Sammanställning av frekventa frågeställningar inom kommunal vuxenutbildning

Transkript

1 Lathund 2 November 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar inom kommunal vuxenutbildning Områden Betygssättning Gymnasieexamen (del 2. Del 1 se lathund 1) Nationella prov Prövning Intyg Underlaget är hämtat och sammanställt utifrån tidigare publicerat material, såsom Skolverkets frågor och svar på nätet samt en genomgång av vanligt förekommande frågor till Skolverkets upplysningstjänst. Informationen i materialet bygger på de frågor som Skolverket fått från lärare och rektorer inom kommunal vuxenutbildning. I materialet finns det även frågor och svar från Skolverkets webbplats. Urvalet baserar sig på frågor hösten 2014.

2 Om betygssättning (Gäller grundläggande och gymnasial nivå) Inom kommunal vuxenutbildning ska betyg sättas på varje avslutad kurs, delkurs efter genomfört gymnasiearbete. Rektorn bör se till att lärare och elever får information om när kurser avslutas och vad som gäller för betygssättning. För att det ska vara tydligt för eleven, lärare och övriga berörda när en kurs är avslutad behövs en tydlig planering för kurserna. Lärare är myndighetsutövare genom att de sätter betyg på elevens kunskaper i förhållande till kursplanens kunskapskrav. Det är därför viktigt att rektorn, som ansvarig, är tydlig med vilka rutiner som gäller vid betygssättning. Det är också rektorn som ansvarar för rutinerna för hur betygskatalogen förs. Eleven har rätt att löpande få information under kursen om sin kunskapsutveckling och hur elevens kunskaper kan förbättras, även om betyget sätts efter avslutad kurs. Läraren behöver tillsammans med eleven analysera kurs- respektive ämnesplanens syfte och mål och kursernas kunskapskrav för att avgöra hur undervisningen bör planeras och eleven ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Eleven har också rätt att få veta på vilka grunder betyget sätts. Lärare ska inte sätta betyg efter en avslutad kurs om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av bristande deltagande. Då sätts ett streck. Att inte sätta ett betyg, vid dessa tillfällen, är också ett beslut om betyg. Betyg ska inte heller sättas på orienteringskurser och individuella kurser. När sätts betyget F? Betyget som läraren sätter på en avslutad kurs grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplanen. Om en elev inte nått upp till ett betyg för godkänt resultat då en kurs är avslutad ska betyg F sättas. Vilka rättigheter har eleven att fullfölja utbildningen? En elev som har antagits till en kurs inom kommunal vuxenutbildning har, enligt skollagen, rätt att fullfölja den. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utgångspunkten för utbildningen är den 2

3 enskilde elevens behov och förutsättningar. Undervisning, vägledning och validering bör därför utformas olika för olika elever så att alla elever ges möjlighet att nå målen. Eleven ska ges den ledning och stimulans som han eller hon behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt de elever som har svårigheter att nå målen. Huvudmannen för utbildningen får emellertid besluta att utbildningen för en elev ska upphöra. Det gäller om eleven, trots stöd, inte gör tillfredsställande framsteg eller saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i förhållande till utbildningens mål och kursernas kunskapskrav. Om en elevs utbildning har upphört ska han eller hon kunna påbörja utbildningen igen om det finns särskilda skäl för det. Huvudmannen beslutar också om en elev ska tas emot till utbildningen igen. 3 kap skollagen 4 kap. 7 förordningen om vuxenutbildning 20 kap. 25 skollagen Lvux 12 avsnitt 2.3: Bedömning och betyg 7 kap. 1 förordningen om vuxenutbildning Skolverkets allmänna råd med kommentarer Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen, avsnitt 2 Planera för bedömning, s.16-19, Skolverket 2014 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för vuxenutbildningen (SKOLFS 2012:8) Läs vidare Om den individuella studieplanen som grund för planeringen och betygssättningen i Individuell studieplan inom vuxenutbildningen stöd för tillämpning inom kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare, Skolverket

4 Gymnasieexamen (Gäller gymnasial nivå) Från och med den 1 juli 2012 ska gymnasieexamen utfärdas för elever inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Kraven för en examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng varav godkända betyg i gymnasiepoäng. Av dessa poäng ska betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och gymnasiearbetet ingå. Högskoleförberedande examen förbereder för högskolestudier som påbörjas på grundnivå. Yrkesexamen ska vara en garanti för att eleven har en gedigen grundläggande yrkesutbildning på en erkänd nivå. Fokus ska vara på elevens yrkeskunnande. Kan en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning innehålla bara ett betyg från kommunal vuxenutbildning och resten från gymnasieskolan? Det finns inte några bestämmelser om hur många betyg från kommunal vuxenutbildning en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning måste innehålla. Däremot måste minst ett betyg vara satt inom kommunal vuxenutbildningen eller motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. förordningen om vuxenutbildningen. Kan en gymnasieexamen utfärdas från kommunal vuxenutbildning om eleven har en gymnasieexamen sedan tidigare? Ja, en ny yrkesexamen kan utfärdas om innehållet är ett annat än i den tidigare. En yrkesexamen kan även utfärdas för den som redan har en högskoleförberedande examen. Däremot kan inte en högskoleförberedande examen utfärdas om eleven har en gymnasieexamen sedan tidigare. Om jag har ett studiebevis efter att ha gått ut gymnasieskolan, kan jag efter att ha kompletterat inom kommunal vuxenutbildningen få en gymnasieexamen? Ja, om du uppfyller de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning för gymnasieexamen. 4 kap förordningen om vuxenutbildning Skolverkets webbplats 4

5 Nationella prov inom kommunal vuxenutbildning (Gäller grundläggande nivå (sista frågan) och gymnasial nivå) Syftet med de nationella proven inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Det sker genom uppgifterna i proven, utförliga bedömningsanvisningar och autentiska elevexempel. När det gäller de nationella proven ger de en indikation på hur väl en elev uppfyller kunskapskraven för de olika kurserna. Provet blir ett av flera underlag för lärarens bedömning och ett komplement till det övriga bedömningsunderlaget inför betygssättning. Ett annat syfte med proven är att ge underlag för analyser av resultat och betyg. För att kunna göra jämförelser mellan provbetyg och kursbetyg på lokal och nationell nivå har Skolverket tagit fram ett sammanvägt provbetyg på de nationella proven. Proven ger också underlag för läraren att göra en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls av eleverna. Proven kan därmed ge en återkoppling också på undervisningen, vilket i sin tur kan ge underlag till hur undervisningen kan utvecklas. Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns inga nationella prov. Måste de nationella proven användas? Lärare ska inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå använda nationella prov 1 inför betygssättningen. Eleverna ska delta i alla delar av de nationella proven. I vissa fall kan det ändå finnas särskilda skäl att undanta en elev från ett nationellt prov. Det är rektorn som beslutar om en elev ska undantas från att genomföra ett nationellt prov helt eller delvis. De nationella proven är obligatoriska men de är inga examensprov. Avsikten är därför att eleven gör ett nationellt prov en gång efter kursen och att provet är en del av lärarens samlade bedömning av elevens kunskaper. Proven är ett stöd och ett underlag för lärare vid bedömning och betygssättning och behöver därför kopplas till bedömningen i övrigt. De nationella proven bidrar på så sätt till att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. 4 kap. 10 förordningen om vuxenutbildning Skolverkets allmänna råd med kommentarer Bedömning 1 1) Svenska kurserna 1 och 3 eller svenska som andraspråk kurserna 1 och 3, 2) engelska kurserna 5 och 6, och 3) matematik kurserna

6 och betygssättning inom vuxenutbildningen, s , Skolverket 2014 Läs vidare Formativ bedömning: Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter, Skolverket Måste elever som läser på distans genomföra de nationella proven? Många elever inom kommunal vuxenutbildning läser sin utbildning på distans. Genomförandet av de nationella proven ställer därför speciella krav på anordnaren. Eleverna genomför det nationella provet på skolan. Proven får av sekretesskäl inte överföras till digitalt format. Proven kan alltså inte genomföras på distans, men elever kan, om så behövs, genomföra provet i en lokal som tillhör den kommunala vuxenutbildningen. Måste man göra det muntliga delprovet? Eleven ska delta i alla delar av det nationella provet. Det muntliga delprovet är en del av det nationella provet. Om eleven inte genomfört det eller något annat delprov är provet ofullständigt. Hur genomför man muntliga prov? Hur man organiserar provet beror mycket på förhållandena i den egna gruppen och verksamheten. Det är en fördel om lärarna, tillsammans och med stöd av skolledningen, kan planera genomförandet utifrån provets anvisningar. Flera ämnen som har muntliga prov kan samordna genomförandet. Man behöver inte genomföra proven en bestämd dag eller vecka, utan under en längre tid. Men man måste hålla sig inom ramen för den angivna provtiden. Kan en elev få modersmålsstöd vid genomförandet av ett nationellt prov? Ja. Eleven kan få hjälp med att översätta vissa ord eller begrepp muntligt. Grundtanken är ändå att provet genomförs inom gruppen, eftersom lärarinstruktionen är viktig vid genomförandet av provet. Hur ska elever med svenska som andraspråk kunna läsa den stora textmassa som ingår i provet? Provet är utprövat bland många elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Tiden för att genomföra provet är vald för att alla elever ska hinna genomföra provet. Textens längd avgör inte i sig om en text är svårläst eller inte. Viktigare är textens uppbyggnad, ordval och grammatiska struktur 6

7 samt elevens förkunskaper om innehållet. Läraren kan ge eleverna förkunskaper genom att berätta och skapa sammanhang innan de själva börjar läsa. Vad som gäller för olika prov kan variera. Därför måste läraren alltid utgå ifrån de instruktioner som medföljer varje specifikt prov i lärarinformationen. Hur är relationen mellan provbetyg och kursbetyg? Betyg på avslutad kurs och provbetyg är olika på flera sätt. De provbetyg som ingår i proven får inte förväxlas med det betyg som sätts efter avslutad kurs. Betyg på avslutad kurs är en samlad bedömning där resultatet från det nationella provet är en del av lärarens bedömningsunderlag utifrån kunskapskraven. Det nationella provet genomförs i allmänhet vid ett tillfälle och testar endast delar av kunskapskraven. När man bedömer en prestation som gjorts vid ett provtillfälle behöver man vara medveten om att elevens resultat kan påverkas av slumpen. En elev kan ha en dålig dag eller missförstå en uppgift som han eller hon normalt klarar av. Den som konstruerar prov försöker se till att provet och provbetyget i möjligaste mån hanterar sådana slumpeffekter, men helt kan de inte undvikas. Ett vanligt sätt att hantera detta är att räkna fram en totalpoäng eller ett sammanvägt provbetyg och på så sätt låta olika provdelar kompensera varandra. Hur sammanvägning till en totalpoäng eller ett sammanvägt provbetyg görs beror på hur provet är utformat. Hänvisning Skolverkets allmänna råd med kommentarer Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen, avsnitt 5. Betygssättning och intyg, s Skolverkets webbplats Läs vidare Om vad som är skillnaden mellan ett kursbetyg och ett provbetyg på ett nationellt prov: 7

8 Kan proven anpassas? I vissa fall kan det för elever med funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur behövas viss anpassning vid genomförande av de nationella proven. Det innebär, att inför en anpassning, göra en analys med hänsyn till vad proven prövar och elevens förutsättningar. De nationella provens utformning bygger på att eleven gör alla delar av ett och samma prov. Endast i undantagsfall kan därför någon provdel utelämnas. Det är viktigt att anpassningen görs så att proven fortfarande prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov. Rektorn fattar beslut om anpassning. En formell diagnos är inget krav för att anpassning ska ske. Inom ramen för kommunal vuxenutbildning kan rektorn besluta att en elev kan undantas från att delta i ett nationellt prov eller delar av det om det finns särskilda skäl. Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Vad gäller betygssättning i kursen är kunskapskraven annars utformade så att de i så liten utsträckning som möjligt ska försvåra för elever med olika typer av funktionsnedsättningar att uppfylla dem. När betyg sätts har läraren möjlighet att bortse från enstaka kunskapskrav eller enstaka delar av kunskapskrav om det finns särskilda skäl, såsom funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur. Bestämmelsen om anpassning avser bedömningen och inte undervisningen. Kan lärare inom kommunal vuxenutbildning ta del av tidigare nationella prov? Nationella prov från grundskolan kan inte beställas då nationella prov inte förekommer inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Tidigare kursprov kan beställas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eftersom det i förordningen om vuxenutbildning är reglerat att nationella prov ska användas på gymnasial nivå. Dessutom finns det vissa skillnader i kursplanerna för grundskolan och den grundläggande nivån inom kommunal 8

9 vuxenutbildning, medan ämnesplanerna är exakt desamma inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. De prov som är framtagna för grundskolan är inte avsedda att användas på grundläggande nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Lag (2012:109). (20 kap. 28 skollagen) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen, avsnitt 5. Betygssättning och intyg, s Skolverkets webbplats 9

10 Prövning (Gäller grundläggande och gymnasial nivå) En prövning innebär en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i ämnes- och kursplaner. Syftet är att en person, utan att vara antagen till en kurs ska kunna få betyg på kursen. Det innebär att en person som är bosatt i landet och vill ha betyg på någon kurs inom kommunal vuxenutbildning, ska ha möjlighet att genomgå en prövning. Detta gäller även för en person som tidigare har fått betyg på kursen. Hur ska en prövning genomföras? Prövningen ska genomföras av en eller flera lärare. En prövning görs utifrån de nationellt fastställda kunskapskraven. Bestämmelserna om bedömning och betyg i styrdokumenten gäller även vid en prövning. Det innebär att läraren också vid betygssättningen vid en prövning ska utnyttja all tillgänglig information om individens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Alla betygssteg ska vara aktuella, det vill säga individen ska kunna få något av betygen A-F. Varierande bedömningsformer bör användas vid prövningen på samma sätt som görs i undervisningen för att läraren ska få en bred och nyanserad bild av kunskaperna, vilket innebär att läraren kan vara flexibel i sitt tillvägagångssätt. En prövning får bara göras hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. En individ kan genomgå en prövning flera gånger i samma kurs. Det finns ingen begränsning för detta. I vissa fall får en avgift för prövning tas ut. Avgift får dock inte tas ut för en elev inom kommunal vuxenutbildning som antingen har fått betyget F på den kurs som prövningen gäller, eller som inom ramen för en kurs går igenom prövning efter validering. 20 kap skollagen Skolverkets allmänna råd med kommentarer Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen, avsnitt 5. Betygssättning och intyg, s Förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet 10

11 Är det möjligt att pröva i gymnasiearbetet? Prövning kan genomföras även i gymnasiearbetet. Prövning får göras hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. För att göra en prövning behöver den vuxne inte vara antagen som elev i kommunal vuxenutbildning. Hänvisning 20 kap. 30 skollagen Kan en elev pröva i tidigare kurser? I vissa fall kan en individ pröva i de kurser som gällde fram till och med den 30 juni Individen får genomföra prövning i kurser enligt alla de kursplaner som gällde fram till den 30 juni 2012 om man påbörjat någon kurs, delkurs eller projektarbete före den 1 juli Prövning av äldre kurser ska göras senast den 30 juni Måste de nationella proven användas vid en prövning? Det är inte obligatoriskt att använda det nationella slutprovet vid en prövning inom kommunal vuxenutbildning. Det är läraren som avgör hur prövningen ska genomföras eller med vilket underlag. Om läraren väljer att använda ett nationellt prov ska läraren vara medveten om att det nationella provet endast prövar delar av innehållet i en kurs. Läraren behöver komplettera med ytterligare underlag inför betygssättning. Kan betygs sättas efter validering utan att eleven genomför en prövning? Betygssättning efter en validering sker genom prövning. Relationen mellan validering och prövning definieras dels i skollagen, dels i förordningen om vuxenutbildning. 20 kap. 30 och 32 skollagen 4 kap. 24 förordningen om vuxenutbildning Skolverkets webbplats 11

12 Intyg (Gäller grundläggande och gymnasial nivå) En elev som läst en kurs inom kommunal vuxenutbildning ska kunna få ett intyg om han eller hon vill få sina kunskaper dokumenterade på ett annat sätt än genom betyg. För en vuxen kan det vara relevant att visa vilka kunskaper han eller hon har på andra sätt. Rektorn utfärdar intyg och huvudmannen har ansvar för att eleverna informeras om möjligheten att få intyg. Vad kan ett intyg innehålla? Ett intyg kan dokumentera elevens kunskaper. Intyget kan ge en mer beskrivande information om vilka kunskaper eleven har. Det kan finnas olika syften till varför en elev vill ha ett intyg. Det kan exempelvis vara som komplement till betyget, innan en kurs är avslutad eller vid validering. Innehållet behöver därför relateras till syftet med intyget. Kan en elev få ett intyg istället för betyg? En elev kan inte välja bort att få betyg i utbildningen utan betyg ska alltid sättas på en avslutad kurs, om underlag finns. Eleven har rätt att också få sina kunskaper dokumenterade genom ett intyg. Ett intyg kan vara värdefullt för eleven som ett komplement till betyget då det på annat sätt än betyget kan visa på vilka kunskaper han eller hon har. Eleven kan också få ett intyg innan kursen slut som visar på elevens dittills förvärvade kunskaper. Eleven ska också ha möjlighet att få sina kunskaper och sin kompetens dokumenterade skriftligt i ett intyg efter validering. 20 kap skollagen Skolverkets allmänna råd med kommentarer Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen, avsnitt 5. Betygssättning och intyg, s