Modellområdesprojektet Utvärdering av tekniska hjälpmedel

Transkript

1 Modellområdesprojektet Utvärdering av tekniska hjälpmedel

2 INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 METOD... 6 AVGRÄNSNINGAR... 7 RESULTAT... 8 PROJEKTETS WEBBPLATS - SKL.SE/PSYNK... 8 PROJEKTPLATSEN.SE PYRAMIDVERKTYGET VINJETTER WEBB-TV-FILMER ADOBE CONNECT - DIGITALTRÄFFAR LLUSTRATIONER OCH FOTOGRAFIER DIGITALT NYHETSBREV SOCIALA MEDIA HÄR: FACEBOOK OCH TWITTER FRAMTIDA HJÄLPMEDEL BEGREPPET PSYNKEN BILAGOR BILAGA 1. ENKÄT OM PROJEKTETS TEKNISKA HJÄLPMEDEL BILAGA 2. ANVÄNDBARHETSRAPPORTER BILAGA 3. IDÉSKISS STARTSIDA BILAGA 4. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I EN ENKEL FÖRVALTNINGSPLAN BILAGA 5. VAD ÄR SCRUM?

3 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver sedan 2009 Modellområdesprojektet, i syfte att ta fram metoder för att barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa ska få den hjälp de behöver när de behöver den. Projektet avslutas i december Detta dokument beskriver resultatet av utvärderingen av de tekniska hjälpmedel projektet använt sig av. Syftet med utvärderingen är att utvärdera vilka effekter dessa hjälpmedel har haft på aktörernas arbete i modellområdesprojektet att värdera nytta i relation till kostnad i de fall hjälpmedlet inneburit en kostnad att få underlag för det fortsatta arbetet med verktygen i det nya projektet Utvecklingsområden psykisk hälsa, barn och unga 3

4 Sammanfattning Modellområdesprojektet har tillhandahållit många tekniska hjälpmedel i syfte att nå ett så bra resultat som möjligt i arbetet att förbättra för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är både klokt och viktigt att prova flera olika kanaler och hjälpmedel för att nå ut med budskap och att uppnå projektmål. Målgrupper för hjälpmedlen Målgruppskartan 1 för projektets tekniska hjälpmedel kan användas som indikator på om projektet har en tillräcklig målgruppstäckning av sin digitala kommunikation samt om de verktyg som erbjuds är tillräckliga. Kartan ser ut enligt följande: Målgrupp Projektwebb Projectplace Pyramidverktyg Illustrationer bilder Vinjetter Webbtv Digitalträffar Nyhetsbrev Facebook Processledare Projektdeltagare Projektkansli Verksamhetsföreträdare kommuner och landsting Politiker, beslutsfattare Brukare Intressegrupper Intresserad allmänhet Figur 1. Karta över de tekniska hjälpmedlens målgrupper. 1=primär målgrupp / 2=sekundär målgrupp / 3=tertiär målgrupp / 0=inte en definierad målgrupp Ledningen för fortsättningsprojektet bör analysera vilka målgrupper som är viktiga att nå i det nya projektet, med vilket hjälpmedel samt spetsa hjälpmedlen efter det. Ta fram en kanalstrategi för kommunikationshjälpmedlen. Utifrån enkäten och den tillgängliga statistiken kan det konstateras att i det fall projektet definierar politiker, beslutsfattare och intressegrupper som primär målgrupp (nyhetsbrevet) så når kanalen relativt få i målgruppen 2. Om projektet vill nå ut till dessa målgrupper med hjälp av nyhetsbrevet kan målgruppen erbjudas att prenumerera genom att projektet registrerar dem som prenumeranter. 1 För en fullständig analys av målgruppskartan behöver vi ytterligare en dimension som berättar hur väl projektet nått ut till de tänkta målgrupperna. Denna utvärdering har inte ställt frågor till andra än projektgruppen så ett fullständigt underlag för detta finns inte. 2 Se kapitel Nyhetsbrev 4

5 I erbjudandet ska det framgå hur de kan avsluta prenumerationen om de inte är intresserade av ämnet. Nyhetsbrevet kan med fördel användas för att pusha för andra kanaler där målgruppen kan få intressant information, exempelvis kan länk till Psynken på Facebook alltid finnas med i brevet (under förutsättning att Psynken på Facebook används på lämpligt sätt för den målgruppen). För att använda den kraft som finns i sociala media (här: Facebook) bör målgrupperna för Psynken på Facebook definieras och hanteras. Kommunikationen på sidan är familjär och möjligheterna med den typen av kommunikation kan nyttjas mer. Pusha i alla kommunikationskanaler för att sidan finns för att öka användningen. Nytta Hjälpmedel Nyttopoäng 3 Kostnad Föreslagen åtgärd Projektets webbplats 5,4 Låg Behåll. Diskutera målgrupper och struktur och omforma startsida. Se till att få samma style som SKLs huvudwebbplats. Rensa och strukturera. Projectplace.se 4,1 Låg Behåll. Tydliggör vad hjälpmedlet ska användas till och hur. Pyramidverktyget Aktörspyramid Pyramidverktyget Samverkanspyramid Vinjetter 4,9 Låg Behåll. Webb-TV - Ing-Maries instruktionsfilmer DIREKTSÄNDA webb-tv-seminarier INSPELADE webb-tv-seminarier 4,1 2,6 Hög Vidareutveckla inte. Erbjud som möjlighet i kartläggningsarbetet. Undersök möjlighet att visa kartläggningsarbetets resultat med hjälp av 3D-verktyget i framtiden om kostnaden är överkomlig. 4,6 Medel Behåll till avtalets slut, utvärdera alternativ. Om möjligt klipp ner till kortare filmer samt länka direkt till 4,4 filmerna i projektets webbplats. 4,9 Digitalträffar 3,8 Låg Behåll. Illustrationer/fotografier 4,1 Låg Behåll. Låt fotograferna ta del av illustratörens koncept för bättre synkat formspråk Nyhetsbrev 3,2 Låg Spetsa budskapet och sätt upp personer i intressanta målgrupper på prenumerationslistan. Sociala media 2,1 Ingen Fastställ syfte och mål. Ingen nytta nyttan är diskutabel ganska stor nytta stor nytta mycket stor nytta Figur 2. Verktygens upplevda nytta samt förslag på åtgärd. 3 Nyttopoängen är snittvärdet av projektmedlemmarnas upplevda nytta av hjälpmedlet, enligt enkätsvaren. För snittvärde per egenskattad projekterfarenhet, se respektive hjälpmedels kapitel. 5

6 Den totala snittnyttopoängen är 4, vilket ger att projektet anser att de haft stor nytta av de tekniska hjälpmedel som erbjudits. Råd för egenutvecklade hjälpmedel I de fall projektet väljer att ta fram egenutvecklade hjälpmedel bör man, för att uppnå önskat resultat och undvika onödiga kostnader, göra tydliga och genomtänkta beställningar i samverkan med utvecklingsleverantören. Ett exempel är att gemensamt göra en övergripande plan för vad som ska åstadkommas på kort och på längre sikt. Planera in regelbundna arbetsmöten, exempelvis en gång per månad. På dessa möten visar leverantören vad de åstadkommit sedan senaste mötet. Projektet ger feedback på det visade samt ger tydliga riktlinjer för nästa utvecklingsetapp. Arbeta i korta iterationer, exempelvis enligt scrum-metodik. Både under utvecklingtiden och efter att ett hjälpmedel börjat användas behövs en plan för hur det ska tas om hand, förvaltas. Se till att ha en plan och avtal för förvaltning oavsett om det är den egna IT-avdelningen eller annan leverantör som står för drift och förvaltning. Det kan vara värt att ta in specialkompetens i korta perioder för sådant som ligger utanför projektets kärnverksamhet, exempelvis för att komma igång med en utvecklingsmetod som fungerar bra både för er och leverantören eller för att ta fram och sjösätta en driftplan och en förvaltningsplan som passar både ert nya verktyg och den drift- och förvaltningsorganisation ni väljer att använda. Metod Utvärderingen grundar sig på intervjuer, två enkätundersökningar 4 samt studier och tester av använda tekniska hjälpmedel samt i förekommande fall statistik om antal besökare, filmvisningar, klick i nyhetsbrev och liknande. I enkätundersökningen angående projektets tekniska hjälpmedel har respondenterna fått skatta den upplevda nyttan av varje hjälpmedel på en skala från 1 till 6, där 1 är ingen nytta och 6 är mycket stor nytta. Nyttan presenteras i 4 En enkät rörande den upplevda nyttan av de tekniska hjälpmedlen skickades ut till samtliga modellområdens nuvarande och ett antal tidigare engagerade projektledare och delprojektledare, totalt 43 personer. 36 svar inkom, vilket ger en svarsprocent på 84%. Se även bilaga 1 Enkät. Enkäten besvarades anonymt. Ytterligare en enkät för mer detaljerade frågor kring webbplatsen skl.se/psynk har genomförts av Anni Häggström. Denna enkät syftade främst till att vara input till förändringsbehov av webbplatsen inför det nya projektet och ställdes till fem personer inom projektet. 6

7 denna utvärdering dels som ett snittvärde, dels uppdelat per projekterfarenhet. Projekterfarenheten har även den fått skattas i tre nivåer 5 i syfte att utröna om den upplevda nyttan skiljer sig beroende på hur van personen är av projektarbete. För att genomföra och sammanställa utvärderingen har SKL anlitat en extern konsult, Anette Holmberg, Comparo. Avgränsningar Utvärderingen avgränsar sig från att utvärdera kvaliteten i projektets kommunikation, förutom i de fall den handlar om kommunikation kring användandet av de tekniska hjälpmedlen eller då kommunikationen kan klassas som en bärande del i hjälpmedlet, exempelvis en webbsidas tillgänglighet. Utvärderingen avgränsar sig från att utvärdera tekniska hjälpmedel som inte är initierade av den centrala projektledningen. Utvärderingen tar inte med kostnader för intern personals arbetstid. I den overheadkostnad som varje projektanställd genererar ingår bland annat möjligheten att ingå i webbdomänen skl.se och ett verktyg som kan generera nyhetsbrev. Då det inte har funnits möjlighet att extrahera dessa kostnader från totalsumman, har kostnaden för dessa hjälpmedel inte kunnat beräknas. 5 Liten = Det här är mitt första projekt Mellan = Jag är relativt erfaren av projektarbete Stor = Jag har arbetat i många projekt tidigare och har stor erfarenhet av projektarbete 7

8 Resultat Projektets webbplats - skl.se/psynk En webbplats för projektet har funnits tillgänglig sedan den 6 mars Den första webbplatsen ersattes under 2010 av en webbplats med egen subdomän under skl.se (modellomraden.skl.se). Från den 2 september har webbplatsen haft över besök, varav ca unika besökare 7. I snitt besöks webbplatsen 69 gånger per dag. Besökstrenden är relativt jämn över tiden, men en ökning kan konstateras efter att information om ansökan till det nya projektet lagts ut. En svag ökning för användare med mobila 8 enheter kan också konstateras. Figur 3. Besökstrend från 1 september 2010 till 3 november 2011, fördelat på antal besök, återkommande besök och interna besök. En stor del (45% avvisningsfrekvens) av besökarna går inte vidare ner i strukturen. 6 Det datum då Google Analytics kopplades till webbplatsen. 7 Statistiken är hämtad från Google Analytics i november iphone, ipad och Android är de mest använda mobila enheterna på modellomraden.skl.se. 8

9 När besökare tar sig till webbplatsen går 45% direkt till webbplatsen (dvs skriver in adressen i adressraden eller har den som startsida, favorit eller genväg), 32% klickar sig in via länkar på hänvisningswebbplatser. Resten, 23%, hittar till webbplatsen via sökmotorer. De två i särklass mest använda sökorden i sökmotorerna är psynk respektive modellområde. Den webbplats som flest besökare kommer från (hänvisningswebbplats) är skl.se, som också är den webbplats som har relativt lägsta avvisningsfrekvensen (32,5%). De hänvisningswebbplatser som har högst avvisningsfrekvens är google (61,2%) och Facebook (58,8%). De mest besökta sidorna, förutom startsidan, är sidan Om utvecklingsprojektet och dess undersidor, bl.a. är sidan med länkar till verktyg välbesökt. Därefter kommer sidorna under Kontakt samt sidorna under Barn & unga. Nyhetssidan och sökfunktionen används mycket sparsamt. Den engelska sidan har endast haft totalt 84 besök sedan webbplatsen lanserades. Under perioden 1 augusti-17 oktober är sidan med information om det nya projektet den mest besökta. Besök per ingång 4,6% 7,7% 3,9% 12,2% 3,4% 2,9% 2,4% 0,1% 3,6% 29,6% 29,7% Startsidan Om utvecklingsarbetet Kontakt Barn & unga Fakta och statistik Personal Förälder & anhörig Politiker Nytt Sök English Figur 4. Besöksfrekvens per ingång, räknat på totala antalet besökare. 9

10 Besökarnas lojalitet mäts i hur många gånger de återkommer till webbplatsen. Drygt 200 personer hör till de mest lojala som återkommit mer än 200 gånger sedan september Nära 1400 personer har återkommit mer än 50 gånger och tittar vi på antalet som återkommit mer än 25 gånger är det nära Webbplatsen marknadsförs under adressen skl.se/psynk och kallas psynken. Namnet kan härledas från projektets mål att synkronisera insatserna för att främja barn och ungas psykiska hälsa och att möta psykisk ohälsa. Webbplatsen används för nyhetsspridning och som kunskapskälla. Syfte Syftet med webbplatsen är att vara navet i projektets kommunikationsverksamhet. Här ska all offentlig information om projektet tillgängliggöras. Målgrupp Förutom projektets deltagare är målgrupperna politiker och beslutsfattare, den intresserade allmänheten och personal i relaterade verksamheter. Kostnad för projektet Projektet betalar SKLs inhyrda konsulter per timma för förändringar i befintliga skl-mallar och för teknisk support. Exakt kostnad har inte gått att få fram, men troligen är det en relativt liten summa då projektet inte beställt några omfattande förändringar. Nytta Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 5,4 5,3 5,6 5,1 Fördelning:

11 Webbplatsen är det hjälpmedel som upplevs ha givit mest nytta för projektmedlemmarna. Den används främst för att hitta information om projektet och ofta som plats att hänvisa andra intressenter till. Ytterligare ett användningsområde som beskrivs av många är att de går till webb-tv-visningarna den vägen. Många verkar tro att webb-tv-filmerna ligger på webbplatsen även om de får klicka flera gånger och hamnar i nya fönster. Svårigheter Inga indikationer på att webbplatsen upplevs som svårtillgänglig för projektmedlemmar och besökare. Administrationen av verktyget anses ha brister i flexibilitet samt att det inte finns ett förhandsgranskningsläge som återspeglar hur det publicerade materialet kommer att se ut. Teknik Webbaserad teknik. Verktyg: Content Managementverktyget Litium Studio, licens ägs av SKL. Liknande hjälpmedel Det finns flera leverantörer av freeware för att bygga hemsidor om projektet vill bygga en helt ny och fristående webbplats utan att köpa ett nytt verktyg. Slutsats och rekommendation Hög avvisningsfrekvens på startsidan kan tyda på att webbplatsen inte bedöms tillräckligt intressant att surfa vidare på och att besökaren inte ser det han/hon är ute efter. Det skulle även kunna betyda att en stor del av den information som eftersöks finns på startsidan. På startsidan finns idag (oktober 2011) en direktlänk till de webbfilmer som projektet tagit fram. Dessa ligger på annan domän (webbtv.nu), vilket kan förklara en del av den höga avvisningsfrekvensen. I övrigt finns på startsidan en kortfattad beskrivning av projektet samt länkar som går djupare ned i webbplatsens egen struktur. Det är således inte troligt att avvisningsfrekvensen enbart beror på att besökaren hittar allt den söker på startsidan. Fortsättningsprojektet bör därför fundera på hur man kan omforma och renodla sin startsida så att den blir intressantare och tydligare för de primära målgrupperna. 11

12 Förslag En stor andel av besökarna (48% under perioden ) surfar med en skärmupplösning på 1280x800 bildpunkter eller mindre. Med tanke på detta kan en åtgärd vara att huvudbilden på startsidan begränsas mer än idag i storlek för att möjliggöra för besökaren att se mer av startsidans innehåll. Alternativt kan startsidan ha ett annat formmässigt upplägg med tydligare ingångar till det som är viktigast. Idén att det första som möter besökaren är en bild som tar upp en stor del av synfältet och dessutom leder besökaren vidare till en viss ingång kan vara begränsande för övriga delar av webbplatsen. Är det däremot hit projektet vill styra trafiken så är det en utmärkt formstrategi. Frågan fortsättningsprojektet bör ställa sig här är vad vill vi att besökaren ska kunna göra direkt eller med så få klick som möjligt?. För att närma sig svaret på den frågan kan syftet med projektets arbete i relation till vilken/vilka målgrupper som är viktiga för arbetets resultat diskuteras. Utifrån detta spetsas målgruppsanpassningen av webbplatsen. Om exempelvis politiker är en viktig målgrupp hur bör projektet arbeta för att få fler politiker till webbplatsen? Hur kan projektet anpassa informationen till dem så att de intresserar sig för projektet och agerar utifrån detta intresse på ett för projektet positivt sätt? Fundera på om strukturen kan göras enklare, kanske kan exempelvis ingångarna Barn & unga och Förälder & anhörig göras om till För familjen? Om det blir viktigare att attrahera politiker och beslutsfattare så ska kanske ingången få heta just För politiker och beslutsfattare? I och med att det blir många bokstäver kommer den att bli relativt tydlig. Om projektdeltagarna fortfarande ska vara den primära målgruppen kan ingången För projektet få ligga först. I och med att projektet marknadsför projektwebbplatsen med adressen skl.se/psynk istället för den faktiska adressen modellomraden.skl.se, samt att det nya projektet inte kommer att heta Modellområdesprojekt, så kan url:en förenklas genom ett byte av namn på underdomänen till psynk så att den faktiska adressen istället är psynk.skl.se. Viktigt är då att informera om detta så att de som haft den gamla adressen som genväg har möjlighet att uppdatera genvägen. Under en övergångsperiod kan man låta den gamla adressen peka på den nya, eller om det inte innebär någon extra kostnad, så kan den gamla adressen få finnas kvar med pekare på den nya. Med utgångspunkt från att många besöker verktygssidan är det praktiskt med en listning av länkar till projektets tekniska hjälpmedel, gärna med tydliga ikoner, på 12

13 startsidan. Eftersom SLKs huvudwebbplats bytt style (kod som styr exempelvis typsnitt och färger) bör denna style implementeras även på projektets webbplats, både för att följa profilen och för att få en modernare känsla. Diskutera om det kan vara en idé att använda sig av mallen med den kalenderfunktion som finns på SKLs huvudsida. Då kan projektkansliet lägga alla möten och konferenser där och avstå från att använda den som finns i projectplace.se. Figur 5. Idé-skiss på startsida enligt kapitel Förslag ovan. Se även bilaga 3 för större version. Användbarhet och tillgänglighet Enligt Hjälpmedelsinstitutet har cirka människor i Sverige någon form av funktionsnedsättning. För att förenkla för dessa har standarder för utveckling tagits fram. Inom EU har man enats om att offentliga webbplatser ska följa riktlinjerna från World Wide Web Consortium (W3C). I och med att webbplatsen använder sig av ett kommersiellt verktyg för webbpublicering, så kan detta till viss del begränsa möjligheten att påverka vissa av de kodmässiga användbarhets- och tillgänglighetsproblem som finns i 13

14 verktyget. Enligt den förenklade användbarhetstest 9 som genomförts i denna utvärdering så finns sådana problem. Att byta verktyg är inte aktuellt, då detta kommer att kosta för mycket, både i tid och i pengar. Kostnadseffektiviteten blir betydligt större genom att förbättra befintliga mallar. Om mallarna ska förbättras, både form- och kodmässigt, så är det en fråga för systemägaren av skl.se att besluta om eftersom verktygets mallar ska vara generella och återanvändningsbara för alla som använder dem inom SKL. Projektet kan påtala behovet, men bör inte stå för kostnaderna. Om hänsyn ska tas även till besökare från mobila enheter så rekommenderas utvecklingsleverantören studera exempelvis W3C:s valideringstest Mobil OK Checker. Fördelar och nackdelar med verktyget Fördelarna med att behålla nuvarande verktyg är många: möjligheten att återanvända material, ingen ny utbildning för administratörer behövs, adressen är inarbetad, drift, underhåll och vidareutvecklingsleverantörer är etablerade, ett antal färdiga mallar finns formgivna enligt SKL:s grafiska profil. Nackdelarna är få: Hjälpmedlet upplevs svårarbetat. Det finns flera begränsningar i befintliga mallar. Detta sistnämnda kan till viss del hanteras genom att tydliggöra för leverantören vilka behov projektet har av förändrad form och funktion. Nytta i relation till kostnad: mycket hög nytta, låg kostnad. Genomför ovanstående förbättringsförslag. 9 Site Quality Report med hjälp av PowerMapper samt valideringstester med W3C Unicorn. Se även Bilaga 2. 14

15 Projektplatsen.se Projektplatsen.se eller projectplace.se som den numera heter, är ett webbaserat samarbetsverktyg med funktioner som delning av dokument, mötesbokningar, attgöra-listor och verktyg för projektplanering och -visualisering. Totalt har ca 330 personer bjudits in till projektet Psykisk hälsa barn och unga på projectplace. Av dessa har 22 % aldrig loggat in. Ca 35 % kan räknas som aktiva användare. inloggade senast nov % 19% inloggade senast okt % 18% 9% 15% inloggade senast jul-sep 2011 inloggade senast jan-jun 2011 inloggade senast 2010 inbjudna men aldrig inloggade Figur 6. Användning av projectplace i projektet Psykisk hälsa barn och unga. Syfte I Modellområdesprojektet används projectplace.se för att dela internt material som inte är officiellt eller material som inte är klart för extern publicering. Målgrupp Alla projektmedlemmar. 15

16 Kostnad för projektet Ingen. SKL har en fleranvändarlicens som projektet nyttjar. Nytta Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 4,1 4,2 4,0 4,1 Fördelning: Den stora nyttan har varit möjligheten att ha ett gemensamt dokumentarkiv. Svårigheter Projectplace.se har många funktioner. Verktyget kan därför kännas stort och svåröverskådligt. Teknik Extern webbtjänst. Liknande hjälpmedel Det finns många leverantörer av ytor för lagring och delning av dokument som liknar projectplace.se, från enklare gratisversioner till prissatta med fler funktioner. Slutsats och rekommendation Projectplace.se fyller behovet av att tillgängliggöra material som inte är officiellt. Det finns ingen anledning att byta projectplace.se mot annat liknande verktyg eftersom SKL har en licensieringsform som tillåter projektet att använda hjälpmedlet utan kostnad. 16

17 Något som kan öka den upplevda nyttan i fortsättningsprojektet är att tydliggöra vilka funktioner projektet förväntar sig att deltagarna använder, nyttan samt att erbjuda utbildning i användandet även till dem som tidigare fått utbildning. Nyttan i relation till kostnaden är hög. 17

18 Pyramidverktyget I pyramidverktyget kan användaren visualisera de verksamheter som finns för att stödja barn och unga och hur dessa samverkar med varandra. I de diskussioner som behöver föras mellan de olika verksamheterna är tanken att man ska hitta både glapp och dubbelarbete mellan verksamheter och nivåer samt ta fram hur detta kan lösas och synkroniseras på bästa sätt. Det finns två typer av pyramider som kan skapas; Aktörspyramider och Samverkanspyramider. Aktörspyramider visar de organisationer, enheter, grupper eller instanser som ger insatser direkt till barn, unga och deras närstående. Samverkanspyramider visar vilka olika samverkansgrupper som finns i ett område, det mandat gruppen har, om gruppen är sammansatt av politiker och/eller tjänstemän och vilka aktörer som ingår. Syfte Att i ett pedagogiskt verktyg visualisera vilka verksamheter som finns inom det egna modellområdet som ska ge hjälp och insatser till barn och unga ska när de mår dåligt. Dessa visualiseringar kan presenteras för beslutsfattare i syfte att möjliggöra effektivare organisation- och resursfördelning. De kan även stå som modell eller diskussionsunderlag för områden som inte deltar i projektet. Målgrupp Primär: Projektgruppen, främst processledarna; som visualisering av organisationen av respektive modellområde. Sekundär: Intressegrupper, politiker, andra landsting och kommuner; för att visa resultatet av arbetet och öka förståelsen för hur de olika nivåerna kan och bör arbeta tillsammans. Kostnad för projektet Pyramidverktyget har hittills kostat SEK att utveckla. Drift- och förvaltningskostnaden är ca per år. 18

19 Nytta Aktörspyramid Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 4,1 4,7 4,3 2,7 Fördelning: Många upplever att den pedagogiska förklaringsmodellen varit bra och fungerat väl som underlag för diskussion. Personer med liten projekterfarenhet upplever markant mer nytta av verktyget än de med stor projekterfarenhet. Samverkanspyramid Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 2,6 2,8 2,5 2,6 Fördelning:

20 I ett modellområde har de med hjälp av samverkanspyramiden fört samman tre grupper som gjorde nästan samma sak. Svårigheter Samverkanspyramiden har upplevts svårare att använda, troligen på grund av att det är svårare att definiera gränsdragningar för de olika verksamheterna än att konstatera att de finns och på vilken nivå, som man gör i aktörspyramiden. Flera har inte använt den alls och den upplevs överflödig. Flera nämner att det varit tekniska problem med verktyget och att de behövt ursäkta sig för tekniken vid tillfällen då de visat upp resultatet för andra intressenter. Flera har upplevt problem med hierarkin i själva pyramidformen. Kräver att användaren har Microsoft Silverlight installerat för webbläsaren. Teknik Egenutvecklat webbverktyg. Verktyget började utvecklas under hösten 2009 av ett externt företag, Metamatrix. Verktyget har vidareutvecklats under projektets gång i syfte att förbättra och förenkla funktionerna. Kentor tog över utvecklingen av verktyget under Liknande hjälpmedel Pyramidverktyget är specialanpassat för projektets behov. Ett alternativ till ett webbaserat verktyg är att rita aktörs- och samverkanspyramider i ett ritverktyg, exempelvis i powerpoint, eller manuellt. Slutsats och rekommendation Samtliga modellområden har publicerat aktörspyramider, men enbart ett område har publicerat en samverkanspyramid. Det finns dock ett antal opublicerade samverkanspyramider. Inför fortsättningsprojektet finns krav på att de som antas ska ha genomfört en kartläggning motsvarande den som kan göras med hjälp av pyramidverktyget, varför ett flertal nya pyramider skapats i verktyget av ansökande områden. Fördelar: För att kunna förändra måste man veta hur det faktiskt ser ut, vad man har och hur det fungerar. Verktyget ger en relativt tydlig översiktsbild över nivåerna med möjlighet att få upp mer information om objektet. Informationen kan filtreras på flera olika sätt. Bilden är tillgänglig för alla via webben. 20

21 Nackdelar: Pyramidverktyget upplevs som svårarbetat. Det har förekommit tekniktrassel. Formen och användbarheten upplevs ogenomtänkt och gammaldags. Besökaren måste exempelvis i många fall scrolla i så kallade iframes 10 och klicka flera gånger för att få se all information om ett objekt. Möjligheterna med webben som hjälpmedel och presentationsmedia känns outnyttjade. Verktyget har förvisso medfört att det för vissa känts spännande och praktiskt att få möjlighet att visa upp sitt arbete via webben och att direkt kunna se resultatet av inmatningarna, men med tanke på den kostnad som detta verktyg medfört så kan det diskuteras om det varit väl investerade pengar eller om det skulle ha gått lika bra att med hjälp av powerpoint eller papper och penna och en kamera göra samma arbete med ett lika gott resultat. Inför fortsättningsprojektet är det lämpligt att behålla verktyget tills dess att alla ansökningar behandlats. Därefter bör nyttan av att hålla verktyget i drift övervägas. Nyttan av eventuell vidareutveckling av verktyget bör noga övervägas i förhållande till att använda verktyget som det är eller att genomföra manuella kartläggningar. Att bygga om verktyget för att göra det mer användbart kan bli mycket kostsamt. Undersök kostnaden för att visa resultaten av kartläggningarna i det nya 3D-verktyget. 10 En iframe är en webbsida som är instoppad i en annan webbsida. Många användbarhetsexperter hävdar att detta ger websidan dålig tillgänglighet. 21

22 Vinjetter Med hjälp av ett antal typfall, vinjetter, kan modellområdena inventera kommunens och landstingets verksamheter. Syfte Vinjetterna beskriver ett antal olika situationer där barn och unga har behov av hjälp. Vinjetterna är framtagna för att modellområdena ska ha möjlighet att belysa och analysera olika situationer från hälsofrämjande arbete till avancerad specialistverksamhet i syfte att se hur verksamheterna fungerar och som positiv bieffekt - öka förståelsen mellan verksamheterna. Målgrupp Alla projektdeltagare, där politiker, verksamhetsföreträdare och även brukare bör vara inblandade i analysen. Kostnad för projektet Mycket låg i och med att illustrationerna tillåts användas fritt efter att de är köpta. Nytta Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 4,9 5,1 5,1 4,1 22

23 Fördelning: Många upplever stor nytta av att kunna diskutera fiktiva, verklighetstrogna scenarios med flera verksamheter inblandade. Metoden upplevs användbar för att diskutera vad som finns och vad som saknas ur barnets och familjens perspektiv. Den upplevs även ha lett till ökad förståelse mellan olika yrkesgrupper. Svårigheter Inga. Teknik Pdf-dokument. Slutsats och rekommendation Ett enkelt och bra sätt att hitta utgångspunkter för diskussion utan att använda verkliga fall (även om några använt verkliga fall istället). I och med att många haft samma typfall kan resultaten jämföras och diskuteras mellan områdena för att på så sätt få input och idéer till den egna verksamheten. Mycket hög nytta till låg kostnad. Ett mycket bra exempel på att man med enkla medel kan uppnå stor nytta. 23

24 Webb-TV-filmer Ability onlinewebbtv möjliggör inspelning och publicering av webb-tv-filmer. Hittills har drygt 70 filmer publicerats i projektets filmkatalog, som är tillgänglig via projektets webbsida. Några (12) av filmerna är lösenordsskyddade. Filmerna har vid direktsändning även använts interaktivt med möjlighet att mejla in frågor. SKL har avtal fram till mitten av 2012 om hosting och streaming av alla filmer samt till årsskiftet 2012/2013 för en fast installation i konferenslokalen Torget. Syfte Att på ett enkelt sätt dokumentera vad projektet gör. Att sprida kunskap och tillgängliggöra information från projektets möten och konferenser. Att spara tid och pengar genom att projektdeltagarna kan tillgängliggöra sig informationen när de har tid och utan att behöva åka till den plats exempelvis konferensen är. Målgrupp Projektmedlemmar i första hand, men även övriga intressenter i de fall filmerna gjorts tillgängliga för alla. Kostnad för projektet Materialkostnad (kamera, skärm, sladdar o.d.) SEK (ca) Kostnad för drift och programvara för webb-tv från juni 2009 till december 2011 kommer att uppgå till nära SEK Antal filmade minuter uppgår till ca En filmad minut kostar således ca 2 kronor att producera Personalkostnad ej inräknad. 24

25 Nytta Ing-Maries instruktionsfilmer Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 4,6 5,0 4,4 4,2 Fördelning: Direktsända seminarier Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 4,4 5,1 4,1 4,1 Fördelning: Inspelade seminarier Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 4,9 5,3 4,8 4,7 Fördelning:

26 Personer med liten projekterfarenhet upplever något större nytta av detta hjälpmedel än personer med mer projekterfarenhet. Hjälpmedlet minskar resekostnaden för projektdeltagarna. Filmerna möjliggör för intresserade personer utanför projektet att tillgodogöra sig information. Vissa föredrar direktsändningarna och vissa föredrar de inspelade seminarierna. Båda grupperingarna hänvisar till att det då varit enklare att samla många intresserade. Ing-Maries instruktionsfilmer upplevs inspirerande och informativa. Webb-tv-filmerna upplevs hålla god kvalitet för det mesta och många berättar att de ofta hänvisar till dem och länkar till dem. Svårigheter För flera har det varit svårt att få tid att se filmerna, oavsett om det varit direktsändningar eller inspelade filmer. Abiliteams webbplats för projektets filmer har haft långa svarstider när besökaren navigerat i strukturen 12. Presentationssidorna öppnas oftast, men inte alltid, i nytt fönster och det finns flera olika utseenden på filmpresentationsvyn. Detta sammantaget gör att presentationen kan kännas omodern, rörig och ostrukturerad. Sökfunktionen på Abiliteams webbplats upplevs svår att få rätt träffar med. Det krävs många klick innan besökaren kommer fram till själva filmen. Det går inte att se filmerna via mobiltelefon. (appen Puffin löser detta problem för Appleprodukter) Ett flertal förbättringsförslag har förmedlats från projektet till leverantören, men leveranstiderna har varit långa. Teknik Streamservers, webbplats, digitala filmkameror, ljudinspelning. Liknande hjälpmedel Det finns få konkurrenter till den tjänst med det innehåll som Abiliteam tillhandahåller. Flera företag erbjuder streamservers och möjlighet att sända webbtv, men vi har inte kunnat hitta något företag som erbjuder möjlighet att lägga ut både det filmade och de presentationer (t.ex. powerpoint) som visas i samma bild. 12 Detta har nu till viss del åtgärdats. 26

27 SKL använder sig av Bambuser ( för att sända från konferenser och seminarier. Slutsats och rekommendation Att sända webb-tv är ett bra och kostnadseffektivt sätt att förmedla information. Abiliteams tjänsteutbud är för närvarande det som passar projektet bäst. Eftersom avtalen med Abiliteam sträcker sig till årsskiftet 2012/2013 så är det för närvarande inte heller aktuellt att byta hjälpmedel. Innan avtalen börjar närma sig sina datum för omförhandling bör alternativ, som exempelvis SKLs valda verktyg för ändamålet, undersökas eftersom tekniken inom området utvecklas snabbt. Något som kan förbättra tittarupplevelsen och göra det möjligt för fler att uppleva att de hinner titta är att redigera och korta ner filmerna. Presentera filmlänkarna på projektets webbplats istället för att skicka besökarna till Abiliteams webbplats. Denna enkla åtgärd minskar antalet klick, kortar ner svarstiderna och ger en mindre spretig upplevelse. Många användare tänker inte på (och ska inte heller behöva tänka på) att projektets webbplats och Abiliteams webbplats är två olika sajter och förväntar sig att få träff på filmtitel redan i projektwebbens sökruta. Denna åtgärd kommer att medföra att det går att hitta filmerna redan genom att söka från projektwebbens startsida. I och med att det nya projektet kommer att bli mer diversifierat och i och med att fler och fler använder mobilen för att skaffa information så är det bra att erbjuda projektmedlemmarna möjlighet att kunna se filmerna även via mobilen. Kostnaden för detta hjälpmedel ska ställas mot den minskade kostnaden för resor som hjälpmedlet medför och nyttan bedöms därför som hög i förhållande till kostnaden. 27

28 Adobe Connect - digitalträffar Adobe Connect möjliggör olika typer av onlinesamarbete. I projektet kallas detta digitalträffar. Teknik Webbaserad teknik. Syfte Att upprätthålla tvåvägskommunikation på ett tideffektivt sätt. Projektet använder digitalträffarna för kunskapsspridning, utvärdering och feedback, planering, diskussion av hur det går och vad som gjorts sen sist, få erfarenhet från andra modellområden samt att få möjlighet att ställa frågor till övriga medlemmar. Målgrupp Processledarna (begränsat till 12 platser) Kostnad för projektet Kostnaden ingår i den overheadkostnad som SKL tar ut för varje projektanställd SEK per person och år. 28

29 Nytta Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 3,8 3,9 4,1 3,7 Fördelning: Flera upplevde att det var ett bra forum för att träffas och ha möjlighet att prata med varandra och få information. Flera ansåg att det var bra och tidsbesparande att kunna träffas utan att behöva åka till Stockholm. Svårigheter Många upplever att tekniken varit svår att använda och att ljudet varit dåligt. Vissa ansåg att det skulle behövas bättre planering och en dagordning. Liknande hjälpmedel Skype gruppsamtal. Slutsats och rekommendation Gruppsamtal med ljud och bild är inte helt enkelt att hantera. Ibland kan det vara värt att byta ut ett verktyg som man upplever som svårt mot ett annat liknande, även om det andra verktyget inte egentligen är bättre. Å andra sidan kan det upplevas jobbigt att lära sig ett nytt verktyg, men med en introduktionsutbildning och känslan av att veta vad man ger sig in på kan detta medföra att det nya verktyget känns enklare. I det här fallet är troligen det bästa alternativet att behålla Adobe Connect av följande orsaker: Det är inte exakt samma personer som kommer att delta i fortsättningsprojektet, så för de nya spelar historien ingen roll. De som varit med förut har troligen lärt sig att hantera verktyget, men kan fräscha upp sina 29

30 kunskaper med hjälp av en instruktionsträff för alla som ska använda verktyget. Adobe Connect kräver ingen installation, som exempelvis Skype gör. Det är inte säkert att alla arbetsplatser tillåter att användarna installerar egna program på datorerna. Adobe Connect nås via en länk, som kan läggas som verktyg från projektets webbplats, vilket betyder att det är enkelt att starta en digitalträff. Hög nytta, låg kostnad. 30

31 llustrationer och fotografier Illustratören Anneli Idnert har tagit fram illustrationer som projektet har tillåtelse att använda fritt. Illustrationerna används digitalt på webben och som vykort, i broschyrer, på rollup och på vepa. Flera fotografer har använts för att ta fram fotografiskt bildmaterial. Maskoten Psynken är modellerad utifrån en barnteckning. Syfte Att ge möjlighet till en gemensam visuell identitet och känsla för projektet vid sidan av alla deltagande kommuner och landstings profiler. Att skapa blickfång för att öka intresset för ämnet. Bilderna ska trumma in att det är barnen det handlar om. Barnen är i centrum. Målgrupp Alla som ser illustrationerna och bilderna i sina respektive sammanhang, för att locka till läsning. Projektgruppen, för att skapa blickfång och göra reklam för projektet. Intressegrupper, som genom illustrationer och bilder ska bli motiverade att läsa mer om projektet och ta del av projektresultatet. Kostnad för projektet Illustrationer: SEK Ingen uppgift om kostnader för fotografier. 31

32 Nytta Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 4,1 4,4 4,1 3,7 Fördelning: Illustratören är generös och ger projektet möjlighet att använda illustrationerna till vad som helst. Många uppskattar att ha en samling illustrationer och bilder som kan användas gemensamt av hela projektet. Svårigheter Flera har inte använt dem alls. Möjligen har det inte varit tydligt för alla att illustrationerna varit till fritt förfogande. Teknik Bilderna har funnits tillgängliga digitalt. Slutsats och rekommendation Illustrationer och fotografier bidrar till att skapa intresse och fungerar som blickfång och reklam för projektet. Var gärna extra tydliga med fördelarna av att använda det bildmaterial projektet tillhandahåller så att fler nappar på erbjudandet. Eftersom projektgruppen är nöjd med illustratörens bildspråk kan ett tips vara att ge de fotografer som ska ta fram bildmaterial möjlighet att titta på illustrationerna i syfte att få en känsla för vad projektet vill uttrycka i bilderna. På så sätt kan ni få ett mer sammanhållet grafiskt uttryck. Hög nytta till låg kostnad. 32

33 Digitalt nyhetsbrev Det digitala nyhetsbrevet når drygt 900 prenumeranter 14 och informerar om senaste och kommande händelser i projektet samt om nyheter som kan vara av intresse för målgruppen Antal utskick Antal unika öppnade Antal som klickar i brevet mar-11 jun-11 sep-11 Figur 7. Utskick av digitalt nyhetsbrev under 2011 i kombination med hur många som öppnar respektive klickar i nyhetsbreven. En jämförelse mellan vilken typ av verksamhet som prenumererar och vilka av dessa prenumeranter som är aktiva, dvs. öppnar nyhetsbrevet, visar att adresser från kommunala verksamheter är i majoritet, följt av landstingsverksamhet. En relativt stor andel kommer från privata e-postadresser. De tre senaste nyhetsbreven har skickats ut i mars, juni och september En markant ökning av besökare på projektets webbplats kan konstateras i samband med utskicken och effekten av nyhetsbreven verkar hålla i sig med något högre besöksstatistik i ett par tre veckor efter utskicket. 14 På grund av en uppgradering av verktyget för nyhetsbrev har projektet ingen statistik på de utskick som gjorts för mars

34 Prenumeranter 2011 Aktiva prenumeranter 2011 (snittvärde från maj, juni och september) Figur 8. Typ av verksamhet som är prenumeranter på nyhetsbrevet, totalt antal (blått diagram) jämfört med typ av verksamhet som aktivt öppnar nyhetsbrevet (grönt diagram). I en jämförelse mellan vilka som prenumererar och vilka som aktivt klickar i nyhetsbrevet kan vi se att grupperingarna följer varandra relativt väl. De tre största grupperingarna är besökare inom kommunal verksamhet som den absolut största gruppen, därefter kommer landstingsverksamhet och som tredje största gruppering hittar vi privata e-postdomäner. Syfte Att sammanfatta och sprida kunskap om vad som händer i projektet för att skapa ett intresse för projektets mål samt informera om vad som är på gång nationellt inom området psykisk hälsa för barn och unga. 34

35 Målgruppen ska få en känsla av att projektet är bra och intressant. De ska vilja ge stöd och på olika sätt agera för projektmålet. Projektet vill skapa en nationell motor för att få igång samverkan. Målgrupp Projektets medlemmar, politiker i modellområdena, andra politiker som intresserar sig för hälsofrågor, nationella aktörer med intresse för psykisk hälsa för barn och unga, kommuner och landsting. Kostnad för projektet Kostnaden ingår i den overheadkostnad som SKL tar ut för varje projektanställd. Nytta Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 3,2 3,2 3,3 3,3 Fördelning: Projektets medlemmar är försiktigt positiva till att få brevet, men många av dem använder webbplasten ofta och hittar informationen där. Några anser att det är ett bra sätt att samla ihop det viktigaste och att använda som ett hjälpmedel för dem som upplever att de inte har tid att söka information aktivt för vad som är på gång i projektet och nationellt. Svårigheter Nyhetsbrevet drunknar i mejlflöden och många läser det inte. Teknik Webbaserat administrationsverktyg som skickar ut e-post Verktyg: Apsis 35

36 Liknande hjälpmedel Det finns många leverantörer av nyhetsbrevsverktyg. I det webbpubliceringsverktyg som SKL använder (Litium Studio) finns möjlighet att anpassa mallar för utskick av nyhetsbrev. Slutsats och rekommendation Nyhetsbrev är ett bra verktyg för att påminna om en verksamhets existens. De har dock en tendens att hamna på att-läsa-sen-listan i det stora e-postflödet och glömmas bort, vilket den relativt låga klickstatistiken också visar. I fortsättningsprojektet kan det vara värt att fundera på vilka nyhetsbrevet ska rikta sig till och vilka som ska attraheras av budskapet. Om projektmedlemmarna redan har sin informationskanal via webbplatsen och digitalträffar kan nyhetsbrevet i högre grad anpassas till att påverka politiker, eller den målgrupp som projektet vill intressera, med ett riktat och spetsat budskap. Projektet kan även prova att föreslå prenumeration för viktiga målgrupper genom att anmäla dem till nyhetsbrevet. Om man väljer att använda denna typ av riktad kommunikation är det viktigt att erbjuda dessa prenumeranter att avbeställa prenumerationen på ett tydligt sätt. Idag är nyttan högre än kostnaden, men för att nå en högre grad av nytta bör nyhetsbreven troligen utkomma något oftare, marknadsföras mer samt rikta sig mer tydligt mot målgruppen. 36

37 Sociala media här: Facebook och Twitter Det finns flera definitioner på vad sociala media är. På Wikipedia 15, som är ett exempel på socialt media, finns bland annat denna definition: Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Modellområdesprojektet har använt sig av Facebook och skapat ett konto på Twitter. Facebook används generellt för att hålla kontakten med och sprida information till vänner. Modellområdesprojektet finns på Facebook i skepnad av Psynken, projektets maskot. Psynken har 149 vänner (november 2011). I dagsläget är Psynken representerad av Ing-Marie och Lotta. Twitter har mer karaktären av nyhetsförmedling. Det brukar sägas att Facebook jämfört med Twitter är som Brand Presence vs. Broadcast Channel. Psynken finns på Twitter men har i dagsläget inte börjat twittra. Syfte Inget annat konkret syfte än att det är kul. Målgrupp Ingen definierad. Kostnad för projektet Facebook har ingen anslutningskostnad. Twitter har ingen anslutningskostnad. 15 Visste ni att ordet wiki är hawaiiska och betyder snabb? 37

38 Nytta Psynken på Facebook Snitt Poäng per egenskattad projekterfarenhet Liten Mellan Stor Nyttopoäng: 2,1 2,1 2,1 1,9 Fördelning: Psynkens vänner betraktar sidan som en kul grej. Svårigheter För de flesta av de tillfrågade projektmedlemmarna är den stora svårigheten att de inte är aktiva på Facebook och att de därför inte ser nyttan. Vissa visste inte om att den fanns. Teknik Webbaserad teknik. Liknande hjälpmedel Andra sociala media. Slutsats och rekommendation Psynken på Facebook Om projektet vill att Psynken på Facebook ska bli mer än en kul grej behöver syfte, mål och målgrupp klargöras. Man behöver även sprida information om att sidan finns. Sidan skulle kunna bli en kanal för spridning av information och en informell påverkansmöjlighet av det mer familjära slaget. Det kan vara av stort värde att kommunicera i ett mer avslappnat forum i och med att ämnet många gånger kan kännas tungt. Sidan kan användas till att prova nya idéer och be om feedback, exempelvis kan man visa och fråga vad vännerna tycker om de nya 38

39 pyramidfilmerna. Ett enkelt sätt att få in mer aktuell information är att koppla nyheter från hemsidan till Facebook. Psynken på Facebook behöver marknadsföras om sidan ska göra nytta. Ett enkelt sätt att göra det är att flagga på projektets webbplats om att den existerar, vem den är till för samt ligga som länk i en verktygslista. Facebook-Psynkens existens bör nämnas vid alla olika typer av projektsammankomster. Vid fortsättningsprojektets uppstart kan de som fått rollen att hantera sidan visa och berätta om sidan och hur den är tänkt att vara ett hjälpmedel för projektets syften. Projektet kan också be om att kommunikationsavdelningen lägger information om den på SKLs informationssida om var SKL förekommer i sociala media. Twitter Innan projektet börjar marknadsföra sig via Twitter bör samma frågor som för Facebook hanteras. Kan vara en bra kanal för nyhetsspridning om er målgrupp rör sig där och om ni arbetar aktivt med att lägga ut tweets. Om inte: vänta med lanseringen tills dess att ni har en bra plan för hur mediet ska användas så att de som skulle kunna vara intresserade inte tappar intresset innan ni kommit igång. Blogg Ska Psynken blogga? Om det finns tid och kraft skulle Psynken kunna vara en utmärkt bloggfigur, som kan nå ut och säga saker som inte alltid är så byråkratiska. Koppla i så fall bloggen till Facebook och genomför målgrupps- och budskapsanalys. Ledordet här är tid. Psynken bör ha tid att blogga med någon form av regelbundenhet så att läsarna inte tappar intresset av anledningen att inget händer. Generellt Sociala media behöver en avdelad roll 16 som hanterar de frågor som kommer in och de kommentarer som görs. Det bör diskuteras hur mycket tid rollen ska lägga på hantering av sociala media och även tidens förläggande på dygnet. Rollen bör också ha i uppgift att göra uppföljning på hur Psynken fungerar i dessa medier. Exempel på uppföljning är hur många som gillar Psynken, antal kommentarer, vänner, followers, tweets, retweets, besök, vad som skrivs, vilka som kommenterar, om någon inflytelserik kommenterar och vad den säger, leder närvaron i sociala media till det mål projektet satt upp för närvaron och liknande uppföljningspunkter av vikt för projektet. 16 En roll som kan innhas av så många personer som uppgiften bedöms kräva. 39

40 I och med att det är ett stort och många gånger svårt ämne kan just de sociala medierna bli en kanal där svåra frågor dyker upp från oväntat håll. Detta behöver projektet ha beredskap för. Nyttan är idag inte tydlig för projektet i och med att så många inte känner till att Psynken finns på Facebook. 40

41 Framtida hjälpmedel Projektet har inlett ett arbete med att ta fram en interaktiv 3D-modell av pyramiden tillsammans med företaget Sensavis. Detta hjälpmedel är främst avsett för fortsättningsprojektet. En första version av 3D-pyramiden har visats på konferenser. I enkäten fick projektdeltagarna svara på frågan: Hur bedömer du effekten av "annorlunda" presentationer, som exempelvis pyramidfilmen som visades i 3D på Psykisk (O)Hälsa-mässan i januari i år och politikerträffen på Hilton? Svaren tyder på att de flesta upplever detta nya sätt att presentera projektets arbete som något mycket positivt. Några ställer frågan om detta varit kostsamt. Ifrågasätter kostnaden i förhållande till nyttan 14% Negativa 7% Positiva 79% Figur 9. Andel svar som var positiva, negativa eller ifrågasättande av kostnad i förhållande till nytta gällande 3D-presentation av projektets arbete. 41

42 Syfte Syftet med att ta fram en modernare variant av presentation av projektets arbete är att på ett pedagogiskt och intresseväckande sätt förklara pyramidens komplexitet. Med hjälp av 3D-teknik kan projektet ge en tydligare visuell bild och ökad förståelse av samhällets insatser för barn/unga och hur svårt det kan vara, hur pengarna fördelas genom att nyttja kopplingen mellan intellekt och känsla. Målgrupp I modellområdesprojektet: I prioritetsordning: modellområdena, verksamhetsföreträdare, beslutsfattare, politiker För fortsättningsprojektet: I prioritetsordning: beslutsfattare, politiker, projektet, verksamhetsföreträdare Kostnad Utvecklingskostnaden uppgår just nu till SEK , men kommer att öka eftersom utveckling pågår. Slutsats och rekommendation Klargör vilka som ska utgöra målgrupp för detta hjälpmedel och satsa utvecklingen mot denna/dessa målgrupp/er. I och med att utvecklingskostnaden troligen kommer att överstiga den för pyramidverktyget så är det viktigt att hjälpmedlet bidrar både till projektets resultat och marknadsföring mot beslutsfattare och politiker. Hjälpmedlets utformning kan vara en bra imagebyggare i och med att 3D fortfarande är intressant som media. Som verktyg för att informera allmänheten har hjälpmedlet begränsad nytta för närvarande, men även denna väg kan vara intressant som kunskapsspridare i frågor om var man vänder sig med frågor om psykisk ohälsa för barn och unga, eventuellt som mobilapp. Mycket utvecklingspengar kan sparas genom att vara en tydlig beställare. Det kräver att projektet ägnar tid åt att diskutera och besluta vad man vill att verktyget ska uppnå på kort och på lite längre sikt. Den lite längre sikten kan vara ett halvår till ett år och den korta sikten kan vara månadsvis. Det är bra att utveckla i korta iterationer och låta leverantören visa sina resultat efter varje iteration, så att alla är 42

43 överens om vad som är rätt väg framåt. Undvik att ge leverantören alltför fria händer i utvecklingen inledningsvis, då de är mycket idérika men ännu inte helt insatt i projektets behov. Risken är att de lägger tid på funktioner som visserligen säkert är roliga, men som projektet inte kommer att ha nytta av. För att öka deras förståelse och styra deras kreativitet i rätt banor kan de - förutom att få tydliga målbilder från projektet - exempelvis bjudas in till lämpliga konferenser så att de får en tydligare bild och känsla för projektet. I dagsläget tar utvecklingsleverantören hand om det utvecklade materialet. Förvaltning kan ske antingen av den egna IT-avdelningen eller av utvecklingsleverantören. Oavsett vem som ska förvalta själva IT-tjänsten så är det viktigt att det finns tydlig beskrivning kring vem som gör vad i förvaltningsobjektet. Den verksamhetsnära förvaltningen och ägandet av verktyget ska ligga hos verksamheten i projektet. Det behövs tydliga roller, regler och avgränsningar för förvaltningen. Ta beslut kring hur 3D-pyramiderna ska förvaltas och skapa en förvaltningsplan 17 samt ett förvaltningsavtal som styr hanteringen. 17 Se bilaga 4 för förslag på punkter som bör ingå i förvaltningsplanen. 43

44 Begreppet Psynken Modellområdesprojektet har skapat en maskot som kallas Psynken. I enkäten ställdes frågan Vad tycker du om namnet "Psynken"? En klar majoritet av de som svarade på frågan var positiva till namnet. Varken eller 13% Negativa 13% Positiva 74% Figur 10. Andel svar som var positiva, negativa eller varken eller i fråga om begreppet Psynken. Ytterligare en fråga ställdes om Psynken i syfte att se om informationen om tanken bakom maskoten gått fram: Psynken har en särskilt utformad "svans" - kan du se att den fyller en funktion och i så fall vilken? Svaren tyder på att det verkar vara en fråga som nästan bara projektkansliet vet svaret på. Att hitta ett bra och intresseväckande namn på en verksamhet är en stor fördel om man vill nå ut. Om man dessutom har en maskot som man kan knyta namnet till har man ytterligare en fördel. Att några är negativa till namnet kan vara en fördel det betyder att det berör dem. De som inte har någon direkt åsikt i frågan får ni försöka vinna med aktiv marknadsföring. Att andelen positiva är så stor som två tredjedelar borgar för ett bra utgångsläge för marknadsföring för fortsättningsprojektet. Fundera gärna på fler sätt att branda Psynken. 44

45 Bilagor Bilaga 1. Enkät om projektets tekniska hjälpmedel En enkät skickades ut till samtliga modellområdens nuvarande och ett antal tidigare engagerade projektledare och delprojektledare, totalt 43 personer. 36 svar inkom, vilket ger en svarsprocent på 84%. Se nedan enkätens information och frågor. Modellområden - utvärdering av tekniska hjälpmedel Hej! Tack för att du vill hjälpa oss genom att göra enkäten! Den består av 38 frågor och så här har vi tänkt: Modellområdesprojektet har haft som mål med förändringsarbetet att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande insatser för första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar. Med detta mål i åtanke vill vi ha din hjälp att göra en bedömning av hur stor nytta du haft av de tekniska hjälpmedel som erbjudits i projektet. Skalan går från 1 till 6 där 1 = ingen nytta alls 6 = stor nytta För att vi ska förstå din bedömning bättre blir vi glada om du även skriver en förklaring i rutan för "Motivera ditt svar" efter varje bedömt hjälpmedel. Om du har frågor om enkäten är du välkommen att kontakta mig på anette.holmberg@comparo.se Hälsningar, Anette Hjälpmedel 1 - projektets webbplats. Hur stor nytta har du haft av projektets webbplats? ( ingen nytta alls stor nytta 45

46 Motivera ditt svar. Vad har du främst använt webbplatsen till? Hjälpmedel 2 - projektplatsen.se. Hur stor nytta har du haft av projektplatsen? ( ingen nytta alls stor nytta Motivera ditt svar. 46

47 Vad har du främst använt webbplatsen till? Hjälpmedel 3a - pyramidverktyget. Hur stor nytta har ditt modellområde haft av AKTÖRSPYRAMIDEN i pyramidverktyget? ingen nytta alls stor nytta Motivera ditt svar. Hjälpmedel 3b - pyramidverktyget. Hur stor nytta har ditt modellområde haft av SAMVERKANSPYRAMIDEN i pyramidverktyget? ingen nytta alls stor nytta 47

48 Motivera ditt svar. Vad anser du om pyramiden som pedagogisk förklaringsmodell, dess nivåer och symbolvärde? Hjälpmedel 4 - vinjetterna. Hur stor nytta har ditt modellområde haft av vinjetterna? ingen nytta alls stor nytta Motivera ditt svar. Hjälpmedel 5a - webbtv/filmer. Hur stor nytta har ditt modellområde haft av Ing-Maries instruktionsfilmer?

49 ingen nytta alls stor nytta Motivera ditt svar. Hjälpmedel 5b - webbtv/filmer. Hur stor nytta har ditt modellområde haft av de DIREKTSÄNDA webb-tv-seminarierna? ingen nytta alls stor nytta Motivera ditt svar. Hjälpmedel 5c - webbtv/filmer. Hur stor nytta har ditt modellområde haft av de INSPELADE webb-tv-seminarierna? ingen nytta alls stor nytta 49

50 Motivera ditt svar. Hjälpmedel 6 - digitalträffarna. Hur stor nytta har du haft av digitalträffarna? verktyg: Adobe Connect ingen nytta alls stor nytta Motivera ditt svar. Hjälpmedel 7 - bilder och illustrationer. Hur stor nytta har du haft av för projektet framtagna bilder och illustrationer? För exempel, se projektets webbplats ingen nytta alls stor nytta 50

51 Motivera ditt svar. Hjälpmedel 8 - digitalt nyhetsbrev. Hur stor nytta har ditt modellområde haft av de digitala nyhetsbreven? ingen nytta alls stor nytta Motivera ditt svar. Hjälpmedel 9 - Psynken på Facebook. Hur stor nytta har du haft av Psynkens Facebooksida? ingen nytta alls stor nytta 51

52 Motivera ditt svar. Vad tycker du om namnet "Psynken"? Psynken har en särskilt utformad "svans" - kan du se att den fyller en funktion och i så fall vilken? Hur bedömer du effekten av "annorlunda" presentationer, som exempelvis pyramidfilmen som visades i 3D på Psykisk (O)Hälsa-mässan i januari i år och poltikerträffen på Hilton? 52

53 Har något av ovanstående hjälpmedel varit svårt att använda? Vilket/vilka och varför? Har du saknat något hjälpmedel under projektet? Vilket/vilka och varför? Anser du att något hjälpmedel varit onödigt? Vilket/vilka och varför? Har du fått den hjälp du behöver för att kunna nyttja de tekniska hjälpmedel du haft behov av? Om nej, vilken hjälp hade du behövt? 53

54 Förslag på hur projektets information och kommunikation kan förmedlas på bättre/alternativt sätt: Min projekterfarenhet: Det här är mitt första projekt Jag är relativt erfaren av projektarbete Jag har arbetat i många projekt tidigare och har stor erfarenhet av projektarbete Jag är/har varit processledare/delprocessledare i Modellområdesprojektet. Ja Nej Övrig information eller kommentarer du vill förmedla till projektet: 54

55 Bilaga 2. Användbarhetsrapporter I denna bilaga finns översikt av samt länkar till användbarhetsrapporter för projektets webbplats, webbplatsen för webbtv samt pyramidverktyget. Exakt vad som är användbart och tillgängligt kan diskuteras och beror på målgruppen. Jag har därför valt att använda två olika verktyg. Projektets webbplats (modellomraden.skl.se) Översikt med PowerMapper 18 En snabb översikt av startsidans kvalitet (med hjälp av verktyget PowerMapper): För detaljer, se: c2fb21f6df3f/report/map.htm Översikt med W3C Unicorn 18 PowerMapper är ett verktyg som scannar webbsidor i syfte att hitta sådant som kan ställa till problem för användaren så att de som arbetar med webbplatsen kan få information om vad som bör åtgärdas. Verktyget kontrollerar att standarder som W3 WCAG 1.0, WCAG 2.0 och US Section 508 tillgänglighetsstandarder följs. 55

56 Om vi istället väljer verktyget Unicorn (W3C:s enhetliga validerare) får startsidan modellomraden.skl.se 3 fel enligt HTML-validatorn 21 fel och 505 varningar enligt CSS-validatorn 14 fel och 13 varningar enligt Mobile OK Checker (Om hänsyn ska tas till användare med mobila enheter, bör denna rapport studeras och hanteras.) För detaljer, se: up-validator&tests=cssvalidator&tests=mobileok&tests=feed&ucn_task=custom&warning=2&profile=cs s3&usermedium=all# Från Vervas dokument Vägledningen 24-timmarswebben WCAG EU:s medlemsländer har enats om att offentliga webbplatser ska följa riktlinjerna från World Wide Web Consortium (W3C). W3C har tillsammans med andra grupper och standardiseringsorgan tagit fram riktlinjer för att skapa och tolka webbaserat innehåll. Webbplatser som utvecklas efter dessa riktlinjer kommer att fortsätta fungera korrekt även i nya webbläsare och nya typer av Internetenheter. Proposition 2004/05:175 I propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) anges bland annat följande: IT ska vara tillgängligt för alla. För att lyckas med det är både infrastruktur och möjligheten att använda sig av tekniken viktiga faktorer. EU:s handlingsplan i2010 Sverige har ställt sig bakom EU-handlingsplan i2010 Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning. Där anges att: IT ska komma alla medborgare till nytta genom att förbättra de offentliga tjänsterna och göra dem mer kostnadseffektiva och tillgängliga samt att förbättra livskvaliteten. 56

57 Förordning 2001:526 I förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken anges att statliga myndigheter ska verka för att deras verksamhet, lokaler och information är tillgängliga för funktionshindrade. Det är viktigt att inte betrakta funktionshinder som något som finns hos en avgränsad grupp i samhället. Många av oss har funktionshinder i mer eller mindre grad, till exempel dålig hörsel eller syn. Våra fysiska, sensoriska och kognitiva förmågor varierar under livets gång. Många kommer under någon period i livet att ha någon form av funktionsnedsättning. Med funktionshinder avses varaktiga begränsningar av en persons fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Begränsningarna kan bero på en sjukdom eller skada som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. För andra är funktionsnedsättningen permanent, men vilka hinder som uppstår beror i hög grad på hur väl vi lyckas skapa ett tillgängligt samhälle. Enligt Hjälpmedelsinstitutet har cirka människor i Sverige någon form av funktionsnedsättning. Enligt EU har cirka 37 miljoner människor i Europa, cirka tio procent, någon form av funktionsnedsättning. 57

58 Webbtv.nu Översikt med PowerMapper För detaljer: Översikt med W3C Unicorn 7 fel, 1 informationsanmärkning och 4 varningar enligt HTML-validatorn Validerar enligt CSS-validatorn 6 fel och 3 varningar enligt Mobile OK Checker (Om hänsyn ska tas till användare med mobila enheter, bör denna rapport studeras och hanteras.) För detaljer, se: &tests=markup-validator&tests=cssvalidator&tests=mobileok&tests=feed&warning=2&profile=css3&usermedium=s creen&ucn_lang=sv&ucn_task=custom# 58

59 Pyramidverktyget Översikt med PowerMapper För detaljer, se: Översikt med W3C Unicorn 2 fel, 1 informationsanmärkning och 5 varningar enligt HTML-validatorn Validerar enligt CSS-validatorn 4 fel och 6 varningar enligt Mobile OK Checker (Om hänsyn ska tas till användare med mobila enheter, bör denna rapport studeras och hanteras.) För detaljer, se: up-validator&tests=cssvalidator&tests=mobileok&tests=feed&warning=2&profile=css3&usermedium=s creen&ucn_lang=sv&ucn_task=custom# 59