Klimatneutral konferens. Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatneutral konferens. Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB"

Transkript

1 Klimatneutral konferens Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB

2 Förord Denna rapport är framtagen av Ekobalans Fenix AB på uppdrag av Sunnerbo skogar AB. I rapporten beskrivs konferens- och skogsbruksverksamheterna. Kalkyler över klimatpåverkan och möjligheter till klimatkompensation presenteras och diskuteras. Arbetet är tänkt att ligga som grund för ett fortsatt arbete för att minimera negativ klimatpåverkan i verksamheten. Lund 15 september 2011 Gunnar Thelin 2

3 Bakgrund Sunnerbo skogar AB består av Hjortseryd konferens och tre skogsfastigheter, Sunnerbo i Hjortseryd- Vrå- området och Erikstad norr om Vittaryd i Ljungby kommun, samt Ekegården utanför Våxtorp i Laholms kommun. Konferensverksamheten finns i Hjortseryd som beskrivs som Skandinaviens sydligaste vildmark. Här erbjuds dags- och dygnskonferenser och aktiviteter som fiske och jakt, svampplockning, turridning, älgsafari, samt privata specialarrangemang. En uttalad målsättning är att minimera den negativa klimatpåverkan i konferensverksamheten och att bruka skogen så att de positiva klimateffekterna stärks och de negativa begränsas, samtidigt som övriga miljö- och naturvärden som frisk luft, rent vatten, biologisk mångfald och rekreations- möjligheter kan upprätthållas och förstärkas. Syftena med föreliggande rapport har varit att undersöka klimatpåverkan i konferensverksamhet och skogsbruk och möjligheter till klimatkompenserande åtgärder, samt att föreslå åtgärder för att minska klimatpåverkan. Erikstad* *Hjortseryd Ekegården* Figur 1. Karta över sydvästra Sverige med skogsfastigheterna markerade. 3

4 Konferensverksamheten Möteslokaler och boende finns på fyra platser i området Hjortseryd- Vrå. Huvudanläggningen Kyrkbacken ligger vid Hjortserydssjön. Det är ett helt nybyggt gårdskomplex bestående av tre hus; huvudbyggnad med möteslokaler och restaurangkök, en flygel med boende, bastu, vinkällare och träningslokal, samt en privat flygel. I Ljushult knappt två kilometer nordost om Kyrkbacken ligger Södergården och Fållen, två äldre lantbruksgårdar omrenoverade till konferensboende. Södergården ligger precis intill ett större hjorthägn. Fållen ligger inne i hjorthägnet. På Södergården finns den nybyggda Jaktstugan som är samlingslokal vid jakt och fiske alternativt lokal för konferenser på upp till 35 personer. I Södergårdens äldre ekonomibyggnad finns ett nybyggt, fullt utrustat och godkänt slakteri. Här slaktas älg och annat vilt, varav mycket levereras till konferensverksamheten: 97 % av det kött som serveras är från egen skog och hägn. I husbeståndet ingår också torpet Rydala, 1,5 km nordväst om Kyrbacken och Jägarhyddan norr om riksväg 25, 5 km nordväst om Kyrkebacken. Rydalatorpet, som är utan el, och Jägarhyddan, med tre lägenheter, används delvis i konferensverksamheten, men hyrs också ut som semesterboende. I Hjortseryds marknadsföring (www.hjortseryd.se) framhävs särskilt de stora naturvärden som finns i området, möjligheten till naturupplevelser som del av konferens och boende, samt närproducerad, årstidsanpassad mat. Jägarhyddan Rydala Fållen Kyrkbacken Figur 2. Karta över Hjortseryd- Vrå- området. 4

5 Skogen De tre skogsfastigheterna täcker in en stor del av variationen i sydvästra Sveriges skogslandskap. Ekegården, längst söderut, har bördiga marker och ett betydligt mer maritimt klimat än Sunnerbo och Erikstad. Sunnerbo- fastigheten ligger i ett område med stor andel myrmark. Skogsmarkerna är fattiga, till stor del på grund av historiken med ljunghed fram till tidigt tal i hela området. Erikstad till slut har betydligt bördigare marker än Sunnerbo, över medel för västra Småland. Den höga boniteten på Ekegården och Erikstad beror till stor del på ett gynnsamt klimat med högre nederbörd än längre österut. Marktexturen är övervägande sandig- moig morän på en berggrund av granit eller gnejs, vilket innebär en fattig mineralogi. I Hjortseryd finns både morän med varierande finjordsinslag och grova sedimentmarker. Tabell 1. Beskrivning av skogsfastigheterna. Arealer är angivna i ha och gäller produktiv skogsmark för trädslagen. Arealen myr är 45 ha på Ekegården, 508 ha på Sunnerbo och 85 ha på Erikstad. Bonitet är markens bedömda realiserade produktionsförmåga i m 3 sk/ha, år. Siffrorna för gran är säkrare än för tall och löv. Totalt Gran Tall Löv Areal Bonitet Areal Bonitet Areal Bonitet Areal Bonitet Ekegården 437 8,2 240 (67) 9,8 69 (16) 5 74 (17) 5 Sunnerbo ,2 542 (54) 8,4 384 (39) 5 70 (7) 5 Erikstad 764 9,3 564 (85) 10,1 33 (5) 5 66 (10) 5 Arealer, virkesvolymer m.m. sammanfattas i tabell 1. Gran är det dominerande trädslaget och andelen ökar när tidigare tallmarker ersätts med gran. På Sunnerbo är andelen tall hög jämfört med sydvästra Sverige i övrigt p g a de fattigare markerna. Dikad torvmark utgör ca 20 % av den produktiva skogsmarksarealen på Sunnerbo, men bara ca 5 % på Ekegården och Erikstad. Andelen löv är låg på Sunnerbo och består till största delen av björk på dikad torvmark. På Ekegården och Erikstad finns mer löv, inklusive ca 35 resp. 40 ha ädellöv (ek och bok). Erikstad- och Sunnerbo- fastigheterna drabbades båda hårt av Gudrunstormen, vilket resulterat i hög andel föryngringsareal. Ekegården däremot drabbades inte alls i samma omfattning och domineras idag av granbestånd i årsåldern. Skogen har fram till för ca tio år sedan skötts på konventionellt sätt i sin helhet. Men nya mer okonventionella skötselmetoder används nu på delar av arealen, särskilt på föryngringsytor som uppstått efter Gudrun- stormen på Sunnerbo. Här har i hägn etablerats 10 ha förädlad björk (Ekebo), 2 ha poppel och 14 ha hybridasp. Ytterligare sådana satsningar är planerade, men omfattningen är beroende av likviditeten i skogsbruksverksamheten eftersom föryngring med löv inkl hägn innebär betydligt högre etableringskostnader än konventionell granföryngring. Likaså planeras återförings- och gödslingsåtgärder av olika typ i syfte att kompensera för näringsförluster vid skörd och sålunda upprätthålla tidigare tillväxtnivåer, men också för att ytterligare höja tillväxten. Fastigheterna ligger i den del av landet som har det högsta kvävenedfallet. Sannolikt är fosfortillgången idag en minst lika 5

6 tillväxtbegränsande faktor som kvävetillgången i stora delar av sydvästra Sverige (Thelin 2006). Kvävetillgången är särskilt hög på Ekegården där kvävenedfallet är störst och det är troligt att fosfor begränsar tillväxten så att tillväxtpotentialen inte kan utnyttjas fullt ut. På Erikstad är kvävetillgången lägre, men hög för området. På Sunnerbo har markerna visat sig hålla förvånansvärt lite kväve (Thelin 2008) med tanke på kvävenedfallet de senaste 50 åren. Sannolikt beror det på den stora bortförsel av näring ur systemen under talen som skapade de utbredda ljunghedarna i västra Kronobergs län och Halland. Klimatpåverkan och kolinbindning i skog Vetenskapsmän världen över är idag i stort sett eniga om att global uppvärmning är det enskilt största hotet mot mänsklighetens fortlevnad och utveckling (IPCC 2010). Mekanismerna bakom uppvärmningen är kända. Den viktigaste orsaken är den kraftigt ökade förbränning av fossila bränslen - kol, olja och naturgas från talets slut och framåt. Det har lett till en kraftig ökning av halten av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, vilket är starkt kopplat till global temperatur. Bevisen för förekomsten av en temperaturökning, som skiljer sig från normala fluktuationer, är idag ovedersägliga. Av den förstärkta växthuseffekten står koldioxid för 70 %, metan för 20 % och lustgas och fluorföreningar för 5 % vardera. Koldioxidutsläppen är enklast att påverka, främst genom hur vi ordnar transporter, uppvärmning och el. Metanutsläppens storlek beror delvis på utsläpp från nötkreatur. Att välja bort nötkött till förmån för annat kött ger en positiv klimateffekt, men den är liten jämfört med att låta bilen stå, eller att välja bra miljöval- el framför standard- el. 6

