Chiles skolpengssystem och lärdomar för Sverige Gabriel H. Sahlgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Chiles skolpengssystem och lärdomar för Sverige Gabriel H. Sahlgren"

Transkript

1 Chiles skolpengssystem och lärdomar för Sverige Gabriel H. Sahlgren Rapport nummer 1 July 2013 CENTRE FOR MARKET REFORM OF EDUCATION 2 Lord North Street, London, SW1P 3LB

2 Om författaren Gabriel H. Sahlgren är forskningschef på Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs i London. CENTRE FOR MARKET REFORM OF EDUCATION The Centre for Market Reform of Education Ltd The moral rights of the authors have been asserted. All rights reserved. Without limiting the rights under copyright reserved above, no part of this publication may be reproduced, stored or introduced into a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means (electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise), without the prior written permission of both the copyright owner and the publisher. The Centre for Market Reform of The Institute of Economic Affairs 2 Lord North Street, Westminster, London SW1P 3LB E

3 Innehåll Sammanfattning 1 1. Introduktion 3 2. Kort om Chiles skolpengssystem 3 3. Har reformerna fungerat? Skolvals- och skoleffekter Konkurrenseffekter 7 4. Problem i Chiles reformer 8 5. De viktigaste lärdomarna för Sverige Slutsats 11 Referenser 13

4 Sammanfattning 1 I den svenska skoldebatten har Chile kommit att bli något av ett slagträ bland skolvalets och vinstintressets motståndare. På SvD Brännpunkt (27/3) gick exempelvis ledamöter från den Kungliga Vetenskapsakademien till attack, bland annat med hänvisning till att det chilenska systemet som introducerades av militärjuntan 1981 är det enda förutom det svenska där offentligt finansierade skolor tillåts gå med vinst. Visserligen stämmer inte detta vinstdrivande företag driver offentligt finansierade skolor på entreprenad i både England och USA. Skillnaden är att de även kan äga skolorna i Sverige och Chile. Men kan den chilenska skolan verkligen användas som ett argument mot skolval och vinstintresse? Den här rapporten diskuterar landets skolpengssystem som introducerades 1981 och vad forskningen säger gällande dess effekter. Bilden som framträder är långt mer nyanserad än den som beskrivits hittills i debatten. Först och främst finner forskningen att chilenska friskolor presterar bättre än kommunala skolor, även om vissa studier finner relativt små effekter. Forskningen indikerar också att vinstdrivande skolkedjor presterar bättre eller lika bra som olika former av icke-vinstdrivande skolor. Ingenting tyder heller på att enskilda vinstdrivande skolor driver ner kvaliteten generellt. De vinstdrivande skolor som inte tar ut elevavgifter antar också faktiskt fler elever från låg socioekonomisk bakgrund och etniska minoriteter än både icke-vinstdrivande och kommunala skolor. (Till skillnad från Sverige får chilenska skolor ta ut avgifter under vissa villkor.) De vinstdrivande skolorna startar alltså ofta i utsatta områden och ger föräldrar där större valmöjligheter än vad som annars vore fallet. Detta är viktigt eftersom internationell forskning finner att effekten av familjebakgrund på resultaten minskar ju fler elever som går på offentligt finansierade friskolor. Samtidigt är det viktigt att bra skolor expanderar så att fler elever får möjlighet att ta del av utbildningen och det är endast i vinstdrivande skolor som det finns en relation mellan förbättrade resultat och elevtillväxt. Detta gäller speciellt bland skolor som antar en hög andel utsatta elever. Vare sig friskolor eller vinstintresset verkar alltså ha påverkat resultaten negativt i Chile. Tvärtom. De studier som analyserar de totala effekterna av skolvalet finner dock blandade resultat, vilket delvis beror på att de använder olika metodologier. Samtidigt kan skillnaderna också bero på att studierna analyserar olika tidsperioder. Det chilenska systemet har nämligen förbättrats över tid. Exempelvis påverkades kommunala skolors budgetar knappt av reformen förrän sent 1980-tal, vilket naturligtvis är helt avgörande för att incitament att konkurrera ska uppstå. Detta skulle delvis kunna förklara varför studier som analyserar data från senare år ofta finner positiva effekter, medan studier som använder data från tidigt 1980-tal inte gör det. Det är dock viktigt att påpeka att det chilenska systemets utformning har varit problematiskt även efter 1980-talet. En icke-differentierad skolpeng, akademiska selektionsmetoder i både grund- och gymnasieskolan samt elevavgifter kan tillsammans ha gett starka incitament bland skolor att fokusera mer på rikare elever. Mycket riktigt har fristående skolor i Chile totalt sett också framförallt antagit elever från bättre bemedlade familjer. På senare år har det chilenska systemet dock förbättrats. Exempelvis har en differentierad skolpeng införts vilket forskningen visar har höjt resultaten och akademiska antagningsmetoder håller nu på att fasas ut. Det står också klart att Chile är det land som har ökat sina resultat i internationella undersökningar näst mest av alla länder sedan 1990-talet. De offentligt finansierade skolorna, både fristående och kommunala,

5 2 förbättrade dessutom sina resultat jämfört med de privatfinansierade skolorna mellan 1988 och 1996 (efter en initial försämring i början på 1980-talet). Detta är ett tecken på att det offentligt finansierade skolsystemet har förbättrats över tid. Det står därför klart att Chile är långt ifrån ett praktexempel på hur skolval och vinstintresset driver ner kvaliteten inom skolväsendet. Självklart har många misstag begåtts, men efter en rad reformer är landet nu på rätt väg. Sverige bör därför se och lära, både när det gäller landets misstag och framsteg. Till exempel borde man även här införa en differentierad skolpeng och mekanismer som gör det lättare för familjer från lägre socioekonomisk bakgrund att välja skola. Den viktigaste lärdomen från Chile är alltså inte att skolval och vinstintresset sänker skolan utan att utformningen på systemet spelar stor roll för hur det fungerar och att reformer kan göra stor skillnad.

6 1. Introduktion 3 I den svenska skoldebatten har Chile nyligen kommit att spela en viktig roll. I mars gick exempelvis ledamöter vid den Kungliga Vetenskapsakademien till attack mot skolvalet och vinstintresset, bland annat med hänvisning till att Sveriges skolväsende är det enda i världen med offentligt finansierade vinstdrivande skolor förutom det system som introducerades i Chile av militärjuntan 1981 (Cannon m.fl. 2013). Exemplet Chile antas alltså implicit statuera ett argument emot skolval och speciellt vinster inom skolan. Stämmer detta? Den här uppsatsen diskuterar det chilenska skolvalssystemet och hur det skiljer sig från det svenska. Den diskuterar också hur den chilenska skolan presterar. Först och främst är det värt att påpeka att Chile har förbättrat sina internationella resultat näst mest av alla länder sedan 1990-talet. De fristående och kommunala skolorna ökade dessutom sina relativa resultat över perioden 1988 och 1996 jämfört med de privatfinansierade skolorna i Chile, efter att under de första åren ha försämrats. Detta indikerar att kvaliteten i det offentligt finansierade systemet har förbättrats på senare år, även om detta inte direkt visar att skolvalet har haft med dessa förbättringar att göra. Enligt forskningen verkar fristående skolor prestera bättre än kommunala skolor, även om vissa studier indikerar att effekterna är ganska små. Det finns också stöd för att vinstdrivande koncerner, och kedjor i allmänhet, driver upp resultaten. När det gäller systemeffekterna av konkurrens är forskningen blandad medan vissa studier finner positiva effekter finner andra inga effekter alls, eller till och med negativa. Detta beror på att författarna använder olika slags metodologier, som alla lider av problem, samt de analyserar systemet under olika tidsperioder. Reformer har förändrat det chilenska skolvalssystemet över tid, exempelvis med introduktionen av tilläggsavgifter, publicering av kvalitetsinformation och införandet av en differentierad skolpeng. Det står klart att det chilenska systemet har varit problematiskt ur många synvinklar. Även om man nu har åtgärdat många saker finns det fortfarande problem. Sverige bör således lära av både misstagen och de positiva förändringarna över tid i det chilenska systemet. Lärdomarna inkluderar att (1) differentiera skolpengen, (2) bejaka vinstintresset, (3) se till att eventuella tilläggsavgifter åtföljs av bättre mekanismer för att mindre bemedlade elever inte förlorar på dem, (4) förbättra informationssystemet och (5) utöka möjligheterna för elever från mindre priviligierade bakgrunder att välja skola. Den viktigaste lärdomen från Chile är att utformning på skolval spelar stor roll för hur det fungerar och att reformer gör skillnad. Den svenska regeringen har således en viktig uppgift framför sig. 2. Kort om Chiles skolpengssystem 1981 genomförde Pinochets militärregim omfattande reformer på utbildningsområdet. Ansvaret för offentliga skolor fördes över från staten till kommunerna, man införde en nationell skolpeng och föräldrar tilläts välja mellan offentligt finansierade fristående skolor som inte tog ut avgifter och kommunala skolor. Detta skapade ett system med kommunala skolor, fristående skolor som finansieras med offentliga medel samt privatfinansierade fristående skolor. Som figur 1 visar har det skett en kraftig ökning i andelen elever som går i offentligt finansierade fristående skolor sedan Detta verkar ha skett enbart på de kommunala skolornas bekostnad eftersom de privatfinansierade skolornas elevandel i princip har legat still under perioden. Idag går över hälften av alla elever i skolor som drivs i privat regi, varav nästan alla dessa omfattas av skolpengen. Som vi ser återfanns cirka 22 % av eleverna i fristående skolor, både helt privatfinansierade och subventionerade, redan innan

7 skolpengreformen. Detta skiljer sig från den svenska situationen 1992 (och 1994 när det gäller gymnasiet), där skolvalsreformerna i princip skapade en privat skolmarknad. 4 90% Figur 1 Andelen elever per skolform i Chile 80% 70% 60% 50% 40% Kommunal Fristående Privatfinansierad 30% 20% 10% 0% Chile är idag tillsammans med Sverige ensamt i världen om att tillåta vinstdrivande skolor i ett nationellt skolpengssystem. Och liksom i Sverige är det den vinstdrivande sektorn som har tagit störst marknadsandelar. År 2008 gick 31 % av eleverna i subventionerade vinstdrivande skolor, medan endast 16 % gick i subventionerade icke-vinstdrivande skolor. I Chile går med andra ord cirka en tredjedel av alla elever i skolor som drivs av vinstdrivande företag. De flesta av dessa skolor är småföretag endast 20 % av dessa skolor tillhör en kedja och de flesta ägarna verkar ha startats av före detta rektorer i kommunala skolor (Elacqua 2009a, 2012). En stor skillnad jämfört med Sverige är att chilenska fristående skolor, och till viss del även kommunala skolor, har tillåtits anta elever med selektionsmetoder (Gauri 1998; McEwan, Urquiola, and Vegas 2008). Sedan ett par år tillbaka är dock akademisk antagning förbjuden upp till sjätte klass (Brandt 2010). En annan skillnad jämfört med Sverige är att skolor har tillåtits ta ut tilläggsavgifter av föräldrar sedan 1993, då den socialdemokratiska regeringen ändrade systemet så att alla fristående skolor och kommunala högstadie- och gymnasieskolor tilläts ta ut tilläggsavgifter av föräldrar. Dessa avgifter kan uppgå till 160 % av skolpengen. Om den månatliga avgiften är högre än 50 % av skolpengen dras % av från skolpengen (beroende på hur hög avgiften är) och skolorna måste också använda upp till 10 % av deras extra resurser till att finansiera stipendier för elever som inte kan betala avgifterna. Ungefär 50 % av de fristående skolorna har valt att ta ut avgifter (Elacqua 2012). I Chile har man till skillnad från Sverige alltså tillåtit en prismekanism bland offentligt finansierade fristående skolor (samt kommunala skolor på högstadie- och gymnasienivå). Sedan i mitten på 2000-talet har också stora förändringar skett i Chiles skolvalsmodell. Man införde en frivillig differentierad skolpeng, där fattiga elever får en högre skolpeng, under vilken skolor förbinder sig till mer ansvarsskyldighet mot utbildningsdepartementet för att får de extra resurserna. Beroende på hur bra skolorna presterar får de mer eller mindre autonomi när det gäller hur de spenderar dessa resurser. Skolorna kan inte heller kräva tilläggsavgifter av de elever de får extra pengar för, samtidigt som de förbjuds

8 att använda akademiska antagningsmetoder. Man har också infört viss kvotering för att öka integration och utöka möjligheterna bland fattiga elever att välja skola. Skolor måste nu anta minst 15 % fattiga elever så länge de inte kan visa att ansökningarna inte räcker till för att tillgodose detta krav. Det har också blivit något svårare att starta skola eftersom det tidigare kravet att ägare skulle ha genomgått minst gymnasieutbildning har höjts till ett minimum på kandidatexamen (Elacqua och Martinez 2011). 3. Har reformerna fungerat? Frågan är om reformerna har förbättrat utbildningssystemet. Först och främst kan det vara värt att notera hur Chiles resultat har förändrats över tid, för att analysera om det finns en positiv eller negativ samvariation mellan reformerna och resultaten. Hsieh och Urquiola (2006) visar att resultaten i matematik och naturvetenskap i internationella prov om något försämrades mellan 1970 och De visar också att de genomsnittliga provresultaten i subventionerade fristående skolor och kommunala skolor sjönk jämfört med de privatfinansierade skolorna mellan 1982 och Om de helt privatfinansierade skolorna inte påverkades nämnvärt av det nya skolpengssystemet utgör de en godkänd kontrollgrupp och detta är i sådana fall ett tecken på att systemet i varje fall inte har förbättrats över tid (men inte nödvändigtvis att detta har med skolvalssystemet att göra). Dock har resultaten i Pisa och Timms ökat sedan 1999 (NCES 2012; OECD 2012) och Hanushek, Peterson och Woessmann (2012) visar att Chile har haft den näst bästa resultatutvecklingen i internationella prov i världen sedan Dessutom ökade subventionerade fristående skolors och kommunala skolors relativa resultat vis-a-vis de privatfinansierade mellan 1988 och 1996 (Gallego 2002). Den försämring som Hsieh och Urquiola (2006) finner beror alltså helt och hållet på ett tapp mellan de första sex-sju åren, medan man därefter såg en vändning. Bilden är därför motstridig och kan mycket väl bero på förändringarna i systemets utformning och funktion över tid. Detta diskuteras mer i sektion 4. Enkla samvariationsanalyser inte är tillräckliga för att förstå skolvalets effekt, men det är värt att notera att det chilenska skolsystemet efter skolvalets införande efter en dålig början nu verkar ha börjat prestera mycket bättre Skolvals- och skoleffekter Liksom de svenska skolvalsreformerna har de chilenska utvärderats i ett stort antal studier. Dessa analyserar generellt provresultat i spanska och matematik. Till skillnad från den svenska forskningen har merparten av de chilenska studierna analyserat huruvida valet av en fristående skola gör att eleverna presterar bättre. Den tidiga forskningen var något blandad, med vissa studier som fann en positiv effekt och andra som fann en negativ effekt (Parry 1997; McEwan and Carnoy 2000; Mizala and Romaguera 2000; Tokman 2002; Vegas 2002). Men den forskningen baserades på data på skolnivå och tog inte hänsyn till att elever i olika skolformer skiljer sig systematiskt från varandra, vilket kan göra att resultaten överdrivs eller underdrivs åt endera hållet. Den mer avancerade forskningen är också något blandad, men det står ganska klart att elever presterar bättre om de går i fristående skolor. Sapelli och Vial (2002, 2003, 2005) finner stora effekter av fristående skolor som inte tar ut avgifter när författarna tar hänsyn till att kommunala skolor får resurser utöver skolpengen. Contreras, Sepúlveda och Bustos (2007) finner inga effekter alls när de kontrollerar för

9 6 kamrateffekter. 1 Anand, Mizala och Repetto (2009) finner att fristående skolor, både de som tar ut avgifter och de som inte gör det, presterar bättre än kommunala skolor. Effekten är i detta fall medelstor. Dronkers och Avram (2010a, 2010b) finner också medelstora effekter av de fristående skolor som omfattas av skolpengen när det gäller läsförståelse i den internationella Pisa-undersökningen, men att de helt privatfinansierade skolorna inte har några effekter alls. Mizala och Torche (2012) finner liknande resultat när det gäller på provresultaten i fjärde klass men ingen effekt i åttonde klass. Samtidigt finner de att betydelsen av föräldrarnas bakgrund är större i de fristående skolorna jämfört med kommunala skolor när det gäller resultaten i fjärde klass, men inte i åttonde klass. Det är dock svårt att veta vad dessa studier säger eftersom de använder metodologier som gör det svårt att ta hänsyn till att eleverna skiljer sig systematiskt mellan olika skolformer. Detta gör i sin tur att resultaten är något osäkra. 2 Ett par studier förbättrar dock metodologin. Denna forskning analyserar huruvida elever som byter till och från fristående skolor i årskurs åtta förbättrar respektive försämrar sina resultat i årskurs tio. Eftersom författarna har tillgång till elevernas resultat innan de bytte skola är det lättare att kontrollera för att elever som väljer fristående skolor skiljer sig från andra elever. De finner en liten positiv effekt av att gå två år i en fristående skola (Contreras och Santos 2009; Lara, Mizala och Repetto 2011). En annan studie som använder en mix av teoretiska modeller och empiriska estimat finner liknande resultat i genomsnitt, men finner ganska stora effekter bland eleverna som byter från en fristående skola (Rau, Sánchez, and Urzúa 2010). Generellt indikerar dock dessa studier att effekterna är mycket mindre än vad tidigare forskning har funnit. Men det är viktigt att komma ihåg att metodologin som används gör att författarna endast kan analysera effekten av fristående skolor bland elever som byter skola. De kan därför inte ta hänsyn till eventuella effekter som uppstår i ett långsiktigt perspektiv. Efter åtta år i en kommunal skola är det inte alls säkert att två år i en fristående skola gör stor skillnad (eller vice versa). Detta gör också jämförelser med tidigare forskning, som använder en metodologi som tar större hänsyn till detta, vanskliga (Sapelli 2010). Hursomhelst finner alltså även denna forskning positiva effekter av fristående skolor, om än ganska små. Ett par nya studier har även försökt att analysera effekterna av skolor med olika slags huvudmän. Elacqua (2009b) finner att vinstdrivande skolkedjor presterar bättre än enskilda vinstdrivande, protestantiska och kommunala skolor. Effekten är medelstor. Samtidigt finns det inga konsekventa skillnader mellan vinstdrivande skolkedjor, katolska och sekulära icke-vinstdrivande skolor. Enskilda vinstdrivande skolor presterar dock på samma nivå som kommunala skolor och sämre än vissa kategorier av de icke-vinstdrivande skolorna. Men det finns alltså ingenting som tyder på att vinstintresset per se driver ner kvaliteten. I en annan studie finner Elacqua m.fl. (2011) också att skolkedjor generellt presterar bättre än andra skolor, medan det inte finns några skillnader mellan enskilda fristående och kommunala skolor. Denna forskning ger alltså stöd för att kedjor kan vara viktiga för att öka kvaliteten. Detta kan antingen bero på att dessa utnyttjar skalekonomier för att bli mer effektiva eller att bättre skolor expanderar sin verksamhet (vilket bör vara fallet på en marknad). Naturligtvis kan det också bero på en kombination. De positiva effekterna av skolkedjorna är viktiga att notera eftersom de indikerar att det bör finnas starka incitament bland effektiva skolor att utöka sin verksamhet. Skolval garanterar naturligtvis inte att alla skolor som startar är bra, men idén är att i ett längre perspektiv kommer konkurrensen att sålla bort de dåliga äpplena. Annan forskning har därför fokuserat på en specifik icke-vinstdrivande skolkedja (Sociedad de Instrucción Primaria) som har visat sig vara mycket effektiv. Studierna finner väldigt stora effekter jämfört 1 I en annan version av samma uppsats finner författarna att när man kontrollerar för skolans selektionsmetoder är effekten väldigt liten bland elever från mer bemedlade familjer och är faktiskt negativ bland elever från lägre socioekonomisk bakgrund (Contreras, Sepúlveda, and Bustos 2010). I dessa modeller tar de dock inte hänsyn till att elever i olika skolformer skiljer sig systematiskt. Dessutom är det problematiskt att kontrollera för selektionsmetoder eftersom det är sannolikt de bättre skolorna som blir översökta och därför väljer dessa skolor. I sådana fall kontrollerar man bort den effekt man är intresserad av i första taget. 2 Detta gäller också en annan studie som finner medelstora positiva effekter av fristående skolor som inte försöker kontrollera för selektionsbias (Mizala and Romaguera 2002).

10 med andra skolor, inklusive skolor som är helt privatfinansierade (Henríquez, Mizala och Repetto 2009; Palomer och Paredes 2010; Henríquez et al. 2012). Denna forskning tyder alltså på att det går att utöka tillgången till framgångsrika skolor med hjälp av skolval och det är väldigt viktigt att dessa skolor utökar sin verksamhet för att få bort de sämre skolor som inte klarar konkurrensen Konkurrenseffekter Problemet med ovanstående studier är att de ignorerar att alla skolor kan förbättras/försämras av den konkurrens som uppstår på systemnivå när man tillåter fristående skolor och skolval. Är detta fallet är det sannolikt att studier som analyserar skillnader mellan fristående och kommunala skolor undervärderar/ övervärderar de totala effekterna av det chilenska skolvalet. Det är därför viktigt att konsultera den forskning som diskuterar hur skolvalet har påverkar resultaten på systemnivå. Resultaten har visat sig bero på metodologi, vilket gör dem väldigt osäkra. Flera tvärsnittsstudier finner nämligen medelstora positiva effekter av konkurrensen från fristående skolor i Chile (Auguste och Valenzuela 2002; Gallego 2002, 2006). Dessa studier använder så kallade instrument-variabler för att sålla bort den del av konkurrensen som beror på systematiska skillnader mellan kommuner som inte har att göra med graden av konkurrens. Problemet är att det är väldigt svårt att hitta variabler som inte fångar upp andra saker än konkurrens, vilket gör det svårt att bedöma resultatens tillförlitlighet. Detta är bekymrande eftersom andra studier som använder annan metodologi finner annorlunda slutsatser. Carnoy och McEwan (2003) analyserar om förändringar i andelen i fristående skolor genererar förändringar i provresultat under perioden De finner medelstora positiva effekter i städerna, men lika stora negativa effekter på landsbygden. Hsieh och Urquiola (2006) använder en liknande metodologi, analyserar samma tidsperiod och finner inga tecken på att konkurrens förbättrar resultaten totalt sett (de separerar inte analysen beroende på i vilken området skolan ligger). Tvärtom finns det vissa tecken på negativa effekter. Samtidigt finner de att bättre elever från hög socioekonomisk bakgrund framförallt väljer fristående skolor, vilket de menar tyder på att skolorna framförallt konkurrerar genom att anta bättre elever. En annan uppsats finner dock positiva effekter av konkurrens på resultaten med samma metod men med ett nytt mått på konkurrens som tar hänsyn till att konkurrensen skiljer sig mellan skolor även inom kommuner (Chumacero, Gallegos Mardones och Paredes 2011). Dock kräver detta mått ganska starka antaganden gällande hur föräldrar väljer skola. Dessutom är det svårt att veta om resultaten beror på att skolorna ökar kvaliteten eller antar bättre elever på grund av att författarna analyserar data på skolnivå. Problemet med ovanstående studier är dock att metodologin fortfarande har svårt att ta hänsyn till att ökningen av konkurrensenen kan korrelera med andra variabler som påverkar resultaten, men som är svåra att kontrollera för. McEwan, Urquiola och Vegas (2006) analyserar istället om resultaten ökar vid specifika nivåer där konkurrensen ökar starkt, men finner inget tecken på detta. De använder dock endast data från en landsortsregion och det är därför svårt att dra generella slutsatser från detta. En annan studie använder en mix av teoretiska modeller och empiriska estimat och finner positiva effekter på andelen elever som går vidare till universitet och slutför sina studier. De finner dock inga effekter på löner senare i livet. Författarna får fram dessa resultat genom att jämföra elever som gick i skolan innan, efter och både innan och efter skolpengreformen genomfördes (Bravo, Mukhopadhyay och Todd 2010). Problemet med denna forskning är att det är svårt att utesluta att effekterna inte beror på andra reformer som genomfördes under samma period eller andra mer genomgående förändringar i samhället.

11 8 Generellt står det därför klart att resultaten från den chilenska skolvalsforskningen är blandad. Det verkar som att fristående skolor presterar i varje fall något bättre än kommunala skolor och det finns även stöd för att skolkedjor driver upp resultaten. Det finns ingenting som tyder på att vinstdrivande skolor per se är sämre än andra skolor, snarare presterar vinstdrivande kedjor lika bra som de bästa icke-vinstdrivande skolformerna. När det gäller konkurrenseffekterna är forskningen mycket mer blandad och metodologi spelar en stor roll för resultaten. Överlag står det därför klart att det för tillfället inte finns något robust stöd för att skolpengreformen har ökat resultaten i Chile mer än marginellt på systemnivå. 4. Problem i Chiles reformer Resultaten från forskningen är alltså blandade, men det står klart att reformerna inte har varit ett universalmedel för bättre resultat. Först och främst är det viktigt att förstå att skolvalet under 1980-talet var extremt problematiskt. Utbildningssystemet var inte fullt decentraliserat förrän i slutet av årtiondet, vilket gjorde att kommunala skolors budget knappt påverkades av reformen innan dess, arbetsregler i kommunala skolor var väldigt strikta och skolpengens reella värde faktiskt minskade fram till tidigt 1990-tal. Detta förklarar i sådana fall varför studierna fokuserar på konkurrenseffekter och som analyserar förändringar över tiden med start från tidigt 1980-tal drar radikalt annorlunda slutsatser än de som analyserar tvärsnittsdata under senare 1990-tal (Gallego 2006). Detta förklarar också varför de relativa resultaten bland subventionerade fristående skolor och kommunala skolor sjönk under 1980-talet, men ökade därefter som beskrevs ovan. Programmets utformning var helt enkelt väldigt dålig under de första tio åren och resurserna minskade under tiden. Andra problem kvarstod även efter 1980-talet. Mellan 1981 och 2007 var skolpengen som sagt platt och skolor fick lika mycket i ersättning för alla elever, oavsett bakgrund. Detta gav naturligtvis starkare incitament att fokusera på rikare elever. Som Sapelli (2003) skriver är det viktigt att skolpengen differentieras för att ta hänsyn till att den reella kostnaden att utbilda en elev beror på hans eller hennes initiala humankapital samt bakgrund. Sedan 2008 får elever från låg socioekonomisk bakgrund 50 % extra. Regeringen ökade 2011 beloppet med i genomsnitt 20 % och ännu mer bland de fattigaste och hösten 2012 ökade beloppen ytterligare (OECD 2011; Emol 2012). Detta sker dock på fortfarande på frivillig basis och som sektion 2 beskrev måste skolor gå med på specifika villkor för att de ska få de extra pengarna. De tvingas exempelvis presentera en plan för vilka förändringar de tänker genomföra för att förbättra resultaten. Inte heller kan de anta elever med akademiska antagningsmetoder. Differentieringen och åtföljande krav verkar faktiskt ha bidragit till högre resultat och lägre segregation mellan och inom skolsektorerna (Correa m.fl. 2012; Elacqua 2012). Men fram till bara för ett par år sedan var alltså skolpengen helt och hållet icke-differentierad, vilket skapade problematiska incitament bland skolor. Fortfarande är det också en stor minoritet av de fristående skolorna som inte har gått med på villkoren som ställs för att få de extra pengarna och dessa har alltså färre incitament att anta elever från lägre socioekonomisk bakgrund. Dessutom står det klart att differentieringen är ganska bred och det skulle behövas fler nivåer och kanske även andra kategorier, såsom invandringsbakgrund eller förmåga. Problemet med en icke-differentierad skolpeng har säkerligen förvärrats av att skolorna har kunnat använda antagningsmetoder. Dessa tillåter nämligen skolor att anta elever som är billigare att utbilda samt har råd

12 att betala tilläggsavgifter. Det står klart att antagningsmetoder har skapat stora hinder för fattiga elever eftersom de på grund av dessa knappast har några alternativ till lågpresterande skolor (Elacqua m.fl. 2012). Detta gör att de lågpresterande skolorna inte heller har behövt stänga. Problemet med akademiska antagningsmetoder gjorde att den chilenska regeringen nyligen förbjöd dem fram till sjätte klass (Brandt 2010). Och som beskrevs ovan får inte skolor använda akademiska antagningsmetoder överhuvudtaget om de väljer att ta emot den differentierade skolpengen. En tredje faktor som bidrar till problemen är att skolor har kunnat ta ut tilläggsavgifter, samtidigt som skolor endast behöver lägga 10 % av dessa på stipendier för elever som inte har råd med dessa. Men det är just kombinationen av icke-differentierad skolpeng, antagningsmetoder och tilläggsavgifter som har skapat en problematisk incitamentsstruktur eftersom det har funnits både starka incitament samt möjligheter bland skolor att fokusera på bättre elever från högre socioekonomisk bakgrund. Med en väldifferentierad skolpeng finns inga incitament att anta mer högpresterande elever (Epple och Romano 2012). Nu kan inte heller de skolor som har gått med på kraven för att få extra pengar för fattiga elever ta ut avgifter av dessa. Intressant nog verkar det dock som att det är vinstdrivande skolor som inte tar ut avgifter som antar flest elever från låg socioekonomisk bakgrund, till och med en högre andel än kommunala skolor. Ickevinstdrivande skolor antar dock elever från bättre bakgrunder, oavsett om de tar ut avgifter eller inte (Elacqua 2012). Detta tyder på att dessa skolor ger större valmöjligheter till elever från lägre socioekonomisk bakgrund än vad som annars vore fallet. Detta motsäger argumentet att vinstdrivande skolor framförallt väljer att fokusera på elever från bättre bemedlade hem. Ett annat problem är att pengarna fortfarande inte följer eleven helt och hållet. Kommunala skolor får fortfarande extra pengar som inte knyts till skolpengen, vilket gör att incitamenten att konkurrera minskar kraftigt (Sapelli 2010). Utan sådana incitament bör vi inte heller förvänta oss att resultaten ska öka kraftigt. Generellt har även skolor inte heller haft tillräcklig autonomi för att kunna reagera på incitamenten som faktiskt har uppstått i systemet. Kommunala skolor måste följa speciella arbetsmarknadsregler utformade för lärare, med exempelvis standardiserade löneavtal. Arbetskontrakt och löner sköts från utbildningsdepartementet, vilket kombineras med centraliserade löneförhandlingar. Fristående skolor måste inte följa alla regler, men de måste använda minimilöner, specifika regler kring uppsägningar och de fastställda semesterperioderna (Mizala och Romaguera 2005). Utan större autonomi, speciellt bland kommunala skolor, är det svårt att reagera på konkurrens även om den uppstår. Slutligen har informationen varit problematisk. Det fanns ingen information alls förrän i mitten på 1990-talet och sedan dess ligger fokus på genomsnittliga provresultat. Publiceringen av dessa resultat gjorde faktiskt också att föräldrar började välja skolor med högre resultat, även om de gjorde det i ganska hög grad även innan publiceringen (Gómez, Chumacero och Paredes 2012). Tyvärr är medelresultat långt ifrån ett perfekt mått på skolors effektivitet eftersom de korrelerar starkt med elevers bakgrund. Samtidigt är den skoleffektivitetsinformation som har publicerats inte varit speciellt hjälpsam (Mizala och Urquiola 2013), vilket kanske inte heller är så konstigt eftersom även den inte heller verkar mäta faktisk effektivitet. Man baserar det på förbättringar mellan elevgrupper snarare än förbättringar bland eleverna själva (Carnoy m.fl. 2007). Sedan 2000-talets början har mer information publicerats, vilket tillsammans med de andra förändringar i skolpengssystemet som beskrivits faktiskt verkar ha påverkat föräldrars sökbeteende till det bättre. Dock verkar inte skolor hittills ha reagerat på förändringarna i efterfrågan (Elacqua och Martínez 2011). 9

13 10 Chile är som sagt det land som har förbättrats näst mest av alla sedan 1999 i internationella undersökningar och kommunala och fristående skolor har sedan 1988 förbättrat sina resultat relativt med de privatfinansierade. Visserligen kan man inte dra kausala slutsatser av detta, men är värt att notera att förändringarna i systemet över tid sammanfaller med dessa förbättringar. 5. De viktigaste lärdomarna för Sverige Som sektion 4 visar verkar Chiles reformer alltså sakteliga ha förbättrats över tiden, även om många problem återstår. Denna sektion diskuterar de viktigaste lärdomarna som svenska beslutsfattare kan dra av Chiles reformer när det gäller hur skolpengssystemet bör utformas och reformeras. Differentiera skolpengen Den viktigaste slutsatsen är att Sverige måste gå över till en differentierad skolpeng. Den chilenska forskningen indikerar att differentiering av skolpengen både ökar resultaten och minskar sorteringen av elever i olika skolformer, vilket är vad vi bör förvänta oss. Med en differentierad skolpeng får skolor starkare incitament att konkurrera om alla slags elever. Just nu är det kompensatoriska inslaget i de flesta kommuner blygsamt och de flesta fördelar oftast resurser i enlighet med principen en summa per elev, oavsett bakgrund eller förmåga (Skolverket 2009). Här bör Sverige alltså lära av Chile och införa en differentierad skolpeng, men samtidigt bör differentieringen bli bättre än den nuvarande chilenska. Man bör exempelvis utforma differentieringen likt en progressiv inkomstskatt: ju sämre bakgrund, desto mer pengar. Det kan också vara viktigt att ta hänsyn till elevers förmåga. Det finns olika sätt att differentiera skolpengen och detta diskuteras mer i detalj av Sahlgren (2013a). Poängen är att skolor ska kompenseras för att de antar elever som kostar mer att utbilda för att ett skolvalssystem ska fungera bra. Bejaka vinstintresset Vinstdrivande skolor har vuxit snabbt i Chile och det är dessa skolor som framförallt ger mer val till elever från sämre förhållanden. Det verkar också som att det bara är bland vinstdrivande skolor med fattiga elever som kvalitet är relaterat till elevtillväxt (Elacqua 2009c), vilket är viktigt eftersom vi vill att fler elever i sämre områden får tillgång till en bättre utbildning. Eftersom forskningen också tyder på att skolkedjor verkar vara viktiga för att öka resultaten bör man bejaka vinstintressets dynamiska kraft. Det är framförallt vinstdrivande skolor som skalar upp sin verksamhet och öppnar nya skolor på andra orter, vilket är fallet också i Sverige (Sahlgren 2011). Att ta bort vinstintresset vore därför kontraproduktivt för att öka resultaten och likvärdigheten. Istället borde man fokusera på att skapa ett system där de inblandade drar åt rätt håll (Henrekson 2013) genom att förbättra incitamentsstrukturen inom skolan. Om en prismekanism införs, se till att alla elever får samma möjligheter Chilenska skolor har kunnat ta betalt av elever, vilket tillsammans med antagningsmetoder och en ickedifferentierad skolpeng har lett till större ojämlikheter i systemet. I ett längre perspektiv kan detta visserligen driva resultaten uppåt bland alla elever, om tilläggsavgifterna leder till kvalitetskonkurrens som ökar produktiviteten i skolan. Detta skulle göra att skolorna kan sänka tilläggsavgifterna för att anta fler elever. Tilläggsavgifter kan vara viktiga eftersom det introducerar en prismekanism inom skolan, vilket tillåter föräldrar att signalera vilken slags utbildning de värderar. Detta skulle i sin tur kunna öka incitamenten bland skolor att fokusera på den sortens utbildning.

14 11 Risken med tilläggsavgifter är att det skapar ett väldigt segregerat skolsystem. Oavsett effekterna på likvärdigheten eller resultaten som kan både vara positiva och negativa beroende på strukturen av matchningseffekter och kamrateffekter på elevernas resultat finns det ett egenvärde av att elever från olika bakgrund inte separeras alltför mycket. Eventuella tilläggsavgifter i Sverige bör därför ackompanjeras med regler gällande antagningen så att avgifterna anpassas till föräldrarnas förmåga att betala. På detta sätt kan man kombinera tilläggsavgifternas positiva effekter och samtidigt minimera de negativa. Detta diskuteras mer i detalj av Sahlgren (2013a). Förbättra informationen I Chile har informationen som sagt varit undermålig under lång tid, vilket man nu försöker åtgärda. Det finns också stöd för att föräldrar har reagerat på detta. Detta är någonting som saknas i det svenska skolsystemet. Ett problem är naturligtvis att det inte ens finns objektiva kvalitetsmått med vilken bättre information kan produceras. I en forskningsöversikt diskuterar Jordahl och Sahlgren (kommande) hur informationen påverkar olika aktörer inom skolsystemet samt hur vi kan förbättra det svenska skolvalet på den fronten. Utöka möjligheterna för elever från mindre privilegierade bakgrunder att välja skola För att öka integrationen har chilenska myndigheter infört en kvot för att alla skolor ska ha minst 15 % fattiga elever om de inte kan visa att ansökningarna inte räcker till för att leva upp till detta krav. Detta är ett något godtyckligt system. Istället bör lotterier införas (i varje fall i grundskolan) 3, vilket skulle se till att alla ansökande har lika stor möjlighet att komma in på skolorna. Detta, tillsammans med bättre information och större möjligheter att åka skolbuss, bör leda till att elever från lägre socioekonomisk bakgrund kan utnyttja skolvalet i större utsträckning. Mycket riktigt indikerar forskning från Milwaukee att lotterier tillsammans med täckning av transportkostnader kan motarbeta skolsegregationen (Chakrabarti 2013). Har integrationen ett egenvärde kan man också tänka sig att differentiera skolpengen efter hur heterogen skolan är mer systematiskt. Skolor skulle då få mer pengar om de är mer heterogena, givet hur heterogent området är där de befinner sig. Men det bör påpekas att integration också kan skapa oavsiktliga konsekvenser det är långt ifrån säkert att de mest integrerade skolorna är bäst för resultaten och likvärdigheten (Sahlgren 2013b). Det viktigaste är att öka möjligheterna för mindre privilegierade elever att kunna göra ett välinformerat skolval utifrån deras förutsättningar. 6. Slutsats Medan det chilenska skolvalssystemet ofta används som slagträ i den svenska skoldebatten har få på allvar analyserat vad som kännetecknar systemet, hur det fungerar, vilka problem som kvarstår och vad Sverige har att lära. Den här uppsatsen har ämnat göra just detta. Det chilenska skolvalssystemet har vissa likheter men är också till stor del väldigt annorlunda jämfört med det svenska. Exempelvis tillåts vinstdrivande skolor, men samtidigt kan skolor i Chile ta ut avgifter och har länge fritt kunnat anta sina elever vilket inte är fallet i Sverige. Uppsatsen har visat att Chile idag är det land som har förbättrat sina internationella resultat näst mest av alla länder sedan De fristående och kommunala skolorna ökade dessutom sina relativa resultat över 3 Se Sahlgren (2013a) för en diskussion angående gymnasieskolan.

15 12 perioden 1988 och 1996 jämfört med de privatfinansierade skolorna i Chile, efter att under de första åren ha försämrats. Det är dock inte säkert att dessa förbättringar har med skolvalet att göra. Forskningen indikerar att fristående skolor i Chile presterar bättre än de kommunala, även om vissa studier finner att effekterna inte är speciellt stora. Samtidigt visar forskning att vinstdrivande koncerner, och kedjor i allmänhet, tenderar att öka resultaten. Det är också vinstdrivande skolor som antar högst andel elever från låg socioekonomisk bakgrund. Detta indikerar att vinstintresset kan ha en viktig roll att spela för att ge fattiga elever större valmöjligheter. Samtidigt finner studier som fokuserar på en specifik icke-vinstdriven kedja väldigt starka positiva effekter. Skolpengreformer kan således öka åtkomsten till effektiva skolor. Däremot visar studierna som analyserar konkurrens blandade effekter, beroende på metodologi men troligtvis också för att de analyserar olika tidsperioder. Bristen på starka effekter är inte konstiga eftersom det har funnits stora problem i Chiles skolvalssystem, som dock verkar ha förbättrat sig över tid. Detta sammanfaller med de ganska stora förändringar som det chilenska skolsystemet gått igenom sedan De chilenska reformerna indikerar vikten av utformning för att skolvalet ska fungera bra. Sverige kan lära av Chile genom att (1) differentiera skolpengen, (2) bejaka vinstintresset, (3) se till att en eventuell prismekanism som kan skapa förbättringar åtföljs av reformer för att elever som inte har råd med avgifter inte förlorar på dem, (4) förbättra informationen och (5) utöka möjligheterna för elever från mindre priviligierade bakgrunder att välja skola. De svenska reformerna på 1990-talet var helt klart inte optimalt genomförda och det kommer att krävas genomgående förändringar för att en välfungerande skolmarknad ska kunna skapas. Chile har inte gjort det ännu, men man är åtminstone på rätt väg Sverige bör se och lära, både när det gäller landets misstag och framsteg.

16 Referenser 13 Anand, Priyanka, Alejandra Mizala, and Andrea Repetto Using School Scholarships to Estimate the Effect of Private Education. Economics of Education Review 28(3): Auguste, Sebastian and Juan P. Valenzuela Is It Just Cream Skimming? School Vouchers in Chile. Fundación de Investigaciones Económicas Latinoamericanas, Buenos Aires. Brandt, Nicola Chile: Climbing on Giants Shoulders: Better Schools for All Chilean Children. Working Paper No. 784, OECD Economics, OECD, Paris. Bravo, David, Sankar Mukhopadhyay, and Petra E. Todd Effects of School Reform on Education and Labor Market Performance: Evidence from Chile s Universal Voucher System. Quantitative Economics 1(1): Cannon, Barbara, Bengt Gustafsson, Jan-Eric Gustafson, Thors H. Hansson, Sven-Olof Holmgren, Per O. Hulth, Lena Kjellén, Per Kornhall, Dan Larhammar, Britt Lindahl, Ulf Lindahl, and Staffan Normark Sätt stopp för vinstuttag i skolan. Svenska Dagbladet, March 27. Available at: brannpunkt/satt-stopp-for-vinstuttag-i-skolan_ svd. Carnoy, Martin, Iliana Brodziak, Andres Molina, and Miguel Socías The Limitations of Teacher Pay Incentive Programs Based on Inter-Cohort Comparisons: The Case of Chile s SNED. Education Finance and Policy 2(3): Carnoy, Martin and Patrick J. McEwan Does Privatization Improve Education? The Case of Chile s National Voucher Plan. Pp in Choosing Choice: School Choice in an International Perspective, edited by David N Plank and Greg Sykes. New York: Teachers College Press. Chakrabarti, Rajashri Do vouchers lead to sorting under random private school selection? Evidence from the Milwaukee voucher program. Economics of Education Review 34: Chumacero, Rómulo A., Juan M. Gallegos Mardones, and Ricardo D. Paredes Competition Pressures and Academic Performance in a Generalized Vouchers Context. Unpublished Manuscript, Pontificia Universidad Católica, Santiago. Contreras, Dante, Sebastían Bustos, and Paulina Sepúlveda When Schools are the Ones that Choose: The Effects of Screening in Chile. Working Paper No. 242, Department of Economics, Universidad de Chile, Santiago. Contreras, Dante and Humberto Santos Educational Transitions, Voucher and Choice: Evidence from Panel Data SIMCE Working Paper No. 13, Centro de Políticas Comparades de Educación, Universidad Diego Portales, Santiago. Contreras, Dante, Paulina Sepúlveda, and Sebastían Bustos When Schools are the Ones that Choose: The Effects of Screening in Chile. Social Science Quarterly 91(5): Correa, Juan, David Inostroza, Fransisco Parro, Loreto Reyes, and Gabriel Ugarte The Effects of Vouchers on Academic Achievement: Evidence from the Chilean Preferential Scholastic Subsidy.

17 Unpublished Manuscript, Ministry of Finance & Ministry of Education (Chile), Santiago. Dronkers, Jaap and Silvia Avram. 2010a. Differences between private-dependent and public schools. Educational Research and Evaluation 16(2): Dronkers, Jaap and Silvia Avram. 2010b. A cross-national analysis of the relations of school choice and effectiveness differences between private-independent and public schools. Sociological Theory and Methods 25: Elacqua, Gregory. 2009a. The impact of school choice and public policy on segregation: Evidence from Chile. Documento de Trabajo CPCE Nº 10, Centro de Políticas Comparades de Educación, Santiago. Elacqua, Gregory. 2009b. For-Profit Schooling and the Politics of Education Reform in Chilen s National Voucher Program. Working Paper CPCE No. 2, Centro de Políticas Comparades de Educación, Universidad Diego Portales, Santiago. Elacqua, Gregory. 2009c. Parent behavior and yardstick competition: Evidence from Chile s national voucher program. Working Paper, Centro de Políticas Públicas, Universidad Diego Portales, Santiago. Elacqua, Gregory The impact of school choice and public policy on segregation: Evidence from Chile. International Journal of Educational Development 32: Elacqua, Gregory, Dante Contreras, Filipe Salazar, and Humberto Santos The Effectiveness of Private School Franchises in Chile s National Voucher Program. School Effectiveness and School Improvement 22(3): Elacqua, Gregory and Matías Martínez Searching for Schools in a Low Quality Market: Evidence from Chile. Working Paper No. 16, Facultad de Economia y Empresa, Universidad Diego Portales, Santiago. Elacqua, Gregory, Matías Martínez, Humberto Santos, and Daniela Urbina School Closures in Chile: Access to Quality Alternatives in a School Choice System. Estudios de Economía 39(2): Emol Presidente Sebastián Piñera promulga ley que aumenta subvenciones escolares. Emol, October 22. Available at: Gómez, Daniel, Rómulu A. Chumacero, and Ricardo D. Paredes School choice and information. Estudios de Economía 39(2): Gallego, Fransisco Competencia y resultados educadivos: teoria y evidencia para Chile. Cuadernos de Economía 39(118): Gallego, Fransisco A Competencia y resultados educadivos: teoria y evidencia para Chile. Cuadernos de Economía 39(118): Gallego, Fransisco Voucher-School Competition, Incentives, and Outcomes: Evidence from Chile. Working Paper, Centro de Políticas Públicas, Universidad Católica, Santiago.

18 Gallego, Fransisco A Voucher-School Competition, Incentives, and Outcomes: Evidence from Chile. Working Paper, Centro de Políticas Públicas, Universidad Católica, Santiago. Gauri, Varun School Choice in Chile: Two Decades of Educational Reform. Pittsburgh: University of Pittsburgh Press. Hanushek, Eric A., Paul E. Peterson, and Ludger Woessmann Achievement Growth: International and U.S. State Trends in Student Performance. PEPG Report No 12-03, Harvard s Program on Education Policy and Governance, Harvard University, Cambridge, MA. Henríquez, Fransisco, Bernardo Lara, Alejandra Mizala, and Andrea Repetto Effective Schools Do Exist: Low-Income Children s Academic Performance in Chile. Applied Economics Letters 19(5): Henríquez, Fransisco, Alejandro Mizala, and Andrea Repetto Effective Schools for Low Income Children: A Study of Chile s Sociedad de Instrucción Primaria. Working Paper No. 258, Centro de Economía Aplicada, Universidad de Chile, Santiago. Hsieh, Chang-Tai and Miguel Urquiola The Effects of Generalized School Choice on Achievement and Stratification: Evidence from Chile s Voucher Program. Journal of Public Economics 90: Jordahl, Henrik and Gabriel H. Sahlgren. kommande. Hur påverkar information aktörer inom skolväsendet? Forskningsöversikt, SNS - Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm. Lara, Bernardo, Alejandro Mizala, and Andrea Repetto The Effectiveness of Private Voucher Education: Evidence from Structural School Switches. Educational Evaluation and Policy Analysis 33(2): McEwan, Patrick J. and Martin Carnoy The Effectiveness and Efficiency of Private Schools in Chile s Voucher System. Educational Evaluation and Policy Analysis 22(3): McEwan, Patrick J., Miguel Urquiola, and Emiliana Vegas School Choice, Stratification, and Information on School Performance: Lessons from Chile. Economía 8(2):1-27. Mizala, Alejandra and Pilar Romaguera School Performance and Choice: The Chilean Experience. Journal of Human Resources 35(2): Mizala, Alejandra and Pilar Romaguera Equity and Educational Performance. Economía 2(2): Mizala, Alejandra and Pilar Romaguera Teachers Salary Structure and Incentives in Chile. Pp in Incentives to Improve Teaching: Lessons from Latin America, edited by Emiliana Vegas. Washington, DC: World Bank. Mizala, Alejandra and Florencia Torche Bringing the Schools Back In: The Stratification of Educational Achievement in the Chilean Voucher System. International Journal of Educational Development 32:

19 Mizala, Alejandra and Miguel Urquiola School markets: The impact of information approximating schools effectiveness. Journal of Development Economics 103: NCES The National Center for Education Statistics, Institute of Education Sciences, U.S. Department for Education. Data retrieved from the NCES website: ed.gov/timss/. OECD Maintaining Momentum: OECD Perspectives on Policy Challenges in Chile. Paris: OECD Publishing. 16 OECD Data från OECDs Pisa-databas: Palomer, Cristian G. and Ricardo G. Paredes Reducing the Educational Gap: Good Results in Vulnerable Groups. Journal of Development Studies 46(3): Parry, Taryn R Theory Meets Reality in the Education Voucher Debate: Some Evidence from Chile. Education Economics 5(3): Rau, Thomás, Cristían Sánchez, and Sergio Urzúa Unobserved Heterogeneity, School Choice and the Effect of Voucher Schools: Evidence from Chile. Conference Paper, Network on Inequality and Poverty, Medellin. Sahlgren, Gabriel H Schooling for money: Swedish education reform and the role of the profit motive. Economic Affairs 31(3): Sahlgren, Gabriel H. 2013a. Att skapa en fungerande skolmarknad. Rapport, Timbro, Stockholm. Sahlgren, Gabriel H. 2013b. Skolval, segregation och likvärdighet - vad säger forskningen? Rapport, Friskolornas Riksförbund, Stockholm. Sapelli, Claudio The Chilean Voucher System: Some New Results and Research Challenges. Cuadernos de economía 40(121): Sapelli, Claudio Some Thoughts on the Evaluation of the Chilean Voucher System. Journal of School Choice 4(2): Sapelli, Claudi and Bernardita Vial Sapelli, Claudio and Bernardita Vial The Performance of Private and Public Schools in the Chilean Voucher System. Cuadernos de Economía 39: Sapelli, Claudio and Bernardita Vial Peer Effects and Relative Performance of Voucher Schools in Chile. Working Paper No. 256, Instituto de Economia, Pontificia Universidad Catolica de Chile, Santiago. Sapelli, Claudio and Bernardita Vial Private vs Public Voucher Schools in Chile: New Evidence on Efficiency and Peer Effects. Working Paper No. 289, Instituto de Economia, Pontificia Universidad Catolica de Chile, Santiago. Skolverket Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

20 Tokman, Andrea R Is Private Education Better? Evidence from Chile. Working Paper No. 147, Central Bank of Chile, Santiago. Vegas, Emiliana School Choice, Student Performance, and Teacher and School Characteristics. Policy Research Working Paper No. 2833, Development Research Group, World Bank, Washington, DC. 17

Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det? Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det? Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts

Läs mer

Skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? Gabriel H. Sahlgren

Skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? Gabriel H. Sahlgren Skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? Gabriel H. Sahlgren Skolval, segregation och likvärdighet vad säger forskningen? Stockholm 2013-03-25 Gabriel H. Sahlgren Forskningschef Centre

Läs mer

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1 Innehåll Utgångspunkt för denna presentation:

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa

Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa IFN Policy Paper nr 71, 2015 Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa Gabriel Heller Sahlgren Institutet för Näringslivsforskning Box 55665 102 15 Stockholm info@ifn.se www.ifn.se Invandringen och

Läs mer

DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR

DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR Den svenska skolans nya geografi Bo Malmberg, projektledare, Stockholms universitet Eva Andersson, Stockholms universitet Zara Bergsten, Uppsala universitet

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se Curriculum Vitae 1. Personlig information Namn: Arbetsadress: Hemadress: Per Mikael Bosson Stenkula IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA Telefon (arbete): 08 665 45 30

Läs mer

Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet?

Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet? Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet? En granskning av hur elevresultaten förändrats mellan 1999 och 2012 i Enskolekommuner jämfört med Flerskolekommuner Stefan Fölster 070-304

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Introduktion till Englands utbildningssystem Grundskola (primary and secondary education)

Introduktion till Englands utbildningssystem Grundskola (primary and secondary education) Introduktion till Englands utbildningssystem Utbildningssystemet i England ligger under utbildningsdepartementet och departementet för näringsliv, innovation och färdigheter. På lokal nivå har kommunala

Läs mer

Vad kännetecknar framgångsrika skolor och skolsystem?

Vad kännetecknar framgångsrika skolor och skolsystem? Vad kännetecknar framgångsrika skolor och skolsystem? Stockholm 20 oktober 2014 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholm universitet Vad

Läs mer

Strategier vid överprövning

Strategier vid överprövning Strategier vid överprövning 30 oktober 2013 Lina Håkansson Strategisk försäljning mot offentlig sektor Rätten till överprövning vikten av privat agerande Syftet med upphandlingsdirektiven är marknadsintegration

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Nya vägar framåt. & Emanuel Welander. Fredrik Bergström UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Nya vägar framåt. & Emanuel Welander. Fredrik Bergström UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE SKOLMARKNADEN Nya vägar framåt Fredrik Bergström & Emanuel Welander Skolmarknaden nya vägar framåt Fredrik Bergström & Emanuel Welander Skolmarknaden

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Scientific and Published Works:

Scientific and Published Works: Dan-Olof Rooth Professor Department of Economics Kalmar University 391 82 Kalmar, Sweden Phone: +46 480497134 Fax: +46 480497110 E-mail: dan-olof.rooth@hik.se Homepage: http://www.bbs.hik.se Curriculum

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse?

Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Reformer och resultat Har regeringens g utbildningsreformer någon betydelse? Peter Fredriksson and Jonas Vlachos Resultatförsämringar sedan början/mitten av 90-talet Tabell 1.1 Resultat från IEA-undersökningarna

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI)

WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI) WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI) Svensk version Swedish version Ett diagnos-specifikt verktyg för att utvärdera livskvalitet hos personer med axelinstabilitet. Copyright 1998 (#474672)

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Sveriges skolor har slagit upp portarna för ett nytt läsår. Det BRIEFING PAPER #3 BEHÖRIGA LÄRARE BÄTTRE RESULTAT? 23 augusti, 2015 SAMMANFATTNING

Sveriges skolor har slagit upp portarna för ett nytt läsår. Det BRIEFING PAPER #3 BEHÖRIGA LÄRARE BÄTTRE RESULTAT? 23 augusti, 2015 SAMMANFATTNING BRIEFING PAPER #3 23 augusti, 2015 BEHÖRIGA LÄRARE BÄTTRE RESULTAT? SAMMANFATTNING Timbros Briefing Paper är en serie kortrapporter som belyser komplexa frågor i ett kortare format. För att läsa detta

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Ramavtal - möjligheter och begränsningar

Ramavtal - möjligheter och begränsningar Ramavtal - möjligheter och begränsningar 4 oktober 2012 Advokat Carl Bokwall i samarbete med Upphandling24 Aktuella rättsliga frågor om ramavtal 1. Alternativa avropsmetoder 2. Avropsberättigade myndigheter

Läs mer

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1 Användarhandbok Trio Visit Web Trio Enterprise 4.1 COPYRIGHT NOTICE: No part of this document may be reproduced, distributed, stored in a retrieval system or translated into any language, including but

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Barn- och ungdomsförvaltningen

Barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad 2013-11-26 Peter Wall, 054-540 36 94 Anna Karlefjärd, 070-001 04 39 Peter.wall@karlstad.se Anna.karlefjard@karlstad.se Läxor en forskningsöversikt Vi kommer här

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Synergier för bättre lärande: Ett internationellt perspektiv på utvärdering och bedömning

Synergier för bättre lärande: Ett internationellt perspektiv på utvärdering och bedömning OECD Multilingual Summaries Synergies for Better Learning: An International Perspective on Evaluation and Assessment Summary in Swedish Read the full book on: 10.1787/9789264190658-en Synergier för bättre

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Skolsegregation och skolval

Skolsegregation och skolval Skolsegregation och skolval Anders Böhlmark Helena Holmlund Mikael Lindahl RAPPORT 2015:5 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

8. What did you study during your exchange? Statskunskap och sociologi. 10. What are you studying at Uppsala University? Politices masterprogrammet

8. What did you study during your exchange? Statskunskap och sociologi. 10. What are you studying at Uppsala University? Politices masterprogrammet Person 259 Basic Information 1. Name Cecilia Grabos 2. E-mail address: ceciliagrabos@gmail.com 3. Exchange university Pontificia Universidad Católica de Chile 4. City Santiago de Chile 5. Country Chile

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

Budspridning och transaktionskostnader

Budspridning och transaktionskostnader Budspridning och transaktionskostnader inom offentlig upphandling Mats Bergman och Johan Stake Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskar främst om konkurrens- och

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Ämne 2012-09-04. Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto

Ämne 2012-09-04. Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto 2012-09-04 Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto 1 13 provinser Ontario störst (13 milj) 225 000 immigranter årligen 40% till Ontario 27% av eleverna i Ontario

Läs mer

Office Quick 7.5. Handbok. 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS

Office Quick 7.5. Handbok. 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS Office Quick 7.5 Handbok 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Använda Quick... 4 2.1 Starta programmet... 4 2.2 Logga in... 4 2.3 Ändra lösenord... 5 2.4

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Slänger vi pengarna i sjön? Resurser, reformer och utbildningspolitiska slutsatser

Slänger vi pengarna i sjön? Resurser, reformer och utbildningspolitiska slutsatser IFN Policy Paper nr 68, 2014 Slänger vi pengarna i sjön? Resurser, reformer och utbildningspolitiska slutsatser Gabriel Heller Sahlgren Institutet för Näringslivsforskning Box 55665 102 15 Stockholm info@ifn.se

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17

Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Rekordfå ansökningar om fristående skola Antalet ansökningar till Skolinspektionen om att få starta eller utöka fristående skola inför hösten

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Manual. EZ-Visit. Artologik. Plug-in till EZbooking version 3.2. Artisan Global Software

Manual. EZ-Visit. Artologik. Plug-in till EZbooking version 3.2. Artisan Global Software Manual Artologik EZ-Visit Plug-in till EZbooking version 3.2 Manual Artologik EZbooking och EZ-Visit Till EZbooking, ditt webbaserade system för rums- och objektsbokning, kan du även ansluta olika typer

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010

Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010 Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010 Name: Olof Åslund Title: Director General, Professor Year of birth: 1972 Adress: IFAU, Box 513, SE-751 20 Uppsala, Sweden Tel: +46 18 471 70 89 Fax: +46 18 471

Läs mer

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 1 (8) Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola 2014-09-10 PM Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola Skolresultaten rasar, mer än var åttonde elev, 13,1 procent, klarar inte grundskolan och blir inte behörig till gymnasieskolan. Det

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan?

Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? Jonas Vlachos är docent vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning. jonas.vlachos@ ne.su.se

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK

Läs mer

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 1 Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur begreppen kapital- respektive konsumtionsvaror kan definieras på ett logiskt konsistent

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

UTBILDNINGSKVALITETEN

UTBILDNINGSKVALITETEN Juni 2015 SNS ANALYS nr 31 Styrning och ledning i skolan UTBILDNINGSKVALITETEN varierar mycket, både mellan länder och mellan skolor i samma land. En viktig förklaring till skillnaderna kan finnas i skolornas

Läs mer

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON 28 AUGUSTI 2014 VI PRIORITERAR INVESTERINGAR I SKOLAN I varje budget har vi prioriterat mer resurser till skolan för en jämlik

Läs mer

Acano cospace Solution

Acano cospace Solution Acano cospace Solution Acano Klienten Snabbstarts Guide Acano 1.0 October 2013 Innehåll Contents 1 Introduktion 3 2 Hålla en ad-hoc audio and video möte 4 3 Skapa ett cospace 5 4 Ansluta till ett cospace

Läs mer

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt Motverka studieavbrott En sammanfattande kunskapsöversikt Forskning om studieavbrott 2014:1 Motverka studieavbrott - En sammanfattande kunskapsöversikt Översättning och sammanfattning: Anna Liljeström

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Halvdagskonferens på Timbro Att skapa en skolmarknad

Halvdagskonferens på Timbro Att skapa en skolmarknad Halvdagskonferens på Timbro Att skapa en skolmarknad Inledning: Karin Svanborg-Sjövall, projektledare för välfärdsfrågor på Timbro, inleder med att hälsa välkommen till en halvdag som kommer ägnas åt att

Läs mer