Semesterpatrullen. Utan vikarierna stannar verksamheten i vården. Nummer

Transkript

1 tidningen för personalen vid Norrbottens läns landsting Nummer Semesterpatrullen Utan vikarierna stannar verksamheten i vården TEMA sidorna 6 9 Dags att ställa undan bilen för gott? sidan 3 Självförsvar för bättre arbetsmiljö sidorna Nyfiken på nye landstingsdirektören sidorna krönikören nina myrestam Miljö är ett ämne som engagerar och de flesta vill göra rätt, men vet inte alltid hur.

2 VÄLKOMMEN Gemenskap och glädje i Grubbnäsudden innehåll 4 Norrbottningarna blir äldre och sjukare. Vi hör det nämnas då och då, inte minst apropå ökade vårdkostnader och minskade skatteintäkter till landstinget. Möjligen är det en några år för tidig 50-årskris, men plötsligt gick det upp för mig att det inte bara gäller norrbottningar i allmänhet, utan faktiskt mig också. Ja, inte sjukare (vad jag vet i alla fall) men det där med äldre. Jag satt på stranden för några dagar sedan, det var barn som lekte, saft i plastmuggar och bullar som tappades i sanden. Det var svallvågor efter snabba båtar på älven och plan som försvann bakom trädtopparna för att gå in för landning. Då slog det mig att allt det där, ljuden, sanden, vågorna, har jag varit med om tidigare, på just den platsen. Känslan var densamma, samtidigt som det var uppenbart att lång tid passerat. Den stora skillnaden är att yngstingen då var ett halvår och låg still på filten, viftade på armarna och kikade på världen med nyfikna ögon. Den här gången rusar han runt på smala nioårsben och mellanlandar bara på filten för att snabbt få ännu något att äta eller dricka. Nio år, hur är det möjligt? Man strävar på i vardagen. Dag läggs till dag utan att man riktigt lägger märke till det. Jag tänker på det när jag hör Ann- Katrin Tideström läsa utdrag ur protokoll från de regelbundna landstinget för 25 år sedan... Bygget av vårdcentralen i Grytnäs, Kalix, är i gång. Vårdcentralen är på kvadratmeter och får en borgliknande form med två innergårdar. Erling Johansson svarar för den konstnärliga utsmyckningen: ett 100 kvadratmeter stort solfjäderformat mattmönster i entrén. Ur Landstingstidningen nr möten som en grupp kvinnor haft under lång tid i Grubbnäsudden (mer om det på sidan 14). Sedan läser jag boken, låter mig vaggas av det lugna tempot och hoppas att jag själv, om jag får bli äldre, har ett sådant sammanhang att hämta glädje ur. Så mycket värme, omtanke och kvinnokraft att åldrandet för en stund inte ter sig hotfullt längre. Ja, sommaren är här. Den har föregåtts av månader av huvudbry för att få ihop scheman. I tidningens tema får ni läsa mer om en period som är lugn för den som är ledig men ofta extra pressad för den som jobbar. Exakt hur det till slut har löst sig med bemanningen vet jag inte när detta skrivs, men klart är att många i vården gör en enorm arbetsinsats just under sommarveckorna. All heder åt er. Sedan sist har Landstingstidningen blivit utnämnd till Sveriges bästa personaltidning 2012 av föreningen Rim, Redaktörer interna medier. Vilken uppmuntran för oss som gör tidningen! Men utan alla er läsare som hör av er med tips och synpunkter hade det förstås varit omöjligt att vinna. Ta hand om er, så ses vi till hösten. ulrika englund, redaktör för Landstingstidningen... Och för 10 år sedan Hjärtsjuka kvinnor prioriterar inte sig själva. De tänker i första hand på sin karl, sina barn, barnbarn, åldriga föräldrar och andra som de har omkring sig, konstaterar överläkaren Stina Boström, ansvarig för projektet Kvinnohjärtan på Kalix sjukhus. Här har en grupp med tolv kvinnor säsongsavslutning med picknick. Ur Landstingstidningen nr Satsning på etiska ombud Sommartid i vården 6 9 Genom att förlänga sommaren från åtta till tolv veckor ska semestrar enklare kunna planeras in utan att störa verksamheten. Till hösten untvärderas den nya modellen. Kurs för att klara hot Hotfulla situationer hör till vardagen för många landstingsanställda. Som ett led i arbetet för en bättre arbetsmiljö har ett tiotal medarbetare gått en instruktörsutbildning i självskydd. Möten och skillnader 12 Gillis Herlitz, etnolog, antropolog och författare, har varit i Norrbotten och föreläst för socionomer inom palliativ vård. Kvinnoliv i ny bok 14 Mötesprotokollen blev efterhand allt mer personliga och poetiska. Nu har utdrag från anteckningarna från bönhuset i Grubbnäsudden givits ut i bokform med Ann-Katrin Tideström som redaktör. Brännström ny direktör I Nyfiken på möter vi Mats Brännström, ny landstingsdirektör som inte ångrar sina vägval. En hjälpande hand 20 När tekniken krånglar är Teknikakuten redo att hjälpa till. Landstingstidningen hälsar på hos en prisbelönt verksamhet. Dessutom: Sen sist 5 Krönikören 13 På gång 14 Dagens ros 16 Nytt om namn 17 Krysset 18 Doktor Warg kåserar 19 Bilden av ett jobb 19 Foto: maria ÅSÉN Landstingstidningen är en personaltidning producerad vid informationsenheten, Norrbottens läns landsting. Den utkommer med sex nummer per år och har en upplaga på exemplar. Landstingstidningen på webben: nll.se/ Postadress: Landstingstidningen, Box 868, Luleå Besöksadress: Kulturens hus, Skeppsbrogatan 17, Luleå Ansvarig utgivare: Anna Källström, informationschef Redaktör: Ulrika Englund , ulrika.englund@nll.se Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Omslagsfoto: Maria Åsén Pressläggning: 13 juni 2013 Årgång: 40 Nästa nummer: 13 september 2013 Teknisk produktion: Daily print Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka invånare hälsooch sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med cirka anställda. Bland dessa finns drygt 700 läkare och sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 430 med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 70 med kultur/turism och med administration. Medelåldern hos de anställda är 47 år. Andelen kvinnliga medarbetare utgör 80 procent av personalen. 2

3 Utredningen i Kalix liknar den som görs vid Trafikmedicinskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset. Simultankörning är ett av momenten. Lars Jacobsson, neuropsykolog, och Anna Häggström, arbetsterapeut, låter projektledaren Folke Bohman testköra. Foto: MARIA ÅSÉN Körförmågan testas i Kalix Vid den trafikmedicinska enheten i en ökad förståelse och acceptans, men Kalix utreds om den som drabbats av andra gånger går det helt enkelt inte att exempelvis stroke eller demenssjukdom är lämplig som bilförare. nå samförstånd. Syftet är att ge möjlighet till en rättvis och kvalificerad bedömning av förmågan att köra bil, säger Anna Häggström, arbetsterapeut. Efter flera års utvecklingsarbete i projektform och en provperiod under hösten invigdes den trafikmedicinska enheten i januari i år. Verksamheten finns i Kalix sjukhus och dit kommer patienter från hela länet. Enheten har ett tydligt myndighetsperspektiv och fattar bland annat beslut om en person ska få behålla sitt körkort efter en sjukdom eller en skada. Samtidigt ska specialistteamet på tre personer utgå från brukaren, exempelvis i frågor som rör ekonomiskt stöd och hur de ska klara sina transporter. Vi har att förena dessa två perspektiv, säger neuropsykologen Lars Jacobsson, som har en halvtid avsatt till utredningar. Arbetsterapeuten Anna Häggström arbetar heltid med utredningar och administration. I teamet ingår även allmänläkaren Stellan Båtsman. Varje utredning tar cirka tio timmar. Just nu hinner vi med två patienter per vecka, men tar gärna emot fler, säger Anna Häggström. Anna Häggström, arbetsterapeut. Utredningen innehåller olika tester, som främst ska identifiera om det finns en balans mellan att vara snabb och noggrann. Dessutom bedöms patientens förmåga till samspel med andra trafikanter. Bilkörning är en delvis överinlärd aktivitet, precis som att gå eller cykla. Vi bedömer inte körfärdigheter, däremot om personen kan växla mellan att vara relativt avslappnad till att fatta snabba beslut. För bilkörning krävs god simultankapacitet, säger Lars Jacobsson. Om patienten är svår att bedöma görs även ett praktiskt körtest med hjälp av en trafiklärare i en bil med dubbelkommando. Under en timmes tid får patienten visa hur han eller hon klarar körning i olika trafikmiljöer samt parkering. Jag åker med i baksätet och observerar hur föraren agerar i olika situationer, säger Anna Häggström. Privatpersoner kommer till enheten för körkortsutredningar, exempelvis om de fått ett föreläggande från Transportstyrelsen eller om de har en neuropsykiatrisk diagnos och behöver ett lämplighetsintyg. De får ofta ett positivt besked vid utredningen. I den andra gruppen, där personer med stroke och demenssjukdom återfinns, får ungefär en tredjedel veta att de inte längre är lämpade som bilförare. Att inte få behålla sitt körkort innebär ofta en stor förändring i en människas liv. Om man bor i en by kan det till och med leda till att man inte kan bo kvar i sin bostad, säger Anna Häggström och berättar att många redan utifrån testresultaten under utredningens gång förstår att de inte kommer att klara det. En del blir upprörda, ifrågasätter resultatet och kräver att få en ny bedömning. De kan då begära en second opinion, exempelvis via Trafikmedicinskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset. Ibland kan vi resonera oss fram till Med ålder ändras förmågan att köra bil. Mörkerseendet försämras, liksom reaktionsförmågan och förmågan att fatta snabba beslut. Lars Jacobsson anser att det är bra att börja sluta köra bil, något de flesta också gör i takt med stigande ålder. Men långt ifrån alla kommer till insikt på egen hand. Att ta upp frågan i ett tidigt skede underlättar för människor att hinna ställa in sig på ett liv utan bilkörning, säger han. Frågan aktualiseras snabbare för den som drabbas av en sjukdom som leder till en kognitiv nedsättning. Många läkare klarar av att göra en korrekt och rättvis bedömning på egen hand. Men är det ett svårbedömt fall eller om man tycker att det är en känslig fråga får man gärna remittera patienten till oss, säger Anna Häggström. ULRIKA ENGLUND Fakta O Den trafikmedicinska enheten ska vara ett stöd för andra avdelningar i landstinget. Den ska även fungera som ett kunskapscentrum för trafikmedicinska frågor. O De tre största grupperna är patienter med stroke, demens/kognitiv svikt och neuropsykiatriska nedsättningar. De remitteras från länets medicinkliniker, hälsocentraler och psykiatriska kliniker. O Enheten utvecklades i form av ett EUprojekt med flera medfinansiärer. Den övergick i landstingets regi under Källa: Nll Landstinget visar upp sig under O-ringen I slutet av juli är det dags för orienterarnas folkfest O-ringen i Boden. Det blir ett stort arrangemang man räknar med minst deltagare och andra besökare. Landstinget är så kalllad tävlingspartner under tävlingen och har en bemannad monter inne på området med information och olika aktiviteter. Landstinget är även prisutdelare en av tävlingsdagarna och syns på olika annonseringsytor på och kring mässområdet samt i målfållan. Dessutom har landstinget sjukvårdsansvaret. Primärvården bemannar ett sjukvårdstält i anslutning till alla tävlingssträckor. O-ringen pågår juli, men redan den 19 juli öppnar mässhallen där landstinget har sin monter för de tillströmmande orienterarna. Laponia ny hälsocentral i Gällivare Landstingets två hälsocentraler i Gällivare/Malmberget slås ihop till en. Den nya hälsocentralen, som har namnet Laponia hälsocentral, öppnar i mitten av juni i nya lokaler vid Gällivare sjukhus. Patienter som är listade vid Forsens och Malmbergets hälsocentraler följer automatiskt med till den nya hälsocentralen. Viss distriktsköterskeverksamhet blir kvar i Malmberget. Ulrika Englund, redaktör, vid prisceremonin på båten m/s Segelkronan i Stockholm. Landstingstidningen en vinnare igen Landstingstidningen har korats till Sveriges bästa personaltidning Det är föreningen Redaktörer interna medier, Rim, som utser landets bästa personaltidning respektive bästa intranät. I sin motivering skriver juryn: "En instrumentell personaltidning, som ger läsarna perspektiv på sitt arbete och som har ett innovativt tänkande vad gäller artikeluppslag. Varje nummer håller en hög och jämn kvalitet. Lättlästa inslag varieras med nyheter och tyngre reportage i en attraktiv blandning. Det gör Landstingstidningen till Årets personaltidning 2012". Priset delades ut under Rims vårkonferens maj på Skeppsholmen i Stockholm. Det är tredje gången som Landstingstidningen får utmärkelsen. Det skedde även år 2000 och

4 Etiska ombud ska göra vården bättre Från hösten 2014 ska alla verksamheter i landstinget ha etiska ombud. Hittills har över 50 anställda påbörjat utbildningen. Det här är ett viktigt och stimulerande arbete. De etiska ombuden är engagerade och brinner verkligen för sitt uppdrag, säger Rose-Marie Isaksson, strateg vid FoU-centrum. Utbildningen av etiska ombud i Norrbottens läns landsting startade som en pilotstudie för snart två år sedan. Fyra grupper med totalt 57 deltagare har hittills påbörjat sin utbildning. Efter sommaren startar ännu fler. Ombuden ska på ett systematiskt sätt medverka till att identifiera, analysera och lyfta fram etiska frågeställningar och problem på arbetsplatserna. Det kan handla om saker som berör patienterna, deras anhöriga och arbetsgruppen. Genom utbildningen får de etiska ombuden en verktygslåda att plocka ur, men bara vetskapen om att det finns etiska ombud i verksamheterna kan påverka mycket, förklarar Rose-Marie Isaksson, som ansvarar för utbildningen. Efter ett startseminarium möts deltagarna inledningsvis en gång per månad kring olika diskussionsämnen. Möjlighet finns att delta på distans, men de flesta har hittills valt att träffas personligen. Ibland har man med sig egna exempel som gruppen resonerar kring, ibland tar man in en gästföreläsare. De diskuterar även påhittade exempelfall och tränar på att argumentera utifrån sina teoretiska kunskaper. En av gästföreläsarna är Arne Hassler, överläkare på medicinkliniken i Sunderbyn. Vi har alla en skyldighet att jobba för att få god stämning på arbetsplatsen. Det handlar om vanligt hyfs och om att ta hand om var- Läkaren Arne Hassler är en av gästföreläsarna som ger de etiska ombuden råd på vägen och deltar i deras diskussioner. Foto: Maria Åsén Rose-Marie Isaksson, FoUcentrum, ansvarar för och samordnar utbildningen. andra. Humor är ett självklart arbetsredskap. Våga skratta och skoja även med patienterna, är hans råd. Tanken är att satsningen på ombud ska höja den etiska medvetenheten i organisationen etiska frågor ska bevakas och förebilder och arbetssätt lyftas fram. FAKTA Etiska ombud Det etiska ombudet bör ha ett genuint intresse för etiska frågor i allmänhet och inom vård och behandling i synnerhet. Ombudet utses av enhets- eller verksamhetschefen. Uppdraget är tidsbegränsat på två år med möjlighet till förlängning. Det etiska ombudet ska bland annat: O Stimulera till reflektion över vardagliga situationer som berör patienter och medarbetare. O Vara till stöd för sin närmaste chef I andra verksamheter där etiska ombud finns har ett bättre etiskt klimat på arbetsplatsen ökat patientsäkerheten och kommunikationen i svåra etiska situationer. Bemötande, omvårdnad och vårdkvalitet har också blivit bättre och stressen har minskat. ANNA BERGSTRÖM i värdegrundsarbetet och det etiska arbetet. O Medverka i planeringen av etikarbetet utifrån landstingets värdegrund, yrkesetiska riktlinjer, lagar, föreskrifter och policys. O Medverka till att tid för reflektion bibehålls/införs som en naturlig del i vardagsarbetet. O Utgöra verksamhetens kontaktperson i etiska frågor och samverka i landstingets nätverk för etiska ombud. Källa: Nll Vad innebär det för dig och den verksamhet du arbetar i att ha ett etiskt ombud? Maria J Nilsson, allmängeriatrik och rehabilitering, Piteå sjukhus: Det tillför en helhet för gruppen, man kommunicerar och förstår varandra bättre. Vi hjälper och stöttar varandra och är mer delaktiga i olika etiska dilemman. Utbildningen ger bra diskussioner. Jessica Ahlgren, psykiatrin, Gällivare sjukhus: Jag har varit etiskt ombud i Jönköping tidigare. Att vara det väcker mycket tankar om hur jag vill jobba med mina kollegor, värdegrunder och falldiskussioner. På utbildningen får vi verktyg för hur vi kan jobba och hjälp att komma igång. Jessica Magnusson, sjukgymnast på Parkinsonmottagningen, Sunderby sjukhus: Arbetet är bra för att sätta ord på sådant som är problem i vardagen, både vad gäller patienter och personal. Träffarna är givande och viktiga. Här får man inspiration och näring att orka driva frågor. Malin Lansgren, infektionsavdelningen, Sunderby sjukhus: Det är viktigt för mig att må bra på jobbet för att kunna ge patienterna bra vård. Träffarna med de andra ombuden ger stöd och man inser att man inte är ensam om de dilemman och situationer man ibland hamnar i. Ann-Sofi Larsson, sjuksköterska på hjärtintensiven, Sunderby sjukhus: Från oss är vi två som går utbildningen. Bland annat har vi börjat reflektera efter varje arbetsskift över vad man har haft för svårigheter och om alla mår bra. Man rannsakar sig själv och har nog blivit bättre på att tillföra mer positivitet. Hallå där Anders Resin, rektor vid Kalix naturbruksgymnasium. Anders Resin, rektor vid Kalix naturbruksgymnasium. Bygget av ett elevhem med 31 rum pågår för fullt. Varför bygger ni nytt? Vi vill kunna erbjuda våra elever ett fräscht boende. Om ungdomarna bor bra, äter bra och förhoppningsvis mår bra så finns förutsättningar för goda studier. Var ligger det? Ungefär en kilometer från naturbruksgymnasiet, nära Furuhedsskolan. Hur är det utformat? Det är byggt i två våningar och består av fyra korridorer med vardera åtta rum, förutom en korridor som har sju rum och ett samlingsrum. Varje rum är på 25 kvadratmeter och har pentry, kylskåp, toalett och dusch. Vad betyder nya bostäder för att locka fler elever? Det som till syvende och sist styr är elevernas intresse för de program vi erbjuder. Samtidigt kan rekryteringen underlättas om ungdomarna trivs med helheten: skolan, boendet och fritiden. Vi fortsätter därför att ha personal på kvällstid söndag till torsdag, som ska finnas där som extra föräldrar. Det innebär en trygghet, inte minst för dem vars barn flyttar hemifrån för första gången. Var bor era elever nu? Omkring en tredjedel av våra 94 elever har så långt hem att de har flyttat till Kalix. Antingen hyr de själva något eller bor i våra elevbostäder i en fastighet vid sjukhuset, som ägs av landstinget. Den lämnar vi i och med att det nya elevhemmet tas i bruk vid skolstarten. Ni har problem med att få tillräckligt många sökande till naturbruksprogrammet. Hur är läget nu? Vi har 16 förstahandssökande. Det brukar komma till några under sommaren, så förhoppningsvis passerar vi 20-strecket. Jag hoppas att fler ungdomar ska få upp ögonen för att vi erbjuder en bra utbildning, som leder till jobb. Kommer det minskade söktrycket att leda till neddragningar på personalsidan? Givetvis måste vi anpassa våra kostnader och vår personal till elevunderlaget. I år lämnar 43 tredjeårselever skolan. Får vi hit 20 nya blir det en minskning med 23 elever. ULRIKA ENGLUND 4

5 Landstingsdirektörens stab 2014 Planerings- och uppföljningsavdelning HR-avdelning (HUMAN RESOURCES) O Planering/uppdrag/uppföljning O Ekonomi inklusive finansförvaltning O Hälso- och sjukvård, tandvård O Säkerhet O Demokrati/sekretariat/patientnämnden O Arbetsmiljö/företagshälsovård O Arbetsrätt/lönebildning O Kompetensförsörjning sen sist Nyheter från landstingets webb Tandvården moderniserar Folktandvården i Luleå har infört ett gemensamt callcenter. All tidsbokning till de sex klinikerna sköts centralt vid Tandvårdscentralen på Skeppsbrogatan. Syftet är främst att öka telefontillgängligheten för patienterna. Vi hoppas också kunna fördela tider som avbokas med kort varsel, på ett bättre och effektivare sätt, säger projektledare Anita Geijer. Klinikerna behåller sina telefonnummer och patienterna slussas automatiskt till callcentret. Verksamhetsavdelning kommunikationsavdelning O Kommunikation inklusive stöd till divisionerna O Webb, grafisk design O Medier/reportage O Presstjänst/katastrofinformation utvecklingsavdelning Viktiga datum O Forskning och utveckling (FoU) O Folkhälsa O IT-strategi/Administrativ utveckling O Regionaliserad läkarutbildning (RLU)/Verksamhetsförlagd utbildning (Vfu)/AT/ST 200 söker om sina tjänster Landstingsdirektörens stab formas om. Målet är att öka samarbetet mellan olika avdelningar. I och med förändringen ska cirka 200 tillsvidareanställda söka om de tjänster som är aktuella. Under våren har det nya upplägget presenterats: en gemensam stab med fem avdelningar (se ovan). Arbetet utgår från en samlad årsplan. Tanken är att samarbetet mellan olika avdelningar ska bli bättre. Planeringar och uppföljningar ska vässas, samtidigt som styr- och utvecklingssystemen utvecklas. Det finns dessutom ett krav på minskade kostnader inom administrationen med 7,5 miljoner kronor, en åtstramning som gäller både landstingsdirektörens stab och divisionsstaberna. Sparbetinget motsvarar tjänster, men det är i dagsläget inte aktuellt med några uppsägningar. Som åldersstrukturen på de anställda ser ut är det osannolikt att någon sägs upp. Det här kommer att kunna hanteras med naturliga avgångar, säger Mats Brännström, landstingsdirektör. Chefer till de fem nya avdelningarna har utsetts. I dagarna ska även rekryteringarna av enhetschefer vara klara, exempelvis för Forsknings- och utvecklingscentrum och Folkhälsocentrum. I höst är det sedan dags för medarbetare i landstingsdirektörens stab samt i divisionsstaber inom hälsooch sjukvården att söka om sina jobb. I slutet av september presenteras alla befattningar som är aktuella att söka, på webbsidan Lediga jobb. Det är bara personal som är tillsvidareanställd som får skicka in ansökningar. Och man får bara söka de jobb där man uppfyller de kvalifikationer som efterfrågas. Rekommendationen är att man söker maximalt tre tjänster. I vårt rekryteringsverktyg kan både ansökan och meritförteckning läggas in digitalt, säger Ingrid Stridfeldt, personaldirektör. Ansökningen görs mellan 30 september och 11 oktober i HR Manager, ett internetbaserat rekryteringsverktyg som nås via landstingets webbplats Det är ett elektroniskt dokument som fylls i från en internetuppkopplad dator. Den 15 november beräknas urvalsarbetet vara klart. Medarbetarna får därefter besked om vilken tjänst man har fått. Den som har tankar på att kliva av jobbtåget har möjlighet att ansöka om avgångsvederlag eller om särskild ålderspension, SAP. För att komma i fråga för särskild ålderspension ska den tjänst man har inte återbesättas. ULRIKA ENGLUND Fotnot: Stabsöversynen och organisationsförändringen presenterades vid ett informationsmöte den 11 juni. Mötet sändes direkt och finns även att se i efterhand på webben via Insidan. Stipendium till vårdelever Vid skolavslutningen den 7 juni delades Omvårdnadsstipendiet ut till Sara Johansson, avgångselev vid Omvårdnadsprogrammet på Strömbackaskolan i Piteå. Hon fick ta emot stipendiet av Berith Westerberg, platschef vid Piteå älvdals sjukhus, och Sara Öhgren, personalkonsulent inom socialtjänsten, Piteå kommun (bilden ovan). Redan på måndag börjar Sara Johansson sin yrkesbana som undersköterska på avdelning 2A på Piteå älvdals sjukhus. Jag tänker inte på vidareutbildning just nu. Jag trivs som undersköterska så nu ska jag jobba, säger hon. Även i Kalix delas ett årligt stipendium inom medicin- och omvårdnadsområdet ut i samband med skolavslutningen. Värdet är på kronor. Stipendiaten utses av företrädare för Kalix sjukhus i samråd med kollegiet för Omvårdnadsprogrammet. Men vem det blir är hemligt fram till avslutningen som är först om en vecka i Kalix, säger Siv Björn, platschef. Parkeringsbevis behövs Qpark har ökat kontrollerna på parkeringsplatserna vid Sunderby sjukhus. Syftet är att förhindra att obehöriga utnyttjar personalens parkeringsplatser. Anställda och vikarier kan hämta parkeringsbevis i receptionen. Det ska ligga väl synligt, annars kan man bötfällas. Matsalen byggs om Personalmatsalen vid Kiruna sjukhus stänger för ombyggnad mellan den 1 juli och 11 augusti. Mc-pengar till lekterapin Lekterapins dag har arrangerats i Sunderbyn, för första gången. Syftet var att synliggöra lekterapin och bjuda barnen på något extra. På lekterapin har vi kontakt med barn och ungdomar upp till 18 år. De har kroniska sjukdomar, genomgår längre behandlingar eller är inlagda på grund av andra orsaker, säger lekterapeuten Mats Larsson. Fem spelare från Luleå Hockey besökte lekterapin under dagen och medlemmar ur motorcykelklubben Midnight Sun Chapter visade upp sina motorcyklar. 1 september. Ansökan om avgångsvederlag eller särskild ålderspension ska vara inlämnad till din chef. 30 september- 11 oktober. Sök max tre tjänster som du är kvalificerad för. 12 oktober. Cheferna påbörjar urvalsarbetet. 15 november. Urvalsarbetet beräknas vara klart. Du får därefter veta vilket jobb du fått. 31 december. Fysisk omflyttning ska vara klar, så att alla sitter på rätt ställe. 1 januari Den nya stabsorganisationen träder i kraft. Lekterapeuten Mats Larsson fick ta emot en check på kronor till verksamheten, pengar som motorcykelåkarna samlat in. 5

6 TEMA semesterpusslet Varje sommar är det samma visa. Det saknas personal i vården. Enhetscheferna sitter med ett semesterpussel som tycks nästan omöjligt att få ihop. För samtidigt som personalen behöver få ut sina välförtjänta ledigheter får patientsäkerheten inte naggas i kanten och vårdgarantin måste hållas. I år tar landstinget ett nytt grepp, helt enkelt genom att utvidga definitionen av vad som ska betraktas som sommar. Om det kommer att lösa problemen? Det får vi se till hösten. Lång sommar löser bemanningen? Efter kritik från revisorerna har landstinget i år tacklat semesterfrågan på ett nytt sätt. Genom att förlänga sommaren från åtta till tolv veckor ska semestrar enklare kunna planeras in utan att störa verksamheten. Vi måste värna om både patientsäkerheten och arbetsmiljön, säger Ingrid Stridfeldt, personaldirektör. Efter förra sommaren blev landstingets semestrar föremål för en granskning som utfördes på initiativ av landstingets revisorer. Slutsats: Landstinget måste utveckla både planering och uppföljning av sin verksamhet under de intensiva semesterperioderna. Revisionen, som genomfördes av företaget PwC, visade att: O När det gäller den akuta verksamheten är måluppfyllelsen för tillgängligheten låg inom specialiserad vård under sommaren. O Patientsäkerheten är svårbedömd, något som kan påverkas av att ovan personal inte är lika duktig på att skriva avvikelserapporter. Men faktum är att andelen specialistutbildade sjuksköterskor minskar och att tjänstgörande överläkare får utökat ansvar. Dessutom är vårdplatsbeläggningen hög, vilket i sig är en risk för patientsäkerheten. O Det saknas samverkan och ett övergripande perspektiv kring rekryteringsfrågorna. Det finns inga marginaler för sjukdom det räcker med någon enstaka sjukskrivning för att planeringen ska omintetgöras. O Systemet bygger på en lojal och plikttrogen personalgrupp som är beredd att arbeta extra under sommarperioden. O Uppföljning och rapportering av semestrarna behöver systematiseras. Inför årets sommar har därför landstinget tillsatt en arbetsgrupp som tagit fram nya direktiv för semesterplaneringen. Att betala personal extra för att välja bort sommarsemestern eller ta på sig extra pass är ingen hållbar lösning på sikt vare sig för personalen eller för landstingets ekonomi, säger Ingrid Stridfeldt. Går man tillbaka till 1980-talet, var det brukligt med tre semesterperioder i Norrbottens läns landsting. Personalen fick ledigt fyra veckor i juni, fyra veckor i juli eller fyra veckor i augusti. Upplägget var inte populärt, särskilt inte bland dem som fick ut hela sin semester i juni. Därför ändrade man praxis och införde två semesterperioder under en sammanlagd period av åtta veckor mitt i sommaren. Nu frångår man tvåperiodssystemet och gör det möjligt för verksamheterna att lägga semestrarna från den 1 juni till den 31 augusti, något som är fullt tillåtet ur arbetsrättslig synpunkt. Ingrid Stridfeldt betonar dock att det inte handlar om tre fasta perioder. Man är inte heller tvungen att sprida ut semestrarna över hela sommaren, om det inte behövs. Däremot får arbetsgivaren inte erbjuda personalen extra pengar för att exempelvis flytta semestern till hösten om man inte först försökt förlägga semestrarna enligt den rekommenderade modellen. Ingrid Stridfeldt hoppas att den nya semestermodellen ska lösa en stor del av problematiken. Ännu vet vi inte hur det går, men det blir intressant att utvärdera i höst. Från Vårdförbundets sida har man samma syn som arbetsgivaren. Vårdförbundet ser den kommande sommaren som mer kaotisk på vikariefronten inom våra yrkesgrupper än tidigare somrar. Vi är överens med arbetsgivaren om att det krävs en bättre planering, säger Ann-Katrin Fredlund Stålnacke, vice ordförande. Men, betonar hon, det viktigaste för framtiden är att locka fler unga att utbilda sig, höja ingångslönen och förbättra vårdmiljön. Från Kommunals sida avvaktar man att uttala sig om det nya upplägget innan det är utvärderat. Vi har ingen samlad bild ännu, men det verkar än så länge ganska rörigt. Det vi ser är att många av våra medarbetare fortfarande (månadsskiftet maj/juni, red:s anmärkning) inte fått besked om sina semestrar trots att det snart är dags, säger Annalena Eriksson, ordförande i Kommunal Norrbottens landstingssektion. ULRIKA VALLGÅRDA Fotnot: Revisionen omfattade divisionerna Primärvård, Medicinska specialiteter, Opererande specialiteter och Diagnostik vid Sunderby och Piteå älvdals sjukhus. Inom primärvården granskades en av hälsocentralerna i Luleå samt hälsocentralerna i Pajala, Arvidsjaur och Överkalix. Fakta Ersättning Vårdpersonal som efter arbetsgivarens önskemål tar på sig extra pass får en extra ersättning på: O 700 kronor per arbetspass dag, kväll eller natt måndag-fredag O 900 kronor per arbetspass lördag, söndag och midsommarafton Den som flyttar sin huvudsemesterperiod utanför perioden 1 juni till 31 augusti får: O kronor för en semestervecka O kronor för två semesterveckor O kronor för tre semesterveckor O kronor för fyra semesterveckor Källa: Nll Att betala personal extra för att välja bort sommarsemestern eller ta på sig extra pass är ingen hållbar lösning vare sig för personalen eller landstingets ekonomi. Foto: maria åsén 6

7 Anne Borén, 36, sjuksköterskestudent Vikarierar som: Undersköterska, natt, på kirurgavdelningarna 51, 52, 53, Sunderby sjukhus, 10 juni till 18 augusti. Evelina Persson, 23, nyutexaminerad sjuksköterska Vikarierar som: Sjuksköterska på akutvårdsavdelning 33, Sunderby sjukhus, 10 juni till slutet av augusti. Monika Hedman, 70, pensionerad undersköterska Vikarierar som: Undersköterska, natt, på kirurgavdelningarna 51, 52, 53, Sunderby sjukhus, juli månad. Sjuksköterske- och läkarstudenter hoppar in som undersköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor anställs direkt efter slutpraktiken. Pigga pensionärerna går in och jobbar. Här är vikarierna som ska rädda sommaren på Sunderby sjukhus. Monika Hedman gick i pension för flera år sedan men brukar ofta komma in och vikariera på sjukhuset, sommar som vinter. De säger att de inte kan klara sig utan mig. Jag har ju bred kompetens, eftersom jag hunnit jobba på så många olika avdelningar genom åren, säger hon leende. Förra sommaren var den sista hade hon sagt, men nu är hon här igen. Hon ser inte åldern som något hinder. Jag mår ju bra och tycker faktiskt det är roligt att vara här. Det är många av kollegorna jag jobbat länge med, vi har en väldigt bra kamratanda. Och de gamla farbröderna som kommer till urologen som patienter, de är jättemysiga och berättar många gamla roliga minnen. Anne Borén läser till sjuksköterska och är tvungen att arbeta hela sommaren för ekonomins skull. Jag är ensamstående mamma till tre barn och har ingen som försörjer mig. Studiemedel får man bara under läsåret. Jag tror att alla mina studiekamrater ska jobba under sommaren. Visst är det lite trist att inte få någonting ledigt på hela sommaren, medger hon. Men jag har fått ett jättebra schema. Jag ska bara jobba natt och de veckorna jag har barnen behöver jag jobba max två nätter per vecka. Då har min pojkvän lovat ställa upp. Samtidigt ska det bli skönt att få lägga kursböckerna på hyllan och spännande att komma in i den miljö där hon tänker sig att jobba i framtiden. För henne och Evelina Persson blir det semester först nästa sommar. Om man har tur, säger Anne Borén skämtsamt. Också Evelina Persson tycker det ska bli roligt att få komma ut i verkligheten och omsätta det hon har lärt sig på skolan i praktiken. Foto: maria åsén De räddar vården i sommar Det är klart det är lite nervöst. Man kan ju långtifrån allt än. Men sjuksköterska är ett utvecklande yrke, så man blir väl aldrig fullärd. Hon räknar med att kunna få hjälp av de mer erfarna på avdelningen. Hon och de andra som är nya i yrket har blivit lovade att inte behöva gå ensamma på sina skift, utan att det alltid ska finnas någon rutinerad sköterska i tjänst. Både Evelina Persson och Anne Borén upplever att de flesta av arbetskamraterna, med något enstaka undantag, har en hjälpsam och tillmötesgående attityd mitt i den stressiga miljön. Vi som tillhör den gamla personalen måste ju ta hand om de här unga tjejerna. Det är en självklarhet, säger Monika Hedman. ULRIKA VALLGÅRDA Vi som tillhör den gamla personalen måste ju ta hand om de här unga tjejerna. Det är en självklarhet. 7

8 TEMA semesterpusslet Johan Strömbäck, enhetschef på akutmottagningen, Sunderby sjukhus, tycker det är lika knepigt varje år att få ihop semesterpusslet, så att alla blir nöjda. Foto: MARIA ÅSÉN Akutens planering ett svårlöst pussel Johan Strömbäck, enhetschef på akutmottagningen, Sunderby sjukhus, började planera personalens semester redan i januari. I slutet av maj är den fortfarande inte klar. Det kräver ett stort engagemang av medarbetarna och en vilja att lösa bemanningen för att få till ett bra semesterschema, säger han. På akutmottagningen arbetar ett 50-tal personer sjuksköterskor och undersköterskor. Bemanningen behöver vara lika hög året runt. Vi kan inte dra ner på verksamheten på sommaren, vi har lika många patienter i juli som i januari, säger Johan Strömbäck. Semesterplaneringen tar sin tid och Johan Strömbäck har provat sig fram till en egen modell, som han började jobba med redan ifjol. Vi kan inte dra ner på verksamheten på sommaren, vi har lika många patienter i juli som i januari. I januari skapade han ett stort Exceldokument över hela sommaren från 1 juni till 31 augusti. Han mejlade dokumentet till all personal som var och en fick fylla i sina önskade semesterveckor med gult. Han var tydlig med att de som fick julisemester i fjol skulle komma i andra hand i år. Det blev mycket gult i juli, och framförallt runt månadsskiftena juni/juli och juli/augusti, konstaterar han. I februari skickades det ifyllda dokumentet ut till alla igen för frivilliga justeringar. När det kom tillbaka till honom gick det fortfarande inte ihop. Då satte han sig i enskilda samtal med berörda för att komma fram till lösningar och kunna bemanna hela sommaren. Några blev nog nöjda, andra mindre nöjda, men hade alla satt käppar i hjulet hade det inte fungerat med den här modellen. Då hade arbetsgivaren blivit tvungen att peka med hela handen och bestämma något oavsett önskemål. Slutligen la han in schemat i Time care. Målet var att alltihop skulle vara klart till den 1 april, men det visade sig vara en omöjlighet. Parallellt med semesterplaneringen har han ända sedan i januari jobbat med att få tag i sommarvikarier. Han har lyckats hitta fyra personer som vill sommarjobba på akuten. Om ingenting hade ändrats i personalsituationen från januari till september hade det sett väldigt positivt ut, men så händer det saker under tiden. Två personer har sagt upp sig och är inte kvar i sommar. En har blivit långtidssjukskriven, en går på havandeskapspenning och åtta personer har sökt föräldraledigt under sommaren för att förlänga semestern. Alla fyra vikarier går åt till att täcka bortfallet. Tur i oturen är att några av avdelningens tidigare anställda, som idag jobbar exempelvis i kommunen eller i något annat län, har anmält sig som timvikarier i sommar. En anställd har frivilligt gått med på att ta ut hela sin semester i höst och får som kompensation kronor för det. Men fortfarande i slutet av maj, när denna intervju görs, saknas det personal på många pass och Johan Strömbäck jobbar kontinuerligt vidare med semesterplaneringen. Det är extremt komplext och tar extremt mycket tid. ULRIKA VALLGÅRDA 8

9 Lediga veckor men när då? Margareta Isaksson Drugge, Elin Ellert och Anders Axelsson är sjuksköterskor på akuten i Sunderbyn. Ingen av dem har fått igenom sina semesterönskemål. Det är ett lotteri. Jag vet inte om andra yrkeskategorier i Sverige skulle gå med på att hålla på som vi får göra med semestrarna, säger Anders Axelsson. Det har varit lite roddigt. Jag har delat upp semestern i två perioder. Alternativet hade varit att ta ut hela semestern i början av juni och det ville jag inte, säger Elin Ellert. Anders Axelsson fick börja sin semester en vecka tidigare än han ville. Jag har tagit tidig semester flera år och låg ganska bra till, men jag fick ändå flytta den. Nu funkade det som tur var med familjen och vi fick ihop det med vår planerade semesterresa, men jag gick och var nervös några dagar, berättar han. Margareta Isaksson Drugge delade upp sin semester ifjol, därför fick hon sammanhängande semester i år. Däremot var det en önskad vecka hon inte fick, för då var för många lediga. Vi som är erfarna har svårast att få ut semester som vi vill, eftersom det måste finnas rutinerad personal på poster som samordningssköterska, teamsköterska och triagesköterska hela sommaren, säger hon. När semesterveckorna flyttades skedde det i dialog med chefen, betonar de, men det kändes lite tråkigt. Det är ett orosmoment att man ska behöva ha en massa argument för sin semester. Och så blir man lite kollegial och tänker att om inte jag flyttar semestern så kanske det drabbar någon annan med större behov, säger Anders Axelsson. Elin Ellert, Anders Axelsson och Margareta Isaksson Drugge tycker det är trist att det ska vara så svårt att få ut sina semesterönskemål. Ju mer erfarenhet man har av jobbet, desto svårare är det, konstaterar de. De tror att orsaken till att det är så problematiskt är att det är för låg grundbemanning samtidigt som det är stor personalomsättning. Något som kan få många att sluta jobba på akuten är schemat, gissar de. På fem veckor arbetar de tio kvällar och sex helgpass och även om det inte alltid är hela helgen som går åt till jobb, utan bara en dag, så styckas veckosluten upp. Vi har jättebra stämning i personalgruppen och sjukhusets roligaste jobb. Men det är också det tyngsta och stressigaste jobbet. När vi blir färre och färre erfarna blir arbetet tyngre och tyngre. Dessutom har personalstyrkan inte ökat lika mycket som patientantalet, säger Margareta Isaksson Drugge. Lösningen skulle vara att förbättra arbetsmiljön och höja grundbemanningen, så att personalen stannar kvar på mottagningen, anser de. ULRIKA VALLGÅRDA Vad har du för semesterplaner? Kajsa Djärf, 20 år, transportör, Sunderbyn: Jag ska åka till Halland en vecka och hälsa på min släkt i Halmstad. Jag får välja vilken period jag vill ha ledigt, så jag valde att ta ledigt från midsommar och två veckor framåt. Det är allt jag får, för jag har bara jobbat sedan i januari. Sandra Martén, 25 år, sjuksköterska avdelning 63, hematologen, Sunderbyn: Jag ska ha min första riktiga semester i år. Det blir kanske någon utlandsresa plus att jag åker ner till syrran i södra Sverige. Jag hade begärt ledigt från mitten av juli, men jag fick i stället fyra veckor i augusti, så jag är lite besviken. Men det är bättre än att ha hela semestern i juni, vilket var alternativet. Gun Norberg, 58 år, undersköterska palliativa vårdavdelningen, Sunderbyn: Jag ska tillbringa semestern i stugan ovanför Brännberg mellan Boden och Älvsbyn. Jag ska vara ledig från 6 juli och fyra veckor framåt. Det är helt suveränt. Anna Kollberg, 32 år, underläkare vid kirurgen, Sunderbyn: Jag ska åka till Mallorca och sedan ska jag i väg och surfa någonstans, antagligen på Bali, men det är inte till hundra procent bestämt. Jag har fått ledigt vecka 24 till 28 och det är jag nöjd med. Robert Wiklund, 52 år, sjukgymnast lungmedicin, Sunderbyn: Jag och min fru firar silverbröllop, så vi åker till Spanien. I övrigt ska jag pyssla hemma, göra odlingslådor på tomten och bygga hundgård. Hos oss har vi två semesterperioder och vet från år till år när vi får ledigt. I år blev det tidig semester för mig plus en extra vecka, så jag är ledig 7 juni till 14 juli. 9

10 Foto: MARIA ÅSÉN Biljana Strömbäck och Ann-Charlotte Paavola, till höger, visar hur man agerar när någon angriper med en kniv. Båda arbetar till vardags i ambulansvården i Kalix respektive Övertorneå. Så klarar vi hot och våld i vå Kurs i självförsvar ska öka tryggheten Många i vården arbetar dagligen med påverkade, rädda eller arga människor. Ibland uppstår hotfulla situationer, som kan bli direkt farliga. Som ett led i arbetet för en bättre arbetsmiljö har ett tiotal landstingsanställda gått en instruktörsutbildning i självskydd. Vet man hur man undviker hotfulla situationer och vad man ska göra om de väl uppstår blir arbetet tryggare. Vi utbildar för att man ska kunna hantera situationer som är potentiellt allvarliga, inte bara när det blir lite tjafs, säger Hansi Stafbom, kursledare. 10 Han utbildar anställda i kommuner och landsting över hela Sverige. Deltagarna kommer ofta från psykiatrin, akutsjukvården och socialtjänsten. Vi arbetar med att få in ett säkerhetstänkande. Det är en trygghet att veta hur man ska hantera en farlig situation. Bara vetskapen om att man har den kunskapen gör att man uppträder lugnare och därmed minskar risken för att det ska gå till handgripligheter, förklarar han. Efter kursen och ett avklarat prov får deltagarna en instruktörslicens som innebär att de kan utbilda sina kollegor. Den gäller i fyra år. Sedan måste kunskaperna fräschas upp igen, i synnerhet i de fysiska momenten. Kursen var jättejobbig och den absolut bästa utbildning jag varit på. Mycket intensivt och roligt, säger Biljana Strömbäck, ambulanssjuksköterska i Kalix. Hon är övertygad om att hon kommer att ha nytta av det hon lärt sig. Ibland blir det tråkigheter där det verbala inte räcker till. Jag vet inte om det blivit mera hot idag, men tidigare var det i regel alkoholrelaterat. Nu är det mer droger och då blir det svårare att förutse hur folk reagerar, säger hon. Det var andra gången kursen genomfördes i Norrbotten. Även tidigare har medarbetare utbildats i hur man hanterar hotfulla situationer, men det nya är att landstinget nu tagit steget och börjat utbilda egna instruktörer. Det var en tuff, rolig och lärorik vecka med bra föreläsare. Det känns i hela kroppen. Man är lite mör, säger Ann-Charlotte Paavola från ambulansen i Övertorneå. Hon berättar att hon fått många aha-upplevelser om hur lätt man kan En tuff, rolig och lärorik vecka med bra föreläsare. Det känns i hela kroppen. Man är lite mör.

11 rden hamna i en hotfull situation. Det var också bra att få ordentlig koll på lagarna. Vad man får göra i en viss situation och hur man ska agera. PATRIK LINDÉN Fakta Fem intensiva dagar Kursen fokuserar på hur man förebygger och hanterar hot och våld. Den bygger på flera block och varvar praktik och teori: O Förebyggande åtgärder O Psykologi O Hot- och konflikthantering O Nödvärnsrätt O Självskydd och kontrollteknik Källa: Nll och Kommunförbundet En del av kursen går ut på att lära 1 sig lära andra. Deltagarna får öva sig på att instruera olika moment. Mattias Lilja från rättspsykiatrin 2 i Öjebyn får känna på hur det är att bli nedlagd av Berit Nilsson, som arbetar som kock på Sunderby sjukhus. Kursledaren Hansi Stafbom har 3 över 30 års erfarenhet av utbildning inom självskydd. Han har även skrivit böcker i ämnet. Sjukhustandsköterskor från hela Sverige utbyter erfarenheter i Ebbenjarka. Sjukhusens tandsköterskor till Luleå Rekordmånga sjukhustandsköterskor från hela landet samlades till vårmöte i Luleå i maj. Föreläsningar, erfarenhetsutbyte och mingel stod på programmet för de 87 tandsköterskor de flesta söderifrån som deltog. Sjukhustandsköterskorna, som tillhör en sektion i Svenska tandsköterskeförbundet, ordnar varje år utbildningsdagar för sina medlemmar. I år hölls vårmötet för första gången i Norrbotten. Det är viktigt att få träffas och höra hur andra arbetar. Man lär sig mycket av varandra. Eftersom det arrangerades i Luleå var vi i år nio deltagare från Norrbotten, men andra år har det varit svårt för tandsköterskorna att få åka iväg, säger Barbro Karlsson, tandsköterska vid Käk- och munsjukdomar, Sunderby sjukhus, och en av arrangörerna. Hon och kollegorna Barbro Persson och Anna-Lena Boström hade ordnat ett digert program. Vi har fått jättemycket beröm, både för bra föreläsare och intressanta diskussioner. tove monsen Ivo ny tillsynsmyndighet Den 1 juni övergick Socialstyrelsens tillsynsverksamhet till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Huvuduppgiften är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och andra föreskrifter. Den nya myndigheten tar över ansvaret för bland annat tillsyn av hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst samt verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (Lss). Jobbstress kan ge åderförkalkning Stress på arbetet kan leda till åderförkalkning. Det framgår av en studie som bygger på mätningar bland 600 anställda i Danmark. Forskarna kontrollerade både hjärtrytm och halten av stresshormonet kortisol hos de friska försökspersonerna. Resultatet jämfördes med hur de upplevde stress på jobbet. Forskningen visade att den arbetsrelaterade stressen i sig kan orsaka förkalkning i blodkärlen, oavsett andra riskfaktorer. Det är första gången som ett sådant samband bevisats, skriver organisationen Hjerteforeningen och tidningen Du & jobbet. AKUT-testet för idrottare Nationella strokekampanjen syftar till att lära ut hur man upptäcker stroke och vad man ska göra när någon drabbas. Nu tar man hjälp av idrottsrörelsen. I Norrbotten har informationsaktiviteter anordnats under våren, bland annat på torget i Gällivare och i samband med motionsloppen Blodomloppet och Vårruset i Luleå. Vi vill att så många som möjligt får den här viktiga kunskapen. Vi är glada för att norrbottniska idrottsföreningar och företag engagerar sig och hjälper oss i det arbetet, säger landstingets Birgitta Fagervall Yttling, ansvarig för strokekampanjen i Norrbotten. Fem idrottsprofiler Stefan Holm, Anette Norberg, Staffan Olsson, Josefine Bark och Mathias Bissen Larsson stöttar satsningen Den stora utmaningen sport vs stroke. Strokekampanjen startade i oktober 2011 och pågår under hela

12 Gillis Herlitz fokuserade på kulturmöten och kulturskillnader under sin föreläsning i Luleå. Nya perspektiv även på döden Gillis Herlitz berättar om olika förhållningssätt till livets slut Alla som arbetar med människor som närmar sig slutet bör reflektera över sitt eget förhållningssätt till döden. Det säger Gillis Herlitz, etnolog, antropolog och författare, som nyligen föreläste vid en fortbildningsdag i Luleå. Föreläsningen hade rubriken Hur förhåller sig människor i olika kulturer till döden och hur kan vi underlätta samtalet om döden? Gillis Herlitz var inbjuden av den nationella Föreningen för socionomer inom palliativ vård, SiP, vars uppgift är att utveckla socionomens/kuratorns roll och kompetens inom det palliativa området. Ingrid Lindberg arbetar vid kuratorsmottagningen, Sunderby sjukhus, och ingår också i föreningens styrelse. Vi möter allt fler människor som kommer från andra länder och därför måste vi se saker ur nya perspektiv. Vi måste vara nyfikna och lära oss mer, säger hon. Kulturskillnader kan finnas på många nivåer. De kan finnas mellan människor från olika länder, men även mellan glesbygd och stad, yngre och äldre, hög- och lågutbildade och mellan olika samhällsklasser. En ung högutbildad kvinna från storstaden kan ha mindre gemensamt med en äldre kroppsarbetare Ingrid Lindberg, kurator i Sunderbyn och en av arrangörerna till fortbildningsdagen. från glesbygd än med välutbildade storstadsbor från andra länder, säger Gillis Herlitz. Möten äger dessutom alltid rum i ett sammanhang. Vi har alla med oss olika förväntningar i mötet med andra människor och fördomar besannar ofta sig själva. Herlitz berättar om en mörkhyad vän som var läkare på ett sjukhus i Sverige. När han kom in på salen trodde patienter att han skulle städa. Vi måste se människan som en individ och inte som representant för en grupp. Vår syn på döden har förändrats genom historien. Under asatiden var eftermälet, hedern, viktigast. Precis som det fortfarande kan vara i vissa kulturer. Idag leker många unga med döden; i dataspelens värld kan man dö gång på gång för att sedan återuppstå. Med framväxten av det moderna samhället har vi gått från gemenskap till ensamhet. Vår tro på religionen har bytts till tro på teknik och vetenskap. I bondesamhället dog de flesta hemma och man tog gemensamt hand om den döde. I dag dör många på sjukhus och begravningen sker i stillhet. Att arbeta med människor nära döden ställer stora krav. Man måste vara lyhörd och låta den andra personen styra. Och man måste avhålla sig från att göra värderingar om vad som är rätt och fel. Människor hittar sina egna metoder, säger Gillis Herlitz. Ingrid Lindberg tycker att föreläsningen gav henne många tankar. Det är bra att påminnas om att man alltid måste möta en annan människa med ett öppet sinne. Det är så lätt att ha förutfattade meningar om andra människor, och det gäller att få syn på det även hos sig själv. TOVE MONSEN Fakta Palliativ vård Foto: MARIA ÅSÉN O Den palliativa vården syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som befinner sig i livets slutskede, samt deras familjer. O Det finns sammanlagt 32 palliativa vårdplatser vid sjukhusen i Norrbotten. Inom varje sjukhus finns ett palliativt rådgivningsteam, PRT, som ger råd och stöd till personal och närstående som vårdar personer med palliativ sjukdom. Råd och stöd kan även ges till den enskilde vårdtagaren. O Arbete i team är en av hörnstenarna i palliativ vård. I teamen ingår läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, präst/diakon, arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist och kurator. Källa: Ingrid Lindberg, Nll Upphandlarna har flyttat ihop Upphandlingsenheten har flyttat till nya lokaler i landstingshuset i Luleå. Nu när vi sitter tillsammans kan vi dra nytta av varandras kompetens på ett ännu bättre sätt än tidigare, säger enhetschefen Anne Sundqvist. De 14 personer som jobbar Anne Sundqvist, nöjd enhetschef. Foto: KJELL ÖBERG på upphandlingsenheten har tidigare varit utspridda på tre olika arbetsplatser i Boden och Luleå. I maj invigdes de gemensamma lokalerna ovanför Stadsvikens vårdcentral. Divisionschef Teija Joona, division Service, höll invigningstalet: Ni har ett jätteviktigt jobb. När ni gör bra affärer blir det mer pengar till vården. Varje år görs mellan 30 och 60 upphandlingar till ett värde av cirka tre miljarder kronor, fördelade på tjänster, varor, utrustning och förbrukningsartiklar. Hälften av personalstyrkan har jobbat kortare tid än två år. Att man sitter nära varandra underlättar jobbet. Detta är en nystart. Nu känns det att vi är en gemensam arbetsplats vi har fått en bättre arbetsmiljö, säger Anne Sundqvist. TOVE MONSEN Minskad förbrukning av antibiotika Försäljningen av antibiotika minskade med tio procent under perioden oktober 2012 till mars 2013, jämfört med motsvarande period året innan. Det visar statistik från Smittskyddsinstitutet. Den största minskningen skedde i Stockholm, Västra Götaland och Jönköping. Endast i Västernorrland syns en ökning under perioden. Hjälp vid hjärtstopp vanligt i Norrbotten I glest befolkade områden är det vanligt att hjärt-lungräddning ges innan ambulans är på plats. Åren 2008 och 2009 påbörjades hjärtlungräddning i Norrbotten vid hjärtstopp i 80 procent av fallen innan ambulans hade kommit. Det visar en avhandling av Anneli Strömsöe, doktorand vid Göteborgs universitet. En förklaring kan vara att människor känner varandra bättre i ett mindre samhälle och då inte tvekar att ingripa om någon drabbas. En annan att glesbygdsbor är mer medvetna om att man måste hjälpa varandra när ambulansen har längre att åka. 12

13 Glöm inte själen! Det finns ett olyckligt gap mellan kroppssjukvård och psykiatri i dagens vård och rehabilitering. Det anser Richard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet. Under rubriken Mer filosofi i vården föreläste Richard Levi för cirka hundra åhörare i aulan i Sunderby sjukhus, med flera hälsocentraler uppkopplade. Som professor är hans fokus på problemområden som personer med livslånga funktionshinder, till exempel multipel skleros eller en ryggmärgsskada, måste hantera. Han inledde med en genomgång av historiska filosofiska antaganden och hur de har lett fram till dagens kunskap inom områden som filosofi, etik, psykologi och kognitiv beteendeterapi. Levi menar att det finns ett olyckligt gap mellan kroppssjukvården och psykiatrin. Det är viktigt att arbetet inte enbart handlar om tabletter, muskeltöjningar och hjälpmedel, utan också om själsligt omhändertagande och existentiell vägledning. Utan viljan och motivationen att leva vidare, finns inte utsikter till en lyckad rehabilitering. Richard Levi lyfte även fram att teamet aldrig är starkare än sin svagaste länk. Det är viktigt att vara medveten om det när vi möter dem som söker vård. Mötet med en professionell person kan vara avgörande för upplevelsen av mötet med sjukvården. Under dagen tog Lärorika dagar för audionomer Luleå har stått värd för den årliga, nationella konferensen Audionomdagarna, med Synoch hörselenheten som medarrangör. Under tre dagar i slutet av maj samlades cirka 200 deltagare från hela landet på Nordkalotten hotell och konferens. En av föreläsarna var Marie Bunne, överläkare på ÖNH-avdelningen vid Oslo Universitetssykehus, som bland annat berättade om auditiv neuropati, en diagnos som först på senare år blivit allmänt känd. Hon talade även om nya grupper av patienter som kan få hjälp med så kallade Cochleaimplantat, ett hörhjälpmedel. Förutom föreläsningar, seminarier och utställningar fick deltagarna njuta av ett Norrbotten som visade sig från sin bästa sida. Det var 25 grader varmt de här dagarna. En kväll besökte vi Storforsen, en stor upplevelse för alla sörlänningar, säger Eva Forsberg, chef för Syn- och hörselenheten. Audionomer arbetar med diagnostisering och habilitering/rehabilitering av personer med hörselskador och andra hörselrelaterade tillstånd, som tinnitus och ljudkänslighet. han upp att det finns de som trots en lyckosam rehabilitering inte är rehabiliterade. De kan köra sin rullstol och klarar överflyttningar men har inte tagit till sig rehabiliteringen och gjort de mentala förändringar som krävs för att leva livet med en funktionsnedsättning eller skada. Detta blir en form av sekularisering som lämnar ett existentiellt vakuum efter sig vart ska dessa personer vända sig? Personer som drabbats av en stor skada eller svår sjukdom förstår ofta inte problematiken förrän de har återgått till hemmet. Vid sidan om det vetenskapliga respektive kliniska arbetet är Richard Levi författare till ett tiotal böcker och skrifter som vänder sig direkt till patienter och anhöriga, men även är användbara för anställda i vården. Den mest kända är Spinalishandboken ny kraft för skadad ryggmärg, som han skrivit med kollegan Claes Hultling. Boken tar upp vad som händer i kroppen, hur olika organ påverkas och hur rehabilitering går till, men även tankar om existentiella frågor, vikten av att sörja och hur man kan leva ett gott liv trots skadan. ANN-CHARLOTTE KASSBERG Fakta O Föreläsningen i Sunderbyn anordnades av två av de fyra doktorander som är anslutna till den forskarskola som drivs av Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Norrbottens läns landsting. O Doktoranderna har 20 procent av sin tjänst vikt till FoU-enheten i landstinget. O Uppdraget är bland annat att anordna och bjuda in till föreläsningar, inom områden som verksamheten efterfrågar. Richard Levi är specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, professor vid Umeå universitet samt överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Han ser ett tydligt samband mellan existentiella frågor och en framgångsrik rehabilitering. Foto: LISA SUNDSTRÖM krönika nina myrestam nina myrestam är miljösamordnare och säkerhetsrådgivare för transporter av farligt gods. En miljöintresserad datanisse eller är det tvärt om? Nina källsorterar det mesta utom filmjölkspaket och lever efter devisen vad jag än gör är det bättre än ingenting. Allt ska hålla i längden Denna vackra men i mitt tycke allt för tidiga morgon, sitter jag på ett Norrtåg och vaggas upp mot Kiruna. Det har just varit vårens första riktigt varma helg och det gröna börjar nu titta fram. Solen och värmen är verkligen efterlängtad! Någonting som också var efterlängtad, om än inte lika storslagen, är den whiteboard som blev uppsatt på mitt rum för ett par dagar sedan. När jag ska fundera eller visa någonting vill jag gärna rita för att beskriva det jag menar, och jag vill rita stort! Se inte det här som ett erkännande att jag ritar snyggt eller att jag går runt och klottrar på väggar jag vill bara ha en större yta än en A4 så att alla ser och då är en whiteboard perfekt. Det som är extra lysande med just min whiteboard är att den inte alltid varit min, det är någon annan som har haft den före mig. Den är begagnad och nu återanvänd. Inte helt perfekt men tillräckligt bra för mina behov och alldeles gratis den kommer nämligen från landstingets prylbank där begagnade inventarier samlas. Att återanvända saker är det som näst efter att inte konsumera alls står högst upp på listan över hur vi bättre kan hushålla med de resurser som finns. Nummer tre på listan är materialåtervinning, ett område jag har arbetat med mycket under min tid i landstinget. Om vi kan göra det enkelt för oss att källsortera så ökar oddsen att det faktiskt blir gjort. Men vad som gör det enkelt kan se olika ut för olika individer. Här måste vi arbeta tillsammans för att komma fram till lösningar som får så många som möjligt att gå från tanke till handling i sin egen vardag. Ett sätt att inspirera är att visa på goda exempel. För att uppmuntra till det har vi Landstingets miljöpris som delats ut de senaste fem åren. Hur har ni gjort på er enhet för att främja miljön och uppnå de miljömål som landstinget satt upp? Anmäl er och berätta, så sprider ni samtidigt kunskap till fler om hur man kan arbeta med miljöfrågor på en arbetsplats. När jag började som miljösamordnare för tre år sedan slogs jag av hur många som är intresserade av återvinning och vad som händer med vår omgivning den känslan har jag fort-farande. Miljö är ett ämne som engagerar och de flesta vill göra rätt, men vet inte alltid hur. Vill ni lära er mer så fråga gärna mig. Jag har inte svar på allt men nu kan jag kludda på min begagnade whiteboard under tiden jag funderar på din fråga. 13

14 på gång Fusklapparna ställer ut Fusklapparna har utställning av lapptäcksarbeten 2-30 juli i landstingshuset, Luleå. Öppet vardagar Vernissage den 2 juli klockan Sjukgymnaster utbildas Tisdag den 27 augusti arrangeras en utbildningsdag om yrkesansvar, dokumentation och begränsningsåtgärder. Målgrupp: legitimerade arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Plats: Sunderby folkhögskola. Kostnad: 600 kronor. Anmälan senast 12 augusti via bd.komforb.se. Motiverande samtal Inbjudan till en fyra dagars utbildning i motiverande samtal för personal som möter och/eller arbetar med personer med riskbruk, missbruk eller beroendeproblematik. Den augusti och september på Skapa hotell och konferens, Sävast. Avgift: kronor. Bindande anmälan senast den 19 juni via För miljöns skull Landstingets miljöpris 2013 är en intern utmärkelse för enheter eller enskilda som visat på bra initiativ och resultat inom miljöområdet. Anmälan av kandidater görs senast den 30 augusti till miljösamordnare Nina Myrestam, , eller miljöledare Bertil Frankkila, Landstingsmästerskap i golf Fredag den 30 augusti avgörs landstingsmästerskapet i golf på Bodens golfklubb. Anmälan senast onsdag den 28 augusti till stefan.lundstrom@nll.se. Kulturmiljön i fokus Den augusti arrangerar division Kultur och utbildning en kulturmiljökonferens i Kiruna. Föreläsare från bland annat Luleå tekniska universitet, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet medverkar. I ett panelsamtal diskuteras utvecklingen i Malmfälten. Barnens rätt Introduktion för barnrättsombud anordnas torsdag den 5 september på Sunderby folkhögskola. Föreläsare är Monica Wallin-Gustafsson, barnrättsstrateg vid landstinget i Sörmland. Anmälan senast den 30 augusti. Information: Sara Engström, eller sara.engstrom@nll.se. Forskningsmedel från Visare norr För 2014 kommer de fyra norrlandstingen att ställa 2,3 miljoner kronor till förfogande för forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen. Till detta kommer kronor för klinisk diabetesforskning från Folke Lithners fond. Sista ansökningsdag 15 september Läsinspiration på lovet I sommar samarbetar folkbiblioteken i Arvidsjaur, Piteå, Jokkmokk, Kalix, Bodens stadsbibliotek, Luleå stadsbibliotek, Hertsöns bibliotek och webbplatsen Polarbibblo för att lyfta sommarlovet. Aktiviteten kallas Sommarboken och principen är enkel: Läsa böcker, tipsa och prata om dem med andra på webben eller på något sommarbokskafé, till exempel i Boden och Jokkmokk. Tipsar man om böcker på Kulturpris till NEO och Norrbottensteatern LKAB:s två kulturpris för 2013 går till ensemblen Norrbotten NEO och Norrbottensteatern, för deras insatser för kultur- och musiklivet i Norrbotten. Pristagarna får kronor vardera. Polarbibblo.se kan man vinna en bok och en läsdagbok. Folkbiblioteken i sin tur bjuder på en alldeles egen bok när man lämnar in sin i fyllda sommarbokskupong. Boden och Jokkmokk är dessutom norrbottniska pilotkommuner i Västra Götalands stora Sommarboksprojekt, genom vilket de kan erbjuda särskilda bokväskor och aktivitetshäften. Poetiska protokoll Redan på 1970-talet började journalisten och författaren Ann-Katrin Tideström att ge röst åt de norrbottniska kvinnorna. Med boken Som vi skrattat där i bönhuset kommer hon med ännu ett vittnesmål om kvinnors liv och erfarenheter. Landstinget och Kommunförbundet har bjudit in till Leva livet ut, en seminariedag om att vara äldre. Bänkade i sessionssalen i landstingshuset finns också ett tiotal kvinnor som rest från Lappträsk, Storsien, Mansheden och andra byar runt Grubbnäsudden, tre mil norr om Kalix. De är där för att ta del av den föreställning som Ann-Katrin Tideström satt samman tillsammans med musikern Lars Paulin och skådespelaren Mirja Burlin. De är samtidigt där för att lyssna till sin egen historia. Föreställningen utgår från boken Som vi skrattat där i bönhuset, som i sin tur innehåller utdrag från 237 protokoll skrivna under 14 år vid de regelbundna träffar som hållits i missionshuset i Grubbnäsudden. Efter föreställningen berättar Ann- Katrin Tideström om glädjen när hon fick frågan om hon ville ta hand om protokollen. Det kändes som en ära och en möjlighet att få knyta ihop säcken. Frida Esperi, som skrivit de flesta av dem, träffade jag första gången på 70-talet. Jag har även gjort flera radioprogram med henne. Protokollen är skrivna mellan åren 1996 och I början är de kortfattade och korrekta, men blir allt eftersom mer detaljerade, personliga och poetiska. De är varsamt redigerade tanken har varit att behålla den stillsamma lunken. De har kompletterats med intervjuer med några av kvinnorna, som får representera olika år. De små nyansernas protokoll, som Tideström benämner dem, präglas av samhörighet och omtanke. Med tiden fick också mötena en speciell form. Alla som tagit sig dit nämns vid namn, likväl som de som inte är där. Man kramar om varandra Viljan att lyfta fram de norrbottniska kvinnorna har funnits som en röd tråd i Ann-Katrin Tideströms yrkesliv som journalist och skribent. Nu är hon aktuell med boken och föreställningen Som vi skrattat där i bönhuset. Foto: KJELL ÖBERG när man möts en del lever ensamma och behöver beröring. Man håller igång rösten och sjunger vid varje träff. Och man talar om både stort och smått, om världshändelser och om det som ligger nära. Ann-Katrin Tideström hoppas kunna åka ut på turné med föreställningen. Det som driver henne är fortfarande viljan att lyfta fram kvinnors erfarenheter. Jag har ofta mött kvinnor som sagt inte har jag väl något att berätta. Men vilka berättelser jag sedan fått! Fyllda av liv, must och mänsklighet, med så mycket kärlek. ULRIKA ENGLUND FOTNOT: Som vi skrattat där i bönhuset är utgiven av Black Island Books. I boken medverkar även Gertrud Åström, jämställdhetsexpert, och Gunnar Ågren, tidigare chef för Folkhälsoinsitutet. Norrbotten Big Band till London Den 28 augusti uppträder Norrbotten Big Band under musikfestivalen The Proms i Royal Albert Hall i London. Norrbotten Big Band ska framföra en hyllning till Charlie Bird Parker tillsammans med pianisten Django Bates. Konserten blir den enda jazzkonserten under The Proms, som pågår mellan den 12 juli och 7 september. 14

15 Norrbottens museum Utställningar, lekmiljöer, film, butik & kafé Fotografi i Norrbotten, de första hundra åren visas Onsdag 15.6 kl 13 Vernissge: Fotografi i Norrbotten, de första hundra åren Bilder av bland annat Borg Mesch, Henny Tegström, Lennart Nilsson, Lotten von Düben, Mia Green och Ludvig Wästfelt. Prod Norrbottens museum Måndag 17.6 kl 19, öppet till kl 21 Konstnärspresentation med bildvisning Tisdag 18.6 kl 19, öppet till kl 21 Artists talks, samtal på temat gränser Onsdag 19.6 kl 19.30, öppet till kl 22 Invigning med start kl 18 i Konsthallen Visningar måndag-fredag kl 13 Onsdag 19.6 kl Jan Lundbergs kvartett Sommarmusik! Onsdagar 26 juni - 7 augusti kl 19 Entré 60 kr, kvällsöppet till 21 komedi av Carin Mannheimer Scen 1, Luleå okt-dec Söndag 25.8 Arkeologidagen se info på webben Lördag 31.8 kl 13 Boksläpp: Boken om Brita Weglin Konstnären föreläser om sin bok Söndag 1.9 Kl 9 Svampexkursion (samling på museet) Kl Svamputställning Svampkonsulent: Göran Lidén, Studiefrämjandet I Luleå och på turné sept - dec Att döda ett tivoli, Premiär 27 sept Pärra & Paulin, Premiär 14 sept Dumstrut, Premiär 28 sept fr 7 år Mullis & Blixten fr 3 år Drömmar av silver, vingar av guld - dåtid, nutid & framtid längs Nasaleden visas till 25.8 Se filmer från Norrbotten Kolmila i Storforsen juli kl Björkskatan Höstvägen 7, Luleå Bildarkiv och samlingar Boka besök: Norrbottens minne Boka besök: Kokkaffe & saft serveras Dragspelsmusik med Bert & Jonny Norrbottens museum, Bredsels byagårdsförening, NLL, Sveaskog, Älvsbyns kommun, Studieförbundet Vuxenskolan i Arvidsjaur Barnteater tisdag-torsdag juli kl 14 Lule stassteater Speldagar, tider, info om pjäserna Teaterns kassa , ticnet.se, Kulturens Hus Midsommarafton & midsommardagen stängt Månd juni-augusti 10-16, tisd-fred 10-16, lörd-sönd Kvällöppet onsd , onsd Storgatan 2, Luleå. Tel Se aktuell information på Fri entré MIKAEL RICKFORS NORRBOTTEN BIG BAND & TRIO X Pajala, Folkets hus lör 7 sept kl Övertorneå, Folkets hus sön 8 sept kl Överkalix, Folkets hus mån 9 sept kl Haparanda, Folkets hus tis 10 sept kl Boden, Sagateatern ons 11 sept kl Älvsbyn, Forum tors 12 sept kl Jokkmokk, Folkets hus fre 13 sept kl Luleå, Kulturens hus lör 14 sept kl Piteå, Kårhuset sön 15 sept kl THE NAIMA TRAIN Sveriges okrönta loopdrottning! Gällivare, Sjöparksskolans aula Sön 29 sept kl Arjeplog, Biografen Fre 4 okt kl NORRBOTTENS KAMMARORKESTER Dirigent och solist Gilles Apap, violin Luleå, Kulturens hus tors 12 sept kl Arjeplog kyrka fre 13 sept kl Haparanda kyrka lör 14 sept kl Piteå, Studio Acusticum sön 15 sept kl FJÄRILSEFFEKTEN FAMILJEFÖRESTÄLLNING, 9-12 ÅR Arvidsjaur, Medan ons 11 sept kl Luleå, Kulturens hus Lör 5 okt kl NORRBOTTEN NEO NEW SWEDEN - Biljett till det okända Stockholm, Konserthuset sön 6 okt kl Fler spelorter tillkommer! A LAUGH TO CRY Piteå, Studio Acusticum tors 10 okt kl Pajala, Folkets hus lör 12 okt kl Umeå, NorrlandsOperan mån 14 okt Sundsvalls Teater ons 16 okt kl

16 Dagens ros till alla arbetskamrater på BFM i Piteå som jobbat i det tysta med att ordna till världens bästa fest. Vi är överväldigade, chockade, glada för den uppslutning som mötte oss lördag kväll. Tack för god mat och dryck, presenter, aktiviteter och allt annat roligt som vi fick göra, vi kommer att minnas detta med glädje och tacksamhet. Miljoner tack allihopa, både nuvarande och gamla arbetskamrater som slutit upp. Erik, Agneta och Margreth till våra härliga kollegor på Lokalservice, Kalix sjukhus. Tack för att vi fick komma på studiebesök hos er den 30 maj. Det var så trevligt och intressant att få se hur det ser ut på andra städcentraler. Ni är hjärtligt välkomna till oss nästa gång! Hälsningar från oss på Lokalservice i Piteå Ett stort fång rosor vill jag skicka till min närmaste chef Annika Johansson med all sin personal på BB/förlossningen i Sunderbyn. Tack för ett trevligt restaurangbesök, present och fina blommor, då jag slutade hos er. Är så tacksam att jag fick förmånen att jobba med er, allt jag fick lära mig och många fina minnen tar jag med mig när jag återvänder hem till Gällivare. Kramar Barbro nyfiken på mats brännström Ålder: 54 år, Aktuell som: Ny landstingsdirektör i Norrbotten. Familj: Gift med Lena, tandläkare, som han träffade redan på gymnasiet i Luleå. Tre döttrar, ett barnbarn. Bor: I Umeå, veckopendlar till Luleå. Har sommarstuga i Skellefteå. Yrke: Läkare, specialist i internmedicin. Bakgrund: Bodde sina första fem år i Skellefteå, innan föräldrarna flyttade till Mjölkudden i Luleå. Jag gick naturvetenskaplig linje på Midskogsskolan, som inte finns kvar, och gjorde lumpen på Lv7, som är nedlagt. Man kan förstås undra vad som kommer att hända med landstinget nu. Karriär: Utbildade sig till läkare i Umeå. Gjorde sin allmän- och specialisttjänstgöring på Skellefteå lasarett, där han sedan fortsatte arbeta. Var ansvarig för strokevård och dialysverksamhet, därefter verksamhetschef för medicinkliniken. Efter 18 år i Skellefteå erbjöds han jobb som verksamhetsområdeschef (motsvarande divisionschef) för närsjukvården i Västerbotten och flyttade med familjen till Umeå. Läkaren som leder landstinget Han lämnade läkarjobbet och blev administratör. Erfarenheterna från vården är värdefulla för Mats Brännström, ny landstingsdirektör. Jag upplever starkt att jag jobbar med patienternas behov hela dagarna. Det är ju samma frågor vi pratar om, fast på ett annat plan och med andra verktyg, säger han. och ett stort tack till våra arbetskamrater på natten på ort avd 31, för ert stora stöd. Ni ska veta att det värmde. Lena och Ulla till Gunnar Broström, Länsservice. Tusen tack för din hjälp under mitt projektarbete! Linda Sandström till alla mina härliga kollegor på Vuxenpsykiatrin avd 32 och tack för de tre år man hunnit jobba tillsammans med er. Ni gör ett ovärderligt arbete för de patienter som är i behov av hjälp och stöd. Den kunskap, kompetens, erfarenhet, gemenskap och positiva attityd som finns hos er alla är unik i sitt slag. Oavsett var man jobbar i framtiden så kommer det alltid vara hos er man lärde sig psykiatrin. Ssk Andreas S Ett stort fång rosor till Gisela Hagemalm, LSS Råd och stödteam, Luleå/Boden! Tack för god arbetsgemenskap under 13 år. Önskar dig allt gott för framtiden! Din arbetskamrat och kollega Inger till Carina, Birgitta och Bia på avd 41 som ordnade en jättetrevlig "avskedsfest" till dem som slutat och även de som är på väg att sluta. Ann Wahlberg, avd 41 SY Alla världens rosor vill vi ge till läkarna Nadja Linder & Kristian Westerlund, våra kollegor Helena Heikkilä & Kerstin Mattsson samt tjejerna på Malmens hälsocentral Maria Tyni & Anne Rauma. Tack för hjälpen och tack för att ni är dom ni är. Ida & Maria Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla rosor publiceras på Insidan, en del även i Landstingstidningen. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: agneta.spaton-norqvist@nll.se. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen och för vad. Det är en varm dag i Luleå, häggen har just slagit ut. Mats Brännström har tagit sitt nya rum i landstingshuset i besittning och försöker få ordning på datorn. Förre landstingsdirektören Gunnar Persson tittar in för ett kort besök och Mats kommenterar, med glimten i ögat, att föregångaren minsann har möjlighet att ha shorts på nu när han är pensionerad och styr över sin tid. Själv har han fullt upp. Han hade gått från jobbet som utvecklingschef till tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör, när Gunnar Persson i början av maj aviserade sin avgång. Mats fick frågan av Kent Ögren, landstingsstyrelsens ordförande, om han kunde tänka sig att ta över som landstingsdirektör, och funderade några dagar. Men det var egentligen inget svårt beslut. Jag pratade förstås först med familjen. Under de två år jag arbetat i Norrbotten har jag veckopendlat mellan arbetet i Luleå och bostaden Jag har upptäckt att jag har en god systemförståelse, en inbyggd känsla för hur saker och ting hänger ihop. i Umeå. Vi kom fram till att jag kan fortsätta så ett tag till. I Luleå finns äldsta dottern Sara- Lena, 28 år, med familj. Yngsta dottern Karin, 20 år, bor fortfarande hemma, i familjens hus i Umeå. Men egentligen är det mellandottern Maria, 26 år, som är orsaken till att Mats och hans hustru Lena inte har så lätt att lämna Umeå. Maria är utvecklingsstörd och bor med hjälp av personliga assistenter i en egen lägenhet. Hon trivs verkligen. Den ligger på en gata som heter Paradisgränd och hon brukar säga att hon ska åka hem till paradiset. Han konstaterar att det alltid är förenat med oro att vara förälder, men att föräldrarollen blir lite speciell när man har ett barn med ett funktionshinder. Det viktigaste är att Maria har en tillvaro som fungerar. Därför bor vi kvar i Umeå, så länge. Samtidigt ser han vissa fördelar med att veckopendla. Under veckorna, från söndag kväll till torsdag, bor han i lägenheten i Luleå. Han har gott om tid och får mycket gjort han ägnar ofta kvällarna åt att läsa rapporter, göra sammanställningar och mejla, ja allt som hör till för den som befinner sig på en administrativ chefspost. En del mötesfria fredagar sköter han jobbet från bostaden i Umeå med hjälp av telefon och dator. Men sedan tar han ledigt. Jag arbetar ingenting under helgen, det är en stor skillnad jämfört med tidigare. Både som verksamhetschef i Skellefteå och som verksamhetsområ- 16

17 nytt om namn År 2011 började han som utvecklingschef i Norrbottens läns landsting och blev sedan, i samband med omorganisationen, hälso- och sjukvårdsdirektör/biträdande landstingsdirektör. Tillträdde tjänsten som landstingsdirektör den 21 maj i år. Intressen: Läser mycket, böcker om allt från organisationsförändringar och populärvetenskap till favoriten Strindberg. Tycker om musik, exempelvis av Beatles, Dylan och Neil Young. Sjunger, spelar gitarr och piano. Övrigt: Är flygrädd och väljer konsekvent bort flyget. Jag vet att känslan är irrationell det är ju statistiskt sett farligare att färdas fram och tillbaka med bil mellan Umeå och Luleå. Det är kombinationen av höjd, instängdhet och att inte ha kontroll som känns skrämmande. I sommar åker vi på semester med tåg till Medelhavet och stannar i Alsace på vägen. Det blir ett annat slags resande. tre saker du inte visste om mats. Han läser helst August Strindberg, lyssnar gärna på Neil Young och är rädd för att flyga. KATARINA HELLGREN är ny divisionssekreterare i division Service. Katarina har arbetat inom landstinget sedan 1979 och kommer närmast från Administrativ service. Hon efterträder Annie Berglund som gått i pension. ROLAND FJELLSTRÖM har anställts som projektledare i Vas Tillverkarorganisation, division Länsteknik, där han arbetar med utvecklingen av Nya Vas. Roland jobbade tidigare på Tieto som konsult mot telecomindustrin. EIJA SALMI RUTFORS är ny verksamhetsutvecklare, division Länsteknik. Eija är testansvarig för Vas. Hon kommer närmast från Tieto Healthcare & Welfare. deschef i Umeå, hände det att jag åkte en sväng till jobbet eller svarade på mejl, ibland nästan i smyg. Nu försöker jag vara disciplinerad och verkligen vara ledig. När han har tid sätter han sig gärna ner med en bok. Han spelar gitarr och piano och har till och med gett ut en vinylskiva under ungdomsåren bandet Vad tusan som helst skrev kanske inte musikhistoria men bidrog till att förgylla tonårstiden i Luleå. I Skellefteå agerade han i den lokala revyn Lassaspexet och i Umeå sjöng han i Pop- och rockkören. Nu sjunger han mest för sin nya publik, ettåriga barnbarnet Emma. Mats Brännström beskriver sig som hyfsat kreativ, men tillägger att en annan av hans färdigheter, möjligen något motstridigt, är att se helheten i system och organisationer. Jag har upptäckt att jag har en god systemförståelse, en inbyggd känsla för Mats Brännström, ny landstingsdirektör, lägger sig vinn om att förstå andra människors känslor och handlande. Konflikter kan ibland vara nödvändiga, men jag ser inget värde i konflikten som metod, säger han. Foto: MARIA ÅSÉN hur saker och ting hänger ihop. Det har jag stor nytta av i mitt jobb. Han är en tydlig generalist, som hellre målar med en bred pensel än stannar vid detaljer inom ett begränsat område. I Skellefteå deltog jag i ett forskningsarbete om molekyler, skrev några artiklar och hade tankar på en avhandling. Men jag lämnade det och tog i stället på mig uppdraget att leda arbetet med att slå ihop två kliniker. Å ena sidan ett litet område som jag skulle lära mig mycket om, å andra sidan ett ledaruppdrag som krävde en bred syn. Just det var ett vägval i mitt liv, som jag inte ångrar. Det händer att han får frågan om han som specialist i internmedicin inte har slösat bort en lång utbildning genom att sitta och administrera. Men så känner jag absolut inte. Jag har inte svårt att se patienter framför mig när vi pratar om landstingsplanen eller gör uppföljningar. På så sätt tycker jag att jag har precis rätt erfarenhet. Gör din läkarbakgrund att trovärdigheten för dig och det du säger ökar? Det är förstås en fördel att jag förstår vårdens villkor och förutsättningar, exempelvis att de anställda har att fatta en mängd beslut på egen hand, inom vissa ramar. Men som läkare är man långt ifrån expert på allt. Min upplevelse är att vårdens medarbetare respekterar att man inte kan allt, däremot har de svårare att respektera om man inte är intresserad. När jag slutligen ber honom om en kort programförklaring kommer svaret snabbt: Mitt mål är att skattebetalarna i alla avseenden ska känna att de får valuta för sina pengar. Är det inte så i dag? Inte alltid. Det är något vi måste jobba på. ULRIKA ENGLUND ANETTE LARSSON är ny utvecklingsstrateg på hälso- och sjukvårdsavdelningen, landstingsdirektörens stab. Hennes ansvarsområde är Hälsoinformatik, vilket bland annat omfattar dokumentationsstrukturer i hälsooch sjukvård och rapportering till patientregistret. Anette arbetade tidigare med Vas på division Länsteknik. Hon efterträder Agnetha Karlberg, som går i pension. OVE KASTEBO är t f divisionschef i division Diagnostik sedan den 1 juni. Kastebo har arbetat inom Norrbottens läns landsting sedan Han har haft en rad olika chefsbefattningar och kommer närmast från en tjänst som länschef för laboratoriemedicin. Förordnandet gäller året ut. Han efterträder Jonas Törnqvist, ny divisionschef för Folktandvården. KRISTIINA STARCK ENMAN har anställts som rådgivare i Innovationssluss Norr, ett samverkansprojekt mellan Norrbottens läns landsting, Region Västerbotten och Almi Företagspartner Nord. Hon har tidigare haft samma uppdrag i Innovationer i Norr, ett projekt som ägdes av Almi. JENNY MOZGOVOY är ny internationell strateg på landstingets avdelning för regional utveckling. Hon har tidigare haft motsvarande tjänst i Region Västerbotten. JOHN KOSTET är ny på Avdelningen för regional utveckling. Han ska dels arbeta med internationell samordning och omvärldsbevakning, dels med koordination och administration vid Kraftsamling, Tur och retur och andra arrangemang. John kommer från studier vid Stockholms universitet och ett masterprogram i statsvetenskap. HANS RÖNNQUIST har utsetts till biträdande landstingsdirektör med direkt ansvar för divisionerna Kultur och utbildning, Länsteknik och Service. Han behåller sitt huvuduppdrag som ekonomi- och planeringsdirektör i landstinget. Hans har också tagit över som tillförordnad chef för regionala avdelningen från 23 maj. 17

18 EXPERI- MENT MISSTAG KVÄVE SVÄRS LJUD SAGO- KUNG KÅRE BUSKE TYCKT OM RYKA FÅR LÖN AKTIE- BOLAG FISK OVANA GER FÅR ÖVER- LÖPARE BERTS KOMPIS HÄST TRÄD SVAVEL SVERIGE PUST VATTEN- HÅL PIPPIN STAD I KROATIEN RUBANK KALMAR LÄN SLOTT PALÄ FÖRST IVÄG EJ VI LEMMEN HAR VARG EVAS MOATJÉ FEMTIO TRUT HAR HUS FÖRE S MILLI- LITER SKRED GJORDE VILSEN KAN ANAS FISK GER SÅR TEATER I PARIS LYFTER? INDISK TITEL IFALL ÖRT = 4 I ÖKEN? BYGGDE NOAK EFTER 12 BAK- STRÖM SÄNKT A FÅR SON JOD KVÄLLS- NÖJE TALANG FÖRE M URAN EJ UPP VARNING GOJA LÅNG TID FÖRE T GOLDEN GATE DONERA GEOL. PERIOD EJ DAG 500 OKÄND EWING MAJAS MOATJÉ MAN TRÄD ORATOR CHAPLINS FRU LENIN FLÖG HÖGT OLJA DYNASTI GÖR MYGGA OSIS VATTEN- DRAGET VIRKE POLYNES FLUOR TÖS GAL- NINGAR HEDER GRÄS LÄR- JUNGEN RASP 19 PLATTA OPTION MÖSSA TAGEL FRUKT I DRINK MITT I NORGE FÖRST GER AMMA KANTON SKIVA STOR- STAD BAK KONDI- TION BOLL- SPEL KRAFT FEM- HUNDRA FOSFOR EFTER R SKYDD SAGA? KÄKADE INTE VÅR TESLA KVÄVE FEST DE BÄSTA KRITIK 400 KADA- VER RÖNTGEN JUNGFRU PLATTA 2013 FÖRE M KALIUM IGEN FÖRE G PAPPERS- KONST SPANIEN SAMSAS SPIK I HÄSTSKO INGRID NORDIN, pensionerad operationssjuksköterska från Kiruna som nu flyttat söderut. Kryss nr 3 Senast den 26 augusti 2013 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå. Märk kuvertet Kryss 3. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... Om jag vinner väljer jag (sätt ett kryss) n En biobiljett n Tre trisslotter 18 R V S S P Å K A N T M A G R U R N E P I L O G A N D N E N Å D A S E S G A R B O I T S P E K U L A T I O N L J U V I Å R O R V A J U N O T A L L S K E S T A B M S R Ä L E G G U K A S I S T R I V L U G N A D P A S T O R U S A B I L A D A N I S O V I S S R D D T I G E L S A K T S O U G L I A N K A R E T O N N I O B L O A F E R I K U B A N E S F I D U N B E N ABER G Ö K Å A M I R AL J A N A G B R E L Ö S T Ö I L L B A T T I N G S I K R O N D O R K A N I A N R Ö E K O R E R A A M A S O N E R L I D E N K O L U N S Å R A Lösning på kryss nr 2, 2013 Kryssvinnare BIRGITTA ALM, Piteå KERSTIN SANDBERG, Kalix ANNA-STINA NILSSON, Gällivare AGNETA CARLSTRÖM, Luleå KATARINA AULAND, Södra Sunderbyn Trisslotter eller biobiljett kommer med posten. Grattis!

19 kåseri patrik warg Vi ses trots allt inte på stranden i sommar Måndag 16.55: Kör till simhallens gym med fullpackad träningsväska. En svag doft av äppelskölj från de nytvättade badlakanen fyller bilen. Tänker att Beach 2013 är nära. Flaskan från sminkbutiken funkande inte. Tisdag 07.00: Slänger in gårdagens tvätt av löparkläder i torktumlaren men hittar inte handdukarna. Måste köpa rakhyvlar på lunchen. Tisdag 18.15: Styr mot friidrottsanläggningen med spikskor och pulsklocka. Det luktar inte längre äpple i bilen. Lite molvärk i hälsenan. Handdukarna försvunna. Gumman försöker men rakhyvlarna går av på mitten. Onsdag 06.45: Blandar tonfisksallad. Packar för fotbollen. Vart fan är handdukarna? Gumman köpt nytt frätmedel från färghandeln. Svider. Ingen förändring. Onsdag 16.30: Skogsvallen flödar av solsken och det sjuder av liv. Bollar studsar i gräset och visselpiporna ekar över nejden. Handdukarna ligger nog kvar i simryggsäcken. Men var är den? Väger mig när jag kom- PATRIK WARG är inte känd från X Factor, Robinson eller Big Brother. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. mer hem men det är något fel på vågen. Provar med tändstickor. Gör inte om det. Torsdag 16.00: Med rullskidor och stavar i bilen mot cykelstråket. Hittar handdukarna i bagageluckan. Slänger dem i torktumlaren. Frossa av brännskadorna. Torsdag 18.55: Kör till aerobicpalatset med tajts och vattenflaskor. Glömde handdukarna i tumlaren och slog inte på den heller. Hälsenan bättre. Köper sedan ny våg på stormarknaden trasig. Skriver ut cortisonsalva till mig själv. Testar med pincett. Funkar men tar två år. Fredag 16.25: Åter mot simhallen. Glömmer inte tävlingsbadbyxorna. Handdukarna är med. Simhallens våg funkar inte alls. Når inte med rakmaskinen som ändå kör fast i buskarna. Ingen vill hjälpa till. Lördag 10.15: En sväng till dansinstitutet med blöta handdukar. Hann inte packa upp allt igår. Googlar hudkliniker. Handtvättar badbrallor och badmössa. Lördag 14.55: Kör till Zumba/Salsa och Boxlektionerna. Solsken. Svetten rinner isande längs ryggraden. En lätt mögeldoft i bilen. Lördag 18.25: Slänger in veckans träningskläder utom löparshorts och tröja. Handdukarna fick inte plats. Diskar sex vattenflaskor och cyklar ner till starten på Blodomloppsrundan med stoppur runt halsen. Söndag 8.00: Simtävlingar hela dagen. Känner mig urvätskad efter tio timmar i simhallen. Söndag 18.30: Dansinstitutet för show. Vaxförsöket misslyckat. Går inte att slita bort. Söndag 21.30: Kan inte böja mig framåt. Sammanfattar att träningsveckan gått bra. Barnen och gumman har hunnit till sina pass, uppvisningar och tävlingar. Tänker att jag åtminstone borde hinna med en joggingtur ikväll eftersom jag under veckan bara kört bil, letat badlakan och cyklat efter grabben, som jagar personbästa, på skoljogg och rullskidor. I en välintränad rörelse flyttar jag chipsskålen från magen till bordet, tar upp mobilen och laddar ner ännu en app som räknar ut hur många kalorier jag hade gjort av med OM jag hade joggat. Det blir inte fler än energiinnehållet i en vanlig mazarin. Tolkar det som att det räcker om jag bara äter ett wienerbröd till frukostcocacolan imorrn, så behöver jag inte jaga livet ur mig idag. Varför skulle jag det förresten. Får ändå inte vistas på stranden. Ger upp allt hopp. Varken vax, venusrakhyvlar, eld eller våld med pincett fungerar. Kan glömma Pite havsbad. Jag är så löjligt lurvig på ryggen att jag bara får gå med bar överkropp i Rwandas dimhöljda berg. Måndag 02.30: Vaknar med ett ryck och inser att jag måste slänga handdukarna i tvätten. Sitter uppe och funderar vilka intyg som krävs för att landstinget ska bjussa på en hudtransplantation. Skriver ett kåseri om eländet. Ur museets samlingar Brudkronan av tenntråd är tillverkad i Jokkmokk år Foto: GÖRAN DAHLIN, Norrbottens museum Brudkrona från Jokkmokk Denna brudkrona är ett uttryck för modernt samiskt hantverk, byggt på traditionell slöjd. Den är tillverkad av tenntråd och dekorerad med tenntrådsbroderier på blått kläde, fodrat med vitt renskinn. De uppstickande tinnarna är 14 till antalet, varav hälften är korsformade. I dag nyttjas inte brudkronor vid alla bröllop och de kronor som används finns i många utföranden. Vad man väljer beror mest på tycke och smak. Ursprungligen hade användandet av brudkronan en symbolisk betydelse, den stod för oskuld och renhet. Symboliken kan ha haft sitt ursprung i den medeltida katolska synen på jungfru Maria som kysk himmelsk drottning. Under slutet av 1500-talet började Svenska kyrkan att låna ut brudkronor vid bröllop. Det var dock bara kyska brudar, så kallade kronbrudar, som fick låna en av kyrkans kronor. Om det visade sig att bruden inte varit oskuld vid bröllopet hade man begått ett så kallat kronbrott, vilket ledde till böter. mirjam jonsson Fotnot: Läs mer om brudkronor på nll.se. Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och Månadens föremål. För några månader sedan samlades alla fritidspolitiker som sitter i landstingets fyra hälso- och sjukvårdsberedningar för gemensam kunskapsuppbyggnad i Storforsen. Att ordna detta är en av många varierande arbetsuppgifter för mig och mina kollegor Jenny och Joanna. Vi arbetar alla på kansliavdelningen som utredare för beredningarna, berättar Micke Boström, själv utredare för programberedningen samt hälsooch sjukvårdsberedningen Öst. Foto: MICKE BOSTRÖM bilden av ett jobb Landstinget består av hundratals olika arbetsplatser och verksamheter vi vill gärna veta något om din! Ta fram kameran eller mobiltelefonen, ta ett eller flera fotografier och mejla se. Berätta vad fotot föreställer och var det är taget. Vad du fotograferar är upp till dig. Tänk bara på att den eller de som syns på bild måste ha gett sitt godkännande. Du som får ditt fotografi publicerat belönas med två biobiljetter eller fyra trisslotter (ange vilket du väljer och till vilken adress de ska skickas). 19

20 Norrbottens läns landsting Telefon vi hälsar på teknikakuten i luleå Teknikräddarna är redo Dygnet runt, året runt, finns Teknikakuten där för alla landstingsanställda. Deras målmedvetna arbete med bemötande och tillgänglighet har inte bara resulterat i nöjda kunder utsågs de även till Sveriges bästa helpdesk och Årets nykomling med självhjälpsportal. Teknikakuten har sitt pulserande hjärta i källaren på Sunderby sjukhus. Det känns nästan som att kliva in i en egen liten värld, med kablar, datorer och teknik från golv till tak. Monitorer visar kontinuerligt flödet av ärenden som kommer in, hur många som väntar och hur snabbt de betas av. Något stressande kan det tyckas för en utomstående, men ett bra redskap i arbetet menar de anställda. Just den dag Landstingstidningen är på besök är dessutom nio personer på avdelningen sjuka, vilket gör att det är ett större tryck än vanligt. Någon kafferast är inte att tänka på denna förmiddag, trots att fikabordet är placerat centralt med full uppsikt över monitorerna för att ärendena ska kunna tas om hand löpande. Vid lunchtid kommer en efter en balanserande med tallrikarna till skrivborden. Sjuksköterskan Karin Andefors, till vänster, handplockades till Teknikakuten, bland annat för att tillföra praktisk erfarenhet från vården. Anita Bergdahl har varit med sedan Teknikakuten bildades Foto: MARIA ÅSÉN Vi har lärt känna varandra väldigt bra och har blivit lite som en familj. En väg in, ett enda nummer att kunna, var tanken när Teknikakuten bildades Hela Länsteknik omorganiserades. De anställda från den dåvarande teknikavdelningen, Vas-jouren och användarservice fick söka om sina jobb och nya tjänster skapades. Sedan dess har man byggt upp en bred organisation med spetskompetens. Gruppen är uppdelad i flera olika kompetensområden vårdsystem, telefoni, nätverk och servrar samt distans- och videoteknik. Teknikakuten tar även emot och fördelar medicintekniska ärenden. Av ärenden per år löser Teknikakuten hela 95 procent inom organisationen. I takt med att antalet ärenden blivit fler har personalstyrkan ökat till dagens totalt 18 personer, fördelade på 15 heltidstjänster. Åldrarna i arbetsgruppen spänner från 25 till 60 år. Anita Bergdahl har varit laboratorieingenjör i landstinget i 26 år. När Teknikakuten startade sökte hon och fick en av tjänsterna. Idag Åke Tjerngren trivs med upplägget på arbetet. Anna Lindqvist Skagervik är verksamhetsansvarig. är hon en av få på Teknikakuten som bemästrar både Vas- och teknikärenden. I det här arbetet måste man gilla support och ha ett genuint intresse för att hjälpa och stödja, förklarar hon. Ett annat exempel på Teknikakutens personallösningar är Åke Tjerngren, som via ett resurskontrakt fördelar sin tid mellan Teknikakuten och Länstekniks videogrupp. Det känns som att jag får det bästa av två världar. På Teknikakuten jobbar jag med support och under min andra tid är jag mycket ute i verksamheten och möter dem som använder tekniken, säger han. Anna Lindqvist Skagervik har varit verksamhetsansvarig ända sedan Teknikakuten bildades. Hon har lagt mycket kraft på att få ihop gruppen och har arbetat med bland annat tillgänglighet, bemötande och värdegrund. Vi har lärt känna varandra väldigt bra och har blivit lite som en familj. Alla känner både sina och andras starka och svaga sidor, berättar hon. Eftersom verksamheten är helt händelsestyrd och ärendena aldrig tar slut handlar arbetet mycket om att ständigt kunna planera om och hjälpas åt. En whiteboard med veckans mål och veckans utmaning skvallrar om att det finns en tanke bakom varje detalj. Kanske är det just därför som de får den ena utmärkelsen efter den andra och har en personalomsättning som skiljer sig markant från supportbranschen i övrigt. Här är det i princip ingen som har slutat, såvida man inte har gått vidare inom Länsteknik. Det här är ett jobb som har extremt trevliga kunder. Vi känner att de är tacksamma över att vi finns till för dem. Det gör också att det är lättare att personalen trivs och jobbet blir roligare, förklarar Anna Lindqvist Skagervik. ANNA BERGSTRÖM Flödet av ärenden syns på monitorer. Fakta Teknikakuten O Telefonnumret för akuta ärenden är O Det finns en portal på Insidan där man kan logga in för att anmäla, övervaka eller följa sina ärenden. O Via Insidan når man även Teknikakutens Kunskapsbank, en självhjälpsportal med utbildningsfilmer och tips om hur man använder olika system.