Grödan. Nummer Information från Lantbruksenheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grödan. Nummer 3 2013 Information från Lantbruksenheten"

Transkript

1 Grödan Nummer Information från Lantbruksenheten

2 Insidan Landsbygdsprogrammet är viktigt Hur kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram exakt kommer se ut och hur mycket pengar som Sverige kommer ha i programmen är fortfarande osäkert. I höst får vi förhoppningsvis svar på pengafrågan i budgetpropositionen och vilka insatser och åtgärder som ska rymmas inom programmen bör vi också veta mer om efter sommaren. Nytt gårdsstöd införs 2015 och troligen då tillsammans med nya miljöersättningar. Det som kommer vara först ut i nya landsbygdsprogrammet 2014 är projekt- och företagsstöd och kompetensutvecklingsinsatser. Pengarna som kommer från landsbygdsprogrammet är viktiga för landsbygden och lantbruksföretagen. Från 2007 t o m 2012 har närmare 1,5 miljarder kronor betalats ut via Landsbygdsprogrammet i Östergötland. Merparten, ca 1,2 miljarder, är utbetalning av olika miljöersättningar till jordbruket och resterande dryga 200 miljoner är utbetalningar av företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar samt medel för kompetensutvecklingsåtgärder. För att förbereda inför regionala prioriteringar inom både landsbygds- och fiskeriprogram har länsstyrelserna nu fått i uppdrag att ta fram analys på regional nivå över starka och svaga sidor, hot och möjligheter. Analysen ska tas fram tillsammans med företrädare för näringsliv, organisationer, samordnare för tillväxt samt företrädare för regional- och socialfondsprogrammen. Utmaningen är att samla alla dessa aktörer och gemensamt komma fram till vad som är viktigt för utvecklingen av landsbygden och jordbruket i Östergötland kommande år. Att tillväxt och utveckling är frågor som ges tyngd på regional nivå tycker jag är bra. Jag ser att mycket ny teknik används inom de areella näringarna och det finns säkert många områden där tillämpning av teknik i ett nytt fält kan skapa både utveckling hos lantbrukaren och skapa tillväxt i företag som utvecklar produkter. För att skapa möjlighet att träffas, byta idéer och kanske komma på nya användningsoråden för teknik inom areella näringar planerar vi på länsstyrelsen arrangera ett seminarium kring detta i höst. Förhoppningsvis leder det i förlängningen till nya innovationer som kan få stöd ur kommande landsbygdsprogram och sedan bidra med utveckling både i nya företag och ökad konkurrenskraft för lantbruket. lantbruksdirektör 2

3 Innehåll Aktuellt Inget salmonellasmittat foder i Östergötland 4 Tänk på detta i god tid före sista ändringsdag 17 juni Ägg i primärproduktion 5 Oaviserade kontroller Artiklar Lantbrukets energianvändning 6 Schmallenbergvirus - kanske här för att stanna 8 Sköt om dina diken, rör och brunnar och ta hänsyn till miljön 10 Täckdikning 12 Fästingar, svidknott och flugor på bete 13 Intressant studieresa till Gunnarp 14 Elstängsel mot vildsvin 16 Kurser - Aktiviteter Östergötlands natur- & kulturguidningar Fästingar, svidknott och flugor på bete Biodlarkurs, drottningodling och avläggarbildning 28 maj 18 Gårds- och fältvandring Holmberga gård 21 maj Fältvandring Normstorps gård 22 maj 19 Resa till Slätte EKO-dag 19 juni Ansvarig utgivare Redaktion Layout Omslag Foto Tryck Jonas Källming Jonas Källming, Mikael Fast Mikael Fast Täckdikning, Mikael Fast Lantbruksenhetens personal om inte annat anges DanagårdLiTHO AB Ödeshög 3

4 Aktuellt Inget salmonellasmittat foder i Östergötland Inga gårdar i Östergötland har fått salmonellasmittat foder och behöver därför inte provtas. Det visar Jordbruksverkets kartläggning. I mitten av april inleddes kartläggningen av det salmonellasmittade foder som sålts av foderföretaget A/B Joh. Hansson i Uppsala. Jordbruksverket har utifrån kartläggningen kontaktat cirka 160 gårdar runt om i Sverige som kan ha fått salmonellasmittat foder. Distriktsveterinärer kommer att provta djuren på dessa gårdar. Inga gårdar finns i Östergötland. Den som är intresserad kan följa utvecklingen på Jordbruksverkets hemsida Maria Leclercq Tänk på detta i god tid före sista ändringsdag 17 juni Till och med den 17 juni kan du både lägga till arealer och minska arealer i din ansökan Efter den 17 juni kan du endast minska arealer i din ansökan Om du får ett meddelande om kontroll av din ansökan kan du inte längre göra ändringar Den 17 juni är även sista dagen för att ansöka om att överta/överlåta en del av ett jordbruksföretag i SAM-ansökan Om du inte skrivit under SAM Internet-ansökan 2013 med e-legitimation Underskriftsidan för den ursprungliga SAM-ansökan måste vara inkommen till Länsstyrelsen senast den 17 juni. Skicka även in kompletteringar som styrker att ansökan är underskriven av behörig firmatecknare så fort som möjligt (exempelvis fullmakter, bouppteckningar och styrelseprotokoll). Om den undertecknade sidan Underskrift av ansökan inte är inkommen senast 17 juni avvisas ansökan. Om du ändrar din SAM Internet-ansökan måste du även skriva under ändringen. Du behöver skicka in en underskriftsida varje gång du skickat in ändringar. En ändring är giltig först när vi har fått in din underskrift. Statistik över SAM-ansökan 2013 Den 19 april hade Länsstyrelsen i Östergötland fått in drygt 3520 ansökningar. Av dessa är cirka 56 % signerade med e-legitimation. Det är den högsta andelen e-signerade ansökningar i hela landet! Det är roligt att så många valt att använda e-legitimation. Det är en förenkling för er som lantbrukare, samtidigt som det underlättar vårt administrativa arbetet och minskar risken för försenade utbetalningar kommande höst och vinter. På Länsstyrelsen hade vi under april ett antal datorer tillgängliga för bokning för de som ville ha hjälp av oss när de fyllde i sin SAM-ansökan på SAM Internet. 64 personer utnyttjade den här möjligheten. 4

5 Aktuellt Ägg i primärproduktion Länsveterinärenheten har fått flera anmälningar avseende ägg i primärproduktion vilka visat sig vara befogade under det senaste året och vill därför informera lite om detta inte helt enkla kontroll område Till primärproduktionen hör bl.a. odling, och skörd av vegetabilier, uppfödning av livsmedelsproducerande djur, mjölkproduktion, äggproduktion, jakt, fiske och biodling. Livsmedelsföretagare i primärproduktionen ska registrera sig hos Länsstyrelsen. Blankett för detta finns på Länsstyrelsens hemsida eller Livsmedelsverkets hemsida. Som äggproducent omfattas du av kravet på registrering under förutsättning att verksamheten uppfyller kraven på viss kontinuitet och organisation. Detta avgörs av Länsstyrelsen. Även anläggningar med unghönsuppfödning och föräldrardjur ska registreras eftersom dessa ingår som ett led i livsmedelskedjan. Om du enbart säljer ägg i små mängder eller producerar primärprodukter för eget bruk omfattas du inte av kraven på registrering. Försäljning av ägg Som primärproducent får du sälja små mängder egenproducerade ägg direkt till slutkonsument hemma på gården, på torget eller genom dörrförsäljning. Om du vill leverera ägg till detaljhandeln t.ex. butiker, restauranger eller bagerier måste du ha ett godkänt äggpackeri där äggen sorteras och märks. Du kan ansöka om detta hos Livsmedelsverket. Krav vid försäljning av små mängder ägg Ägg som inte har gått via ett godkänt packeri och som du som primärproducent säljer direkt till slutkonsumenten får inte vara sorterade efter kvalitet och vikt. De får inte heller vara tvättade. Vid all försäljning av ägg ska bäst-före-datum anges, på etikett eller anslag vid försäljningen. För hönsägg är bäst-före-datum högst 28 dagar från värpdagen. Vid torgförsäljning ska producentkod anges på äggen om du som producent har fler än 50 höns. Om du har färre än 50 höns räcker det att namn och adress anges på försäljningsplatsen. Varje led som säljer ägg ansvarar för att märkningen är korrekt. Märkningen måste vara tydlig och får inte vilseleda konsumenten. Beatha Björkgrens Oaviserade kontroller Fältsäsongen har påbörjats med kontroller ute hos lantbruksföretagare runt om i länet. Huvudregeln är att alla slags stödkontroller ska vara oaviserade. D.v.s. att kontrollen påbörjas mycket snart efter att kontrollanten meddelat att en kontroll kommer att genomföras eller i vissa fall att kontrollanten kommer till gården utan att ha tagit kontakt med lantbrukaren i förväg. Detta medför att det kan bli svårt för dig som lantbrukare att hinna plocka fram den dokumentation kontrollanten vill se på. I dessa fall finns möjlighet för lantbrukaren att komplettera med dokumentation som inte kunde uppvisas vid kontrolltillfället. 5

