Internbudget Antagen av fritidsnämnden

Transkript

1 Internbudget Antagen av fritidsnämnden FRITIDSNÄMNDEN

2 Innehållsförteckning 1. Ordförandes inledning 2. Omvärldsanalys 3. Ledstjärna 3.1 Verksamhetsidé 4. Nämndens uppdrag 5. Mål och strategier 6. Övriga nyckeltal 7. Ekonomi 8. Uppföljning och utvärdering 9. Bilagor

3 1. Ordförandes inledning Fritidsnämnden har för år 2013 fått ett rejält tillskott i rambudgeten. Det ger oss ökade möjligheter att fortsätta arbetet med att skapa goda förutsättningarna för Växjös föreningsliv även om stora delar av tillskottet går till att möta upp de ökade bidragskostnader som ledde till föregående års överskridande. Det viktiga är ju att det i slutänden skapar möjligheter för fler barn och ungdomar att delta i föreningsaktiviteter. Vi har under det gångna året satt igång ett antal utredningar, främst den så kallade hallutredningen som ska ge oss möjligheten att bedöma hur stort behovet av hallytor är och i vilken ordning vi behöver prioritera dessa, men också en utredning kring det rörliga friluftslivet som vi ska fördjupa och jobba vidare med tillsammans med bland annat Hälsoarena Fylleryd under 2013 så att Växjö kan bli en av Sveriges mest framträdande friluftskommuner inom några år. Samarbetet med Linnéuniversitetet kring utredning av Växjöbornas framtida kultur och fritidsvanor fortskrider även under De fyra stora arenorna på Arenastaden är nu klara, gymnastikhallen blir klar till årsskiftet, och fritidsnämnden har därför fått uppdraget att ta fram en fritidspolitisk vision för området för att se hur och vad nästa steg i utvecklingen i området ska bli. Intresset från föreningar och företag har visat stort intresse för att etablera sig inom området och vårt visionsdokument kommer bli ett viktigt verktyg för framtiden. Satsningen på ett HPC (High Performance Center) där kommunen tillsammans med Sveriges olympiska kommitté, Svenska friidrottsförbundet, Linnéuniversitetet med flera, är en världsunik satsning som kommer sätta Växjö ännu mer på den idrottsliga världskartan. Bowlinghallen som hotats av stängning på grund av Arbetsmiljöverkets inspektion och instruktioner ser ut att få en tillfällig lösning tills vi har en ny hall (eventuellt på Arenastaden). En ordentlig översyn av vårt bidragssystem är också påbörjad och målsättningen är att vi ska ha ett så enkelt system som möjligt för de sökande föreningarna samtidigt som det ska stimulera föreningar till ökat eget ansvarstagande och genom morötter istället för piskor uppmuntra föreningar att arbeta mer med till exempel integration, jämställdhet och funktionshindrade barn och ungdomar. En inte alldeles enkel ekvation. Med utökad bemanning på Araby Park Arena kan det redan fantastiska arbete som bedrivs där bli ännu bättre och nå ännu fler barn och ungdomar i området. Växjö kom på en hedrande sjätte plats i tidningen Sport & Affärers ranking över Sveriges främsta idrottskommuner och detta är ju ett tydligt tecken på att vi gör något rätt för idrottslivet i Växjö. Nu gäller det att dra nytta av dels de satsningar som gjorts, och dels den uppmärksamhet som det dragit till sig. Det är dock viktigt att klargöra att vi inte har som målsättning att komma överst i rankingar, utan att skapa så goda förutsättningar vi kan för Växjös föreningsliv med de resurser vi har till förfogande. Precis som att vi inte ska bygga nya anläggningar för sakens egen skull utan på grund av att vi vet att det finns ett reellt behov. Vi vet också att investeringar i nya anläggningar (eller upprustande av befintliga i vissa fall) leder till en ökning av föreningarnas aktiviteter och därmed också ökar nämndens kostnader för föreningsbidrag. En sådan utveckling kan naturligtvis inte fortgå utan antingen en utökad rambudget eller en förändring i systemet. Med tanke på det världsekonomiska läget ska vi nog ställa in oss på det senare.

4 Ulf Hedin Ordförande Fritidsnämnden

5 2. Omvärldsanalys Miljöer för ett aktivt liv Den stora utmaningen för Växjö kommun är att på ett konsekvent och tydligt sätt förena ett samhällsbyggande för ökad fysisk aktivitet och rekreation med social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Det är därför viktigt att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet som utgår från människors olika behov och önskemål, samtidigt som det tillämpas en närhets- och tillgänglighetsprincip för dessa miljöer vid all planering av staden. Nyckelorden är alltså Närhet Tillgänglighet Användbarhet. Kultur- och fritidsområdet engagerar många och har en allt större betydelse för kommunens utveckling som attraktiv kommun att bo i, flytta till, utvecklas/växa i och att besöka. Anläggningsförsörjning Under de senaste åren har mycket fokus legat på att tillskapa fler idrottsmiljöer i kommunen. Detta har uppmärksammats av idrottssverige och Växjö har klättrat från en åttonde till en sjätteplats vad gäller årets idrottskommun i år, vilket utses av tidningen Sport och Affärer. Växjös höga placering beror främst för satsningen på Arenastaden. Trots detta finns ett uppdämt behov av ytterligare idrottsmiljöer för både utomhus- som inomhusidrotter. Invånarna i kommunen kommer att fordra allt fler miljöer där man på fritiden kan ägna sig åt fysisk aktivitet och rekreation. En viktig fråga blir därför att sörja för att tillgången på anläggningar och verksamheter möter befolkningsutvecklingen och den efterfrågan som finns från föreningslivet och enskilda utövare. En förstudie har påbörjats för att kartlägga nuvarande hallsituation och utreda behovet av nya aktivitetsytor för inomhusidrott fram till En utredning har även påbörjats vad gäller de mindre tätorterna och landsbygdens behov av fritid- och friluftsanläggningar. Framtidens friluftsliv Den forskning som bedrivits under de senaste 20 åren visar tydligt på naturens och friluftslivets betydelse för människors välbefinnande. Utgångspunkten på det lokala planet är därför att kommuninvånarna ska ha en god tillgång till olika typer av frilufts- och fritidsanläggningar. I anslutning till dessa anläggningar ska verksamheter med inriktning på fysisk aktivitet stimuleras. Denna inriktning ligger väl i linje med fritidsnämndens och folkhälsorådets mål angående folkhälsa. En kartläggning har gjorts av det rörliga friluftslivet och en strategi ska arbetas fram för vilka prioriteringar som ska göras inom friluftsområdet. Ett utvecklat föreningsliv Det statliga verksamhetsstödet till den samlade idrottsrörelsen i Sverige har fyrdubblats under en tioårsperiod till närmare 2 miljarder kronor per år. Stödet är främst riktat till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Det kan dock höra till bilden att inkomsterna från spel och lotterier minskat kraftigt under den aktuella tidsperioden. Det kommunala årliga stödet till idrotten utöver investeringar uppgår till mellan 5 och 6 miljarder kronor, varav merparten är subventioner i kommunala anläggningar och en fjärdedel kontanta bidrag. De statliga kontantbidragen till det lokala föreningslivet är alltså större idag än kommunernas kontanta verksamhetsstöd.

6 En intressant frågeställning inför framtiden är hur det sammantagna samhällsstödet ska utformas för att ge bästa effekt och göra maximal nytta för föreningslivet på olika nivåer. En översyn pågår vad gäller stödformerna. I kommunen bedrivs ett aktivt föreningsliv. Av den statistik som redovisas framgår dock att både antalet medlemmar och sammankomster stagnerat under de senaste åren. Undersökningar visar på ett minskat föreningsengagemang bland ungdomar. Kultur- och fritidsförvaltningen bör utarbeta en strategi för att hjälpa föreningarna att utveckla den egna verksamheten för att bland annat undvika en framtida ledarbrist. I vissa områden ökar föreningsaktiviteterna mer än i andra. Detta betyder att arbetet framöver måste bedrivas med en tydlig lokal förankring och med anpassade metoder. Nämnden behöver formulera strategier för att kunna påverka verksamheten inom de områden som har låg föreningstillhörighet. Med början i Araby/Dalbo-området har förvaltningen inlett ett sådant utvecklingsarbete. Ungdomar söker nya, flexibla och mer öppna organisationsformer. Vissa aktiviteter och speciellt de som ibland kallas nya sporter bygger oftast på löst sammansatta grupper snarare än på den organiserade föreningsformen. Kommunens ansvar är, trots detta faktum, lika stort för de ungdomar som idag står utanför föreningslivet som för dem som redan finns med. Växjö satsar på elitidrott i samarbete med Linnéuniversitetet I framtiden ska elitfriidrottare ha landslagssamlingar och tävlingar i Växjö. Sedan 2008 är Växjö utsedd av Svenska friidrottsförbundet till ett av två nationella centrum för svensk friidrott. I detta samarbete ingår Svenska Friidrottsförbundet, Linnéuniversitetet och Växjö kommun. I början av 2012 fick Växjö som tolfte ort i världen en ackreditering som utvecklingscenter (ATC) för friidrott utfärdad av Internationella Friidrottsförbundet. ATC i Växjö har en inriktning på kast och mångkamp. Vidareutveckling blir nu även mot ett High Performance Center (HPC), vilket är ett utvecklingscenter med en modern tränings- och testanläggning. Medborgarundersökning Av tidigare medborgarundersökning framgår att Växjöborna är lite nöjdare med fritidsutbudet än vad medborgarna i de flesta andra kommuner är. Växjö hävdar sig väl i jämförelse med kommuner i samma storleksklass. Ambitionen ska vara fortsatt hög och målsättning i 2013 års undersökning bör vara att resultatet inte understiger tidigare mätningar. Folkhälsorapporten Landstinget Kronobergs enkätundersökningar (2010) visar att barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat. Både de som tränar så de blir svettiga och andfådda, och de som är fysiskt aktiva på en mera lågintensiv nivå har blivit färre. Landstinget Kronoberg anser att detta är ett observandum eftersom fysisk inaktivitet kan ge negativa hälsoeffekter senare i livet och att det även är viktigt att grundlägga goda vanor tidigt. Med bakgrund av insamlade uppgifter finns behov av att prioritera folkhälsoarbete bland annat inom områdena barn och ungdomars uppväxtvillkor och främjande av fysisk aktivitet genom exempelvis satsningar på friluftslivet. Det är också viktigt att insatserna utformas utifrån de mest utsatta, men att sikta mot samtliga grupper och komma samtliga till del.

7 Luppundersökning 2012 Resultaten från 2009 års LUPP-undersökning i Växjö, som omfattade alla ungdomar i högstadiets åk 8 och gymnasieskolans åk 3, bör följas upp i den planerade undersökning som ska ske under hösten Bland annat gäller det den uttalade otrygghet som många ungdomar och då främst flickor upplever i sin livsmiljö som helhet. Samverkan med Linnéuniversitetet I samverkan med Linnéuniversitetet undersöker kultur- och fritidsförvaltningen, med fokus på framtiden, hur Växjöborna ser på området fritid och kultur i vid mening. Resultatet kan fungera som kunskapsbas och därvid ligga till grund för framtida satsningar. En analys av rapportens resultatet pågår inom förvaltningen. Den nya tekniken större tillgänglighet Det blir en allt större utmaning att nå ut i mediebruset. Fritidsnämnden vill, tillsammans med kommunen i övrigt, bidra till att öka det virtuella fönstret. Den nya tekniken skapar utökade möjligheter till brukar- och medborgartillgänglighet genom nya webblösningar, SMS-tjänster med mera. Navorganisation Kultur- och fritidsförvaltningens utveckling mot en roll som navorganisation fortsätter. Det ställer ytterligare krav vad gäller medborgarfokus, långsiktig planering och beställarkompetens. En större del av verksamhetens egna resurser behöver läggas på omvärldsspaning, utvecklingsarbete samt på styrning av externa resurser. Utmaningen har hittills legat på att mentalt ställa om uppdraget från att minska den direkta driftverksamheten till att arbeta med strategiska utvecklingsfrågor och beställaruppdrag. Efter omställningen på Värendsvallen har fritidsnämnden lagt ut en stor del av sin driftorganisation.

8 3. Ledstjärna Visionära Växjö Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Växjö är den drivande kraften i regionens utveckling. Välkända Växjö Växjö är internationellt erkänt för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Växande Växjö Växjö växer och ger människor möjlighet till ett hälsosamt och stimulerande liv. Välkomnande Växjö Växjöborna är stolta över sin gröna och upplevelserika region. 3.1 Verksamhetsidé All verksamhet som drivs inom fritidsnämndens ansvarsområde ska vila på de nio områden som ingår i nämndens fritidspolitiska mål. 1. Stöd till fritidsverksamhet; Föreningslivet i kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna ökade förutsättningar för en högre livskvalitet. 2. Anläggningar: Växjös profil som idrottskommun förstärks genom byggande av ett brett utbud av olika typer av motions- och idrottsanläggningar för elit och breddidrott och med god geografisk spridning. Lokaler och anläggningar drivs och utnyttjas på ett sådant sätt att föreningar känner delaktighet och ansvar. 3. Barn- och ungdomsidrott: Växjö kommun eftersträvar att vidareutveckla barn- och ungdomars förmåga att ta ansvar, att fungera i grupp, respektera varandra och lära sig samhällets demokratiska grundregler. Kommunen är lyhörd för nya former av kultur- och fritidsverksamhet utifrån ungdomars egna intressen och önskemål. 4. Fritid för funktionshindrade: Personer med psykiska och fysiska funktionshinder ges möjlighet att på samma villkor som för icke funktionshindrade delta i idrotts- och fritidsaktiviteter både som aktiva och som åskådare. 5. Elitidrott: Ett varierat och högklassigt utbud av elitidrott ökar Växjö kommuns attraktionskraft för företagsetableringar och befolkningsinflyttning. Växjös position som regionens centrum inom elitidrott bibehålls och stärks. 6. Jämställdhet och integration: Båda könen ges samma möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Genom utökad samverkan integreras olika kulturer i föreningslivet. 7. Alkohol, dopning och droger: Föreningslivet i Växjö kommun har nolltolerans mot alkohol, dopning och droger. 8. Folkhälsa: Medborgarna i Växjö kommun uttalar att möjligheterna till rekreation och hälsofrämjande aktiviteter är väl tillgodosedda. 9. Bemötande: Personer som är i kontakt med förvaltningens personal upplever att de känner sig välkomna och att de får god service.

9 4. Nämndens uppdrag Fritidsnämnden utgör den politiska ledningen för kultur- och fritidsförvaltningens fritidsfrågor. Nämnden får sitt uppdrag från kommunfullmäktige som är kommunens direktvalda politiska organ. Kommunala styrdokument Förutom kommunfullmäktiges budget med verksamhetsplan och nämndens internbudget ska verksamheten förhålla sig till de planer, policydokument och riktlinjer som finns fastställda i kommunen. För nämndens verksamhetsområde kan särskilt nämnas Fritidspolitiska mål, Mångfaldsplan och Stöd till fritidsverksamhet. Fritidsnämndens uppgifter och ansvar Fritidsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt till bestämmelserna i reglementet Arbetsformer för styrelser och nämnder i Växjö kommun. Regelmässigt ska fritidsnämnden till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och den ekonomiska ställningens status. Nämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare med en mandatperiod på fyra år. Nämnden sammanträder i regel en gång i månaden. Fritidsnämnden har inte något arbetsutskott. Fritidsnämnden är Växjö kommuns organ för fritidsfrågor exklusive fritidsgårdsverksamhet. Fritidsnämnden ansvarar för idrotts- och friluftsanläggningar, badplatser, spår och leder. Fritidsnämnden ansvarar för bokning och uthyrning av utomhus- och inomhusanläggningar samt Växjöskolornas gymnastiksalar under kvällstid och helger. Fritidsnämnden ansvarar för konsultativt och ekonomiskt stöd till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Fritidsnämnden ansvarar för information om sin verksamhet till allmänheten samt information om evenemang och andra händelser inom ansvarsområdet. Fritidsnämnden ansvarar för registrering och tillståndsgivning enligt lotterilagen. Fritidsnämnden är anställningsmyndighet för personalen inom nämndens verksamhetsområde. Dock är kulturnämnden anställningsmyndighet för central administration inom fritidsnämndens ansvarsområde. Fritidsnämndens förvaltningsorgan är kultur- och fritidsförvaltningen.

10 Verksamhetsbeskrivning Administrationen svarar för förvaltningens övergripande arbete med nämnd-, personal-, ekonomi-, strategi/- utvecklings- och info/marknadsfrågor samt boknings- och bidragsfrågor, att målsättningen med mål- och ekonomistyrning uppnås, att gränsöverskridande ge bästa möjliga service till förvaltningens olika verksamheter, handläggning av ärenden gällande tillstånd till eller registrering av lotterier enligt lotterilagen övergripande strategi- och utvecklingsfrågor Sport och idrott svarar för drift och skötsel av kommunala idrotts- och fritidsanläggningar och samarbetar med föreningslivet, tekniska förvaltningen och andra aktörer. Verksamheten inrymmer: Arenastadsprojektet Värendsvallen/Tipshallen Övriga idrottsplatser/fotbollsplaner Skatepark Frilufts- och fritidsanläggningar Araby Park Arena Idrottshallar Bowlinghall Simhall Friluftsbad Stöd till fritidsverksamhet omfattar nedanstående stödformer och ska i första hand gynna verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar i åldern 5-20 år: Verksamhetsbidrag Lokalkostnadsbidrag Investeringsbidrag Ledarutbildningsbidrag Särskilda insatser/projekt Driftbidrag Direktservice: stödformen kan sökas för o insatser för funktionshindrade, o främjande av integration, riktade till ledarrekrytering, o insatser mot alkohol, droger och dopning, o projekt för folkhälsan, riktat till samverkan mellan föreningar, o öppen verksamhet på lov och vissa helger, o insatser inom visst geografiskt område eller för viss målgrupp, o projekt för att prova nya verksamheter, o miljöfrämjande åtgärder.

11 5. Mål och strategier Målområde Övergripande mål Arbete & Företag 1. Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2. Växjö ska vara ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål Samarbetet med gymnasieskolans idrottslinjer, universitetets olika ledarutbildningar och forskning utökas. 1.1 Förutsättningar skapas för föreningar att ta emot feriearbetande ungdomar. Dessa ska procentuellt och i antal ökat jämfört med föregående år. 1.2 Arbetslösa ungdomar erbjuds ledarutbildning. Strategier Bildande av organisation för ett gemensamt internationellt tränings-, rehab- och utvecklingscentra, HPC Samverkansavtal med Linnéuniversitetet avseende framtida kultur- och fritidsvanor. 1.1 Att genom Växjösommar tillskapa ferieplatser riktade mot föreningslivet. Samarbete med nämnden för arbete och välfärd där föreningar erbjuds möjlighet att anställa ungdomar under sommaren. 1.2 Aktivitets-, organisations- och ledarutbildningsprogram tas fram i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Samverkan Idrottsföreningarna IFK Växjö, Växjö Lakers och Öster IF samt ADC representerat av Linnéuniversitetet och Svenska och Internationella Friidrottsförbundet samt näringslivet Arbetsförmedlingen, nämnden för Arbete och Välfärd (AoV). 1.2 SISU Idrottsutbildarna, föreningslivet Externa och interna parter Tidplan 2013 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1.1 Antal ferieplatser i föreningslivet Antal utbildade ungdomar. Enligt tidplan.

12 Målområde Övergripande mål Barn och utbildning 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. 2. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling Verksamhetsmål 2.1 Bidragssystem och policys för bokning av kommunala lokaler baserar sig på att barn och unga prioriteras. 2.2 Samverkan mellan skola och föreningsliv utvecklas. 2.3 Fritidsverksamhet nära boende och skola möjliggörs. Strategier 2.1 Stöd till ungdomsverksamhet prioriteras, dels genom verksamhetsbidraget som ges för 5-20 åringar och dels genom att ungdomsverksamhet är en förutsättning för lokal- och investeringsbidrag. 2.2 Ny LUPP-undersökning har genomförts 2012 och resultatet kommer att utvärderas under början av Vidareutveckla ungdomsverksamheten i bredare mening genom att vara en aktiv part i kommunens sektorsövergripande samverkansgrupp Ungdomslotsen. 2.5 Verka för att föreningar bereds plats på skolor. Samverkan Föreningslivet, skol- och barnomsorgsnämnden (SoB), SISU Idrottsutbildarna, nämnden för Arbete och Välfärd (AoV) samt gymnasienämnden (GN). Tidplan 2013 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 2.1 Kontroll av utbetalningar. 2.3 Antal startade grupper. Löpande.

13 Målområde Övergripande mål Bygga och bo 1. Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Målsättningen är att Växjö kommun ska växa med minst personer per år. Att Växjö är Europas Grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 2. Det ska finnas villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns. Verksamhetsmål 1.1 Närmiljön utformas så att spontanidrott stimuleras. 1.2 Tillgänglighet prioriteras vid byggnation av nya anläggningar. 1.3 Närhet till rekreations- och friluftsområde möjliggörs vid planering av bostäder. Strategier 1.1 En utvecklingsplan för näridrottsplatser tas fram. 1.2 Verka för att tillgängligheten beaktas då nya idrotts- och fritidsanläggningar projekteras. 1.3 Medverka i översiktsplaneringen och detaljplanarbetet samt grönstrukturprogram. Samverkan Fastighetsbolagen, interna parter och föreningslivet. Tidplan 2013 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Handlingsplaner genomförda. Löpande.

14 Målområde Övergripande mål Demokrati och mångfald 1. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. 2. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål 1.1 Medborgarens behov är alltid i fokus och hög service ska eftersträvas. God fysisk tillgänglighet och bra bemötande i alla verksamheter. 1.2 Båda könen ges lika möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Genom utökad samverkan integreras olika kulturer i föreningslivet. 1.3 Hög tillgänglighet och rimlig hyressättning eftersträvas i fritidsnämndens anläggningar. 1.4 Utbildning av föreningsledare för funktionshindrade ges hög prioritet. 1.5 Föreningar ska arbeta för en jämn könsfördelning och fler utrikes födda i sina styrelser och kommittéer. 1.6 Mångfald ska genomsyra samtliga delar av förvaltningens verksamhet. 2.1 Information om verksamheten på fler språk. Strategier 1.1 Medborgar- och brukarundersökningar genomförs. 1.2 Handlingsplan för mångfald och tillgänglighetsplan genomförs. Barn- och ungdomsfrågorna prioriteras i mångfaldsprogrammet. 1.3 Utbildning för och certifiering av föreningar i mångfald genomförs. Utbildningen ska även omfatta förvaltningen och politiker. 1.6 Särskilda insatser inom målområdet genomförs i Araby Park Arena. 2.1 Allmänheten ges olika möjligheter att möta politiker i fritidsnämnden. Olika metoder för detta ska tas fram.

15 2.1 Det goda värdskapet görs till koncept för hela förvaltningen. 2.1 Prioriterade informationsområden översätts. 2.1 Bloggen används för kommunikation och dialog med ungdomar. 2.1 Mångfaldspris delas ut. Samverkan KLF, fastighetsbolagen, föreningslivet, SISU Idrottsutbildarna, Linnéuniversitetet och interna parter och Smålandsidrotten. Tidplan 2013 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1.1 Mätbar förbättring. 1.2 Enligt handlingsplaner Antal översatta inslag Antal behandlade frågeställningar. Delårs- och årsbokslut.

16 Målområde Övergripande mål Miljö, energi och trafik 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. 2. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 3. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål 1.1 Växjö ska år 2014 ha Sveriges grönaste föreningsliv. 2.1 Föreningar som redovisar miljöförbättrande åtgärder prioriteras vid fördelning av investeringsbidrag. 2.2 Miljöförbättrande åtgärder/energisparåtgärder genomförs kontinuerligt i kommunala anläggningar. 3. Största möjliga hänsyn till miljön tas vid resor/transporter. Strategier 2.1 Underlag till beslut om fördelning av investeringsbidrag innehåller information om miljöförbättring. 2.1 Energi- och miljöfrågor ingår vid samrådsmöten. Plan tas fram för egna lokaler. 2.2 Utbildning i hur man genom beteende kan spara energi genomförs för föreningar och egen personal. 2.3 Belysning vid fotbollsplaner förses med närvaroidentifikation. 2.4 EU-projekt vad gäller samordning av resor till och från träning. 3.1 Fritidsnämnden ska upprätta en avvecklingsplan för fossila bränslen. 3.2 Vid inköp följa upphandlade avtal gällande närproducerade och ekologiska livsmedel. Samverkan Föreningslivet och fastighetsbolagen Tidplan 2013 Nyckeltal/mätvariabel 1. Uppföljning av andelen miljöinvesteringar av totala investeringsbidrag. 2.1 Plan finns och är underlag för beslut.

17 2.3 Prioriteringsunderlag tas fram. 3.1 Handlingsplan. Uppföljning/utvärdering Delårs- och årsbokslut.

18 Målområde Övergripande mål Stöd och omsorg 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stödoch omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självständighet och vara utvecklande för individen. 2. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål 1. Verka för att skapa en meningsfull fritid för en åldrande befolkning. 2. Araby Park Arena ska erbjuda flexibla möjligheter till både konventionell idrottsverksamhet och till utveckling av kultur i vid mening. Strategier 1.1 Spontan idrott varvat med sociala aktiviteter är viktiga för målgruppen. All form av rörligt friluftsliv såsom promenader, cykling stavgång mm och tillgång till rekreativa grönområden främjar hälsan och ökar de äldres livskvalitet. 2. Att aktivt skapa möten mellan boende i Araby/Dalbo och övriga Växjöbor i syfte att utveckla verksamheten mot öppenhet, delaktighet, flexibilitet, mångfald, aktualitet och utveckling. Samverkan Föreningslivet och interna parter. Tidplan 2013 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Antal arrangemang. Delårs- och årsbokslut.

19 Målområde Övergripande mål Trygghet och säkerhet 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. 3. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål 2.1 Leder för kanoting, cykel och vandring hålls tillgängliga och säkra. 2.2 Underhåll och säkerhetsbesiktning av såväl kommunala som föreningsdrivna anläggningar sker enligt plan Alkohol- och drogpolicy är krav för att föreningar ska erhålla föreningsbidrag. 3.2 God tillgång till gång- och cykelvägar för att underlätta den vardagsnära motionen och värna om miljön. 3.3 Lokala föreningslivet och kommunen samverkar för att skapa ökade förutsättningar för fysisk aktivitet. 3.4 Gemensam projektplan för Hälsoarena Fylleryd. Strategier 2.2 Plan för underhåll tas fram och kontinuerliga säkerhetsbesiktningar genomförs. 3.1 Föreningar skickar in sina policyprogram årligen. Diskussion i samband med föreningsträffar. 3.2 Kartlägga och arbeta fram en utvecklingsplan för det rörliga friluftslivet. 3.3 Fler motionsaktiviteter skapas med fokus på fysiskt inaktiva grupper. 3.4 En grupp med kultur- och fritidsförvaltningen, föreningsalliansen, och tekniska förvaltningen samarbetar för att utveckla Hälsoarena Fylleryd. 3.5 Verka för att fler alkohol- och drogfria miljöer tillskapas. Samverkan Föreningslivet och fastighetsbolagen. Tidplan 2013 Nyckeltal/mätvariabel Handlingsplaner genomförs.

20 Uppföljning/utvärdering Delårs- och årsbokslut.

21 Målområde Övergripande mål Verksamhetsmål Uppleva och göra 1. Växjö ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. 1.1 Ändamålsenliga anläggningar och kunnig personal ställs till förfogande. 1.2 Föreningar ges möjlighet att genomföra större, nationella och internationella tävlingar och landskamper. 1.3 Växjö kommuns anläggningar för elitidrott marknadsförs såväl nationellt som internationellt. 1.4 Informationen om utbud av upplevelser och aktiviteter utvecklas. 1.5 Utveckling av befintliga och nya friluftsområden. 1.6 Alla idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) ges möjlighet att utöva sin verksamhet inom kommunen. 1.7 Rådgivning och ekonomisk hjälp erbjuds till föreningar. 1.8 En utredning om ett Föreningarnas Hus ska tas fram perioden Strategier 1.1 Kommunikationsmaterial för anläggningar och arenor uppdateras och tillgängliggörs. 1.1 Planering för anläggningsutveckling, hallytor. 1.1 Skötsel och tillsynsrutiner tillämpas. 1.1 Introduktion och kompetensutveckling tillämpas. 1.2 Planering för anläggningsutveckling hallytor pågår. En idrottspolitisk vision för Arenastaden kommer att tas fram under hösten Ekonomiskt stöd utgår vid nationella och internationella tävlingar och mästerskap i enlighet med KF beslut. 1.4 Webben samt e-tjänster utvecklas. 1.5 Kartlägga och arbeta fram en utvecklingsplan för det rörliga friluftslivet. Nämnden har antagit ett förslag på prioriteringsordning och tidsplan för kommande insatser. 1.5 Fortsatt utveckling av Evedals fritidsområde.