Klimatneutral konferens. Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatneutral konferens. Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB"

Transkript

1 Klimatneutral konferens Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB

2 Förord Denna rapport är framtagen av Ekobalans Fenix AB på uppdrag av Sunnerbo skogar AB. I rapporten beskrivs konferens- och skogsbruksverksamheterna. Kalkyler över klimatpåverkan och möjligheter till klimatkompensation presenteras och diskuteras. Arbetet är tänkt att ligga som grund för ett fortsatt arbete för att minimera negativ klimatpåverkan i verksamheten. Lund 15 september 2011 Gunnar Thelin 2

3 Bakgrund Sunnerbo skogar AB består av Hjortseryd konferens och tre skogsfastigheter, Sunnerbo i Hjortseryd- Vrå- området och Erikstad norr om Vittaryd i Ljungby kommun, samt Ekegården utanför Våxtorp i Laholms kommun. Konferensverksamheten finns i Hjortseryd som beskrivs som Skandinaviens sydligaste vildmark. Här erbjuds dags- och dygnskonferenser och aktiviteter som fiske och jakt, svampplockning, turridning, älgsafari, samt privata specialarrangemang. En uttalad målsättning är att minimera den negativa klimatpåverkan i konferensverksamheten och att bruka skogen så att de positiva klimateffekterna stärks och de negativa begränsas, samtidigt som övriga miljö- och naturvärden som frisk luft, rent vatten, biologisk mångfald och rekreations- möjligheter kan upprätthållas och förstärkas. Syftena med föreliggande rapport har varit att undersöka klimatpåverkan i konferensverksamhet och skogsbruk och möjligheter till klimatkompenserande åtgärder, samt att föreslå åtgärder för att minska klimatpåverkan. Erikstad* *Hjortseryd Ekegården* Figur 1. Karta över sydvästra Sverige med skogsfastigheterna markerade. 3

4 Konferensverksamheten Möteslokaler och boende finns på fyra platser i området Hjortseryd- Vrå. Huvudanläggningen Kyrkbacken ligger vid Hjortserydssjön. Det är ett helt nybyggt gårdskomplex bestående av tre hus; huvudbyggnad med möteslokaler och restaurangkök, en flygel med boende, bastu, vinkällare och träningslokal, samt en privat flygel. I Ljushult knappt två kilometer nordost om Kyrkbacken ligger Södergården och Fållen, två äldre lantbruksgårdar omrenoverade till konferensboende. Södergården ligger precis intill ett större hjorthägn. Fållen ligger inne i hjorthägnet. På Södergården finns den nybyggda Jaktstugan som är samlingslokal vid jakt och fiske alternativt lokal för konferenser på upp till 35 personer. I Södergårdens äldre ekonomibyggnad finns ett nybyggt, fullt utrustat och godkänt slakteri. Här slaktas älg och annat vilt, varav mycket levereras till konferensverksamheten: 97 % av det kött som serveras är från egen skog och hägn. I husbeståndet ingår också torpet Rydala, 1,5 km nordväst om Kyrbacken och Jägarhyddan norr om riksväg 25, 5 km nordväst om Kyrkebacken. Rydalatorpet, som är utan el, och Jägarhyddan, med tre lägenheter, används delvis i konferensverksamheten, men hyrs också ut som semesterboende. I Hjortseryds marknadsföring (www.hjortseryd.se) framhävs särskilt de stora naturvärden som finns i området, möjligheten till naturupplevelser som del av konferens och boende, samt närproducerad, årstidsanpassad mat. Jägarhyddan Rydala Fållen Kyrkbacken Figur 2. Karta över Hjortseryd- Vrå- området. 4

5 Skogen De tre skogsfastigheterna täcker in en stor del av variationen i sydvästra Sveriges skogslandskap. Ekegården, längst söderut, har bördiga marker och ett betydligt mer maritimt klimat än Sunnerbo och Erikstad. Sunnerbo- fastigheten ligger i ett område med stor andel myrmark. Skogsmarkerna är fattiga, till stor del på grund av historiken med ljunghed fram till tidigt tal i hela området. Erikstad till slut har betydligt bördigare marker än Sunnerbo, över medel för västra Småland. Den höga boniteten på Ekegården och Erikstad beror till stor del på ett gynnsamt klimat med högre nederbörd än längre österut. Marktexturen är övervägande sandig- moig morän på en berggrund av granit eller gnejs, vilket innebär en fattig mineralogi. I Hjortseryd finns både morän med varierande finjordsinslag och grova sedimentmarker. Tabell 1. Beskrivning av skogsfastigheterna. Arealer är angivna i ha och gäller produktiv skogsmark för trädslagen. Arealen myr är 45 ha på Ekegården, 508 ha på Sunnerbo och 85 ha på Erikstad. Bonitet är markens bedömda realiserade produktionsförmåga i m 3 sk/ha, år. Siffrorna för gran är säkrare än för tall och löv. Totalt Gran Tall Löv Areal Bonitet Areal Bonitet Areal Bonitet Areal Bonitet Ekegården 437 8,2 240 (67) 9,8 69 (16) 5 74 (17) 5 Sunnerbo ,2 542 (54) 8,4 384 (39) 5 70 (7) 5 Erikstad 764 9,3 564 (85) 10,1 33 (5) 5 66 (10) 5 Arealer, virkesvolymer m.m. sammanfattas i tabell 1. Gran är det dominerande trädslaget och andelen ökar när tidigare tallmarker ersätts med gran. På Sunnerbo är andelen tall hög jämfört med sydvästra Sverige i övrigt p g a de fattigare markerna. Dikad torvmark utgör ca 20 % av den produktiva skogsmarksarealen på Sunnerbo, men bara ca 5 % på Ekegården och Erikstad. Andelen löv är låg på Sunnerbo och består till största delen av björk på dikad torvmark. På Ekegården och Erikstad finns mer löv, inklusive ca 35 resp. 40 ha ädellöv (ek och bok). Erikstad- och Sunnerbo- fastigheterna drabbades båda hårt av Gudrunstormen, vilket resulterat i hög andel föryngringsareal. Ekegården däremot drabbades inte alls i samma omfattning och domineras idag av granbestånd i årsåldern. Skogen har fram till för ca tio år sedan skötts på konventionellt sätt i sin helhet. Men nya mer okonventionella skötselmetoder används nu på delar av arealen, särskilt på föryngringsytor som uppstått efter Gudrun- stormen på Sunnerbo. Här har i hägn etablerats 10 ha förädlad björk (Ekebo), 2 ha poppel och 14 ha hybridasp. Ytterligare sådana satsningar är planerade, men omfattningen är beroende av likviditeten i skogsbruksverksamheten eftersom föryngring med löv inkl hägn innebär betydligt högre etableringskostnader än konventionell granföryngring. Likaså planeras återförings- och gödslingsåtgärder av olika typ i syfte att kompensera för näringsförluster vid skörd och sålunda upprätthålla tidigare tillväxtnivåer, men också för att ytterligare höja tillväxten. Fastigheterna ligger i den del av landet som har det högsta kvävenedfallet. Sannolikt är fosfortillgången idag en minst lika 5

6 tillväxtbegränsande faktor som kvävetillgången i stora delar av sydvästra Sverige (Thelin 2006). Kvävetillgången är särskilt hög på Ekegården där kvävenedfallet är störst och det är troligt att fosfor begränsar tillväxten så att tillväxtpotentialen inte kan utnyttjas fullt ut. På Erikstad är kvävetillgången lägre, men hög för området. På Sunnerbo har markerna visat sig hålla förvånansvärt lite kväve (Thelin 2008) med tanke på kvävenedfallet de senaste 50 åren. Sannolikt beror det på den stora bortförsel av näring ur systemen under talen som skapade de utbredda ljunghedarna i västra Kronobergs län och Halland. Klimatpåverkan och kolinbindning i skog Vetenskapsmän världen över är idag i stort sett eniga om att global uppvärmning är det enskilt största hotet mot mänsklighetens fortlevnad och utveckling (IPCC 2010). Mekanismerna bakom uppvärmningen är kända. Den viktigaste orsaken är den kraftigt ökade förbränning av fossila bränslen - kol, olja och naturgas från talets slut och framåt. Det har lett till en kraftig ökning av halten av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, vilket är starkt kopplat till global temperatur. Bevisen för förekomsten av en temperaturökning, som skiljer sig från normala fluktuationer, är idag ovedersägliga. Av den förstärkta växthuseffekten står koldioxid för 70 %, metan för 20 % och lustgas och fluorföreningar för 5 % vardera. Koldioxidutsläppen är enklast att påverka, främst genom hur vi ordnar transporter, uppvärmning och el. Metanutsläppens storlek beror delvis på utsläpp från nötkreatur. Att välja bort nötkött till förmån för annat kött ger en positiv klimateffekt, men den är liten jämfört med att låta bilen stå, eller att välja bra miljöval- el framför standard- el. 6

7 Det krävs kraftiga åtgärder inom de närmaste åren för att bromsa klimatförändringarna till nivåer där ekosystemfunktioner som är centrala för samhället med god säkerhet kan upprätthållas. De närmaste decennierna är avgörande eftersom risken är stor att när klimatpåverkan passerar en viss gräns så blir feedbacks i systemet så kraftiga att systemet tippar över mot än snabbare förändring som inte längre är möjlig att bromsa och begränsa skadeverkningarna av. För att nå målet om maximalt två graders global uppvärmning måste både nettotillförseln av växthusgaser till atmosfären minska och upptaget av CO 2 i vegetation öka. Minskad tillförsel åstadkoms lättast genom att sänka energiförbrukningen och ersätta fossil energi med andra energikällor som sol, vind, vågkraft, m fl. Hittills har ekonomisk tillväxt lett till ökade utsläpp men på senare tid har trendbrott uppmärksammats, t ex i Sverige, där nettotillförseln av CO 2 har sjunkit samtidigt som ekonomin har vuxit. Ekonomisk utveckling kräver alltså inte större klimatpåverkan. En stor del av den sänkta klimatpåverkan i Sverige beror på den kraftiga utbyggnaden av biobränsleeldade kraftvärmeverk och skogsindustrier. När biobränsle ersätter fossilt kol sker en klimatvinst genom att inget nytt kol tillförs atmosfären som när fossilt kol används. Effekten är tydligast på lite längre sikt, men kortsiktigt finns effekter genom kollagring i timmer vid husbyggen m m och genom att hyggesrester grot eldas upp och ger energi istället för att brytas ned på hyggena. Det ger lägre CO 2 - tillförsel när groten ersätter fossilt kol. Skogen är normalt sett en kolsänka, d v s mer kol binds in än vad som släpps ut. Det sker alltså en långsam uppbyggnad av kol i systemet. Detta är hållbart på geologisk sikt: Skogsekosystemen kan hålla betydligt mer kol än vad de gör idag utan att bli mättade. I naturliga system utan mänsklig påverkan återförs mycket kol förr eller senare till atmosfären genom skogsbränder. Hur stor kolsänkan är i skog beror på hur mycket som binds in i förhållande till utsläppen och högre tillväxt innebär nästan alltid en större sänka. När skog åldras sjunker tillväxten och därmed även kolinbindningen tills ett steady- state uppnås där kolinbindning och utsläpp är nästan lika stora. Gamla naturskogar är alltså inte effektiva ur klimatsynpunkt, även om de naturligtvis har mycket stora andra naturvärden som det är viktigt att skydda. Om man vill förbättra skogens kolinbindande förmåga måste man permanent öka tillväxten och/eller byta till trädslag som allokerar kol så att en 7

8 större andel förläggs i svårnedbrytbar form, t ex via djupgående rotsystem. Åtgärder som ökar kolinbindningen på års sikt är särskilt viktiga. De första åtgärderna bör vara att försöka utnyttja den naturliga tillväxtpotentialen med befintligt skötselsystem. Det kan göras genom 1. Förtätning, 2. Skogsvård och 3. Kompensation. En tätare skog binder mer kol än en glesare på samma mark. Det gäller över både tid och rum. Att åtgärda luckor i skogen ger effektiv klimateffekt. På frostlänta marker som på Sunnerbo är det lättare sagt än gjort. Här kanske återväxten måste säkras i rotationen före för att undvika frosthål. Skogsvård genom röjning minskar visserligen den totala biomassan per ytenhet, men det är den effektivt skördbara biomassan som är intressant ur såväl ekonomisk som klimatmässig synpunkt. Energiinsatsen vid gallring av täta oröjda ungskogar blir lätt större än energiinnehållet i den vid utebliven röjning kvarlämnade biomassan fördelade på många små stammar. Det ger ett sämre klimatnetto än röjning +energieffektiv gallring. Slutligen så måste näringsförluster kompenseras för att tillväxten ska kunna upprätthållas vid de biomassauttagsnivåer som vi har idag. Grot- uttag utan näringskompensation sänker produktionen i nästa generation med ca 5 %. Det finns flera andra sätt att öka kolinbindningen de kan sammanfattas i två linjer 1. Byte av trädslag eller trädslagsblandning och 2. Förbättrad näringstillgång. Beräkningar av effekter av några sådana åtgärder följer i avsnittet resultat. Klimatkompensation Medelsvensson ger upphov till ca 10 ton CO 2 per år. Det mesta härrör från transporter med bil och flyg drivna av fossila bränslen och el- energi producerad genom fossil förbränning. Det är svårt för den enskilde att minska sin klimatpåverkan ned till den långsiktigt hållbara nivån på 0,7-1,5 ton CO 2 per år, särskilt eftersom den enskildes andel i offentlig konsumtion uppgår till ca 2 ton CO 2 per år. Ett sätt att ändå minska sin klimatpåverkan är klimatkompensation. Det innebär att man betalar någon för att de minskar sina utsläpp av fossilt kol eller utför åtgärder som ökar inbindningen av kol. Det finns ännu inga allmänt accepterade, utbyggda och heltäckande certifieringssystem för frivillig kompensation av växthusgasutsläpp. Marknaden är inte transparent och det finns oseriösa aktörer. Det finns dock några grundläggande kriterier kring vilka det finns konsensus och de säger att reduktionsenheter ska vara additionella, verifierade, registrerade och övervakade för att kvalificera som seriös klimatkompensation. Additionell innebär att åtgärden som är positiv ur klimatsynpunkt kommer till just för att medel från klimatkompensation tillförs och inte hade utförts annars. Verifierad innebär att det ska finnas vetenskapligt bevisat empiriskt stöd för att åtgärden ger efterfrågad effekt. Registrerad innebär att åtgärden dokumenteras hos en tredje part och kan tillgängliggöras publikt. Övervakad innebär att en tredje part kontrollerar vederhäftigheten i klimatkompensationen i likhet med ekonomisk revision. Inom FN och EU finns olika system för klimatkompensation som CER- Certified Emissions reductions från s k CDM- projekt (Clean development Mechanism) och ERU Emissions reductions units från JI- projekt (Joint implementation). Till detta kommer utsläppsrätter som kan handlas inom EUs utsläppshandelssystem. CDM- projekt utförs genom att länder som har åtaganden om utsläppsbegränsning investerar i projekt i länder som inte har sådana åtaganden. Det administreras oftast av CDM- auktoriserade företag. Projektet ska innehålla både nettominskning av 8

9 växthusgasutsläpp och bidra till hållbar utveckling. JI är mer att lika vid handel med utsläppsrätter mellan länder, men det gäller konkreta projekt i specifika anläggningar. Utöver denna reglerade marknad finns s k VER Voluntary eller Verified Emissions Reductions. Det finns handel ssystem för VER med mäklare, men i princip kan vem som helst sälja VER till den som vill köpa. För att säkerställa att det verkligen sker klimatkompensation ska kriterierna ovan vara uppfyllda och det får inte råda oklarhet angående äganderätten av utsläppsreduktionen. I Sverige har Sveaskog, LKAB och revisionsföretaget PWC påbörjat ett klimatkompensationsprojekt som faller utanför CDM, JI och utsläppshandel. Sveaskog utför klimatkompenserande åtgärder med medel från LKAB. PWC granskar processen. Detta upplägg kan i princip kopieras av vilken konstellation levarantör av utsläppsreduktion kompensationskund - granskare som helst. Trovärdigheten beror av projektets och deltagande aktörers transparens, men det är i slutändan alltid kunden som har att bedöma trovärdigheten. Beräkningar Konferensverksamheten För att beräkna den ungefärliga klimatpåverkan av konferensverksamheten användes det av IVL framtagna verktyget Klimatkontot (www.klimatkontot.se). Klimatpåverkan beräknades för 500 personnätter i dygnskonferens, 250 personer på dagskonferens och 1500 personstugnätter. Beräkningar gjordes för två alternativ, dels Hjortseryd som gäller hur verksamhet bedrivs idag och dels standard som är en bedömd medelklimatpåverkan för en verksamhet liknande Hjortseryd men utan utförda klimatåtgärder. Följande antaganden gjordes: Tre heltidsarbetande finns varav två kör bil 200 mil/år i tjänsten inkl pendling till jobbet med en etanolbil och en mellanstor dieselbil och den tredje kör 1000 mil/år med en mellanstor dieselbil. I standardalternativet kör samtliga 1000 mil/år. Byggnaderna är uppvärmda året runt (utom Rydala) med berg- och jordvärme som drivs av bra miljöval- el i Hjortseryd och standard- el i standard. De anställda äter ett mål mat på arbetsplatsen 100 dagar/år. Kött kommer uteslutande från vilt på Hjortseryd och fisk inköps lokalt vid Bolmen. I standard används en normal matsedel. Kolhydrater, frukt och grönt och övrig mat hanteras lika i båda fallen. Endast konferensdeltagares klimatpåverkan på plats tas med. Transport till Hjortseryd ingår inte. Stuggästernas klimatpåverkan vid sidan om el och uppvärmning ingår inte i kalkylen. Källsortering görs fullt ut i Hjortserydsalternativet, men inte lika komplett i Standard. Endast drift, inte byggnation av anläggningarna ingår. Vid sidan om kalkylen gjordes en bedömning av klimatpåverkan för besökares transport till platsen. 9

10 En mer exakt kalkyl av klimatpåverkan kan göras genom att identifiera och beräkna effekten samtliga enskilda potentiellt klimatpåverkande åtgärder som utförs i verksamheten. Det är dock mycket tidsödande och har inte rymts inom uppdraget. Skogen Först beräknades kolinbindning vid aktuell tillväxt och skötsel med hjälp av aktuella skogsbruksplaner och riktlinjer från IPCC (2006). Därefter beräknades effekt på kolinbindning i fem olika åtgärder som kan ge ökad kolinbindning: 1. Askåterföring i gallringsskog utöver kompensation i hyggesfas 2. Askspridning med höga doser, alt med aska + PK, på dikad torvmark 3. Kombinerad skötsel av gran+björk 4. Intensivodling med behovsanpassad gödsling (BAG) av gran 5. Etablering av snabbväxande lövträd: hybridasp och poppel 6. Intensivodling med behovsanpassad gödsling (BAG) av hybridasp och poppel Kolinbindning beräknades i ton CO 2 per ha för varje fastighet. För 2 placerades all areal på Sunnerbo. I 3-6 var fördelningen Sunnerbo 25 ha, Ekegården 15 ha och Erikstad 60 ha, anpassat efter tillgängliggjorda föryngringsytor framgent. Antaganden: 1: Tillväxtökning med 3 % beräknat över hela rotationen baserat på Thelin (2006). 2: Fördubblad tillväxt från askningstillfälle och framåt (Hånell 2006) 3: Granens tillväxt sänks 10 % och björken har 60 % av granens biomassatillväxt (Johansson 2001) 4: Ökad volymtillväxt på 75 % men sänkt veddensitet till 35 % (Bergh 1999, m fl). Växthusgasutsläpp för olika parametrar beräknads m h a Rytter m fl 2010, Börjesson 1999, Thelin 2008 (skötsel, gödselproduktion, gödsling), Berg m fl 2001 (markinbindning), BAG gran tillväxt, markkol och N2O- förluster (Saetre m fl 2010), R/S- kvot och förluster p g a dikning (IPCC 2006), Tillväxt i löv (Rytter m fl 2010), Gödslingsrespons i löv (Aronsson och Roseqvist 2011). Resultat Klimatpåverkan av konferensverksamheten var begränsad (tabell 2), särskilt jämfört med skogen. Hjortserydsverksamheten gör en klimatvinst på knappt 12 ton CO2/år jämfört med standard. 76 % av effekten beror på bra miljöval- el. Klimateffekten av egen köttproduktion är tydlig, men ger en relativt sett liten effekt. Utsläpp för tillresta besökare beräknades till ca 36 ton CO2/ha,år vid en medelsträcka på 10 mil för konferensdeltagare, en medelsträcka på 20 mil för stuggäster och en mellanstor bensinbil. Det är alltså knappt 3 ggr klimatpåverkan i Hjortseryd. 10

11 Tabell 2. Klimatpåverkan i konferensverksamheten i Hjortseryd jämfört med ett standardalternativ. CO2- vinst = hur mycket lägre utsläppen är i Hjortseryd jämfört med standardalternativet. Klimatpåverkan Standard Hjortseryd CO 2 - vinst ton CO 2 /år ton CO 2 /år ton CO 2 /år % Transporter 3,9 2,7 1,2 10,3 El och Värme 16,5 7,6 8,9 76,3 Mat 4,2 2,9 1,3 10,8 Övrigt 0-0,3 0,3 2,6 Summa 24,6 12,9 11,6 100,0 Med befintlig skogsskötsel binds stora mängder CO2 in årligen: Sunnerbo ca 7000 ton, Ekegården ca 4000 ton och Erikstad ca 6500 ton. Effekterna av åtgärderna 1-6 varierar. Klart effektivast är gödslad snabbväxande löv. Tydligt är också att det krävs åtgärder på en mycket begränsa areal för att kompensera för klimatpåverkan i konferensverksamheten. Askåterföring är en åtgärd som sannolikt kommer att genomföras även utan kompensation och därmed inte kan vara additiv. Detsamma kan gälla för gran/björk och aska på dikad torvmark. Övriga åtgärder kräver investeringar på en nivå som kan göra det omöjligt att genomföra dem likviditetsmässigt. I sådana fall uppfyller de kriterierna för att komma ifråga för klimatkompensation. Tabell 3. Kolinbindning CO2/ha och totalt jämfört med konventionell granodling för 25 ha på Sunnerbo, 15 ha på Ekegården och 60 ha på Erikstad utom för Askåterföring med 200 ha på Sunnerbo och Ekegården, samt 100 ha på Erikstad och aska på dikad torvmark med 100 ha på Sunnerbo. Sunnerbo Ekegården Erikstad Summa per ha totalt per ha totalt per ha totalt Askåterföring 0, , , Aska dikat 4, Gran+Björk 3, , , Gran BAG 2, , , HA/Poppel 3, , , HA/Poppel BAG 10, , ,

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Verifieringsrapport Klimatneutral fjärrvärme 20150429 Bureau Veritas På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Bureau Veritas Fabriksgatan 13 SE-412 50 Göteborg Sweden +46-31 606500 www.bureauveritas.se Innehåll

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal

Läs mer

Skogliga koldioxidkrediter

Skogliga koldioxidkrediter Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen

Läs mer

Fråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

Fråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage) Fråga 1. Övertorneå kommun driver ett projekt som handlar om att privata skogsägare gör åtgärder i skogen som ökar tillväxten. När tillväxten ökar så ökar även upptaget av koldioxid från atmosfären och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

- så funkar det i praktiken

- så funkar det i praktiken Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-2-7 214-2-7-224-2-7 214-2-7 Sammanställning

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 19,9 91 Myr/kärr/mosse 2,1 9 Berg/Hällmark,1

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

2012-11-26 Lena Manner. Klimatneutralitet. Väl

2012-11-26 Lena Manner. Klimatneutralitet. Väl Klimatneutralitet Väl Hållbar utveckling... en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov Brundtlandkommissionen,

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84) Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Objekt Svappavara

Objekt Svappavara Objekt 2584070 Svappavara Objekt 2584070 Svappavara SKOGSKARTA Plan M2584070 Församling Vittangi Kommun Kiruna Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare Foran Sverige AB Utskriftsdatum 2016-08-24

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn SVEASKOG 252159 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) 216-225 216-7 Risbergs Skogskonsult AB Taxerad Vissa

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 34,5 0,0 1 25,3 45 0 1 32 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1,9 2 Övrig areal 16 20 Summa landareal

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

skogsbränsle för klimatet?

skogsbränsle för klimatet? Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01 Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer