Sammanfattande rapport från konferensen. Att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn, Stockholm, 7-8 december 2004

Transkript

1 Sammanfattande rapport från konferensen Att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn, Stockholm, 7-8 december 2004 Arrangörer: Svenska justitie- och utrikesdepartementen i samverkan med v och mp. En mer fullständig rapport från konferensen finns på konferensspråket engelska. Rapporten och ytterligare information om konferensen finns också på Justitiedepartementets hemsida ( Rapporten kanäven beställas genom kanslirådet Gerd Johnsson-Latham, telefon 08/ , E-post gerd.johnsson-latham@foreign.ministry.se

2 2 Inledning En internationell konferens om patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på s.k. hedersrelaterat våld anordnades i Stockholm den 7-8 december 2004 på konferenscentret Vår Gård. Värdar var den svenska utrikesministern Laila Freivalds och ministern för jämställdhet och integrationsfrågor Jens Orback, i samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna. Konferensen utmynnade i ett slutdokument i form av en ordförandetext med ett upprop för fortsatt handling. Konferensen skall ses som ett led i en pågående process för bättre åtgärder mot patriarkalt våld mot kvinnor, både nationellt och internationellt. Såväl konferensen som rapporten från densamma kan tjäna som en påminnelse om hur mycket som fortfarande återstår att göra för att säkerställa att kvinnors och flickors rätt till liv och frihet. En utförlig skriftlig rapport från mötet finns på engelska; Report from the International Conference Combating Patriarchal Violence Against Women Focusing on Violence in the Name of Honour, Stockholm 7-8 December Rapporten kan beställas från Justitiedepartementet och finns jämte videoinspelningar från konferensen, enskilda tal mm på regeringens hemsida (Justitiedepartementet, MR, kvinnor.) Konferensen fick mycket stor medial uppmärksamhet via bl a SVT, TT, DN, SvD, Ekot, BBC, Reuters, the Economist, AFP, Le Monde, Liberation, Le Figaro, holländska De Volkskrant samt flera tyska, pan-arabiska, turkiska, indiska och kinesiska tidningar. Mediainslagen rörde både presskonferensen den 7 december med ministrarna Jens Orback, Güldal Aksit och Nilofar Bakhtiar och konferensen den 8 december med utrikesminister Laila Freivalds men också en rad övergripande frågor om våld i hederns namn och intervjuer med enskilda konferensdeltagare. Bakgrund Våld mot kvinnor, som en konsekvens av kvinnors underordning och bristande jämställdhet, har under decennier uppmärksammats i internationella fora liksom kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Under senare år har våld i hederns namn särskilt lyfts fram bl a i resolutioner i FN:s generalförsamling. Som ett led i arbetet mot patriarkalt våld mot kvinnor inleddes år 2003 förberedelser av en internationell konferens i om hedersrelaterat våld. I detta syfte arrangerade Justitiedepartementet i november 2003 ett expertmöte och fick då en rad förslag om hur en internationell konferens om hedersrelaterat våld borde kunna utformas. Under år 2004 bjöds drygt 200 deltagare in till konferensen varav drygt hälften var nationella och återstoden internationella deltagare, samtliga i olika fora engagerade i arbete mot patriarkalt våld och hedersrelaterat våld.