6 Lantbrukets energianvändning Sedan hösten 2012 finns en ny rådgivningsmodul Energikollen inom Greppa Näringen som vägleder lantbrukaren att effektivisera sin energianvändning och samtidigt minska klimatpåverkan. Under 2012 har 250 lantbrukare utbildats och energikartläggningar har genomförts på 100 gårdar. Även växthusföretag har fått rådgivning inom Energikollen. Lantbrukets energianvändning Lantbrukets energianvändning brukar delas upp i två komponenter, direkt och indirekt användning. Den direkta energianvändningen avser gårdens egen förbrukning, den indirekta omsätts genom gårdens bruk av insatsvaror och produkter. Lantbrukets årliga direkta energianvändning är av storleksordningen 4 TWh, vilket utgör 1 % av Sveriges årsomsättning. Ett sätt att kartlägga användningen är att fördela energianvändningen efter energislag/energibärare. Vanligtvis redovisas förbrukningar för diesel, el och fossil olja. För växtodlingsgårdar är dieselandelen klart dominant. För djurhållningsgårdar är användning av el och diesel ungefär lika stora. Den indirekta energianvändningen för lantbruksbranschen är också av storleksordningen 4 TWh/år. Handelsgödsel är här den klart enskilt största produktgruppen, motsvarande drygt 2 TWh/ år. Ungefär lika stor är den samlade direkta användningen av diesel. Framtidsanpassa energisystemet Stärk gårdens utveckling Hur skall jag som lantbrukare kunna effektivisera min energiförsörjning? Öka din kunskap om gårdens energisystem genom att delta i Energikollen. Arbeta sen vidare med besparingsåtgärder och att gradvis ställa om energisystemet. Även allmänt stigande energipriser behöver pareras. Framgångsrik blir den som systematiskt och målinriktat tar sig an uppgiften! Sättet att spara energi och/eller minska klimatpåverkan är oftast förenligt. Grundingången för effektivisering är att hushålla med resurser, energi skall användas utifrån behov och utan slöseri. Byta av energisystem till mer miljöriktigt bränsle kan också reducera klimatpåverkan. Potentialen att lönsamt spara energi inom Energikollen är bedömd till 5-15 % av den nuvarande direkta förbrukningen. Energikollen I Energikollen ingår en inledande gruppsamling där lantbrukarens energisituation presenteras genom att sättet att göra en energikartläggning. En energikartläggning är ett verktyg som ger översikt och kunskap om energiflödena i den egna anläggningen. Med energikartläggningen identifieras potentialen och därmed grunden för lönsamma besparingsåtgärder, oftast beteendeinriktade utan dyra investeringar. Anslutande till gruppsamlingen finns möjlighet att vid individuell rådgivning på 6

7 gården få hjälp med att upprätta en förenklad energikartläggning. Denna rådgivning kostar 1000 kr och riktar sig till djurhållningsgårdar om minst 25 djurenheter. Energikartläggning Kunskap om den egna energianvändningen En energikartläggning analyserar gårdens energiflöden för olika energislag och/eller användningsområden. Normalt avses en tillbakablick av föregående verksamhetsår. Den redovisade funktionella kartläggningen avser en mjölkproducerande gård med 300 djurenheter. Av kartläggningen framgår en total direkt energianvändning av 550 MWh/ år. Diesel- och elanvändningen är ungefär likvärdig i storlek. De största funktionella förbrukarna är fältarbete, följt av mjölkning och belysning. Allmängiltiga åtgärdsförslag avser driftsoptimeringar för behovsstyrd belysning, avgränsade utbytta armaturer samt dieselanvändningen, samtliga med lönsamhet inom 3 år. Den kartlagda mjölkanläggningen är modern utan besparingspotential. Klimatvärdering - energianvändning Det brukliga sättet att förenklat klimatvärdera energianvändning är bestämma primär-bränslets generering av koldioxid vid förbränningen. I ett livscykelperspektiv ingår även klimatpåverkan för hantering av bränslet och energisystemets verkningsgrad. För just elanvändning, som utgörs av olika primärenergiursprung, så är klimatvärdering komplext. Gårdens direkta bränsleanvändning är däremot enkel att klimatvärdera. Vid klimatvärdering hanteras normalt bara bränslen av fossilt ursprung som koldioxidbelastande. Användning av förnybara energislag klimatvärderas utan nettotillskott av koldioxid. Det finns två infallsvinklar för att göra en klimatvärdering. Antingen vill man bedöma effekterna av en besparingsåtgärd eller så vill man ta klimatansvar för den energi som redan använts (bokslut). För dessa fall hanteras klimatvärderingen olika. Som lantbrukare kan man använda följande klimatindikatorer vid effektivisering: Minskad/ökad elanvändning = 1 ton CO2 per MWh el Minskad/ökad värmeanvändning (olja) = 300 kg CO2 per MWh värme En förändrad elanvändning är sålunda mer klimatinriktad än motsvarande ändring av värmeanvändningen! Greppa Näringens energirådgivare i Östergötland, se nedan. Marti Lehtmets, FVB Energirådgivare Östergötland Rådgivare Organisation Telefonnummer Erika Vestgöte Dreber Erika Vestgöte Dreber Martin Dreber Erika Västgöte Dreber Helena Olsson Hägg Erika Vestgöte Dreber Sören Dahl LRF Konsult Christer Johansson LRF Konsult Ulf Wigzell LRF Konsult Karl-Mikael Steen FVB Marti Lehtmets FVB Peter Berglund FVB Stefan Halldorf Hushållningssällskapet Inger Christensen Grön Kompetens AB Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB

8 Schmallenbergvirus - kanske här för att stanna Viruset kom till Sverige under sommaren/hösten Troligtvis spreds det med svidknott som blåste hit. Vid en tankmjölkscreening av 750 prover från i maj 2012, var endast en mjölkbesättning i Blekinge i positiv på antikroppar mot viruset. I nov 2012 när uppföljande prover togs på samma gårdar hade viruset spridit sig och 75 % av gårdarna var smittade, även i Östergötland. När sjukdomen var ny i landet var Schmallenberg anmälningspliktig, men är det inte längre. Länsstyrelsen får ändå in en del provsvar från obduktioner och blodprovstagning för kännedom. Under början av året har länsstyrelsen fått in ett fåtal positiva provsvar som rör döda lamm och nu under våren provsvar rörande ett par obducerade kalvar med typiska symtom på Schmallenberg. Därför tror vi inte att vårt län är lika hårt drabbat av dödfödslar, missbildade lamm och kalvar som en del av våra grannlän har varit. Bekämpas inte som Blåtungevirus Till skillnad från sjukdomen Blåtunga som drabbade delar av vårt län på liknande sätt för ett par år sedan, gick Schmallenbergviruset inte att bekämpa då det spred sig så snabbt över hela landet på väldigt kort tid. Smittvägen är alltså samma som för Blåtungeviruset men Schmallenbergviruset är tio gånger effektivare på att spridas med svidknott än blåtunga. Blåtunga är en allvarligare sjukdom som går under epizootilagen och därför ska bekämpas med spärrområden, vaccination eller utslaktning/avlivning om den kommer in i landet. Blåtunga har inte påvisats i norra Europa sedan maj Nytt i Europa Schmallenbergviruset har endast varit känt i Europa i 1,5 år och upptäcktes först i Tyskland, Holland o Belgien i slutet av 2011 på mjölkkor. Korna hade då symtom som diarré och sänkt mjölkproduktion. År 2012 föddes även missbildade och svagfödda lamm och kalvar till följd av viruset. Smittan bredde ut sig i Europa via infekterade svidknott. Smittan har troligtvis introducerats till Europa med infekterade svidknott som följt med importerade växter till en holländsk hamn i ett djurtätt område. Viruset är mycket likt Akabanevirus som finns i Australien och sprids på liknande sätt och ger samma symtom på idisslare. Akabanevirus ger livslång immunitet efter genomgången smitta. I Australien finns vaccin mot Akabaneviruset men där vaccineras inte djuren i infekterade områden för det behövs inte eftersom djuren direkt får immunitet efter genomgången sjukdom. Vaccinet används i randzoner i utkanten av de smittade områdena där smittan inte finns konstant och där djuren därför drabbas hårdare varje gång smittan kommer tillbaka. Eftersom Schmallenberg och Akabanevirusen är så lika hoppas man att Schmallenberg också kommer att ge livslång immunitet till djur som kommit i kontakt med smittan. Vektorburen smitta Eftersom Schmallenberginfektion är en vektorburen smitta kräver den tillräckligt många svidknott och tillräckligt många djur som bär smitta samt djur som är mottagliga för smitta, för att spridas. Under hösten 2012 fanns det tillräckligt med knott för att detta skulle ske. Svidknottshonorna sprider smittan innan de lägger ägg. De trivs i sankmarker men även inne på stall genom t ex vattensamlingar under vattenkoppar. Vissa svidknottarter har hela sin livscykel inomhus, varför det inte går att skydda betesdjur så enkelt som genom att hålla dem inomhus. Svidknottssäsong kommer nog att bli ungefär maj-okt i år, men det är väderberoende och varierar lite år från år, mellan april-november. Symtom Virus angriper celler som delar sig och därför är djuren känsliga i vissa stadier i fosterutvecklingen. Smitta i tidig dräktighet ger dödfödda, missbildade eller svagfödda lamm och kalvar. Tidig dräktighet är vid 1-2 månader in i dräktigheten för får och vid 2-4 månaders dräktighet för nöt. Smittas djuren ännu tidigare sker istället ombrunst. Infektion senare i dräktigheten förefaller inte ge några men hos vare sig vuxet djur eller unge. Missbildningar som är typiska vid infektion med Schmallenberg är vriden nacke, 8

9 vattenskalle, krokiga ben. Viruset drabbar nervceller och ger hjärnskador hos kalvarna och lammen. Det måste inte vara Schmallenberg Om du tror att dina djur har drabbats av Schmallenberg så ska du ta ut en veterinär som kan ta prover eller skicka djur till obduktion, för det finns många olika sjukdomar som kan ge liknande symtom. De andra sjukdomarna smittar på ett annat sätt varför det är viktigt att veta vilken sjukdom det är. Vissa av sjukdomarna kan smitta till människa och vissa av dem är anmälningspliktiga! Andra orsaker till feber, diarré och nedsatt mjölkproduktion hos vuxna nöt kan t ex vara Vinterdysenteri (Coronavirus) som är vanligt i Sverige, juverinflammation, eller Salmonella (Bvd är i princip utrotat i Sverige, så när som på någon enstaka besättning, men är en viktig differentialdiagnos i andra EU-länder). Det finns många orsaker till kastning o omlöp hos får och nöt, t ex är Toxoplasma en vanlig parasit som kan spridas med kattavföring, via fodret, till får. Neospora caninum är en annan parasit som bland annat sprids via hundavföring till nöt. Campylobakter är en bakterie som är en av de vanligaste smittorna från djur till människa och som ger magsjuka om människan exempelvis äter dåligt tillagat kött eller dricker opastöriserad mjölk. Listeria är en jordbakterie som också är farlig för människa som ofta sprids via dåligt ensilage. Salmonella är en annan bakterieinfektion som kan drabba de flesta djurarter, inklusive människa och sprids med t ex gödsel på stövlar, redskap, vatten eller via foder. Blåtunga kan också leda till missbildade lamm o kalvar. Missbildningar kan också bero på andra orsaker än smitta exempelvis muskeldegeneration och selenbrist, giftiga växter, bekämpningsmedel eller genetiska defekter. Tänk smittskydd Den viktigaste åtgärden för att undvika smitta är att inte köpa in eller flytta djur till och från sin besättning. Om du köper in djur, se till att sätta dem i isolering i minst tre veckor innan du låter dem blandas med dina gamla djur. Besökare till gården kan introducera smitta på gården och därför är det bra med gårdsegna stövlar och rena kläder för besökare. Det är också viktigt med handtvätt och handsprit både före och efter besök. Utrustning som används på gården ska vara ren o desinficerad, 9 det bästa är att låna ut sin egen om du exempelvis tar in hantverkare. Fodersmitta inom gården kan undvikas genom lock på fodertråg mot skadedjur och god hygien på foderbord. Se till att gödsel- och fodervägar inte korsas. Smittskydd vid vektorburen smitta är svårare. Svidknott är små, under 0,5 mm och kan inte stängas ute. Det är bättre för djurvälfärden ha djuren ute, enligt Svenska Djurhälsovården. Blåsiga platser är bra, då knotten blåser bort. Insektsmedel ger inget effektivt skydd mot t ex blåtunga och är dyrt. Medlen kan leda till resistensutveckling men kan minska svidknottpopulationen på lång sikt. I områden med Anaplasma och Borrelia bör man dock absolut fortsätta att behandla med insektsmedel mot fästingar. Hur skyddar vi oss mot Schmallenberg om viruset är här för att stanna? Mot Schmallenberg skyddar man sig kanske bäst emot om man låter bli att behandla ickedräktiga djur med insektsmedel så att djuren får gå igenom sjukdomen. Det är troligen bättre att genomgå smittan och få antikroppar och skydd mot infektionen innan dräktighet. Åtgärder kan också vara att hålla torrt kring vattenkoppar mm så att inte svidknottsägg kläcks. Djurhälsovårdens råd är att om möjligt betäcka djuren under knottfri säsong och så tidigt att djuren kommer i tidig dräktighet vid knottfri säsong. Kvigor bör hinna smittas innan dräktighet och eventuellt skulle man kunna betäcka tackor senare så att de är hunnit bli smittade och är immuna före betäckning. Det går att ta prov på ungtackor, kvigor eller värdefulla djur innan betäckning för att få veta om djuren har hunnit träffa på viruset och fått naturlig immunitet. Proven ska tas så nära betäckning som möjligt. Vaccin som är effektiva mot viruset finns inte än. Vaccin är under utveckling i Europa och flera läkemedelsföretag försöker få dessa godkända, bland annat i Storbritannien. Om de lyckas med detta kan svenska veterinärer sedan ta hem vaccin till Sverige på licens, men det blir troligen inte klart till årets svidknottssäsong. Maria Leclercq o Helen Loor, länsveterinärer Det är viktigt att alltid ha god övervakning och bra vård vid kalvningar och lamningar och se till att det nyfödda djuret får värme och råmjölk. Grundläggande är att tvätta händerna och städa undan vätskor som kommit ut vid födseln som skulle kunna smitta andra djur om smitta finns i besättningen. Det är också viktigt att se till att Fortsättn. på sid 15

10 Sköt om dina diken, rör och brunnar och ta hänsyn till miljön! En väl fungerande markavvattning är en förutsättning för jordbruksproduktion i vår del av världen där vi har mer nederbörd än avdunstning. Med öppna diken, rör och täckdiken avleds överskottsvattnet så att åkrarna blir möjliga att bearbeta samtidigt som växterna får bra tillväxtbetingelser. Ett dräneringsdjup på ca en meter är grunden till en lyckad skörd. Alla typer av anläggningar behöver underhållas, så också vattenanläggningar som grävda diken, rörledningar, brunnar, vallar etc. I figur 1 pekas på några orsaker till varför dräneringen inte alltid fungerar som avsett. En årlig översyn av underhållsbehovet är därför väl använd tid. Gå runt och titta i diken och brunnar eller varför inte beställa en kostnadsfri Greppa rådgivning, modul 14 D Översyn av dränering. Då kommer en rådgivare ut till dig och ser över din anläggning och ger tips om åtgärder. I den här artikeln fokuserar vi på underhållsåtgärder för huvudavvattningen, blir svårt att bli av med vattnet är det alltså inte säkert att huvuddiket eller täckdikningen är för knappt dimensionerat eller att det är den där vägtrumman som är för liten. Det kan helt enkelt vara så att diket behöver underhållas till ursprungligt skick. Vad säger lagen? Juridiskt är det grävda diket en vattenanläggning som dikningsföretaget eller markägaren har skyldighet att underhålla. Man har då rätt att nyttja annans mark för åtgärderna. Skadas marken ska det naturligtvis ersättas. Om någon Figur 1 Dräneringsproblem som kräver underhåll. Jordbruksverket 2013, Ill. Helena Stern. dvs. det öppna diket i figur 1. Med tiden lägger det sig sediment i botten av diket, jord rasar ner från sidorna, slänterna eroderas och vattenvegetation, buskar och träd växer till i dikets fåra eller på slänterna. Det medför att dikessektionen blir mindre och att motståndet mot vattenflödet ökar. Resultatet blir att vattenytan nu stiger till en högre nivå för att kunna avleda vattnet. Om detta kvarstår en längre tid blir den omgivande jorden blötare med sämre bärighet och tillväxt som följd. När diket en gång i tiden anlades förutsattes det att det skulle var väl underhållet. Ett dike som förfaller får en kraftigt minskad kapacitet. Om det ursprungliga välskötta diket klarade av att avleda 1 m 3 /s vid vattennivån 1,0 m kan k apaciteten mycket väl minska till 0,3 m 3 /s vid samma vattennivå om diket växt igen. När det drabbas av översvämning på grund av att diket inte underhållits kan man få en stämning på halsen. Ansvaret på dikets verksamhetsutövare är tydligt. Den rätt som medföljer är att man får underhålla diket så att ursprunglig/ tillståndsgiven dikessektion bibehålls. Man har däremot inte rätt att fördjupa diket. Då är det markavvattning vilket alltid kräver tillstånd. Miljöhänsyn vid underhåll av diken Diket ska alltså underhållas och det krävs inget tillstånd för det. Självklart ska underhållet, liksom alla åtgärder i naturen, ske med miljöhänsyn. Ett ovarsamt och okunnigt underhåll kan ge stora miljöskador. För att undvika det ska man planera arbetets utförande och gärna skriva ner hur man ska gå tillväga så att alla inblandade: markägare, entreprenörer, 10

11 övriga sakägare och tillsynsmyndigheter är med om tagen. Det blir en egenkontroll som hjälper dig så att inget glöms bort. Enligt miljöbalken är man också skyldig att ha tillräcklig kunskap samt att vidta åtgärder för att skydda miljön mot skada. En bra kommunikation med en van gräventreprenör är en förutsättning för ett bra resultat. Viktigt saker att ha koll på är: Vilka sträckor som ska/får underhållas. Kanske kan det räcka med punktvisa insatser? Eventuellt kan man minska ingreppet genom att dela upp arbetet på flera år? Växter som inte hindrar vattenflödet sparas. Finns det ett tillstånd ska det följas. Angivna nivåer på botten och dikesbredd ska hållas. För tillståndsgivna företag finns det fixar i närheten av diket som låser dikets botten till ett lokalt höjdsystem. Genom att avväga dessa kan de kalibreras till ett modernt höjdsystem och kontrollen av arbetet underlättas. Länsstyrelsen. Fundera på om det kan räcka med att klippa vegetation i dikesslänt och botten istället för att gräva, Figur 2. Klippning är en skonsam skötselåtgärd som inte skapar jordflykt och inte förstör miljön för bottenlevande organismer. Undvik att skada dikesslänterna eftersom en stabil slänt med vegetation motverkar skred och erosion. Om slänten har underminerats och fått en alltför brant lutning kan det bli nödvändigt att slänta av den. Uppgrävda dikesmassor kan läggas på närmaste strand om det inte medför avsevärda olägenheter från allmän eller enskild synpunkt. Massorna ska läggas tillräckligt långt upp så att de inte lakas Finns det inget tillstånd som anger nivåer och sektionsutformning får man bara ta bort bottenslam och växter inte gräva i en hårdbotten. Kontrollera med länsstyrelsen om det finns särskilt skyddade naturpartier längs sträckan och tag hänsyn till dem vid åtgärden. Om underhållet kan skada fisk, blötdjur eller kräftdjur ska det anmälas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan då ge villkor och råd för att utföra underhållet miljövänligt. Framförallt rör det tidpunkten för underhållet där fiskarnas lekperioder ska undvikas. Även häckningstider för fåglar bör respekteras. Vid grävning bör det planeras in vid lågvatten för att undvika grumling som kan skada djur och skapa fysiska problem nedströms vid bland annat vägtrummor. Finns det musslor i vattendraget kan de vara skyddade enligt Art- och habitatdirektivet. För att få utföra åtgärden krävs då dispens från artskyddet av Figur 2 Klippaggregat på rörlig arm, ca 7 m lång. Herder BV. ut och rinner ner i diket. Om arbetena påverkar någon annan fastighet ska alltid fastighetsägaren informeras innan åtgärden påbörjas. Om ett naturligt vattendrag satts igen av jord, sten eller vegetation får den som är beroende av att vattnet kommer fram utföra en rensning. Vid en rensning i ett naturligt vattendrag kan det ställas andra krav än om ett grävt dike (vattenanläggning) ska underhållas. Tag därför kontakt med länsstyrelsen före rensning. Text Per Lindmark Tillfälligt upplag av rensmassor på skyddszon med miljöersättning Detta gäller! Vid dikningsarbeten får du lägga rensmassorna på skyddszonen tillfälligt. Rensmassorna ska dock vara bortförda och skyddszonens växtlighet återställd senast sista sådatum 30 juni. Planerar du att dika under sommaren eller av olika anledningar inte har möjlighet att återställa skyddszonen innan 30 juni rekommenderar vi följande: Skicka in en skrivelse till länsstyrelsen med en beskrivning av vilken/vilka delar av skyddszonen som inte kan skötas enligt åtagandet. Upptäcks tillfälligt upplag av dikesmassor på skyddszon vid en fältkontroll efter 30 juni hävs den del som berörs från åtagandet. 11

