Sammanfattande rapport från konferensen. Att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn, Stockholm, 7-8 december 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattande rapport från konferensen. Att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn, Stockholm, 7-8 december 2004"

Transkript

1 Sammanfattande rapport från konferensen Att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn, Stockholm, 7-8 december 2004 Arrangörer: Svenska justitie- och utrikesdepartementen i samverkan med v och mp. En mer fullständig rapport från konferensen finns på konferensspråket engelska. Rapporten och ytterligare information om konferensen finns också på Justitiedepartementets hemsida (www.regeringen.se). Rapporten kanäven beställas genom kanslirådet Gerd Johnsson-Latham, telefon 08/ , E-post

2 2 Inledning En internationell konferens om patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på s.k. hedersrelaterat våld anordnades i Stockholm den 7-8 december 2004 på konferenscentret Vår Gård. Värdar var den svenska utrikesministern Laila Freivalds och ministern för jämställdhet och integrationsfrågor Jens Orback, i samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna. Konferensen utmynnade i ett slutdokument i form av en ordförandetext med ett upprop för fortsatt handling. Konferensen skall ses som ett led i en pågående process för bättre åtgärder mot patriarkalt våld mot kvinnor, både nationellt och internationellt. Såväl konferensen som rapporten från densamma kan tjäna som en påminnelse om hur mycket som fortfarande återstår att göra för att säkerställa att kvinnors och flickors rätt till liv och frihet. En utförlig skriftlig rapport från mötet finns på engelska; Report from the International Conference Combating Patriarchal Violence Against Women Focusing on Violence in the Name of Honour, Stockholm 7-8 December Rapporten kan beställas från Justitiedepartementet och finns jämte videoinspelningar från konferensen, enskilda tal mm på regeringens hemsida (Justitiedepartementet, MR, kvinnor.) Konferensen fick mycket stor medial uppmärksamhet via bl a SVT, TT, DN, SvD, Ekot, BBC, Reuters, the Economist, AFP, Le Monde, Liberation, Le Figaro, holländska De Volkskrant samt flera tyska, pan-arabiska, turkiska, indiska och kinesiska tidningar. Mediainslagen rörde både presskonferensen den 7 december med ministrarna Jens Orback, Güldal Aksit och Nilofar Bakhtiar och konferensen den 8 december med utrikesminister Laila Freivalds men också en rad övergripande frågor om våld i hederns namn och intervjuer med enskilda konferensdeltagare. Bakgrund Våld mot kvinnor, som en konsekvens av kvinnors underordning och bristande jämställdhet, har under decennier uppmärksammats i internationella fora liksom kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Under senare år har våld i hederns namn särskilt lyfts fram bl a i resolutioner i FN:s generalförsamling. Som ett led i arbetet mot patriarkalt våld mot kvinnor inleddes år 2003 förberedelser av en internationell konferens i om hedersrelaterat våld. I detta syfte arrangerade Justitiedepartementet i november 2003 ett expertmöte och fick då en rad förslag om hur en internationell konferens om hedersrelaterat våld borde kunna utformas. Under år 2004 bjöds drygt 200 deltagare in till konferensen varav drygt hälften var nationella och återstoden internationella deltagare, samtliga i olika fora engagerade i arbete mot patriarkalt våld och hedersrelaterat våld.

3 Bland de inbjudna märktes chefer för olika FN-program och fackorgan, flera av FN:s specialrapportörer, representanter från EU-kommissionen, Europarådet, Världsbanken, forskare och skribenter samt internationella och nationella organisationer. På regeringsnivå inbjöds ministrar från samtliga EU-länder och ett 15-tal länder i Mellanöstern liksom i Sydasien där heders-relaterat våld förekommer. Från inbjöds chefer för berörda myndig-heter och organisationer samt politiker, opinionsbildare, forskare m fl. 3 Konferensen Konferensen pågick i två dagar uppdelade i plenarsessioner med anföranden, paneldiskussioner, vittnesmål/presentationer samt diskussioner i fem arbetsgrupper. Moderatorer var Lena Ag, EU-kommissionen samt ambassadör Jan Nordlander, UD. Konferensen avslutades med en av sekretariatet och den interdepartementala arbetsgruppen i förväg skisserad ordförandetext som bl a innehöll ett upprop för fortsatt handlande. Texten var under konferensen föremål för fortlöpande konsultationer med ordförandena för de olika arbetsgrupperna och några nyckelaktörer och kompletterades under konferensens gång för att spegla dominerande synpunkter. Konferensen präglades av stor öppenhet och en grundläggande samsyn som tydligt bl a formulerades av den afganska ministern Sobrany som betonade att alla, oavsett ekonomisk och social utveckling, förenas av visionen om en värld fri från våld mot kvinnor och där kvinnors rättigheter respekteras. Diskussionerna visade att det är både möjligt och nödvändigt att bryta tystnaden kring det patriarkala våldet mot kvinnor allmänt och fokusera på våld i hederns namns. Mötet visade också värdet av att föra samman personer med olika erfarenheter såsom representanter för regeringar, organisationer, forskarvärlden, det civila samhället, media och politiker. Diskussionerna var mycket öppna och tydliga i fråga om att definiera och slå fast grundorsakerna till våld mot kvinnor i termer av patriarkala strukturer och föreställningar om kvinnors underordning och mäns överordning. Som en följd av detta betonades att våldet måste angripas genom ett brett spektrum av åtgärder för jämställdhet och säkrandet av lika rättigheter för kvinnor och män. Ett ytterligare viktigt bidrag från konferensen till den internationella debatten var att diskussionerna inte mer allmänt inriktades på att engagera män utan att också på att ifrågasätta och angripa våldsamma manliga livsstilar och maskuliniteter. En av deltagarna vid konferensen, FN:s specialrapportör för tanke- och religionsfrihet, Asma Jahangir, framhöll t ex att kvinnor generellt är väl upplysta - medan männen har makten: Hon sa att nu är det dags att se till att kvinnor får makt - och män får upplysning.

4 4 Oro uttrycktes också över att frågor om våld mot kvinnor ofta har låg status på den globala politiska agendan och att frågan alltför ofta omges av tystnad vilket i praktiken tenderar bli ett accepterande av våldet. Den svenska utrikesministern betonade vikten av att bryta denna tystnad och lovade att konsekvent kommer att fortsätta ta upp frågor om våld mot kvinnor och kränkningar av mänskliga rättigheter. Hon uttryckte också en stark förhoppning om att andra måtte göra sammalunda. En grupp unga män från en förort till Stockholm, Sharaf Hjältar visade hur unga män kan agera som förebilder för att hjälpa till att ändra attityder i frågan om hedersrelaterat våld. I introduktionen av dem påpekades hur unga män kan gynnas av de patriarkala strukturerna eftersom de ger pojkar makt att förtrycka sina systrar. Men de gör också pojkarna till strukturernas offer när de tvingas gifta sig mot sin vilja. Diskussionerna under konferensen bekräftade att det patriarkala våldet och s.k. hedersrelaterat våld inte är knutet till någon speciell religion utan förekommer både i muslimska, kristna och hinduiska samhällen. Den pakistanska ministern Nilofar Bakhtiar noterade att islam som religion ger kvinnor betydande rättigheter - och att därför ingen skall ha rätt att ta i från kvinnor deras rättigheter med felaktiga hänvisningar till islam. Olika uppfattningar uttrycktes om värdet av att engagera religiösa ledare för att motverka våld mot kvinnor. Flera deltagare såg detta som angeläget eftersom religiösa ledare oavsett trosuppfattning ofta spelar en viktig roll för människors attityder och ställningstaganden i moralfrågor. Andra menade att eftersom religiösa ledare hittills undlåtit att agera mot våld mot kvinnor finns risken för att deras engagemang snarast försvårar insatser mot våldet. Den svenska imamen Abd al Haqq Kielan uppmanade dock religiösa ledare att tydlig ta ställning mot våld mot kvinnor. Många deltagare av alla kategorier betonade det civila samhällets roll, särskilt kvinnoorganisationernas, i åtgärder mot våld mot kvinnor. Bl a berördes deras potential att övervaka i vad mån ambitiösa planer mot våldet i praktiken genomförs eller ej av stater och organisationer. Vikten av samverkan mellan parter och det civila samhället underströks också t.ex. avseende skydd och bistånd till offer och för att angripa våldets grundläggande orsaker. Många talare betonade att frågan om våld mot kvinnor måste diskuteras offentligt och inte får behandlas som en privatsak och familjeangelägenhet.

5 En rad förslag presenterades i fråga om fortsatta åtgärder och flera talare föreslog att såsom initiativtagare till konferensen också skulle spela en aktiv roll i dess uppföljning. Några av huvudförslagen var: - att bör ta initiativ till att upprätta en internationell kommission eller tankesmedja för att åtgärda patriarkat våld med fokus på s.k. hedersrelaterat våld, - att inrätta en ny tjänst som specialrapportör under CEDAW, FN:s konvention om utrotande av alla former av diskriminering mot kvinnor - att verka för att EU skall utropa år 2006 som ett år för åtgärder mot våld mot kvinnor och mer aktivt agera mot detta våld., - att avsätta mer resurser för att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor, särskilt s.k. hedersrelaterat våld, - att regeringar skall vidta alla former av åtgärder för att markera att patriarkalt våld, inklusive s.k. hedersrelaterat våld, är en högt prioriterad fråga, nationellt såväl som internationellt. 5 Belysande citat från konferensen Nedan följer ett antal belysande citat från konferensen vars andemening också återspeglas i den ordförandetext som konferensen utmynnade i: Mäns våld mot kvinnor bottnar i föreställningen om manlig överordning och kvinnlig underordning och är inte kopplat till någon särskild religion, etnicitet eller kultur utan till graden av patriarkat Mäns våld är extremt kostsamt både i liv, lidande och pengar. Enligt världsbankens chefsekonom uppskattas att kostnaden för sådant våld kan uppgå till upp mot 8 % av BNP i vissa länder. (jämställdhetsminister Jens Orback) Det krävs en feministisk analys för att angripa det patriarkala våldet. (riksdagsledamoten Ulla Hoffman) Internationell enighet behövs för att fördöma våld mot kvinnor liksom våld i hemmen. (riksdagsledamoten Lotta Hedström) Min man våldförde sig ofta på mig och våldtog mig. Han ville också sälja mig till sina vänner. Jag vet inte om det var för att få pengar, affärsmässiga fördelar eller helt enkelt för att förödmjuka mig. (vittnesmål från ett offer för s.k. hedersrelaterat våld) Politiker måste ta sitt ansvar för att lösa problemet med våld mot kvinnor och hedersmord. (den turkiska ministern Guldal Aksit )

6 6 Hedersmord är inte en fråga om kultur även om kultur ofta anförs som en förmildrande omständighet. Det måste betonas att alla former av mord, i vilket namn de än begås, är oacceptabla. (FN:s specialrapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar Philip Alston) Patriarkatet måste förstå att heder aldrig kan relateras till våld (den pakistanska rådgivaren i jämställdhetsfrågor till PM, Nilofar Bakthiar.) Oavsett vår ekonomiska styrka och sociala infrastruktur har vi alla samma mål: en vision om ett samhälle där kvinnors rättigheter skyddas fullt ut och lever i frihet från patriarkalt våld Det är också av avgörande betydelse att kvinnor får information om sina lagliga rättigheter och att vi får kunskap om kvinnors strategiska behov. (den afghanska biträdande kvinnoministern Sorayha Rahim Sobrany) Begreppet heder och artighet har under generationer inneburit ett djupt beroende för kvinnor av män; ett beroende som är svårt att bekämpa eftersom det utövas med silkeshandske. Eftersom det patriarkala samhället är en negation av demokratin bör nedmonteringen av patriarkatet löpa parallellt med demokratiseringsprocesser för att betona alla människors jämbördighet. (den polska ministern Magdalena Sroda). Religiösa ledare bör göra mer för att stoppa våldet mot kvinnor och försvara kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. (sagt i en plenardiskussion) Kvinnors rättigheter och kvinnors säkerhet är inte en kvinnofråga eller en kvinnoangelägenhet utan en fråga om demokrati (FN:s specialrapportör om tanke- och religionsfrihet Asma Jahangir) FN:s konvention om avskaffande av allslags diskriminering av kvinnor (CEDAW) erkänner att diskriminering är rotad i universella patriarkala strukturer och betraktar kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna som beroende av en upplösning av patriarkatet i alla dess former Ett stort problem är det faktum att i de flesta delar av världen har uppfattningen om hur kvinnor lämpligen bör uppträda internaliserats av kvinnorna själva vilket ofta får dem att avstå från att delta i det offentliga livet eller söka arbeten inom mansdominerande yrken etc. ( CEDAW-kommittens ordförande Feride Acar) Det behövs ett konstant tryck på regeringar för att visa myndigheter och berörda kvinnor att en kvinnas liv är värt lika mycket som en mans. (den jordanska journalisten Rana Husseini). Patriarkatet bygger på och underförstår manliga privilegier vilket också inkluderar rätten att avrätta kvinnor. Våldet är ett verktyg för att kontrollera kvinnor och hot om våld är till för att kvinnor ska förbli underordnade. (amerikanskan LaShawn Jefferson från Human Rights Watch) Studier tyder på att antalet hedersmord ökar och att problemen överskrider gränser och nationer och är mer vanligt bland traditionella och ekonomiskt,

7 7 politiskt och socialt utsatta grupper. (den kanadensiska forskaren Sharzad Mojab) Social inkludering, rättvisa och tolerans är grundläggande i kampen mot våld i hederns namn. (från plenardiskussion) Ett problem med hederskulturer är att en del pojkar drar fördel av sina möjligheten att kontrollera och förtrycka flickor och kvinnor (Eduardo Grutzky, Fryshuset) Dialog mina vänner, kommer att förändra dagens situation och det patriarkala tänkandet! Snälla ni, ge oss ert stöd och inte bara applåder och leenden!...ingenting är omöjligt om vi arbetar tillsammans (Sharaf Hjältar) För att förändra patriarkalt våld är regeringar ansvariga för att utfärda och följa upp könsneutrala lagar i enlighet med FN:s instrument för de mänskliga rättigheterna. (Anders Milton, som talesperson för arbetsgrupp 1.) Tyvärr är begreppet heder felaktigt kopplat till kvinnors sexualitet, kroppar och uppträdande Regeringar har det yttersta ansvaret för att skydda sina medborgares liv och integritet, oavsett kön, religion eller etnicitet. (Asma Jahangir som talesperson för arbetsgrupp 2) Argumentet om kulturrelativism måste helt förkastas. Det är oroväckande att så få religiösa ledare stått upp och försvarat kvinnors rättigheter och motverkat patriarkalt våld mot kvinnor, särskilt våld i hederns namn. (Jaqueline Hunt som talesperson för arbetsgrupp 3) Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor och könsbaserat våld måste också ta upp kopplingar till rasism och fattigdom och får inte behandlas som isolerade företeelser (Carl Söderbergh som talesperson för grupp 4) För att utrota och förhindra s.k. hedersrelaterat våld måste vi angripa orsakerna till det patriarkala våldet och ha som målsättning att förändra attityder i samhällen som uppmuntrar, accepterar eller tolererar våldshandlingar i hederns namn. (Ingrid Bellander- Todino som talesperson för arbetsgrupp 5). Vi behöver alla reflektera över ursprunget till det partiarkala våldet mot kvinnor och hur patriarkatet i sig självt är våldsamt. (prof. Boutheina Cheriet, Algeriet) Det är av avgörande betydelse att erkänna mord och annat våld i hederns namn som de brott de är. Att blunda för brotten är att acceptera dem. (Manuel Lezertua, Europarådet) Våld i hederns namn måste bli en fråga på den politiska agendan... Det är viktigt att förstå varför män är våldsamma och att undersöka kopplingarna mellan manlig kultur och våld. ( Irene Simantoni, EU-kommissionen)

8 Det krävs effektiv lagstiftning och förstärkta åtgärder för att garantera rättvisa för kvinnor. Det krävs också ett kontinuerligt och oförtröttligt arbete för att ändra normer, attityder och föreställningar som diskriminerar kvinnor och flickor. Vi behöver också stärka kvinnornas makt over sina egna liv Förövarna av våld i hederns namn är ofta fäder, bröder och andra manliga släktingar. Därför måste också män ta initiativ till att förändra sina attityder. ( Laila Freivalds, s utrikesminister) 8 Konferensens slutdokument Slutdokumentet från konferensen hade formen av en ordförandetext som bl.a. innehåller ett upprop för fortsatta åtgärder, Detta fördjupar på ett par punkter den årligt återkommande resolutionen i FN:s generalförsamling om arbete för utrotande av brott mot kvinnor och flickor i hederns namn. Ordförandetexten betonar t ex att en grundorsak till våldet är föreställningar om kvinnors underordning och mäns överordning. Texten definierar också grundorsakerna i termen av kontroll över och förtryck av kvinnor och flickor. Därmed pekar också texten på behovet av ett brett spektrum av insatser för att främja jämställdhet och förbättra kvinnors villkor ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt. Under konferensen upprepades konsekvent vikten av att stärka kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det framhölls också att dessa rättigheter inkluderar sexuella och reproduktiva rättigheter. Slutdokumentet betonar att regeringar har ansvar att förhindra brottet och bestraffa förövarna i enlighet med deras ansvar att skydda och främja mänskliga rättigheter. När en regering misslyckas i detta avseende skall det internationella samfundet agera, framhöll FN:s specialrapportör Philip Alston,. Det noterades att regeringar har betydande medel till sitt förfogande i form av lagstiftning, utbildning och informationskampanjer som kan användas för att åtgärda våldet, för att understryka att det är oacceptabelt och visa att förövare kommer att straffas. Ordförandetexten betonar vikten av att ifrågasätta dagens definitioner av vad manlighet innebär liksom att begreppet heder kopplas till kvinnors kyskhet. Slutdokumentet/ordförandetexten lyder som följer: Patriarkalt våld utgör ett hot mot individens frihet och liv, mot rättvisa villkor mellan könen och mot utveckling. Det måste åtgärdas oavsett uttryck och på alla nivåer. Det förekommer världen över och inom alla klasser och samhällsgrupper. Det tar sig skilda uttryck men är i grunden rotade i föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning. Det är ofta den sista utvägen för att upprätthålla existerande maktkulturer när

9 9 kvinnor och flickor utmanar det faktum att de förnekas de rättigheter som pojkar och män åtnjuter pga. de föds med manligt kön. S k hedersrelaterat våld är en form av patriarkalt våld som ofta förknippas med brist på kroppslig integritet, rörelsefrihet, rätt till lönearbete och ekonomiskt oberoende. En speciell aspekt av våldet är att det öppet uppmuntras och sanktioneras, inom familjer och samhällen. Resolutionen från FN:s generalförsamling A/C.3/59/L.25 slår fast staters skyldighet att med alla medel förhindra, undersöka och bestraffa förövare av brott som utförs mot kvinnor och flickor i hederns namn och att skydda offren och att underlåtande att ge sådant skydd kränker, begränsar eller omöjliggör åtnjutandet av offrens mänskliga rättigheterna. Resolutionen framhåller mäns ansvar för att främja jämställdhet och för att förändra attityder i syfte att utrota könsstereotypa föreställningar. Den betonar också vikten av stöd till offer, bl. a. skydd, rådgivning och hälsovård, inklusive sexuell, reproduktiv och mental hälsa. Därför utfärdar ordföranden vid den internationella konferensen om patriarkalt våld, anordnad i Stockholm 7-8 december 2004 följande upprop: 1. Orsakerna till allt patriarkalt våld måste åtgärdas, genom angripandet av föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning liksom tolkningar av maskulinitet som förstärker patriarkala strukturer och mäns våld. 2. Våld i hederns namn måste angripas som ett hinder mot kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Tolkningar av heder som starkt kopplat till kvinnors kyskhet måste ifrågasättas. Det kan aldrig accepteras att sedvänjor, traditioner eller religiösa hänsyn åberopas i syfte att undgå skyldigheter att motverka våld mot kvinnor och flickor inklusive s.k. hedersrelaterat våld. 3. Våld mot kvinnor måste åtgärdas utifrån ett rättighetsperspektiv inom ramen för ett brett spektrum av åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen, genom att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv och genom att öka medvetenheten bland män för att bekämpa mäns tystnad kring patriarkalt våld. Återgärder måste vidtas inom områden som lagstiftning, sysselsättning, utbildning liksom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 4. Respekten för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter är till sin natur kopplat till demokrati. Internationella konventioner måste implementeras genom att införlivas i nationell lagstiftning. Stater har skyldighet att främja och skydda mänskliga rättigheter, inkl rätten till liv,

10 10 frihet och personlig säkerhet och att ge prioritet åt detta genom att avsätta erforderliga resurser. 5. Internationellt samarbete för att mer effektivt angripa patriarkalt våld med fokus på s.k. hedersrelaterat våld skall uppmuntras och utvidgas, genom internationella organisationer såsom FN, Interpol och Europol, och regionalt genom organisationer som EU, Europarådet, organisationen för de islamiska konferenserna, ASEAN, SADC och SAARC. Det civila samhället inklusive enskilda organisationer är viktiga samarbetspartner för regeringarna i dessa strävanden.

11 11 Bilagor PROGRAM Internationell konferens om att patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn Stockholm, 7-8 december 2004 Tisdag 7 december Välkomstanförande av Jens Orback, integrations- och jämställdhetsminister Anföranden av Ulla Hoffman, andra vice ordförande i Vänsterpartiet och av Lotta Nilsson Hedström, riksdagsledamot, Miljöpartiet de Gröna Vittnesbörd om våld i hederns namn Inledningstalare, Güldal Aksit, minister med ansvar för kvinno- och familjefrågor, Turkiet Paneldiskussion på hög nivå: Nilofar Bakhtiar, Rådgivare till premiärministern om kvinnors utveckling, Pakistan; Magdalena Sroda, jämställdhetsminister, Polen; Zorayha Rahim Sobrany, biträdande minister för kvinnofrågor, Afghanistan; Philip Alston, FN:s specialrapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar Lunch Anförande av Asma Jahangir, FN:s specialrapportör om tanke- och religionsfrihet Paneldiskussion:

12 Onsdag 8 december Ayse Feride Acar, ordförande, FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor; Shahrzad Mojab, docent, Institutet för kvinno- och genusstudier, Torontos universitet, Kanada; LaShawn R. Jefferson, chef, enheten för kvinnors rättigheter, Human Rights Watch; Rana Husseini, journalist, Jordanien Presentation; Sharaf Hjältar Diskussioner i arbetsgrupper Mottagning/Buffé Diskussioner i arbetsgrupper (fortsättn.) Arbetsgrupperna rapporterar tillbaka till plenum Avslutande paneldiskussion: Boutheina Cheriet, professor i utbildningsfrågor, Algers universitet, Algeriet; Manuel Lezertua, chef, kommissionären för mänskliga rättigheters kontor, Europarådet; Hedia Belhadj, biträdande chef, avdelningen för arabstater och Europa, UNFPA; Irene Simantoni, advokat, generalsekretariatet vid europeiska rådet Avslutningsanförande av Laila Freivalds, utrikesminister, samt avslutande kommentarer och förslag till åtgärder från ordföranden för mötet 12

13 13 Slutgiltig deltagarförteckning Vår Gård 7-8 december Namn Organisation Land Abu Ghazaleh, UNIFEM FN Haifa Abu-Dayyeh, Suad Kvinnors centrum för juridiskt bistånd och Jerusalem rådgivning Acar, Feride CEDAW- kommitten FN Adly, Nancy Centrum för Egyptiska kvinnors juridiska bistånd Egypten Ag, Lena EU-kommissionen EU Aghaee, Mana Iranska riksförbundet Akkoc, Nebahat KAMER Kvinnocentrum Turkiet Aksit, Güldal Premiärministerns kansli Turkiet Akyuz, Cemal Svenska ambassaden i Ankara Turkiet Al Habash, Syriska parlamentet Syrien Muhammad Al-Baldawi, Orienthälsan Fatima Aldebe, Mahmoud Svenska Muslimska Förbundet Al-Hadidi, Jordanien Mu men Ali, Salma Bangladesh s förbund för kvinnliga jurister Bangladesh Almström, Maria Vänsterpartiet Alston, Philip Specialrapportör, FN FN Andersson, Utrikesdepartementet Tommy Avci, Gulan Kurdiska riksförbundet Bakhtiar, Nilofar Ministeriet för kvinnors utveckling Pakistan Bakker, Hilde TransAct Nederländerna Balta, Berin Socialdemokratiska Kvinnoförbundet Barqasho, Gabriel Syriska Ortodoxa kyrkan Begikhani, Nazand Kurdish Women Action against Honour Killings Storbritannien Bekic Larsen, Länsstyrelsen i Skåne Jasmina Belhadj, Hedia UNFPA FN Bellander Todino, EU-kommissionen EU Ingrid Bengtsson, Andreas Utrikesdepartementet

14 Bergh, Lise Justitiedepartementet Bergman, Cecilia Justitiedepartementet Bielecka, Ewa Premiärministerns kansli Polen Björling, Bam Stiftelsen Kvinnoforum Bredal, Anja Instituttet for samfundsforskning Norge Bremer, Sevil Rädda Barnen Centerwall, Erik RFSL Cheriet, Boutheina Universitetet i Alger Algeriet Ciraku, Erarba Kommitten för lika möjligheter Albanien Dahlgren, Lillemor Länsstyrelsen i Skåne Dahlstrand, Lotta Barnombudsmannen Danho, Maria Syriska Ortodoxa kyrkan Darvishpour, Universitetet i Stockholm Mehrdad Dismorr, Anne Svenska ambassaden i Ankara Ekstedt, Anna Justitiedepartementet Eldén, Åsa Universitet i Uppsala Elias, Misrak UNICEF FN Elkatmis, Mehmet Turkiska parlamentet Turkiet Ener, Zeynep Engström, Stefan Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Eriksson, Anne Finlands ambassad i Stockholm Finland Eriksson, Vänsterpartiet Marianne Eskandari, Ahmad Kurdiska kvinnors aktion mot hedersmord Faraj Rehim, Kvinnors centrum för media och utbildning Irak Runak Favreau-Brettel, Ministeriet för jämställdhet inom förvärvslivet Frankrike Michéle Ferrari de Carli, Kommunal- och regionaldepartementet Norge Eli Forsberg, Meri RIFFI Helena Frantzi, Marianna Polismyndigheten Cypern Freivalds, Laila Utrikesdepartementet Gill, Aisha Universitetet i Surrey Roehampton Storbritannien Goldbeck-Löwe, Justitiedepartementet Camilla Gorlick, Brian UNHCR FN Grette, Anne-Lise Barn- och familjedepartementet Norge Grutzky, Eduardo Fryshuset/ELEKTRA Haider, Yasmin Insaaf Welfare Trust Pakistan Hamednaca, Arhe Justitiedepartementet Hayran, Gülnur AK-partiet Turkiet 14

