HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:1 INFLYTTNING OCH TILLVÄXT I STOCKHOLMSREGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:1 INFLYTTNING OCH TILLVÄXT I STOCKHOLMSREGIONEN"

Transkript

1 HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:1 INFLYTTNING OCH TILLVÄXT I STOCKHOLMSREGIONEN

2 Omslagsbild: Industrifotografen AB Repro & tryck: Nordisk Bokindustri AB ISBN ISSN

3 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE INFLYTTNING OCH TILLVÄXT I STOCKHOLMSREGIONEN

4 FÖRORD Stockholms Handelskammare ser som sin främsta uppgift att medverka till att Stockholmsregionen blir en ännu bättre plats för företag, företagare och företagsamhet. Vår region är Sveriges tillväxtcentrum. En förutsättning för att det skall gå bra för Sverige är att det går bra för dess huvudstad. Stockholmsregionens befolkning och ekonomi växer nu snabbt. Ett hinder för företagen är emellertid att de inte kan rekrytera nya medarbetare tillräckligt snabbt. Samtidigt och som en följd av arbetskraftsbristen pekar prognoserna på att tillväxtkurvan riskerar att brytas av nedåt igen. Det har flera förklaringar. Denna rapport redovisar förhållanden som påverkar bostadsbyggandet, den offentliga servicen och kommunikationerna: Tre väsentliga faktorer för att man skall kunna och vilja söka arbete i en region. I rapporten redovisas också Handelskammarens förslag till åtgärder för att stärka tillväxtförutsättningarna. Inflyttning och tillväxt i Stockholmsregionen är den elfte rapporten i Handelskammarens rapportserie. Den beskriver Stockholms roll för tillväxten i Sverige: Hur dess stora marknad och kunskapsrika näringsliv gör den till nationell inkörsport för den nya, informationsbaserade ekonomin. Men den visar också hur förutsättningarna för denna roll riskerar att urgröpas. Statsmakterna har länge byggt sin politik på den felaktiga föreställningen att förhållandet mellan rikets regioner är ett nollsummespel. Regeringsföreträdare har sagt sig vilja motverka överhettningen i Stockholmsområdet genom att på politisk väg fördela de resurser som genereras här till resten av Sverige. Detta är en felsyn. Ingen svensk, inte heller i Vilhelmina eller Skövde, är betjänt av att utvecklingen i Stockholm motverkas. Tvärtom medför den omfattande inflyttningen möjligheter för huvudstaden att fungera som nationell tillväxtmotor. Men flyttvågen ställer också stora krav: Stockholmsregionen måste tillåtas behålla tillräckliga resurser om den skall kunna hantera en befolkningsökning på människor per år. I denna rapport pekar vi därför på reformer i statliga regel- och skattesystem som är nödvändiga, för såväl Stockholms näringsliv som för alla svenskars långsiktiga välstånd. Huvudförfattare till rapporten är Henrik Leffler. Stockholm i mars 2000 Peter Egardt VD

5 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING SID. 4 2 STOCKHOLMS 3 DEN 4 FASTIGHETS- ROLL I DEN NYA EKONOMIN SID. 5 NYA STOCKHOLMS- INFLYTTNINGEN SID. 9 OCH FÖRMÖGENHETSSKATTEN SID SKATTEUTJÄMNINGEN SID TRÖGHETER I BYGGPROCESSEN SID INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR SID EN NY POLITIK SID. 30

6 1 SAMMANFATTNING Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor. Den står för hälften av rikets tillväxt. Den är navet i vårt nationella och internationella kontaktnät. Här landar nya idéer, teknologier och tjänster, som sedan sprider sig ut i riket. Ett bra företagsklimat i Stockholm är därför nödvändigt för välståndet även i resten av Sverige. Stockholms län växer med personer per år. På ett decennium är det nästan lika mycket som hela Malmös befolkning. Länets myndigheter drar till och med ut trenden ännu längre, och räknar med att regionen kan öka med människor på trettio år mer än vad som i dag bor i Göteborg och Linköping tillsammans. Inflyttningen är såväl en förutsättning för som en följd av samhällsomvandlingen i den nya ekonomins spår. Tendensen är den samma över hela världen: Endast storstäderna kan erbjuda en lämplig marknad och miljö för det allt mer specialiserade utbudet av varor och tjänster som bär upp den nya informationsbaserade ekonomin. Stockholmsregionens tillväxt är det svenska exemplet på denna utveckling. Här har arbetstillfällen tillkommit netto sedan För Göteborg och Malmö tillsammans är siffran , och för resten av Sverige arbetstillfällen. Vi kan förutse en spridning ut i riket av tillväxten och jobbökningen, men Stockholmsregionen förväntas ta emot stor inflyttning av arbetskraft även framöver. Om människor skall kunna ta arbete i en region måste de * ha en bostad, * ha rimligt mycket offentlig service; arbetande föräldrar behöver dagis och skolor till sina barn, och sjukvård, sophämtning, räddningstjänst med mera, * kunna ta sig till och från jobbet med kollektivtrafik eller bilen, utan att bli stående i köer motsvarande inemot en arbetsdag per vecka. Här, i stadens infrastruktur av bostäder, service och transporter, blir nu bristerna allt större och flaskhalsarna trängre. Redan nu pekar prognoser på att tillväxten håller på att bromsas. Till betydande del är det politiskt beslutade regler som leder till att Stockholmsregionen har svårt att klara av de krav och problem som följer av att den växer. Denna rapport behandlar skattesystemets skevheter, tungroddheten i kommunernas bostadsplanering och bristen på infrastrukturinvesteringar i länet. De leder på olika sätt till att Stockholmsområdet får mindre resurser att klara av inflyttningen med, och till att bostadsbyggandet i regionen ligger långt under behoven. Vi är mitt uppe i ett formativt skede, och de spelregler som etableras i dag kommer att vara långsiktigt avgörande för vilken riktning utvecklingen tar. I denna rapport kommer vi att presentera hur vi vill att förutsättningarna för Stockholmsregionen, dess företag och dess medborgare skall förbättras. 4

7 2 STOCKHOLMS ROLL I DEN NYA EKONOMIN För att ett företag inom en relativt ny bransch skall kunna etablera sig krävs det att det har en stor marknad, helst i sitt närområde. Stockholmsregionen med sina tätt samlade 1,8 miljoner invånare, sin anhopning av företag och sina goda internationella kommunikationer, är den ojämförligt största marknadsplatsen i Sverige. Stockholms tillväxt... Stockholmsregionen är Sveriges centrum och inkörsport för den nya ekonomin. Den står för en dryg fjärdedel av rikets BNP och bär ensam upp ungefär hälften av den ekonomiska tillväxten arbetstillfällen har tillkommit här netto sedan 1994 (källa: Merita Nordbanken). För Göteborg och Malmö tillsammans är siffran , och för resten av Sverige arbetstillfällen. Ett företag måste också ha tillgång till produktionsfaktorer. Den viktigaste resursen i den nya ekonomin är kunskap intellektuellt kapital. Storstockholm drivs framför allt av en kraftig tillväxt i kunskapsintensiv tjänste- och varuproduktion: Sedan mitten av 80-talet har förädlingsvärdet i dessa två sektorer i regionen vuxit med ungefär 90 procent. Stockholmsregionen har det mest kunskapsintensiva näringslivet i landet, med en mångfald av specialiserade företag som inte kan finnas på annat håll än i en storstad. Den har en stor marknad för välutbildade medarbetare som kan nå sina arbetsplatser på rimliga pendelavstånd (även om kommunikationerna blir allt mer överbelastade). En tredje faktor bakom den snabba tillväxten i Stockholmsområdet är de så kallade klustren: Ansamlingar av företag som uppnår större sammanlagd effektivitet om de ligger tillsammans än om de ligger utspridda i landet. De kan pressa kostnader, och utvecklas snabbare; en infrastruktur av varor och tjänster från underleverantörer fungerar effektivare om beställarna inte ligger med hundratals kilometers avstånd, kundkretsen ligger närmare, konkurrensen skärps etc. Viktiga kluster i Stockholmsområdet är verksamma inom IT, finansiell 5

8 2 verksamhet, kontorsteknik, media, kultur och marknadsföring. Klustren utgör den mest dynamiska delen av Storstockholms näringsliv och består av branscher som ännu inte är så välutvecklade i resten av Sverige men som har möjlighet att bli det, som vi skall se nedan....sprider sig till övriga Sverige När en ny vara eller tjänst har fått fotfäste i Stockholm sprider den sig vanligen över resten av riket: Ungefär 80 procent av alla näringar som hade en hög specialiseringsgrad i huvudstadsregionen ökade sin totala sysselsättning med drygt 40 procent i resten av Sverige under denna period. (Hög specialisering för en bransch i en region innebär att branschen sysselsätter oproportionerligt många jämfört med vad som gäller i resten av landet.) fler lokala marknader runt om i landet, som blir tillräckligt stora för att bära upp lokal produktion eller distribution av varan eller tjänsten. En annan variant på spridning är att produktionen delas upp i mindre delar. Företagsenheter knoppas av, och lokaliseras i många fall ut från storstadsregionerna. Dessutom uppstår det en marknad för komplementära produkter, det vill säga sådana som är nödvändiga eller användbara för huvudprodukten. En typisk vara som spridit sig på detta sätt och dessutom givit upphov till annan sysselsättning är telefoner, system, komponenter, utrustning, service etc för mobiltelefoni. Storstad i internationell konkurrens Vår huvudstad är ekonomiskt framgångsrik, med europeiska mått mätt. Inom EU finns det bara tretton storstadsområden som har högre BRP (bruttoregionalprodukt) än Stockholmsregionen. Den liksom Sverige Källa: RTK. Spridningen av nya varor och tjänster följer vanligtvis detta mönster: Först etableras produkten i Stockholm där den största marknaden finns, något som är särskilt viktigt för nischade företag. Här finns också generellt sett den bästa tillgången på produktionsfaktorer som till exempel välutbildad och flexibel arbetskraft. Därefter standardiseras produkten, blir känd och användbar för allt större kundgrupper. Då uppstår 6

9 2 i övrigt har snabbt tagit till sig IT-revolutionen och ligger långt framme på området. Storstockholm är den region i norra Europa som har högst andel högskoleutbildade. Ser man till vetenskaplig kreativitet, mätt i antal publikationer från forskare inom naturvetenskap, teknik och medicin, ligger Stockholmsregionen bland de mest framstående i Europa, på femte plats av trettio. Stockholm har alltså en betydande styrka i form av ett avancerat näringsliv, välutbildad arbetskraft och en hygglig infrastruktur. Men det finns också hot. Välståndet är inte givet. När det europeiska näringslivet nyligen fick svara på frågan var det är bäst att etablera ett företag i dag, kom Stockholm först på artonde plats (källa: konsultföretaget Healey and Baker 1999). Av 500 tillfrågade företag tänkte 9 etablera sig i Stockholm, men 77 i Warszawa. Sedan några år tillbaka flyttar ett antal huvudkontor ut: London har de senaste åren allt mer kommit att bli en centralort för svenskt näringsliv. Det finns en tendens när ett företags huvudkontor flyttar att även forskningsfunktioner och liknande gör det. Vidare ligger vi längre ifrån de stora marknaderna på kontinenten. Köpenhamn, Amsterdam, Bryssel, Hamburg och Berlin är starka konkurrenter som dessutom har betydande lägesfördelar. Stockholm är dessutom en ganska ordinär storstad vad beträffar befolkningsmängd. Vår kontinent innehåller cirka 70 miljonstäder; Stockholm kommer först på 37:e plats. Och storleken har, som vi har beskrivit ovan, betydelse på så sätt att stora närmarknader driver på den ekonomiska utvecklingen och drar till sig innovativa företag. I detta klimat av ökad internationell rörlighet och skärpt konkurrens är det av fundamental betydelse att Stockholm och Sverige kan behålla sin konkurrenskraft. 7 En biokemist, dataexpert, civilekonom, jurist eller civilingenjör kan enkelt ta arbete utomlands. Det är ofta ett lockande alternativ, med högre lön, lägre skatt och nya miljöer inte minst om det företag man arbetar på flyttar utomlands. Stockholm och Sverige måste kunna uppvisa andra konkurrensfördelar. De senaste decennierna har den relativt goda tillgängligheten till bostäder och den hyggligt fungerande offentliga välfärden varit sådana fördelar. Men om man inte kan få en bostad, barnomsorg, kommunikationer etc där de intressanta jobben finns, tappar sverigealternativet i attraktivitet för unga högutbildade. För utländska specialister som överväger att arbeta i Sverige är bostadsproblemet än mer akut: De kan naturligtvis inte vänta flera år i bostadskö, och att köpa en lägenhet eller villa kan vara dyrt, krångligt och riskabelt. Om inte kompetent arbetskraft vill flytta till Stockholm stagnerar näringslivet här. Och Sverige stannar av. Regionalpolitiken: Stöd, men ingen tillväxt Om Stockholmsregionen blir av med resurser på ett sätt som gör att den kärvar som tillväxtmotor, leder det tyvärr inte till att resurserna sätter igång en dynamisk tillväxtprocess i de landsändar dit de styrs. Tillväxten och resurserna i Sverige är inget nollsummespel. Att Stockholmsregionen får bättre förutsättningar är givetvis viktigt för näringslivet och medborgarna här. Men det är också långsiktigt avgörande för välståndet i Vilhelmina och Skövde. Och omvänt, om tillväxten i Stockholm motverkas, växer inte resten av Sverige heller. Som beskrivs nedan kan en politik som sprider ut resurserna över riket tvärtom vara långsiktigt förödande för vårt samlade nationella välstånd.

10 2 En nyligen publicerad studie från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har noggrant gått igenom den regionalpolitiska forskningen (Regionalpolitiken en ESO-rapport om tro och vetande). Resultatet visar klart att regionalpolitiskt stöd kan omfördela offentlig välfärd men inte tillväxt. Trots att tiotals miljarder kronor årligen slussas från tillväxtområdena, har det inte genererat ekonomiska framsteg hos de bidragsmottagande. Att [...] hävda att dagens regionalpolitik är en politik för tillväxt är ett till den grad förenklat påstående att det hamnat bortom gränsen för det sanningsenliga, slår ESO-rapporten (s. 124) fast. Resurserna skulle ge större samlad avkastning om de stannade i givarområdena. Därför kan man säga att regionalpolitiken leder till samhällsekonomiska förluster. Men ingen vet exakt hur stora. Utredningarna inför skatteutjämningssystemet (se avsnitt 5 i denna rapport) är belysande: Trots att belopp i flertusenmiljonersklassen skulle överföras mellan kommunerna, gjordes ingen samhällsekonomisk analys (däremot en jämställdhets- och en snävt regionalpolitisk bedömning). Som vi har sett ovan är Stockholmsregionen en nationell resurs med sin stora marknad och sina kluster: De sätter igång en tillväxt som sedan sprider sig över landet. Och omvänt: [en] politik som syftar till att sprida ut ekonomisk verksamhet reducerar [...] den tillväxtpotential som finns i befintliga framgångsrika kluster (ESO-rapporten s. 117). Problemet förvärras av den internationella konkurrensen. I stället för att styra ekonomisk aktivitet från Stockholmsregionen till övriga Sverige riskerar regionalpolitiken att styra jobben till utländska ekonomiska centra. Därför ligger den verkliga intressemotsättningen inte mellan Stockholm och Kalix, utan mellan Sverige och exempelvis London. Foto: Industrifotografen AB. 8