3 Bland de inbjudna märktes chefer för olika FN-program och fackorgan, flera av FN:s specialrapportörer, representanter från EU-kommissionen, Europarådet, Världsbanken, forskare och skribenter samt internationella och nationella organisationer. På regeringsnivå inbjöds ministrar från samtliga EU-länder och ett 15-tal länder i Mellanöstern liksom i Sydasien där heders-relaterat våld förekommer. Från inbjöds chefer för berörda myndig-heter och organisationer samt politiker, opinionsbildare, forskare m fl. 3 Konferensen Konferensen pågick i två dagar uppdelade i plenarsessioner med anföranden, paneldiskussioner, vittnesmål/presentationer samt diskussioner i fem arbetsgrupper. Moderatorer var Lena Ag, EU-kommissionen samt ambassadör Jan Nordlander, UD. Konferensen avslutades med en av sekretariatet och den interdepartementala arbetsgruppen i förväg skisserad ordförandetext som bl a innehöll ett upprop för fortsatt handlande. Texten var under konferensen föremål för fortlöpande konsultationer med ordförandena för de olika arbetsgrupperna och några nyckelaktörer och kompletterades under konferensens gång för att spegla dominerande synpunkter. Konferensen präglades av stor öppenhet och en grundläggande samsyn som tydligt bl a formulerades av den afganska ministern Sobrany som betonade att alla, oavsett ekonomisk och social utveckling, förenas av visionen om en värld fri från våld mot kvinnor och där kvinnors rättigheter respekteras. Diskussionerna visade att det är både möjligt och nödvändigt att bryta tystnaden kring det patriarkala våldet mot kvinnor allmänt och fokusera på våld i hederns namns. Mötet visade också värdet av att föra samman personer med olika erfarenheter såsom representanter för regeringar, organisationer, forskarvärlden, det civila samhället, media och politiker. Diskussionerna var mycket öppna och tydliga i fråga om att definiera och slå fast grundorsakerna till våld mot kvinnor i termer av patriarkala strukturer och föreställningar om kvinnors underordning och mäns överordning. Som en följd av detta betonades att våldet måste angripas genom ett brett spektrum av åtgärder för jämställdhet och säkrandet av lika rättigheter för kvinnor och män. Ett ytterligare viktigt bidrag från konferensen till den internationella debatten var att diskussionerna inte mer allmänt inriktades på att engagera män utan att också på att ifrågasätta och angripa våldsamma manliga livsstilar och maskuliniteter. En av deltagarna vid konferensen, FN:s specialrapportör för tanke- och religionsfrihet, Asma Jahangir, framhöll t ex att kvinnor generellt är väl upplysta - medan männen har makten: Hon sa att nu är det dags att se till att kvinnor får makt - och män får upplysning.

4 4 Oro uttrycktes också över att frågor om våld mot kvinnor ofta har låg status på den globala politiska agendan och att frågan alltför ofta omges av tystnad vilket i praktiken tenderar bli ett accepterande av våldet. Den svenska utrikesministern betonade vikten av att bryta denna tystnad och lovade att konsekvent kommer att fortsätta ta upp frågor om våld mot kvinnor och kränkningar av mänskliga rättigheter. Hon uttryckte också en stark förhoppning om att andra måtte göra sammalunda. En grupp unga män från en förort till Stockholm, Sharaf Hjältar visade hur unga män kan agera som förebilder för att hjälpa till att ändra attityder i frågan om hedersrelaterat våld. I introduktionen av dem påpekades hur unga män kan gynnas av de patriarkala strukturerna eftersom de ger pojkar makt att förtrycka sina systrar. Men de gör också pojkarna till strukturernas offer när de tvingas gifta sig mot sin vilja. Diskussionerna under konferensen bekräftade att det patriarkala våldet och s.k. hedersrelaterat våld inte är knutet till någon speciell religion utan förekommer både i muslimska, kristna och hinduiska samhällen. Den pakistanska ministern Nilofar Bakhtiar noterade att islam som religion ger kvinnor betydande rättigheter - och att därför ingen skall ha rätt att ta i från kvinnor deras rättigheter med felaktiga hänvisningar till islam. Olika uppfattningar uttrycktes om värdet av att engagera religiösa ledare för att motverka våld mot kvinnor. Flera deltagare såg detta som angeläget eftersom religiösa ledare oavsett trosuppfattning ofta spelar en viktig roll för människors attityder och ställningstaganden i moralfrågor. Andra menade att eftersom religiösa ledare hittills undlåtit att agera mot våld mot kvinnor finns risken för att deras engagemang snarast försvårar insatser mot våldet. Den svenska imamen Abd al Haqq Kielan uppmanade dock religiösa ledare att tydlig ta ställning mot våld mot kvinnor. Många deltagare av alla kategorier betonade det civila samhällets roll, särskilt kvinnoorganisationernas, i åtgärder mot våld mot kvinnor. Bl a berördes deras potential att övervaka i vad mån ambitiösa planer mot våldet i praktiken genomförs eller ej av stater och organisationer. Vikten av samverkan mellan parter och det civila samhället underströks också t.ex. avseende skydd och bistånd till offer och för att angripa våldets grundläggande orsaker. Många talare betonade att frågan om våld mot kvinnor måste diskuteras offentligt och inte får behandlas som en privatsak och familjeangelägenhet.

5 En rad förslag presenterades i fråga om fortsatta åtgärder och flera talare föreslog att såsom initiativtagare till konferensen också skulle spela en aktiv roll i dess uppföljning. Några av huvudförslagen var: - att bör ta initiativ till att upprätta en internationell kommission eller tankesmedja för att åtgärda patriarkat våld med fokus på s.k. hedersrelaterat våld, - att inrätta en ny tjänst som specialrapportör under CEDAW, FN:s konvention om utrotande av alla former av diskriminering mot kvinnor - att verka för att EU skall utropa år 2006 som ett år för åtgärder mot våld mot kvinnor och mer aktivt agera mot detta våld., - att avsätta mer resurser för att bekämpa patriarkalt våld mot kvinnor, särskilt s.k. hedersrelaterat våld, - att regeringar skall vidta alla former av åtgärder för att markera att patriarkalt våld, inklusive s.k. hedersrelaterat våld, är en högt prioriterad fråga, nationellt såväl som internationellt. 5 Belysande citat från konferensen Nedan följer ett antal belysande citat från konferensen vars andemening också återspeglas i den ordförandetext som konferensen utmynnade i: Mäns våld mot kvinnor bottnar i föreställningen om manlig överordning och kvinnlig underordning och är inte kopplat till någon särskild religion, etnicitet eller kultur utan till graden av patriarkat Mäns våld är extremt kostsamt både i liv, lidande och pengar. Enligt världsbankens chefsekonom uppskattas att kostnaden för sådant våld kan uppgå till upp mot 8 % av BNP i vissa länder. (jämställdhetsminister Jens Orback) Det krävs en feministisk analys för att angripa det patriarkala våldet. (riksdagsledamoten Ulla Hoffman) Internationell enighet behövs för att fördöma våld mot kvinnor liksom våld i hemmen. (riksdagsledamoten Lotta Hedström) Min man våldförde sig ofta på mig och våldtog mig. Han ville också sälja mig till sina vänner. Jag vet inte om det var för att få pengar, affärsmässiga fördelar eller helt enkelt för att förödmjuka mig. (vittnesmål från ett offer för s.k. hedersrelaterat våld) Politiker måste ta sitt ansvar för att lösa problemet med våld mot kvinnor och hedersmord. (den turkiska ministern Guldal Aksit )

6 6 Hedersmord är inte en fråga om kultur även om kultur ofta anförs som en förmildrande omständighet. Det måste betonas att alla former av mord, i vilket namn de än begås, är oacceptabla. (FN:s specialrapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar Philip Alston) Patriarkatet måste förstå att heder aldrig kan relateras till våld (den pakistanska rådgivaren i jämställdhetsfrågor till PM, Nilofar Bakthiar.) Oavsett vår ekonomiska styrka och sociala infrastruktur har vi alla samma mål: en vision om ett samhälle där kvinnors rättigheter skyddas fullt ut och lever i frihet från patriarkalt våld Det är också av avgörande betydelse att kvinnor får information om sina lagliga rättigheter och att vi får kunskap om kvinnors strategiska behov. (den afghanska biträdande kvinnoministern Sorayha Rahim Sobrany) Begreppet heder och artighet har under generationer inneburit ett djupt beroende för kvinnor av män; ett beroende som är svårt att bekämpa eftersom det utövas med silkeshandske. Eftersom det patriarkala samhället är en negation av demokratin bör nedmonteringen av patriarkatet löpa parallellt med demokratiseringsprocesser för att betona alla människors jämbördighet. (den polska ministern Magdalena Sroda). Religiösa ledare bör göra mer för att stoppa våldet mot kvinnor och försvara kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. (sagt i en plenardiskussion) Kvinnors rättigheter och kvinnors säkerhet är inte en kvinnofråga eller en kvinnoangelägenhet utan en fråga om demokrati (FN:s specialrapportör om tanke- och religionsfrihet Asma Jahangir) FN:s konvention om avskaffande av allslags diskriminering av kvinnor (CEDAW) erkänner att diskriminering är rotad i universella patriarkala strukturer och betraktar kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna som beroende av en upplösning av patriarkatet i alla dess former Ett stort problem är det faktum att i de flesta delar av världen har uppfattningen om hur kvinnor lämpligen bör uppträda internaliserats av kvinnorna själva vilket ofta får dem att avstå från att delta i det offentliga livet eller söka arbeten inom mansdominerande yrken etc. ( CEDAW-kommittens ordförande Feride Acar) Det behövs ett konstant tryck på regeringar för att visa myndigheter och berörda kvinnor att en kvinnas liv är värt lika mycket som en mans. (den jordanska journalisten Rana Husseini). Patriarkatet bygger på och underförstår manliga privilegier vilket också inkluderar rätten att avrätta kvinnor. Våldet är ett verktyg för att kontrollera kvinnor och hot om våld är till för att kvinnor ska förbli underordnade. (amerikanskan LaShawn Jefferson från Human Rights Watch) Studier tyder på att antalet hedersmord ökar och att problemen överskrider gränser och nationer och är mer vanligt bland traditionella och ekonomiskt,

7 7 politiskt och socialt utsatta grupper. (den kanadensiska forskaren Sharzad Mojab) Social inkludering, rättvisa och tolerans är grundläggande i kampen mot våld i hederns namn. (från plenardiskussion) Ett problem med hederskulturer är att en del pojkar drar fördel av sina möjligheten att kontrollera och förtrycka flickor och kvinnor (Eduardo Grutzky, Fryshuset) Dialog mina vänner, kommer att förändra dagens situation och det patriarkala tänkandet! Snälla ni, ge oss ert stöd och inte bara applåder och leenden!...ingenting är omöjligt om vi arbetar tillsammans (Sharaf Hjältar) För att förändra patriarkalt våld är regeringar ansvariga för att utfärda och följa upp könsneutrala lagar i enlighet med FN:s instrument för de mänskliga rättigheterna. (Anders Milton, som talesperson för arbetsgrupp 1.) Tyvärr är begreppet heder felaktigt kopplat till kvinnors sexualitet, kroppar och uppträdande Regeringar har det yttersta ansvaret för att skydda sina medborgares liv och integritet, oavsett kön, religion eller etnicitet. (Asma Jahangir som talesperson för arbetsgrupp 2) Argumentet om kulturrelativism måste helt förkastas. Det är oroväckande att så få religiösa ledare stått upp och försvarat kvinnors rättigheter och motverkat patriarkalt våld mot kvinnor, särskilt våld i hederns namn. (Jaqueline Hunt som talesperson för arbetsgrupp 3) Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor och könsbaserat våld måste också ta upp kopplingar till rasism och fattigdom och får inte behandlas som isolerade företeelser (Carl Söderbergh som talesperson för grupp 4) För att utrota och förhindra s.k. hedersrelaterat våld måste vi angripa orsakerna till det patriarkala våldet och ha som målsättning att förändra attityder i samhällen som uppmuntrar, accepterar eller tolererar våldshandlingar i hederns namn. (Ingrid Bellander- Todino som talesperson för arbetsgrupp 5). Vi behöver alla reflektera över ursprunget till det partiarkala våldet mot kvinnor och hur patriarkatet i sig självt är våldsamt. (prof. Boutheina Cheriet, Algeriet) Det är av avgörande betydelse att erkänna mord och annat våld i hederns namn som de brott de är. Att blunda för brotten är att acceptera dem. (Manuel Lezertua, Europarådet) Våld i hederns namn måste bli en fråga på den politiska agendan... Det är viktigt att förstå varför män är våldsamma och att undersöka kopplingarna mellan manlig kultur och våld. ( Irene Simantoni, EU-kommissionen)

8 Det krävs effektiv lagstiftning och förstärkta åtgärder för att garantera rättvisa för kvinnor. Det krävs också ett kontinuerligt och oförtröttligt arbete för att ändra normer, attityder och föreställningar som diskriminerar kvinnor och flickor. Vi behöver också stärka kvinnornas makt over sina egna liv Förövarna av våld i hederns namn är ofta fäder, bröder och andra manliga släktingar. Därför måste också män ta initiativ till att förändra sina attityder. ( Laila Freivalds, s utrikesminister) 8 Konferensens slutdokument Slutdokumentet från konferensen hade formen av en ordförandetext som bl.a. innehåller ett upprop för fortsatta åtgärder, Detta fördjupar på ett par punkter den årligt återkommande resolutionen i FN:s generalförsamling om arbete för utrotande av brott mot kvinnor och flickor i hederns namn. Ordförandetexten betonar t ex att en grundorsak till våldet är föreställningar om kvinnors underordning och mäns överordning. Texten definierar också grundorsakerna i termen av kontroll över och förtryck av kvinnor och flickor. Därmed pekar också texten på behovet av ett brett spektrum av insatser för att främja jämställdhet och förbättra kvinnors villkor ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt. Under konferensen upprepades konsekvent vikten av att stärka kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det framhölls också att dessa rättigheter inkluderar sexuella och reproduktiva rättigheter. Slutdokumentet betonar att regeringar har ansvar att förhindra brottet och bestraffa förövarna i enlighet med deras ansvar att skydda och främja mänskliga rättigheter. När en regering misslyckas i detta avseende skall det internationella samfundet agera, framhöll FN:s specialrapportör Philip Alston,. Det noterades att regeringar har betydande medel till sitt förfogande i form av lagstiftning, utbildning och informationskampanjer som kan användas för att åtgärda våldet, för att understryka att det är oacceptabelt och visa att förövare kommer att straffas. Ordförandetexten betonar vikten av att ifrågasätta dagens definitioner av vad manlighet innebär liksom att begreppet heder kopplas till kvinnors kyskhet. Slutdokumentet/ordförandetexten lyder som följer: Patriarkalt våld utgör ett hot mot individens frihet och liv, mot rättvisa villkor mellan könen och mot utveckling. Det måste åtgärdas oavsett uttryck och på alla nivåer. Det förekommer världen över och inom alla klasser och samhällsgrupper. Det tar sig skilda uttryck men är i grunden rotade i föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning. Det är ofta den sista utvägen för att upprätthålla existerande maktkulturer när

9 9 kvinnor och flickor utmanar det faktum att de förnekas de rättigheter som pojkar och män åtnjuter pga. de föds med manligt kön. S k hedersrelaterat våld är en form av patriarkalt våld som ofta förknippas med brist på kroppslig integritet, rörelsefrihet, rätt till lönearbete och ekonomiskt oberoende. En speciell aspekt av våldet är att det öppet uppmuntras och sanktioneras, inom familjer och samhällen. Resolutionen från FN:s generalförsamling A/C.3/59/L.25 slår fast staters skyldighet att med alla medel förhindra, undersöka och bestraffa förövare av brott som utförs mot kvinnor och flickor i hederns namn och att skydda offren och att underlåtande att ge sådant skydd kränker, begränsar eller omöjliggör åtnjutandet av offrens mänskliga rättigheterna. Resolutionen framhåller mäns ansvar för att främja jämställdhet och för att förändra attityder i syfte att utrota könsstereotypa föreställningar. Den betonar också vikten av stöd till offer, bl. a. skydd, rådgivning och hälsovård, inklusive sexuell, reproduktiv och mental hälsa. Därför utfärdar ordföranden vid den internationella konferensen om patriarkalt våld, anordnad i Stockholm 7-8 december 2004 följande upprop: 1. Orsakerna till allt patriarkalt våld måste åtgärdas, genom angripandet av föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning liksom tolkningar av maskulinitet som förstärker patriarkala strukturer och mäns våld. 2. Våld i hederns namn måste angripas som ett hinder mot kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Tolkningar av heder som starkt kopplat till kvinnors kyskhet måste ifrågasättas. Det kan aldrig accepteras att sedvänjor, traditioner eller religiösa hänsyn åberopas i syfte att undgå skyldigheter att motverka våld mot kvinnor och flickor inklusive s.k. hedersrelaterat våld. 3. Våld mot kvinnor måste åtgärdas utifrån ett rättighetsperspektiv inom ramen för ett brett spektrum av åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen, genom att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv och genom att öka medvetenheten bland män för att bekämpa mäns tystnad kring patriarkalt våld. Återgärder måste vidtas inom områden som lagstiftning, sysselsättning, utbildning liksom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 4. Respekten för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter är till sin natur kopplat till demokrati. Internationella konventioner måste implementeras genom att införlivas i nationell lagstiftning. Stater har skyldighet att främja och skydda mänskliga rättigheter, inkl rätten till liv,

10 10 frihet och personlig säkerhet och att ge prioritet åt detta genom att avsätta erforderliga resurser. 5. Internationellt samarbete för att mer effektivt angripa patriarkalt våld med fokus på s.k. hedersrelaterat våld skall uppmuntras och utvidgas, genom internationella organisationer såsom FN, Interpol och Europol, och regionalt genom organisationer som EU, Europarådet, organisationen för de islamiska konferenserna, ASEAN, SADC och SAARC. Det civila samhället inklusive enskilda organisationer är viktiga samarbetspartner för regeringarna i dessa strävanden.

11 11 Bilagor PROGRAM Internationell konferens om att patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn Stockholm, 7-8 december 2004 Tisdag 7 december Välkomstanförande av Jens Orback, integrations- och jämställdhetsminister Anföranden av Ulla Hoffman, andra vice ordförande i Vänsterpartiet och av Lotta Nilsson Hedström, riksdagsledamot, Miljöpartiet de Gröna Vittnesbörd om våld i hederns namn Inledningstalare, Güldal Aksit, minister med ansvar för kvinno- och familjefrågor, Turkiet Paneldiskussion på hög nivå: Nilofar Bakhtiar, Rådgivare till premiärministern om kvinnors utveckling, Pakistan; Magdalena Sroda, jämställdhetsminister, Polen; Zorayha Rahim Sobrany, biträdande minister för kvinnofrågor, Afghanistan; Philip Alston, FN:s specialrapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar Lunch Anförande av Asma Jahangir, FN:s specialrapportör om tanke- och religionsfrihet Paneldiskussion:

12 Onsdag 8 december Ayse Feride Acar, ordförande, FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor; Shahrzad Mojab, docent, Institutet för kvinno- och genusstudier, Torontos universitet, Kanada; LaShawn R. Jefferson, chef, enheten för kvinnors rättigheter, Human Rights Watch; Rana Husseini, journalist, Jordanien Presentation; Sharaf Hjältar Diskussioner i arbetsgrupper Mottagning/Buffé Diskussioner i arbetsgrupper (fortsättn.) Arbetsgrupperna rapporterar tillbaka till plenum Avslutande paneldiskussion: Boutheina Cheriet, professor i utbildningsfrågor, Algers universitet, Algeriet; Manuel Lezertua, chef, kommissionären för mänskliga rättigheters kontor, Europarådet; Hedia Belhadj, biträdande chef, avdelningen för arabstater och Europa, UNFPA; Irene Simantoni, advokat, generalsekretariatet vid europeiska rådet Avslutningsanförande av Laila Freivalds, utrikesminister, samt avslutande kommentarer och förslag till åtgärder från ordföranden för mötet 12

13 13 Slutgiltig deltagarförteckning Vår Gård 7-8 december Namn Organisation Land Abu Ghazaleh, UNIFEM FN Haifa Abu-Dayyeh, Suad Kvinnors centrum för juridiskt bistånd och Jerusalem rådgivning Acar, Feride CEDAW- kommitten FN Adly, Nancy Centrum för Egyptiska kvinnors juridiska bistånd Egypten Ag, Lena EU-kommissionen EU Aghaee, Mana Iranska riksförbundet Akkoc, Nebahat KAMER Kvinnocentrum Turkiet Aksit, Güldal Premiärministerns kansli Turkiet Akyuz, Cemal Svenska ambassaden i Ankara Turkiet Al Habash, Syriska parlamentet Syrien Muhammad Al-Baldawi, Orienthälsan Fatima Aldebe, Mahmoud Svenska Muslimska Förbundet Al-Hadidi, Jordanien Mu men Ali, Salma Bangladesh s förbund för kvinnliga jurister Bangladesh Almström, Maria Vänsterpartiet Alston, Philip Specialrapportör, FN FN Andersson, Utrikesdepartementet Tommy Avci, Gulan Kurdiska riksförbundet Bakhtiar, Nilofar Ministeriet för kvinnors utveckling Pakistan Bakker, Hilde TransAct Nederländerna Balta, Berin Socialdemokratiska Kvinnoförbundet Barqasho, Gabriel Syriska Ortodoxa kyrkan Begikhani, Nazand Kurdish Women Action against Honour Killings Storbritannien Bekic Larsen, Länsstyrelsen i Skåne Jasmina Belhadj, Hedia UNFPA FN Bellander Todino, EU-kommissionen EU Ingrid Bengtsson, Andreas Utrikesdepartementet

14 Bergh, Lise Justitiedepartementet Bergman, Cecilia Justitiedepartementet Bielecka, Ewa Premiärministerns kansli Polen Björling, Bam Stiftelsen Kvinnoforum Bredal, Anja Instituttet for samfundsforskning Norge Bremer, Sevil Rädda Barnen Centerwall, Erik RFSL Cheriet, Boutheina Universitetet i Alger Algeriet Ciraku, Erarba Kommitten för lika möjligheter Albanien Dahlgren, Lillemor Länsstyrelsen i Skåne Dahlstrand, Lotta Barnombudsmannen Danho, Maria Syriska Ortodoxa kyrkan Darvishpour, Universitetet i Stockholm Mehrdad Dismorr, Anne Svenska ambassaden i Ankara Ekstedt, Anna Justitiedepartementet Eldén, Åsa Universitet i Uppsala Elias, Misrak UNICEF FN Elkatmis, Mehmet Turkiska parlamentet Turkiet Ener, Zeynep Engström, Stefan Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Eriksson, Anne Finlands ambassad i Stockholm Finland Eriksson, Vänsterpartiet Marianne Eskandari, Ahmad Kurdiska kvinnors aktion mot hedersmord Faraj Rehim, Kvinnors centrum för media och utbildning Irak Runak Favreau-Brettel, Ministeriet för jämställdhet inom förvärvslivet Frankrike Michéle Ferrari de Carli, Kommunal- och regionaldepartementet Norge Eli Forsberg, Meri RIFFI Helena Frantzi, Marianna Polismyndigheten Cypern Freivalds, Laila Utrikesdepartementet Gill, Aisha Universitetet i Surrey Roehampton Storbritannien Goldbeck-Löwe, Justitiedepartementet Camilla Gorlick, Brian UNHCR FN Grette, Anne-Lise Barn- och familjedepartementet Norge Grutzky, Eduardo Fryshuset/ELEKTRA Haider, Yasmin Insaaf Welfare Trust Pakistan Hamednaca, Arhe Justitiedepartementet Hayran, Gülnur AK-partiet Turkiet 14

15 Hedström, Lotta Miljöpartiet de Gröna Hertting, Peter Riksåklagaren Hoffman, Ulla Vänsterpartiet Hunt, Jaqueline Equality Now Storbritannien Husseini, Rana Jordan Times Jordanien Jahangir, Asma Specialrapportör, FN FN Jamieson, Deborah Home Office Storbritannien Javaheri, Alireza Utrikesdepartementet Jefferson, Human Rights Watch USA LaShawn Johansson, Sofia Vänsterpartiet Johansson, Lasse Länsstyrelsen i Västra Götaland Johansson, Eva Justitiedepartementet Lotta Johansson, Lars G Justitiedepartementet Johansson, Ann Socialstyrelsen Johnsson-Latham, Utrikesdepartementet Gerd Jönsson, Anita Socialdemokraterna Jönsson, Mona Miljöpartiet de Gröna Kakabaveh, Stödkommitten för turkiska kvinnor Amineh Kamal, Sultana Ain- O- Salish Kendra Bangladesh Karlberg, Susanne Domstolsverket Kavaf, Selma AK-partiets kvinnoförbund Turkiet Kaya, Abdulkadir Premiärministerns kansli Turkiet Kelemen, Niklas Rädda Barnen Khaki, Muhammad Insaaf Welfare Trust Pakistan Aslam Khan, Sona Khan s Law Indien Kielan, Abd al Svenska Islamistiska samfundet Haqq Kleinsorge, Tanja Europarådet Europarådet Klum, Anita Fonden för Mänskliga rättigheter Kolthoff, Kirsti Svenska kvinnolobbyn Kulbay, Serpil Turkiska ungdomsförbundet Lang, Andreja Justitieministeriet Slovenien Larsen, Sanne Departementet för flyktingar, migration och Danmark integration Latif, Khanim Organisationen Asuda för bekämpande av våld mot Irak kvinnor Lemberg, Ulla filmare Lezertua, Manuel Europarådet Europarådet Lindblom, Anna- Justitiedepartementet 15

16 Karin Linde, Vysse Stockholms universitet, CEIFO Lindroth, Helen- Kommissionen för rättvisa och fred Dominique Lindsten, Simone Länsstyrelsen i västra Götaland Ludvigsson, Anne Socialdemokraterna Lundgren, Eva Universitet i Uppsala Malaj, Nora Kommitten för lika möjligheter Albanien Mc Phail, Mary Europeiska kvinnolobbyn Belgien Medjedovic, Natasa SoS Hotline för kvinnor och flickor som våldsoffer Serbien och Montenegro Mehra, Mahdu Partner för lag i utveckling Indien Milatovic, Irena Regeringskansliet Serbien och Montenegro Milton, Anders Röda Korset Mjörnell, Rigmor Nätverket mot hedersrelaterat våld Moawad, Nayla Stiftelsen René Moawad Libanon Mohaqiq, Ministeriet för kvinnofrågor Afghanistan Mohammad Mojab, Shahrzad Institute for Woman s Studies and Gender Studies Kanada Morina, Destan Albanska riksförbundet Mousa, Daad Syrien Mårtensson, Utrikesdepartementet Carina Nevstad, Camilla Justitiedepartementet Nordlander, Jan Utrikesdepartementet Nujen, Debbie Nätverket Terrafem Ohlsson, Carina Socialdemokraterna Olasdotter, Anna Riksåklagaren Olsen, Inger Lise Svenska Kyrkan Orback, Jens Justitiedepartementet Pedersen, Gry Danske kvindesamfund Danmark Pekgul, Nalin Socialdemokratiska kvinnoförbundet Pope, Nicole Turkiet Puisyte, Lyra Litauens ambassad i Stockholm Litauen Rahim Sobrany, Ministeriet för kvinnofrågor Afghanistan Surayha Ramizi-Bala, Ardita Kvinnors hälso- och välfärdscenter Serbien och Montenegro Regnér, Åsa Justitiedepartementet Reyes, Maria-Pilar Länsstyrelsen i Stockholm Rhoden, Yvonne New Scotland Yard Storbritannien Ringqvist, Ellen Migrationsverket Riza, Shaha Världsbanken Världsbanken 16

17 Rizvi, Majida Nationalkommitten för kvinnors ställning Pakistan Rouhana, Zoya Libanesiska rådet för att motverka våld mot kvinnor Libanon Runegrund, Rosita Kristdemokraterna Rönquist, Anders Utrikesdepartementet Sahlin, Mona Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Sallander, Erika Integrationsverket Sbaity-Kassem, FN:s ekonomiska och sociala kommission FN Fatima Schlytter, Astrid Stockholms universitet Sen, Purna London School of Economics Storbritannien Sevim, Fatma BATMAN Turkiet Shaditalab, Jaleh Universitetet i Teheran Iran Sihem, Habchi Ni Putes Ni Soumises Frankrike Simantoni, Irene EU-kommissionen EU Skagerö, Mariette Utlänningsnämnden Soliman, Azza Egyptiska kvinnors centrum för juridisk rådgivning Egypten Spahiaj, Adim Albanska riksförbundet Spurek, Sylwia Regeringens organ för kvinnors och mäns Polen likställning Sroda, Magdalena Regeringens organ för kvinnors och mäns Polen likställning Staaf, Catharina Justitiedepartementet Stenvinkel, Enisa Svenska Islamska Samfundets Kvinnoförbund Svahnström, Svenska Generalkonsulatet i Istanbul Annika Svensén, Ann RFSU Svensson, Anneli RFSL Söderbergh, Carl Svenska Amnesty Söderheim, Maria s Kvinnojourers riksförbund Tawalbeh, Isra Hälsoministeriet Jordanien Tejler, Peter Utrikesdepartementet Thapar-Bjorkert, Universitetet i Bristol Storbritannien Suruchi Thibault, Stiftelsen SURGIR Schweiz Jacqueline Tretow, Rhoda Terre des Femmes Tyskland Wahlström, Conny Miljöpartiet de Gröna Weiland, Meltem Orientexpress, Rådgivningscentrum för kvinnor Österrike Vifell, Lena-Karin Rikspolisstyrelsen Wikan, Unni Universitetet i Oslo Norge Wirth, Judit Nane, Kvinnors rättighetsförbund Ungern von Wachenfeldt, Riksorganisationen för Kvinnojourer i Ireen Woodford Berger, Utrikesdepartementet 17