Klimatneutral konferens. Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB

Transkript

1 Klimatneutral konferens Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB

2 Förord Denna rapport är framtagen av Ekobalans Fenix AB på uppdrag av Sunnerbo skogar AB. I rapporten beskrivs konferens- och skogsbruksverksamheterna. Kalkyler över klimatpåverkan och möjligheter till klimatkompensation presenteras och diskuteras. Arbetet är tänkt att ligga som grund för ett fortsatt arbete för att minimera negativ klimatpåverkan i verksamheten. Lund 15 september 2011 Gunnar Thelin 2

3 Bakgrund Sunnerbo skogar AB består av Hjortseryd konferens och tre skogsfastigheter, Sunnerbo i Hjortseryd- Vrå- området och Erikstad norr om Vittaryd i Ljungby kommun, samt Ekegården utanför Våxtorp i Laholms kommun. Konferensverksamheten finns i Hjortseryd som beskrivs som Skandinaviens sydligaste vildmark. Här erbjuds dags- och dygnskonferenser och aktiviteter som fiske och jakt, svampplockning, turridning, älgsafari, samt privata specialarrangemang. En uttalad målsättning är att minimera den negativa klimatpåverkan i konferensverksamheten och att bruka skogen så att de positiva klimateffekterna stärks och de negativa begränsas, samtidigt som övriga miljö- och naturvärden som frisk luft, rent vatten, biologisk mångfald och rekreations- möjligheter kan upprätthållas och förstärkas. Syftena med föreliggande rapport har varit att undersöka klimatpåverkan i konferensverksamhet och skogsbruk och möjligheter till klimatkompenserande åtgärder, samt att föreslå åtgärder för att minska klimatpåverkan. Erikstad* *Hjortseryd Ekegården* Figur 1. Karta över sydvästra Sverige med skogsfastigheterna markerade. 3

4 Konferensverksamheten Möteslokaler och boende finns på fyra platser i området Hjortseryd- Vrå. Huvudanläggningen Kyrkbacken ligger vid Hjortserydssjön. Det är ett helt nybyggt gårdskomplex bestående av tre hus; huvudbyggnad med möteslokaler och restaurangkök, en flygel med boende, bastu, vinkällare och träningslokal, samt en privat flygel. I Ljushult knappt två kilometer nordost om Kyrkbacken ligger Södergården och Fållen, två äldre lantbruksgårdar omrenoverade till konferensboende. Södergården ligger precis intill ett större hjorthägn. Fållen ligger inne i hjorthägnet. På Södergården finns den nybyggda Jaktstugan som är samlingslokal vid jakt och fiske alternativt lokal för konferenser på upp till 35 personer. I Södergårdens äldre ekonomibyggnad finns ett nybyggt, fullt utrustat och godkänt slakteri. Här slaktas älg och annat vilt, varav mycket levereras till konferensverksamheten: 97 % av det kött som serveras är från egen skog och hägn. I husbeståndet ingår också torpet Rydala, 1,5 km nordväst om Kyrbacken och Jägarhyddan norr om riksväg 25, 5 km nordväst om Kyrkebacken. Rydalatorpet, som är utan el, och Jägarhyddan, med tre lägenheter, används delvis i konferensverksamheten, men hyrs också ut som semesterboende. I Hjortseryds marknadsföring ( framhävs särskilt de stora naturvärden som finns i området, möjligheten till naturupplevelser som del av konferens och boende, samt närproducerad, årstidsanpassad mat. Jägarhyddan Rydala Fållen Kyrkbacken Figur 2. Karta över Hjortseryd- Vrå- området. 4

5 Skogen De tre skogsfastigheterna täcker in en stor del av variationen i sydvästra Sveriges skogslandskap. Ekegården, längst söderut, har bördiga marker och ett betydligt mer maritimt klimat än Sunnerbo och Erikstad. Sunnerbo- fastigheten ligger i ett område med stor andel myrmark. Skogsmarkerna är fattiga, till stor del på grund av historiken med ljunghed fram till tidigt tal i hela området. Erikstad till slut har betydligt bördigare marker än Sunnerbo, över medel för västra Småland. Den höga boniteten på Ekegården och Erikstad beror till stor del på ett gynnsamt klimat med högre nederbörd än längre österut. Marktexturen är övervägande sandig- moig morän på en berggrund av granit eller gnejs, vilket innebär en fattig mineralogi. I Hjortseryd finns både morän med varierande finjordsinslag och grova sedimentmarker. Tabell 1. Beskrivning av skogsfastigheterna. Arealer är angivna i ha och gäller produktiv skogsmark för trädslagen. Arealen myr är 45 ha på Ekegården, 508 ha på Sunnerbo och 85 ha på Erikstad. Bonitet är markens bedömda realiserade produktionsförmåga i m 3 sk/ha, år. Siffrorna för gran är säkrare än för tall och löv. Totalt Gran Tall Löv Areal Bonitet Areal Bonitet Areal Bonitet Areal Bonitet Ekegården 437 8,2 240 (67) 9,8 69 (16) 5 74 (17) 5 Sunnerbo ,2 542 (54) 8,4 384 (39) 5 70 (7) 5 Erikstad 764 9,3 564 (85) 10,1 33 (5) 5 66 (10) 5 Arealer, virkesvolymer m.m. sammanfattas i tabell 1. Gran är det dominerande trädslaget och andelen ökar när tidigare tallmarker ersätts med gran. På Sunnerbo är andelen tall hög jämfört med sydvästra Sverige i övrigt p g a de fattigare markerna. Dikad torvmark utgör ca 20 % av den produktiva skogsmarksarealen på Sunnerbo, men bara ca 5 % på Ekegården och Erikstad. Andelen löv är låg på Sunnerbo och består till största delen av björk på dikad torvmark. På Ekegården och Erikstad finns mer löv, inklusive ca 35 resp. 40 ha ädellöv (ek och bok). Erikstad- och Sunnerbo- fastigheterna drabbades båda hårt av Gudrunstormen, vilket resulterat i hög andel föryngringsareal. Ekegården däremot drabbades inte alls i samma omfattning och domineras idag av granbestånd i årsåldern. Skogen har fram till för ca tio år sedan skötts på konventionellt sätt i sin helhet. Men nya mer okonventionella skötselmetoder används nu på delar av arealen, särskilt på föryngringsytor som uppstått efter Gudrun- stormen på Sunnerbo. Här har i hägn etablerats 10 ha förädlad björk (Ekebo), 2 ha poppel och 14 ha hybridasp. Ytterligare sådana satsningar är planerade, men omfattningen är beroende av likviditeten i skogsbruksverksamheten eftersom föryngring med löv inkl hägn innebär betydligt högre etableringskostnader än konventionell granföryngring. Likaså planeras återförings- och gödslingsåtgärder av olika typ i syfte att kompensera för näringsförluster vid skörd och sålunda upprätthålla tidigare tillväxtnivåer, men också för att ytterligare höja tillväxten. Fastigheterna ligger i den del av landet som har det högsta kvävenedfallet. Sannolikt är fosfortillgången idag en minst lika 5

6 tillväxtbegränsande faktor som kvävetillgången i stora delar av sydvästra Sverige (Thelin 2006). Kvävetillgången är särskilt hög på Ekegården där kvävenedfallet är störst och det är troligt att fosfor begränsar tillväxten så att tillväxtpotentialen inte kan utnyttjas fullt ut. På Erikstad är kvävetillgången lägre, men hög för området. På Sunnerbo har markerna visat sig hålla förvånansvärt lite kväve (Thelin 2008) med tanke på kvävenedfallet de senaste 50 åren. Sannolikt beror det på den stora bortförsel av näring ur systemen under talen som skapade de utbredda ljunghedarna i västra Kronobergs län och Halland. Klimatpåverkan och kolinbindning i skog Vetenskapsmän världen över är idag i stort sett eniga om att global uppvärmning är det enskilt största hotet mot mänsklighetens fortlevnad och utveckling (IPCC 2010). Mekanismerna bakom uppvärmningen är kända. Den viktigaste orsaken är den kraftigt ökade förbränning av fossila bränslen - kol, olja och naturgas från talets slut och framåt. Det har lett till en kraftig ökning av halten av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, vilket är starkt kopplat till global temperatur. Bevisen för förekomsten av en temperaturökning, som skiljer sig från normala fluktuationer, är idag ovedersägliga. Av den förstärkta växthuseffekten står koldioxid för 70 %, metan för 20 % och lustgas och fluorföreningar för 5 % vardera. Koldioxidutsläppen är enklast att påverka, främst genom hur vi ordnar transporter, uppvärmning och el. Metanutsläppens storlek beror delvis på utsläpp från nötkreatur. Att välja bort nötkött till förmån för annat kött ger en positiv klimateffekt, men den är liten jämfört med att låta bilen stå, eller att välja bra miljöval- el framför standard- el. 6

7 Det krävs kraftiga åtgärder inom de närmaste åren för att bromsa klimatförändringarna till nivåer där ekosystemfunktioner som är centrala för samhället med god säkerhet kan upprätthållas. De närmaste decennierna är avgörande eftersom risken är stor att när klimatpåverkan passerar en viss gräns så blir feedbacks i systemet så kraftiga att systemet tippar över mot än snabbare förändring som inte längre är möjlig att bromsa och begränsa skadeverkningarna av. För att nå målet om maximalt två graders global uppvärmning måste både nettotillförseln av växthusgaser till atmosfären minska och upptaget av CO 2 i vegetation öka. Minskad tillförsel åstadkoms lättast genom att sänka energiförbrukningen och ersätta fossil energi med andra energikällor som sol, vind, vågkraft, m fl. Hittills har ekonomisk tillväxt lett till ökade utsläpp men på senare tid har trendbrott uppmärksammats, t ex i Sverige, där nettotillförseln av CO 2 har sjunkit samtidigt som ekonomin har vuxit. Ekonomisk utveckling kräver alltså inte större klimatpåverkan. En stor del av den sänkta klimatpåverkan i Sverige beror på den kraftiga utbyggnaden av biobränsleeldade kraftvärmeverk och skogsindustrier. När biobränsle ersätter fossilt kol sker en klimatvinst genom att inget nytt kol tillförs atmosfären som när fossilt kol används. Effekten är tydligast på lite längre sikt, men kortsiktigt finns effekter genom kollagring i timmer vid husbyggen m m och genom att hyggesrester grot eldas upp och ger energi istället för att brytas ned på hyggena. Det ger lägre CO 2 - tillförsel när groten ersätter fossilt kol. Skogen är normalt sett en kolsänka, d v s mer kol binds in än vad som släpps ut. Det sker alltså en långsam uppbyggnad av kol i systemet. Detta är hållbart på geologisk sikt: Skogsekosystemen kan hålla betydligt mer kol än vad de gör idag utan att bli mättade. I naturliga system utan mänsklig påverkan återförs mycket kol förr eller senare till atmosfären genom skogsbränder. Hur stor kolsänkan är i skog beror på hur mycket som binds in i förhållande till utsläppen och högre tillväxt innebär nästan alltid en större sänka. När skog åldras sjunker tillväxten och därmed även kolinbindningen tills ett steady- state uppnås där kolinbindning och utsläpp är nästan lika stora. Gamla naturskogar är alltså inte effektiva ur klimatsynpunkt, även om de naturligtvis har mycket stora andra naturvärden som det är viktigt att skydda. Om man vill förbättra skogens kolinbindande förmåga måste man permanent öka tillväxten och/eller byta till trädslag som allokerar kol så att en 7

8 större andel förläggs i svårnedbrytbar form, t ex via djupgående rotsystem. Åtgärder som ökar kolinbindningen på års sikt är särskilt viktiga. De första åtgärderna bör vara att försöka utnyttja den naturliga tillväxtpotentialen med befintligt skötselsystem. Det kan göras genom 1. Förtätning, 2. Skogsvård och 3. Kompensation. En tätare skog binder mer kol än en glesare på samma mark. Det gäller över både tid och rum. Att åtgärda luckor i skogen ger effektiv klimateffekt. På frostlänta marker som på Sunnerbo är det lättare sagt än gjort. Här kanske återväxten måste säkras i rotationen före för att undvika frosthål. Skogsvård genom röjning minskar visserligen den totala biomassan per ytenhet, men det är den effektivt skördbara biomassan som är intressant ur såväl ekonomisk som klimatmässig synpunkt. Energiinsatsen vid gallring av täta oröjda ungskogar blir lätt större än energiinnehållet i den vid utebliven röjning kvarlämnade biomassan fördelade på många små stammar. Det ger ett sämre klimatnetto än röjning +energieffektiv gallring. Slutligen så måste näringsförluster kompenseras för att tillväxten ska kunna upprätthållas vid de biomassauttagsnivåer som vi har idag. Grot- uttag utan näringskompensation sänker produktionen i nästa generation med ca 5 %. Det finns flera andra sätt att öka kolinbindningen de kan sammanfattas i två linjer 1. Byte av trädslag eller trädslagsblandning och 2. Förbättrad näringstillgång. Beräkningar av effekter av några sådana åtgärder följer i avsnittet resultat. Klimatkompensation Medelsvensson ger upphov till ca 10 ton CO 2 per år. Det mesta härrör från transporter med bil och flyg drivna av fossila bränslen och el- energi producerad genom fossil förbränning. Det är svårt för den enskilde att minska sin klimatpåverkan ned till den långsiktigt hållbara nivån på 0,7-1,5 ton CO 2 per år, särskilt eftersom den enskildes andel i offentlig konsumtion uppgår till ca 2 ton CO 2 per år. Ett sätt att ändå minska sin klimatpåverkan är klimatkompensation. Det innebär att man betalar någon för att de minskar sina utsläpp av fossilt kol eller utför åtgärder som ökar inbindningen av kol. Det finns ännu inga allmänt accepterade, utbyggda och heltäckande certifieringssystem för frivillig kompensation av växthusgasutsläpp. Marknaden är inte transparent och det finns oseriösa aktörer. Det finns dock några grundläggande kriterier kring vilka det finns konsensus och de säger att reduktionsenheter ska vara additionella, verifierade, registrerade och övervakade för att kvalificera som seriös klimatkompensation. Additionell innebär att åtgärden som är positiv ur klimatsynpunkt kommer till just för att medel från klimatkompensation tillförs och inte hade utförts annars. Verifierad innebär att det ska finnas vetenskapligt bevisat empiriskt stöd för att åtgärden ger efterfrågad effekt. Registrerad innebär att åtgärden dokumenteras hos en tredje part och kan tillgängliggöras publikt. Övervakad innebär att en tredje part kontrollerar vederhäftigheten i klimatkompensationen i likhet med ekonomisk revision. Inom FN och EU finns olika system för klimatkompensation som CER- Certified Emissions reductions från s k CDM- projekt (Clean development Mechanism) och ERU Emissions reductions units från JI- projekt (Joint implementation). Till detta kommer utsläppsrätter som kan handlas inom EUs utsläppshandelssystem. CDM- projekt utförs genom att länder som har åtaganden om utsläppsbegränsning investerar i projekt i länder som inte har sådana åtaganden. Det administreras oftast av CDM- auktoriserade företag. Projektet ska innehålla både nettominskning av 8

9 växthusgasutsläpp och bidra till hållbar utveckling. JI är mer att lika vid handel med utsläppsrätter mellan länder, men det gäller konkreta projekt i specifika anläggningar. Utöver denna reglerade marknad finns s k VER Voluntary eller Verified Emissions Reductions. Det finns handel ssystem för VER med mäklare, men i princip kan vem som helst sälja VER till den som vill köpa. För att säkerställa att det verkligen sker klimatkompensation ska kriterierna ovan vara uppfyllda och det får inte råda oklarhet angående äganderätten av utsläppsreduktionen. I Sverige har Sveaskog, LKAB och revisionsföretaget PWC påbörjat ett klimatkompensationsprojekt som faller utanför CDM, JI och utsläppshandel. Sveaskog utför klimatkompenserande åtgärder med medel från LKAB. PWC granskar processen. Detta upplägg kan i princip kopieras av vilken konstellation levarantör av utsläppsreduktion kompensationskund - granskare som helst. Trovärdigheten beror av projektets och deltagande aktörers transparens, men det är i slutändan alltid kunden som har att bedöma trovärdigheten. Beräkningar Konferensverksamheten För att beräkna den ungefärliga klimatpåverkan av konferensverksamheten användes det av IVL framtagna verktyget Klimatkontot ( Klimatpåverkan beräknades för 500 personnätter i dygnskonferens, 250 personer på dagskonferens och 1500 personstugnätter. Beräkningar gjordes för två alternativ, dels Hjortseryd som gäller hur verksamhet bedrivs idag och dels standard som är en bedömd medelklimatpåverkan för en verksamhet liknande Hjortseryd men utan utförda klimatåtgärder. Följande antaganden gjordes: Tre heltidsarbetande finns varav två kör bil 200 mil/år i tjänsten inkl pendling till jobbet med en etanolbil och en mellanstor dieselbil och den tredje kör 1000 mil/år med en mellanstor dieselbil. I standardalternativet kör samtliga 1000 mil/år. Byggnaderna är uppvärmda året runt (utom Rydala) med berg- och jordvärme som drivs av bra miljöval- el i Hjortseryd och standard- el i standard. De anställda äter ett mål mat på arbetsplatsen 100 dagar/år. Kött kommer uteslutande från vilt på Hjortseryd och fisk inköps lokalt vid Bolmen. I standard används en normal matsedel. Kolhydrater, frukt och grönt och övrig mat hanteras lika i båda fallen. Endast konferensdeltagares klimatpåverkan på plats tas med. Transport till Hjortseryd ingår inte. Stuggästernas klimatpåverkan vid sidan om el och uppvärmning ingår inte i kalkylen. Källsortering görs fullt ut i Hjortserydsalternativet, men inte lika komplett i Standard. Endast drift, inte byggnation av anläggningarna ingår. Vid sidan om kalkylen gjordes en bedömning av klimatpåverkan för besökares transport till platsen. 9

10 En mer exakt kalkyl av klimatpåverkan kan göras genom att identifiera och beräkna effekten samtliga enskilda potentiellt klimatpåverkande åtgärder som utförs i verksamheten. Det är dock mycket tidsödande och har inte rymts inom uppdraget. Skogen Först beräknades kolinbindning vid aktuell tillväxt och skötsel med hjälp av aktuella skogsbruksplaner och riktlinjer från IPCC (2006). Därefter beräknades effekt på kolinbindning i fem olika åtgärder som kan ge ökad kolinbindning: 1. Askåterföring i gallringsskog utöver kompensation i hyggesfas 2. Askspridning med höga doser, alt med aska + PK, på dikad torvmark 3. Kombinerad skötsel av gran+björk 4. Intensivodling med behovsanpassad gödsling (BAG) av gran 5. Etablering av snabbväxande lövträd: hybridasp och poppel 6. Intensivodling med behovsanpassad gödsling (BAG) av hybridasp och poppel Kolinbindning beräknades i ton CO 2 per ha för varje fastighet. För 2 placerades all areal på Sunnerbo. I 3-6 var fördelningen Sunnerbo 25 ha, Ekegården 15 ha och Erikstad 60 ha, anpassat efter tillgängliggjorda föryngringsytor framgent. Antaganden: 1: Tillväxtökning med 3 % beräknat över hela rotationen baserat på Thelin (2006). 2: Fördubblad tillväxt från askningstillfälle och framåt (Hånell 2006) 3: Granens tillväxt sänks 10 % och björken har 60 % av granens biomassatillväxt (Johansson 2001) 4: Ökad volymtillväxt på 75 % men sänkt veddensitet till 35 % (Bergh 1999, m fl). Växthusgasutsläpp för olika parametrar beräknads m h a Rytter m fl 2010, Börjesson 1999, Thelin 2008 (skötsel, gödselproduktion, gödsling), Berg m fl 2001 (markinbindning), BAG gran tillväxt, markkol och N2O- förluster (Saetre m fl 2010), R/S- kvot och förluster p g a dikning (IPCC 2006), Tillväxt i löv (Rytter m fl 2010), Gödslingsrespons i löv (Aronsson och Roseqvist 2011). Resultat Klimatpåverkan av konferensverksamheten var begränsad (tabell 2), särskilt jämfört med skogen. Hjortserydsverksamheten gör en klimatvinst på knappt 12 ton CO2/år jämfört med standard. 76 % av effekten beror på bra miljöval- el. Klimateffekten av egen köttproduktion är tydlig, men ger en relativt sett liten effekt. Utsläpp för tillresta besökare beräknades till ca 36 ton CO2/ha,år vid en medelsträcka på 10 mil för konferensdeltagare, en medelsträcka på 20 mil för stuggäster och en mellanstor bensinbil. Det är alltså knappt 3 ggr klimatpåverkan i Hjortseryd. 10

11 Tabell 2. Klimatpåverkan i konferensverksamheten i Hjortseryd jämfört med ett standardalternativ. CO2- vinst = hur mycket lägre utsläppen är i Hjortseryd jämfört med standardalternativet. Klimatpåverkan Standard Hjortseryd CO 2 - vinst ton CO 2 /år ton CO 2 /år ton CO 2 /år % Transporter 3,9 2,7 1,2 10,3 El och Värme 16,5 7,6 8,9 76,3 Mat 4,2 2,9 1,3 10,8 Övrigt 0-0,3 0,3 2,6 Summa 24,6 12,9 11,6 100,0 Med befintlig skogsskötsel binds stora mängder CO2 in årligen: Sunnerbo ca 7000 ton, Ekegården ca 4000 ton och Erikstad ca 6500 ton. Effekterna av åtgärderna 1-6 varierar. Klart effektivast är gödslad snabbväxande löv. Tydligt är också att det krävs åtgärder på en mycket begränsa areal för att kompensera för klimatpåverkan i konferensverksamheten. Askåterföring är en åtgärd som sannolikt kommer att genomföras även utan kompensation och därmed inte kan vara additiv. Detsamma kan gälla för gran/björk och aska på dikad torvmark. Övriga åtgärder kräver investeringar på en nivå som kan göra det omöjligt att genomföra dem likviditetsmässigt. I sådana fall uppfyller de kriterierna för att komma ifråga för klimatkompensation. Tabell 3. Kolinbindning CO2/ha och totalt jämfört med konventionell granodling för 25 ha på Sunnerbo, 15 ha på Ekegården och 60 ha på Erikstad utom för Askåterföring med 200 ha på Sunnerbo och Ekegården, samt 100 ha på Erikstad och aska på dikad torvmark med 100 ha på Sunnerbo. Sunnerbo Ekegården Erikstad Summa per ha totalt per ha totalt per ha totalt Askåterföring 0, , , Aska dikat 4, Gran+Björk 3, , , Gran BAG 2, , , HA/Poppel 3, , , HA/Poppel BAG 10, , ,