11 3 DEN NYA STOCKHOLMSINFLYTTNINGEN Tillväxt och inflyttning... En ny flyttvåg går mot Stockholmsområdet från olika delar av Sverige. Senast det skedde var på 1960-talet, då inflyttningen var lika stor som i dag. Näringslivet förändrades: Sverige gick från by- och bondesamhälle till industrisamhälle på bred front, och industrin behövde arbetskraft. Vårt land fick ett enormt uppsving i välstånd, genom att människor kunde flytta till städerna och få arbete i branscher med högre produktivitet. Den gången välkomnades inflyttningen av statsmakten. För att förhindra trängsel och bostadsbrist byggdes bara i Stockholms stad nya bostäder Skolor, sjukhus och annan offentlig service byggdes ut i takt med att människor flyttade in. I dag ser vi en liknande process. Näringslivet går återigen igenom en grundläggande omvandling. Som vi har beskrivit ovan, har Stockholmsregionen snabbt blivit nationellt centrum och internationell spjutspets inom den nya informationsbaserade ekonomin. Parallellt med den ökade efterfrågan inom nya branscher växer behovet av nyanställningar inom de traditionella (dagligvaruhandel, hälso- och sjukvård, barnomsorg, vardagliga tjänster såsom bilservice etc).... men brist på arbetskraft... Stockholmsregionen drar därför till sig kompetent arbetskraft från alla delar av landet tiotusentals människor varje år. Trots det växer ett nytt problem snabbt: Arbetskraftsbristen. Ett av de avgörande hindren för att företagen i Stockholm skall kunna växa är att det inte finns personal tillgänglig, enligt länsarbetsnämndens och Handelskammarens undersökningar. Bostadsbristen och de höga boendekostnaderna är en huvudorsak till att nya arbetstillfällen inte kommer till stånd och att den ekonomiska tillväxten nu förutspås mattas av. Detta är ett problem för Stockholmsregionen och dess näringsliv. Men det är också ett problem för Sverige. Under de senaste åren har en rad storföretag flyttat ut, liksom kompetent arbetskraft. Att Stockholm är en attraktiv eller ens möjlig stad att bo och arbeta i är av avgörande betydelse för de enskildas vilja att ta jobb här. Och därmed också för företagens möjligheter att verka och utvecklas. Alternativet för dem som arbetar i den nya ekonomin är att flytta utomlands, där de ofta kan få bättre betalt och minskad skattebörda. 9

12 3... och bostäder Redan nu råder det bostadsbrist i Stockholmsregionen. De senaste fem åren har befolkningen i Stockholms län ökat med personer. Under samma tid har bara lägenheter tillkommit. Inflyttningen har hittills klarats av genom förtätning och genom permanentboende i fritidshus, men nu är marknaden mättad. För närvarande står personer i kö hos bostadsförmedlingen i Stockholm, men 1998 förmedlades bara lägenheter och inte ett enda nytt hyreshus byggdes. Huvudorsaken är hyresregleringen i form av bruksvärdesystemet. Källa: RTK. När inte hyresmarknaden fungerar ökar trycket på andra bostäder kronor per kvadratmeter är inget ovanligt pris för en bostadsrätt i Stockholm (vilket exempelvis kan jämföras med kronor i de bättre lägena i Malmö). Även villapriserna stiger snabbt: Under 1999 med 14 procent, vilket är högst i Sverige och dubbelt så mycket som rikssnittet. Bostadsbristen håller på att förvärras även i omkringliggande län, vilket gör det allt svårare för dem med jobb i Stockholm att bo och pendla från till exempel Uppsala. Detta är ett bekymmer, såväl för enskilda som från näringslivets synpunkt. Personer som arbetar tillfälligt i regionen, eller av annan anledning inte kan eller vill binda upp sig med lån på uppemot eller över en miljon, har mycket svårt att skaffa bostad. Bristen på studentbostäder hotar universitetets och högskolornas utbyggnad, vilket är ett problem för det kunskapsintensiva näringslivet i Stockholm. Den mest optimistiska bedömningen av det framtida byggandet i förhållande till bostadsbehovet står Boverket för. Enligt dess enkät räknar Stockholmskommunerna med att det kommer att byggas sammanlagt bostäder, främst bostadsrätter, varje år fram tills år Men Boverket räknar med att det årliga behovet är drygt dubbelt så stort för de kommande tio åren. Och detta är minimiberäkningar: Andra bedömningar, exempelvis från Länsstyrelsen i Stockholms län och från byggföretagen, pekar på att bostadsbristen kommer att öka betydligt mer. 10

13 4 FASTIGHETS- OCH FÖRMÖGENHETSSKATTEN Så fungerar fastighetsskatten Fastighetsskatten är långt högre i Stockholmsregionen än i andra delar av Sverige, och långt fler människor här betalar förmögenhetsskatt. Dessutom stiger skatteuttaget snabbt. Som vi skall se nedan håller detta på att skapa en mycket besvärlig situation både för dem som tänker flytta hit och för dem som bor här. Unga kompetenta medarbetare ofta småbarnsföräldrar får svårt att flytta hit, och tänker sig för två gånger innan de accepterar ett erbjudande om arbete. Näringslivet får därmed färre att anställa, viktiga jobb kommer inte till stånd, och tillväxten pressas ned. Fastighetsskatt tas ut på småhus (villor), hyreshus och bostadsrättshus. Den tas också ut på kommersiella lokaler, det vill säga fastigheter som används huvudsakligen för kommersiella ändamål (främst kontor och butiker), liksom på industrifastigheter. Basen för skatten är fastigheternas taxeringsvärde, som är 75 procent av deras marknadsvärde. Taxeringsvärdet grundas bland annat på faktorer som fastighetens läge, prisnivån på fastigheter i området, byggnadens ålder och standard samt tomtens storlek. Fastighetsskattesatsen är 1,5 procent av taxeringsvärdet för villor, medan skatten för hyreshus och hus med bostadsrättsföreningar tillfälligt har sänkts till 1,2 procent. Skatten på kommersiella lokaler är 1 procent och på industrifastigheter 0,5 procent. Efterfrågan på bostäder och lokaler är mycket stor i Stockholmsområdet, varför också marknadsvärdena är det. Höga marknadsvärden driver upp taxeringsvärdena, vilket i sin tur leder till att skatten på fastigheterna är långt högre än i resten av landet. Och på grund av den stora inflyttningen och efterfrågan stiger priserna och därmed skatteuttaget snabbt, för såväl företag som privatpersoner. Villor Småhusägarna i Storstockholm betalar i snitt kronor i fastighetsskatt om året, medan man i exempelvis Örebro eller Norrköping klarar sig undan med kronor. I många glesbygdskommuner betalar villaägarna bara kronor i skatt. Men det finns variationer som är ännu större: Exempelvis betalar villaägaren i Ragunda kronor i fastighetsskatt per år, medan en ordinär villa i Danderyd belastas med kronor nio gånger mer. 11

