Förändra världen. ett beteende i taget

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Förändra världen. ett beteende i taget 2012-11-22"

Helena Lindberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Förändra världen ett beteende i taget

2 Vetenskap vs verklighet 1 upptäcker man att citrusjuice botar skörbjugg år senare börjar brittiska flottan använda citrus regelbundet erligare 70 år går innan skörbjuggen är utrotad r lång tid tar det från upptäckt till utbrett användande idag? för?

regelbundet erligare 70 år går innan skörbjuggen är utrotad r

3 Vi kan rädda världen genom att äta småkryp och dricka urin

4 Tänk på en person person du arbetar med eller har arbetat med tidigare. att den personen ska komma och jobba i ett projekt m här. d kan du berätta om den personen som du tror kan vara essant för oss andra när vi ska jobba ihop med den person kriv ner, kortfattat.

5 Skilj på är och gör Exempel ÄR GÖR Aktivitet Beteende Beteende Lojal x Följer beslut Bråkar x Säger emot Ler x

6 Beteende ger bra instruktionsvärde Några minnesregler En död person kan inte bete sig tt beteende kan fångas på film

7 Beteenden - resultat

8 För att få förändring behöver beteenden förändras n jag ändra attityd, tillägna mig kunskap, men ändå inte dra mitt beteende? nskaper, värderingar, attityder, personlighet är sådant vi tar om men det är beteendet vi vill åt! eteendet är facit på om vi lyckas med förändring. du med på det - att det är beteenden som är det viktiga

nskaper, värderingar, attityder, personlighet är sådant vi tar om men det är

9 Hur försöker vi påverka beteende?

10 Vanligast - kommunikation A Säger Skriver Visar B Gör (Beteende) Fungerar det? När det inte fungerar?

11 Galenskap...är att göra om samma beteende igen, men förvänta sig ett annat resultat den här gången. (tillskrivs både Benjamin Franklin och Albert Einstein)

12 Beteende styrs av dess konsekvenser A Säger Skriver Visar B Gör (Beteende) C Konsekvens

13 beteendeanalys Antecedent - Behavior - Consequence A - B - C --- Ockham s Razor

14 beteendeanalys tecedent - Behavior - Consequence åverkar sannolikheten att beteendet antingen ökar eller minskar sekvensens inverkan på beteendet är mycket kraftfullare än antecedenten = motivation!

eller minskar sekvensens inverkan på beteendet är

15 Konsekvenser Försvagare minskar sannolikheten Leder till något negativt Förstärkare ökar sannolikheten Leder till något positivt Förlorar något positivt Undviker något negativt Vilken är långsiktigt mest effektiv? Vilken styr dig oftast i din vardag?

positivt Förlorar något positivt Undviker något negativt

16 Konsekvenser nsekvensens funktion (förstärkning eller försvagning) avgör n som utför beteendet - inte av den som tillför nsekvensen nt förnuft = OTYDLIGT - individuellt Facit är huruvida beteendet ökar eller minskar (mätning rekommenderas!)

tillför nsekvensen nt förnuft = OTYDLIGT - individuellt

17 Konsekvenser ktiva förstärkare/försvagare är: opplade till ett visst beteende nära i tiden (timing!) efter beteendet nskvärda för den som utför beteendet lltid (konsekventa/förutsägbara) åverkas mycket starkare av kortsiktiga förstärkare än långsiktiga tillföra något positivt är den effektivaste förstärkaren!

) efter beteendet nskvärda för den som utför beteendet lltid

18 4F Färdriktning - vet målgruppen vad de behöver göra och varför? Färdighet - har målgruppen tillräckliga färdigheter och kunskaper för att utföra det som väntas av dem? Förutsättningar - finns resurser? T.ex. tid/material/lokal/ utrustning? Vilka hinder kan uppstå, som står i vägen för at målgruppen ska kunna utföra önskat beteende? Förstärkare - kommer målgruppen att utföra önskat beteende för att de måste eller för att de vill? (Är potentie

Förutsättningar - finns resurser? T.ex. tid/material/lokal/ utrustning?

19 Antecedenter ta instruktioner i olika former dlighet i kommunikation onkret & Objektivt örväntningar & Målsättningar idsramar (+ Uppföljning & Utvärdering)

20 fundera Lyfta luren när det ringer ett beteendevilka är konsekvens Försvagare minskar sannolikheten Får Leder prata till med otrevlig något negativt person Tvingas Förlorar avbryta något samvaro positivt med kollega Förstärkare ökar sannolikheten Får Leder prata till med trevlig något positivt person Undviker Ringsignalen något upphör negativt

avbryta något samvaro positivt med kollega Förstärkare ökar sannolikheten Får Leder

21 övning teenden i vardagen - vad gör du och varför? Vad är stärkningen? Tillförs önskvärda upplevelser, eller undviker du ehag? kriv ner två exempel var av vardera förstärkningstyp ( tillför nskvärt och tar bort obehag )

22 uppmärksamhet Man vill bli älskad, brist därpå beundrad, brist därpå fruktad, brist därpå avskydd och föraktad. an vill inge människorna någon slags känsla. Själen ryser för omrummet och vill ha kontakt till vilket pris som helst.

23 Exempel llsortera ndla miljömärkt mat a vegetariskt a kollektivt vs egen bil rtsätta som tidigare?

24 rist på motivation p.g.a. avsaknad av konsekvenser/förstärkare med br iming Hinder till förändring allella hinder till både miljövänliga beteenden och beteenden för hög erhet örnekar att det finns några problem åliga vanor tydligt ansvar ror inte att individuell förändring kan göra någon skillnad

25 Vision & motivation ion/värderingar = långsiktiga förstärkare lassiskt exempel - frågar två murare som arbetar på sam lats vad de håller på med. Jag murar sten, sa den förste.

26 Vision & motivation ft fram kopplingen mellan nuet och långsiktiga mål och deringar. Hjälper till att låta långsiktiga mål och värderingar funge som förstärkare - nu. Exempel - hur kan detta göras? (Relational Frame Theory)

27 ampanjer i massmedia forskning tecedenta metoder gande liga målsättningar ljödesign - underlätta miljöbeteenden mpting - verbala eller skriftliga uppmaningar rmation orkshops

28 ämförande återkoppling forskning nsekvensfokuserade metoder öningar rkoppling ontinuerlig återkoppling aglig återkoppling eckovis och månadsvis återkoppling

29 Rekommendationer utifrån forskning nerellt är information ensamt inte särskilt effektivt iljödesign mpting lsättningar (i kombination med återkoppling) öningar är effektiva, men det finns indikationer på att effekten avtar tsen avslutas rkoppling (hög frekvens) har visat sig vara en framgångsrik insats fö ska energikonsumtion ba mot högkonsumenter - större förändringspotential

30 Miljöbeteenden gångsbeteenden öpa miljöbil, isolera huset, byta uppvärmning prepade beteenden tervinning, källsortering, handla miljömärkt mat/kläder/et aga istf köpa nytt

31 Återkoppling energi

32 Ecoteam program Teams är små grupper (t.ex. grannar, vänner, familj) som träffas en gång naden för att utbyta och diskutera information om energibesparande rder. möten erhåller de återkoppling om sina resultat på individuell nivå, ppnivå och även jämfört med andra EcoTeams. n arbetar med sex teman utifrån en arbetsbok, under ca 8 månader. varje träff iskuterar man sina erfarenheter av att försöka minska avfall genom ånadens tema

33 Ecoteam program elar etaljerad information om tillvägagångssätt terkoppling om egen (och andras) prestation tödjande social miljö (förstärker önskvärda beteenden - timing?) 00 beteenden varav 38 som studerats 9 beteenden fortfarande förändrade 2 år efter programmets avslut vande program - skev rekrytering xperimentell studie behövs - vad gör störst skillnad?

34 Svenskt exempel an några år har restaurangen på Bjurhovdaskolan i Västerås, (400 elever 1 år) arbetat aktivt för att minska mängden matsvinn i skolmatsalen. När tningen började hamnade ca 11 kg mat i soptunna varje dag, sammantag tan kg per år. att göra det tydligt satte man ett genomskinligt rör i matsalen. För varje mindre än 11 kg mat kastades, lades en lika stor mängd kulor i röret. ultaten presenteras också på en whiteboard i restaurangen och rapport skolans internradio varje fredag. Efter fyra veckor var röret fullt och elev en överraskning: hembakade kanelbullar till alla. Matavfallet hade då ucerats till 5,6 kg, eller 49 procent. Det blir 961 kg mindre matavfall varj

35 Miljöbeteenden ilka engångsbeteenden kan vi hitta som gör skillnad? tervinning och avfallshantering vs förändra konsumtione

36 Säkerhet och miljö erlappning mellan faktorer som påverkar sed on the responses of small construction business own re is a significant overlap among factors which affect bot vironmental sustainability and workplace safety and healt ivities. een-certified contractors reported both greater vironmental sustainability activities and also greater safety

37 konkurrerande förstärkare har många olika mål och värderingar - som värderas olika mycket bekvämlighet yone has multiple goals and values (e.g., Schwartz,1992; Lindenberg & Steg, 2007), and go involve more production of greenhouse gases can trump goals that support using less. Fo ple, many parents drive their children to school to protect them, when walking is an opt y people want to relax and rest and do so after flying to an attractive vacation spot. The mon goal of getting ahead often means engaging in actions that run counter to the goa cing oneʼs climate change impacts: buying a very large house or flying frequently by choic rhet vs produktion

38 agnano, Stern, and Dietz (1995) concluded from eviden recycling that contextual constraints can push behavior ongly in either pro- or antienvironmental directions and t rsonal factors such as values, beliefs, and norms have the atest explanatory power when external constraints are ak in either direction.

39 organisationskultur Vad är det? Kultur är beteendemönster som förstärks eller försvagas med avsikt eller oavsiktligen av människor och system över tid

40 Nästan slut för idag itteraturtips Behavior and Social Issues OBM - Ledarskapets psykologi, Leif E. Andersson Changing Cultural Practices, Anthony Biglan Bringing Out the Best in People, Aubrey C. Daniels ör barn och barnbarns skull, läs Fem gånger mer kärlek, Martin Forster

41 Positiv förstärkning ttp://youtu.be/ja96fba-whk era forskning:

Relevanta dokument

FÖRÄNDRA VÄRLDEN ETT BETEENDE I TAGET

FÖRÄNDRA VÄRLDEN ETT BETEENDE I TAGET 2012-11-22 Magnus Johansson, beteendeingenjör 1 VETENSKAP VS VERKLIGHET 1601 upptäcker man att citrusjuice botar skörbjugg 190 år senare börjar brittiska flottan använda