Från gnäll till förbättring. Ola Berg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från gnäll till förbättring. Ola Berg"

Transkript

1 Från gnäll till förbättring Ola Berg

2 Från gnäll till förbättring Ola Berg 2015 Ola Berg

3 Contents Introduktion En trött suck Gnället Gnället är värdefullt Istället för gnäll: förbättring PDCA-cykeln Läs mer Mötet Förbättringsmötet Vad är ett bra möte? Underlättare Liku tar över

4 Introduktion Det här boken handlar om hur folk själva på sina arbetsplatser kan förbättra sin egen och hela arbetsplatsens situation. Det är en tanke som väcker många känslor. Att det handlar om folk själva, alltså ett medarbetardrivet förbättringsarbete, kan skapa lite rädsla. Kan vi verkligen påverka? Kan vi påverka? Bör vi påverka? Vem sätter i så fall igång oss? Rädslan kan också uppstå hos den som är chef över de här medarbetarna. Vad händer om jag släpper folk lösa på det här sättet? Tappar vi kontrollen? Klarar folk sig själva? Tanken att det krävs en chef som styr och ställer är ingrodd. Det är förmodligen en djupt liggande flockinstinkt hos oss. En annan ingrodd tanke är att det finns en grundläggande motsättning mellan personalens intresse och ledarskapets. Personalen vill bara ha hög lön och mycket ledigt. Ledningen vill att alla jobbar ihjäl sig gratis. Hur vi har det på arbetsplatsen är resultatet av en blodig kamp mellan dessa bägge parter. Eller åtminstone kan man tro det ibland. De här rädslorna och tankarna är inte helt utan grund. Det är svårt att se hur man bör förbättra en verksamhet. När man är på sitt verkstadsgolv, eller om det är en kontorsstol eller en vårdavdelning eller något annat, så är man faktiskt ofta bortkopplad från helheten. Ska vi förändra oss? Vi vet faktiskt inte riktigt hur man gör eller hur de kommer att bli. Ska flocken hålla ihop och samarbeta så krävs det ju att någon koordinerar. Delegering och medarbetardriven förändring kan leda till kaos. Bäst att låta chefen ta hand om den saken! Men är man chef med ansvar för helheten är man på samma sätt bortkopplad från de viktiga detaljerna på golvet. En position från

5 Introduktion 2 ovan gör dig inte bättre på att förstå vad det är som går snett i verksamheten eller varför det inträffar. Att vara chef gör dig inte till ett geni som genast inser hur det bör vara istället. Vi har faktiskt en inbyggd tendens att tro att folk med stora mandat också besitter en stor förmåga. Men det är faktiskt bara en tro. Även om vi gör vårt bästa för att bara tillsätta de duktigaste som chefer kommer inte dessa att automatiskt förstå hur man på bästa sätt organiserar en komplex verksamhet. Särskilt inte eftersom det viktiga, det sker ju nere på golvet. Att chefer inte är allvetande genier förstår vi när vi ser spåren av alla de misslyckade förändringsarbeten som drivits ovanifrån. Delegering kan som sagt leda till kaos, men det kan ju uppenbarligen toppstyrning också. Så hur gör man? Vi har tur. Det finns redan en lång tradition av fungerande metoder, tankesätt, och verktyg för att få till ett medarbetardrivet förbättringsarbete. Metoder som fungerar även om arbetsplatsen är ett stort multinationellt företag med hundratusentals anställda, eller en vårdavdelning, eller ett litet bolag, eller en frivilligorganisation, eller någon annan plats där människor behöver samarbeta De här metoderna har tillämpats inom väldigt många olika verksamheter och under olika namn. Man har kallat det lean, agile, och kaizen. Själva konceptet, det som kallas ständig förbättring, det finns i någon form inuti metoder som total quality management, six sigma eller liknande kvalitetsmetoder. Teknikerna som boken beskriver är alltså väl beprövade sedan många år och i många verksamheter. Utgångspunkten är att arbetet är medarbetardrivet, även om det förstås underlättar att få ett särskilt mandat uppifrån. Många av de förbättringsförslag som ett arbetslag tar fram brukar också vara sådana att de kräver en insats från en chef för att de ska få genomslag. Det bästa är om alla, alla chefer och alla medarbetare, är överens om hur förbättringsarbetet ska bedrivas, och att man bedriver det tillsammans.

6 Introduktion 3 En trött suck Zott tittade ut över staden från sin kontorsplats på 35:e våningen i Galaktiska Utredningsbyråns kontorsbyggnad. Det var redan mörkt. Luftskeppen fylldes av pendlare på väg hem. Zott var inte en av dem. Inte ikväll, inte på många kvällar. Arbetet kallade. Zott tittade på högen med inkomna ärenden. Varje dag fylldes den på, och Zott fick jobba undan för att inte högen skulle svälla över alla bräddar och helt svämma över skrivbordet. Det var något som Zott börjat tycka var en ganska märklig ordning. Det kan inte stämma att det här jobbet inte kan göras rätt, om inte jag jobbar över hela tiden, tänkte Zott. Det borde kunna göras på ett annat sätt. Men hur skulle Zott kunna få sin chef att förstå att situationen var ohållbar? Man kunde riktigt höra chefens röst: hur vill ni ha det istället då? Zott hade inget förslag. Bara den här känslan att det borde kunna gå att göra annorlunda.

7 Gnället Jo, men visst vet vi vems fel det är? Zotts kollega Ganzi tittade på Zott som satt och rörde i sin kopp och försökte vakna till. Galaktiska rådet ger oss fler och fler utredningsuppdrag för varje vecka. Samtidigt vill chefen hålla sin budget och vågar inte väcka frågan om resursbristen inför sina chefer! Zott skakade på huvudet. Nej, det kan inte handla om resursbrist bara. Ja, vi har idag för mycket, men min inkorg fylls på med nya ärenden snabbare än vi skulle kunna hantera det ens om vi fick lov att anställa fler. Det handlar också om hur vi jobbar här, det är jag övertygad om! Ganzi såg på Zott. Jag tycker att du är orättvis när du säger att felet är vårt eget. Att vi skulle kunna klara av den här arbetsbördan om vi bara jobbade på ett annat sätt. Chefen kan inte ducka längre. Vi behöver fler personer här! Jag säger inte att felet är vårt! invände Zott. Jag säger inte att vi skulle klara allt om vi bara bytte arbetssätt! Nähä, men vad säger du då? frågade Ganzi. Jag vet inte, sa Zott tyst och tittade ner i sin kopp. Liku, som satt med Zott och Ganzi vid fikabordet, invände: Ganzi har rätt, Zott! Resursbristen måste påtalas! Liku fortsatte: Det finns fler problem. När vi gör våra utredningar får vi ju till exempel inte tag i folk vi behöver fråga. Och vi måste fråga

8 Gnället 5 mycket, för våra beställare ger oss alltid otillräcklig information i beställningen. Ja! fyllde Ganzi i, och beställarna kan aldrig säga när jag har utrett klart. De vet inte vad de vill ha! Allt fastnar, och när jag går till chefen för att få hjälp med prioriteringen kan inte ens chefen säga vilket ärende som är viktigast. Zott nickade långsamt. Kanske hade kollegerna rätt, och tankarna från den sena kvällen innan om ett annat sätt att arbeta på var bara fåniga. De var verkligen fast i en situation som andra hade skapat åt dem. Nä, det är väl inget annat att göra än att fortsätta jobba, sa Zott. Vänta på att chefen styr upp vår situation. Vi får härda ut. De reste sig från fikabordet och gick ut i kontorslandskapet. Gnället är värdefullt Att gnälla och klaga är en viktig försvarsmekanism. Man går till jobbet med all sin välvilja och all sin kunskap, man gör sitt allra bästa, och ändå blir det inte bra. En frustration väcks inom en, och man tänker att nog är jag väl bättre än så här? Att ge uttryck för den frustrationen är viktigt. Man skyddar sig själv litegrann när man i en grupp får säga att man faktiskt inte är nöjd med hur det är. Annars kanske folk tror att man tycker att det dåliga resultatet är acceptabelt. Att det inte gör något att man själv framstår som underpresterande. I en grupp handlar det också om att söka bekräftelse. När man i en grupp klagar över hur det är frågar man samtidigt vad de andra tycker. Håller de med om det som jag har sett? Jag är väl inte ensam om att tycka så här? När gruppen håller med om vissa observationer så stärks man i dessa. Man var visst inte ute och snurrade, de andra i gruppen tycker

9 Gnället 6 åtminstone delvis som jag. Gruppens band stärks, och nu känner även de andra gruppmedlemmarna att de kommer att våga börja klaga inför sin chef. Om nu alla ser i stort sett samma problem så måste väl chefen reagera, eller hur? Istället för gnäll: förbättring Men hur värdefullt det än är att lufta alla problem, så har gnället en stor baksida. Det syftar inte framåt. Det hjälper inte. Det förbättrar ingenting. Förbättringsteknikerna liknar vår spontana klagan på så sätt att bägge handlar om att lyfta problem. Men genom att inte göra som när man klagar vid ett fikabord, så lyckas vi istället att faktiskt förändra till det bättre. Ett förbättringsmöte är precis som ett fikarumsgnäll, fast helt tvärtom. Istället för många problem: fokus När man sätter sig tillsammans vid fikabordet och gräver i magkänslan efter vad det är som känns frustrerande på jobbet, så är det inte ovanligt att man hittar en hel del. Det finns ganska många problem att ta tag i, och det kan vara svårt att veta i vilken ända man ska börja. Bäst att dra fram allt! Men om vi arbetar efter förändringsteknikerna i den här boken så vet vi att det inte tjänar så mycket till att dra i alla trådar i nystanet på en gång. Dels kan det bli väldigt trassligt. Dels är det ju så att alla problem någonstans hänger ihop. Löser vi upp den ena delen av nystanet så gör vi det enklare att nysta upp även den andra. Det räcker med att fokusera på en härva i taget. Men sedan är det också så att organisationer är komplexa. Om vi lyckas lösa ett av de grundläggande problemen vi ser, så kommer vi ha ritat om stora delar av spelplanen. Vi har förmodligen samtidigt

10 Gnället 7 löst flera av de problem vi såg, men också blottlagt några nya problem. Problem som vi inte såg först men som vi nu förstår att vi måste ta tag i. Så därför nöjer man sig ofta med att angripa ett problem åt gången. Hellre fokusera på ett problem och faktiskt lösa det, än att försöka göra allt och inte bli klar med något. Istället för att gissa: orsaksanalys Vid fikabordet har de flesta sin analys klar. Självklart är allt de andras fel. Och de där borta gör också allt tokigt. Alla vid bordet tävlar om att visa hur vi allesammans är offer för omständigheterna. Alla nickar och håller med. Eller så har man ingen analys alls. Man sitter där och vet inte varför saker är som de är. Det är väldigt frustrerande. Känslan av maktlöshet är påtaglig. För att komma bort ifrån driften att leta syndabockar och ifrån känslan av maktlöshet, så bygger förändringsteknikerna på att man gör en ordentlig orsaksanalys. Det är inget magiskt eller konstigt. I princip går det bara ut på att ställa varandra frågan Varför? så ihärdigt att man kan skapa sig en bild av några av de faktorer som bidrar till att problemet uppstår. När man gör det tillsammans så brukar alla få större klarhet i vad allt beror på. Alla förstår att saker sker av orsaker, och att några av de orsakerna kanske till och med är möjliga att påverka. Framförallt får man en blick för att det kanske inte handlar om att några människor begår direkta fel. Saker händer på ett systematiskt vis, utan att någon egentligen har önskat det. Istället för att ge upp: se var vi kan påverka Vi tror ofta fel om vilken makt vi har över saker och ting. Det finns saker vi tror att vi kan styra över, men som ändå inte ändras hur vi

11 Gnället 8 än försöker. Det finns också situationer vi inte ser hur vi ska kunna ändra på, men där vi har stora möjligheter om vi bara gör det på rätt sätt. Fikarummet är en plats där vår tro om makt och maktlöshet alldeles för ofta får sätta ramarna för diskussionen. Ändra det där? Nä, det kan vi väl inte? Förbättringsteknikerna utgår istället från orsakskartan: hur ser verkligheten ut? Vi kanske inte kan ta bort ett problem helt och hållet, men tänk om vi kan hitta strategier för att mildra dess påverkan? Vi kanske inte ens kan mildra effekten, men vi kanske kan visa verkligheten för någon som har mandat att göra något? Förbättringsteknikerna är strikt lösningsfokuserade. Vilket blir vårt nästa steg? Planera förändringen Att blottlägga orsakssammanhang är spännande. Det känns verkligen som om man kommer framåt när man jobbar tillsammans och försöker synliggöra allt det där som hindrar en i arbetet. När gruppen sedan ser att det finns påverkansmöjligheter, då är det nästan som om man hittat en stor skatt. Problemet är att den känslan är falsk. Innan vi gått hela vägen och faktiskt provat ett nytt sätt att jobba på så vet vi ingenting. Att ha löst ett problem i teorin är ingen lösning. I den här delen av processen handlar det om att bli väldigt konkret: Exakt vad ska vi göra? Vem ska göra det? När? Och hur vet vi om vi lyckats? När följer vi upp? Pröva förändringen När fikarasten är över reser alla på sig och går ut och arbetar som vanligt. Ingen förbättring har skett, och inga tankar och insikter har

12 Gnället 9 tagits till vara. Efter ett förbättringsmöte däremot är alla inställda på att pröva det nya. Man har skrivit ner sin handlingsplan, och den dokumentationen fäster man på en synlig plats. Varför inte på den plats där man har morgonmötena? Det vore ju väldigt tråkigt om vi lät förbättringen rinna ut i sanden nu när vi kommit så långt. Ändå är det vanligt att det blir så. Man lämnar förbättringsmötet med en känsla av att ha åstadkommit något och det får en att slappna av. Ute i vardagen bland alla välbekanta situationer glöms sedan förbättringen bort. Det är därför det är så viktigt att vi redan på förbättringsmötet bestämmer vilka som ska agera, och när det ska ske. Det är också väldigt bra om man har någon som på ett särskilt sätt tar på sig ansvaret att se till att förändringen prövas. Någon som påminner om att det här nya, det ska ju testas mitt i verkligheten. Inte bara på ett möte. Utvärdera och bestäm er Hur vet vi om experimentet med det nya sättet har lyckats? Vad förväntade vi oss? Är det dags att följa upp nu? Det är viktiga frågor redan när förändringen planerades, just för den här uppföljningens skull. Om vi inte följer upp förändringen och kollar om den verkligen gjorde saker bättre, så är hela jobbet fram till nu gjort i onödan. Det är ju nu vi måste bestämma oss vad vi tycker om det nya sättet. På vad ska vi grunda den åsikten? Det är här i slutet av förändringscykeln som det bränner till. Det är nu vi faktiskt måste bestämma oss. Var det nya sättet bra? Gav det någon nytta? Blev det någon försämring? Redan när man beslutar om vilken förändring man ska pröva kan man föreställa sig den här dagen. Om vi tänker oss två veckor fram

13 Gnället 10 i tiden Det är alltid lite jobbigt att bestämma om att permanenta en förändring. Att säga Från och med nu gör vi så här! Men det är också lite jobbigt att bestämma att ett nytt sätt man provat ett tag inte ska fortsätta. Man lade ett helt förbättringsmöte på att komma fram till ett nytt arbetssätt att prova på försök. Man lade sedan en tid ute i verksamheten på att testa det nya sättet. Ska allt det arbetet nu vara förgäves? Att fatta beslut är svårt. Vad behöver vi veta för att kunna bestämma oss? Vilka data kommer att hjälpa oss att fatta det bästa beslutet? Det måste vi ha klart för oss redan från början. PDCA-cykeln Förändring i ett samarbete är bland det svåraste som finns. Alla är redan inkörda på det gamla sättet att göra saker. Om vi inte aktivt gör något annorlunda så fortsätter vi idag som vi gjorde igår. Vi vet vad vi har men inte vad vi skulle kunna få. Förändringsteknikerna gör processen lite lättare. Genom att fokusera på en (eller ibland ett par) saker, så behöver inte allt kännas helt nytt. Genom att analysera slipper vi gissa så mycket. Genom att vi kör förändringen på prov först slipper vi ha ångest över att besluta om nya arbetssätt. Genom att vi utvärderar och fattar beslut om förändringen baserat på data minskar vi risken att löst tyckande får spela så stor roll. En gammal minnesregel för den här processen är PDCA. Det står för ordningsföljden Plan (planera ett experiment), Do (genomför det), Check (utvärdera resultatet), samt Act (fatta beslut om fortsättningen). Sedan börjar man om, för ett förbättringsarbete är aldrig färdigt. Det går som ett cykelhjul: runt och runt och runt igen. Hela tiden baserat på fakta och inte bara på tyckande. Den amerikanska statistikern William Deming formulerade förändringscykeln och föreläste om den för japanska industrialister i

14 Gnället 11 början av 1950-talet. Deming hade fått tankegångarna från sin gamla chef, och beskrev den som ett cykliskt sätt att ta fram produkter, lansera dem på en marknad, och sedan stämma av vad kunderna tyckte. Allt för att kunna vidareutveckla sig fram till produkter som folk verkligen behövde. I Japan försökte man under denna tid att förbättra och bygga upp sin industri efter kriget, och många såg hur Demings tankar kunde användas för att styra inte bara produktutvecklingen, utan ett ständigt pågående förbättringsarbete. Därför tog man till sig PDCA-cykeln, vidareutvecklade den, och integrerade den i sitt sätt att arbeta. Läs mer På internet finns mycket information om William Deming och PDCA-cykeln. Boken The birth of lean från Lean Enterprise Institute beskriver hur Demings tankar gifte sig med andra tankar om smidiga arbetssätt som redan fanns i Japan. Boken Toyota kata av Mike Rother beskriver, precis som den här texten, ett konkret sätt att använda PDCA för ständig förbättring.

15 Jaha, vad ska vi göra nu? Mötet Ganzi tittade på Zott. De satt runt ett bord i det lilla konferensrummet: Zott, Ganzi, Liku, samt Doss. Doss var en ung person som precis börjat sin anställning på Galaktiska Utredningsbyrån. Hen tittade lite nervöst från den ena till den andra. Det här var något nytt på avdelningen, det märktes. Jag vet inte riktigt, sa Zott, men jag kallade till det här mötet för jag tänkte att vi skulle åtminstone försöka hitta ett lite smartare sätt att jobba på. Vi måste göra vad vi kan. Hur ska vi göra det, hade du tänkt? frågade Liku. Jag vet inte, svarade Zott. Kan vi inte ta reda på det? Jaha, sa Ganzi. Ja ja. Då kan vi börja med att skriva till chefen och begära mer personal. För det är resursbristen som är problemet, från början till slut. Ganzi reste sig och såg på de andra. Det räcker om en av oss, förslagsvis Zott, skriver det brevet. För då kan vi andra jobba lite smartare genom att faktiskt gå ut och göra det vi är här för att göra. Nämligen utreda. Ganzi gick emot dörren. Förbättringsmötet Man kan driva förbättringsteknikerna på många olika sätt. Ett vanligt sätt är att man ser till att ha regelbundna förbättringsmöten,

16 Mötet 13 avsatta stunder där man koncentrerat jobbar med att tackla problemen i verksamheten. Det kan till exempel ske varje eller varannan vecka. Det viktiga är att man viker mötet för just förbättring. På förbättringsmötet ska vi inte jobba med våra arbetsuppgifter. Istället ska vi koncentrera oss på hur själva arbetet fungerar. Vi ska ifrågasätta våra metoder och handgrepp. Hur kan vi göra dem bättre? Vissa metodramverk för smidigare arbetsmetoder, t ex Synk, Scrum och andra lean/agila ramverk, innehåller alltid ett förbättringsmöte. Inom Scrum heter det retrospektiv, vilket är ett lite lurigt namn. Retrospektiv betyder ju tillbakablick, men tanken är att man ska titta framåt. Inom många lean-ansatser heter helt enkelt förbättringsmötet leanmötet. Poängen med att ha det i ett ramverk är att man kan öka chansen att lyckas med sitt förbättringsarbete om man ser till att det sker regelbundet. Inte bara när någon känner att det behövs. Inte som en extra grej att göra när vi har tid, för det har vi ju inte. Det är ju en del av problemet. Det japanska ordet kaizen som brukar användas som namn på sån här metodisk förbättring, har fått uttolkningen ständig förbättring, eller continuous improvement på engelska. Tanken är att vi arbetar med förbättring som en integrerad del i vårt arbetssätt. Jobbet ska alltid bestå av både jobb och funderingar på hur man kan göra jobbet bättre. Så se till att ni har avsatt en regelbunden tid för ert förbättringsarbete. Ni ska ju köra små experiment som ni sedan utvärderar, ett och ett efter varandra. Det är bättre att hitta en regelbundet återkommande liten lucka i kalendern än långdragna möten som återkommer sporadiskt.

17 Mötet 14 Agendan Med en fast tidslucka kan man ha en stående agenda. Fördelen är att alla vet precis vad som gäller. Förbättringsverktygen bygger på att de olika momenten har olika fokus. Det kan vara enklare att hålla isär momenten om man utgår från en stående agenda: samma tid, samma plats, och samma frågeställningar. Förbättringsramverket jag oftast utgår ifrån är det som beskrivs i den här boken. Men det finns flera ramverk i världen och alla måste inte göra på samma sätt. Titta gärna på böckerna Agile Retrospectives av Diana Laursen och Esther Derby, eller Toyota Kata av Mike Rothker. Dessa har också bra idéer för hur ramverk för förbättringsmöten kan vara utformade. Men det vi alla har gemensamt när vi jobbar med förbättringsmöten är att vi fokuserar, analyserar, försöker hitta en konkret förändring, och att vi sedan verkligen prövar det ute i verkligheten. Förbättring på riktigt handlar om att sluta gissa. Vad är ett bra möte? Det är inte ovanligt med en destruktiv möteskultur. Man vågar inte utesluta någon, så alla bjuds in till alla möten. Det blir stort, och man känner sig osäker. Man vet inte riktigt vad man är där för. Vad ska mötet resultera i? Kan jag ens bidra? Hur? Finns det något speciellt arbetssätt vi ska använda? Möten har vi ju för att vissa saker gör vi bättre tillsammans. Vi informerar varandra och bjuder in till dialog till exempel. Men också beslutsfattande och problemlösning kan ske i ett möte, där mångas insikter kan bidra. Problemen uppstår när ramarna runt mötet inte är satta på ett bra sätt och när verktygen som vi använder under mötet inte stämmer

18 Mötet 15 överens med syftet. Med ordet ramar menar jag sånt som att alla hålltider är kända. När börjar och slutar vi? När finns det utrymme för telefonsamtal och andra saker man behöver göra inemellan? Men också syftet tillhör ramarna. Är detta ett informationsmöte där syftet är att alla ska gå därifrån med ny kunskap? Är detta ett utrednings- och innovationsmöte där syftet är att ta fram ny kunskap? Är detta ett beslutsmöte där syftet är att komma till ett avgörande i någon fråga? Både frågan om vilka som bör vara inbjudna och frågan om vilka verktyg man bör använda beror på dessa ramar. När allt detta är otydligt, så havererar möteskulturen. Vi bjuder in alla för att vi upplever ett behov, men vi har inte någon klar idé om vad vi vill. När möteskulturen har havererat riskerar mötena att bli arenor för helt andra saker än vad de är tänka för. De kan bli styrkedemonstrationer, maktinstrument, och arenor för förtryck och kränkningar. Mötena kan lätt bli otrygga. Utan styrsel degenerar vi till en flock primater. Underlättare Så om inte möten styrs upp på ett konstruktivt sätt blir de inte de kraftfulla verktyg de skulle kunna vara. Men med stark styrning riskerar vi istället det omvända problemet: att mötena blir föreställningar där en enda person, den som leder mötet, ska visa sig på styva linan. Kanske är det en chef som känner det som sitt ansvar att både leda alla möten och kanske även dominera dem. Det blir då den personens information som räknas. Den personens idéer och analyser som får störst genomslag. Den personens åsikter som influerar besluten mest. Inom oss har vi också primaten som lockar oss att tro att det innebär framgång om ens egna idéer och åsikter hörs. Vi associerar

19 Mötet 16 platstagande med personlig succé, även när det inte är det mest konstruktiva för hela mötet. Möten riskerar på det sättet att bli tävlingar mellan individer istället för resultatfokuserade samarbeten. En lösning som många tar till är att man inför en roll i mötet som kallas facilitator. Det är ett låneord från latinet, där facil betyder ungefär enkelt. En facilitator är alltså en person som gör saker och ting lite enklare. Många, inklusive jag, använder hellre den svenska termen underlättare. Om man har till uppgift att underlätta en process, till exempel ett möte, så använder man de verktyg och strategier som man tror passar precis i situationen. Att agera mötesledare är en viktig del av det. Men att agera ledare är bara en av de många strategier och beteenden man har i sin verktygslåda. Ibland agerar man dokumentatör, medlare, dirigent, utbildare, eller nästanterapeut; allt för att underlätta mötet att nå sitt syfte. Underlättarens ansvar Man kan lite grovt säga att en underlättare har tre arbetsuppgifter: 1. Måste agera ledare. Det är inte underlättarens uppgift att påverka till exempel beslut. Men det är underlättarens uppgift att leda mötet genom de verktyg, till exempel beslutsverktyg, som mötet ska använda. Det kräver en tydlighet, i synnerhet i början av mötet, så att alla är med på vad som ska ske. Och om mötet glider ur de fastslagna ramarna är det underlättarens uppgift att styra tillbaks. 2. Måste ta hand om folk. Möten kan bränna till. Information kan göra ont att få, utredningar och innovation kan bli en kamp mellan synsätt, och beslut kan betyda att ens eget favoritförslag inte får något gehör. Dessutom

20 Mötet 17 tar vi med oss in i mötet hela den sociala hierarki som finns utanför mötesrummet, plus våra beteenden och kommunikationsmönster. Dessa kan vara otrygga och en del av problemet. Det är viktigt att underlättaren är vaken för vad som händer, både på ytan och under ytan. 3. Måste fånga upp tankarna. När verktygen börjar fungera och det kollektiva tänkandet ger resultat ska en underlättare se till att resultatet inte försvinner. När gruppen glider in i utforskandet av detaljer ska underlättaren ha koll på helheten. När gruppen ser på de breda tendenserna ska underlättaren se till att inte de viktiga små sakerna glöms bort. När gruppen tror att de är redo att gå vidare med nästa steg är det ofta man som underlättare behöver få dem att lugna sig tills de verkligen är färdiga. Människors behov Allt det som en underlättare gör bottnar i människors behov, både som individer och i grupp. Vi behöver veta vad vi ska göra och inom vilka ramar vi kan påverka. Ser vi inget gemensamt syfte så kan vi faktiskt inte bilda en produktiv grupp med andra människor. Ser vi inte inom vilka ramar vi får lov att agera så blir vi hämmade. Rimliga ramar gör oss istället frimodiga. Vi behöver veta vad som händer härnäst. När man kastar in osäkerheter, till exempel om när mötet slutar, eller hur schemat ser ut, så kan inte deltagarna rikta sin mentala energi fullt ut. För att ge allt krävs det att vi vet för hur länge. Vi behöver veta att samarbetet inom gruppen är tryggt. Det krävs inte mycket för att hos oss människor väcka en liten underström av rädsla. Vissa av oss har lättare att känna skamkänslor än andra,

21 Mötet 18 när man sagt något i ett möte som andra uppfattat som konstigt. Ska mötet vara produktivt och folk må bra så krävs det att ingen känner sig rädd för att tala i gruppen. Kan en underlättare inte hjälpa till med detta så får vi möten där de olika mötesverktygen inte kan komma till användning. Vem är underlättare? Flera metodramverk har en särskild utpekad roll med ansvar för att underlätta. Scrum har sin Scrum Master, som har ett särskilt ansvar att se till att metoden fungerar. Eftersom metoden bygger på goda samspel mellan människor, och på få och korta men väldigt effektiva möten, så är mötesunderlättning en av de viktigaste sakerna som sker i Scrum. Synk har en uttalad underlättar, men tanken är att den ska rotera och att man utses till underlättare genom ett uttalat gruppbeslut. Många leanansatser har så kallade vägvisare som hjälper till, medan det i många mer mogna leanorganisationer kan vara de närmaste linjecheferna som har den rollen. Om man inte vill följa ett visst ramverk är det extra viktigt att man tänker över vem man vill se som underlättare, och hur den personen ska utses. Minneslista för underlättare Här kommer några enkla råd. Sätt ramarna! Vid början av mötet måste alla bli bekväma med ramarna för mötet. Se till att alla känner till när det slutar och vad mötet ska ha uppnått.

22 Mötet 19 Prata om vilka verktyg ni ska använda och vad som förväntas av var och en. Bli vald av gruppen! Se till att du har gruppens mandat att underlätta och facilitera. Fråga om du är osäker. Man måste inte göra utväljandet uttalat, det kan räcka med en tyst överenskommelse. Tysta överenskommelser är däremot lite farliga. Bättre att få gruppens svar på den enkla frågan: Är det OK med er om jag tar på mig att vara underlättare i det här mötet? Även om ni arbetar med en fast roll för underlättandet, behöver personen för varje möte söka gruppens tillstånd att facilitera. Dras inte med Var uppmärksam på tendenser hos dig själv och andra att dras med in i mötet. Du är där för att frigöra tankar och idéer hos andra. Du är inte heller där för att hävda din egen position. Söker någon konflikt med dig, så ta den inte. Berätta istället att du är där för att facilitera, och om det är gruppens mening att du blockerar processen ska du dra dig tillbaks. Om du känner ett behov av att vara deltagare i mötet, fråga då hellre om någon annan vill ta på sig underlättandet för stunden. Gemensamt språk och bilder För att kunna tänka tillsammans behöver man ett gemensamt bildspråk att röra sig i. Så länge orden betyder väldigt olika saker för deltagarna kommer ni inte att röra er framåt. Som mest kommer ni att tro att ni rör er framåt. När du ser mönster växa fram under arbetet är det inte din sak att beskriva din tolkning som vore den objektiv. Fråga istället: Skulle

23 Mötet 20 man kunna beskriva detta som Bjud in till andra tolkningar: Finns det något annat sätt att se det? Håll ramarna! Det som ni kommit överens om ska gälla: hålltider, kommunikationsregler och så vidare, det måste gälla! Annars upplever folk att man inte riktigt kan lita på strukturen, och genast börjar mötet att falla sönder. Det är ditt ansvar att de överenskomna ramarna hålls, och om du känner att ramarna kanske måste förändras så måste du fråga deltagarna hur de vill göra. Fråga: Är det OK att vi drar över i tio minuter för att få tid att fortsätta diskussionen nu, eller ska vi parkera frågan och gå vidare? Se till att det finns tid till att samla ihop resultatet av mötet, och se till att mötet uppfyller sitt syfte. På webben finns många fler tips för underlättare. Sök efter facilitation techniques. Liku tar över Vänta, Ganzi! Liku tittade skarpt på Ganzi som var på väg att lämna konferensrummet. Du säger att du redan vet lösningen på vårt problem, men jag är inte så säker på att det är det enda problemet vi har. Ganzi gick tillbaks till sin stol och satte sig. Vad menar du? Det finns många saker som vi säkert skulle kunna göra bättre. Det är klart att underbemanningen är ett problem, men vi har fler. Ska vi vänta med att ta itu med de problemen tills vi har fler personer på plats? Är det inte bättre om vi gör som Zott säger och ser om det inte går att förbättra utifrån det vi har?

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Guide till effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Foto Petra Hellberg 1

Foto Petra Hellberg 1 Foto Petra Hellberg 1 Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD)

2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD) 2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD) Projekt Kunskap gör skillnad Vårdsamverkan Fyrbodal Det är bra att dagdrömma Hur kan det vara det? Att dagdrömma

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE

FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE Tips för att ta din affärsidé till nya nivåer FEEDBACK, FEEDBACK, FEEDBACK, FEEDBACK... OCH FEEDBACK! Feedback är guld värt. Skaffa feedback på din affärsidé. Ta steget och våga

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Etablering av Lean inom logistik / distribution Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,

Läs mer

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Minska slöserierna i skolan. Leaninspirerat spel för att identifiera och ta bort slöserier i vår vardag

Minska slöserierna i skolan. Leaninspirerat spel för att identifiera och ta bort slöserier i vår vardag Minska slöserierna i skolan Leaninspirerat spel för att identifiera och ta bort slöserier i vår vardag Vad är slöserier? Sådant vi gör som inte skapar något värde direkt eller indirekt för dem och det

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Agila Avtal Hur man säljer in agila projekt olika avtalsformer som kan fungera Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Min syn på saken och kundens Detta är vad vi alla önskar Lite om mig själv Carina

Läs mer

Fem misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem

Fem misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem Fredrik Hillvesson Fem misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Prokrastinering... 4 Misstag #2: Fragmentering...

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Vad är Lean? www.sandholm.se

Vad är Lean? www.sandholm.se Vad är Lean? www.sandholm.se Lean är ett nytt sätt att se på, driva och leda en verksamhet som baseras på resurssnåla, flexibla och snabba processer som drivs utifrån kundernas aktuella behov www.sandholm.se

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Grunderna i Lean. Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05

Grunderna i Lean. Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05 Grunderna i Lean Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05 Några ord om oss Michael Mirella Agenda 13.15 Presentation Michael & Mirella 13.20 Vad är Lean Bikupor 13.30 Överblick (historia, värderingar,

Läs mer

Fokusprocessen -instruktioner 1

Fokusprocessen -instruktioner 1 Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Skapa Lyckade Möten! Ü 7 nycklar för ett bra klimat Ü Effektiva telefonmöten

Skapa Lyckade Möten! Ü 7 nycklar för ett bra klimat Ü Effektiva telefonmöten Skapa Lyckade Möten! Ü 7 nycklar för ett bra klimat Ü Effektiva telefonmöten Varför ger så många möten så lite? Här får du: insikt i de två principer som förklarar varför så många möten ger så lite sju

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer