Från gnäll till förbättring. Ola Berg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från gnäll till förbättring. Ola Berg"

Transkript

1 Från gnäll till förbättring Ola Berg

2 Från gnäll till förbättring Ola Berg 2015 Ola Berg

3 Contents Introduktion En trött suck Gnället Gnället är värdefullt Istället för gnäll: förbättring PDCA-cykeln Läs mer Mötet Förbättringsmötet Vad är ett bra möte? Underlättare Liku tar över

4 Introduktion Det här boken handlar om hur folk själva på sina arbetsplatser kan förbättra sin egen och hela arbetsplatsens situation. Det är en tanke som väcker många känslor. Att det handlar om folk själva, alltså ett medarbetardrivet förbättringsarbete, kan skapa lite rädsla. Kan vi verkligen påverka? Kan vi påverka? Bör vi påverka? Vem sätter i så fall igång oss? Rädslan kan också uppstå hos den som är chef över de här medarbetarna. Vad händer om jag släpper folk lösa på det här sättet? Tappar vi kontrollen? Klarar folk sig själva? Tanken att det krävs en chef som styr och ställer är ingrodd. Det är förmodligen en djupt liggande flockinstinkt hos oss. En annan ingrodd tanke är att det finns en grundläggande motsättning mellan personalens intresse och ledarskapets. Personalen vill bara ha hög lön och mycket ledigt. Ledningen vill att alla jobbar ihjäl sig gratis. Hur vi har det på arbetsplatsen är resultatet av en blodig kamp mellan dessa bägge parter. Eller åtminstone kan man tro det ibland. De här rädslorna och tankarna är inte helt utan grund. Det är svårt att se hur man bör förbättra en verksamhet. När man är på sitt verkstadsgolv, eller om det är en kontorsstol eller en vårdavdelning eller något annat, så är man faktiskt ofta bortkopplad från helheten. Ska vi förändra oss? Vi vet faktiskt inte riktigt hur man gör eller hur de kommer att bli. Ska flocken hålla ihop och samarbeta så krävs det ju att någon koordinerar. Delegering och medarbetardriven förändring kan leda till kaos. Bäst att låta chefen ta hand om den saken! Men är man chef med ansvar för helheten är man på samma sätt bortkopplad från de viktiga detaljerna på golvet. En position från

5 Introduktion 2 ovan gör dig inte bättre på att förstå vad det är som går snett i verksamheten eller varför det inträffar. Att vara chef gör dig inte till ett geni som genast inser hur det bör vara istället. Vi har faktiskt en inbyggd tendens att tro att folk med stora mandat också besitter en stor förmåga. Men det är faktiskt bara en tro. Även om vi gör vårt bästa för att bara tillsätta de duktigaste som chefer kommer inte dessa att automatiskt förstå hur man på bästa sätt organiserar en komplex verksamhet. Särskilt inte eftersom det viktiga, det sker ju nere på golvet. Att chefer inte är allvetande genier förstår vi när vi ser spåren av alla de misslyckade förändringsarbeten som drivits ovanifrån. Delegering kan som sagt leda till kaos, men det kan ju uppenbarligen toppstyrning också. Så hur gör man? Vi har tur. Det finns redan en lång tradition av fungerande metoder, tankesätt, och verktyg för att få till ett medarbetardrivet förbättringsarbete. Metoder som fungerar även om arbetsplatsen är ett stort multinationellt företag med hundratusentals anställda, eller en vårdavdelning, eller ett litet bolag, eller en frivilligorganisation, eller någon annan plats där människor behöver samarbeta De här metoderna har tillämpats inom väldigt många olika verksamheter och under olika namn. Man har kallat det lean, agile, och kaizen. Själva konceptet, det som kallas ständig förbättring, det finns i någon form inuti metoder som total quality management, six sigma eller liknande kvalitetsmetoder. Teknikerna som boken beskriver är alltså väl beprövade sedan många år och i många verksamheter. Utgångspunkten är att arbetet är medarbetardrivet, även om det förstås underlättar att få ett särskilt mandat uppifrån. Många av de förbättringsförslag som ett arbetslag tar fram brukar också vara sådana att de kräver en insats från en chef för att de ska få genomslag. Det bästa är om alla, alla chefer och alla medarbetare, är överens om hur förbättringsarbetet ska bedrivas, och att man bedriver det tillsammans.