14 4 Skatten är en tung utgift för dem som bor i Stockholmsområdet. En villa skaffar man för att kunna bo i under lång tid. Ett problem med fastighetsskatten är därför att den utvecklas på ett oberäkneligt sätt. Om en villa säljs till högt pris där man bor, drar det upp taxeringsvärdet på samtliga villor i området. Enkelt uttryckt får man alltså betala för att grannen gjort en bra försäljning. Och mot bakgrund av den stora efterfrågan på bostäder i Stockholm kan man anta att priserna och därmed taxeringsvärdena kommer att gå upp avsevärt under de närmaste tio till tjugo åren. Ett annat problem är att fastighetsskatten tas ut oberoende av bostadsägarens skatteförmåga. Även om ena eller båda personerna i hushållet blir arbetslösa tillfälligt eller långvarigt måste skatten betalas in. Sedan ett par år är taxeringsvärdena frusna, det vill säga de har inte räknats upp. När de tinas upp väntar en chockhöjning av skatterna, om ingenting görs. För Stockholmskommunerna kommer taxeringsvärdena, och därmed fastighetsskatten, att gå upp med procent: Från till kronor i snitt. Det kan jämföras med en höjning på 25 procent för riket totalt, från en avsevärt lägre nivå. Det är redan i dag inte ovanligt att fastighets- och förmögenhetsskatten tillsammans tar kronor om året en bra bit över en genomsnittlig månadslön före skatt. Dessutom ligger det just nu (våren år 2000) ett förslag om att taxeringsvärdena på bostadsrätter, i stället för att grundas på fastighetens värde, skall grundas på de enskilda bostadsrättslägenheternas värde. Det skulle leda till ytterligare avsevärda skärpningar i beskattningen. Enligt professor Bengt Turner skulle det till och med kunna leda till en liten bankkrasch, genom att fastighetsvärdena tillfälligt faller och sprider nervositet bland kreditgivarna. För hyreslägenheter (1999) var fastighetsskatteuttaget per kvadratmeter och år 28 kronor i riket i snitt och 45 kronor i Stockholm. Till det kommer skatt på hyresintäkterna, det vill säga en dubbelbeskattning av samma objekt. Även hyresrätterna riskerar, på grund av upptinade taxeringsvärden, att få kraftiga höjningar av skatten. Hyran fastställs i förhandlingar mellan hyresvärdarna och hyresgästerna. I den mån fastighetsskatten inte kan övervältras på de senare, kommer det att bli mindre attraktivt att hyra ut lägenheter. Det kommer att vara ytterligare en spärr mot ökat byggande av hyreslägenheter. Sammantaget utgör invånarna i Stockholms län 20 procent av Sveriges befolkning, men betalar 40 procent av landets samlade fastighetsskatt på hyres- och bostadsrätter. Bostadsrätter och hyreshus Även för bostadsrätterna i Stockholm riskerar upptinade taxeringsvärden att skapa en chock för de boende år 2001: Skatteuttaget kan komma att öka med procent i Stockholm att jämföra med till exempel Skövde, där en precis likadan lägenhet bara får en ökning med 20 procent. Månadsavgiften för de boende skulle höjas med ett belopp som motsvarar skatteökningen. Fastighetsskatten/kvm för hyreshusenheter 1999 Bostäder Lokaler Kommersiella lokaler Hela landet Stockholms län Stockholms stad Källa: Sveriges Fastighetsägareförbund. 12

15 4 Kommersiella lokaler och industrifastigheter Stockholms län betalar hälften av rikets fastighetsskatt på kommersiella lokaler (det vill säga främst kontor och butiker). Fastighetsskatten på butikslokaler i bra lägen i Stockholm kan i dag ligga på över 600 kronor per kvadratmeter och år, vilket är mångdubbelt högre än i de hetaste lägena i en medelstor svensk stad trots att försäljningen per kvadratmeter inte är så mycket högre. I praktiken utgör den därmed en särskild skatt för att driva näringsverksamhet i Stockholm. Förmögenhetsskatten Ett annat problem för bostadsrätts- och villaägare i Stockholmsregionen är förmögenhetsskatten. Den betalar alla som, tillsammans med en eventuell make, har en förmögenhet som sammanlagt överstiger kronor (med avräkning för skulder). I praktiken fungerar den som en extra fastighetsskatt. För villor ligger fastighetens taxerade värde till grund för förmögenhetsskatten. Därmed blir problemet det samma som med fastighetsskatten: Den snabba prisstegringen gör att skatten går upp; snabbt och på ett oberäkneligt sätt. Problemet förvärras om frysningen av taxeringsvärdena släpps. I dag ligger det genomsnittliga taxeringsvärdet på villor på över kronor i sju kommuner i Sverige, alla i Stockholms län. Om taxeringsvärdena tinas upp hamnar 23 kommuner över gränsen, varav 18 ligger i Stockholmsregionen. Redan i dag taxeras 36 procent av förmögenhetsskatten i Sverige ut i Storstockholm, trots att regionen bara har 20 procent av rikets befolkning. Bostadsrättsägarna betalar förmögenhetsskatt på sina lägenheter (det vill säga sina andelar i bostadsrättsföreningen). Därmed 13 är problemet det samma för dem som för villaägarna: Den snabba värdestegringen ökar deras förmögenhet okontrollerat, och gör dem skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Tillväxt, byggande och boende hindras Fastighets- och förmögenhetsskatterna hämmar företagens expansion och tillväxten i Stockholmsregionen på tre sätt: För det första direkt, genom att den belastar företagen. För stora företag finns det en gräns när det inte längre är ekonomiskt och verksamhetsmässigt försvarbart att behålla tillverkning och huvudkontor i Sverige. Alternativet har under det senaste decenniet allt mer visat sig vara utflyttning till andra europeiska storstäder (se avsnitt 2 i denna rapport). För våra små industriföretag ofta underleverantörer till de stora är situationen en helt annan: De flyttar inte så lätt. Ett för högt kostnadsläge inklusive fastighetsskatt kan då medföra att sådana företag köps upp eller läggs ned. För det andra skadar den näringslivet indirekt, genom att det blir svårare att rekrytera arbetskraft. Hyresmarknaden i Stockholms län är mättad och har mycket låg rörlighet. Återstår endast att köpa en bostad. Om man alls har råd att köpa en villa eller bostadsrätt måste man vara beredd på att några år senare sitta med avsevärda skulder och få betala hög fastighets- och förmögenhetsskatt, oavsett om man tjänar några pengar att betala den med eller inte. Den långsiktiga marknadsprognosen är god, men fastighetskriser har inträffat förr även under förhållanden som verkat säkra: Inte minst fastighetsmarknaden i Stockholm har upplevt tvära kast. Sammantaget blir ett bostadsköp inte bara dyrt utan också ett högriskprojekt. För det stora flertalet välutbildade barn-

16 4 familjer är egen villa den prioriterade boendeformen. Det innebär att den kategori som det strategiskt sett är viktigast för företagen att rekrytera förhållandevis unga och välutbildade personer antingen inte bosätter sig i Stockholm, eller bara gör det om de kan få mycket bra löner. Problemen är likartade för dem som funderar på att köpa bostadsrätt. För det tredje förrycker de ständiga ändringarna i skattereglerna och taxeringsvärdena kalkylerna för bygg- och bostadsföretagen. Bygginvesteringar är mycket långsiktiga till sin natur, och beroende av stabila spelregler. Ständiga regeländringar gör bygg- och bostadsföretag försiktiga, vilket bromsar byggandet och utbudet av bostäder. Förslag * Avskaffa förmögenhetsskatten. * Avskaffa omedelbart fastighetsskatten på kommersiella lokaler och industrifastigheter. * Akut måste taxeringsvärdena förbli frysta. Regeringen måste klart uttala detta, för att undanröja osäkerheten om spelreglerna. * Avveckla successivt fastighetsskatten på villor, bostadsrätter och hyreshus. Till dess bör skatten reformeras enligt principen lika skatt för lika hus, genom likartad beskattning av byggnadsvärde, bruksvärde eller yta på alla typer av hus, oavsett läge och byggnadsår. 14

17 5 SKATTEUTJÄMNINGEN Ett dubbelt tillväxthinder Det kommunala skatteutjämningssystemet lägger avgörande hinder i vägen för företagen, tillväxten och jobben i Stockholms län: * Det tömmer regionen på skattemedel, och därmed på möjligheterna för kommunerna att ge service och bekosta de investeringar i infrastrukturen som är nödvändiga för att klara av en snabbt växande befolkning. Stockholms kommuner och landsting betalar redan i dag sammanlagt 7,6 miljarder kronor netto till systemet och siffran stiger snabbt. Det är mer än 10 procent av de totala kommunala skatteintäkterna. Med andra ord måste kommunerna mätta fler munnar trots att skatteintäkterna inte ökar alls i samma takt som befolkningen. * Det stoppar bostadsbyggandet. I takt med att klyftan vidgas mellan en växande befoknings behov av service etc och de kommunala resurserna, minskar kommunernas vilja att tillåta bostadsbyggande eftersom fler bostäder medför att fler kan flytta in. Resultatet blir att färre kan bosätta sig i Stockholmsregionen och ta arbete och bidra till att företagen kan växa. På sikt är det ett hot mot tillväxten i hela Sverige. Så fungerar utjämningen Det kommunala skatteutjämningssystemet syftar till att alla kommuner och landsting (nedan skrivs normalt bara kommuner ) skall kunna erbjuda likvärdig service till sina medborgare. I princip är det alltså neutralt, och skall behandla kommuner i olika delar av landet lika. Som vi återkommer till nedan, har det i praktiken inte utformats så. Systemet består av två delar. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i 15

18 5 skattekraft alltså den beskattningsbara inkomsten per invånare i kommunerna. Alla kommuner skall ha samma skattekraft, och utjämningen är i princip fullständig. Kostnadsutjämningssystemet har nyligen reformerats, och det nya systemet håller just på att införas successivt. Det får fullt genomslag först år Det är tänkt att utjämna de skillnader i offentliga kostnader mellan kommunerna som de inte kan påverka utan som är strukturella (exempelvis långa resor för hemtjänsten på grund av stora avstånd i glesbygden). Kostnadsutjämningen skall i princip * inte kompensera för skillnader i kostnader som beror på att kommunerna har sinsemellan olika nivåer på serviceutbud, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Det vill säga, om en kommun har låg effektivitet, skall den inte få extra pengar för det och omvänt: En kommun som har rationaliserat skall inte straffas för detta genom att den får lägre bidrag eller skall betala högre avgift; * baseras på mätbara faktorer, som kommunen inte själv kan påverka. Ett exempel är att skolor i en glesbygd kan ha högre fasta kostnader per elev, på grund av att klasserna är mindre. Konkret går utjämningen till så att kommuner med en skattekraft över eller kostnader under genomsnittet i riket, får betala en utjämningsavgift till kommuner med lägre skattekraft eller strukturella kostnader som ligger över rikssnittet. Stockholmsregionen diskrimineras Kostnadsutjämningen omfattar nitton kategorier av kostnader. Systemet är enögt, det vill säga har en klar slagsida för att kompensera de särskilda kostnader som glesbygden kan ha, men inte storstädernas. 16 Några exempel: * Utjämningssystemet kompenserar för så kallade kallortstillägg, det vill säga de påslag på lönen som avser att locka arbetskraft till norra glesbygden. Lönepåslag för offentliganställda leder till högre kostnader för de berörda kommunerna. I konsekvensens namn borde då också den högre pris-, löne- och hyresnivån för storstadskommunerna kompenseras, eftersom den drar upp kostnaderna även i den offentliga sektorn. Stockholmskommunerna kan inte betala sina anställda väsentligt lägre lön än vad som är marknadsmässigt i regionen i övrigt. Inom den kommunala sektorn är lönenivåerna cirka åtta procent högre i Stockholm än i landet i snitt (källa: Utrednings- och statistikkontoret i Stockholms stad). Som utjämningsutredningen (SOU 1998:151 s. 117) själv konstaterar, ligger detta faktiskt över lönenivåerna i de kommuner som får kallortstillägg. * Ett annat exempel är lokalkostnaderna. Som berörts ovan i denna rapport är också de mycket högre i Stockholmsregionen än resten av landet. Detta avspeglas också i lokalkostnaderna för exempelvis Stockholms stad, som ligger procent över genomsnittkommunens. Detta kompenseras inte. * Utjämningssystemet kompenserar för extra kostnader på grund av att en kommun har svagt befolkningsunderlag, men inte för trängsel. Dels ersätts högre kostnader på grund av långa reseavstånd för den kommunala personalen men inte för långa restider, vilket är viktigare ekonomiskt sett, och ett typiskt problem i Storstockholm. Dels bygger denna del av utjämningssystemet på att glesbygdskommuner har större administrativa kostnader per invånare, något som är minst sagt tveksamt.

19 5 Foto: Thomas Fahlander. * Detta skall jämföras med hur utjämningssystemet behandlar kollektivtrafikkostnaderna. Fungerande kollektivtrafik är av avgörande betydelse för att Stockholmsregionen skall kunna fungera; utan den skulle länet kollapsa. Behovet av kollektivtrafik är därför strukturellt för Storstockholm på ett sätt som saknar motsvarighet i någon annan del av Sverige. Men där ersätts bara 75 procent av de särskilda merkostnader som är typiska för storstäderna. Skälet uppges vara att det är svårt att fastställa hur stor del av kostnaden som är strukturell (det vill säga inte beror på skillnad i servicenivå), och då har regeringen utan att ange någon saklig grund valt att tro att den strukturella kostnaden bara är 75 procent. Denna nivå verkar vara godtyckligt bestämd. Ingen kompensation för inflyttning Utjämningssystemet kompenserar för utgifter vid befolkningsminskning, men inte befolkningsökning. Utflyttningskommuner kan ha svårt att sänka sina kostnader för exempelvis skollokaler i samma takt som elevantalet minskar. Men för inflyttningskommunerna i Stockholmsområdet är problemet det omvända: De har merkostnader på grund av inflyttningen. Dessa merkostnader kompenseras inte. Kostnadsutjämningssystemet bygger på tanken att kommuner och landsting över hela landet skall ha lika möjligheter att klara av strukturella utgifter. Om inflyttningskostnader behandlades i utjämningssystemet på exakt samma sätt som utflyttning, skulle kommunerna i Stockholmsregionen kompenseras med ungefär 3,5 miljarder kronor (källa: Utrednings- och statistikkontoret i Stockholms stad, februari 2000). I februari 2000 föreslog en statlig utredning att även landstingen skall få kompensation för merkostnader på grund av utflyttning. Om Stockholms läns landsting på motsvarande sätt skulle kompenseras för inflyttningskostnader skulle det erhålla 321 miljoner kronor. Om systemet vore konsekvent skulle alltså drygt 3,8 miljarder kronor tillfalla Stockholmsregionen i denna del. 17

20 5 En del nyinflyttade betalar ingen skatt till sin nya kommun under det första året de bor där. Om man flyttat senare än 1 november är man nämligen skattskyldig till sin gamla hemkommun under det följande året. För den gamla hemkommunen innebär detta att den befrias från utgifterna för kommunal service för den utflyttade, men får skatteintäkterna från hans eller hennes arbete, och dessutom bidrag från utjämningssystemet på grund av utflyttningen. För inflyttningskommunerna i Stockholms län är bilden den motsatta. De får inga skatteintäkter det första året och inte heller något utjämningsbidrag men däremot utgifter för service och investeringar för de nyinflyttade. De skall betala kostnadsökningar för vård, dagis, skolor, gator, vägar, kollektivtrafik och så vidare. Som ett exempel kan nämnas att de löpande kommunala driftskostnaderna per person och år i Stockholms stad ligger i intervallet kronor. Till det skall läggas investeringskostnader för bland annat bostadsbyggande. Dessutom tillkommer betydande kostnader för landstinget; för vård, kollektivtrafik etc. Dessutom kostar den offentliga servicen för varje nyinflyttad ofta mer än för dem som redan bor i kommunen. Om ett nytt bostadsområde skall anläggas måste exempelvis ofta nya skol- och dagislokaler anskaffas, vilket i Stockholmsregionen med dess ovanligt höga bygg- och hyreskostnader gör att kostnaden för varje tillkommande barn blir åtskilligt högre än för de elever som redan bor i kommunen. I Täby till exempel är lokalkostnaden för en plats i barnomsorgen på ett befintligt dagis kronor. För varje barn på ett nybyggt dagis är kostnaden kronor. Merutgiften kompenseras inte i utjämningen. Effekter på den offentliga servicen i Stockholmsregionen Sjukvården i Stockholms läns landsting har i dag de största bristerna, det lägsta antalet sjuksängar per invånare, de kortaste vårdtiderna, det lägsta antalet vårdtillfällen och årsarbetare per invånare i Sverige trots att Stockholm har högre sjuklighet än andra svenska städer. På grund av skatteutjämningssystemet och skärpningarna i det förvärras nu krisen. När systemet är fullt genomfört kommer landstinget i Stockholm att betala ytterligare ungefär miljoner kronor till andra landsting, eller ungefär kronor per medborgare i länet. Foto: Susanne Karlsson/Pressens Bild. Summan milj som landstinget måste spara in motsvaras av: Hela Huddinge sjukhus milj. Hela Danderyds sjukhus och Södersjukhuset milj. All landstingsproducerad primärvård milj. Alla privata specialister milj. I personal räknat motsvarar detta sammanlagt: 401 läkare 997 sjuksköterskor 445 undersköterskor 20 sjukvårdsbiträden 175 skötare 19 städpersonal 221 kontorspersonal 934 övrig personal 18

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Svår bostadssituation för unga Bostadssituationen för unga människor är tuff i hela landet. I år bedömer 119 kommuner att de har brist på bostäder 1.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1 Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting Pressmeddelande 1998-12-14 Kommunala utjämningsutredningen (Fi 1995:16) Ordf. Lars-Eric Ericsson Telefon 026-17 13 20 Sekr. Lennart Tingvall Telefon 08-405 1563 Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Stefan Attefall, bostadsminister Kommunal Teknik 2014 3 september 201 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nu vänder det

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Skatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt

Skatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt 212:6 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Skatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt Stockholms läns kommunstyrelseordförandes syn på systemet Detta är en sammanställning av en undersökning

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Hur skattas Stockholm?

Hur skattas Stockholm? HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2002:1 Hur skattas Stockholm? Inregia AB på uppdrag av Stockholms Handelskammare Augusti 2002 Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor. Vår region fungerar samtidigt som

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Remiss - Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Remiss - Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Dnr KS-2012-772 Dpl 10 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-02-27 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Remiss - Förslag till ändringar

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Byggrapport En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

Byggrapport En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Byggrapport 2014 En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Innehållsförteckning Inledning s. 3 1. Behov och efterfrågan

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

studentbostadsmarknad

studentbostadsmarknad Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad - ett bostadsfilosofiskt åtgärdsprogram från Utmaningar Planering Förvaltning Nybyggnation Sverige är unikt. När det gäller utbildning Sverige är unikt

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Bygg- och fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015

Bygg- och fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015 Bygg- och fastighetsrapporten En konjunkturindikator för bygg- och fastighetsbranschen, november 2015 Bygg- och fastighetsrapporten Förord För nionde året i rad publicerar Grant Thornton Bygg- och fastighetsrapporten

Läs mer

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten 2010 : 4 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten Bilaga till analysen: Rekordstort underskott på bostäder hotar Stockholms tillväxt, 2010:3 Svagt bostadsbyggande

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005 PM Sida 2005-01-28 1 (16) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Henrik Berggren Tfn direkt 08-452 77 42 henrik.berggren@skl.se Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Läs mer

BostadStorstad H1 2016

BostadStorstad H1 2016 November 2016 Pernilla Johansson Joakim Wernberg BostadStorstad H1 2016-2016 ett toppår, men det räcker inte Byggandet går framåt och 2016 ser ut att kunna bli ett toppår, men det räcker inte på långa

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt 4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt Systematiska fel i Skatteverkets taxering av obebyggda tomter Daniel Liljeberg, chefekonom 20 december 2011 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida

Läs mer

UTDRAG PROTOKOLL

UTDRAG PROTOKOLL UTDRAG PROTOKOLL Nr 7/2012 1 (2) Justerat: Justeringen anslogs: 2012-11-28 Charlotte Broberg Erika Ullberg - - - 70 12 Regional bedömning av behovet av bostäder Tjänsteutlåtande 2012-11-19 Följande yrkanden

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

BUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS

BUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS BUDGET OCH PLAN 2016 2018 med SANS OCH BALANS DAGS FÖR VERKSTAD! Vadstena kommun är på väg åt fel håll. Vadstena behöver konkret handling, inte prat om unik plan och prat om bygga, bygga, bygga. Medan

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer