Jlngermanlands deltagande 1500-talets Iirig.*)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jlngermanlands deltagande 1500-talets Iirig.*)"

Transkript

1 o Jlngermanlands deltagande 1500-talets Iirig.*) I Av Josef Westin. D e första ansatserna till en inhemsk militärisk organisation under Gustav Vasas tid ha vi i borglägersknektarna. Från år 1527 upptogs bland prästerskapet för deras underhåll en fix penningsumma, borglägerspenningarna. Men i början av 1540-talet avskaffades dessa, och borglägersknektar inkvarterades hos prästerna och fogden. <De uppgingo i Angermanland år 1542 till endast fyra, men deras antal utökades sedan. Krigsfaran fran Danmark förmådde kungen att år 1545 utskriva 45 soldater från Angermanland. Dessa indelades i 4 1 / 2 rotar under var sin rotmästare. De åtnjöto halv lön, d. v. s. tre mark, men de underhöllo sig själva. Redan vid denna tid torde samtliga norrländska trupper ha tillhört en fenika under Mats Törnes befäl. Mönstringar förekommo i Uppsala vid fastlagstiden. Ar 1551 utskrevos ytterligare 300 ångermanlänningar. Inberäknat olovligt frånvarande och hemförlovade utgjorde norrlandsfenikan efter denna utskrivning man, varav 1/3 var från Angermanland. Mats Törnes norrlandsfenika gjorde sina första militära insatser under Ryska kriget Vid krigets början räknade den på krigsskådeplatsen omkr. 600 man, ovisst hur många från Angermanland. Den var uppställd på åtta avdelningar, som stodo under befälsmän (senare kallade kvartermästare). Varj,e avdelning indelades i fyra huvudrotar om 21 *) Krigsförlusterna och krigens inverkan på näringsliv och bebyggelse komma att behandlas i en följande undersökning.

2 rr.. man vardera, inberäknat överrotmästaren. Mats Törne kämpade mot ryssarna vid gränsen från omkring den 15 december 1555 till september 1556, under vilken tid han förlorade något över 100 knektar. En del uppges ha avlidit genom sotdöd och en del vara slagna. I slutet av 1555 avsändes till Nyslott en ny fenika norrlandsknektar under Jaen Vargs befäl. I denna ingingo nyutskrivna soldater från Angermanland. Fenikan ankom till Nyslott i början av Den led mycket av brist på proviant. Ett folkuppbåd anbefalldes i Norrland, men det synes ej ha blivit av. De ångermanländska förlusterna i soldater under detta ryska krig kan man ej med någon större säkerhet fastställa. Omkring 250 av de år 1551 och 1555 utskrivna saknas emellertid i 1560 års möstringsrulla. De torde ej ha strukits, om de varit stridsdugliga. Bland de år 1555 utskrivna var omkring hälften bönder. Dödligheten bland dem synes ha varit mycket stor, vilket framgår därav, att många nya änkor upptas i 1557 års mantalslängd. Efter fyra fredsår inkallades de norrländska trupperna åter år Från Mats Törnes fenika avdelades en sydnorrländsk f,enika om 300 man, i vilken ej några ångermanlandsknektar ingingo. Den förstnämnda räknade då omkring 500 man och var indelad i fem kvarter; de två första innehöllo gästrikar och hälsingar samt medelpadingar. I det tredje ingingo ett 20-tal från Medelpad; resten liksom hela 4:e och 5:,e kvarteret utgjordes av ångermanlänningar, inalles 300 man. Mats Törnes fenika deltog i expeditionen till Reval på våren Antagligen tillhörde denna ifenika den kategori av ibysseskyttar, knektar och båtsmän, som enligt Klas Horn voro mycket oövade och ovilliga på grund av den ringa solden. Sedan avsändes fenikan till Alvsborg för att medfölja flottan till England. Följ.ande år uppbådades den igen. De tre första kvarteren översändes i juli till Estland. Deras insatser framgå av ett brev från några landsknektar till kungen i december "Vi ähr ah then hoppen, som E. K. M. förskickade till Liffland 93 d -"""I'

3 3 94 med wår höffvitsman Mats Törne anno 62 och sädan haffver wi intet kommet hem till wåre fattige hustrur och barn." "Vi fattiga landsknektar voro med vid Wit.tensten och gjorde 2 stormar och Hngo där öfver stor skada. Därnest stormade vi och två gånger till Korplaxberget utanför Abo, förrän vi fingo den in, tredje gången bemannade vi slottet och Hngo därav stor skada". De stridsdugliga från dessa kvarter (83 man) bevakade nu hertig Johan på Gripsho1ms slott, dit de sändes, sedan kbo slott fallit. Omkring 200 hakeskyttar, motsvarande 4:e och 5:e kvarteren, voro åren under Christoffer Nilssons befäl förlagda till Hollandsbarken. Ar 1562 hade nya utskrivningar ägt rum i Norrland. I Angermanland uttogs var 20:e man; de utskrivnas antal helöpte sig där till 129. En del av dem torde ha kommit under Sven Gestring, vars fenika under sommaren 1563 låg på Nyköpings barken, som medföljde Jakob Bagge på hans expedition i södra Östersjön. En annan del tillhörde på våren 1563 Mårten Helsings fenika. Vid danska krigets utbrott 1563 beordrades sistnämnda fenika till Småland, där den stod under J on Erikssons befäl. Den var med vid infallet i Halland och bland de besegrade vid Mared i november Efter denna tid deltogo ångermanländska trupper endast i sjökriget och i kampen mot Norge. Ett genomgående drag i Erik XIV:s krigföring mot Norge var ju, att de viktigaste krigsoperationerna förlades dit under vintermånaderna. Därigenom vann han två hetydande fördelar: han kunde utan alltför stora svårigheter disponera bönderna samt frigöra trupper från andra fronter. De ångermanländska knektarna voro sålunda varje sommar vid flottan och varje vinter i lantvärn vid norska gränsen. Kungen väntade sig mycket av flottan Bland de första skepp, som skulle göras klar att gå ut, märkas Herkules, på vilket underamiralen Mats Törne befann sig, och Röde Gripen med Chr. Nilssons f,enika om 200 man. Sven Gestring var hövitsman på Hiorthen. De deltogo i sjöslaget den 30 och 31 maj, då skeppet Mars flög i luften. Några ångermanländska

4 J 95 trupper voro ej med på detta fartyg, men Chr. Nilsson förlorade 60 man. Under den följande delen av året deltog han liksom Mats Törne i norska fälttåget. Då amiralerna klagade över att de hade för litet krigsfolk, heordrades till skeppeh Jöns Mörks fenika (f. d. Jon Erikssons). Denna deltog i slaget vid Ölands norra udde den augusti, då Klas Horn slog danskarna. Till hösten hade fenikan decimerats med omkring 200 man. Redan på hösten 1563 sattes in krafter på erövringen av Jämtland och Härjedalen. Knut Haraldsson till Frötuna underhandlade med allmogen att gå man ur huse. Bönderna i Angermanland hade också en verksam del i de följande framgångarna och deltogo på egen bekostnad. Bland trupperna märkas Jon Erikssons knektar. Efter lyckat värv hemförlovades såväl allmoge som soldater. Men de svenska motgångarna i slutet av maj 1564 krävde nya trupptransporter till Norge. Knut Haraldsson sändes åter till Norrland för att uppbåda allmogen. Den 22 juni höll han ting med Nordanskog och Sunnanskog i Boteå socken. Bönderna ville ha uppskov med att dra ut, tills de fått något av åkern, ty de hade ej annat att äta än bark. Knut Haraldsson lät sig ej nöja därmed utan indelade dem i hopar om tre och uttog genom lottning en ur var hop. Fanns det två vuxna i en gård, lät han dessutom utskriva en. Den 1 juli drogo de iväg och beräknade vara i Jämtland den 11 juli. De voro.dåligt utrustade med proviaht. När norrlänningarna hade kommit till Oviken, började de ropa, att de ej ville gå över fjällen. De fruktade för att provianten skulle ta slut och för att jämtarna skulle falla dem i ryggen. De drogo likväl sex mil in över gränsen. Men då vägrade de gå längre och återvände, förmenandes att det var bättre att dö av hunger och svält hemma än för,en annan mans dörr. Då uttogs av dem var tredje man till lantvärnet, medan de andra fingo resa hem. De utskr.ivna, från Angermanlahd omkring 250, tilldelades sedan Chr. Nilssons och Sven Gestrings fenikor, vilka skulle delta i den nya offensiven mot Norge. Något senare ditsändes även Jöns Mörks fenika. En del av

5 96 dessa trupper användes under vinter vid intagandet av Akershus län. Några nämnvärda förluster torde de ej ha lidit, även om det klagades över att många frusit under ~älttåget. På vål'en 1565 gick Chr. Nilsson med sin fenika ut på flottan. Den räknade då omkring 350 knektar och var förlagd på Herkules. Men därtill kommo hyresbåtsmän, som uppgingo till omkring 150 från Angermanland. De voro fördelade på ett 20-ta1 skepp, mest på Stol'e Gripen, Böse Leianen, Herkules och Sante Christoffer. Striderna vid Femern den 4 juli och mellan Rligen och Bornholm den 7 juli decimerade såväl knektarnas som båtsmännens antal. Minst lika mycket härjade den s. k. blodsoten. Efter slagen b1evo de sjuka knektarna förlagda till borgarna i Gävle, Öl'egrund och östhammar och till bönderna på den omliggande landsbygden. Förlusterna voro mycket stora. Chr. Nilssons fenika, som tilldelades skänkepengar för sin tapperhet, förlorade omkring 200 man. Dessutom omkommoett 100-ta1 ångermanländska båtsmän. Även på sommal'en 1566 voro Chr. Nilssons förluster på flottan mycket stora. Detsamma gäller även beträffande båtsmännen. Sommaren ågo inga ångermanlandsknektar på skeppen men väl ett 100-ta1 hyresbåtsmän. Angermanlands allmoge tyckte, att båtsmanshållet var mycket betungande. I ett brev daterat den 18 januari 1568 på Bjärtrå landsting hegärde den förskoning från båtsmanstjänsten på någon tid för de bönder, som voro ensamma på hemmanet, ty när de voro på skeppen, fanns ingen på hemmanet förutom hustru och barn. Nya utskrivningar av skeppsfolk ägde dock rum år Mats Törne anmodades av kungen i slutet av juli 156,5 att åter uppfordra bl. a. Norrlanden och i augusti infalla i Norge. Han hade då till sitt förfogande Sven Gestrings fenika. Senare tillkom även Chr. Nilssons, och bönderna hade lovat att gå man ur huse. Men ej förrän i mars 1566 synes något verkligt folkuppbåd ha ägt rum. pet var ej så lätt för Mats Törne att bemästra folkhopen, och han måste hemförlova hälften av krigsfolket, som skulle ut på skeppen. Även i vintel'fä1ttåget mot Norge var Chr. Nilsson och Angermanlands l

6 97 Jr l~ allmoge med. De senare hade med sig två månaders kost. Hälften av dem låg i Jämtland, och de andra i Dalarne. Chr. Nilssons fenika k"arstannade i Norge under sommaren och deltog tillika med bönderna i det nya vintertåget. De stora förlusterna på sjön och pestens framfart framtvungo nya utskrivningar. Chr. Nilsson antog 1567 omkring 400 nya knektar, så att hans fenika på nyåret 1568 räknade 538 soldater från Angermanland och Västerbotten. I den utbrytande striden mellan kungen och hertigarna befann sig Chr. Nilsson på den förstnämndes sida. ihan uppbar augustisolden för 400 knektar å Södermalm och tillhörde den styrka å man, som försvarade huvudstaden. Även under de följande åren var fenikan om sommaren på skeppen och om vintern vid norska gränsen. I och med fr,eden med Danmark och ryska krigets uthrott 1570 blev Chr. Nilssons fenika en landfenika. Den låg under somrarna i österbotten, vid Nyslott och i Viborg, men var under vintrarna hemförlovad. Under vintern finna vi den i horgläger i Finland. Några större insatser i Ryska kriget gjorde fenikan ej förrän på hösten 1574, då den blev heordrad till Reval för att ersätta de trupper, som skulle hemförlovas. Den var med vid Pontus de la Gardies stormning av Narva och tilldelades därefter skänkepengar. Förlusterna voro obetydliga. Senare på året splittrades fenikan, i det omkring 100 man kommenderades till Livland, medan de övriga sändes till Finland. Från senhösten 1574 till sommaren 1576 var fenikan stationerad på Viborgs fästning. Den synes under denna tid ha utgjort någon slags reserv för andra fenikor, till vilka mindre styrkor kommenderladres. På sommaren 1576 hemförlovades den. Under hemförlovningen låg det knektebefäl, som ej hade hemman, i borgläger hos prästerskapet. Vid samma tid utskrevos omkring 150 nya knektar. I början av 1577 låg fenikan åter på Viborgs fästning. Redan efter ett halw år drog sig Chr. Nilsson tillbaka från sin 15-åriga v,erksamhet som hövitsman för ångermanlandsknektarna. Per Hård, hans kvartermästare, blev den nye hövitsmannen. Feni _.../ a

7 98 kan deltog i striderna vid Narva 1579, varvid den led stora förluster (165 man). Den ytterligt decimerade fenikan hemförlovades därefter. I samband med den ökade militära aktiviteten i östersjöprovinserna 1577 verkställdes nya utskrivningar. I Angermanland skulle uttagas 400 man och i Medelpad 100, vilka ställdes under!b~fäl av Erik Höös, då de överfördes till Finland. Fenikan låg hemma under vintern och uppgick vid mönstringen i Härnösand den 20.aug till 254, varav 50 nyantagna. Aven denna fenika led stora förluster. 146 soldater dogo sotdöden i Revaloch i Nyland, och fenikan upplöstes redan Erik Höös dog följande år. Förutom dessa fenikor krävdes det av Ängermanland, att landskapet skulle på egen bekostnad hålla man som vakt mot ryssarna tillsammans med Västerbottens och Österbottens allmoge. Bönderna iangermanland voro mycket missnöjda över de ständiga utskrivningarna. Särskilt stort blev missnöjet, när på vintern Per Hård skulle fylla sin fenika. I allmogens besvärsskrivelse, upprättad i Boteå den 13 januari 1580, klagas över att änkor och andra, som ha stora hemman, fråntagits sin enda hjälp genom utskrivning av knektar och båtsmän. Per Hård måste själv bekänna, att han ej kunde göra detta, med mindre än han tog ut den bofaste bonden. Angermanlandsallmogen ville nu ha sina soldater under en fenika, såsom de haft det förr. Denna skulle de med yttersta kraft hålla vid makt. Detta klagomål gav anledning till att den gamla ångermanlands-västerbottensfenikan upplöstes Angermanlandsknektarna från Per Hårds f'enika man bildade tillsammans med 55 medelpadsknektar från Måns Gudmundssons fenika en ny fenika, i vilken även Erik Höös' soldater uppgingo Denna nyordning tillämpades till Vr finna här första upphovet till Västernorrlands och Västerbottens regementen. Under dessa 19 år stod ångermanlands-medelpadsfenikan under hövitsmannen Måns Gudmundsson.

8 Den nya fenikan deltog under Pontus de la Gardie vid erövringen av Kexhohn 1580 och Wäsenberg i mars Den sändes sedan till IFinland. Där lågo knektarna tre månader i lantvärn, inkvarterade bland bönderna i Anvepa härad. Fenikan var åter i Reval i juli 1581, varifrån den sedan drog till Narva, där den deltog i stadens erövring den 6 sept. Något senare intogs Ivangorod och flera slott, för vilka bragder 415 personer av fenikanerhöllo skänkepenningar. Under följande år vistades Måns Gudmundssons knektar än i Revaloch än i Narva. Vintern voro de hemförlovade, och då förstärktes f,enikan genom ny utskrivning. Den överfördes sedan till Estland med de åtta skutor, som menige man i Angermanland måste iordningställa. De ångermanländska soldaterna lågo sedan i Narva till sensommaren 1584 och arbetade på fästningsverken. Sedan hemförlovades de ånyo förutom 100 ogifta knektar, som skulle stanna kvar i Narva. Efter hemkomsten förstärktes fenikan med ett hundratal. Genom stilleståndet kom den att stanna hemma ända till Då detta närmade sig slutet, beordrades Måns Gudmundsson att över Torneå bege sig till Viborg. Fenikan hemkom 1590, men var uppbrottsfärdig redan i augusti samma år. Då utgjol'de den 620 man, varav omkring 150 voro nyantagna. Dessutom märkes Lars Anderssons fenika, som bestod av 200 bönder från Angermanland.och Medelpad. De båda fenikorna sändes sjövägen till Torneå och deltogo i den offensiv, som på senhösten 1590 av krigsöverste Per Bagge igångsattes mot Nordryssland. Den varade med några avbrott till sommaren Måns Gudmundssons fenika, som i ovannämnda tåg ersatts aven ny fenika ångermanlandsknektar under NiLs Linderssons befäl, sändes i augusti 1591 till Narva. Den uppgick då till 690 soldater, varav 100 voro nyutskrivna. Den deltog antagligen med Klas Flemming i tåget mot Pskof på hösten Endast omkring 400 man kommo friska tillbaka till Narva. Omkring 200 sjuka fraktades samtidigt till Sverige på fyra Härnösandsskepp. Från senhösten 1592 till juli 1593 dogo ett 99 I iiiiiiiiiiiiilfll'.y

9 100 l ~!,I :1 I~ lika stort antal i Narva, och nya sjuka och förlamade knektar hemsändes. Måns Gudmundssons fenika avlöstes på sommaren 1593 av två andra, av vilka den ena troligen var Nils Linderssons. I slutet av 1593 var Måns Gudmundsson åter i Narva, där han provianterade för 400 personer. Vid hemkosten till Sverige i juli 1594 hade fenikan nedgått till hälften. Befälet låg sedan i borgläger hos prästerna och borgerskapet i Härnösand, och de gemene soldaterna samt knekteärrkorna fingo betydande skattelindringar. Då utgången av förhandlingarna med Ryssland var mycket oviss, beordrades bl. a. Måns Gudmundssons knektar på senhösten 1594 till Finland. Då fred slöts följande år, ägde en avmönstring rum, varvid 30 gamla och förlamade knektar, de flesta med jord, befriades. Några år av lugn följde på freden med Ryssland. Men då hertig Karl på sensommaren 1597 beslöt att ingripa mot finnarna, utkommenderades Måns Gudmundssons fenika. Den låg en tid i Finland, men då ett finskt anfall befarades mot Aland, förlades fenikan dit i juli 1598 för att slutligen sändas till Stockholm att bevaka slottet. Nya ångermanlandsknektar hade uppbådats. De anlände i tid för att kunna användas i det för hertigen och vårt land betydelsefulla slaget vid Stångån. Angermanlands stridskrafter hade under de sista 40 årens krig tagits i anspråk i en utsträckning, som ej motsvarade dess ringa tillgångar. Krigets verkningar på folkmängd, bebyggel<;e och näringsliv blevo därför mycket förödande, och landskapets utveckling stagnerade. K ä 110 r: Uppsatsen grundar sig uteslutande på otryckt material. I första hand må nämnas Militieräkningar och Arkliräkningar (i Krigsarkivet), Kungliga brev, Krigshistoriska handlingar, Flottans handlingar, Allmogens besvär och Ingående diarium (i Riksarkivet) samt Fogderäkenskaper, Provianträkenskaper, Skeppsgårdshandlingar, Räntekammarböcker samt Militaria (i Kammararkivet). II!i J' l

Av de gamla traditionsfyllda infanteriregementena

Av de gamla traditionsfyllda infanteriregementena Arvet efter Gustav Vasa var de svenska landskapsregementena äldre än vi trott? TIDSKRIFT av överstelöjtnant Stellan Bojerud Av de gamla traditionsfyllda infanteriregementena från 1634 års regeringsform,

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen. 1 Kort historik Sedan 1815 har det oavbrutet rått fred i Sverige, en längre tid än i något annat land i Europa. Tidigare var förhållandet helt annorlunda. Mellan år 1600 och 1815 befann sig landet i krig

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Stockholm i bottniska farvatten

Stockholm i bottniska farvatten NILS FRIBERG Stockholm i bottniska farvatten STOCKHOLMS BOTTNISKA HANDELSFÄLT UNDER SENMEDELTIDEN OCH GUSTAV VASA En historisk-geografisk studie i samarbete med INGA FRIBERG STOCKHOLMSMONOGRAFIER utgivna

Läs mer

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig. Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Pestens spridning 1620--

Pestens spridning 1620-- P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning 1620--. Rev: 2008-03-10 1 Pestens spridning 1620-- #Manus bara till 1630, fortsättning? Under 1610-talet bredde pesten ut sig över det europeiska inlandet.

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden utförlig. fakta Stormaktstiden utförlig Stormaktstiden varade i ca 100 år. Från 1611-1718. Sverige var stort till ytan med hade endast 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med Tyskland och Frankrike som hade

Läs mer

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG 1 ERIK NORBERG 2 november 2014 FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG Sammanfattning I detta avsnitt tecknas den långa period av krig som föregick den tvåhundraåriga freden. Från Gustav Vasa till konventionen i Moss

Läs mer

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. Innehåll. 1. Afhandlingar. Krigsfolks-Ordning. Första afdeln. Om utskrifning sid. 1. Af hvilka den förrättas,

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare!

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare! 1 Nationaldagen 6 juni 2012 Bästa ängelholmare! Idag är det Sveriges Nationaldag, 6 juni, 2012. En sådan här dag känner vi historiens vingslag sväva över oss alla. Vår svenska historia i forntid och nutid

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR - NÅGRA SYNPUNKTER Av överste G. A. WESTRING, Västerås PoLITISKT sett kanske det kan synas naivt att i nuvarande läge spekulera över ett gemensamt nordiskt försvarsproblem och

Läs mer

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media Lars Ericson Wolke 1658 tåget över bält historiska media 3 1658. tåget över bält tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004) Svenska frivilliga

Läs mer

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav.

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav. ROSIV i österled 18-19 augusti var ROSIV (Reservofficerssällskapet i Västerbotten) inbjudet av ryska kulturdepartementet via Karelens Ministerium för kultur att deltaga i en konferens med syfte att manifestera

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

GENOM FINLANDS BYGDER. I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORG HELSINGFORS

GENOM FINLANDS BYGDER. I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORG HELSINGFORS GENOM FINLANDS BYGDER I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR 1U HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORGHELSINGFORS Konung Gustaf V, President Relander och H. K. H. Prins Wilhelm vid ankomsten till Viborg. VID SITT BESÖK

Läs mer

Utställningen Aosehus 1993-2013

Utställningen Aosehus 1993-2013 Utställningen Aosehus 1993-2013 Åhusborgen Åhus, ursprungligen Aos, kommer av å-os eller åmynning. Borgen vid den gamla åmynningen. En tidig, naturlig knutpunkt för handel och försvar. Ett viktigt fäste

Läs mer

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 145 DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 146 Bakgrund De stora skogarna som låg norr om de uppodlade markerna i mellersta Sverige var i äldre tider ansedda som ogenomträngliga

Läs mer

5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940

5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940 57 5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940 Det är tveksamt om den tyska invasionen av Norge 1940 skulle ha lyckats om det norska försvaret hade bjudit ett organiserat motstånd. Den

Läs mer

Min mest spännande krigsupplevelse

Min mest spännande krigsupplevelse Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Uppdrag: gör Danmark sven

Uppdrag: gör Danmark sven Uppdrag: gör Danmark sven I början av 1600-talet drömde Danmarks kung om att styra hela Norden. Senare gjorde svenskarna upp planer på att erövra Danmark. Men 1600-talets krig nationalmuseum, stockholm

Läs mer

HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG

HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG 1 HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG Trettioåriga kriget Under 1630 blev Joakim Brahe chef över Hälsinge regemente. Halva regementet deltog i Gustav II Adolfs landstigning i Tyskland sommaren 1630 och medverkade

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl De rädas och de hvitas strid i Finland 1918. SPELREGLER. spelet deltaga 2 parter: de -röda och

Läs mer

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Tabell 1 Herman Kyle (Glotzow) (7:2730). Död mellan 1405 och 1407. Nämnd 1394 som markägare i östra Småland Johan Kyle (7:2722). Död tidigast 1490. Se tabell

Läs mer

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,

Läs mer

Båtsmanshållets uppkomst.

Båtsmanshållets uppkomst. Båtsmanshållets uppkomst. Av Kaptenen, Fil. kand. Olle Tömhom. Inledning. Den svenska flottan räknar Gustav Vasa som sin grundare och skapare. Efter en lysande utvecklingsperiod under sonen och efterträdaren

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Elisabet Gyllenadler

Elisabet Gyllenadler Elisabet Gyllenadler g m Olof Swebilius Hypotetiska anor från Gustav Vasa Tabell 1 Gustav I Eriksson Vasa (10:437). Sveriges Konung. Född 12 maj 1496 i Rydboholm, Östra Ryd (AB). Död 29 sep 1560 i Tre

Läs mer

Erich Erichsson. 8073 Erich Erichsson fr: Vörå. i: Nordmaling sn. b: 2. l: ja.

Erich Erichsson. 8073 Erich Erichsson fr: Vörå. i: Nordmaling sn. b: 2. l: ja. Erich Erichsson Enligt Kråken är Erik Eriksson (Erich Erichsson) från Österbotten Ingrids FF FF FF F. Han står omnämnd i Hembygdsboken, Nordmaling Bjurholm, sid 191 med följande uppgifter: 24. Erik Eriksson

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Slaget vid Tali-Ihantala

Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Del av Fortsättningskriget Finska soldater marscherar bredvid en förstörd sovjetisk T-34-stridsvagn. Ägde rum 25 juni - 9 juli 1944 Plats Karelska näset

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Upproret i Binneberg år 1710. Om Upproret i Binneberg

Upproret i Binneberg år 1710. Om Upproret i Binneberg Upproret i Binneberg år 1710 Om Upproret i Binneberg Lite korta nedslag om lite av varje runt 1700-talets början Allmänt bakgrund Sommaren 1709 äger slaget vid Poltava rum. Det slutar med att den svenska

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Berätta om dig själv!

Berätta om dig själv! HELENA BROSS ANNA HANSEN Arbetsboken Facit Innehåll Berätta om dig själv! 2 Världen stannar 4 Morfars hemlighet 6 Södermanland 8 Närke 11 Västergötland 14 Dalsland 17 Bohuslän 20 Göteborg 23 Halland 26

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Medlemsutvecklingen

Medlemsutvecklingen Medlemsutvecklingen 150101 150831 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 Stockholm Uppsala Sörmland Östgöta Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Bohus Älvsborgs

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Björkenäs, en historisk återblick

Björkenäs, en historisk återblick Björkenäs, en historisk återblick av Jan Magnusson Idag uppskattar vi väl Björkenäs mest för sitt lugna läge. Här finns möjlighet för oss att vila ut efter dagens arbete. Vi har våra trädgårdar att pyssla

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Statens Indelningsverk beslutade år 1686 att varje hemman av viss omfattning skulle tillhandahålla bostad och ett jordbruk för en soldats försörjning.

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

ALLMÄNHETEN OM KRIG OCH DESS KONSEKVENSER Kund: Röda Korset Kontakt: Viken Wetlesen/Malin Barnö Datum: 7 maj, 2012

ALLMÄNHETEN OM KRIG OCH DESS KONSEKVENSER Kund: Röda Korset Kontakt: Viken Wetlesen/Malin Barnö Datum: 7 maj, 2012 RAPPORT ALLMÄNHETEN OM KRIG OCH DESS KONSEKVENSER Kund: Röda Korset Kontakt: Viken Wetlesen/Malin Barnö Datum: 7 maj, 2012 Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novusgroup.se Jenny Franzén Tel: 0739-40

Läs mer

Medlemsutvecklingen

Medlemsutvecklingen Medlemsutvecklingen 160101 161031 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 Stockholm Uppsala Sörmland Östgöta Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Bohus Älvsborgs

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

UR I(RISTEN SYNPUNKT. Avjil.lic. KARL-GUSTAF HILDEBRAND, Uppsala

UR I(RISTEN SYNPUNKT. Avjil.lic. KARL-GUSTAF HILDEBRAND, Uppsala UR I(RISTEN SYNPUNKT Avjil.lic. KARL-GUSTAF HILDEBRAND, Uppsala FöRVIRRAT och oöverskådligt som aldrig förr är världsläget vid detta årsskifte. Endast den mycket naive kan känna sig kallad att med klara

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer