Lokal Arbetsplan för Rödmåla

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Rödmåla

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 8 3. Uppföljning, utvärdering och sida 9 utveckling 1

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 2

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Lämning och hämtning Vi bemöter och behandlar alla barn och vårdnadshavare med respekt genom att samtala med dem efter deras behov. Vi uppmärksammar varje barn och deras personlighet genom att hälsa och välkomna barnet/säga hej då. Hallsituation Vi låter barnen klä på/av sig själva i sin egen takt och efter sin förmåga i den mån situationen tillåter. Matsituation Vi hjälper de minsta barnen och serverar dem mat, men vi låter de lite större barnen beräkna sin egen portion med hänsyn till vad de orkar äta och så det räcker till de andra. Vi har valt att äta i två rum för att få en en lugn matsituation och därigenom skapa mer talutrymme. Samling Alla barn uppmärksammas genom att vi lär oss varandras namn genom olika lekar. Vi arbetar med Vänskap materialet Steg Vis. Barnen tränas i att uttrycka känslor, men även att vara en bra kamrat. Vi särbehandlar inget barn. Vi pratar öppet om varandras olikheter. Vi tränar turtagning t ex. när de i samlingen får vänta på sin tur i leken. Ge varandra utrymme att bli sedd. Innelek Vi erbjuder pedagogiska lekmiljöer som stimulerar samspel mellan barnen. Det ska utveckla deras nyfikenhet och fantasi. Utelek Genom att vistas i naturen lär vi barnen att visa hänsyn till växter och djur. Regler och Rutiner Enig och samspelt personal, som genom ord och handling visar hur barn och vuxna ska vara mot varandra. Vi jobbar med positiv förstärkning. Vi visar tydligt vad som är ett positivt beteende gentemot varandra. Detta visar vi genom att säga - Bra/ tummen upp och barnets namn. 3

5 Vi stöttar barnen i att själva klara av att lösa konflikter. Att barnen kan säga eller göra förlåt (tex genom en klapp, kram, att dela med sig och så vidare). Vi stöttar barnen i att själva sätta gränser gentemot kamrater. Barnen sätter upp handen, säger stopp, nej eller sluta. Vi hjälper barnen med alternativa lösningar i situationen. Tillexempel Hur tänker du? Vad kan du göra istället? Vad kan du tänka på till nästa gång? Vad vill du att din kompis ska göra? Kan du tänka dig att prova.. till nästa gång? Vi använder oss av fasta rutiner för att skapa trygghet. Traditioner Vi firar varje barns födelsedag genom att sjunga en födelsedagssång och tänder ljus på en tårta Barnet får välja en present. Vi firar de svenska traditionerna. Vi uppmärksammar andra eventuella traditioner från andra länder( tex nationaldag, ramadan osv) beroende på hur barngruppen ser ut. Portfolio Vi uppmuntrar barnen i deras utveckling. Vi uppmuntrar också barnen i att prova själv. JAG, JAG KAN och JAG TYCKER 4

6 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Samling Vi har samling varje dag. Vid samlingen stärker vi varje barns självkänsla genom att varje barn får höra sitt namn och blir sedd genom olika lekar. Varje dag räknar vi tillsammans med barnen de som är här. Vi tränar i vårt dagliga tal också begrepp (liten/stor, smal/tjock, kort/lång, färger, former osv.) Vi sjunger och pratar om årstiderna och temabundna sånger. 5

7 Vi jobbar med språkförståelse och språklig medvetenhet genom rim och ramsor, sånger med rörelser och lekar under samlingen, men också under vår dagliga verksamhet. Vi kommer att jobba med språkstimulering i smågrupper. Matsituationen Vid alla matsituationer ger vi varje barn talutrymme. Vi samtalar med barnen under måltiderna. Vi benämner allt med ord. Vi låter barnen välja vad de äter och dricker. Barnen får själva lägga på mat på tallriken. Prova att dela sin mat. Bre smör på smörgåsen och så vidare. Barnen får skrapa av maten i kompostpåse. Vi låter barnen sortera skräpet i avsedda kärl. Hallsituation Vid på och avklädning får barnen möjlighet att prova själva. De uppmuntras att klara sig själva. Vi uppmuntrar även barnen att hjälpa varandra. Vid på och avklädning benämner vi plaggen med dess rätta namn. Vi räkna tex två stövlar och en jacka osv. Fri lek Vi på förskolan erbjuder stimulerande miljö och material. Vi har en tillåtande miljö där barnen leker gränsöverskridande.( Vi uppmuntrar till att leka och våga prova alla slags leksaker.) Vi uppmuntrar barnen till självständighet. Detta genom att de själva väljer vad de vill sysselsätta sig med. De får träna på att ta ansvar för att själva plocka fram material, för att sedan också plocka undan efter sig. Tillexempel måla, skapa och så vidare. Dokumentation Vi synliggör barnens utveckling genom pedagogisk dokumentation. Vi samlar bl a självporträtt, foton med reflektioner i barnens portfolio. Vid uppföljningssamtal/utvecklingssamtal använder vi oss av språkdomäner för att kartlägga barnens språk. 6

8 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Hallsituationen Med stöd från oss vuxna får barnen träna sig i att ta ansvar för sina kläder genom att de hamnar på rätt plats. Till exempel ställa skorna på hyllan/golvet. Samling I samlingen får barnen vara delaktiga på olika sätt tex. genom önskesång. Räkna sina kamrater. De kommer med frågor, som vi tillsammans med barnen forskar vidare i. de kanske kommer med förslag som vi sedan försöker tillmötesgå. Matsituationen Barnen tillfrågas eller säger till själva om de vill ha mer av något. Tex mer mat, mjölk osv. Barnen får själva välja vilken smörgås de vill ha. De får också möjlighet att prova bre på smöret själva. Lägga på mat själv. Fri lek Vi pedagoger arbetar aktivt med att barnen ska kunna påverka sin situation under dagen tex, att barnen själva får välja med vem och vad de vill leka med eller vid tex tema att vi följer deras intressen och går vidare efter vad de är intresserade av. Vi tar tillvara på barnens intressen och olikheter i verksamheten genom att försöka tillhandahålla det material och leksaker som barngruppen behöver. Detta sker i olika pedagogiska miljöer. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, visa känslor och kunna säga/göra förlåt. Känna fint på varandra. Vi uppmuntrar barnen att själva lösa konflikter, men pedagoger ska finnas till hands som stöd. Till exempel Hur tänker du? Vad kan du göra istället? Vad kan du tänka på till nästa gång? Vad vill du att din kompis ska göra? Kan du tänka dig att prova.. till nästa gång? Veckans aktiviteter Ute försöker vi erbjuda aktiviteter som är utforskande med sand, vatten, snö, löv osv. Inne kan det vara drama, dans, sagor, flanosagor, vattenlek eller vad barnen är intresserade av just nu. Vi lyssnar in barnens önskemål och försöker tillgodose dem. 7

9 Tema/projekt. Vi observerar barngruppen och ser vad de är intresserade av och jobbar sedan med temat i barngruppen. Produktiva frågor Vi som pedagoger använder oss av produktiva frågor i vardag och verksamhet. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Inskolning Innan inskolningen börjar får vårdnadshavarna en inbjudan till ett informationsmöte/inskolningssamtal. Vi är tydliga hur inskolningen kommer att gå till. Vi pratar om vilka roller vi har som föräldrar och pedagoger. När det finns behov av tolk använder vi oss av telefontolk. Vi har nu även möjlighet att använda oss av modersmålsstöd. Det är menat som ett stöd för flerspråkiga föräldrar och barn. Tillsammans med vårdnadshavarna skapar vi en trygg vistelsetid för barnen. Uppföljningssamtal sker efter 6-8 veckor. Utvecklingssamtal/Portfoliosamtal Portfoliosamtal sker tillsammans med vårdnadshavare och barn två gånger per år. Vi pratar om barnets trivsel, utveckling och lärande. Hallsituationen Vid lämning och hämtning skapar vi en bra relation med barn och vårdnadshavare genom att ha en öppen och rak dialog. Vi är lyhörda och intresserade av deras behov. Vi ser till att en pedagog tar emot/lämnar över så att barnen och vårdnadshavarna känner sig trygga. Vi berättar om vad barnet varit med om under dagen. 8

10 En liten brevlåda hänger i hallen där vårdnadshavarna har möjlighet att lämna synpunkter. Föräldramöte på hösten där vårdnadshavarna ges information om hur året på förskolan kommer att se ut. De ges möjlighet att komma med synpunkter och ha inflytande över verksamheten. På våren har vi trivselkväll. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Förskoleklass Pedagogerna på förskoleklass tar kontakt med pedagogerna på förskolan under våren och bestämmer datum för överskolningssamtal. Där bjuds vårdnadshavare, barn och pedagog från förskolan in. Barnet visar sin portfoliopärm. Barnet får hälsa på förskoleklassen vid två tillfällen. Portfoliopärmen lämnas då över. 9

11 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. 10

12 Metoder: Arbetslaget Varje höst ser vi över barngruppen genom barnintervjuer, observationer osv. Utifrån detta bestämmer vi hur vi ska arbeta under året. Vi arbetar med att barnen ska känna sig delaktiga och ha inflytande över sin verksamhet. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation. Den lokala arbetsplanen uppdateras varje höst/vår på planeringsdagen. En gång i månaden uppdateras den vid vår gemensamma planering. Vi utvärderar verksamheten kontinuerligt under året med hjälp av olika uppföljningsverktyg. På våren gör vi underlaget för kvalitetsredovisningen som Förskolechefen sedan sammanställer. Tal och språkutveckling Vi fyller i ett TRAS-schema för alla barn med ett språk. Sedan sammanställer vi samtliga på ett och samma schema för att få en överblick på barngruppen och hur vi ska arbeta med språkutveckling. Språkdomäner fylls i tillsammans med föräldrarna på uppföljningssamtalet. Portfolio Vi dokumenterar barnens positiva utveckling och lärande. Portfolio är ett ständigt pågående arbete där vi alltid utvecklar oss. Vi får in läroplanen i vårt arbete med portfolio och använder det i samtal med föräldrarna. 11