6 Introduktion 3 En trött suck Zott tittade ut över staden från sin kontorsplats på 35:e våningen i Galaktiska Utredningsbyråns kontorsbyggnad. Det var redan mörkt. Luftskeppen fylldes av pendlare på väg hem. Zott var inte en av dem. Inte ikväll, inte på många kvällar. Arbetet kallade. Zott tittade på högen med inkomna ärenden. Varje dag fylldes den på, och Zott fick jobba undan för att inte högen skulle svälla över alla bräddar och helt svämma över skrivbordet. Det var något som Zott börjat tycka var en ganska märklig ordning. Det kan inte stämma att det här jobbet inte kan göras rätt, om inte jag jobbar över hela tiden, tänkte Zott. Det borde kunna göras på ett annat sätt. Men hur skulle Zott kunna få sin chef att förstå att situationen var ohållbar? Man kunde riktigt höra chefens röst: hur vill ni ha det istället då? Zott hade inget förslag. Bara den här känslan att det borde kunna gå att göra annorlunda.

7 Gnället Jo, men visst vet vi vems fel det är? Zotts kollega Ganzi tittade på Zott som satt och rörde i sin kopp och försökte vakna till. Galaktiska rådet ger oss fler och fler utredningsuppdrag för varje vecka. Samtidigt vill chefen hålla sin budget och vågar inte väcka frågan om resursbristen inför sina chefer! Zott skakade på huvudet. Nej, det kan inte handla om resursbrist bara. Ja, vi har idag för mycket, men min inkorg fylls på med nya ärenden snabbare än vi skulle kunna hantera det ens om vi fick lov att anställa fler. Det handlar också om hur vi jobbar här, det är jag övertygad om! Ganzi såg på Zott. Jag tycker att du är orättvis när du säger att felet är vårt eget. Att vi skulle kunna klara av den här arbetsbördan om vi bara jobbade på ett annat sätt. Chefen kan inte ducka längre. Vi behöver fler personer här! Jag säger inte att felet är vårt! invände Zott. Jag säger inte att vi skulle klara allt om vi bara bytte arbetssätt! Nähä, men vad säger du då? frågade Ganzi. Jag vet inte, sa Zott tyst och tittade ner i sin kopp. Liku, som satt med Zott och Ganzi vid fikabordet, invände: Ganzi har rätt, Zott! Resursbristen måste påtalas! Liku fortsatte: Det finns fler problem. När vi gör våra utredningar får vi ju till exempel inte tag i folk vi behöver fråga. Och vi måste fråga

8 Gnället 5 mycket, för våra beställare ger oss alltid otillräcklig information i beställningen. Ja! fyllde Ganzi i, och beställarna kan aldrig säga när jag har utrett klart. De vet inte vad de vill ha! Allt fastnar, och när jag går till chefen för att få hjälp med prioriteringen kan inte ens chefen säga vilket ärende som är viktigast. Zott nickade långsamt. Kanske hade kollegerna rätt, och tankarna från den sena kvällen innan om ett annat sätt att arbeta på var bara fåniga. De var verkligen fast i en situation som andra hade skapat åt dem. Nä, det är väl inget annat att göra än att fortsätta jobba, sa Zott. Vänta på att chefen styr upp vår situation. Vi får härda ut. De reste sig från fikabordet och gick ut i kontorslandskapet. Gnället är värdefullt Att gnälla och klaga är en viktig försvarsmekanism. Man går till jobbet med all sin välvilja och all sin kunskap, man gör sitt allra bästa, och ändå blir det inte bra. En frustration väcks inom en, och man tänker att nog är jag väl bättre än så här? Att ge uttryck för den frustrationen är viktigt. Man skyddar sig själv litegrann när man i en grupp får säga att man faktiskt inte är nöjd med hur det är. Annars kanske folk tror att man tycker att det dåliga resultatet är acceptabelt. Att det inte gör något att man själv framstår som underpresterande. I en grupp handlar det också om att söka bekräftelse. När man i en grupp klagar över hur det är frågar man samtidigt vad de andra tycker. Håller de med om det som jag har sett? Jag är väl inte ensam om att tycka så här? När gruppen håller med om vissa observationer så stärks man i dessa. Man var visst inte ute och snurrade, de andra i gruppen tycker

9 Gnället 6 åtminstone delvis som jag. Gruppens band stärks, och nu känner även de andra gruppmedlemmarna att de kommer att våga börja klaga inför sin chef. Om nu alla ser i stort sett samma problem så måste väl chefen reagera, eller hur? Istället för gnäll: förbättring Men hur värdefullt det än är att lufta alla problem, så har gnället en stor baksida. Det syftar inte framåt. Det hjälper inte. Det förbättrar ingenting. Förbättringsteknikerna liknar vår spontana klagan på så sätt att bägge handlar om att lyfta problem. Men genom att inte göra som när man klagar vid ett fikabord, så lyckas vi istället att faktiskt förändra till det bättre. Ett förbättringsmöte är precis som ett fikarumsgnäll, fast helt tvärtom. Istället för många problem: fokus När man sätter sig tillsammans vid fikabordet och gräver i magkänslan efter vad det är som känns frustrerande på jobbet, så är det inte ovanligt att man hittar en hel del. Det finns ganska många problem att ta tag i, och det kan vara svårt att veta i vilken ända man ska börja. Bäst att dra fram allt! Men om vi arbetar efter förändringsteknikerna i den här boken så vet vi att det inte tjänar så mycket till att dra i alla trådar i nystanet på en gång. Dels kan det bli väldigt trassligt. Dels är det ju så att alla problem någonstans hänger ihop. Löser vi upp den ena delen av nystanet så gör vi det enklare att nysta upp även den andra. Det räcker med att fokusera på en härva i taget. Men sedan är det också så att organisationer är komplexa. Om vi lyckas lösa ett av de grundläggande problemen vi ser, så kommer vi ha ritat om stora delar av spelplanen. Vi har förmodligen samtidigt

10 Gnället 7 löst flera av de problem vi såg, men också blottlagt några nya problem. Problem som vi inte såg först men som vi nu förstår att vi måste ta tag i. Så därför nöjer man sig ofta med att angripa ett problem åt gången. Hellre fokusera på ett problem och faktiskt lösa det, än att försöka göra allt och inte bli klar med något. Istället för att gissa: orsaksanalys Vid fikabordet har de flesta sin analys klar. Självklart är allt de andras fel. Och de där borta gör också allt tokigt. Alla vid bordet tävlar om att visa hur vi allesammans är offer för omständigheterna. Alla nickar och håller med. Eller så har man ingen analys alls. Man sitter där och vet inte varför saker är som de är. Det är väldigt frustrerande. Känslan av maktlöshet är påtaglig. För att komma bort ifrån driften att leta syndabockar och ifrån känslan av maktlöshet, så bygger förändringsteknikerna på att man gör en ordentlig orsaksanalys. Det är inget magiskt eller konstigt. I princip går det bara ut på att ställa varandra frågan Varför? så ihärdigt att man kan skapa sig en bild av några av de faktorer som bidrar till att problemet uppstår. När man gör det tillsammans så brukar alla få större klarhet i vad allt beror på. Alla förstår att saker sker av orsaker, och att några av de orsakerna kanske till och med är möjliga att påverka. Framförallt får man en blick för att det kanske inte handlar om att några människor begår direkta fel. Saker händer på ett systematiskt vis, utan att någon egentligen har önskat det. Istället för att ge upp: se var vi kan påverka Vi tror ofta fel om vilken makt vi har över saker och ting. Det finns saker vi tror att vi kan styra över, men som ändå inte ändras hur vi

11 Gnället 8 än försöker. Det finns också situationer vi inte ser hur vi ska kunna ändra på, men där vi har stora möjligheter om vi bara gör det på rätt sätt. Fikarummet är en plats där vår tro om makt och maktlöshet alldeles för ofta får sätta ramarna för diskussionen. Ändra det där? Nä, det kan vi väl inte? Förbättringsteknikerna utgår istället från orsakskartan: hur ser verkligheten ut? Vi kanske inte kan ta bort ett problem helt och hållet, men tänk om vi kan hitta strategier för att mildra dess påverkan? Vi kanske inte ens kan mildra effekten, men vi kanske kan visa verkligheten för någon som har mandat att göra något? Förbättringsteknikerna är strikt lösningsfokuserade. Vilket blir vårt nästa steg? Planera förändringen Att blottlägga orsakssammanhang är spännande. Det känns verkligen som om man kommer framåt när man jobbar tillsammans och försöker synliggöra allt det där som hindrar en i arbetet. När gruppen sedan ser att det finns påverkansmöjligheter, då är det nästan som om man hittat en stor skatt. Problemet är att den känslan är falsk. Innan vi gått hela vägen och faktiskt provat ett nytt sätt att jobba på så vet vi ingenting. Att ha löst ett problem i teorin är ingen lösning. I den här delen av processen handlar det om att bli väldigt konkret: Exakt vad ska vi göra? Vem ska göra det? När? Och hur vet vi om vi lyckats? När följer vi upp? Pröva förändringen När fikarasten är över reser alla på sig och går ut och arbetar som vanligt. Ingen förbättring har skett, och inga tankar och insikter har

12 Gnället 9 tagits till vara. Efter ett förbättringsmöte däremot är alla inställda på att pröva det nya. Man har skrivit ner sin handlingsplan, och den dokumentationen fäster man på en synlig plats. Varför inte på den plats där man har morgonmötena? Det vore ju väldigt tråkigt om vi lät förbättringen rinna ut i sanden nu när vi kommit så långt. Ändå är det vanligt att det blir så. Man lämnar förbättringsmötet med en känsla av att ha åstadkommit något och det får en att slappna av. Ute i vardagen bland alla välbekanta situationer glöms sedan förbättringen bort. Det är därför det är så viktigt att vi redan på förbättringsmötet bestämmer vilka som ska agera, och när det ska ske. Det är också väldigt bra om man har någon som på ett särskilt sätt tar på sig ansvaret att se till att förändringen prövas. Någon som påminner om att det här nya, det ska ju testas mitt i verkligheten. Inte bara på ett möte. Utvärdera och bestäm er Hur vet vi om experimentet med det nya sättet har lyckats? Vad förväntade vi oss? Är det dags att följa upp nu? Det är viktiga frågor redan när förändringen planerades, just för den här uppföljningens skull. Om vi inte följer upp förändringen och kollar om den verkligen gjorde saker bättre, så är hela jobbet fram till nu gjort i onödan. Det är ju nu vi måste bestämma oss vad vi tycker om det nya sättet. På vad ska vi grunda den åsikten? Det är här i slutet av förändringscykeln som det bränner till. Det är nu vi faktiskt måste bestämma oss. Var det nya sättet bra? Gav det någon nytta? Blev det någon försämring? Redan när man beslutar om vilken förändring man ska pröva kan man föreställa sig den här dagen. Om vi tänker oss två veckor fram

13 Gnället 10 i tiden Det är alltid lite jobbigt att bestämma om att permanenta en förändring. Att säga Från och med nu gör vi så här! Men det är också lite jobbigt att bestämma att ett nytt sätt man provat ett tag inte ska fortsätta. Man lade ett helt förbättringsmöte på att komma fram till ett nytt arbetssätt att prova på försök. Man lade sedan en tid ute i verksamheten på att testa det nya sättet. Ska allt det arbetet nu vara förgäves? Att fatta beslut är svårt. Vad behöver vi veta för att kunna bestämma oss? Vilka data kommer att hjälpa oss att fatta det bästa beslutet? Det måste vi ha klart för oss redan från början. PDCA-cykeln Förändring i ett samarbete är bland det svåraste som finns. Alla är redan inkörda på det gamla sättet att göra saker. Om vi inte aktivt gör något annorlunda så fortsätter vi idag som vi gjorde igår. Vi vet vad vi har men inte vad vi skulle kunna få. Förändringsteknikerna gör processen lite lättare. Genom att fokusera på en (eller ibland ett par) saker, så behöver inte allt kännas helt nytt. Genom att analysera slipper vi gissa så mycket. Genom att vi kör förändringen på prov först slipper vi ha ångest över att besluta om nya arbetssätt. Genom att vi utvärderar och fattar beslut om förändringen baserat på data minskar vi risken att löst tyckande får spela så stor roll. En gammal minnesregel för den här processen är PDCA. Det står för ordningsföljden Plan (planera ett experiment), Do (genomför det), Check (utvärdera resultatet), samt Act (fatta beslut om fortsättningen). Sedan börjar man om, för ett förbättringsarbete är aldrig färdigt. Det går som ett cykelhjul: runt och runt och runt igen. Hela tiden baserat på fakta och inte bara på tyckande. Den amerikanska statistikern William Deming formulerade förändringscykeln och föreläste om den för japanska industrialister i

14 Gnället 11 början av 1950-talet. Deming hade fått tankegångarna från sin gamla chef, och beskrev den som ett cykliskt sätt att ta fram produkter, lansera dem på en marknad, och sedan stämma av vad kunderna tyckte. Allt för att kunna vidareutveckla sig fram till produkter som folk verkligen behövde. I Japan försökte man under denna tid att förbättra och bygga upp sin industri efter kriget, och många såg hur Demings tankar kunde användas för att styra inte bara produktutvecklingen, utan ett ständigt pågående förbättringsarbete. Därför tog man till sig PDCA-cykeln, vidareutvecklade den, och integrerade den i sitt sätt att arbeta. Läs mer På internet finns mycket information om William Deming och PDCA-cykeln. Boken The birth of lean från Lean Enterprise Institute beskriver hur Demings tankar gifte sig med andra tankar om smidiga arbetssätt som redan fanns i Japan. Boken Toyota kata av Mike Rother beskriver, precis som den här texten, ett konkret sätt att använda PDCA för ständig förbättring.

15 Jaha, vad ska vi göra nu? Mötet Ganzi tittade på Zott. De satt runt ett bord i det lilla konferensrummet: Zott, Ganzi, Liku, samt Doss. Doss var en ung person som precis börjat sin anställning på Galaktiska Utredningsbyrån. Hen tittade lite nervöst från den ena till den andra. Det här var något nytt på avdelningen, det märktes. Jag vet inte riktigt, sa Zott, men jag kallade till det här mötet för jag tänkte att vi skulle åtminstone försöka hitta ett lite smartare sätt att jobba på. Vi måste göra vad vi kan. Hur ska vi göra det, hade du tänkt? frågade Liku. Jag vet inte, svarade Zott. Kan vi inte ta reda på det? Jaha, sa Ganzi. Ja ja. Då kan vi börja med att skriva till chefen och begära mer personal. För det är resursbristen som är problemet, från början till slut. Ganzi reste sig och såg på de andra. Det räcker om en av oss, förslagsvis Zott, skriver det brevet. För då kan vi andra jobba lite smartare genom att faktiskt gå ut och göra det vi är här för att göra. Nämligen utreda. Ganzi gick emot dörren. Förbättringsmötet Man kan driva förbättringsteknikerna på många olika sätt. Ett vanligt sätt är att man ser till att ha regelbundna förbättringsmöten,

16 Mötet 13 avsatta stunder där man koncentrerat jobbar med att tackla problemen i verksamheten. Det kan till exempel ske varje eller varannan vecka. Det viktiga är att man viker mötet för just förbättring. På förbättringsmötet ska vi inte jobba med våra arbetsuppgifter. Istället ska vi koncentrera oss på hur själva arbetet fungerar. Vi ska ifrågasätta våra metoder och handgrepp. Hur kan vi göra dem bättre? Vissa metodramverk för smidigare arbetsmetoder, t ex Synk, Scrum och andra lean/agila ramverk, innehåller alltid ett förbättringsmöte. Inom Scrum heter det retrospektiv, vilket är ett lite lurigt namn. Retrospektiv betyder ju tillbakablick, men tanken är att man ska titta framåt. Inom många lean-ansatser heter helt enkelt förbättringsmötet leanmötet. Poängen med att ha det i ett ramverk är att man kan öka chansen att lyckas med sitt förbättringsarbete om man ser till att det sker regelbundet. Inte bara när någon känner att det behövs. Inte som en extra grej att göra när vi har tid, för det har vi ju inte. Det är ju en del av problemet. Det japanska ordet kaizen som brukar användas som namn på sån här metodisk förbättring, har fått uttolkningen ständig förbättring, eller continuous improvement på engelska. Tanken är att vi arbetar med förbättring som en integrerad del i vårt arbetssätt. Jobbet ska alltid bestå av både jobb och funderingar på hur man kan göra jobbet bättre. Så se till att ni har avsatt en regelbunden tid för ert förbättringsarbete. Ni ska ju köra små experiment som ni sedan utvärderar, ett och ett efter varandra. Det är bättre att hitta en regelbundet återkommande liten lucka i kalendern än långdragna möten som återkommer sporadiskt.

17 Mötet 14 Agendan Med en fast tidslucka kan man ha en stående agenda. Fördelen är att alla vet precis vad som gäller. Förbättringsverktygen bygger på att de olika momenten har olika fokus. Det kan vara enklare att hålla isär momenten om man utgår från en stående agenda: samma tid, samma plats, och samma frågeställningar. Förbättringsramverket jag oftast utgår ifrån är det som beskrivs i den här boken. Men det finns flera ramverk i världen och alla måste inte göra på samma sätt. Titta gärna på böckerna Agile Retrospectives av Diana Laursen och Esther Derby, eller Toyota Kata av Mike Rothker. Dessa har också bra idéer för hur ramverk för förbättringsmöten kan vara utformade. Men det vi alla har gemensamt när vi jobbar med förbättringsmöten är att vi fokuserar, analyserar, försöker hitta en konkret förändring, och att vi sedan verkligen prövar det ute i verkligheten. Förbättring på riktigt handlar om att sluta gissa. Vad är ett bra möte? Det är inte ovanligt med en destruktiv möteskultur. Man vågar inte utesluta någon, så alla bjuds in till alla möten. Det blir stort, och man känner sig osäker. Man vet inte riktigt vad man är där för. Vad ska mötet resultera i? Kan jag ens bidra? Hur? Finns det något speciellt arbetssätt vi ska använda? Möten har vi ju för att vissa saker gör vi bättre tillsammans. Vi informerar varandra och bjuder in till dialog till exempel. Men också beslutsfattande och problemlösning kan ske i ett möte, där mångas insikter kan bidra. Problemen uppstår när ramarna runt mötet inte är satta på ett bra sätt och när verktygen som vi använder under mötet inte stämmer

18 Mötet 15 överens med syftet. Med ordet ramar menar jag sånt som att alla hålltider är kända. När börjar och slutar vi? När finns det utrymme för telefonsamtal och andra saker man behöver göra inemellan? Men också syftet tillhör ramarna. Är detta ett informationsmöte där syftet är att alla ska gå därifrån med ny kunskap? Är detta ett utrednings- och innovationsmöte där syftet är att ta fram ny kunskap? Är detta ett beslutsmöte där syftet är att komma till ett avgörande i någon fråga? Både frågan om vilka som bör vara inbjudna och frågan om vilka verktyg man bör använda beror på dessa ramar. När allt detta är otydligt, så havererar möteskulturen. Vi bjuder in alla för att vi upplever ett behov, men vi har inte någon klar idé om vad vi vill. När möteskulturen har havererat riskerar mötena att bli arenor för helt andra saker än vad de är tänka för. De kan bli styrkedemonstrationer, maktinstrument, och arenor för förtryck och kränkningar. Mötena kan lätt bli otrygga. Utan styrsel degenerar vi till en flock primater. Underlättare Så om inte möten styrs upp på ett konstruktivt sätt blir de inte de kraftfulla verktyg de skulle kunna vara. Men med stark styrning riskerar vi istället det omvända problemet: att mötena blir föreställningar där en enda person, den som leder mötet, ska visa sig på styva linan. Kanske är det en chef som känner det som sitt ansvar att både leda alla möten och kanske även dominera dem. Det blir då den personens information som räknas. Den personens idéer och analyser som får störst genomslag. Den personens åsikter som influerar besluten mest. Inom oss har vi också primaten som lockar oss att tro att det innebär framgång om ens egna idéer och åsikter hörs. Vi associerar

19 Mötet 16 platstagande med personlig succé, även när det inte är det mest konstruktiva för hela mötet. Möten riskerar på det sättet att bli tävlingar mellan individer istället för resultatfokuserade samarbeten. En lösning som många tar till är att man inför en roll i mötet som kallas facilitator. Det är ett låneord från latinet, där facil betyder ungefär enkelt. En facilitator är alltså en person som gör saker och ting lite enklare. Många, inklusive jag, använder hellre den svenska termen underlättare. Om man har till uppgift att underlätta en process, till exempel ett möte, så använder man de verktyg och strategier som man tror passar precis i situationen. Att agera mötesledare är en viktig del av det. Men att agera ledare är bara en av de många strategier och beteenden man har i sin verktygslåda. Ibland agerar man dokumentatör, medlare, dirigent, utbildare, eller nästanterapeut; allt för att underlätta mötet att nå sitt syfte. Underlättarens ansvar Man kan lite grovt säga att en underlättare har tre arbetsuppgifter: 1. Måste agera ledare. Det är inte underlättarens uppgift att påverka till exempel beslut. Men det är underlättarens uppgift att leda mötet genom de verktyg, till exempel beslutsverktyg, som mötet ska använda. Det kräver en tydlighet, i synnerhet i början av mötet, så att alla är med på vad som ska ske. Och om mötet glider ur de fastslagna ramarna är det underlättarens uppgift att styra tillbaks. 2. Måste ta hand om folk. Möten kan bränna till. Information kan göra ont att få, utredningar och innovation kan bli en kamp mellan synsätt, och beslut kan betyda att ens eget favoritförslag inte får något gehör. Dessutom

20 Mötet 17 tar vi med oss in i mötet hela den sociala hierarki som finns utanför mötesrummet, plus våra beteenden och kommunikationsmönster. Dessa kan vara otrygga och en del av problemet. Det är viktigt att underlättaren är vaken för vad som händer, både på ytan och under ytan. 3. Måste fånga upp tankarna. När verktygen börjar fungera och det kollektiva tänkandet ger resultat ska en underlättare se till att resultatet inte försvinner. När gruppen glider in i utforskandet av detaljer ska underlättaren ha koll på helheten. När gruppen ser på de breda tendenserna ska underlättaren se till att inte de viktiga små sakerna glöms bort. När gruppen tror att de är redo att gå vidare med nästa steg är det ofta man som underlättare behöver få dem att lugna sig tills de verkligen är färdiga. Människors behov Allt det som en underlättare gör bottnar i människors behov, både som individer och i grupp. Vi behöver veta vad vi ska göra och inom vilka ramar vi kan påverka. Ser vi inget gemensamt syfte så kan vi faktiskt inte bilda en produktiv grupp med andra människor. Ser vi inte inom vilka ramar vi får lov att agera så blir vi hämmade. Rimliga ramar gör oss istället frimodiga. Vi behöver veta vad som händer härnäst. När man kastar in osäkerheter, till exempel om när mötet slutar, eller hur schemat ser ut, så kan inte deltagarna rikta sin mentala energi fullt ut. För att ge allt krävs det att vi vet för hur länge. Vi behöver veta att samarbetet inom gruppen är tryggt. Det krävs inte mycket för att hos oss människor väcka en liten underström av rädsla. Vissa av oss har lättare att känna skamkänslor än andra,

21 Mötet 18 när man sagt något i ett möte som andra uppfattat som konstigt. Ska mötet vara produktivt och folk må bra så krävs det att ingen känner sig rädd för att tala i gruppen. Kan en underlättare inte hjälpa till med detta så får vi möten där de olika mötesverktygen inte kan komma till användning. Vem är underlättare? Flera metodramverk har en särskild utpekad roll med ansvar för att underlätta. Scrum har sin Scrum Master, som har ett särskilt ansvar att se till att metoden fungerar. Eftersom metoden bygger på goda samspel mellan människor, och på få och korta men väldigt effektiva möten, så är mötesunderlättning en av de viktigaste sakerna som sker i Scrum. Synk har en uttalad underlättar, men tanken är att den ska rotera och att man utses till underlättare genom ett uttalat gruppbeslut. Många leanansatser har så kallade vägvisare som hjälper till, medan det i många mer mogna leanorganisationer kan vara de närmaste linjecheferna som har den rollen. Om man inte vill följa ett visst ramverk är det extra viktigt att man tänker över vem man vill se som underlättare, och hur den personen ska utses. Minneslista för underlättare Här kommer några enkla råd. Sätt ramarna! Vid början av mötet måste alla bli bekväma med ramarna för mötet. Se till att alla känner till när det slutar och vad mötet ska ha uppnått.

22 Mötet 19 Prata om vilka verktyg ni ska använda och vad som förväntas av var och en. Bli vald av gruppen! Se till att du har gruppens mandat att underlätta och facilitera. Fråga om du är osäker. Man måste inte göra utväljandet uttalat, det kan räcka med en tyst överenskommelse. Tysta överenskommelser är däremot lite farliga. Bättre att få gruppens svar på den enkla frågan: Är det OK med er om jag tar på mig att vara underlättare i det här mötet? Även om ni arbetar med en fast roll för underlättandet, behöver personen för varje möte söka gruppens tillstånd att facilitera. Dras inte med Var uppmärksam på tendenser hos dig själv och andra att dras med in i mötet. Du är där för att frigöra tankar och idéer hos andra. Du är inte heller där för att hävda din egen position. Söker någon konflikt med dig, så ta den inte. Berätta istället att du är där för att facilitera, och om det är gruppens mening att du blockerar processen ska du dra dig tillbaks. Om du känner ett behov av att vara deltagare i mötet, fråga då hellre om någon annan vill ta på sig underlättandet för stunden. Gemensamt språk och bilder För att kunna tänka tillsammans behöver man ett gemensamt bildspråk att röra sig i. Så länge orden betyder väldigt olika saker för deltagarna kommer ni inte att röra er framåt. Som mest kommer ni att tro att ni rör er framåt. När du ser mönster växa fram under arbetet är det inte din sak att beskriva din tolkning som vore den objektiv. Fråga istället: Skulle

23 Mötet 20 man kunna beskriva detta som Bjud in till andra tolkningar: Finns det något annat sätt att se det? Håll ramarna! Det som ni kommit överens om ska gälla: hålltider, kommunikationsregler och så vidare, det måste gälla! Annars upplever folk att man inte riktigt kan lita på strukturen, och genast börjar mötet att falla sönder. Det är ditt ansvar att de överenskomna ramarna hålls, och om du känner att ramarna kanske måste förändras så måste du fråga deltagarna hur de vill göra. Fråga: Är det OK att vi drar över i tio minuter för att få tid att fortsätta diskussionen nu, eller ska vi parkera frågan och gå vidare? Se till att det finns tid till att samla ihop resultatet av mötet, och se till att mötet uppfyller sitt syfte. På webben finns många fler tips för underlättare. Sök efter facilitation techniques. Liku tar över Vänta, Ganzi! Liku tittade skarpt på Ganzi som var på väg att lämna konferensrummet. Du säger att du redan vet lösningen på vårt problem, men jag är inte så säker på att det är det enda problemet vi har. Ganzi gick tillbaks till sin stol och satte sig. Vad menar du? Det finns många saker som vi säkert skulle kunna göra bättre. Det är klart att underbemanningen är ett problem, men vi har fler. Ska vi vänta med att ta itu med de problemen tills vi har fler personer på plats? Är det inte bättre om vi gör som Zott säger och ser om det inte går att förbättra utifrån det vi har?

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Etablering av Lean inom logistik / distribution Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

ATT LEDA FÖRÄNDRING. Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring.

ATT LEDA FÖRÄNDRING. Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring. ATT LEDA FÖRÄNDRING Ingen förändring utan ledarskap. Dessa övningar ger dig som ledare nyttiga saker att göra och prata om när du leder förändring. Innehåll Sida Leda från fronten 2 MBWA saker att prata

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Förändringsbenägenhet ur ett personligt perspektiv

Förändringsbenägenhet ur ett personligt perspektiv Förändringsbenägenhet ur ett personligt perspektiv Ur rapporten Human Dynamics betydelse för Esthercoacher Om inte mina behov inte blir tillgodosedda och jag inte förstår sammanhanget, då blir jag kanske

Läs mer

Case: ICA Träffpunkten

Case: ICA Träffpunkten Högskolan i Gävle 2001-03-29 Institutionen för ekonomi Organisationsteori B, 5p Handledare: Pär Vilhelmson Case: ICA Träffpunkten Författare: Karin Gussing Kristina Lindberg Per Molin Nedin Zlatarac ICA

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Alla kan bidra till förbättring

Alla kan bidra till förbättring Alla kan bidra till förbättring Programkatalog Active Employees Sweden AB www.activeemployees.com 1 Utbildning för chefer/ledare Så ökar du medarbetarnas engagemang och delaktighet i förbättringsarbete

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

En Raggningsexperts Bekännelser

En Raggningsexperts Bekännelser En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Utbränd lärare? Om du känner dig utbränd, vad gör du?

Utbränd lärare? Om du känner dig utbränd, vad gör du? Utbränd lärare? Känner du dig utbränd? Är du en eldsjäl som börjat brinna upp? Du vill så mycket men tiden räcker inte till och när tiden inte räcker till så börjar en känsla av vantrivsel infinna sig...

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

25 knep för att hålla koll på din tid

25 knep för att hålla koll på din tid 25 knep för att hålla koll på din tid 25 knep för att hålla koll på din tid 1 Gör dina sysslor realistiska och genomförbara Planera dina sysslor, projekt och uppgifter efter din kapacitet att genomföra

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Fokusprocessen -instruktioner 1

Fokusprocessen -instruktioner 1 Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer