat som redovisas kan i varierande utsträckning kopplas till de operativa målen. Vi upplever dock, som vi varit inne på, en svårighet att sortera i materialet och se logiska samband mellan olika begrepp som mål, aktiviteter, resultat och indikatorer. Inte minst på grund av det bristfälliga arbetet med att sortera aktiviteter under respektive mål. Därför har vi sett det nödvändigt att i detta sammanhang endast ta fasta på de angivna målen. Det övergripande målet att skapa en kvalitativ och proaktiv samverkansfunktion för HiG och regionen för tillväxt har delvis uppnåtts. Inom FÖRST-projektet har det ur ett kvalitativt perspektiv tagits fram nya rutiner för arbete kring samverkan och nya strukturer för samverkan att verka i. Detta har skett inte minst internt, och FÖRST-projektet har spelat en viktig roll i HiG:s framtida organisering, primärt vad gällande samverkansuppgiften. Utifrån ett proaktiv perspektiv har projektet inte minst arbetat för att sprida metoder kring samverkan mellan olika institutioner inom HiG, exempelvis metoder kring arbetsintegrerad utbildning, uppdragsutbildning och marknadskontor. Vidare har flera nya samverkansformer genomförts, inte minst genom de olika samverkansteam som genomfört flertalet aktiviteter och samverkansinsatser. Etablera team för omvärldsbevakning och samverkansinsatser Samverkansteam internt vid HiG har utvecklats under genom FÖRST-projektet, och även om endast fyra av sex institutioner deltar i projektet kan sägas att detta mål till stor del har uppfyllts. Samverkansteamen har fått en tydlig koppling till Kontakttorget vilket också utvecklat kontakter och relationer med externa aktörer. I projektbeskrivningen för FÖRST finns också en ambition att skapa team sammansatta av såväl interna som externa aktörer. Dessa team har bildats som mer eller mindre tillfälliga lösningar, med uppgift att genomföra samverkansaktiviteter och samverkanslösningar. Team där både interna och externa aktörer ingått återfinns i flera av de ca 20 omvärldsbevaknings- och samverkansinsatser som genomförts. Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer Det är inte tydligt om partnerskapsavtal innebär att juridiskt bindande avtal ska upprättas med externa aktörer, eller om det endast innebär att någon form av viljeförklaring formuleras i text mellan aktörerna. Mycket få juridiska partnerskapsavtal har i praktiken skapats, och om målet är detta, har det således inte uppfyllts. Dock har många nya partnerskap ingåtts, och gamla partnerskap har förnyats dock utan juridiskt bindande formuleringar. Även om det enligt uppgift finns mycket kvar att utveckla inom detta mål så har FÖRST kommit en bra bit 12
13 på väg. Projektet arbetar kontinuerligt med att utveckla och förankra långsiktiga relationer med externa företag och organisationer vilket ger förhoppningar om att framöver komma närmare målet. Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring Detta mål är enligt uppgifter från projektledningen uppfyllt. Dokumenterade FoU-projekt är EFFEKT, CLIP, Ergo och FRAMFÖR. Det är dock något oklart, som vi uppfattar det, om dessa projekt initierats av FÖRST, även om det står klart att inriktningen på och verksamheten i projekten är relevant i ett FÖRST-perspektiv. Vidare pågår ett arbete med att utveckla den innovativa miljön i labbhuset vilket blir ett ytterligare steg i utvecklandet av FoU-miljöer. Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare fem ämnesområden Detta mål har inte uppfyllts fullt ut. Däremot har arbetsintegrering skett inom olika ämnesområden genom Co-op, som är ett koncept som syftar till att studeranden ska ges möjlighet till betald praktik/arbete hos företag och organisationer genom att den totala studietiden förlängs. Ämnesområdena är energi och internetteknologi. Vidare har arbetslivsintegrering, genom praktik, skett inom PA-programmet. Utöver detta sker inom FÖRST arbete att utveckla arbetsintegrering genom exempelvis en mentorskapskurs, Teknikprogrammets 40/60 modell där utbildning och arbete sker integrerat, samt genom en entreprenörskurs. Utveckla och utöka det regionala representantsystemet Syftet med målet är bland annat att HiG ska bli en mer aktiv part i regionala utvecklingsprocesser och olika regionala nätverk. Vidare är syftet att bättre inventera och bemöta utbildningsbehov bland företag och offentlig förvaltning. Resultaten från arbetet med detta mål är, enligt dokumentation, ett antal projekt i regionen, nämligen 3M, H4B, Projekt i samverkan och De stora företagen. Högskolan har också utvecklat samarbete med bland annat Företagarna, Svenskt näringsliv och Svensk Handelskammare. Dessa samarbeten har lett till en konkret utveckling av det regionala representantsystemet, samt att HiG blivit tydligare i sin regionala roll. Målet är dock inte uppfyllt, och HiG:s drivkraft är att bland annat fortsätta utveckla sin regionala identitet för att skapa ännu bättre förutsättningar för HiG att driva en utveckling av det regionala representantsystemet. Horisontella kriterier De horisontella kriterier som finna angivna i projektbeskrivningen är jämställdhet, miljö och integration. I det följande redovisas mycket översiktligt dels vad projektbeskrivningen säger om dessa tre kriterier och dels vad som kommit fram i lägesrapporter och i dialogen med projektledningen beträffande projektets arbete utifrån kriterierna. Jämställdhet Några centrala inslag som projektbeskrivningen anger när det gäller att arbeta med jämställdhet i projektet är att tillgängliggöra forskning inom jämställdhetsområdet; att i projektorganiseringen eftersträva en jämn könsfördelning; att använda seminarier för att öka kunskapen om jämställdhetsfrågor; att ta speciella initiativ för att lyfta fram kvinnor i 13
Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.
Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Stockholms läns landstings Personalpolicy
Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service
Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten
Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS
Lärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Verksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010
MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka
Projektstyrningsprocessen i VärNa
1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-
Linköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Organisatorisk och social arbetsmiljö 2
Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring
Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930
fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun
ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller
FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE
FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete
Jämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda
Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa
Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen
Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar
Mål och programområden
Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige
SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till
Avsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
identifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd
Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Handledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Riktlinjer. Lönekriterier
Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
LFA som stöd vid granskning Intressenter:
LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Lokal näringslivsutveckling
Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,
Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Uppdrag och mandat i TRIS
Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer
Hållbar organisations- utveckling
Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare
Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården
SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari
STRATEGIPLAN
STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande
Gemensam värdegrund för. personalfrågor
Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision
Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Projektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga
Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Sammanfattande beskrivning
Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer
RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.
STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och
Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Internationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se
Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla