Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv:"

Transkript

1 KTH 8 9 februari 2010 Sammanställning från konferens inom projektet OER i öppna digitala arkiv: Lena Olsson, Stockholms universitet Erik Axdorph, Stockholms universitet Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete

2 Sammanfattning Projektet Open Educational Resources i öppna arkiv bestod av fyra delprojekt; kartläggning, användning & produktion av OER (Delprojekt 1), OER i lärosätenas öppna digitala arkiv (Delprojekt 2), Gränssnitt för arbete med OER (Delprojekt 3), Konferens för spridning av resultat (Delprojekt 4). Syftet med detta dokument är att beskriva det fjärde och sista delprojektet, Konferens för spridning av resultat. Konferensen ägde rum på Kungliga tekniska högskolan 8 9 februari och riktade sig till de som arbetar med öppna lärresurser inom högskolan eller är ledare som kan påverka utveckling och användning av OER. Detta fokus baserades från en av projektets slutsatser som handlade om incitament från ledningen där kartläggningen visat att det behövs fler uttalade policies och riktlinjer kring hur lärosätets verksamhet ska arbeta och förhålla sig till digitala lärresurser. Dag 1 innehöll presentationer från inbjudna gäster och paneldebatter och avslutades med förevisning av praktiska exempel. Dag 2 innehöll flera projektpresentationer och avslutades med ett moment där konferensdeltagarna gavs möjlighet att reflektera och komma med förslag till fortsatt utveckling. Konferensen hade 70 deltagare och kunde följas via Twitter där deltagarna inbjöds att kommentera de pågående presentationerna och diskussionerna. Resultatet från projektets tidigare tre delprojekt presenterades och man lyfte upp praktiska och strategiska frågor för OER utvecklingen i Sverige. Konferensen jämförde även den svenska situationen med utvecklingen i Storbritannien och Norge där Patrick Mc Andrew från Open Learning network och Jens Breivik från Norgesuniversitetet presenterade OER satsningar i sina hemländer. Konferensen arrangerades i samarbete med KB och Nätverket för IT i högre utbildning. Konferensen ledde fram till följande konkreta förslag och slutsatser: Universiteten måste visa att de har en central roll i kunskap och utbildningsförmedling samtidigt som de bör utvidga sitt sätt att se på utbildning. Det finns stora oklarheter om upphovsrätt och nyttjanderätt mellan lärare och lärosäten. Det är viktigt att uppmuntra lärare att sprida sitt material på bred front annars kan den kunskap som de utvecklat och presenterat föråldras och glömmas bort. Med ett större utbud av digitalt material på nätet, kommer studenter kunna välja den föreläsning de anser bäst. Med hjälp av sina sociala nätverk kan de hjälpa varandra att hitta material. De ekonomiska incitamenten för att utveckla OER området är viktiga. Vid Open University ledde deras OER satsning till ökade inkomster. Tillgången till digitalt material kommer bli en allt viktigare ingrediens till marknadsföringen av universiteten. Fler samarbetsprojekt behövs mellan lärare, bibliotek och universitetsledningar. 2

3 DAG 1 MÅNDAG 8 FEBRUARI Välkomsttal Konferensen inleddes med att Peter Gudmundson, rektor vid KTH, och Mia Lindgren, ordförande för ITHU, hälsade välkommen OER En policyfråga för Sverige Anders Flodström, universitetskansler, betonade vikten av OER som en betydelsefull policyfråga för Sverige. Flodström refererade till den senaste Horizon rapporten och menade att dess slutsatser ingick i hans vision om hur framtidens utbildning ser ut. Universiteten måste visa att de har en central roll i kunskap och utbildningsförmedling samtidigt som de bör utvidga sitt sätt att se på utbildning. I Sverige är konkurrensen inom utbildningsområdet relativt begränsad, däremot ser det annorlunda ut utomlands där konkurrensen är större och man tävlar om studenterna i högre utsträckning. Flodström framhöll lärandet som en kommande revolution och att OER kommer vara en viktig beståndsdel i denna utveckling. Läranderevolutionen kommer enligt Flodström genomsyras av tvärvetenskap som även innehåller bl.a. genetik, neurologi, sociologi och här kommer OER vara limmet som håller ihop vetenskapen. Flodström anser att frågan om upphovsrätt är ett viktigt område men att det finns mekanismer som gör att den inte har lika stor betydelse som inom forskningen. Det finns förutsättningar för en relativt god finansiering av området tack vare olika stiftelser som syftar till att bidra till nya informationssamhällen där man kan slippa vissa upphovsrättsliga frågor för att gynna utvecklingen i uländer. OER är en bidragande faktor till utvecklingen av nya verktyg, men det är viktigt att inte se det som en metod i sig utan att betrakta det som en del i forskning och lärande Vad kan OER lära av Open Access rörelsen? Jan Hagerlid, KB och samordnare för OpenAccess.se, resonerade kring möjligheterna om vad OER kan lära av Open Access rörelsen. Hagerlid menade att många forskningsfinansiärer ställer krav på publicering i Open Access, men att frågeställningen om OER är annorlunda: Nackdelar för OER: Oklarheter om upphovsrätt/nyttjanderätt mellan lärare och lärosäten Vissa lärare kan känna sina inkomster som hotade Inget stöd från normer och meritering och inga krav finns på att publicera Det officiella stödet är inte lika tydligt som för OA Saknas enkel infrastruktur och allmänt erkända tjänster Fördelar för OER: Små problem med överlåtelse till förlag Inget etablerat meriteringssystem som bromsar Ingen etablerad ekonomisk modell som bromsar Inga aktiva motståndare Målgruppen är potentiellt mycket stor 3

4 En gemensam fördel för både OER och OA är att öppen och obehindrad tillgång till information alltmer ses som nödvändigt för effektiviteten inom forskning och utbildning. Jans presentation finns att läsa här: Erfarenheter från Storbritannien Patrick McAndrew, OLnet, presenterade erfarenheter från Storbritannien och beskrev olika OER satsningar. McAndrew betonade nyttan av att lägga ut material fritt på Internet och den uppmärksamhet och marknadsföring som detta genererat vid Open University open sharing, global benefits. Bland annat hade satsningen påverkat rekryteringen där man nått ut till nya grupper av studenter och man hade även fått tillfälle att prova nya sätt att arbeta. McAndrew listade flera fördelar med den OER satsning man gjort på Open University: Förstärkning av universitetets rykte Utökad forskning Breddat deltagande Experiment med kurser Katalysator för vidare samarbete Forskningsbas Man uppskattar att 10 % av besökarna till Open Universitys OER webbplats letade efter material att använda i sin egen undervisning medan 90 % besökte platsen för självstudier. Lärarna arbetar oftast i lag och Open University äger upphovsrätten. Det är enligt McAndrew viktigt att uppmuntra lärare att sprida sitt material, hög som låg nivå, på en bred front, annars kan kunskapen glömmas bort och åldras innan andra får en chans att ta del av det. Lärarna känner en stolthet över det material universitetet väljer att lägga upp och detta menar McAndrew är en viktig motivationsfaktor. Andra sätt kan vara att använda sig av nya verktyg och skapa intressanta lärmiljöer, ta del i diskussionsforum, sätta upp kurser mellan studenter allt för att släppa innehållet löst. Patricks presentation finns här: sweden oerexperiences Kaffe OER satsningen i Norge Jens Breivik, Norgesuniversitetet, genomförde en presentation och berättade om erfarenheterna från OER satsningar som gjorts i Norge. Breivik förklarade att OER inte är lika etablerat i Norge som i Sverige och mycket av fokus ligger på filmade föreläsningar och att lägga ut dessa på Internet. Det finns dock många likheter med Sverige och ofta består OER diskussionerna om copyright och upphovsrättsliga frågor. Norska studenter använder IT mycket i sina studier för att producera studentarbeten och repetera inspelade föreläsningar. Enligt en undersökning är de allra vanligaste användningsområdena för studenterna textbehandling, sökmotorer, upplagda föreläsningar, LMS och e post. Det pågår flera intressanta initiativ och projekt i Norge. Oslo universitet driver tillsammans med högskolan i Lillehammer ett projekt där man fokuserar på att utveckla produktionslinjer och handböcker anpassade för podcast. Norges tekniska naturvetenskapliga universitet i Trondheim och universitetet i Stavanger har båda lagt ut material på itunesu vilket har fungerat som bra 4

5 marknadsföring för universiteten och rekryteringen av distansstudenter. Ett annat initiativ är NDLA, nationell digital lärandearena, digitala läromedel för gymnasiet. NDLA är finansierat av länsstyrelsen och har skapat mycket debatt i Norge där kritikerna ser detta som ett sätt att skära ned på traditionella läroböcker. Man är även kritisk till de läromedel som erbjuds. Jens presentation finns här: satsinger i norge stockholm jens breivik Framtiden för OER i Sverige policy och praktik För att vidare belysa ämnet ur ett ledningsperspektiv anordnades en paneldebatt med inbjudna gäster. Nedan presenteras ett urval av de frågor som diskuterades under paneldebatten. Alastair Creelman från Linnéuniversitetet, var moderator för panelen som bestod av: Agneta Stark, rektor, Högskolan i Dalarna Tomas Lundén, bibliotekschef, Högskolan i Skövde Björn Lundgren, lärarutbildningen, Malmö högskola Torsten Fransson, professor i kraft och värmeteknik, Kungliga Tekniska Högskolan Högskolan i Dalarna går snart in i itunesu men varför har vi i Sverige för övrigt inte kommit längre med OER? Agneta Stark menade att man behöver ställa sig ett antal relevanta frågor om vad man som lärosäte vill åstadkomma. Vad är värdet och tillgängligheten? Ska vi satsa på detta som en del i vår marknadsföring och för att rekrytera nya studenter? Handlar det om att uppnå kunskap i nya former med hjälp av teknikutvecklingen? Högskolan i Dalarna har ungefär studenter och många studerar på distans. Här finns potential och stora möjligheter men vad är det vi vill göra? Björn Lundgren från Malmö högskola anser att utvecklingen beror på vilken inriktning man har. Det handlar om en större medvetenhet och att man bör se problemet ur ett vidare perspektiv. Bland annat sker mycket av utvecklingen på Internet genom sociala webben och andra faktorer som inte har med utbildning att göra och även i dessa sammanhang finns mycket material att hämta och saker att lära sig. Många lärare använder inte OER på grund av att de upplever en avsaknad av incitament. Många är lärare för att man uppskattar talets makt och att stå i centrum, hur får vi alla att lyfta? Stark menar att många lärare är entertainers som gillar energin de får tillbaka. Hur påverkas detta? Det blir en annan lärarform när man har 10 studenter i salen och 70 stycken på webben och genom denna form kommer andra lärare och studenter till sin rätt. Matematikundervisningen är ett problem på många platser i världen. Nu menar studenterna att de för första gången kan stoppa läraren mitt i en mening och reflektera, repetera och kanske söka upp problemet via en annan lärare för att sedan återvända till föreläsningen med en annan känsla. Då händer det saker. Studenter växer upp idag kommer arbeta på ett helt annat sätt än vad vi gjort menar Torsten Fransson. De kommer ha helt annorlunda social kompetens och sociala kontakter än vad vi har i dagsläget och kanske ha ett lärosäte som bas men leta upp de bästa föreläsningarna som finns tillgängliga via Internet. 5

6 Fråga från publiken, vad kommer hända i framtiden och vad kommer utvecklingen handla om, marknadsföring och folkbildning? Stark tror att det som kommer att finnas är hjälpen när man kör fast, perspektivet förändras. Hon tror att lärosäten kommer kunna erbjuda mötet mellan människor som annars inte kommunicerar via Internet och att detta mervärde kommer vara betydelsefullt. Björn Lundgren menar att det kommer innebära en del organisatoriska förändringar. Man är ganska bunden till kurssystem och detta kommer uppluckras vilket kommer ställa högre krav på lärare och administrativ personal. Tomas Lundén påpekar att dagens internetanvändare delar med sig i hög utsträckning och detta kommer senare att påverka hur utbildningen ser ut när dagens studenter växer upp och arbetar som framtidens lärare. Hur man får alla att lyfta behöver inte innebära ett problem enligt detta perspektiv, då många kommer lyfta sig själva på ett naturligt sätt menar Lundén. Stark menar att ett område där detta skär sig rör frågan om plagiat. Hur unik behöver man vara och hur gör man om man har delat med sig av resurser där vi sen ska examinera? Är det då individen, gruppen eller kunskapen som ska examineras? Erfarenheterna från England och Norge visade att ledningens styrning varit avgörande för utvecklingen, kan vi hitta motsvarande verktyg i Sverige? Fransson konstaterar att det är väldigt dyrt att utveckla interaktiva verktyg för studenterna. Om vi ska lyckas måste det finnas en förankrad finansiering av arbetet så att lärarna känner att de får betalt för sina insatser. Ett sätt vore om exempelvis KK stiftelsen gjorde insatser och samlade lärare som vill arbeta tillsammans och utveckla verktyg menar Fransson. Flera i panelen instämmer att de ekonomiska incitamenten är viktiga samtidigt som det betyder att ledningen behöver erkänna att detta är något de vill ha. Jan Hagerlid från KB, berättar att man gett stöd till exempelvis e publiceringen för högskolan under ett antal år, och man kommer fortsätta att stödja utvecklingen. Frågan om vem som verkligen äger den skapade resursen, och hur den får nyttjas, är en nyckelfråga och något som diskussioner ofta handlar om. Ett problem inträffar om en lärare som skapat en resurs flyttar och hur materialet då ska få användas. Här menar Hagerlid att det finns ett intresse både för läraren och lärosätet att fortsätta vidareutveckla materialet eftersom lärosätet har investerat i lärarens lön. Utredningar från NSHU har visat att bristen av enhetlig struktur varit påtaglig då många lärosäten använder sig av olika system och avtal. Om SUHF skulle kunna underlätta utvecklingen på detta område och försöka komma fram till mer enhetligt perspektiv. Och dessa avtal skulle sedan kunna vara förmånliga för båda läraren och lärosätet, det behöver inte vara antingen eller. Stark menar att man från SUHF:s håll har framfört frågeställningar till forskningsfinansiärerna som handlat om vad forskningsresultaten konkret bidrar med till undervisningen. På detta sätt blir det en poäng för forskaren att involveras i undervisningen. Stark anser även att det borde vara meriterande att undervisa i flera olika former. En Twitterfråga: Vi kan inte separera satsningen på OER från vår syn på lärande, kan denna problematik bromsa utvecklingen? Fransson anser inte att det behöver vara någon skillnad på en traditionell lärobok som man tar betalt för och en föreläsning som man lägger ut gratis på nätet utan det handlar om hur läraren vill dela med sig av sin undervisning. Stark instämmer och menar att det inte är konstigare än att man kan låna böcker från ett bibliotek utan kostnad. Samtidigt så är det ett problem vid inspelning av föreläsningar då vissa av studenterna kan ha skyddad identitet. Detta är ett av problemen men vi ska 6

7 samtidigt inte fastna där utan framförallt se till möjligheterna med OER, menar Stark. Lunden anknyter till resonemanget men efterlyser även ett behov av att detta behöver medvetandegöras för lärarna eftersom många lärare helt enkelt inte vet om vad som finns på webben och vad man får använda. Informationsspridning från bibliotek och motsvarande institut skulle behövas. Internet innehåller en mängd resurser och databaser från olika lärosäten, hur ska man hitta allt material? Stark framhåller att det finns väldigt mycket engagerade, passionerade och kompetenta lärare och forskare ute på lärosätena och att det även finns utrymme för fantasi och nya kreativa lösningar. Man kan drivas av sitt engagemang, ego, lön eller andra faktorer och detta gör att de nappar på olika saker och inriktningar som kan leda till innovativa initiativ och ämnesöverskridande samarbeten. Det handlar inte enbart om att tillhandahålla dem en stor teknisk apparat, utan att ställa frågor utefter deras egna behov. Lärarnas idéer bör vara drivkraften för fortsatt utveckling! Samtidigt är det givetvis konkurrens mellan olika lärosäten och detta är en realitet. När det rör kvaliteten i utbildning så gäller det att hålla sitt eget lärosäte så högt så att man attraherar studenter. Fransson frågar sig hur de individuella lärosätena kommer att positionera sig i framtiden. EU driver flera program som syftar till samarbeten mellan lärosäten och ministerråder har liknande initiativ så det finns ett tryck uppifrån att vi ska arbeta tillsammans över dessa universitetsgränser. Hur ska vi plocka fram de bästa lärarna på våra universitet och samtidigt hålla våra egna ämnen uppe? Fransson tror även att framtidens studenter kommer att välja individuella kurser från individuella universitet och att det kan leda till problem om var studenten tar examen. Lundgren tror att mycket av detta kan vara ickefrågor och att mycket av detta är självklarheter för dagens studenter. Ett exempel hämtas från en distanskurs som hållits genom ett MLS system men där man märkt att det mesta av kursaktiviteten skedde genom Facebook eftersom det var det mest naturliga för studenterna. Detta måste vi se som en väckarklocka för att se hur vi kan bejaka dessa behov och hur vi kan berika undervisningen enligt dessa förutsättningar. Hagerlid avslutar diskussionen och lyfter fram betydelsen av en bra infrastruktur, ingen resa behöver ett givet mål men det blir mycket lättare att ta sig fram om vägarna är bättre. Samtidigt behöver vi bli bättre på att sprida information om vad som finns Utställning med goda exempel: vad händer på OER fronten idag? Konferensdeltagare gavs möjlighet att presentera pågående projekt via uppställda anslagstavlor och bord i en utställningslokal och flera intressanta presentationer av nationella och internationella projekt genomfördes: Projekt för att konstruera lärobjekt (Blekinge tekniska högskola) KB projekt (Högskolan i Borås, Anita Eklöf) ITHU:s KB projekt (Alastair Creelman, Linnéuniversitetet) Share.TEC, internationellt EU projekt inom lärarutbildning (Erik Axdorph & Lena Olsson, Stockholms universitet) Exempel på internationellt samarbete kring OER (Umeå universitet) UR Samtiden 7

8 DAG 2 TISDAG 9 FEBRUARI OER i öppna digitala arkiv Projektpresentation av Hanna Jonsson från Metamatrix och Erik Axdorph från Stockholms universitet. Projektet OER i öppna arkiv pågick mellan mars 2008 april Delprojekt 1 bestod av en kartläggning över fem svenska lärosäten; Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Kartläggningen visade att begreppen OER och digitala lärresurser fortfarande är nytt för många, men att företeelsen används av över hälften av respondenterna. Upphovsrättsliga frågor, stöd och incitament för användning och utveckling av digitalt undervisningsmaterial nyttokostnadskalkyler är områden där det behövs mer information och bra exempel på hur arbetet kan läggas upp. Det andra delprojektet syftade till att undersöka om strukturen i de befintliga arkiven kunde återanvändas och för att ta reda på detta gjorde man ett inmatnings och systemtest på DIVA och DSpace. Man upptäckte att en nackdel var att dagens öppna arkiv är publikationsinriktade och att OER ställer andra slags krav. En fördel var däremot att de öppna arkiven erbjuder lärosätena en samlad överblick och marknadsföring av sin intellektuella output. Det tredje delprojektet fortsatte att undersöka målgruppens behov och situation och man tog fram en skiss på ett gränssnitt för OER. Tanken är att detta kan användas som en del i ett beslutsunderlag för lärosäten som vill fortsätta att utveckla sin verksamhet kring öppna digitala lärresurser. Skissen baserades på arbetet från kartläggningen och genom att ta fram två personas kunde projektgruppen arbeta utifrån en tydlig behovsbild hos målgruppen. Erik och Hannas presentation finns här: av oerprojekt under oer konferens EU projektet Share.TEC Erik Axdorph från Stockholms universitet presenterade EU projektet Share.TEC. som pågår mellan Målet är att skapa en digital miljö som gynnar tillgång, anskaffning och återanvändning av resurser för lärarutbildningen inom Europa. Medverkande partners inom Share.TEC är lärosäten från Italien, Irland, Sverige, Bulgarien, Holland och Spanien samt ett förlag från Italien. De tänkta användarna av detta system är såväl lärarutbildare, lärare engagerade i självinstruerande och flexibelt lärande, producenter av digitala resurser och läromedelsförlag. Systemet som skapas av Share.TEC kommer att vara en utbyggbar och aggregerad resursbank som ger tillgång såväl till de olika partnernas databas innehåll som andra databanker med material för lärarutbildning. För mer information om Share.TEC projektet, besök tec.eu. Eriks presentation av projektet Share.TEC finns här: under oer konferens 8

9 10.00 Pedagogiskt café: Kaffe med goda exempel Konferensdeltagarna samlades i utställningslokalen och Hanna Jonsson från Metamatrix ledde diskussionen. Man reflekterade över genomförda presentationer och resonerade kring strategiska frågor om OER och digitala lärresursers utveckling i Sverige Nästa steg vad måste hända nu? Jan Hylén från Metamatrix modererade en diskussion runt framtiden och kommande steg. Alla inbjöds att delta via Twitter och anslagstavlor. Som nämndes under paneldiskussionen är många överens om att OER handlar om en rörelse som måste komma underifrån från användarna för att användningen ska få ett ordentligt fäste. Samtidigt är det en policyfråga. Ansvariga måste vara medvetna och ha kunskap om frågan och i vilken riktning man vill arbeta, först då kan hållbara policies utvecklas. Vi bör även reflektera över det verkliga problemet med finansieringen av OER. Patrick Mc Andrew från Open University berättade att man inte gjorde OER satsningen för att tjäna pengar, men tack vare satsningen har man tjänat pengar. En lösning kan vara om flera universitet går ihop och producerar resurser tillsammans. Det påpekas även att man inte bör sträva efter att producera proffsiga saker utan att tröskeln ska få vara låg om en resurs brister i kvalitet kan den vara rik på personlighet och detta kan vara mycket värt. Det är viktigt att inte fastna i små problem och detaljfrågor använd det som finns så stimuleras vidare produktion. Man efterlyser samarbetsprojekt mellan bibliotek, lärare och ledning för att ta fram och sprida goda exempel. Kanske är det en bra väg att utveckla mer sofistikerade LMS system? Lärare är ofta inte experter på att på att producera läromedel, däremot på sitt område. Kan de få hjälp med detta genom ett närmare samarbete med konsulter och förlag? Flera av deltagarna menar att mycket av problematiken beror på samordning och avtal, snarare än upphovsrätt och ekonomi. Kan SUHF utveckla dessa tankar och skapa en konkret plan? Jens Breivik från Norgesuniversitetet ser flera likheter med situationen i Norge där man diskuterar samma saker som för 10 år sedan. Det finns mycket material men det används av relativt få vi måste ta tag i detta och finna lösningar! Hur ska vi utveckla policies? Uppifrån eller nerifrån spelar mindre roll, det bästa vore om man kunde finna en väg på mitten som stimulerar båda sidor samtidigt. Alla lärare är heller inte lika engagerade och det är viktigt att inte glömma det. Jens tycker även det är viktigt med kvalitetssäkring eftersom det är mycket vanligt med sökningar via Google och det är viktigt att det finns mekanismer som fungerar för detta. Tydligt är att vi behöver sträva efter en kombination av top down och bottom up perspektiv och kanske har denna konferens varit en liten del i utvecklingen mot att ta rätt steg framåt, avslutar Hylén. Policy igår praktik idag! 9

10 UR Samtiden fanns på plats och bevakade konferensen. Inspelningen sändes i Kunskapskanalen 22 mars 2010 och videoklipp finns att se via UR Play: 10

En fallstudie i fallgropar

En fallstudie i fallgropar En fallstudie i fallgropar Om konsten att skapa bättre projekt Jessica Lindholm Kungl. biblioteket 16 juni 2010 Innehåll Bakgrund Externt projekt Internt projekt Erfarenheter om mig OER i öppna arkiv Forskarnavet

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar 2007-11-28 JH Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar Närvarande: Lars Björnshauge, Ulf Göranson, Jan Hagerlid (sekr), Gunnar Lager, Kjell Nilsson, Agneta Olsson,

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument Stefan Andersson Uppsala universitetsbibliotek, Enheten för digital publicering http://publications.uu.se SVEP Svenska högskolans elektroniska publicering Projektet syftar till att främja en mer samordnad

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor

Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 25 september 2013 Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor Vad menar vi med öppen utbildning? Öppen utbildning handlar om att föra in den digitala revolutionen

Läs mer

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation med särskild hänsyn till Resource Description and Access (RDA) 19 maj 2014 1.Inledning Arbetsgruppen för resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) har

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Handledning Sherpa/RoMEO

Handledning Sherpa/RoMEO Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN inbjudan till konferens i Göteborg den 15-16 oktober 2012 EXPERTER Kungliga Tekniska Högskolan Hans Lind Föreningen Sveriges Kommunalekonomer Ola Eriksson PRAKTIKFALL FRÅN Sänk dina kostnader med bättre

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

I-Forum 1 2015-02-26

I-Forum 1 2015-02-26 I-Forum 1 2015-02-26 Sammanställning Ledord för dagen Visionärt Personligt Öppenhet Diskussionsfrågor 1. Hur ska sektionen skapa medlemsnytta? Vad vill du att sektionen ska göra? Hur ska vi spendera/investera

Läs mer

Alastair Creelman (Linnéuniversitet, Universitetspedagogiska enhet) i samarbete med projektgruppen

Alastair Creelman (Linnéuniversitet, Universitetspedagogiska enhet) i samarbete med projektgruppen OER en resurs för lärande Slutrapport Alastair Creelman (Linnéuniversitet, Universitetspedagogiska enhet) i samarbete med projektgruppen Maj 2011 Projektrapport till Kungliga biblioteket, Programmet för

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Redovisning av genomförda projekt mellan Göteborgs och Lunds universitet Stimulansmedel för ökad samverkan

Redovisning av genomförda projekt mellan Göteborgs och Lunds universitet Stimulansmedel för ökad samverkan Universitetsledningens kansli Anders Granberg 031/ 786 1038 PROJEKTREDOVISNING 1 / 6 2011-03-28 dnr B9 4220/09 Rektor Redovisning av genomförda projekt mellan Göteborgs och Lunds universitet Stimulansmedel

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 PRAKTIKFALL FRÅN Microsoft Anne-Marie Andric Google Jeanette Duvebrant Byråchef Är du med och slåss om stjärnorna? Mc Donalds Lotta Björk Sweco

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Professionshögskolornas internationella årskonferens 2015, Aalborg Gudrun Paulsdottir, internationell strateg IE&D Solutions, fd president, EAIE De

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Uppdateramera. Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB. 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se

Uppdateramera. Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB. 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se Uppdateramera Tio tips för en bättre webbplats. PRODUKTIONSBYRÅ AB 1 Krokedil Produktionsbyrå AB www.krokedil.se Välkommen Här har vi samlat tio grundläggande tips som hjälper dig att skapa en effektivare,

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer