Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Utredning om den samlade operationsrobotkapaciteten Ordförandens förslag 1. avvaktar med inköp av ytterligare robot med hänsyn till att det redan finns god tillgång till robotar i och att tillgängliga robotar inte utnyttjas maximalt. 2. ändrar inte på nuvarande placering av befintliga robotar med hänsyn till att behovet av robotassisterad kirurgi inte är tillräckligt stort för att upprätthålla adekvat kompetens. Sammanfattning Baserat på ett initiativärende från Gilbert Tribo (L), Ulrika Heindorff (M), Lars-Göran Wiberg (C) och Per Einarsson (KD) har Hälso- och sjukvårdsdirektören fått i uppdrag att utreda robotkapaciteten i Skåne för att värdera hur den utnyttjas på bästa sätt. Utredningen ska även se över möjligheterna att utbilda operationsteam och bedöma behovet av att eventuellt flytta en robot från SUS till CSK. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund har haft tillgång till operationsrobot i 10 år. I nuläget finns två robotar i Lund, två i Malmö och sedan hösten 2015 ytterligare en i Helsingborg. är idag det landsting som har flest robotar per invånare i Sverige. Två av robotarna är av senaste modell. Utöver dessa fem C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\ \utredning om den samlade operationsrobotkapaciteten\ u2 HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) robotar finns en äldre modell på kliniskt träningscentrum i Lund (Practicum) för träning av blivande robotkirurger. Antalet operationer med robot i har successivt ökat för varje år (fig 1). Idag är cirka 50% av alla robotoperationer urologiska, 30% är gynekologiska och övriga specialiteter står för mindre än 10% vardera (fig.2). Radikal operation av prostatacancer (prostatektomi) är volymmässigt den största operationstypen utförd med robot. I gjordes 374 radikala prostatektomier 2015 vilket är lika många som året innan. Under 2016 har verksamheten långsamt kommit igång i Helsingborg där man till och med maj månad genomfört 44 robotassisterade ingrepp. Prognosen för 2016 baserat på verksamheten till och med maj landar på totalt 996 operationer. Man kan således konstatera att volymökningen är förhållandevis långsam och att det tar ganska lång tid att starta upp verksamhet på en ny plats. Figur 1. Antalet operationer utförda med da Vinci robot i

3 Datum (5) Figur 2. Användningen av robotkirurgi per specialitet i Vinsterna med robotkirurgi är enligt flera studier kortare vårdtider, snabbare rehabilitering och bättre kosmetik. Det finns emellertid ännu inga säkra evidens för att överlevnaden efter canceroperation ökar efter robotkirurgi men ett flertal studier pågår. För operatören är bättre ergonomi, ökad precision och bättre översikt i operationsområdet faktorer som talar för robotteknologin. Kapacitetsutnyttjande Antalet operationer som är möjliga att genomföra per robot styrs dels av operationstypen dels av tillgänglig driftstid per dygn. Vältränade operatörer och team kan för standardiserade operationer t. ex prostatektomier och livmoderoperationer komma ned i operationstider kring 2-4 timmar. Med välplanerad logistik kan roboten då utnyttjas för minst två operationer per dag. Andra typer av cancerkirurgi, barnkirurgi och komplicerade operationer inom thorax, hjärta och ÖNH kräver ofta längre operationstider. Med fem robotar har kapacitet att genomföra mellan 1150 (1 operation/dag) och 2300 (2 operationer/dag) operationer per år räknat med 230 operationsdagar per år. Detta innebär att idag har en förhållandevis stor överkapacitet i relation till det antal operationer som utförs (fig 1 och 2). Även de omkringliggande landstingen har god tillgång till operationsrobotar vilket gör att behovet av hjälp från inte i nuläget är stort. Det finns förstås anledning att tro att behovet successivt kommer att öka under kommande år men med den ökningstakt som idag föreligger dröjer det ganska många år innan nuvarande tak nås.

4 Datum (5) Möjlighet att utbilda operationsteam Eftersom robotassisterad kirurgi innebär ett helt nytt sätt att genomföra en operation krävs lång utbildning av såväl huvudoperatör som resten av operationsteamet. Med hänsyn till att volymen robotassisterad kirurgi sannolikt kommer att öka under kommande år finns det goda skäl att på ett proaktivt sätt förbereda sig för detta genom att utnyttja nuvarande verksamheter i Malmö och Helsingborg för utbildning av framtida operationsteam på CSK. Sådan utbildning ger också större förståelse för verksamhetens för- och nackdelar vilket ger förutsättningar för bättre information till aktuella patientgrupper i hela regionen. Urologins organisation i Det råder brist på urologspecialister i Sverige och. Olika insatser pågår för att stimulera utbildning och rekrytering (se annat ärende dnr ). Urologispecialitetens organisation i har också varit föremål för diskussion och ett flertal utredningar under senare år. Den senaste utredningen som genomfördes 2014 av divisionscheferna för kirurgi vid SUS, Sund och Kryh utmynnade i en rekommendation om att urologisk cancerkirurgi bör koncentreras till två förvaltningar, SUS (Malmö) och Sund (Helsingborg). Som en följd av utredningen beslutades om placering av en robot i Helsingborg. Övrig urologisk verksamhet (som inte kräver robot) bör enligt utredningen även bedrivas i Kristianstad. Skäl för att avvakta med omflyttning eller inköp av robot till CSK Det finns två huvudsakliga skäl för att dröja med omflyttning eller inköp av ytterligare robot till. Patientnytta, volym och kvalitet Många faktorer påverkar operationsresultatet för den enskilde patienten, men antalet operationer (erfarenheten) för den enskilde kirurgen och för operationsteamet är en av de viktigaste faktorerna. Den vetenskapliga litteraturen visar entydigt när det gäller områden som kirurgi, ortopedi och akuta medicinska åtgärder att sjukhus och personal som har gjort många åtgärder eller ingrepp av ett visst slag uppvisar bättre patientresultat i form av minskad dödlighet, färre komplikationer och bättre funktionsförmåga. För Svenska förhållanden har man beräknat att riktmärken för ett sjukhus bör vara minst 100 operationer per år och att varje individ eller team bör göra minst 30 operationer per år av en specifik typ för att uppnå god kvalitet (SOU 2015:98). För robotkirurgi är dessutom behovet av handledarstödd utbildning stort. Ekonomi Den årliga fasta kostnaden för en operationsrobot är med kapitalkostnader, service- och lokalkostnader cirka 4 miljoner kronor per år. Det är kostnader som finns oavsett om utrustningarna används eller inte och givet den överkapacitet som redan finns innebär köp av fler robotar innan nuvarande produktionstak nåtts en merkostnad.

5 Datum (5) Slutsats En grundläggande förutsättning för att införa robotkirurgi på ytterligare ett sjukhus i är att det finns tillgång till kirurger och operationsteam med kompetens och erfarenhet samt tillräcklig volym för att upprätthålla detta. För närvarande är inte det samlade behovet av robotassisterad kirurgi i av den storleken att det under de närmsta åren motiverar verksamhet på mer än två centra. Med alltför få ingrepp per kirurg och robot finns en överhängande risk för att såväl patientsäkerhet som kostnadseffektivitet påverkas negativt. Däremot är det rimligt att man redan nu tittar på möjligheten att låta operationsteam från CSK successivt delta i den verksamhet som bedrivs på i Malmö/Lund och Helsingborg för att härigenom förkorta framtida uppstartstid. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra några miljökonsekvenser Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i detta ärende. Uppföljning Utvecklingen av robotassisterad kirurgi kommer noga att följas så att kapacitetsbrist inte uppkommer. Anna-Lena Hogerud Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör