Demenssjukdomar Nationella riktlinjer
|
|
- Henrik Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Demenssjukdomar Nationella riktlinjer Lars-Olof Wahlund Professor Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
2 Upplägg Bakgrund demenssjukdomar SBU rapporten Nationella Riktlinjer
3 Demens En folksjukdom demenssjuka idag i Sverige nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling
4 Kostnader för demensvård per år i Sverige (2005) Total kostnad 51 miljarder Kr 1620 Kr per sekund Fördelar sig på följande sätt
5 Kostnader Demensvård 2% 1% 1% 4% Specialistvård och primär- 14% 14 Vård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen Boende Slutenvård HT/Dagvård Öppenvård Informell vård Läkemedel Från Lennart Minthon Neuropsykiatriska kliniken
6 Bakgrund Demenssjuka behandlas olika i landet Kunskapsläget oklart Gäller utredning och behandling Vårdprogram olika i olika delar av Sverige Tillämpas olika Oklara ansvarsområden Kommun/Landsting
7 SBU uppdraget (2002) Klarlägga kunskapsläget för Epidemiologi och Klassifikation Utredning Farmakologisk behandling Omvårdnad Etik
8 Uppdraget och Ge stöd åt sjukvårds och omvårdnadspersonal i arbetet med dementa Analysera etik och kunskaper om omvårdnad får vårdande personal Anhörigas roll som vårdare Ge beslutfattare ett vetenskapligt underlag för beslut om inriktning av vården
9 Sex arbetsgrupper tillsattes Arbetade evidensbaserat Rapporterade till SBU:s styrelse Skriftlig rapport klar 2006
10 Evidensbaserat arbetssätt Litteraturgranskning enligt EBM
11 Hur extraheras evidens? Relevanta artiklar tas fram i en sökprocess Evidensen för ett tests nytta bestäms Artiklar med god vetenskaplig kvalitet väljs ut Slutsatser Ur dessa samanställs data som ligger till grund för slutsatserna Grund för riktlinjearbete SoS
12 Sammanfattning av SBU- rapporten 2006
13 Livsstilsfaktorer (risk och skyddsfaktorer) Högt blodtryck Utbildning Mental och fysisk aktivitet
14 Forts Högt blodtryck i medelåldern ökar risken för Alzheimer 1,5-2 ggr senare i livet (Måttlig evidens) Hög utbildning skyddar delvis mot senare utveckling av Alzheimer (Måttlig evidens) Mentala aktiviteter på fritiden tycks skydda för utveckling av Alzheimer (Måttlig evidens)
15 Prevention Att förebygga Demens respektive Alzheimer, går det?
16 Det finns ingen specifikt förebyggande behandling av demenssjukdom men god blodtryckskontroll i medelåldern reducerar risken för senare insjuknande i demens (Måttlig evidens) Ett aktivt liv hos äldre kan fördröja demensutveckling (Måttlig evidens)
17 Diagnostiska metoder
18 Diagnostiska metoder Vilken evidens finns för olika metoders effektivitet i Primärvården Specialistvården
19 Följande metoder utvärderades Neuropsykologiska test, MMT och klocktest Genetiska test Neuroimaging och EEG Demensmarkörer i likvorvätska
20 Sammanfattning av LR+
21 Sammanfattning av LR+ värden för ett antal test
22 Generella slutsatser diagnostik Det finns starkt vetenskapligt stöd för att strukturellt hjärnavbildande metoder, demensmarkörer i CSF och neuropsykologiska test är diagnostiskt nyttiga vid demensutredningar vid högspecialiserade enheter Det vetenskapliga stödet är svagare för dessa tests användning i primärvårdssammanhang beroende på brist på bra studier
23 Forts Det finns måttligt starkt stöd för att enkla kognitiva test (klocktest och MMT) bidrar till diagnostiken av Alzheimers sjukdom Visuellt bedömt EEG bidrar i begränsad omfattning till den diagnostiska nyttan (Evidensstyrka 3) Det saknas vetenskapligt stöd för att ApoE genotypning är diagnostiskt nyttigt i dessa sammanhang
24 Som tidigare måste CT/MRT användas inom primärvården för att utesluta expansiva processer i hjärnan
25 NICE, sammanfattning Återbesök var 6:e månad med MMT, global funktionsbedömning och bedömning av beteende Fortsätt beh. så länge MMT>10 och så länge positiv effekt på beteende och global funktion erhålls
26 Farmakologisk Behandling
27 Utvärdering av behandling Vilka läkemedel har prövats och visat effekt på kognition och icke-kognitiva störningar vid Alzheimers sjukdom?
28 Läkemedelsbehandling Evidensläget enligt SBU 2006 Läkemedel Behtid Aricept 6-12m Reminyl 6-12m Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Evidensgrad Sjd.- grad Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Exelon 6m Kognitiv 2 Lättmåttl Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL 3 Svår
29 Kommentarer kring utvärderingen som framförts Resultaten från en studie måste ha hög extern validitet. gälla för alla populationer Kliniska prövningar kan ha ett lite för selekterat patientmaterial (minneskliniker)
30 Hög placeboeffekt! Stabilisering eller förbättring hos % vid behandling med aktiv substans, jämfört med % vid placebo.
31 Läkemedel som försämrar kognitiv funktion Det finns stark evidens för att Antikolinerga läkemedel Benzodiazepiner Glukokortikoider Opioider Negativt påverkar kognitionen hos personer med Alzheimers sjukdom
32 Det finns inga vetenskapliga evidens för att behandling vid Alzheimers sjukdom förbättrar patientens tillstånd vid behandling med: Vitamin B12 NSAID Vitamin E Östrogen Statiner
33 En Nationell Demensvård- Harmonisering och prioritering Lars-Olof Wahlund Professor Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
34 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom
35 Nationella Riktlinjer Initierat av regeringen och arbetas fram av Socialstyrelsen Två grupper Medicinsk expertgrupp (LO Wahlund) Omvårdnadsexpertgrupp (PO Sandman)
36 Bakgrund Demens en stor folksjukdom Kräver insatser både från sjukvård och socialtjänst (landsting, kommun) Behov av lika vård och omvårdnad i hela landet Krav på Evidensbaserade och kostnadseffektiva åtgärder som kan följas med hjälp av kvalitetsregister
37 Tid (år) Demenssjukdomen, ett kroniskt långvarigt tillstånd (MMT) Tidig diagnos Mild till medelsvår Svår Symtom Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteendeproblem Institutionalisering Död
38 Kostnader för demens i Sverige år 2005 (MSEK) Kostnad Kommun (80%) Hälso- och sjukvård (5%) Produktionsbortfall 194 (<1%) Informell vård (14%) Totalt
39 Övergripande syfte Syftet är att ge nationella och kunskapsbaserade rekommendationer om hur kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsutförare gemensamt kan tillgodose behov av vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Rekommendationer ges också om hur stödet till de demenssjukas anhöriga bör utformas.
40 Nationella riktlinjer demens Syfte Ge praktikerna stöd för sitt handlande Ge beslutsstöd (politiker) Underlag för prioriteringar Ta fram kvalitetsindikatorer och ett kvalitetsregister (SveDem) Vägledning för demenssjuka och deras anhöriga
41 Nationella riktlinjer demens Riskfaktorer Förebyggande åtgärder Diagnostik Läkemedelsbehandling/annan medicinsk b. Omvårdnad och omsorg Stöd till anhöriga Hälso- och samhällsekonomi Följa sjukdomsförloppet över tid
42 Riktlinjernas innehåll Medicinskt, hälsoekonomiskt och omvårdnads faktadokument Åtgärdslista med hälsoekonomisk utvärdering och prioriteringar (rangordningslista 1-10) Rekommendationer Rekommendationer om åtgärder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt ( icke-göra-lista )
43 Riktlinjernas innehåll II Rekommendationer om åtgärder som bara bör genomföras inom ramen för kliniska prövningar eller forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-lista) Analys av förväntade ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Kvalitetsindikatorer som är möjliga att kontinuerligt registrera och följa upp via registerdata.
44 Indikations-/åtgärdslistan Sjukdoms -tillstånd/ Åtgärd Sjukdomens svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnadseffektivitet Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Ickegöra FoU
45 Exempel på åtgärdslista
46 Tillstånds- och åtgärdslista Ra d Hälsotillstånd/ Åtgärd Sjukdomens svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Rangordning Kommentar 2.1 Personer med misstanke om kognitiv svikt Enkla kognitiva test (MMT) Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Ger bred vägledning om personens kognitiva nivå Beprövad erfarenhet Personer med misstanke om kognitiv svikt Enkla kognitiva test (klocktest) Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Ger vägledning om personens kognitiva nivå, framförallt visuo-spatial förmåga Evidensstyrka Personer med misstanke om kognitiv svikt Enkla kognitiva test (MMT och klocktest) Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Ger tillsammans en god vägledning om personens kognitiva nivå Beprövad erfarenhet 1
47 Hur ska riktlinjerna användas? Stöd för det praktiska arbetet Stöd för beslut om resursfördelning inom och mellan sjukdomsgrupper Mer resurser till högt prioriterade sjukdomstillstånd och åtgärder Underlag för dialog om vad som ska prioriteras ned för att säkra tillgången till den vård som betyder mest för liv, hälsa och livskvalitet
48 Medicinska faktadokumentet En arbetsgrupp med bred representation från specialist- och primärvård Blandning av akademi och praktik Dokumentet bygger på evidensbaserad teknik och fakta hämtas från systematiska reviewer och liknande Beprövad erfarenhet
49 Arbetsgruppen för medicin LO Wahlund Ordf. Jan Marcusson Med. expert Jan Strömkvist Robert Svartholm Katarina Nägga Mikaela Grut Christina Ysander Inge Dahlenborg
50 Forts Externa skribenter (experter) inom speciella områden har använts liksom Konsensus (arbetsterapiavsnittet)
51 Faktadokument Till det medicinska faktadokumentet och omvårdnadsdokumentet läggs hälsoekonomiska aspekter Ger en grund inför prioriteringsarbetet Evidensgraden för en viss åtgärd den hälsoekonomiska utvärderingen/åtgärdens kostnadseffektivitet och hälsotillståndets svårighetsgrad ger prioriteringsgraden
52 Faktasökning, evidensbaserad SBU:s kunskapsöversikt Egna litteratursökningar Sytematiska reviewer, bra vetenskapliga artiklar Praxisstudier Konsensusförfarande
53 Grund för slutsatser Evidensgrad Grunden ligger i SBU rapporten om demens 2006 Systematiska reviewer Beprövad erfarenhet
54 Dessa områden har behandlats Riskfaktorer Prevention Diagnostik och Utredning Speciella fall av kognitiv svikt Behandling och omhändertagande
55 Rekommendationer Socialstyrelsen anger vad som Bör göras (starkaste) Kan göras (svagare) Prioritering (1-10, 1=högsta prio) Tre typer Åtgärder Icke-göra FoU
56 Syfte med rekommendationerna Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade insatser och åtgärder än till dem som har låg prioritet
57 Rekommendationerna kan komma att Påverka kommunernas och landstingens resursfördelning inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stödet till deras anhöriga och som kan komma att kräva politiska beslut i kommuner och landsting Påverka det dagliga vård-, omvårdnads- och omsorgsarbetet i kommuner och landsting och därmed utvecklingen av praxis
58 Exempel på hur rekommendationerna kan se ut
59 Förebyggande arbete mot demenssjukdom Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att fysisk aktivitet, mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 3) Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att behandling av högt blodtryck kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 1)
60 Utredning av personer med kognitiv svikt Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller Anamnes Anhörigintervju Somatisk och psykisk status Kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) Strukturerad bedömning av funktionsförmåga (ADL) Hjärnavbildning med datortomografi Laboratorieprover för att utesluta störd sköldkörtelsfunktion, förhöjd nivå av kalcium eller förhöjd nivå av homocystein Hälso- och sjukvården bör Vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis
61 Personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad utredning som innehåller Neuropsykologiska test Hjärnavbildning med magnetkamera Lumbalpunktion och analys av biomarkörer även vid misstanke om Creutzfelt-Jakobs sjukdom Hjärnavbildning med SPECT
62 Uppföljning för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården bör Minst en gång per år följa upp läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga (ADL), allmäntillstånd samt eventuella beteendeförändringar Socialtjänsten bör Minst en gång per år följa upp beviljade biståndsinsatser (hemtjänst, dagverksamhet samt särskilt boende) Socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör Samordna sin uppföljning
63 Läkemedelsbehandling mot kognitiv störning för personer med Alzheimers sjukdom Hälso- och sjukvården bör Erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symptom till personer med mild-måttlig Alzheimers sjukdom Erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symptom till personer med måttlig-svår Alzheimers sjukdom Följa upp behandlingen med kolinesterashämmare eller memantin i samband med inställning av dos och därefter minst en gång per år
64 Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med lindrig kognitiv störning, vaskulär demens och frontotemporal demens Hälso- och sjukvården bör inte Erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av lindrig kognitiv störning, vaskulär demens eller frontotemporal demens (icke göra)
65 Rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Utreda de bakomliggande orsakerna till symptomen och åtgärda dessa Socialtjänsten bör Säkerställa en personcentrerad omvårdnad och anpassad vårdmiljö Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga pröva läkemedelsbehandling med SSRI-preparat vid samtidig depression Memantin vid Alzheimers sjukdom
66 beteendemässiga och psykiska symptom Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga pröva läkemedelsbehandling med Kortverkande bensodiazepiner vid oro och ångest Risperidon eller haloperidol Klometiazol under natten Hälso- och sjukvården bör då en person behandlas med bensodiazepiner, risperidon, haloperidol eller klometiazol Planera för en kort behandlingstid och utvärdera effekten och eventuella bieffekter inom två veckor Regelbundet ta ställning till utsättning eller dosminskning
67 Rekommendationer vid konfusion Hälso- och sjukvården bör Utreda och behandlade de bakomliggande orsakerna till konfusionssymptomen Socialtjänsten bör Säkerställa en personcentrerad omvårdnad och anpassad vårdmiljö Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga pröva Behandling med en låg dos av risperidon Behandling nattetid med klometiazol för att bevara dygnsrytm
68 Kvalitetsregister (SveDem) Drygt 3500 patienter registrerade från 60 enheter (specialister och primärvård)
69 Exempel på hur SveDem kan används
70 Undersökningar till grund för diagnos Jämfört med länet och samtliga enheter i landet baserat på 3769 Patienter 2008/
71 Dagar från remiss/kontakt till diagnos Staplar för median med 1a och 3e kvartilen
72 Kvalitetsindikatorer, exempel Andel personer med mild-måttlig Alzheimer som behandlas med demensläkemedel Andel personer i särskilda boenden som behandlas med antipsykos-läkemedel Andel PV-områden/spec.enheter som har rutiner för hur behandling med antipsykos läkemedel följs upp
73 Forts Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning Andel personer med demenssjukdom som fått diagnosen under senaste året
74 Nationella riktlinjer Hälso-sjukvård och socialtjänst i samma dokument Faktadokument -Medicinskt -Omvårdnad Hälsoekonomiskt dokument Rangordningslista -Prioritering 1-10 Rekommendationer Bör, kan Kvalitetsregister -Svedem
75 Sammanfattning Nationellt harmonisera evidensbaserad och kostnadseffektiv vård och omsorg Hälso/sjukvård OCH socialtjänst Följs via nationellt kvalitetsregister Uppdateras regelbundet Implementeras under hösten 2009 genom särskilda seminarier, helt färdigt 2010
76 Riskfaktorer Faktorer som ej går att påverka Ålder, Kön, Genetiska varianter Faktorer som går att modifiera Utbildning, Fritidsaktivitet, Fysisk träning, Kost, Fetma, Rökning, Alkohol, Depression, Högt kolesterol, Hypertoni
77 Slutsatser, exempel Hyperkolesterolemi Högt kolesterol i medelåldern ökar risken att utveckla Alzheimer. Ej visat att behandling med statiner påverkar risken Hypertoni Högt blodtryck i medelåldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom, svårbedömt huruvida behandling påverkar denna risk
78 Utredning och Diagnostik En demensutredning startar oftast inom primärvården (Basutredning) Specialistutredning: Oklar diagnos efter basal utredning Yngre personer med misstänkt kognitiv svikt, inkl. Neuropsykiatriska tillstånd Utredningar där komplicerade diagnostiska förhållande råder
79 Basal utredning Slutsatser Anamnes (sjukhistoria) och status lägger en grund för diagnostik och fortsatt utredning
80 Basal utredning, kognitiva test Slutsatser Enkla test såsom MMT och klocktest bidrar till att ställa demensdiagnos inom primärvården Laboratorieprover En allmän hälsoscreening görs, speciellt hos geriatriska patienter Riktad provtagning vid misstanke Infektioner, B12 brist (Hcy), TSH
81 Nationella riktlinjer för demenssjukdom - arbetsmaterial, får ej spridas Rad Hälsotillstånd/ Åtgärd 15,1 Personer med kognitiv svikt Strukturell avbildning med datortomografi Tillståndets svårighetsgrad Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Effekt av åtgärd Skiljer Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar Identifierar sekundära orsaker till kognitiv svikt Evidens för effekt Evidensstyrka 1 Beprövad erfarenhet Hälsoekonomisk bedömning alt. Kostnadseffektivitet för insats Hälsoekonomisk evidens alt. Evidens för kostnadseffektivitet Preliminär rangordning Motivering alt. kommentar 2 Om MR är dyrare och marginellt bidrar till basal utredning bedöms DT även vara kostnadseffektivt i relation till MR. Ej 1 då alla personer inte behöver denna ytterligare säkerhet
82 Hjärnavbildning Slutsatser En strukturell avbildning med datortomografi görs (utom i vissa undantagsfall)
83 Aktiviteter i det dagliga livet, ADL - bedömning Slutsatser En bedömning med ett systematiskt bedömningsinstrument sker tidigt i förloppet och ger underlag för insatser till stöd i dagliga livet
84 Utvidgad demensutredning på specialistnivå Om den basal utredningen ej varit konklusiv eller vid speciella tillstånd Yngre, oklara ovanliga fall, utredningsmässigt komplicerade fall Remitteras vidare till specialistklinik Ytterliggare hjärnavbildning (strukturell och funktionell), utvidgad kognitiv testning, lumbalpunktion
85 Neuropsykologiska test Slutsatser Tester som täcker flera domäner bidrar i hög grad till att ställa diagnos demenssjukdom och Alzheimers sjukdom För att bedöma dessa test värde vid MCI behövs flera studier
86 Hjärnavbildning Slutsatser Strukturella metoder För kartläggning av lokaliserade atrofier respektive skador i hjärnans vita substans ger MRT bättre bild av centrala delar av hjärnan och den vita substansen än DT Kartläggning av dessa strukturer ökar i hög grad den differentialdiagnostisk säkerheten
87 Analys av lumbalvätska Slutsatser Demensmarkörer Analys av betaamyloid, tau och ph-tau samt kombinationen av dessa bidrar starkt till att skilja Alzheimer från friska Analys av lumbalvätska bidrar till att diagnostisera inflammatoriska tillstånd i hjärnan
88 Speciella tillstånd, exempel Yngre personer med demens Alkoholrelaterad demens Downs syndrom Depression och demens Konfusion, förvirringstillstånd
89 Alkoholrelaterad Demens Slutsatser Ersätter begreppet alkoholdemens Utredning relevant efter två månaders alkoholfrihet Det finns ingen enskild diagnostisk åtgärd som kan skilja ARD från andra demenser men demensmarkörer i likvor kan skilja ARD från Alzheimer
90 Downs syndrom Slutsatser Alzheimerförändringar av hjärnan finns hos alla med Downs syndrom Det viktigaste i utredningen är att utesluta andra behandlingsbara tillstånd Den farmakologiska behandlingen densamma som för annan Alzheimersjukdom
91 Konfusion Slutsatser Det går att förebygga konfusion genom god omvårdnad Preventiva insatser för att förebygga kroppslig sjukdom är viktigt för att förebygga konfusion Sådana insatser är sannolikt mer betydelsefulla än behandling med enskilda läkemedel
92 Behandling vid demens Farmakologisk behandling Nutritionsbehandling
93 Slutsatser farmakologisk behandling av demens
94 Läkemedelsbehandling Evidensläget enligt SBU 2006 Läkemedel Behtid Aricept 6-12m Reminyl 6-12m Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Evidensgrad Sjd.- grad Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Exelon 6m Kognitiv 2 Lättmåttl Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL 3 Svår
95 SBU samt nya (efter 2006) systematiska översikter ger följande slutsatser enligt riktlinjerna
96 Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare förbättrar eller vidmakthåller kognition och globala funktioner vid behandling av personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar
97 Alzheimers sjukdom Ebixa (Memantine) har en begränsad positiv effekt på kognition och global funktion vid behandling av måttlig-svår Alzheimerdemens
98 Ginkgo biloba Effekten av Ginkgo Biloba vid behandling av Alzheimers sjukdom har studerats extensivt och ingen entydig bild av dess kliniska effekt har framkommit
99 Mild minnessvikt (MCI) Kolinesterashämmare har inga positiva effekter på kognitiva funktioner vid MCI Minskar inte insjuknandet i Alzheimer över tid
100 Vaskulär demens Behandling med kolinesterashämmare resp. memantine kan ge viss förbättring av kognitiv funktion Ingen signifikant effekt på ADL eller global funktion Signifikant biverkningar, illamående, kräkningar
101 Demens vid Parkinson (PD) Behandling med rivastigmin (Exelon) liksom donepezil (Aricept) mot PD har visat positiv effekt
102 Frontotemporal demens (FTD) Det saknas systematiska översikter. Det finns inget vetenskapligt stöd för läkemedelsbehandling vid FTD
103 Beteende- och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) En utredning kan resultera i ett multifaktoriellt omhändertagande som reducerar och förebygger BPSD
104 Utvärdering och uppföljning av läkemedelsbehandling Regelbunden uppföljning och utvärdering av kognition (MMT, klock-test), ADL/global funktion och beteendeförändringar vid läkemedelsbehandling viktigt för bedömning av behandlingseffekterna.
105 Behandlingslängd, Utsättning Upprepad bedömning av patientens välbefinnande och funktionsnivå i samråd med anhöriga eller personal ger information om behandlingseffekten. Detta avgör om läkemedelsbehandlingen ska fortgå eller ej. Uppföljning efter utsättning av läkemedel viktigt för om läkemedlet ska sättas in igen eller ej.
106 Antioxidanter, vitamin E och C Inga positiva effekter har kunnat ses vid långtidsbehandling med vitamin E (2-3 år) Det saknas data för att värdera effekten av vitamin C Ökad risk för sjukdom/död vid tillförsel av >400IE vit E per dag
107 Omega-3-fettsyror Flera studier talar för en skyddande effekt av omega-3-fettsyror (fiskfett) mot demens, dock saknas stora randomiserade studier Ej tillräckligt med bevis för att rekommendera omega-3-fettsyror för att förebygga kognitiv svikt och demens Till FOUU listan
108 Riktlinjearbetet ej färdigt Till de medicinska- och hälsoekonomiska faktadokumenten läggs prioriteringsarbetet som nu pågår
109 Slutsatser Nationella riktlinjearbetet för demens skall slutföras. Färdigt tidigt 2009 Faktadokumentet kommer bli sammanhållet och innehålla både en medicinsk och en omvårdnadsdel Rekommendationer om åtgärder baseras på evidensbaserad fakta, hälsoekonomi och prioritering
110 Sammanfattning Dessa skall harmonisera demensvården så att den blir Lika över hela landet Kvalitetssäkrad Evidensbaserad och kostnadseffektiv
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merDemenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010
Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge SveDem Initierades av Swedish Brain Power
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer (SR) om. förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. av astma. hos barn och ungdomar
Socialstyrelsens riktlinjer (SR) om förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning av astma hos barn och ungdomar Peter Meyer Barnläkare och barnallergolog Barn- och UngdomsSjukhuset
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merDemens en folksjukdom
Svenskt Demenscentrum Wilhelmina Hoffman 13 februari 2014 Demens en folksjukdom Ca 150 000 demenssjuka Ca 24 000 personer insjuknar varje år Samhällskostnader mer än 50 miljarder per år Kommunerna bär
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs mersom palliativ behandling till personer med skelettmetastaserad kastrationsresistent
Rättelseblad 2015-12-10 Dnr 25819/2014 1(5) Kunskapsstyrning Lena Hansson lena.hansson@socialstyrelsen.se Rättelseblad ändtarmscancervård - Stöd för styrning och ledning (artikelnr 2014-4-2) På sid 51,
Läs merDet behövs specialister inom demensvården
Det behövs specialister inom demensvården Demenssköterska Brämaregårdens vårdcentral Nationella riktliner för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående (2010) Enligt de nationella
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merArbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
Läs merLäkemedelsbehandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom
Läkemedelsbehandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom Sammanfattning Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. För att ställa diagnosen görs en demensutredning. I tidiga faser
Läs merDen etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet
Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Varför principer? Diskussionsunderlag? brukarna Viktigt att väcka frågor Symbolisk funktion? Peka på värdemässig
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merPer Nettelbladt (psykiater,docent), Agneta Pettersson (projektledare)
Organisatoriska aspekter på vård av personer med schizofreni och psykoser Systematisk litteraturöversikt 2012 Lars Borgquist Ordförande i SBUs projektgrupp, Organisatoriska aspekter Per Nettelbladt (psykiater,docent),
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Läs mer16 PSYKIATRI. Unipolär depression. Paniksyndrom. Social fobi. GAD (generaliserat ångestsyndrom) Målsättningen är full symtomfrihet.
PSYKIATRI R REKLISTAN AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar R fluoxetin LÅNGVARIG ÅNGEST Paniksyndrom R klomipramin Social fobi GAD (generaliserat ångestsyndrom) AFFEKTIVA SYNDROM
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merOm Demens. Gotland 2008-09-25 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt demenscentrum
Om Demens Gotland 2008-09-25 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt demenscentrum H.M. Drottning Silvia initiativtagare och grundare av Stiftelsen Silviahemmet Stiftelsen Silviahemmet & Demensvård
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget
Läs merSAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merAtt satsa på folkhälsa en god affär
Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar
Läs merRöntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Läs merRutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs mermest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merBilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista
Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri 1 Antagits av TKL 2010-09-24 Utvärderas senast 2011-12-31 RIKTLINJE för samordnad vårdplanering utifrån överenskommelse
Läs merSkolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3
Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merNya Perspektiv för värmlänningarnas bästa
1. Nya perspektiv Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv.
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merDet började med ädelreformen 1992
Det började med ädelreformen 1992 Genom den s k Ädelreformen gavs kommunerna ett samlat ansvar för äldre- och handikappomsorgen och dessutom ett betalningsansvar för utskrivningsklara patienter. Kommunens
Läs merPersoner med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre
Personer med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre Demens vid utvecklingsstörning Hur diagnostiseras det? Diagnostik av demens hos personer med måttlig till svår utvecklingsstörning En litteraturstudie
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-11
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merUppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården samt medel för utvärdering
Regeringsbeslut I:5 Socialdepartementet 2009-12-10 S2006/9394/HS (delvis) S2008/8096/HS (delvis) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 STOCKHOLM Uppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merAlzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus
Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket
Läs merMaj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus
Maj-juni 2012 Medborgarpanel 3 - vårdval plus Medborgarpanel 3 maj-juni 2012 Vårdval plus Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna medborgarpanel är att inhämta synpunkter från kronobergarna
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
SOSFS 2013:6 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting
Läs merAlla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av 2012.
Förändringar resultatmål 2009 2015 Uppdaterad 2016-05-04/ÅL Utmaningarnas historik från år 2009 förändringar av resultatmål Nedan redovisas en samlad genomgång per utmaning över de resultatmål som funnits
Läs merFöljsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Läs merLägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?
Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt? Anita Linell 26 april 2012 2012-06-27 Sid 1 Syfte med presentationen Årliga kostnader för ohälsa i Sverige Visa fyra exempel med beräkningar -
Läs mer2009-02-26. Socialdepartementet
2009-02-26 Bilaga till regeringsbeslut 2009-02-26 nr I:4 Socialdepartementet Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och
Läs merVårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet
1 (5) Vårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet Sammanfattning Klara används för kommunerna för att skicka vårdbegäran (hanteras som remiss) till närsjukvårdsteamet, Södra Älvsborgs Sjukhus. Vårdbegäran
Läs merRutin för att förebygga och behandla undernäring
Rutin Vård & Omsorg Fastställt datum 2012-03-07 Rutin för att förebygga och behandla undernäring Syftet med rutinen är att tydliggöra tillvägagångssättet för att identifiera, utreda, behandla och följa
Läs merHjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria.
Hjo kommun Rutin Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria. 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011 av MAS 3.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merEvidensbaserad praktik -till nytta för individen
Evidensbaserad praktik -till nytta för individen 2 Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande Evidensbaserad Praktik (EBP)? Bakgrund Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)
Läs merInformation till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kurs Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre människan, termin 2, HT 2016, finns en integrering mellan teoretiskt
Läs merSamverkansnämndens politiska viljeinriktningar
Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar Uppföljning och jämförelser Samverkansnämnden 2014 12 04 Jan Olov Strandell bild nr 1 Gällande politiska viljeinriktningar Cancersjukvård 2007 Astmavård 2008
Läs merVerksamhetshandledning Nationell lista Läkemedel under utökad övervakning
Nationell lista Läkemedel under utökad Innehållsförteckning Syfte... 2 Bakgrund... 2 Vilka läkemedel berörs?... 2 Integrationskrav och rekommendationer... 2 Krav på presentation i journalsystemet... 3
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Läs merRiksSvikt. catarina.koerfer@rikssvikt.se. Officiell hemsida; Rikssvikt.se vi finns även på Facebook
RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre hälsa hemma catarina.koerfer@rikssvikt.se
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-02-28 FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) Man 55 år Du är vikarierande underläkare under sommaren på infektionsakuten. Där träffar du en 55- årig man som söker den 5 augusti vid lunchtid för svår huvudvärk och feber. Han
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 160116 Tid: 09.30-13.30 Hjälpmedel: Inga tillåtna Totalt antal
Läs merINTYG om provtjänstgöring
INTYG om provtjänstgöring Skicka intyget till Socialstyrelsen Behörighet 106 30 STOCKHOLM Uppgifter om provtjänstgöringen Namn på den som gjort provtjänstgöringen Personnummer Verksamhet och klinik/avdelning
Läs merFlik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Läs merHälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.
PM 1 (9) 2003-07-28 Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m. I denna PM beskrivs kommunens ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18-18 c hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd
Linköpings kommun linkoping.se Tillämpningsanvisningar för ansökan om Innehåll 1 Inledning 3 2 Målgrupp 3 3 När inte betalas ut 3 4 Tilläggsbeloppets storlek 4 5 Ansökan 5 5.1 Krav på underlag 5 5.2 Ansvar
Läs merSFBUP. SFBUPs riktlinjer för adhd. Svenska BUP-kongressen 21 april 2016 Lars Joelsson, moderator
SFBUP SFBUPs riktlinjer för adhd Svenska BUP-kongressen 21 april 2016 Lars Joelsson, moderator SFBUP Håkan Jarbin, chefsöverläkare, med.dr, BUP Halland. Kerstin Malmberg, överläkare, med.dr, BUP Skärholmen
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merSammanträdesprotokoll 1 (9)
Sammanträdesprotokoll 1 (9) Plats och tid Stadshuset, Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81 Arvika, kl. 13.15 16.55 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Peter Söderström, Kommunstyrelsens ordförande
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merAVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS
Kvalitetsdokument AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12- 08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Avlösarservice 3 Beslut
Läs merÖverenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård
Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård 2014 2016 1. Parter Kommunerna och landstinget i Uppsala län är parter i denna överenskommelse. 2. Inledning och bakgrund I Socialstyrelsens
Läs mer