15 Hedström, Lotta Miljöpartiet de Gröna Hertting, Peter Riksåklagaren Hoffman, Ulla Vänsterpartiet Hunt, Jaqueline Equality Now Storbritannien Husseini, Rana Jordan Times Jordanien Jahangir, Asma Specialrapportör, FN FN Jamieson, Deborah Home Office Storbritannien Javaheri, Alireza Utrikesdepartementet Jefferson, Human Rights Watch USA LaShawn Johansson, Sofia Vänsterpartiet Johansson, Lasse Länsstyrelsen i Västra Götaland Johansson, Eva Justitiedepartementet Lotta Johansson, Lars G Justitiedepartementet Johansson, Ann Socialstyrelsen Johnsson-Latham, Utrikesdepartementet Gerd Jönsson, Anita Socialdemokraterna Jönsson, Mona Miljöpartiet de Gröna Kakabaveh, Stödkommitten för turkiska kvinnor Amineh Kamal, Sultana Ain- O- Salish Kendra Bangladesh Karlberg, Susanne Domstolsverket Kavaf, Selma AK-partiets kvinnoförbund Turkiet Kaya, Abdulkadir Premiärministerns kansli Turkiet Kelemen, Niklas Rädda Barnen Khaki, Muhammad Insaaf Welfare Trust Pakistan Aslam Khan, Sona Khan s Law Indien Kielan, Abd al Svenska Islamistiska samfundet Haqq Kleinsorge, Tanja Europarådet Europarådet Klum, Anita Fonden för Mänskliga rättigheter Kolthoff, Kirsti Svenska kvinnolobbyn Kulbay, Serpil Turkiska ungdomsförbundet Lang, Andreja Justitieministeriet Slovenien Larsen, Sanne Departementet för flyktingar, migration och Danmark integration Latif, Khanim Organisationen Asuda för bekämpande av våld mot Irak kvinnor Lemberg, Ulla filmare Lezertua, Manuel Europarådet Europarådet Lindblom, Anna- Justitiedepartementet 15

16 Karin Linde, Vysse Stockholms universitet, CEIFO Lindroth, Helen- Kommissionen för rättvisa och fred Dominique Lindsten, Simone Länsstyrelsen i västra Götaland Ludvigsson, Anne Socialdemokraterna Lundgren, Eva Universitet i Uppsala Malaj, Nora Kommitten för lika möjligheter Albanien Mc Phail, Mary Europeiska kvinnolobbyn Belgien Medjedovic, Natasa SoS Hotline för kvinnor och flickor som våldsoffer Serbien och Montenegro Mehra, Mahdu Partner för lag i utveckling Indien Milatovic, Irena Regeringskansliet Serbien och Montenegro Milton, Anders Röda Korset Mjörnell, Rigmor Nätverket mot hedersrelaterat våld Moawad, Nayla Stiftelsen René Moawad Libanon Mohaqiq, Ministeriet för kvinnofrågor Afghanistan Mohammad Mojab, Shahrzad Institute for Woman s Studies and Gender Studies Kanada Morina, Destan Albanska riksförbundet Mousa, Daad Syrien Mårtensson, Utrikesdepartementet Carina Nevstad, Camilla Justitiedepartementet Nordlander, Jan Utrikesdepartementet Nujen, Debbie Nätverket Terrafem Ohlsson, Carina Socialdemokraterna Olasdotter, Anna Riksåklagaren Olsen, Inger Lise Svenska Kyrkan Orback, Jens Justitiedepartementet Pedersen, Gry Danske kvindesamfund Danmark Pekgul, Nalin Socialdemokratiska kvinnoförbundet Pope, Nicole Turkiet Puisyte, Lyra Litauens ambassad i Stockholm Litauen Rahim Sobrany, Ministeriet för kvinnofrågor Afghanistan Surayha Ramizi-Bala, Ardita Kvinnors hälso- och välfärdscenter Serbien och Montenegro Regnér, Åsa Justitiedepartementet Reyes, Maria-Pilar Länsstyrelsen i Stockholm Rhoden, Yvonne New Scotland Yard Storbritannien Ringqvist, Ellen Migrationsverket Riza, Shaha Världsbanken Världsbanken 16

17 Rizvi, Majida Nationalkommitten för kvinnors ställning Pakistan Rouhana, Zoya Libanesiska rådet för att motverka våld mot kvinnor Libanon Runegrund, Rosita Kristdemokraterna Rönquist, Anders Utrikesdepartementet Sahlin, Mona Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Sallander, Erika Integrationsverket Sbaity-Kassem, FN:s ekonomiska och sociala kommission FN Fatima Schlytter, Astrid Stockholms universitet Sen, Purna London School of Economics Storbritannien Sevim, Fatma BATMAN Turkiet Shaditalab, Jaleh Universitetet i Teheran Iran Sihem, Habchi Ni Putes Ni Soumises Frankrike Simantoni, Irene EU-kommissionen EU Skagerö, Mariette Utlänningsnämnden Soliman, Azza Egyptiska kvinnors centrum för juridisk rådgivning Egypten Spahiaj, Adim Albanska riksförbundet Spurek, Sylwia Regeringens organ för kvinnors och mäns Polen likställning Sroda, Magdalena Regeringens organ för kvinnors och mäns Polen likställning Staaf, Catharina Justitiedepartementet Stenvinkel, Enisa Svenska Islamska Samfundets Kvinnoförbund Svahnström, Svenska Generalkonsulatet i Istanbul Annika Svensén, Ann RFSU Svensson, Anneli RFSL Söderbergh, Carl Svenska Amnesty Söderheim, Maria s Kvinnojourers riksförbund Tawalbeh, Isra Hälsoministeriet Jordanien Tejler, Peter Utrikesdepartementet Thapar-Bjorkert, Universitetet i Bristol Storbritannien Suruchi Thibault, Stiftelsen SURGIR Schweiz Jacqueline Tretow, Rhoda Terre des Femmes Tyskland Wahlström, Conny Miljöpartiet de Gröna Weiland, Meltem Orientexpress, Rådgivningscentrum för kvinnor Österrike Vifell, Lena-Karin Rikspolisstyrelsen Wikan, Unni Universitetet i Oslo Norge Wirth, Judit Nane, Kvinnors rättighetsförbund Ungern von Wachenfeldt, Riksorganisationen för Kvinnojourer i Ireen Woodford Berger, Utrikesdepartementet 17

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 12 juni 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri-

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Institutet Mot Hedersförtryck. Föreläsarbanken - 2015 - Släpp in mig skydda mig! Institutet Mot Hedersförtryck/IMH

Institutet Mot Hedersförtryck. Föreläsarbanken - 2015 - Släpp in mig skydda mig! Institutet Mot Hedersförtryck/IMH Institutet Mot Hedersförtryck Föreläsarbanken - 2015 - Släpp in mig skydda mig! Institutet Mot Hedersförtryck/IMH Olivedalsgatan 14, Göteborg 0702 97 76 14 heder.imh@gmail.com http://www.institutetmothedersförtryck.se/

Läs mer

Ett 2020-perspektiv för kvinnor i Turkiet

Ett 2020-perspektiv för kvinnor i Turkiet 13.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 264 E/25 42. Europaparlamentet rekommenderar ytterligare samordning mellan Solvit och EU:s pilotprojekt för att förbättra samordningen och utbytet av

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:987 av Amineh Kakabaveh m.fl. (V) Stopp för normbildning som kränker mänskliga rättigheter

Motion till riksdagen 2015/16:987 av Amineh Kakabaveh m.fl. (V) Stopp för normbildning som kränker mänskliga rättigheter Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:987 av Amineh Kakabaveh m.fl. (V) Stopp för normbildning som kränker mänskliga rättigheter 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Utrikesutskottets yttrande 2008/09:UU3y Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Till justitieutskottet Justitieutskottet har den 28 oktober 2008 (prot. 2007/08:6 7) beslutat

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen 26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Litteraturlista, Unga Kvinnors Värn

Litteraturlista, Unga Kvinnors Värn Litteraturlista, Unga Kvinnors Värn Alakoski, Susanna (2010), Lyckliga slut. Sjutton berättelser om vardagsvåldet. Bass, Ellen. & Davis, Laura (1996), Incest och andra sexuella övergrepp. Handbok för överlevare

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Copyright Brottsanalys 2014

Copyright Brottsanalys 2014 Copyright Brottsanalys 2014 BROTTSA ALYS Alice Bah Kuhnke vill använda muslimsk expertis Kulturdepartementet har tidigare anordnat ett dialogmöte med en rad organisationer och trossamfund för att diskutera

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kulturskolan

Likabehandlingsplan för Kulturskolan Likabehandlingsplan för Kulturskolan 2013-2014 Från och med 1 april 2006 gäller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I korthet går lagen ut på

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PRELIMINÄR VERSION 2004/2215(INI) 5.4.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om turkiska kvinnors

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Det är omöjligt att inte bli inspirerad av så många och så varierande exempel på mod

Det är omöjligt att inte bli inspirerad av så många och så varierande exempel på mod Just NU. Afghanistan. Nigeria. NORDIRLAND. Pakistan. RYssLAND. Guatemala. Kambodja. Det är omöjligt att inte bli inspirerad av så många och så varierande exempel på mod The Washington Post SEVEN av Paula

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer