Budget- och verksamhetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget- och verksamhetsplan"

Transkript

1 Budget- och verksamhetsplan Hjo kommun

2 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Organisation 1

3 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Innehåll Organisation 1 Innehåll 2 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Hjo kommuns mål 6 Plan för budget och budgetuppföljning 7 Vi och vår omvärld 11 Genomförande av verksamhetsplanering 13 Investeringsbudget/-plan Resultatbudget 25 Finansieringsbudget 26 Balansbudget 27 Arbetsgivarpolitik 29 Politikområde Demokrati 31 Politikområde KS Förvaltning 35 Politikområde Miljö och bygglov 37 Politikområde Barn och utbildning 39 Politikområde Arbete och socialtjänst 43 Politikområde Vård och omsorg 45 Politikområde Tillväxt 49 Politikområde Teknisk service 53 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp 55 2

4 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: driftbudget 2011 samt preliminär driftbudget för perioden fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, investeringsbudget 2011 samt investeringsplan för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget, resultatbudget för 2011 samt preliminär resultatbudget för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget, finansieringsbudget 2011 samt preliminär finansieringsbudget för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget, balansbudget 2011 samt preliminär balansbudget för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget, i budgeten angivna finansiella mål fastställs, i budgeten angivna avgörande inriktningar och mål för fullmäktige, och nämnder fastställs, möjligheten till inbetalning av pensionsskulden prövas årligen med beaktande av balanskravet, justera i plan för budget och budgetuppföljning så att investeringsplan för 5 år och kortsiktiga mål per politikområde inkluderas i planeringsförutsättningarna (PFÖ) som antas i kommunfullmäktige vid juni sammanträdet. 3

5 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det ser äntligen ljusare ut och i skrivande stund ser prognosen för 2010 till och med mycket bra ut. Ett målmedvetet och hårt arbete under har resulterat i en stabil ekonomi med goda möjligheter att ta oss an kommande år. De finansiella målen bedöms uppfyllas fullt ut, vilket gör att vi tryggt kan gå in i 2011 och konstatera att det finns ett visst reformutrymme. Vi kommer även fortsättningsvis avsätta medel (2 Mkr) i en buffert som i första hand skall säkra resultatet och möjliggöra det investeringspaket som vi föreslår och i andra hand verka som reserv för den prognososäkerhet som fortfarande råder vad gäller konjunkturen framöver. För mandatperioden har vi också enats om fem avgörande inriktningar, de utgör rubriker nedan. Hjo kommuns verksamhet utgår från hjobornas behov och önskemål. Vissa områden inom kommunens verksamhet upplever en fortsatt ökad efterfrågan och allt högre tryck. Detta på grund av demografiska och sociala förändringar men också som en direkt följd av konjunktursvängningarna. Vi tar ansvar för detta och förstärker anslaget kraftigt till både äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och försörjningsstöd. Eftersom arbetslösheten bland ungdomar fortfarande ligger på en oacceptabelt hög nivå måste mer resurser tillföras i arbetet med att stötta, aktivera och skapa framtidstro för denna grupp. Arbetet med att renovera kommunens barnomsorgs- och skollokaler går vidare. Under 2011 färdigställs om- och tillbyggnaden av Fågelås skola i Gate. En effektivisering och en satsning på både skola, förskola och skolbarnomsorg i ett av kommunens ytterområden. En ny läroplan för grundskolan skall implementeras under kommande år. Det är ett omfattande arbete som kräver både tid och resurser och för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att lyckas med uppgiften tillförs enheten medel för detta. IT-enheten tillförs resurser för att utöka tjänst och kompetens inom detta område. Kommunens verksamhet präglas av valfrihet Vårdnadsbidraget har visat sig vara en uppskattad reform i Hjo, därför avsätts nu ytterligare pengar till detta alternativ. Ett gott tillskott i floran av alternativ för barnfamiljerna i Hjo är den Ur & Skur förskola i privat regi som startas upp, medel för denna avsätts i budget. Beslut är taget om att införa valfrihet i hemtjänsten och under året kommer detta att förberedas och sättas igång. 4

6 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Hjo kommun skapar kreativa och hälsofrämjande förutsättningar för människor och näringsliv. Investeringsplanen som sträcker sig över fem år innehåller satsningar av olika karaktär, med det gemensamt att de alla är efterlängtade och nödvändiga för en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. En bra fritid och möjligheter till sport och rörelse är en viktig del i arbetet med att utveckla Hjo som boendeort. Medel för att stärka Guldkroksområdet som idrottscentrum i kommunen har avsatts till konstgräsplan, förbättringar av dagens tennishall och lyft av de andra hallarnas status. Under 2011/12 startas arbetet med att skapa ett allaktivitetshus i Samskolan med ungdomsgård och biblioteket som nav. Som en direkt följd av den renoveringen går arbetet vidare med Park under 2013/14. Budget 2011 garanterar en god löneutveckling för Hjo kommuns personal, alla enheter är kompenserade för de överenskommelser som är lagda. Sjuktalen har under 2010 sjunkit men är fortfarande oroande höga. Arbetet med att följa upp de genomförda hälsoprofilerna måste nu fortgå och arbetet med hälsoinspiratörer och utbildning inom hälsofrämjande ledarskap skall nu intensifieras för att främja god hälsa och arbetsglädje bland vår personal. Hjo kommun är aktiv i arbetet med långsiktig hållbar utveckling som främjar miljön. I den femåriga investeringsplanen ligger vid sidan av de större objekten en pott för energibesparande åtgärder med sammantaget dryga åtta miljoner. Pengar som skall användas för att energieffektivisera kommunens fastigheter, gatubelysningen samt andra åtgärder som främjar miljön och sänker energiåtgången i vår kommun. Hjo kommuns egenart och särprägel tas till vara och vidareutvecklas. Under 2011 genomförs renoveringen av Torget, det skall bli ett Torg för alla tider, en naturlig samlingsplats för hjobor och besökare. En annan mycket viktig samlingsplats i Hjo är hamnen. Renoveringsmedel finns nu avsatta för resterande etapper under 2014/15. Jag tror på Hjo, vi har alla möjligheter att stärka vår kommun om vi vågar utveckla och förädla det vi har. Det förutsätter ett gott samarbete mellan alla parter som verkar i här samt att kommunen som stor aktör gör sin del av läxan. Den delen av läxan är att skapa förutsättningar för dem som vill leva, verka och bo i Hjo genom att tillhandahålla god kommunal service, arenor för möten och bra infrastruktur. Denna budget ger dessa förutsättningar så nu är det bara att vi som tror på Hjo, tillsammans arbetar vidare och tar oss an de utmaningar som vägen mot framtiden ställer oss inför. Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (m) 5

7 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Hjo kommuns mål Nedan beskrivs i korthet Hjo kommuns målstyrningsmodell. Kommunens folkvalda representanter styr den kommunala verksamheten genom att sätta upp mål för verksamheten som sedan återkopplar resultatet till kommunfullmäktige. Den långsiktiga styrningen sker genom att kommunfullmäktige antagit en vision som pekar mot ett framtida, önskat tillstånd dit alla verksamheter ska sträva. Visionen för Hjo är: o o o Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö - samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och stark gemenskap vilket gör Hjo kommun till en unik kommun att leva, verka och bo i. Utifrån denna vision har kommunfullmäktige utarbetat fem avgörande inriktningar. Dessa pekar ut viktiga vägar att för att nå visionen och vad kommunen som helhet har för övergripande målsättningar under den kommande mandatperioden års avgörande inriktningar är: 1. Hjo kommuns verksamhet utgår ifrån hjobornas behov och önskemål. 2. Hjo kommuns verksamhet präglas av valfrihet för hjoborna. 3. Hjo kommun är aktiv i arbetet med långsiktig hållbar utveckling som främjar miljön. 4. Hjo kommun skapar kreativa och hälsofrämjande förutsättningar för människor och näringsliv. 5. Hjo kommuns egenart och särprägel tas tillvara och vidareutvecklas. I samband med att Kommunfullmäktige beslutar om budgeten fastställs också mål för varje politikområde. I budgetdokumentet kan man utläsa vilka mål kommunfullmäktige beslutat om under respektive politikområde (ex på Teknisk Service och Vård och Omsorg). Före varje mål finns en kolumn som anger en siffra. Siffran visar vilken av de fem avgörande inriktningarna som målet i första hand är tänkt att bidra till (se ovan punkten 1-5). I budgetdokumentet kan man utläsa vilka åtgärder och aktiviteter som förvaltningen planerar att genomföra i relation till målen. Budget och verksamhetsplan 2011 återrapporteras vid KF:s maj och oktober sammanträden under År 2012 återrapporteras resultatet för 2011 vid april sammanträdet i samband med årsredovisningen. 6

8 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Plan för budget och budgetuppföljning Hjo kommuns budget ska vara tillgänglig för allmänheten och vara en informationskälla både för förtroendevalda, partierna och allmänheten. Budgeten bör leverera relevant information som är enkel och saklig och som var och en lätt kan tillgodogöra sig. Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Styrning är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en organisation vidtar för att uppnå önskade resultat. För att kommunen ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser är det viktigt att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen så att engagemang och kompetens tas tillvara fullt ut. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning likaså ska en budget i balans redovisas för hela planperioden. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Målstyrning kräver en sammanhängande målkedja från kommunfullmäktige till verksamheten. I Hjo använder vi oss av fyren som målstyrningsmodell där medborgarfokus utgör en viktig grundbult. Kommunfullmäktige fastställer budgetramar på politikområden I den nya organisationen är all verksamhet samlad under kommunstyrelsen. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. På denna nivå beslutar kommunfullmäktige i juni (PFÖ) om; övergripande finansiella mål, investeringsplan för 5-år, ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå och avgörande inriktningar, med kortsiktiga mål per politikområden. Politikområdena i budgetprocessen är; Demokrati, KS Förvaltning, Miljö och bygglovshandläggning, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Tillväxt, Teknisk service och Finansförvaltning. Inom politikområdena tas successivt, avgörande inriktningar (3-5 år), mål (1-2 år), nyckeltal och andra kvalitetsmått fram. Tydligt ekonomiskt ansvar Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till två nämnder och fyra utskott. I den samlade organisationen är det ekonomiska ansvaret fördelat på många chefer. Denna decentralisering är ändamålsenlig samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer. Helhetssyn är i denna process nödvändig så att andra dimensioner utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen också beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål är det viktigt att engagemang och kompetens tas tillvara i 7

9 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN organisationens olika delar. Det är önskvärt att utrymme finns för dialog, delaktighet och ansvarstagande i processerna. Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten är integrerad med kommunens ekonomi- och verksamhetsplan. Kommunens budget är ett ekonomiskt handlingsprogram där olika mål och krav ställs mot varandra. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Planerings- och uppföljningsprocessen Månad Händelse Innehåll Januari Året inleds med bokslutsanalyser av år t-1 Februari Preliminärt bokslut i KS. Allmän politisk debatt i KF. Preliminärt bokslut redovisas. Kommande års viljeinriktning Mars Redovisning bokslut i KS. Övergripande redovisning i KS i mars. April Boksluts- och budgetkonferens nr 1. Budgetuppföljning nr 1 till KS. Boksluts- och framtidsdag (stor grupp) Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. mars. Maj Budgetdag nr 2 (mindre grupp). Budgetuppföljning nr 2 till KS och nr 1 till KF. Dialog budgetberedning och förvaltning avseende konsekvenser av preliminära ramar. Budget- och måluppföljning har utfall t.o.m. april. Juni PFÖ fastställs i KF. Ekonomiska ramar, kortsiktig mål och 5-årsplan investeringar. Juli Augusti Budgetuppföljning nr 3 till KS Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. juni. V- drivande chefer presenterar sin verksamhet. September Budgetkonferens nr 3 (stor grupp). Presentation av aktiviteter för att möta kortsiktiga mål nästkommande år. Likaså förändringar som i nuläget inte är finansierai juni. Finansförvaltningen redovisar bl.a. skatteprognosen nr 3:s påverkan på det ekonomiska utrymmet. Oktober November Budgetdag nr 4 (mindre grupp). Delårsbokslut 31/8 i KS och KF. Budgetuppföljning nr 5 till KS. Budget och verksamhetsplan i KF. Budgetberedningen följer upp arbetet budgetkonferens nr 3 under budgetdag nr 4, där en fördjupning av underlaget gås igenom per politikområde. Delårsbokslut inklusive budget och måluppföljning. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. okt. Beslut budget och verksamhetsplan i KF. December Budgetuppföljning nr 6 till KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. nov. 8

10 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Processbeskrivningar - tidplan Investeringsplaneringen påbörjas tidigare än driftsbudgetplaneringen. Under hösten planeras och revideras den 5-åriga investeringsplanen. Målsättningen är att de stora projekten under denna period ska identifieras och tidsplaneras. Januari - Mars Året inleds med en analys av den egna verksamheten i form av bokslutsanalyser. Förutom de ekonomiska analyserna görs avstämningar av de mål som präglat verksamheten under året. Översyn påbörjas därefter i den politiska organisationen i syfte att lägga till eller ta bort kortsiktiga mål. Analyserna är ett viktigt stöd i planeringsprocessen som inleds i februari med en allmänpolitisk debatt. Utifrån skatteprognos nr 1 som behandlas i KS i februari alternativt mars ges beräkningsramar per politikområde. Preliminärt bokslut redovisas första gången vid kommunstyrelse sammanträdet i februari tillsammans med årets första skatteprognos. Mars - april I mars eller april genomförs en kommungemensam boksluts- och framtidsdag med politiker och tjänstemän (stor grupp). Utöver analyser av det föregående budgetåret presenteras beräkningsramar och avgörande inriktningar på politikområdesnivå. De ekonomiska ramarna är beräkningsramar, baserade på kommunens ekonomiska förutsättningar (skatteprognos 1). Likaså redovisas utvecklingen i omvärlden, förändringar i regelverk samt behov och efterfrågan av verksamheterna under dagen. Därefter påbörjas ett budgetarbete under april utifrån de ekonomiska ramar som presenterats under denna dag. Årets första budgetuppföljning till kommunstyrelsen sker i april. April/maj/juni I mitten på april lämnar regeringen vårpropositionen för kommande år. Veckan därpå presenteras årets andra skatteprognos 2. Den andra uppföljningen till kommunstyrelsen sker i maj. Denna uppföljning kompletteras med en måluppföljning. Den samlade uppföljningen presenteras för kommunfullmäktige. I maj genomförs ytterligare en budgetdag nr 2 (dialog per politikområde). Detta är delvis en fördjupning av de underlag som presenterats i stor grupp under den första kommungemensamma boksluts- och framtidsdagen. Dagen syftar således till en fördjupad dialog där politik och förvaltning kommunicerar de utmaningar som presenterats i ett framarbetat PM. Kommunfullmäktige fastställer i juni planeringsförutsättningarna för kommande år. Målet är att ekonomiska ramar på politikområdesnivå, avgörande inriktningar, kortsiktiga mål och eventuella revideringar i den 5-åriga investeringsplanen beslutas. Juni - september Under juni och fram till budgetkonferens nr 3(stor grupp) i september arbetar verksamheterna och utskotten vidare med verksamhetsplanering och aktiviteter kopplade till de kortsiktiga 9

11 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN målen som beslutats i PFÖ. Utgångspunkt är gällande planeringsförutsättningar i form av kortsiktiga mål och ekonomiska ramar per politikområde. På budgetkonferens nr 3 (stor grupp) presenteras dels aktiviteter kopplat till verksamhetsmålen för nästkommande år och dels de eventuella förändringar som inte i nuläget är finansierade i den ekonomiska ram som tilldelats i juni. Finansförvaltningen redovisar de förändringar som skatteprognosen i augusti innebär för kommande utrymme. Budgetberedningen följer upp arbetet under budgetdag nr 4, där en fördjupning av underlaget gås igenom. Årets 3:e uppföljning redovisas till kommunstyrelsen i augusti tillsammans med en reviderad skatteprognos. Uppföljningen görs av respektive verksamhet i KS. Oktober - november Årets fjärde budgetuppföljning i form av delårsbokslut per 31/8 redovisas i månadsskiftet september/oktober i KSAU och därefter i KS och KF. Delårsbokslutet fastställs av kommunfullmäktige på sammanträdet i oktober. I början på oktober lämnar regeringen budgetpropositionen för kommande år, likaså lämnar SKL skatteprognos nr 4. Denna skatteprognos ger det slutliga utrymmet för det kommande budgetåret. Under oktober avslutas kommande års budgetarbete genom en slutlig beredning vid ett politiskt möte där budgeten slutligen diskuteras i partiöverläggningar innan dokumentet tas fram i beslutsprocessen. Kommunens skattesats beslutas i kommunstyrelsen i oktober och budget- och verksamhetsplanen i sin helhet fastställs av kommunfullmäktige i november. Kommunstyrelsen erhåller budgetuppföljning nr 5 i slutet på november. December Budgetuppföljning nr 6 redovisas i mitten på december i kommunstyrelsen. Årets sista skatteprognos publiceras på nätet i de fall prognosdatum infaller efter styrelsemötet i december. 10

12 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Vi och vår omvärld Uppgifterna är hämtade från Sveriges kommuner och landsting (SKL s) senaste prognos under hösten Världsekonomin och dess påverkan på Sverige Tillväxten i den svenska ekonomin har hittills i år varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen kan beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska återgå till nivån innan krisen. SKL räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli utdragen beror enligt SKL på förhållandena i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott, samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte helt övervunnits. Trots omvärldens kris är förutsättningarna i Sverige goda. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet börjar arbetslösheten minska. Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget åter. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommunerna respektive landstingen sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna. 11

13 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Nyckeltal BNP (SKL) 2,6-0,2-5,1 4,5 3,9 3,4 3,4 Inflation (SKL) 2,2 3,4-0,3 1,1 1,6 2,1 2,4 Timlön, hela ekonomin (SKL) 3,3 3,7 3,1 1,2 2,9 3,3 3,6 Arbetslöshet (SKL) 6,1 8,5 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5 Skatteunderlag 5,4 5,5 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 Arbetade timmar (SKL) 3,2 0,9-2,6 1,4 1,0 0,8 0,8 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 10:63. 1 Som andel av arbetskraften. Det kommunala skatteunderlaget Den 9 september publicerade Skatteverket det andra preliminära taxeringsutfallet för inkomståret Det baserades på 99,0 procent av deklarationerna och visade en ökning av de beskattningsbara inkomsterna med 1,3 procent jämfört med Enligt SKL brukar skatteverkets prognoser i de preliminära utfallen underskatta det slutliga utfallet. Detta ger därmed inte skäl för ändring av deras bedömning från augusti, om en ökning med 1,5 procent. Efter en svag ökning av skatteunderlaget år tilltar ökningstakten de närmaste åren. År 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under talet. Den svaga utvecklingen 2009 förklaras av att antalet arbetade timmar minskade som en följd av lågkonjunkturen. Nu har en konjunktur återhämtning inletts men det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli stor enligt SKL. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år. Skatteunderlagsprognoser Nyckeltal VP10, april ,0 1,9 3,3 4,1 4,4 13,7 ESV, mars ,0 1,7 2,9 3,2 4,1 11,9 SKL, feb ,4 1,7 1,9 3,8 4,6 12,0 SKL, april ,5 1,4 2,4 4,0 4,5 12,3 SKL, okt ,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 10:63. 12

14 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Genomförande av verksamhetsplanering Planeringsramar 2011 För 2008 redovisade kommunen ett underskott på 3,3 mkr. De löpande driftskostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto tog i anspråk 100,9 % av skatter och generella statsbidrag. För 2009 har underskottet vänts till ett positivt resultat om 15,3 mkr. Försäljning av två fastigheter under 2009 medförde realisationsvinster på totalt 4 mkr. Sänkning av avtalsförsäkringar gav ett överskott på 3,5 mkr samt återbetalningen av medlemsavgiften från SKL ytterligare 0,5 mkr. Besparingar under 2009 gav cirka 10 mkr i stärkt resultat. Av kommunens sju politikområden redovisade fem ett positivt resultat. Vård och omsorg redovisade ett relativt stort underskott om 6,8 mkr medans kommunstyrelsen redovisade ett underskott om 0,3 mkr. Vård och omsorg är fortfarande (2010 år uppföljningar) inte i balans, men nivån i senaste uppföljningen är halverad jämfört med underskottet Politikområdet bedriver ett målmedvetet arbete med att effektivisera och hitta kostnadseffektiva lösningar samtidigt tillförts nya medel inför I delårsrapporten för 2010 bedöms samtliga finansiella mål nås. Finansiella mål Hjo kommuns finansiella mål har sin utgångspunkt i kommunallagens krav på en God ekonomisk hushållning. Detta innebär att kommunen bland annat ska formulera finansiella mål så att medborgarnas skattemedel används på ett effektivt sätt. Verksamhetsplaneringen för utgår ifrån att: Avgörande inriktning Mål Hjo kommun bedriver en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att: 1.1 Låneskulden minskar 1.2 Investeringar finansieras med egna medel. 1.3 Kommunens resultat är 8 mkr före pensionsinlösen. Soliditeten exklusive pensionsskulden överstiger 45 %. 2. Skatteuttaget skall inte öka: 2.1 Utdebiteringen är 22:00, kronor per skattekrona Beredskap ska finnas för framtida ökningar av pensionsskulden. 3.1 Partiell inlösen av pensionsskulden prövas årligen, med beaktande av statens balanskrav. Några förslag i budgetpropositionen - Ett tillfälligt statsbidrag utgår till kommunerna under år 2011 med 2,1 miljarder. För Hjo innebär detta ungefär 2 mkr. - En kompensation för höjt grundbidrag för pensionärer 4,9 miljarder kronor införs. - Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det statliga bidraget med nästan 2 miljarder kronor. Regeringen minskar från och med 2012 det generella anslaget till kommunen med 675, 895, kr per invånare för åren Riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg om äldre 2011 med 150 mkr, mkr år 2012 och mkr år (avser både kommuner och landsting). 13

15 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN - Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare med 150 mkr år 2011, med 250 mkr år 2012 och med 300 mkr åren Nya bidrag kopplade till skolområdet där nivån är ganska blygsam kan nämnas bl.a. uppdrag mot mobbing, Entreprenörskap i skolan, Fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (inkl.studiestöd), lärlingsutbildning gymnasiet, rektorslyft, lärarlyft (se SKL, cirkulär 10:63). Skatter och statsbidrag Beräkning av ekonomiskt utrymme Regeringen beslutade i budget för 2010 om ett tillfälligt konjunkturstöd om 11,3 mkr till Hjo kommun. Detta ettåriga konjunkturstöd under 2010 har varit positivt. Kommunen har med detta tillskott och övrig finansiering (skatter och statsbidrag) kunnat bibehålla och i vissa fall tagit några kliv upp i jämförelsestatistiken med andra kommuner i riket. Bland annat fick verksamheten inom skolan i Hjo utmärkelse under året. I de jämförelseprojekt som Hjo deltagit i under de senaste åren rörande bland annat LSS-verksamhet, grundskola, hemtjänst m.m visar det sig att vi står oss mycket väl och i många fall t.o.m. ligger i topp. En förutsättning för en bra och stabil verksamhet är ordning och reda i kommunens finanser. I nuvarande helårsprognos för 2010 bedöms samtliga finansiella mål nås. Detta skapar en trygghet och successivt ett handlingsutrymme. Utifrån dessa positiva prognoser har kommunfullmäktige beslutat att en viss del av överskottet 2010 ska användas till att minska de framtida pensionsutbetalningarna i syfte att successivt jämna ut belastningen av de framtida pensionsutbetalningarna. Utöver detta beräknas kommunen fullt ut med egna medel investera för ungefär 20 mkr år Kommunen har också kunnat satsa extra på vägunderhållet För att klara både en fortsatt bra kvalitet i verksamheten och i övrigt ha en balanserad utvecklingstakt i kommunen som helhet krävs en fortsatt uthållighet och långsiktighet där resurser och ambitionsnivåer måste harmonisera och balansera över tid. I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren har följande övergripande antaganden varit utgångspunkten: Antalet invånare uppgår till under hela planperioden. Åldersstrukturen är oförändrad. Utdebiteringen är oförändrad, 22:00, hela planperioden. Skatteunderlaget i riket ökar i enlighet med kommunförbundets prognos. Skatteunderlaget i Hjo utvecklas som i riket. Bidraget till den mellankommunala utjämningen av LSS-kostnader är oförändrad hela planperioden. Bidrag och avgifter inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas i enlighet med SKL s prognoser. Det ger nedan finansiering av 2011 års verksamhet. 14

16 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Finansieringens olika delposter Finansiering Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Skatteintäkter 319,4 319,2 315,0 325,1 335,7 Inkomstutjämning 70,2 78,4 75,0 77,2 81,0 Kostnadsutjämning -11,6-12,0-13,2-13,2-13,2 Regleringsbidrag/avgift 2,2 2,3 8,9 4,4 2,3 Avgift LSS-utjämning -0,8-0,6-0,2-0,2-0,2 Fastighetsavgift 14,5 15,0 15,0 15,2 15,5 Finansnetto -1,9-1,6-1,2-1,7 1,7 Summa: 392,0 400,7 399,3 406,8 422,8 Källa: Prognos utifrån SKL cirkulär 10:63, Not: Det tillfälliga konjunkturstödet 2010 om 11,3 mkr ingår i prognosen 2010 om 78,4 mkr. Av dessa kvarstår ungefär 3,3 mkr i den mellankommunala utjämningen till Ett tillfälligt stöd under 2011 om 2 mkr tillförs av regeringen i Budgetpropositionen. Dessa medel återfinns i 8,9 mkr (regleringsposten). Hjo kommun tar med dessa medel bort effektivitetskravet om 2 mkr som fanns i PFÖ. Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKLs prognos (cirk 10:63) över skatteunderlagets utveckling. Mellan budget 2010 och budget 2011 är beloppet 4,4 mkr lägre. Jämfört med prognosen 30/9 som var lika stor för 2011 som budgetnivån 2010 förklaras minskningen med höjning av grundavdraget för personer över 65 år. Avdragshöjningen beräknas för kommunerna medföra en årlig minskning med 4,9 miljarder. En jämförelse med budget 2010 för vart och ett av åren 2012 till 2013 medför en ökning år 2012 med 10 mkr och för 2013 med 21 mkr. Konjunkturuppgångens effekt på sysselsättningen och därmed skatteunderlaget beräknas således öka först Inkomstutjämningen Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift utan får ett tillskott. Inkomstutjämningsbidraget ökar något under hela planperioden. För 2011 med 5 mkr jämfört budget, för 2012 och 2013 är ökningen ungefär 2 mkr respektive 4 mkr jämfört föregående år. Det stöd som regeringen permanentade i Vårpropositionen (VÅP09) om 3,3 mkr för Hjo kommun ligger i prognosen på inkomstutjämningen fr.o.m och framåt. Det tillfälliga konjunkturstödet som utöver de 3,3 mkr som beskrivits innan tillfördes kommunerna under 2010 i VÅP09 (525 kr/invånare) och Budgetpropositionen (BP10) (450 kr/invånare) är placerade i inkomstutjämningsposten ovan om 78,4 mkr. Dessa 975 kr per invånare försvinner 2011 och istället tillförs kommunen genom regleringsposten 2 miljoner kronor som en tillfällig förstärkning för

17 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Kostnadsutjämningen I kostnadsutjämningen fastställs en så kallad standardkostnad för olika verksamheter, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Standardkostnaden är enkelt uttryckt, den kostnad kommunen bör ha med hänsyn till demografisk (befolkningsmässig) och geografisk struktur. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Hjo kommun betalar en avgift. Kostnadsutjämning (mkr) Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Budget Prognos Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Kostnadsutjämning 0-7,7-9,8-9,5-15,0-12,8-11,6-12,0-13,2-13,2-13,2 Fastighetsavgift Från och med 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Det första året 2008 fick alla kommuner samma belopp, räknat i kronor per invånare baserat på invånarantalet per den 1 november Beloppet år 2008 var helt neutralt för såväl staten som för varje enskild kommun. Samtidigt minskades det generella statsbidraget med samma belopp. Fr.o.m anlitar SKL Statistiska Centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun beräknas avgiften under planperioden till enligt nedan. Fastighetsavgift (mkr) Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Budget Prognos Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Fastighetsavgiften ,6 14,5 15,0 15,0 15,0 15,2 15,5 Regleringsbidrag/-avgift Staten har behov av att kunna påverka kommunsektorns samhällsekonomiska utrymme och statsfinanserna. Även förändringar i ansvaret mellan kommunsektorn och staten måste kunna regleras. Därför finns en regleringspost i inkomstutjämningssystemet. Det fungerar på så sätt att staten årligen tillför ekonomiska resurser för kommunalekonomisk utjämning. Om det anslaget är högre än vad inkomstutjämningen kostar, så får kommunerna ett regleringsbidrag. Är anslaget lägre betalas en regleringsavgift. För Hjo beräknas bidraget till 8,9 mkr år 2011, 4,4 mkr 2012 och 2,3 kr I BP11 har regeringen tillfört landets kommuner 2,1 miljarder kronor och för Hjo kommun blir detta 2,2 mkr. Dessa medel ingår i regleringsposten. Likaså de effekter som uppstår av den kompensation för höjt grundbidrag för pensionärer om 4,9 miljarder kronor som redovisas i BP11 gör att kompensationen för de lägre skatteintäkterna hanteras i regleringsposten. 16

18 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Regleringsbidrag/-avgift, utf , prognos ,00 8,00 6,00 8,10 8,94 4,00 2,00 0,00 0,00-1,90-0,20-4,04-4,31 2,27 4,37 2,28-2,00-4,00 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos -6,00 LSS-utjämning Under 2009 fick Hjo betala 3,3 mkr i LSS-utjämning. För år 2010 beräknas motsvarande avgift till 0,6 mkr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i riket är det svårt att bedöma utfallet åren framöver. SKLs prognos för de kommande åren innebär en avgift och nivån är minus 0,23 mkr t.o.m. år LSS-utjämning, bidrag/-avgift, utf , prognos ,00 4,00 3,00 2,70 2,00 1,00 0,00-1,70-1,20-3,60-4,20-3,30-0,58-0,23-0,23-0,23-1,00-2,00 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos -3,00-4,00-5,00 17

19 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Budget ramar De skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 2011 baseras på en skattesats om 22:00 kr per hundralapp. Utdebiteringen till Hjo kommuns invånare innebär en något högre ram än föregående år. Verksamhetens ram uppgår till 402,8 mkr. Detta är en ökning jämfört budget 2010 med 6,9 mkr och jämfört PFÖ med 6 mkr. I den ökning om 2,2 mkr som finns inom politikområdet Demokrati är 2 mkr finansierade med hjälp av den mellanskillnad mellan verklig och debiterad arbetsgivaravgift som framkommit i budgetuppföljningarna Dessa 2 mkr avser i första hand att bidra till ett högre resultat och därmed uppnå självfinansieringsmålet kopplat till investeringarna. I andra hand utgöra en reserv kopplad till konjunkturosäkerheten och i sista hand finansiera avvikelser kopplad till verksamheterna budgetramar. Dessa 2 mkr är således en finansiering kopplad till den positiva prognosavvikelse som identifierats mellan verklig och debiterad arbetsgivaravgift i kommunen under Om denna differens i uppföljningsverksamheten 2011 tyder på en lägre nivå ska detta beaktas i de politiska bedömningar som görs kopplad till detta anslag. Kommunbidrag per politikområde framgår nedan: Budgetramar Politikområde (tkr) Ram 2010 Förändring PFÖ 2011 Justering Budget 2011 Demokrati Omställningsbudget KS Förvaltning Miljö och bygglov Barn och utbildning Arbete och socialtjänst Vård och omsorg Tillväxt Teknisk service Effektivitetskrav Finansförvaltningen Verksamheternas budgetramar Finansförvaltningen Summa: Kommentar: Se PFÖ-dokument för specificering och härledning av PFÖ-ram Ett tillfälligt stöd under 2011 har beslutats i BP11. Hjo kommun tar med dessa medel bort effektivitetskravet om 2 mkr som fanns i PFÖ. Vidare återlägger Hjo kommun 2 mkr under rubriken finansförvaltningen för den lägre arbetsgivaravgiften för åldersgruppen år och samtidigt. Dessa 2 mkr som ligger under justeringskolumnen, Demokrati, ska i första hand bidra till ett högre resultat och därmed uppnå självfinansieringsmålet kopplat till investeringarna. I andra hand utgöra en reserv kopplad till konjunkturosäkerheten och i sista hand finansiera avvikelser kopplad till verksamheterna budgetramar. 18

20 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN I nedan tabell visas de satsningar i budget 2009 och 2010 som permanentas i 2011 års budget såväl som de engångssatsningar i budget 2010 som inte kvarstår i 2011 års budget. Satsningar i budget 2009 och 2010 som permanentas i 2011 års budget (tkr) Politikområde (tkr) Demokrati Demokrati Budget Kommentar 2009/ Överförmynderiverksamhet -50 Kommunfullmäktige förstärkning valnämnd.. Omställningsbudget Omställningsbudget skapad med tillfälliga konj.stöd upphör KS Förvaltning KS Förvaltning KS Förvaltning KS Förvaltning KS Förvaltning KS Förvaltning KS Förvaltning KS Förvaltning KS Förvaltning Miljö och bygglov Barn och utbildning Barn och utbildning Barn och utbildning Barn och utbildning Barn och utbildning Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst Arbete och socialtjänst 50 IT Drift, synpunktshantering 450 Räddningstjänsten Östra Skaraborg, ökad avgift 70 Skaraborgs kommunalförbund, ökad avgift 850 Kapitaltjänstkostnader m.m. 500 MÖS, Miljösamverkan inleds med närkommunerna MÖS, Se ovan IT Översyn -200 Införande av nytt affärsystem Hälsoprofiler, nya medel 2011 om 100 tkr (se nedan tabell). 194 Miljösamverkan 350 Vårdnadsbidrag 250 Läromedel 100 Företagsamt lärande i skolan (FLIS) Stödorganisation avseende barn i behov av särskilt stöd Gen. stöd, minska effekterna av konjunkturbetingade sparåtgärder Institutionsplaceringar barn och vuxna 250 Försörjningsstöd 50 Finsam 50 Daphne 90 Social jour 35 Utväg Försörjningsstöd 975 Institutionsplaceringar barn och vuxna Institutionsplaceringar minskas enligt kända beslut barn och vuxna. 19

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2013-2015

Budget och verksamhetsplan 2013-2015 Budget och verksamhetsplan 2013-2015 Politisk organisation 1 Förvaltningsorganisation 2 Innehåll Organisation 1 Innehåll 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 4 Kommunstyrelsens ordförande har

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Innehållsförteckning 2(75)

Innehållsförteckning 2(75) Planeringsförutsättningar 2016-2018 2(75) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av kommunstyrelsens beslut 2015-06-03... 3 2. Inledning - God ekonomisk hushållning... 4 3. Planeringsprocessen... 4 4.

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018 Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1 Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Budget 2015-2017. Hjo kommun

Budget 2015-2017. Hjo kommun Budget 2015-2017 Hjo kommun Innehåll Organisation 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Hjo kommuns vision och målmodell 8 Kommunfullmäktiges prioriterade

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2014

Budget 2011 Plan 2012-2014 Alliansens och DSPs Finansplan 2011 Plan 2012-2014 Landstingsstyrelsen 8 nov 2010 Sid 1 Innehållsförteckning Driftbudget, tkr.ii II t II,_ " III II II'II II 3 Resultatbudget, mkr 7 Finansieringsbudget,

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren)

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren) Cirkulärnr: 10:52 Diarienr: 10/3803 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2010-08-17 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Budgetramar 2015-2017

Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651 Dpl 10 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-12-09 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651

Läs mer