12 Täckdikning En täckdikning anses ofta vara kostsam, men ett väldesignat täckdikessystem varar å andra sidan ofta i år eller mer. För att få största möjliga nytta av det nya täckdikessystemet, är det därför lämpligt att i förväg göra en täckdikningsplan. Text Malin Fernholm, LST Kronobergs län. Viss anpassning av texten, Mikael Fast. Källor: svenskadranerare. com/ dranering/systemdikning I den färdiga täckdikningsplanen framgår bl.a. rekommenderad läggningsriktning, dikesavstånd, ledningsfall, läggningsdjup, materialåtgång och stamledningarnas dimensioner. Många lantbrukare anser att täckdikningsplanen är en onödig utgift, men det är i praktiken ett ovärderligt dokument. Dels vid utförandet, då rätt dimension hamnar på rätt plats och på rätt djup. Dels som ett dokument för framtida brukare. Nytäckdikning Av praktiska skäl börjar man vid utloppet och arbetar sig uppåt i det blivande täckdikessystemet. Mynnar stamledningen i ett öppet dike, så börjar man med underhållsrensningen till befintligt djup. Sedan anläggs brunnar, stamledningar och grenledningar i nämnd ordning. Om det gamla täckdikessystemet ska kasseras, bör grussilar läggas i varje korsning mellan det nya och det gamla täckdikessystemet. Kompletteringsdikning Vid kompletteringsdikning läggs en ny grenledning mellan två befintliga grenledningar. Då får man börja med att ta fram det gamla täckdikessystemet genom att fräsa ett spår vinkelrätt mot den troliga riktningen på de gamla grenledningarna. I det nygrävda spåret syns spåren från 12 de gamla täckdikena som omgrävningar i marken. Gamla tegelrör kan även sondas fram. Sedan ska på-kopplingspunkterna på den gamla stamledningen också grävas fram. Ett hål knackas på stamledningen och den nya grenledningen ansluts. Sedan läggs själva grendiket på sedvanligt sätt. I samband med en kompletteringstäckdikning är det ofta lämpligt att spolrensa de gamla stamledningarna. Efterarbete När fältet är täckdikat, är det lämpligt att efterinmäta de nylagda täckdikena, för att få med eventuella avvikelser från täckdikningsplanen. Efterinmätning sker lämpligtvis med en noggrann GPS-mottagare. Täckdikesgravarna får sedan plöjas och harvas igen av lantbrukaren, innan fältet åter kan brukas. När fältet väl är plöjt och harvat, är det för sent att göra en efterinmätning. Juridik och rådgivning Täckdikning är tillåten på jordbruksmark med en maximal ledningsdiameter av 300 mm, så länge inte allmänna eller enskilda intressen skadas. För täckdikning på annan mark än jordbruksmark samt om allmänna eller enskilda intressen skadas på jordbruksmark, måste en tillståndsansökan om markavvattning skickas in till länsstyrelsen. Ta gärna hjälp av en rådgivare för att göra täckdikningsplan och reda ut eventuella frågor kring juridik. Kostnader och stödmöjligheter Kostnaden för täckdikning varierar mellan kr per hektar beroende på arrondering, hur tätt ledningarna läggs och stenförekomsten. Markavvattning är en bra åtgärd för att förbereda sig för ett förändrat klimat. En bra täckdikning ger högre skördar, bättre växtnäringsutnyttjande och mindre jordpackning! Idag kan man inte söka investeringsstöd för täckdikning. Detta kan komma att ändras när det nya Landsbygdsprogrammet sjösätts. Kontaktperson för investeringsstöd lantbruk, är Katarina Larsson,

13 Fästingar, svidknott o flugor på bete Vad kan man göra för att skydda sina betesdjur? De första djuren har äntligen släppts ut på bete. I idyllen lurar dock en del faror i form av små små djur som gärna sambetar tillsammans med våra idisslare. Fästingar, svidknott och flugor kan sprida sjukdomar och det är därför viktigt att i vissa fall skydda sina djur för att de ska hålla sig friska på betet. Det finns idag två olika preparat som har effekt mot fästingar, flugor och knott. De är receptbelagda men det kan vara bra att som djurägare veta vilka alternativ som finns. Vilka preparat som finns tillgängliga och för vilka indikationer kan dock komma att ändras och det är därför alltid bra att hålla sig uppdaterad. Fästingar Fästingar kan sprida flera allvarliga sjukdomar till både människor och djur. Nötkreatur kan drabbas av sommarsjuka, även kallad rödsjuka, piroplasmos eller babesios. Infektionen gör att de röda blodkropparna förstörs och därför färgas urinen röd. Om behandling inte sätts in i tid dör djuren. Unga djur som smittas blir oftast inte sjuka utan får immunitet mot infektionen. På beten där sommarsjuka förekommer är det därför störst risk för vuxna djur, särskilt om de köpts in från besättningar där sommarsjuka inte förekommer. Betesfeber/anaplasmos kan drabba både får och nöt och kan i vissa besättningar vara ett stort problem. Typiska symtom vid anaplasmos är hög feber. Drabbade djur får ett försämrat immunförsvar och det är vanligt med ledinflammationer samt plötsliga dödsfall på lamm. Svidknott Det finns inget preparat som är registrerat mot svidknott, det är dock troligt att de två preparat som är registrerade för övriga insekter även har viss effekt mot svidknott. Dessa medel kan dock inte hindra smittspridningen av schmallenbergvirus. Därmed är det bästa skyddet mot schmeallenbergviruset att medvetet låta ungdjuren exponeras för svidknott så att de blir immuna innan de ska bli dräktiga. Ungtackor och unggetter kan med fördel betäckas i början på den knottfria säsongen som sträcker sig mellan december och mars. Att hålla djuren inomhus skyddar inte mot schmallenberg då svidknotten lockas in i ladugårdarna då djuren står inne. Blir djuren mycket hårt angripna av svidknott kan dock installning under natten eller behandling med något av nedanstående insektsrepelerande preparat vara bra av djurskyddsskäl. 13 Flugor Flugor kan förutom att orsakaobehag hos djuren även sprida bakterier och parasiter mellan djur. Exempelvis kan vissa typer av bakterier som orsakar juverinflammation hos nötkreatur spridas med flugor. Parafilaria är en parasit som kan ge kassationer av kött vid slakt och blödningar i huden på nötkreatur. Smittan sprids mellan djur genom att den vuxna masken som lever under huden på djuren gör hål i huden och lägger sina ägg där som sedan fastnar på vissa typer av flugor och sprids till nästa djur med flugan. Preparat Bayticol vet. är ett pour-on preparat som har effekt mot skabbkvalster, löss, lusflugor och fästingar. Viktigt att tänka på är att Bayticol har mjölkkarens och därför inte är lämplig till kor och får som producerar mjölk för human konsumtion. Enligt tillverkarna har Bayticol även effekt mot flugor och knott motsvarande det gamla preparatet Bayofly. Blaze vet. är ett helt nytt pour-on preparat på marknaden och har dokumenterad effekt mot husflugor, lusflugor, stickflugor och löss. Blaze har ingen mjölkkarens och kan därför även användas till mjölkkor och mjölkproducerande får. Blaze innehåller samma substans som Fly-Tix som inte längre finns på marknaden men som hade indikation för både fästingar och knott. Även tillverkaren bekräftar att preparatet ska ha effekt mot fästingar. För effekt under hela betessäsongen behöver behandlingen upprepas, hur ofta beror på vad man behandlar mot men till viss del även på vädret/årstiden. Vilket preparat som är billigast beror på hur stort djur man ska behandla då dosrekommendationerna skiljer sig mellan preparaten. Malin Bengtsson, leg vet Svenska Djurhälsovården Vilka djur ska behandlas? Vilka djur som ska behandlas mot fästingar, knott och flugor beror på vilka problem man har i besättningen och bör därför diskuteras med den veterinär som skriver ut preparatet. Vid problem med fästingsjukdomar kan det t.ex. vara så att inte alla beten är drabbade och vid sommarsjuka kan det i vissa fall räcka att behandla inköpta djur. Särskilt värdefulla djur som avelstjuren och avelsbaggen kan man med fördel vara extra mån om. Tänk på att inte behandla djur i onödan då det kan leda till att insekterna utvecklar en resistens mot de medel som vi har tillgång till.

14 Intressant studieresa till Gunnarp Det var onsdagen före påsk och dags för den årliga auktionen på köttrastjurar vid individprövningsstationen Gunnarp utanför Hörby i Skåne. Ett trettital intresserade deltog på årets bussresa till auktionen. Östra Nötköttsproducenterna arrangerade Margareta Dahlberg, produktionsrådgivare till nötköttsföretagare och årets ekorådgivare medverkade på resan. I bussen diskuterades avelsfrågor och tolkning av avelsvärden mm. På plats på Gunnarp fanns tid att studera tjurar under visningen och naturligtvis ta del av hela auktionen. En mycket trevlig dag i samvaro med likasinnade! I tider när avräkningspriset för nötkött stiger och handjursbidraget är avskaffat är produktionsnivån i besättningen viktigare för nötköttsproducentens ekonomi. I dikalvsproduktion, där man brukar säga att tjuren är halva besättningen gäller det att använda riktigt bra tjurar. En bra tjur klarar att betäcka önskat antal hondjur på rätt tid och ger ett bra dräktighetsresultat. Han ger kalvar som föds lätt och är pigga och lär sig dia utan hjälp. Han nedärver bra tillväxt och goda slaktkroppsegenskaper. Om målsättningen är att rekrytera hondjur efter tjuren är modersegenskaper i form av maternella kalvningsegenskaper samt juver- och spenform också viktiga. Självklart ska tjuren vara lätthanterlig och ha ett gott lynne. Flera av dessa egenskaper mäts och registreras i renrasiga köttrasavelsbesättningar för beräkning av avelsvärden, som är till hjälp vid val av avelstjur. På individprövningssationen, som är en central del i avelsarbetet med svenska köttrasdjur, testas varje år Sveriges mest intressanta renrasiga tjurkalvar inom raserna Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Limousin och Simmental. Genom att de föds upp samtidigt i samma miljö elimineras så långt som möjligt påverkan av miljön och skillnader mellan tjurars prestationer beror huvudsakligen på ärftliga faktorer. Från start är de insatta tjurarna utvalda i samarbete med rasföreningarna bland de mest intressanta tjurkalvarna för året. Härstamningen är viktig, man tittar på moderns och faderns resultat och tidigare prestationer. Kalvens avelsvärden är också viktiga och vägledande i urvalet. Det föds totalt drygt renrasiga tjurkalvar varje år, ca 600 av dessa anmäls till prövning. Ungefär 175 st sätts in på prövningsstationen i augusti och vid prövningens slut får ungefär hälften Östra Nötköttsproducenterna, ÖNP, är den lokala köttklubben för nötköttsproducenter i Östergötland. ÖNP är en av 18 regionala klubbar som tillsammans bildar SNP, Sveriges Nötköttsproducenter, som arbetar för bättre villkor för svenska nötköttsproducenter. Läs mer på Pris till årets bästa tjurar 14

15 betyg Godkänt på alla parametrar och säljs vid auktionen som avslutar prövningsomgången. Tjurarna är då drygt årsgamla och färdiga att användas i avel. De tjurar som säljs på auktionen är alltså bland de främsta inom respektive ras och dokumenterade för produktionsekonomiskt viktiga egenskaper. Tillväxtprestationen presenteras med T-talet, ett relativtal, som anger tjurens tillväxt i förhållande till övriga tjurar inom samma ras, år och omgång. Tjurens funktionella exteriör beskrivs genom linjär bedömning. Tjurar med god exteriör är säkrare betäckare, håller längre och nedärver goda exteriöra anlag som ger starka och hållbara avkommor. Tjurarnas klövtillväxt och klövhälsa presenteras med en klövpoäng. Allvarliga negativa anmärkningar utesluter tjuren från auktion. God klövhälsa är viktigt både för tjurens och dess avkommors hälsa och livslängd. Testikelomkrets används som ett mått på förväntad fertilitet. Testikelomkretsen har ett starkt samband med fertilitetsegenskaper såsom stark könsdrift, tydliga brunster och kortare kalvningsintervall. Tjurarnas hanteras mycket på stationen och individer med avvikande beteende märks direkt och gallras bort. För avelsuppfödare finns det lång tradition av att köpa avelstjur från prövningsstation. Fler och fler bruksbesättningar upptäcker att tjurarna från individprövningsstationen är genomtestade och därmed ofta en säkrare investering. Genomsnittspris för alla sålda tjurar vid årets auktion var drygt kr. Bäst betald blev Charolaistjuren 1060 Hemmingway av Strömsnäs med T-tal 113 och mycket komplett avelsprofil som såldes för kr till en köpare i Finland. Av de 85 tjurar som såldes vid auktionen var det inte mindre än 11 som såldes till deltagare på bussresan. Studieresan genomfördes i ett samarbete mellan Östra Nötköttsproducenterna, Hushållningssällskapet och LG Husdjurstjänst och delfinansierades av EU genom miljöstödsprogrammet. Läs mer om individprövningen på: Text och bilder: Sofia Persson, Östra Nötköttsproducenterna Forts. från sid 9, schmallenbergvirus besökare inte för smitta vidare. Kontakta veterinär vid problemförlossningar och spara dödfödda djur och efterbörden svalt för en eventuell obduktion. Det är viktigt att skicka med efterbörden eftersom, beroende på hur den ser ut, den kan hjälpa till att ställa diagnosen. Finns smittan i Sverige i år? Ingen vet om det blir någon smittspridning av Schmallenbergvirus under svidknottssäsongen I Sverige har virus troligen inte övervintrat i djur, men om den lyckats övervintra här på annat vis, exempelvis inomhus i knott, skulle vi kunna få smittspridning med svidknott redan i maj. SVA samlar svidknott i fällor, letar efter virus och studerar viruset vidare. Om svidknott blåser in över Östersjön till Blekinge i maj som de gjorde under 2012, finns det kanske inga mottagliga djur där i år eftersom djuren fick smittan förra året och därför är immuna. Troligen sker i så fall ingen tidig smittspridning, 15 eller kanske ingen alls förrän om 3-4 år. Eller så sker kanske en sen spridning i nya områden där det finns mottagliga djur när svidknotten blivit tillräckligt många exempelvis bland besättningar i Östergötland som inte nåddes av smittan förra året... Källor/för mer uppdaterad information är SVA och Svenska Djurhälsovårdens hemsidor: www. sva.se och SVA har haft en webenkät för dräktighet av tackor under Enkäter för vårens lamnings o kalvningsresult ligger ute på på SVA:s hemsida. Resultaten visar bland annat att vissa besättningar inte drabbats alls av Schmallenberg medan andra har drabbats hårt med missbildade svaga och dödfödda lamm. Maria Leclercq och Helen Loor, länsveterinärer

16 Elstängsel mot vildsvin Efter en lång vinter går det att jobba med hägnaderna igen. Inför årets odling, har du redan gjort en riskbedömning avseende viltskador? I vildsvinens värld är ju bönor, ärtor, majs och potatis mycket begärlig mat. Men också mjölkmogen spannmål och fina vallar kan vara värda att skydda särskilt. Läs mer: Viltskadecenters rapport Besiktning av skador på gröda orsakade av vildsvin från 2010 är läsvärd. Förutom att olika skadegörare identifieras så redovisas också de mest riskabla perioderna för olika grödor. Text Anders Eliasson I tidigare nummer av Grödan har redogjorts för vildsvinsförvaltning i samverkan och länsstyrelsens förvaltningsplan. Exempel på permanenta mekaniska stängsel har också beskrivits (Grödan 2012 Nr 4). Här ska vi titta på ytterligare en möjlighet elektriska stängsel. Elstängsel har visserligen de uppenbara nackdelarna att de kräver mycket och frekvent underhåll samt att en del grisar inte alls förstår att de ska stanna utanför eltrådarna. Men tillfälliga elstängsel kan vara ett alternativ för dig i områden där en effektiv avskjutning ännu inte har kommit igång eller om du för tillfället inte har möjlighet att sätta upp ett permanent stängsel. Fördelarna är att det går snabbt att montera och ändå påtagligt kan beskära tillvaron för skadegörande svin. För att få ett repellerande elstängsel på plats snabbt är här ett exempel: Sätt upp stängslet i utkanten på själva åkern, där marken är jämn. Dra stängslet i raka stråk med trästolpar i böjar, hörn och ändar. Montera parallellogrammer av trästolpar i ändarna. På raksträckorna, sätt upp profilstolpar (krysstolpar) av plast med utstansade hål eller plaststolpar med trampfot. Placera stolparna med mellanrum på 5 7 m, på de flesta jordar går det lätt att slå ner krysstolparna med en slägghammare med enhandsfattning. Montera två galvaniserade släta järntrådar på 20 och 40 cm höjd. Använd isolerslang för att skilja tråden från trästolparna i böjar och ändar. Sträck tråden hårt med en vanlig rund trådspännare i lättmetall. Slå ner 2 4 långa jordspett, helst på ett fuktigt parti och anslut aggregatet. Välj aggregat beroende på stängsellängd, trådens inneboende motstånd och risk för kontakt med vegetation. Aggregatet bör åtminstone ha en spänning på 4500 eller 5000 Volt vid 500 ohm (djurkontakt) samt en impulsenergi på åtminstone 2 Joule. Utbudet av elaggregat är mycket stort. Det finns kombinationsaggregat som kan drivas med nätspänning eller med batteri, bra för tillfälliga stängsel. En del modeller har möjlighet att justera impulsfrekvensen för dag och natt. Andra funktioner är larm vid spänningsfall (visuellt, signal eller sms) samt för batteriaggregat: halv strömstyrka respektive urladdningsskydd. Använder man ett 12V-batteri som strömkälla väljer man ett 75 Ah s k fritidsbatteri, de tål bättre många urladdningar. I vanliga fall behöver man förstås två batterier som man växlar med i t ex tvåveckorsintervaller, det ena monterat och det andra på laddning. Saknar du en särskild batteribox kan du använda en uttjänt kylbox som skydd för batteriet. Kontinuerlig tillsyn och underhåll är en förutsättning för att elstängslet ska kunna fylla sitt syfte. Att se efter att trådar sitter på plats och löper fria från gräs och grenar behöver man göra ofta. Om man har batteri som strömkälla behöver man vara extra noga med att det inte växer på gräs eller annat som drar bort ström och försvagar impulserna. En proffstrimmer med ett Oregon Jet-Fit-trimmerhuvud är ett effektivt redskap. Andra tillverkare har liknande tillbehör. Ta gärna hjälp av jakträttsinnehavaren vid uppsättningen av stängslet. I samband med stängslingen kan ni också diskutera om det behöver etableras skjutgator, jakttorn och kojor någonstans. Ett sådant samtal kan bli en bra början på bättre samverkan. Bild uppe till vänster visar ett Schweiziskt ex på elstängsel mot vilt. Här används glasfiberstolpar med skjutbara isolatorer. Fyra trådar är onödigt om stängslingen bara avser grisar. Lätta stolpar av plast är betydligt billigare än glasfiber och lämpliga på raksträckor. 16

17 Kurser - Aktiviteter Östergötlands natur- & kulturguidningar 2013 I årets guideprogram finns över 270 härliga arrangemang att välja på. Här erbjuds upplevelser för alla åldrar och alla är välkomna. Tillsammans med en kunnig guide får din natur- och kulturupplevelse en ny dimension. Upptäck nya platser och klassiska pärlor spridda över hela Östergötland. Syftet med dessa guidningar är att på ett lättsamt och roligt sätt visa upp våra fina och värdefulla natur- och kulturmiljöer. Östergötlands natur- och kulturguidningar är ett samarbete mellan tio av länets kommuner, Östergötlands museum, naturum Sommen, naturum Tåkern och Länsstyrelsen Östergötland m.fl. Många av guidningarna sker i tätortsnära områden och dessutom är 42 av länets naturreservat representerade i årets program. För de flesta turer krävs ingen föranmälan. En del guidningar genomförs till subventionerade priser., medan andra är gratis. Upplev grottor, urskogar, blomsterängar, ugglerop, fladdermöss och borgruiner. Lär dig om skalbaggar, gravfält, djurbajs, gärdesgårdar, sälar och havsörnar. Färdas till fots, med båt, på cykel, med barnvagn, rullstol eller kanot. Programmet hittar du på din lokala turistbyrå. Du kan också ladda ner program och kalendarium från Härifrån kan du även gå in på Östergötlands digitala evenemangskalender På Gång, och söka guidningar efter kommun eller datum. För mer information kontakta: Lisa Johansson, samordnare av Östergötlands natur- och kulturguidningar LST Välkomna till kvällskurs om Schmallenberg och smittskydd 22 maj Schmallenberg är en ny och tidigare okänd sjukdom som på kort tid spridit sig från Centraleuropa till Sverige. Sjukdomen kan ge missbildade foster hos får, getter och nötkreatur. Schmallenbergviruset sprider sig med svidknott under sommarsäsongen. Schmallenberg är ett av många smittämnen som ger likartade symtom och kan få stora konsekvenser för besättningen. Eftersom smittor kan spridas på olika sätt och förväxlingsrisken ibland är stor, är goda smittskyddskunskaper nu viktigare än någonsin. Denna träff ger dig som är djurägare ökade kunskaper om Schmallenberg och andra smittor samt hur de kan förebyggas. Program: Vad är Schmallenberg? Hur smittar Schmallenberg? Hur yttrar sig infektion med Schmallenberg? Om det inte är Schmallenberg, vad är det då? Hur skyddas djuren mot smittor som sprids med djur, foder och besökare? som sprids av fästingar, svidknott och flugor? Föreläsare: Djurhälsoveterinärerna Malin Bengtsson och Per Beskow från Svenska Djurhälsovården Tid/Plats: Vreta Kluster kl Anmälan: 17

18 Kurser - Aktiviteter Biodlarkurs 28 maj Drottningodling och avläggarbildning i större skala! För dig som redan är igång med biodling och vill skaffa dig kunskaper om hur man på olika sätt kan bygga ut verksamheten med odling av drottningar och avläggarebildning. Vi håller till hos Peder Lilja på Kårstad Skattegården utanför Borensberg. OBS! Ni måste ta med egna skyddskläder. PROGRAM Kl Praktiska övningar, där deltagarna får möjlighet att hämta sina egna drottningar någon vecka efter kursen. Kursledare är Peder Lilja, biodlare och konsulent SBR, För- och eftermiddagsfika samt lunch äter vi på Kårstad. Kostnaden faktureras efter kursen, 120 kr. Anmälan: senast onsdag 21 maj till Mikael Fast , , Välkomna! Foto: Eric Lilja Välkomna till gårds- och fältvandring 21 maj! Holmberga gård, Ringarum Gunnar, Lotta och Johan Pilspets har bedrivit lantbruk på Holmberga sedan Idag har man ekologisk mjölkproduktion med 170 kor plus rekrytering, SLB/SRB. Mjölkavkastning 9500 kg ECM. Produktionen certifierades Den första KRAV-mjölken levererades i maj samma år. Man använder Keenan fullfodersystem och har gjort det i många år. Foderspannmålen krossensileras med tillsatts av propionsyra och lagras i korvar med hjälp av egen tubläggare. Grovfodret lagras i plansilo. Växtodlingen omfattar 387 ha. Här odlas förutom vall även höstsäd, åkerböna och helsäd. Företaget omfattar även 50 ha naturbete. Tre heltidsanställda samt två halvtid sköter tillsammans med Gunnar, Lotta och Johan lantbruket och skogen. Vi träffas på gårdsplanen kl Vägbeskrivning Från E22 sväng in mot Ringarum, T-kors tag vänster mot Bråta 2, kör ca 500 m skylt Holmberga höger. Vi bjuder på fika! Medverkande John-Ove Brink, Keenan TMR Per Ståhl och Madeleine Wiström, HS Margareta Dahlberg Mikael Fast, Lst 18

19 Kurser - Aktiviteter Välkomna på Fältvandring Tema Greppa Näringen med stor andel eget foder och bra mjölkproduktion Den 22 maj kl hos bröderna Jarl på Normstorps gård, Linköping Välkomna till en fältvandring, där vi med bästa miljö och ekonomi som mål, tillsammans med växtodlingsrådgivare Ulrik Lovang och husdjursrådgivare Margareta Dahlberg kommer att diskutera hur man får fram fint vallfoder, hur bete ska skötas för att mjölkintäkt - foderkostnad ska bli bra även på sommaren och hur kraftfoderkostnader kan minska. Under kvällen bjuder Svenska Foder på fika och vi hoppas på mycket erfarenhetsutbyte och trevligt umgänge! Pontus och Patrik driver Normstorps gård. Här finns idag cirka 200 mjölkkor i ett nybyggt stall och korna mjölkas med hjälp av 3 DeLaval robotar, med en a vkastning på ca 9500 kg ECM per ko i kontrollen. Mycket foder, mest grovfoder och en del spannmål som produceras på gården och på sommaren är betet en viktig del av mjölkutfodringen. Välkomna! Önskar vi på LG Husdjurstjänst! Resa till Slätte EKO-dag 19 juni Slätte EKO-dag är ett återkommande arrangemang. Initiativtagare och ägare av Slätte gård är eko-lantbrukaren Emil Olsson. Han är väl mest känd för att tagit fram en rad nya KRAV-godkända specialgödselmedel under varunamnet Ekogödsel. Så här presenterar Emil syftet med fältdagen/mässan på hemsidan: Vi hälsar alla lantbrukare från både eko- och konventionellt lantbruk, organisationer och branschföretag välkomna till Slätte Ekodag En dag med fokus på att få testa i fält, lära nytt, möta kollegor och branschfolk. Träffas och prata nya lösningar och hitta nya samarbeten och affärsmöjligheter mellan oss inom ekonäringen och över gränserna. Innehåll Vallbrottsdemonstrationer hela dagen, flera medverkande företag Demonstrationsodlingar höstgrödror, vårgrödor och proteingrödor Föreläsningar: Kalkens betydelse för vallen, EKO-marknaden/ekonomi, Cecilia Ryegård, Ekoweb En rad olika utställare Mellan kl finns möjlighet att åka minibuss, tar ca 15 min enkel resa, till den närliggande naturbruksskolan Sötåsen med KRAV-certifierat lantbruk. Där kan man bl.a. titta på nyuppförda solcellspaneler, biogasanläggning och de utvecklingsprojekt som hänger ihop den, sortdemonstration m.m. Avresa: kl 8.00, parkeringen vid Tornby framför IKEA, Linköping. Möjligt att kliva på efter vägen! Åter ca Anmälan: senast måndag den 10/6 till , , Kostnad: inträdet och buss är gratis. Ni betalar själva för mat och fika på mässområdet. Välkomna! Bengt-Åke Karlsson, Ekol. lantbrukarna Mikael Fast, Lst 19

20 Gruppförsändelse LANTBRUK LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Lantbruksenheten Besöksadress: Östgötagatan 3 Postadress: Linköping Tel: Fax: ostergotland Detta material har delvis finansierats med EU-medel LANTBRUKSENHETEN Enhetsledning Källming, Jonas Lantbruksdirektör Boe Skåmedal, Susanne bitr ld Stolt Olsson, Helena EU:s JORDBRUKSSTÖD Övergripande stödansvar Öberg, Catrin Kontroller Greiff Andersson, Carina arealkontroll och kulturmiljö Cecilia Retzman djur och tvärvillkor Betesmarksstöd Martikainen, Pia , Blockkartor och nya kundnummer Eugén, Sarita Djurbidrag Malmström, Annika CDB Ekologiskt stöd / Skyddszoner / Kvalitetscert. Forseby Antonsson, Åsa Kompensationsbidrag, Vallstöd Lidback, Felicia Kulturmiljöstöd Claésson, Annelie föräldraledig Magdalena Jansson, kontaktperson Miljöskyddsåtgärder Grill, Kristina Start- och Investeringsstöd Larsson, Katarina Marie Johansson RÅDGIVNING OCH UTBILDNING Boe Skåmedal, Susanne bitr ld Biologisk mångfald och kulturmiljö Eliasson, Anders Friberg, Ulla Sunnergren, Anton Bergman Maria Ekologisk produktion Bergman, Gunvor Fast, Mikael Växtnäring och bekämpningsmedel Grill, Kristina, behörighetskurser Källming, Maria, Greppa Näringen Vatten och våtmarker Per Lindmark Djurvälfärd Bergman, Gunvor Tvärvillkor Malmström, Annika CDB, djur märkning, djurskydd Trogen, Mari verksamhetskrav, djurskydd Bitillsyn Mikael Fast Fastighet Eliasson, Anders LÄNSVETERINÄRENHETEN Expedition, Marie Karlsson Leclercq, Maria länsveterinär Nordmark, Pierre länsveterinär Loor, Helen länsveterinär Irja Larsson, förprövning djurstallar Servicetelefon djurskydd Alf Johansson, Inger samordnare för djurskyddsinspektörerna För dig som har frågor om SAM 2013 har vi telefontid mellan Här får du hjälp med dina frågor om hur ansökan ska göras och svar på allmänna frågor om de olika stödformerna.

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Projektrapport från två gårdar

Projektrapport från två gårdar Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

Försäkringar för nötkreatur

Försäkringar för nötkreatur Försäkringar för nötkreatur Försäkring och riskbedömning Att ha djur innebär också att ta risken att de skadar sig, dör eller blir sjuka. Nötkreatur är inget undantag. I lönsamhetsberäkningar inkluderas

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat.

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat. Det finns många myter om salmonella. En del tror att det är farligt att vidröra någon som kommer från en salmonellasmittad gård eller att sjukdomen sprids via luften. Men inget av det är sant. Inom lantbruket

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Stora leverflundran. hos får

Stora leverflundran. hos får Stora leverflundran hos får 1 Innehållsförteckning Stora leverflundran på frammarsch 3 Det här är stora leverflundran 4 Sjukdomssymtom 5 Akut sjukdomsbild 5 Subakut sjukdomsbild 6 Kronisk sjukdomsbild 7

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1(6) Carina Larsson KONSEKVENSANALYS Generaldirektörens stab 2011-06-01 Dnr 11EV1250 0550-851 22 carina.larsson@elsakerhetsverket.se KONSEKVENSANALYS AVSEENDE ELSTÄNGSELAPPARATER OCH ELSTÄNGSEL 1. Beskrivning

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen. Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp!

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp! Inbjudan till individprövningen på Gunnarp! Efter rekordhöga medelpriser på årets auktion är det nu dags att anmäla kalvar till prövningsomgången 2015/2016. Vi har därför glädjen att bjuda in till en ny

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315 1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

En enkät om får- och getproduktion

En enkät om får- och getproduktion En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer