Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv:"

Transkript

1 KTH 8 9 februari 2010 Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv: Lena Olsson, Stockholms universitet Erik Axdorph, Stockholms universitet Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete

2 Sammanfattning Projektet Open Educational Resources i öppna arkiv bestod av fyra delprojekt; kartläggning, användning & produktion av OER (Delprojekt 1), OER i lärosätenas öppna digitala arkiv (Delprojekt 2), Gränssnitt för arbete med OER (Delprojekt 3), Konferens för spridning av resultat (Delprojekt 4). Syftet med detta dokument är att beskriva det fjärde och sista delprojektet, Konferens för spridning av resultat. Konferensen ägde rum på Kungliga tekniska högskolan 8 9 februari och riktade sig till de som arbetar med öppna lärresurser inom högskolan eller är ledare som kan påverka utveckling och användning av OER. Detta fokus baserades från en av projektets slutsatser som handlade om incitament från ledningen där kartläggningen visat att det behövs fler uttalade policies och riktlinjer kring hur lärosätets verksamhet ska arbeta och förhålla sig till digitala lärresurser. Dag 1 innehöll presentationer från inbjudna gäster och paneldebatter och avslutades med förevisning av praktiska exempel. Dag 2 innehöll flera projektpresentationer och avslutades med ett moment där konferensdeltagarna gavs möjlighet att reflektera och komma med förslag till fortsatt utveckling. Konferensen hade 70 deltagare och kunde följas via Twitter där deltagarna inbjöds att kommentera de pågående presentationerna och diskussionerna. Resultatet från projektets tidigare tre delprojekt presenterades och man lyfte upp praktiska och strategiska frågor för OER utvecklingen i Sverige. Konferensen jämförde även den svenska situationen med utvecklingen i Storbritannien och Norge där Patrick Mc Andrew från Open Learning network och Jens Breivik från Norgesuniversitetet presenterade OER satsningar i sina hemländer. Konferensen arrangerades i samarbete med KB och Nätverket för IT i högre utbildning. Konferensen ledde fram till följande konkreta förslag och slutsatser: Universiteten måste visa att de har en central roll i kunskap och utbildningsförmedling samtidigt som de bör utvidga sitt sätt att se på utbildning. Det finns stora oklarheter om upphovsrätt och nyttjanderätt mellan lärare och lärosäten. Det är viktigt att uppmuntra lärare att sprida sitt material på bred front annars kan den kunskap som de utvecklat och presenterat föråldras och glömmas bort. Med ett större utbud av digitalt material på nätet, kommer studenter kunna välja den föreläsning de anser bäst. Med hjälp av sina sociala nätverk kan de hjälpa varandra att hitta material. De ekonomiska incitamenten för att utveckla OER området är viktiga. Vid Open University ledde deras OER satsning till ökade inkomster. Tillgången till digitalt material kommer bli en allt viktigare ingrediens till marknadsföringen av universiteten. Fler samarbetsprojekt behövs mellan lärare, bibliotek och universitetsledningar. 2

3 DAG 1 MÅNDAG 8 FEBRUARI Välkomsttal Konferensen inleddes med att Peter Gudmundson, rektor vid KTH, och Mia Lindgren, ordförande för ITHU, hälsade välkommen OER En policyfråga för Sverige Anders Flodström, universitetskansler, betonade vikten av OER som en betydelsefull policyfråga för Sverige. Flodström refererade till den senaste Horizon rapporten och menade att dess slutsatser ingick i hans vision om hur framtidens utbildning ser ut. Universiteten måste visa att de har en central roll i kunskap och utbildningsförmedling samtidigt som de bör utvidga sitt sätt att se på utbildning. I Sverige är konkurrensen inom utbildningsområdet relativt begränsad, däremot ser det annorlunda ut utomlands där konkurrensen är större och man tävlar om studenterna i högre utsträckning. Flodström framhöll lärandet som en kommande revolution och att OER kommer vara en viktig beståndsdel i denna utveckling. Läranderevolutionen kommer enligt Flodström genomsyras av tvärvetenskap som även innehåller bl.a. genetik, neurologi, sociologi och här kommer OER vara limmet som håller ihop vetenskapen. Flodström anser att frågan om upphovsrätt är ett viktigt område men att det finns mekanismer som gör att den inte har lika stor betydelse som inom forskningen. Det finns förutsättningar för en relativt god finansiering av området tack vare olika stiftelser som syftar till att bidra till nya informationssamhällen där man kan slippa vissa upphovsrättsliga frågor för att gynna utvecklingen i uländer. OER är en bidragande faktor till utvecklingen av nya verktyg, men det är viktigt att inte se det som en metod i sig utan att betrakta det som en del i forskning och lärande Vad kan OER lära av Open Access rörelsen? Jan Hagerlid, KB och samordnare för OpenAccess.se, resonerade kring möjligheterna om vad OER kan lära av Open Access rörelsen. Hagerlid menade att många forskningsfinansiärer ställer krav på publicering i Open Access, men att frågeställningen om OER är annorlunda: Nackdelar för OER: Oklarheter om upphovsrätt/nyttjanderätt mellan lärare och lärosäten Vissa lärare kan känna sina inkomster som hotade Inget stöd från normer och meritering och inga krav finns på att publicera Det officiella stödet är inte lika tydligt som för OA Saknas enkel infrastruktur och allmänt erkända tjänster Fördelar för OER: Små problem med överlåtelse till förlag Inget etablerat meriteringssystem som bromsar Ingen etablerad ekonomisk modell som bromsar Inga aktiva motståndare Målgruppen är potentiellt mycket stor 3

4 En gemensam fördel för både OER och OA är att öppen och obehindrad tillgång till information alltmer ses som nödvändigt för effektiviteten inom forskning och utbildning. Jans presentation finns att läsa här: Erfarenheter från Storbritannien Patrick McAndrew, OLnet, presenterade erfarenheter från Storbritannien och beskrev olika OER satsningar. McAndrew betonade nyttan av att lägga ut material fritt på Internet och den uppmärksamhet och marknadsföring som detta genererat vid Open University open sharing, global benefits. Bland annat hade satsningen påverkat rekryteringen där man nått ut till nya grupper av studenter och man hade även fått tillfälle att prova nya sätt att arbeta. McAndrew listade flera fördelar med den OER satsning man gjort på Open University: Förstärkning av universitetets rykte Utökad forskning Breddat deltagande Experiment med kurser Katalysator för vidare samarbete Forskningsbas Man uppskattar att 10 % av besökarna till Open Universitys OER webbplats letade efter material att använda i sin egen undervisning medan 90 % besökte platsen för självstudier. Lärarna arbetar oftast i lag och Open University äger upphovsrätten. Det är enligt McAndrew viktigt att uppmuntra lärare att sprida sitt material, hög som låg nivå, på en bred front, annars kan kunskapen glömmas bort och åldras innan andra får en chans att ta del av det. Lärarna känner en stolthet över det material universitetet väljer att lägga upp och detta menar McAndrew är en viktig motivationsfaktor. Andra sätt kan vara att använda sig av nya verktyg och skapa intressanta lärmiljöer, ta del i diskussionsforum, sätta upp kurser mellan studenter allt för att släppa innehållet löst. Patricks presentation finns här: sweden oerexperiences Kaffe OER satsningen i Norge Jens Breivik, Norgesuniversitetet, genomförde en presentation och berättade om erfarenheterna från OER satsningar som gjorts i Norge. Breivik förklarade att OER inte är lika etablerat i Norge som i Sverige och mycket av fokus ligger på filmade föreläsningar och att lägga ut dessa på Internet. Det finns dock många likheter med Sverige och ofta består OER diskussionerna om copyright och upphovsrättsliga frågor. Norska studenter använder IT mycket i sina studier för att producera studentarbeten och repetera inspelade föreläsningar. Enligt en undersökning är de allra vanligaste användningsområdena för studenterna textbehandling, sökmotorer, upplagda föreläsningar, LMS och e post. Det pågår flera intressanta initiativ och projekt i Norge. Oslo universitet driver tillsammans med högskolan i Lillehammer ett projekt där man fokuserar på att utveckla produktionslinjer och handböcker anpassade för podcast. Norges tekniska naturvetenskapliga universitet i Trondheim och universitetet i Stavanger har båda lagt ut material på itunesu vilket har fungerat som bra 4

5 marknadsföring för universiteten och rekryteringen av distansstudenter. Ett annat initiativ är NDLA, nationell digital lärandearena, digitala läromedel för gymnasiet. NDLA är finansierat av länsstyrelsen och har skapat mycket debatt i Norge där kritikerna ser detta som ett sätt att skära ned på traditionella läroböcker. Man är även kritisk till de läromedel som erbjuds. Jens presentation finns här: satsinger i norge stockholm jens breivik Framtiden för OER i Sverige policy och praktik För att vidare belysa ämnet ur ett ledningsperspektiv anordnades en paneldebatt med inbjudna gäster. Nedan presenteras ett urval av de frågor som diskuterades under paneldebatten. Alastair Creelman från Linnéuniversitetet, var moderator för panelen som bestod av: Agneta Stark, rektor, Högskolan i Dalarna Tomas Lundén, bibliotekschef, Högskolan i Skövde Björn Lundgren, lärarutbildningen, Malmö högskola Torsten Fransson, professor i kraft och värmeteknik, Kungliga Tekniska Högskolan Högskolan i Dalarna går snart in i itunesu men varför har vi i Sverige för övrigt inte kommit längre med OER? Agneta Stark menade att man behöver ställa sig ett antal relevanta frågor om vad man som lärosäte vill åstadkomma. Vad är värdet och tillgängligheten? Ska vi satsa på detta som en del i vår marknadsföring och för att rekrytera nya studenter? Handlar det om att uppnå kunskap i nya former med hjälp av teknikutvecklingen? Högskolan i Dalarna har ungefär studenter och många studerar på distans. Här finns potential och stora möjligheter men vad är det vi vill göra? Björn Lundgren från Malmö högskola anser att utvecklingen beror på vilken inriktning man har. Det handlar om en större medvetenhet och att man bör se problemet ur ett vidare perspektiv. Bland annat sker mycket av utvecklingen på Internet genom sociala webben och andra faktorer som inte har med utbildning att göra och även i dessa sammanhang finns mycket material att hämta och saker att lära sig. Många lärare använder inte OER på grund av att de upplever en avsaknad av incitament. Många är lärare för att man uppskattar talets makt och att stå i centrum, hur får vi alla att lyfta? Stark menar att många lärare är entertainers som gillar energin de får tillbaka. Hur påverkas detta? Det blir en annan lärarform när man har 10 studenter i salen och 70 stycken på webben och genom denna form kommer andra lärare och studenter till sin rätt. Matematikundervisningen är ett problem på många platser i världen. Nu menar studenterna att de för första gången kan stoppa läraren mitt i en mening och reflektera, repetera och kanske söka upp problemet via en annan lärare för att sedan återvända till föreläsningen med en annan känsla. Då händer det saker. Studenter växer upp idag kommer arbeta på ett helt annat sätt än vad vi gjort menar Torsten Fransson. De kommer ha helt annorlunda social kompetens och sociala kontakter än vad vi har i dagsläget och kanske ha ett lärosäte som bas men leta upp de bästa föreläsningarna som finns tillgängliga via Internet. 5

6 Fråga från publiken, vad kommer hända i framtiden och vad kommer utvecklingen handla om, marknadsföring och folkbildning? Stark tror att det som kommer att finnas är hjälpen när man kör fast, perspektivet förändras. Hon tror att lärosäten kommer kunna erbjuda mötet mellan människor som annars inte kommunicerar via Internet och att detta mervärde kommer vara betydelsefullt. Björn Lundgren menar att det kommer innebära en del organisatoriska förändringar. Man är ganska bunden till kurssystem och detta kommer uppluckras vilket kommer ställa högre krav på lärare och administrativ personal. Tomas Lundén påpekar att dagens internetanvändare delar med sig i hög utsträckning och detta kommer senare att påverka hur utbildningen ser ut när dagens studenter växer upp och arbetar som framtidens lärare. Hur man får alla att lyfta behöver inte innebära ett problem enligt detta perspektiv, då många kommer lyfta sig själva på ett naturligt sätt menar Lundén. Stark menar att ett område där detta skär sig rör frågan om plagiat. Hur unik behöver man vara och hur gör man om man har delat med sig av resurser där vi sen ska examinera? Är det då individen, gruppen eller kunskapen som ska examineras? Erfarenheterna från England och Norge visade att ledningens styrning varit avgörande för utvecklingen, kan vi hitta motsvarande verktyg i Sverige? Fransson konstaterar att det är väldigt dyrt att utveckla interaktiva verktyg för studenterna. Om vi ska lyckas måste det finnas en förankrad finansiering av arbetet så att lärarna känner att de får betalt för sina insatser. Ett sätt vore om exempelvis KK stiftelsen gjorde insatser och samlade lärare som vill arbeta tillsammans och utveckla verktyg menar Fransson. Flera i panelen instämmer att de ekonomiska incitamenten är viktiga samtidigt som det betyder att ledningen behöver erkänna att detta är något de vill ha. Jan Hagerlid från KB, berättar att man gett stöd till exempelvis e publiceringen för högskolan under ett antal år, och man kommer fortsätta att stödja utvecklingen. Frågan om vem som verkligen äger den skapade resursen, och hur den får nyttjas, är en nyckelfråga och något som diskussioner ofta handlar om. Ett problem inträffar om en lärare som skapat en resurs flyttar och hur materialet då ska få användas. Här menar Hagerlid att det finns ett intresse både för läraren och lärosätet att fortsätta vidareutveckla materialet eftersom lärosätet har investerat i lärarens lön. Utredningar från NSHU har visat att bristen av enhetlig struktur varit påtaglig då många lärosäten använder sig av olika system och avtal. Om SUHF skulle kunna underlätta utvecklingen på detta område och försöka komma fram till mer enhetligt perspektiv. Och dessa avtal skulle sedan kunna vara förmånliga för båda läraren och lärosätet, det behöver inte vara antingen eller. Stark menar att man från SUHF:s håll har framfört frågeställningar till forskningsfinansiärerna som handlat om vad forskningsresultaten konkret bidrar med till undervisningen. På detta sätt blir det en poäng för forskaren att involveras i undervisningen. Stark anser även att det borde vara meriterande att undervisa i flera olika former. En Twitterfråga: Vi kan inte separera satsningen på OER från vår syn på lärande, kan denna problematik bromsa utvecklingen? Fransson anser inte att det behöver vara någon skillnad på en traditionell lärobok som man tar betalt för och en föreläsning som man lägger ut gratis på nätet utan det handlar om hur läraren vill dela med sig av sin undervisning. Stark instämmer och menar att det inte är konstigare än att man kan låna böcker från ett bibliotek utan kostnad. Samtidigt så är det ett problem vid inspelning av föreläsningar då vissa av studenterna kan ha skyddad identitet. Detta är ett av problemen men vi ska 6

7 samtidigt inte fastna där utan framförallt se till möjligheterna med OER, menar Stark. Lunden anknyter till resonemanget men efterlyser även ett behov av att detta behöver medvetandegöras för lärarna eftersom många lärare helt enkelt inte vet om vad som finns på webben och vad man får använda. Informationsspridning från bibliotek och motsvarande institut skulle behövas. Internet innehåller en mängd resurser och databaser från olika lärosäten, hur ska man hitta allt material? Stark framhåller att det finns väldigt mycket engagerade, passionerade och kompetenta lärare och forskare ute på lärosätena och att det även finns utrymme för fantasi och nya kreativa lösningar. Man kan drivas av sitt engagemang, ego, lön eller andra faktorer och detta gör att de nappar på olika saker och inriktningar som kan leda till innovativa initiativ och ämnesöverskridande samarbeten. Det handlar inte enbart om att tillhandahålla dem en stor teknisk apparat, utan att ställa frågor utefter deras egna behov. Lärarnas idéer bör vara drivkraften för fortsatt utveckling! Samtidigt är det givetvis konkurrens mellan olika lärosäten och detta är en realitet. När det rör kvaliteten i utbildning så gäller det att hålla sitt eget lärosäte så högt så att man attraherar studenter. Fransson frågar sig hur de individuella lärosätena kommer att positionera sig i framtiden. EU driver flera program som syftar till samarbeten mellan lärosäten och ministerråder har liknande initiativ så det finns ett tryck uppifrån att vi ska arbeta tillsammans över dessa universitetsgränser. Hur ska vi plocka fram de bästa lärarna på våra universitet och samtidigt hålla våra egna ämnen uppe? Fransson tror även att framtidens studenter kommer att välja individuella kurser från individuella universitet och att det kan leda till problem om var studenten tar examen. Lundgren tror att mycket av detta kan vara ickefrågor och att mycket av detta är självklarheter för dagens studenter. Ett exempel hämtas från en distanskurs som hållits genom ett MLS system men där man märkt att det mesta av kursaktiviteten skedde genom Facebook eftersom det var det mest naturliga för studenterna. Detta måste vi se som en väckarklocka för att se hur vi kan bejaka dessa behov och hur vi kan berika undervisningen enligt dessa förutsättningar. Hagerlid avslutar diskussionen och lyfter fram betydelsen av en bra infrastruktur, ingen resa behöver ett givet mål men det blir mycket lättare att ta sig fram om vägarna är bättre. Samtidigt behöver vi bli bättre på att sprida information om vad som finns Utställning med goda exempel: vad händer på OER fronten idag? Konferensdeltagare gavs möjlighet att presentera pågående projekt via uppställda anslagstavlor och bord i en utställningslokal och flera intressanta presentationer av nationella och internationella projekt genomfördes: Projekt för att konstruera lärobjekt (Blekinge tekniska högskola) KB projekt (Högskolan i Borås, Anita Eklöf) ITHU:s KB projekt (Alastair Creelman, Linnéuniversitetet) Share.TEC, internationellt EU projekt inom lärarutbildning (Erik Axdorph & Lena Olsson, Stockholms universitet) Exempel på internationellt samarbete kring OER (Umeå universitet) UR Samtiden 7

8 DAG 2 TISDAG 9 FEBRUARI OER i öppna digitala arkiv Projektpresentation av Hanna Jonsson från Metamatrix och Erik Axdorph från Stockholms universitet. Projektet OER i öppna arkiv pågick mellan mars 2008 april Delprojekt 1 bestod av en kartläggning över fem svenska lärosäten; Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Kartläggningen visade att begreppen OER och digitala lärresurser fortfarande är nytt för många, men att företeelsen används av över hälften av respondenterna. Upphovsrättsliga frågor, stöd och incitament för användning och utveckling av digitalt undervisningsmaterial nyttokostnadskalkyler är områden där det behövs mer information och bra exempel på hur arbetet kan läggas upp. Det andra delprojektet syftade till att undersöka om strukturen i de befintliga arkiven kunde återanvändas och för att ta reda på detta gjorde man ett inmatnings och systemtest på DIVA och DSpace. Man upptäckte att en nackdel var att dagens öppna arkiv är publikationsinriktade och att OER ställer andra slags krav. En fördel var däremot att de öppna arkiven erbjuder lärosätena en samlad överblick och marknadsföring av sin intellektuella output. Det tredje delprojektet fortsatte att undersöka målgruppens behov och situation och man tog fram en skiss på ett gränssnitt för OER. Tanken är att detta kan användas som en del i ett beslutsunderlag för lärosäten som vill fortsätta att utveckla sin verksamhet kring öppna digitala lärresurser. Skissen baserades på arbetet från kartläggningen och genom att ta fram två personas kunde projektgruppen arbeta utifrån en tydlig behovsbild hos målgruppen. Erik och Hannas presentation finns här: av oerprojekt under oer konferens EU projektet Share.TEC Erik Axdorph från Stockholms universitet presenterade EU projektet Share.TEC. som pågår mellan Målet är att skapa en digital miljö som gynnar tillgång, anskaffning och återanvändning av resurser för lärarutbildningen inom Europa. Medverkande partners inom Share.TEC är lärosäten från Italien, Irland, Sverige, Bulgarien, Holland och Spanien samt ett förlag från Italien. De tänkta användarna av detta system är såväl lärarutbildare, lärare engagerade i självinstruerande och flexibelt lärande, producenter av digitala resurser och läromedelsförlag. Systemet som skapas av Share.TEC kommer att vara en utbyggbar och aggregerad resursbank som ger tillgång såväl till de olika partnernas databas innehåll som andra databanker med material för lärarutbildning. För mer information om Share.TEC projektet, besök tec.eu. Eriks presentation av projektet Share.TEC finns här: under oer konferens 8

9 10.00 Pedagogiskt café: Kaffe med goda exempel Konferensdeltagarna samlades i utställningslokalen och Hanna Jonsson från Metamatrix ledde diskussionen. Man reflekterade över genomförda presentationer och resonerade kring strategiska frågor om OER och digitala lärresursers utveckling i Sverige Nästa steg vad måste hända nu? Jan Hylén från Metamatrix modererade en diskussion runt framtiden och kommande steg. Alla inbjöds att delta via Twitter och anslagstavlor. Som nämndes under paneldiskussionen är många överens om att OER handlar om en rörelse som måste komma underifrån från användarna för att användningen ska få ett ordentligt fäste. Samtidigt är det en policyfråga. Ansvariga måste vara medvetna och ha kunskap om frågan och i vilken riktning man vill arbeta, först då kan hållbara policies utvecklas. Vi bör även reflektera över det verkliga problemet med finansieringen av OER. Patrick Mc Andrew från Open University berättade att man inte gjorde OER satsningen för att tjäna pengar, men tack vare satsningen har man tjänat pengar. En lösning kan vara om flera universitet går ihop och producerar resurser tillsammans. Det påpekas även att man inte bör sträva efter att producera proffsiga saker utan att tröskeln ska få vara låg om en resurs brister i kvalitet kan den vara rik på personlighet och detta kan vara mycket värt. Det är viktigt att inte fastna i små problem och detaljfrågor använd det som finns så stimuleras vidare produktion. Man efterlyser samarbetsprojekt mellan bibliotek, lärare och ledning för att ta fram och sprida goda exempel. Kanske är det en bra väg att utveckla mer sofistikerade LMS system? Lärare är ofta inte experter på att på att producera läromedel, däremot på sitt område. Kan de få hjälp med detta genom ett närmare samarbete med konsulter och förlag? Flera av deltagarna menar att mycket av problematiken beror på samordning och avtal, snarare än upphovsrätt och ekonomi. Kan SUHF utveckla dessa tankar och skapa en konkret plan? Jens Breivik från Norgesuniversitetet ser flera likheter med situationen i Norge där man diskuterar samma saker som för 10 år sedan. Det finns mycket material men det används av relativt få vi måste ta tag i detta och finna lösningar! Hur ska vi utveckla policies? Uppifrån eller nerifrån spelar mindre roll, det bästa vore om man kunde finna en väg på mitten som stimulerar båda sidor samtidigt. Alla lärare är heller inte lika engagerade och det är viktigt att inte glömma det. Jens tycker även det är viktigt med kvalitetssäkring eftersom det är mycket vanligt med sökningar via Google och det är viktigt att det finns mekanismer som fungerar för detta. Tydligt är att vi behöver sträva efter en kombination av top down och bottom up perspektiv och kanske har denna konferens varit en liten del i utvecklingen mot att ta rätt steg framåt, avslutar Hylén. Policy igår praktik idag! 9

10 UR Samtiden fanns på plats och bevakade konferensen. Inspelningen sändes i Kunskapskanalen 22 mars 2010 och videoklipp finns att se via UR Play: 10

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS

UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS Projektplan 1 UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS Upprättad av: Åsa Lindberg-Sand Datum: 2013-06-14 med ändringar 2013-10-17 Postadress Box 117, 221 00 LUND Besöksadress CED, Sölvegatan 16 Växel 046-222 39

Läs mer

SHAring digital REsources in the Teaching Education Community 2008-2011

SHAring digital REsources in the Teaching Education Community 2008-2011 SHAring digital REsources in the Teaching Education Community 2008-2011 2008-2011 Projektgruppen Istituto per le Tecnologie Didattiche(ITD), Italien Trinity College (TCD), Irland Università Cá Foscari

Läs mer

OER* i öppna digitala arkiv

OER* i öppna digitala arkiv OER* i öppna digitala arkiv Jessica Lindholm Jan Hylén * Open Educational Resources - öppna lärresurser är digitaliserade material som tillhandahålls fritt och öppet för lärare, studenter och självstuderande

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Open access ett nationellt perspektiv

Open access ett nationellt perspektiv Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

En fallstudie i fallgropar

En fallstudie i fallgropar En fallstudie i fallgropar Om konsten att skapa bättre projekt Jessica Lindholm Kungl. biblioteket 16 juni 2010 Innehåll Bakgrund Externt projekt Internt projekt Erfarenheter om mig OER i öppna arkiv Forskarnavet

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

OpenAccess.se aktuella frågor

OpenAccess.se aktuella frågor OpenAccess.se aktuella frågor Mötesplats OA, 14-15 mars 2012, Norrköping Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se 1 OpenAccess.se nystart 2010 Nystart efter internationell utvärdering

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier når bättre uppfyllelse av kunskapsmålen. Dagens ungdomar lever i en värld där kommunikation och samspel med digital teknik

Läs mer

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar 2007-11-28 JH Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar Närvarande: Lars Björnshauge, Ulf Göranson, Jan Hagerlid (sekr), Gunnar Lager, Kjell Nilsson, Agneta Olsson,

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU 1 STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND (RJ) Fristående stiftelse som stödjer humanistisk

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Om open access och nya publiceringsvägar

Om open access och nya publiceringsvägar Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket Högskolan i Borås Dnr: 815-15 Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson Verksamhetsplan för Biblioteket 2016-2018 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på styrdokumentet Verksamhetsplan 2016-2018

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Open Access till Nobelpristagares nyckelpublikationer

Open Access till Nobelpristagares nyckelpublikationer Open Access till Nobelpristagares nyckelpublikationer - ett pilotprojekt Söka projektbidrag - till vad då? Från idé till projektverklighet! Stockholm, Kungliga biblioteket, 16 juni 2010 Jörgen Eriksson

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering BESLUT 1 2010-06-24 Dnr LS 2010/499 Rektor Handlingsplan för internationalisering 2010-2011 Bakgrund Internationalisering är en av fyra strategier i universitetets Strategiska Plan 2007-2011 för att uppnå

Läs mer

IT-strategi. Sida 1 (6)

IT-strategi. Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2013-05-03 IT-strategi I en förskola och skola i världsklass är modern infrastruktur, hög tillgänglighet och hög digital kompetens självklarheter. Genom att it-verktygen används för lärande,

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Resurser till högre utbildning

Resurser till högre utbildning Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Läs mer

Uppstartmöte för HU2 på Chalmers 16/6 06

Uppstartmöte för HU2 på Chalmers 16/6 06 Uppstartmöte för HU2 på Chalmers 16/6 06 I konkurrens med andra evenemang i Göteborg träffades nätverket HU2 (Högre Utbildning för Hållbar Utveckling) för första gången för att inventera vilka behov och

Läs mer

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet Nu i vår skall ca 120 000 ungdomar i Sverige söka gymnasieutbildning inför hösten. Idag finns det över 1700 olika ingångar att välja

Läs mer

Protokoll ITHU:s årsmöte 2015-04-23

Protokoll ITHU:s årsmöte 2015-04-23 Protokoll ITHU:s årsmöte 2015-04-23 Plats: Närvarande Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm Birgitta Hemmingsson Miun, Anna Gunder UU, Malena Granberg SH, Carl-Johan Löwenhamn KaU, Stefan Rodheim

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) är en resurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Samverkande huvudmän är Fokus vid Regionförbundet i Kalmar län som samordnande huvudman, FoU Sjuhärad Välfärd,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Aktivitetsrapport från Arbetsgruppen för Bibliometri

Aktivitetsrapport från Arbetsgruppen för Bibliometri RAPPORT 1 2007-05-10 Lunds universitets bibliotek Biblioteksdirektionen Håkan Carlsson SUHF Forum för Bibliotekschefer, kansliet Berit Nilsson Biblioteksdirektionen Box 134 221 00 LUND Aktivitetsrapport

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge,

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Institutionen för musik och bild. Verksamhetsplan år

Institutionen för musik och bild. Verksamhetsplan år Institutionen för musik och bild Verksamhetsplan år 2015-2017 I verksamhetsplanen beskrivs de avsikter och prioriteringar som institutionen för musik och bild (MB) kommer att göra under de kommande verksamhetsåren.

Läs mer

Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna

Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Vi valde att göra en visuell

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer