Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle"

Transkript

1 Slutrapport - Följeforskning FÖRST-projektet Högskolan i Gävle Fredrik Jönsson Erik Jakobsson Lennart Svensson APeL FoU Mars 2010

2 Innehåll Inledning... 3 Arbetssätt och teoretiska perspektiv... 5 Målformulering, styrning och uppföljning... 8 Måluppfyllelse Etablera team för omvärldsbevakning och samverkansinsatser Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare fem ämnesområden Utveckla och utöka det regionala representantsystemet Horisontella kriterier Sammanfattande reflektioner Styrkor och svagheter i ett perspektiv av långsiktig hållbarhet Utveckling respektive drift Hållbar projektorganisering Från resultat till effekter? Avslutande reflektioner

3 Inledning Högskolornas uppgift avseende samverkan är stadgad i högskolelagen. Lagen är till för att ge övergripande riktlinjer för samverkansuppgiften inom respektive högskola. Ett utdrag ur högskolelagens text kring samverkan ser ut på följande sätt: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lagen är inte exakt till sin definition vilket innebär att det finns ett visst tolkningsutrymme. Tolkningsutrymmet kan i sin tur påverka hur enskilda högskolor väljer att lägga upp arbetet med samverkan. En granskning av lagtexten visar dock tydligt att inriktningen är enkelriktad i den bemärkelsen att det handlar om att Högskolorna ska tillgängliggöra information om verksamheten till det övriga samhället samt se till att den output som genereras inom högskolan kommer samhället till del. Texten säger ingenting om huruvida högskolorna ska interagera eller samverka med det omgivande samhället med syfte att utveckla högskolans egna verksamheter eller bidra till utveckling och tillväxt. HiG:s delaktighet i UniLink (en svensk samverkansförening bestående av högskolor) har bidragit till att konkretisera samverkansuppgiften, vilket resulterat i tre gemensamma utvecklingsområden: 1. Utveckling av organisation, samverkansstrategier och kvalitetssäkringsmetoder 2. Utveckling av arbetssätt och metoder för arbete tillsammans med det övriga samhället och 3. Utveckling av kontakter med näringslivet. De tre gemensamma utvecklingsområdena inom HiG är tänkt att ingå som en integrerad och självklar del i verksamheten. Samverkan ska också vara dels ett stöd och dels en utvecklande faktor för forskningen och utbildningen inom HiG. Projektet FÖRST (FÖRstärkt Samverkan mellan HiG och regionen för ökad Tillväxt) syftar till att förstärka samverkansarbetet med regionala aktörer och genom en utveckling av HiG:s funktion avseende samverkan bidra till tillväxtarbetet. Projektet vänder sig till både näringslivet och den offentliga verksamheten i regionen. Till de privata verksamheterna räknas bland annat företag, företagskluster, nätverk, näringslivsorganisationer och motsvarande. Syftet med projektet är att faktiskt och praktiskt tillgängliggöra HiG:s resurser tillsammans med regionens företag och därmed stärka den regionala konkurrenskraften, genom ökad förmåga till att bryta tankefigurer, skapa nytt tänkande, innovation och förnyelse. Projektet syftar vidare till att pröva nya samverkansformer till gagn för såväl näringsliv och offentlig verksamhet som för högskolan. Några nyckelområden i sammanhanget är näringslivets behov av; 3

4 Rekrytering på kort och lång sikt. Utveckling av företags/organisationers personal och ägare. Affärsutveckling, t.ex. utveckling av marknad, produkter, tjänster och processer. Forskning och forskningssamarbeten, t.ex. utveckling av tekniker. Deltagande i kluster, centrumbildningar och innovationssystem. Det övergripande målet med projektet är att skapa en kvalitativ och proaktiv samverkansfunktion för högskolan i Gävle och regionen för tillväxt. Detta innebär ur ett kvalitativt perspektiv att arbeta med; infrastruktur, rutiner, uppföljning, utvärdering, kundvård, marknadskontoret, kommunikation och partnerskapsavtal. Ur ett proaktivt perspektiv innebär detta att; vara initiativtagande, nyttjande av omvärldsbevakning, hitta nya former, nya mötesplatser samt vara pådrivande genom lobbyarbete. Vidare ska HiG tillsammans med näringsliv och offentlig verksamhet; Stärka och utveckla regionens arbetsliv. Initiera och utveckla regionala team, mötesplatser och seminarier för gemensamma lärprocesser och utbyten. Bygga upp och etablera samarbetsformer till gagn för näringsliv, offentlig verksamhet och högskola. Utveckla ett kvalitetssystem för uppföljning av samverkan. Projektets operativa mål är att; Etablera team för omvärldsbevakning och konkreta samverkansinsatser till nytta för företag/organisationer och högskola samt för regionens tillväxt. Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer. Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring. Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare minst fem ämnesområden. Utveckla och utöka det regionala representantsystemet, för att inventera och möta behovet bland företag och offentlig förvaltning i regionens kommuner. FÖRST arbetar i nära samspel med Kontakttorget, som är den centrala enhet vid HiG som särskilt arbetar för att stödja samarbete mellan högskola och omgivande samhälle inom utbildning, forskning och kompetensutveckling för yrkesverksamma (uppdragsutbildning). Tillsammans med Kontakttorget förstärker FÖRST strukturerna för samverkan genom att arbeta direkt ut mot lärare och forskare. 4

5 Arbetssätt och teoretiska perspektiv Enligt en vägledning för utvärdering av strukturfonderna 1 är följeforskarens uppgift att göra iakttagelser, dokumentera och återföra, samt inte minst att vara ett stöd för projektets genomförande. Några bärande inslag i APeLs följeforskningsuppdrag beträffande FÖRST är genomgång och analys av material; intervjuer med ansvariga och deltagare; ett analysseminarium; en arbetsrapport, en slutrapport samt inte minst en löpande dialog med projektledningen. APeL har i viss utsträckning fungerat som ett strategiskt stöd genom att delta i diskussioner om t.ex. ansvar, aktivt ägarskap, fokusering, organisering, styrning och ledning samt överhuvudtaget samverkansuppgiften vid HiG. Som utgångspunkter för APeLs följeforskningsuppdrag ligger några teoretiska perspektiv på utvecklingsprojekt i relation till driftverksamhet, projektorganisationens betydelse, olika dimensioner av hållbarhet i utvecklingsprojekt m.m. Det är inte alltid helt enkelt att förena en utvecklingsorganisation med en driftorganisation. Forskningen visar att driftorganisationen ofta tar överhand, vilket leder till att små resurser i praktiken läggs på utveckling. För att utveckling ska ske är det viktigt att det finns en utvecklingsorganisation som hanterar projektet. Det är också viktigt att driftorganisationen är beredd att ta hand om de resultat som genereras i projektet. Detta innebär också att de båda organisationerna, utvecklingsorganisationen och driftorganisationen, måste kopplas samman. Kopplas de inte samman blir i regel utvecklingsprojekt inte hållbara. I illustrationen nedan visas hur driftorganisationen utmanas av en utvecklingsorganisation genom nytänkande och ifrågasättande. Genom att utvecklingsorganisationens säregna karaktärsdrag påverkar driftorganisationen skapas möjligheter för hållbarhet inom utvecklingsprojektet. Utvecklingsorganisation Samordnat Strategiskt Långsiktigt Prioriterat Tydligt Involverande Nytänkande Ifrågasättande Driftorganisation Planering Beredning Genomförande Uppföljning Figur 1: En utvecklingsorganisation som utmanar driftorganisationen 1 Nutek R 2008:16 5

6 Ett annat inslag i den kritiska granskningen av FÖRST har varit att arbeta efter den så kallade programlogiken, det vill säga ett strukturerat sätt att arbeta med en tänkt orsakskedja i projekt, t.ex. i termer av; Mål Resurser Aktiviteter Resultat Förmedlande instanser Effekter Planerade Genomförda Förväntade Uppnådda Figur 2: Programlogiken En av flera grundförutsättningar för ett lyckat projekt är att det finns en logik i själva projektutformningen. Med detta menas att det finns en kausal koppling mellan de vitala delar som utgör ett projekts program. Kausaliteten mellan dessa begrepp visar på en så kallad programlogik. Att konstruera ett projekt enligt en programlogik kan på ett tydligt sätt skapa en bild över vilka effekter man vill åstadkomma, men också hur man ska ta sig dit. Tanken är att de inblandade ska kunna följa de aktiviteter som genomförs och de indikatorer som påvisar om målen uppnås eller inte. Forskningen visar på vikten att inte ha alltför stort fokus på aktiviteter och utfall, vilket ofta kan ske om projektet blir för prestationsinriktat eller kortsiktigt. I stället, visar forskningen, bör fokus ligga på att ifrågasätta och utveckla de samband som finns mellan å ena sidan aktiviteter och utfall, och å andra sidan resultat och effekter. Detta innebär att det i projekt kan ske förändringar avseende hantering och prioriteringar av aktiviteter och således förändringar av förutsättningar att arbeta i olika riktningar för bästa möjliga resultat och effekter. Att en programlogik i sig skulle kunna generera långsiktigt hållbara effekter är en förenkling. Arbetet med en programlogik behöver kompletteras med ett balanserat förhållningssätt gentemot å ena sidan de strukturer som finns i projektet, och å andra sidan de processer som projektet bygger på. För att ett projektarbete enligt en programlogik ska bli hållbart krävs ett samspel mellan strukturer och processer. Samspelet skapar en balans så att varken strukturerna (projektets innehåll och organisering) eller processerna (delaktighet och lärande) blir dominerande inslag i projektet. Om strukturerna är för dominanta, och projektet drivs för mycket utifrån ett uppifrånperspektiv, kan detta indikera att strukturerna inte är flexibla. Detta kan då påverka de båda processerna deltagande och lärande negativt vilket kan innebära att de processerna inte får utrymme. Om projektet drivs mycket underifrån, med en väldigt stark betoning på deltagande och lärande kan det å andra sidan bli kortsiktigt och splittrat. I nedanstående modell illustreras hur strukturer och processer påverkar projektet och programlogiken. 6

7 Strukturer Vad? Hur? - Vision - Syfte och övergripande mål - Konkreta mål - Ägarskap - Styrning - Projektledning - Deltagare Mål Resurser Aktiviteter Resultat Förmedlande instanser Effekter Planerade Förväntade Genomförda Uppnådda Processer - Upplevd & faktisk delaktighet - Utvecklingsinriktat lärande & - Anpassningsinriktat lärande Figur 3: Programlogik, strukturer och processer Vidare har APeL arbetat efter en analysmodell vars syfte är att synliggöra och studera kopplingarna mellan projektets olika aktörer, eller nivåer i ett utvecklingsarbete, nämligen finansiärer, aktivt ägarskap, professionell styrning, kompetent ledning och engagerade deltagare. Analysmodellen, eller den så kallade hållbarhetskedjan, syftar till att illustrera hur aktörer och överlappningar mellan nivåer kan ge förutsättningar för projekt att bli långsiktigt hållbara. Strategiska beslut i samspel med ägarna Krävande finansiärer Professionell styrning Aktivt ägarskap Sätta ramar Följa utveckling Implementera Resultat Pröva idéer och genomföra förändringar Engagerade deltagare Kompetent ledning Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog Figur 4: Hållbarhet i ett utvecklingsarbete Modellen illustrerar komplexiteten i ett utvecklingsarbete, med ett antal nivåer med olika aktörer som behöver förenas med en röd tråd från en väldigt konkret aktivitetsnivå till en strategisk nivå. Om tråden brister så riskerar hela utvecklingsarbetet att misslyckas eller i vart fall riskerar de mer långsiktiga effekterna att utebli. Vi menar att samtliga dessa nivåer är viktiga och att det sällan eller aldrig räcker med att det finns en duktig projektledare och engagerade deltagare. Forskning visar att ett vanligt scenario är att utvecklingsarbeten som 7

8 drivs i projektform ger resultat så länge som projektet pågår och det finns externa medel. Därefter stannar utvecklingsprocessen ofta av och leder sällan till några långsiktiga effekter. Om det finns krävande finansiärer som ställer krav på de ansvariga ägarna har det visat sig att satsningen blir mera stabil och långsiktig än om finansiärerna inte ställer krav. Ägarna kan på så vis bli mera initierade och aktiva. Utvecklingsmedel kan villkoras och styras tydligare utifrån finansiärens avsikter, vilket rimligtvis behöver överensstämma med vad ägarna ser för potentialer och behov i sina verksamheter. Om finansiären däremot beviljar pengar utan att ställa krav på inriktning och ansvarstagande så signalerar det att ägarfunktionen i sig inte är viktig utan att pengarna i första hand är ämnade att förbrukas i en rad aktiviteter på deltagarnivå, oavsett ägarnas ansvar. Med ett aktivt ägarskap menar vi att ansvariga politiker eller motsvarande bör sätta upp ramar, följa upp vad som händer, värdera verksamheten, fatta mer övergripande strategiska beslut, besluta om implementering av nya arbetssätt och verktyg som visat sig ge goda resultat m.m. Professionell styrning står för att styrgruppen för ett utvecklingsarbete har till främsta uppgift att fatta strategiska beslut tillsammans med ägarna. Forskning visar att kopplingen till ägarna ofta är svag eller i vart fall diffus. Styrgrupper agerar ofta som högsta nivå och besluten rör sig ofta om stort som smått. En styrgrupp bör främst se till att styra utifrån övergripande mål och förankra både uppåt, mot ägarna, och nedåt, mot projektledningen, för att arbetet ska bli långsiktigt hållbart. Styrgruppen bör på en strategisk nivå ta ansvar för det som sker, göra nödvändiga korrigeringar, fatta beslut om prioriteringar, budget m.m. Nästa kritiska nivå i modellen gäller kompetent ledning. Det handlar bland annat om hur projektledare och projektstödjare lyckas organisera arbetet med deltagarna så att delaktighet, engagemang och motivation uppstår och processen tar steg vidare. Denna, mer operativa, ledningsnivå ska också kommunicera och skapa förankring uppåt, mot styrgruppen. Slutligen har vi engagerade deltagare, det vill säga de personer som på olika sätt deltar i och är föremål för ett utvecklingsarbete. Det är i interaktionen mellan projektledning och deltagare, och mellan olika deltagare, som man utvinner mervärden och kommer längre än vad man annars skulle göra. Det är genom denna lärande interaktion som en förändrad praktik ska materialisera sig. Målformulering, styrning och uppföljning Som redan nämnts är en av flera förutsättningar för hållbara effekter i utvecklingsprojekt att det finns en balans mellan å ena sidan organisering och innehåll (struktur) och å andra sidan lärande och delaktighet (process). Att formulera ett projekt och formulera relevanta mål som stödjer möjligheterna att nå projektets syfte och önskvärda effekter kan ske på olika sätt. Ett tillvägagångssätt kan vara att låta projektformuleringen växa fram genom att interagera med 8

9 aktörer som på olika sätt påverkas av frågeställningarna, som intressenter och eventuella mottagare av resultaten och effekterna. Genom att berörda aktörer på olika sätt deltar i konstruktionen av projektet, eller på andra sätt bidrar med sin kunskap, stärks möjligheterna att relevanta syften, problem och behov fångas in. FÖRST-projektet har tillkommit utifrån ett internt behov av ett mer systematiserat arbete med HiG:s samverkansuppgift, det vill säga: Vem ska man samverka med? Hur ska samverkan ske? Vad ska det samverkas om? Projektets målformulering togs fram genom att inventera de samverkansbehov som fanns inom HiG, genom intervjuer med professorer, prefekter, lärare, ansvariga inom centrumbildningar, företag, kommuner etc. Syftet var att testa olika metoder för samverkan att gå vidare med. Generellt sett kan sägas att kopplingar mellan de olika intressenterna och aktörerna har funnits vid framtagning av projektformuleringarna, vilket gett en viss förankring av syftet och genomförandeplanen. Som diskuterats i föregående avsnitt kan användningen av en programlogik synliggöra inte bara en logik i projektet, utan även skapa goda förutsättningar för uppföljning och styrning under projektets gång. Genom att granska hur de befintliga resurserna hänger ihop med de aktiviteter som genomförs och vilka utfall och resultat som genereras är det möjligt att på olika sätt intervenera för att förändra möjligheterna att nå de resultat och effekter som eftersträvas. Vad gäller styrning och uppföljning är det viktigt att det finns en logisk och praktisk koppling mellan dels den så kallade programlogiken och dels de olika aktörerna i projektet. Att organisera projektet för en hållbar utveckling innebär att aktivera olika intressenter inom projektet. Olika intressenter har olika roller, men beroende på hur interaktionen mellan dem sker, skapas bättre eller sämre förutsättningar för kontroll, utvärdering, styrning och hållbarhet. Projektets hållbarhet skapas inte enbart av att beskrivna roller och intressenter som finns, utan snarare när interaktion mellan dessa uppstår. Som tidigare nämnts kan detta ske bland annat genom att finansiären ställer krav på projektägaren beträffande uppföljning eller redovisning av projektresultat, projektägaren kommunicerar med styrelsen/styrgruppen och styrgruppen med projektledningen. Det är själva interaktionen mellan nivåerna som skapar aktivitet och dynamik, delaktighet och utbyte av information vilket är bra för projektets långsiktiga hållbarhet. Forskning har visat att när projekt misslyckats skapa långsiktig hållbarhet är det ofta det så kallade aktiva ägarskapet som brustit. Arbetar man exempelvis efter en programlogik bör det finnas en röd tråd så att resurser, aktiviteter, utfall och resultat kan kopplas till projektets övergripande mål eller syfte. I projektbeskrivningen finns ett övergripande mål formulerat. Det övergripande målet är vidare nedbrutet i fem operativa målformuleringar. De operativa målen ska, genom att de uppfylls, bidra till att det övergripande målet och projektets syfte uppnås. Inom projektet finns också ett antal aktiviteter och indikatorer framtagna. Ett arbete har påbörjats inom projektet som syftar till att härleda varje aktivitet till respektive mål. Dock är detta arbete inte fullständigt vilket innebär att det inte är uppenbart att de mål som definierats inom projektet 9

10 går att följa upp genom att studera genomförda aktiviteter. Detta kan vara en försvårande faktor för projektägare och styrgrupp för att kunna utöva styrning. En effektiv styrning kan möjliggöras om varje aktivitet kan utvärderas mot dess potential att nå respektive mål, det vill säga det bör finnas en koppling mellan aktivitet och mål/effekter. Oklarheten avseende detta inom FÖRST kan försvåra förutsättningarna för styrgruppen och projektägaren att fatta erforderliga beslut avseende projektets inriktning, omfattning, budget eller andra påverkansmekanismer. Det är dock så att aktiviteter givetvis värderas mot uppställda mål inom FÖRST, men dokumentationen kring detta, och som kommit följeforskningen tillhanda, är bristfällig vilket påverkar följeforskarnas möjligheter att använda materialet. FÖRST-projektets styrgrupp är sammansatt av såväl personer från HiG som personer från andra organisationer: 10 Ordförande/Prorektor/Chef för UFK HiG Chef för Avdelningen för kommunikation och samverkan HiG Näringslivschef, Gävle kommun Region Gävleborg Företagarna Hudiksvall/VD och ägare till Janne Ström Bil AB Söderhamns kommun/cfl/faxepark Arbetsförmedlingen, Gävle Styrgruppens syfte är att bistå projektet och göra bedömningar av projektets kurs. Vidare är styrgruppens roll att utgöra ett stöd för projektledningen, i syfte att nå uppsatta mål, bland annat genom att ge kunskap och styrning samt att genomföra revideringar av projektbeskrivningen och planerna. Styrgruppen ska träffas ca 4 gånger per år. Den interna uppfattningen av styrgruppens roll är att den har kompetens att vara det stöd som önskas till FÖRST-projektet. Ett önskemål som framkommit är att någon ytterligare företagsrepresentant kunde finnas i styrgruppen, då detta kunnat göra det enklare att hitta konkreta behov av samverkan och ta fram idéer för samverkansaktiviteter. Styrgruppsarbetet uppfattas fungera bra och konstruktivt. Dock har styrgruppen inte varit beslutande, utan mer rådgivande. Detta uppges ha påverkat projektet, bland annat i den meningen att projektledningen inte riktigt fått den draghjälp man önskat, för arrangemang, initiering och spridning av samverkansinsatser osv. Styrgruppens roll är givetvis viktig utifrån flera aspekter. Vad gäller styrning och uppföljning har styrgruppen en viktig funktion att se till projektets övergripande mål uppfylls. Styrgruppen för FÖRST har dock fått en mer rådgivande roll, vilket kan försvaga möjligheterna till mer långsiktig hållbarhet. Hur det kommer sig att styrgruppen inte har en styrande funktion, och hur detta förhållande har påverkat projektet i realiteten är frågor som bör lyftas och diskuteras. Brister i ägarskap och styrning kan skapa ett aktivitetstungt och

11 kortsiktigt projekt, där man utvärderar mot aktiviteter och utfall snarare än mot resultat och effekter. Det är dock möjligt att förutsättningarna att styra och följa upp har varit svåra i och med den tidigare diskuterade, och hittills framkomna otydlighet, vad gäller kopplingen mellan enskilda aktiviteter och operativa mål. Det är emellertid mycket positivt att styrgruppen på andra sätt är en aktiv, engagerad och drivande grupp. Att projektledningen känner stöd och delaktighet uppifrån stärker möjligheterna till ett bra projektgenomförande samt möjligheterna att skapa en långsiktig hållbarhet. Det senare inte minst om styrgruppen också är drivande när det gäller att ta hand om resultaten av projektet och implementerar och sprider de resultat som genereras. Referensgruppen, som också kallas för Kontaktrådet, var en konstellation som fanns redan innan projektets start och som har till uppgift att vara rådgivare till högskolestyrelsen kring samverkansfrågor. Kontaktrådet leds av landshövdingen och består av interna såväl som externa representanter, exempelvis företag och offentliga verksamheter. Referensgruppen har används som ett strategiskt bollplank för FÖRST som behandlas som ett stående ärende vid referensgruppens kvartalsvisa möten. Syftet med referensgruppen är att: Få tips och feedback på hur HiG kan samverka med omgivande samhälle. Spegla och diskutera vilka behov av samverkan som finns i regionen. Diskutera hur arenor kan hittas/skapas där behov och rätt kompetens kan mötas. Referensgruppen har delvis fungerat som en stödjande enhet då den stöttar projektets visioner, mål och aktiviteter samt ger feedback på arbetet inom projektet. Uppfattningen är dock att referensgruppen kunde vara en mer aktiv part i projektet. Exempelvis genom att arrangera aktiviteter mellan regionens aktörer. Vi menar att det är positivt att det finns aktörer både inom och utanför HiG som både vill och har möjligheter att vara rådgivande till projektet. Det är också positivt att referensgruppen, i egenskap av Kontaktrådet, har en tydlig väg in i HiG. För att skapa möjligheter att generera effekter av ett projekt är det viktigt att det finns en tydlig koppling mellan å ena sidan projektet (projektorganisationen) och å andra sidan den löpande verksamheten (driftorganisationen). Referensgruppen kan därför fylla en viktig funktion. Även om förutsättningarna för styrning och uppföljning är begränsade, dels p.g.a. den hittills framkomna bristande kopplingen mellan aktiviteter, utfall, resultat, mål och effekter, och dels p.g.a. styrgruppens snarare rådgivande än styrande funktion, är det dock följeforskarnas uppfattning att det sker ett bra utvecklingsarbete inom ramen för projektet. Många aktiviteter som har bäring på att utveckla samverkan mellan regionens aktörer sker och har skett, och flera av de operativa målen tycks vara uppfyllda eller på väg att uppfyllas. 11

12 Måluppfyllelse I detta avsnitt redovisar vi mycket kortfattat måluppfyllelsen, det vill säga i vilket utsträckning FÖRST-projektet uppfyllt målen. När det gäller redovisning av aktiviteter och resultat av dessa aktiviteter med hjälp av indikatorer måste vi hänvisa till projektets egen rapportering till Tillväxtverket. Det har skett en mängd aktiviteter sorterade under ett antal teman. Dessa aktiviteter och de resultat som redovisas kan i varierande utsträckning kopplas till de operativa målen. Vi upplever dock, som vi varit inne på, en svårighet att sortera i materialet och se logiska samband mellan olika begrepp som mål, aktiviteter, resultat och indikatorer. Inte minst på grund av det bristfälliga arbetet med att sortera aktiviteter under respektive mål. Därför har vi sett det nödvändigt att i detta sammanhang endast ta fasta på de angivna målen. Det övergripande målet att skapa en kvalitativ och proaktiv samverkansfunktion för HiG och regionen för tillväxt har delvis uppnåtts. Inom FÖRST-projektet har det ur ett kvalitativt perspektiv tagits fram nya rutiner för arbete kring samverkan och nya strukturer för samverkan att verka i. Detta har skett inte minst internt, och FÖRST-projektet har spelat en viktig roll i HiG:s framtida organisering, primärt vad gällande samverkansuppgiften. Utifrån ett proaktiv perspektiv har projektet inte minst arbetat för att sprida metoder kring samverkan mellan olika institutioner inom HiG, exempelvis metoder kring arbetsintegrerad utbildning, uppdragsutbildning och marknadskontor. Vidare har flera nya samverkansformer genomförts, inte minst genom de olika samverkansteam som genomfört flertalet aktiviteter och samverkansinsatser. Etablera team för omvärldsbevakning och samverkansinsatser Samverkansteam internt vid HiG har utvecklats under genom FÖRST-projektet, och även om endast fyra av sex institutioner deltar i projektet kan sägas att detta mål till stor del har uppfyllts. Samverkansteamen har fått en tydlig koppling till Kontakttorget vilket också utvecklat kontakter och relationer med externa aktörer. I projektbeskrivningen för FÖRST finns också en ambition att skapa team sammansatta av såväl interna som externa aktörer. Dessa team har bildats som mer eller mindre tillfälliga lösningar, med uppgift att genomföra samverkansaktiviteter och samverkanslösningar. Team där både interna och externa aktörer ingått återfinns i flera av de ca 20 omvärldsbevaknings- och samverkansinsatser som genomförts. Ingå långsiktiga partnerskapsavtal med minst 50 företag/organisationer Det är inte tydligt om partnerskapsavtal innebär att juridiskt bindande avtal ska upprättas med externa aktörer, eller om det endast innebär att någon form av viljeförklaring formuleras i text mellan aktörerna. Mycket få juridiska partnerskapsavtal har i praktiken skapats, och om målet är detta, har det således inte uppfyllts. Dock har många nya partnerskap ingåtts, och gamla partnerskap har förnyats dock utan juridiskt bindande formuleringar. Även om det enligt uppgift finns mycket kvar att utveckla inom detta mål så har FÖRST kommit en bra bit 12

13 på väg. Projektet arbetar kontinuerligt med att utveckla och förankra långsiktiga relationer med externa företag och organisationer vilket ger förhoppningar om att framöver komma närmare målet. Initiera minst två FoU-projekt med tydlig regional förankring Detta mål är enligt uppgifter från projektledningen uppfyllt. Dokumenterade FoU-projekt är EFFEKT, CLIP, Ergo och FRAMFÖR. Det är dock något oklart, som vi uppfattar det, om dessa projekt initierats av FÖRST, även om det står klart att inriktningen på och verksamheten i projekten är relevant i ett FÖRST-perspektiv. Vidare pågår ett arbete med att utveckla den innovativa miljön i labbhuset vilket blir ett ytterligare steg i utvecklandet av FoU-miljöer. Utveckla arbetslivsintegrering i ytterligare fem ämnesområden Detta mål har inte uppfyllts fullt ut. Däremot har arbetsintegrering skett inom olika ämnesområden genom Co-op, som är ett koncept som syftar till att studeranden ska ges möjlighet till betald praktik/arbete hos företag och organisationer genom att den totala studietiden förlängs. Ämnesområdena är energi och internetteknologi. Vidare har arbetslivsintegrering, genom praktik, skett inom PA-programmet. Utöver detta sker inom FÖRST arbete att utveckla arbetsintegrering genom exempelvis en mentorskapskurs, Teknikprogrammets 40/60 modell där utbildning och arbete sker integrerat, samt genom en entreprenörskurs. Utveckla och utöka det regionala representantsystemet Syftet med målet är bland annat att HiG ska bli en mer aktiv part i regionala utvecklingsprocesser och olika regionala nätverk. Vidare är syftet att bättre inventera och bemöta utbildningsbehov bland företag och offentlig förvaltning. Resultaten från arbetet med detta mål är, enligt dokumentation, ett antal projekt i regionen, nämligen 3M, H4B, Projekt i samverkan och De stora företagen. Högskolan har också utvecklat samarbete med bland annat Företagarna, Svenskt näringsliv och Svensk Handelskammare. Dessa samarbeten har lett till en konkret utveckling av det regionala representantsystemet, samt att HiG blivit tydligare i sin regionala roll. Målet är dock inte uppfyllt, och HiG:s drivkraft är att bland annat fortsätta utveckla sin regionala identitet för att skapa ännu bättre förutsättningar för HiG att driva en utveckling av det regionala representantsystemet. Horisontella kriterier De horisontella kriterier som finna angivna i projektbeskrivningen är jämställdhet, miljö och integration. I det följande redovisas mycket översiktligt dels vad projektbeskrivningen säger om dessa tre kriterier och dels vad som kommit fram i lägesrapporter och i dialogen med projektledningen beträffande projektets arbete utifrån kriterierna. Jämställdhet Några centrala inslag som projektbeskrivningen anger när det gäller att arbeta med jämställdhet i projektet är att tillgängliggöra forskning inom jämställdhetsområdet; att i projektorganiseringen eftersträva en jämn könsfördelning; att använda seminarier för att öka kunskapen om jämställdhetsfrågor; att ta speciella initiativ för att lyfta fram kvinnor i 13

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Utvärderingsplan. Kontinuerlig utvärdering av. projekt. Partnerskap Bergslagsbanan. Transportforskningsgruppen i Borlänge AB.

Utvärderingsplan. Kontinuerlig utvärdering av. projekt. Partnerskap Bergslagsbanan. Transportforskningsgruppen i Borlänge AB. Transportforskningsgruppen i Borlänge AB Utvärderingsplan Rapporttitel Kontinuerlig utvärdering av projekt Partnerskap Bergslagsbanan Monica Lundin Partnerskap Bergslagsbanan finansieras av: UTVÄRDERINGSPLAN

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning.

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1305-0691 Landstingsstyrelsen landstin&sstyr&se* 13*18 00020 Inriktning kommande strukturfondsprogram Föredragande landstingsråd:

Läs mer