7 Det krävs kraftiga åtgärder inom de närmaste åren för att bromsa klimatförändringarna till nivåer där ekosystemfunktioner som är centrala för samhället med god säkerhet kan upprätthållas. De närmaste decennierna är avgörande eftersom risken är stor att när klimatpåverkan passerar en viss gräns så blir feedbacks i systemet så kraftiga att systemet tippar över mot än snabbare förändring som inte längre är möjlig att bromsa och begränsa skadeverkningarna av. För att nå målet om maximalt två graders global uppvärmning måste både nettotillförseln av växthusgaser till atmosfären minska och upptaget av CO 2 i vegetation öka. Minskad tillförsel åstadkoms lättast genom att sänka energiförbrukningen och ersätta fossil energi med andra energikällor som sol, vind, vågkraft, m fl. Hittills har ekonomisk tillväxt lett till ökade utsläpp men på senare tid har trendbrott uppmärksammats, t ex i Sverige, där nettotillförseln av CO 2 har sjunkit samtidigt som ekonomin har vuxit. Ekonomisk utveckling kräver alltså inte större klimatpåverkan. En stor del av den sänkta klimatpåverkan i Sverige beror på den kraftiga utbyggnaden av biobränsleeldade kraftvärmeverk och skogsindustrier. När biobränsle ersätter fossilt kol sker en klimatvinst genom att inget nytt kol tillförs atmosfären som när fossilt kol används. Effekten är tydligast på lite längre sikt, men kortsiktigt finns effekter genom kollagring i timmer vid husbyggen m m och genom att hyggesrester grot eldas upp och ger energi istället för att brytas ned på hyggena. Det ger lägre CO 2 - tillförsel när groten ersätter fossilt kol. Skogen är normalt sett en kolsänka, d v s mer kol binds in än vad som släpps ut. Det sker alltså en långsam uppbyggnad av kol i systemet. Detta är hållbart på geologisk sikt: Skogsekosystemen kan hålla betydligt mer kol än vad de gör idag utan att bli mättade. I naturliga system utan mänsklig påverkan återförs mycket kol förr eller senare till atmosfären genom skogsbränder. Hur stor kolsänkan är i skog beror på hur mycket som binds in i förhållande till utsläppen och högre tillväxt innebär nästan alltid en större sänka. När skog åldras sjunker tillväxten och därmed även kolinbindningen tills ett steady- state uppnås där kolinbindning och utsläpp är nästan lika stora. Gamla naturskogar är alltså inte effektiva ur klimatsynpunkt, även om de naturligtvis har mycket stora andra naturvärden som det är viktigt att skydda. Om man vill förbättra skogens kolinbindande förmåga måste man permanent öka tillväxten och/eller byta till trädslag som allokerar kol så att en 7

8 större andel förläggs i svårnedbrytbar form, t ex via djupgående rotsystem. Åtgärder som ökar kolinbindningen på års sikt är särskilt viktiga. De första åtgärderna bör vara att försöka utnyttja den naturliga tillväxtpotentialen med befintligt skötselsystem. Det kan göras genom 1. Förtätning, 2. Skogsvård och 3. Kompensation. En tätare skog binder mer kol än en glesare på samma mark. Det gäller över både tid och rum. Att åtgärda luckor i skogen ger effektiv klimateffekt. På frostlänta marker som på Sunnerbo är det lättare sagt än gjort. Här kanske återväxten måste säkras i rotationen före för att undvika frosthål. Skogsvård genom röjning minskar visserligen den totala biomassan per ytenhet, men det är den effektivt skördbara biomassan som är intressant ur såväl ekonomisk som klimatmässig synpunkt. Energiinsatsen vid gallring av täta oröjda ungskogar blir lätt större än energiinnehållet i den vid utebliven röjning kvarlämnade biomassan fördelade på många små stammar. Det ger ett sämre klimatnetto än röjning +energieffektiv gallring. Slutligen så måste näringsförluster kompenseras för att tillväxten ska kunna upprätthållas vid de biomassauttagsnivåer som vi har idag. Grot- uttag utan näringskompensation sänker produktionen i nästa generation med ca 5 %. Det finns flera andra sätt att öka kolinbindningen de kan sammanfattas i två linjer 1. Byte av trädslag eller trädslagsblandning och 2. Förbättrad näringstillgång. Beräkningar av effekter av några sådana åtgärder följer i avsnittet resultat. Klimatkompensation Medelsvensson ger upphov till ca 10 ton CO 2 per år. Det mesta härrör från transporter med bil och flyg drivna av fossila bränslen och el- energi producerad genom fossil förbränning. Det är svårt för den enskilde att minska sin klimatpåverkan ned till den långsiktigt hållbara nivån på 0,7-1,5 ton CO 2 per år, särskilt eftersom den enskildes andel i offentlig konsumtion uppgår till ca 2 ton CO 2 per år. Ett sätt att ändå minska sin klimatpåverkan är klimatkompensation. Det innebär att man betalar någon för att de minskar sina utsläpp av fossilt kol eller utför åtgärder som ökar inbindningen av kol. Det finns ännu inga allmänt accepterade, utbyggda och heltäckande certifieringssystem för frivillig kompensation av växthusgasutsläpp. Marknaden är inte transparent och det finns oseriösa aktörer. Det finns dock några grundläggande kriterier kring vilka det finns konsensus och de säger att reduktionsenheter ska vara additionella, verifierade, registrerade och övervakade för att kvalificera som seriös klimatkompensation. Additionell innebär att åtgärden som är positiv ur klimatsynpunkt kommer till just för att medel från klimatkompensation tillförs och inte hade utförts annars. Verifierad innebär att det ska finnas vetenskapligt bevisat empiriskt stöd för att åtgärden ger efterfrågad effekt. Registrerad innebär att åtgärden dokumenteras hos en tredje part och kan tillgängliggöras publikt. Övervakad innebär att en tredje part kontrollerar vederhäftigheten i klimatkompensationen i likhet med ekonomisk revision. Inom FN och EU finns olika system för klimatkompensation som CER- Certified Emissions reductions från s k CDM- projekt (Clean development Mechanism) och ERU Emissions reductions units från JI- projekt (Joint implementation). Till detta kommer utsläppsrätter som kan handlas inom EUs utsläppshandelssystem. CDM- projekt utförs genom att länder som har åtaganden om utsläppsbegränsning investerar i projekt i länder som inte har sådana åtaganden. Det administreras oftast av CDM- auktoriserade företag. Projektet ska innehålla både nettominskning av 8

9 växthusgasutsläpp och bidra till hållbar utveckling. JI är mer att lika vid handel med utsläppsrätter mellan länder, men det gäller konkreta projekt i specifika anläggningar. Utöver denna reglerade marknad finns s k VER Voluntary eller Verified Emissions Reductions. Det finns handel ssystem för VER med mäklare, men i princip kan vem som helst sälja VER till den som vill köpa. För att säkerställa att det verkligen sker klimatkompensation ska kriterierna ovan vara uppfyllda och det får inte råda oklarhet angående äganderätten av utsläppsreduktionen. I Sverige har Sveaskog, LKAB och revisionsföretaget PWC påbörjat ett klimatkompensationsprojekt som faller utanför CDM, JI och utsläppshandel. Sveaskog utför klimatkompenserande åtgärder med medel från LKAB. PWC granskar processen. Detta upplägg kan i princip kopieras av vilken konstellation levarantör av utsläppsreduktion kompensationskund - granskare som helst. Trovärdigheten beror av projektets och deltagande aktörers transparens, men det är i slutändan alltid kunden som har att bedöma trovärdigheten. Beräkningar Konferensverksamheten För att beräkna den ungefärliga klimatpåverkan av konferensverksamheten användes det av IVL framtagna verktyget Klimatkontot (www.klimatkontot.se). Klimatpåverkan beräknades för 500 personnätter i dygnskonferens, 250 personer på dagskonferens och 1500 personstugnätter. Beräkningar gjordes för två alternativ, dels Hjortseryd som gäller hur verksamhet bedrivs idag och dels standard som är en bedömd medelklimatpåverkan för en verksamhet liknande Hjortseryd men utan utförda klimatåtgärder. Följande antaganden gjordes: Tre heltidsarbetande finns varav två kör bil 200 mil/år i tjänsten inkl pendling till jobbet med en etanolbil och en mellanstor dieselbil och den tredje kör 1000 mil/år med en mellanstor dieselbil. I standardalternativet kör samtliga 1000 mil/år. Byggnaderna är uppvärmda året runt (utom Rydala) med berg- och jordvärme som drivs av bra miljöval- el i Hjortseryd och standard- el i standard. De anställda äter ett mål mat på arbetsplatsen 100 dagar/år. Kött kommer uteslutande från vilt på Hjortseryd och fisk inköps lokalt vid Bolmen. I standard används en normal matsedel. Kolhydrater, frukt och grönt och övrig mat hanteras lika i båda fallen. Endast konferensdeltagares klimatpåverkan på plats tas med. Transport till Hjortseryd ingår inte. Stuggästernas klimatpåverkan vid sidan om el och uppvärmning ingår inte i kalkylen. Källsortering görs fullt ut i Hjortserydsalternativet, men inte lika komplett i Standard. Endast drift, inte byggnation av anläggningarna ingår. Vid sidan om kalkylen gjordes en bedömning av klimatpåverkan för besökares transport till platsen. 9

10 En mer exakt kalkyl av klimatpåverkan kan göras genom att identifiera och beräkna effekten samtliga enskilda potentiellt klimatpåverkande åtgärder som utförs i verksamheten. Det är dock mycket tidsödande och har inte rymts inom uppdraget. Skogen Först beräknades kolinbindning vid aktuell tillväxt och skötsel med hjälp av aktuella skogsbruksplaner och riktlinjer från IPCC (2006). Därefter beräknades effekt på kolinbindning i fem olika åtgärder som kan ge ökad kolinbindning: 1. Askåterföring i gallringsskog utöver kompensation i hyggesfas 2. Askspridning med höga doser, alt med aska + PK, på dikad torvmark 3. Kombinerad skötsel av gran+björk 4. Intensivodling med behovsanpassad gödsling (BAG) av gran 5. Etablering av snabbväxande lövträd: hybridasp och poppel 6. Intensivodling med behovsanpassad gödsling (BAG) av hybridasp och poppel Kolinbindning beräknades i ton CO 2 per ha för varje fastighet. För 2 placerades all areal på Sunnerbo. I 3-6 var fördelningen Sunnerbo 25 ha, Ekegården 15 ha och Erikstad 60 ha, anpassat efter tillgängliggjorda föryngringsytor framgent. Antaganden: 1: Tillväxtökning med 3 % beräknat över hela rotationen baserat på Thelin (2006). 2: Fördubblad tillväxt från askningstillfälle och framåt (Hånell 2006) 3: Granens tillväxt sänks 10 % och björken har 60 % av granens biomassatillväxt (Johansson 2001) 4: Ökad volymtillväxt på 75 % men sänkt veddensitet till 35 % (Bergh 1999, m fl). Växthusgasutsläpp för olika parametrar beräknads m h a Rytter m fl 2010, Börjesson 1999, Thelin 2008 (skötsel, gödselproduktion, gödsling), Berg m fl 2001 (markinbindning), BAG gran tillväxt, markkol och N2O- förluster (Saetre m fl 2010), R/S- kvot och förluster p g a dikning (IPCC 2006), Tillväxt i löv (Rytter m fl 2010), Gödslingsrespons i löv (Aronsson och Roseqvist 2011). Resultat Klimatpåverkan av konferensverksamheten var begränsad (tabell 2), särskilt jämfört med skogen. Hjortserydsverksamheten gör en klimatvinst på knappt 12 ton CO2/år jämfört med standard. 76 % av effekten beror på bra miljöval- el. Klimateffekten av egen köttproduktion är tydlig, men ger en relativt sett liten effekt. Utsläpp för tillresta besökare beräknades till ca 36 ton CO2/ha,år vid en medelsträcka på 10 mil för konferensdeltagare, en medelsträcka på 20 mil för stuggäster och en mellanstor bensinbil. Det är alltså knappt 3 ggr klimatpåverkan i Hjortseryd. 10

11 Tabell 2. Klimatpåverkan i konferensverksamheten i Hjortseryd jämfört med ett standardalternativ. CO2- vinst = hur mycket lägre utsläppen är i Hjortseryd jämfört med standardalternativet. Klimatpåverkan Standard Hjortseryd CO 2 - vinst ton CO 2 /år ton CO 2 /år ton CO 2 /år % Transporter 3,9 2,7 1,2 10,3 El och Värme 16,5 7,6 8,9 76,3 Mat 4,2 2,9 1,3 10,8 Övrigt 0-0,3 0,3 2,6 Summa 24,6 12,9 11,6 100,0 Med befintlig skogsskötsel binds stora mängder CO2 in årligen: Sunnerbo ca 7000 ton, Ekegården ca 4000 ton och Erikstad ca 6500 ton. Effekterna av åtgärderna 1-6 varierar. Klart effektivast är gödslad snabbväxande löv. Tydligt är också att det krävs åtgärder på en mycket begränsa areal för att kompensera för klimatpåverkan i konferensverksamheten. Askåterföring är en åtgärd som sannolikt kommer att genomföras även utan kompensation och därmed inte kan vara additiv. Detsamma kan gälla för gran/björk och aska på dikad torvmark. Övriga åtgärder kräver investeringar på en nivå som kan göra det omöjligt att genomföra dem likviditetsmässigt. I sådana fall uppfyller de kriterierna för att komma ifråga för klimatkompensation. Tabell 3. Kolinbindning CO2/ha och totalt jämfört med konventionell granodling för 25 ha på Sunnerbo, 15 ha på Ekegården och 60 ha på Erikstad utom för Askåterföring med 200 ha på Sunnerbo och Ekegården, samt 100 ha på Erikstad och aska på dikad torvmark med 100 ha på Sunnerbo. Sunnerbo Ekegården Erikstad Summa per ha totalt per ha totalt per ha totalt Askåterföring 0, , , Aska dikat 4, Gran+Björk 3, , , Gran BAG 2, , , HA/Poppel 3, , , HA/Poppel BAG 10, , ,

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people EU Emissions Trading Scheme - EU ETS Utsläppsrätter EU s Svar på Klimatförändringar For the benefit of business and people EU ETS > Kort beskrivning av Bureau Veritas > Historik > EU s Svar på Klimatförändringar

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha 9 8 1 4 5 12 6 7 10 11 i 3 2 N Skala 1:100000 0 500 2500 5000 7500 10000 m = 25 ha Sammantällning över fatigheten Arealer hektar % Produktiv kogmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 14,2 3,0 0,0

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

DEL AV KULLEBO SÄTERI VETLANDA SJÖLÄGE OCH EGNA ÖAR

DEL AV KULLEBO SÄTERI VETLANDA SJÖLÄGE OCH EGNA ÖAR DEL AV KULLEBO SÄTERI VETLANDA SJÖLÄGE OCH EGNA ÖAR FASTIGHETSBESKRIVNING DEL AV KULLEBO SÄTERI Fastighet: Adress: Ägare: Tax.värde: Vetlanda Näshults-Kullebo 3:7, Del av Näshults-Kullebo 3:4 (under avstyckning),

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer