Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011"

Transkript

1 Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE SYNSKADADE ELEVER 2010 Fallbeskrivning nr 1 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen SPSM Elev i förskoleklass Ser suddigt, svårt med konturer, ljuskänslig,( bär solglasögon och keps) Ser 16 %. Sociala biten största problemet. Drar sig undan vissa lekar. Skrivskiva och kikare.(används inte mycket) Storbildsprojektor i klassrummet. Smartboard nästa år och dator men dessa fungerar inte med GSIT nu. Har dator hemma med stor skärm. Skolan informerades av föräldrarna och eleven var känd från förskolan där eleven, som är född i slutet av december, gick ett extra år i förskolan, vilket föräldrarna dock fick kämpa hårt för att få igenom. Från början var det inte aktuellt med resurstjänst i förskoleklassen men föräldrarna fick positivt besked i mitten av sommaren. Förskolläraren som ansvarar för eleven fick träffa en äldre elev med likartade problem för att få goda råd. Föräldrarna mycket aktiva vid skolstart för att koppla ihop skolan med syncentral och SPSM-utbildning. Rekommenderad utrustning används i liten utsträckning. Föräldrarnas första träff med åk 1- lärare planeras första veckan i juni. En 75 % resurs för både skola och fritids.(50% barnskötare och 25% assistent outbildad). Specialpedagog med allmän kompetens finns på skolan. Resurstjänsten betalas av extra pengar från förvaltningen. Lärare (bitr rektor) och spec.ped söker tillsammans bidrag från förvaltningen inför nästa läsår. Bedömer att eleven bör använda skrivplatta och kikare. Skriftlig bedömning från syncentralen används av skolan vid sökning av resurs. Förskolläraren var på utbildning i slutet av höstterminen. 1

2 Skolstödsenheten Skolans målsättning Synpedagog Maria Fällman från skolstödsenheten har varit på besök och tittat på lokaler och gett goda råd. Den nya läraren ska få gå en kurs på SPSM och få utbildning i användning av smartboard. Läraren får stöd av special pedagog. Inte aktuellt att byta resursperson eller minska elevantalet i klassen med 27 elever. Skolledning planerar att vid behov ta kontakt med skolstödsenheten. Skolans och föräldrars önskemål Skolledningen önskar ha en person att vända sig till när frågor uppstår för att veta vart man vänder sig. Föräldrar önskar positivt mottagande utan känsla av att vara en belastning och önskar en ytterligare pedagog i klassen istället för assistent utan särskild kompetens. Behov av halvklass ibland, tror föräldern. Fallbeskrivning nr 2 Elev i årskurs 1 Diagnos. Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen Synskada ser 5-6 m och eleven har vissa sociala problem. Har svårt att se var kamraterna finns. Inga behov av hjälpmedel utöver glasögon Skolan fick besked 22 maj våren innan förskoleklass. Rörigt första året. Skolan har ingen tidigare erfarenhet av synskada. Assistent finns sedan 1 år tillbaka, innan dess en annan assistent under 1 år. Ingen av dem har pedagogisk utbildning. Assistenten samtalar med föräldrar varje dag, skriver dagbok, följer med till fritids. Ger hjälp till övriga klassen och tar ut mindre grupp till annat rum vid oro. Diskuterar strategier med spec.ped. och lärare. Beviljats särskilt stöd för assistent och ansökt pengar till smartboard. Kom på besök vid skolstart efter tips från föräldrar. Föräldrar fortfarande i kontakt med syncentralen. SPSM Kurs bokad för personal under hösten åk 2. Skolstöd Maria Fällman har kontaktats och varit på skolan. (spec.ped. visste inte att hon kom från skolstöd) 2

3 Skolans målsättning Skolans och föräldrars önskemål Eleven ska bli mer självständig och klara sociala problem vid trötthet. Snabb hjälp med kompetensutbildning för personal innan eleven börjar i skolan. Fallbeskrivning nr 3 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning Elev årskurs 7 i särskolan Svårt se på håll, skelögd som liten. Kräver bra belysning. Glasögon räcker. Använder Mediavision; Vital på dator och kardborrband på skåp och böcker Överlämnandesamtal med tidigare skola som lämnade en bra utredning. Specialpedagog från syncentralen. Mamma oerhört behjälplig Sex elever och fyra lärare i gruppen. Ansvarig lärare går på egen spec.ped. utb. Finns inget åtgärdsprogram för uppgifterna ryms inom IUP. Syv finns på skolan. Logoped inköps ett par ggr i veckan. En person alltid ansvarig på fritids. Elevens synskada är en relativt liten del i bilden av elevens funktionsnedsättningar. Ersättning för särskoleelev. Skolan fått stöd av en synpedagog. Grund- och fortsättningsutbildning för lärare för flera år sedan. Hjälp också från Örebro och från Ekeskolan. I övrigt kollegiehandledning. Assistenter får fortbildning och en tim/vecka praxissamtal med lärare. Har inte behövt hjälp från skolstöd genom att hjälpmedelscentralen visat vilka hjälpmedel eleven har behov av. Ge eleven större självförtroende genom små delmål som går att nå, t.ex. inte hålla en vuxen i handen. Skolans och föräldrars önskemål Inget specifikt för det egna barnet utöver vad som redan görs. 3

4 Fallbeskrivning nr 4 Elev årskurs 8 Diagnos Hjälpmedel Blind elev som fungerar väl med utmärkta resultat. Största problemen är av social natur. Punktskrift. Resurspedagogen har kontakt med personer för översättning. Resurspedagogen tillverkar allt arbetsmaterial, t.ex. med svällpapp. Info till skolan Samtal med överlämnandeskolan. Lärare pryade i åk 6. Mottagande lärare tränade med ögonbindel bl. a. Resurs Resultat Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning Skolans och föräldrars önskemål Resurspedagogen, som är en förskollärare med påbyggnadsutbildning, kunde följa med eleven från förskolan och fungerar som spindel i nätet. Speciallärare finns. Eleven får extra tid i idrott Har goda utbildningsresultat. Enstaka G, i övrigt VG och MVG. Nu ansöker skolan om resurser inför nästa läsår med hjälp av åtgärdsprogram för att behålla nuvarande nivå. Eleven är inskriven där. Hjälpmedel kommer därifrån. Kommer på besök varje år. Elev på blindgrupp vissa veckor. Personal har fått kompetensutveckling 4 dagar. Mattelärare får pedagogiskt stöd. Resurspedagogen får handledning av Maria Fällman. Följa åtgärdsprogram främst på organisatorisk nivå. Förebereda eleven väl inför gymnasieskolan. C:a 15 min extra tid per vecka för elev/lärare Ibland enskild undervisning. Idealet om ngn tar kontakt med skolan och ger information om vad man ska göra och vart man vänder sig vid stadieövergångar. Borde vara tydligt vem som ansvarar för anställning av resurspedagog/assistent vid övergång grsk/gy. Föräldrarna mycket nöjda med skolans insats. Oro finns inför gymnasieskolan när resurspedagogen slutar. Hittills mycket bra info av SYV inför gymnasieskolan. Fallbeskrivning nr 5 Elev årskurs 9 Diagnos och bakgrund Synskadan framträdde vid ca 7 år. Förvärrades snabbt. Kom till Sverige i åk 3. Det första skolåret i Sverige stördes av 4

5 ögonoperationer med mera. Kom till Stockholmsskola till åk 4. Kom till nuvarande skola till åk 6. Synskadan beror på sjukdom. Ser att läsa och skriva på nära håll. Det framgår inte tydligt vid en ytlig kontakt att eleven är synskadad. Den förälder som eleven bor med kan endast begränsad svenska. Eleven själv förefaller behärska svenska perfekt och talar utan brytning, men uppger sig ha svårt med engelska. Hjälpmedel Anpassning Info till skolan Använder särskilda glasögon från syncentralen. Har haft s.k. CC- TV, som dock inte kunde användas i praktiken efter åk 6, eftersom den var svår att flytta runt och skolan inte ville gå över till hemklassrumssystem. Fick då i stället en bärbar dator att använda tillsammans med en dokumentkamera. Kameran har dock enligt rektors beslut förvarats på expeditionen, vilket lett till att den inte kommit att användas. Utan den ser inte eleven att läsa på datorn vilket inte lärarna har förstått. De undrar varför eleven glömmer datorn hela tiden. Skolan har Smartboards i några rum, dock inte i dem där eleven har undervisning. Skolan har också införskaffat särskilda whiteboardpennor som går att använda för att överföra information till elevdatorn. Ingen av dem är dock i funktion. Eleven har fått inlästa läromedel. Får extra tid vid nationella prov. I allmänhet dock inte vid andra prov. Har fått veta att synnedsättningen omöjliggör ett högre betyg än VG i syslöjd. Skolsköterskan meddelade lärarna. Efter några månader fördjupades informationen. Lärarna förstod inte direkt hur illa det var. Resurs/åtgärdsprogram Eleven hade en modersmålstalande assistent på deltid i åk 6 och 7, som hjälpte till att flytta CC-TV:n. Sedan dess har det inte funnits någon personell förstärkning eller någon gruppdelning. Det finns i elevens akt ett antal åtgärdsprogram och s.k. EH-protokoll från 16/11 07 till 8/6 09. De innehåller ingen konkret planering av hur eleven ska ges stöd i lärandet. Huvudsakligen handlar de om att eleven ofta inte deltar i idrottsunder-visningen. Resultat m.m. Ekonomi Eleven har i genomsnitt G i betyg och kommer att bli behörig till gymnasieskolan, men kommer dock troligen inte att antas till sitt förstahandsval. Eleven har en socialt problematisk situation, har inga kamrater i klassen och känner sig utanför. Har möjligen kamrater i åk 8. En lärare har gjort en särskild insats för att underlätta den sociala situationen. Skolan har veterligen inte ansökt om extra medel. 5

6 Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning En handläggare från syncentralen har kontakt med eleven och förälder. Handläggaren har besökt skolan ett antal gånger. Enligt eleven har handläggaren haft svårigheter att få gehör hos skolan. En tidigare kontaktlärare har genomgått utbildning tillsammans med skolsköterskan. Ingen kontakt Efter vad som framgår av åtgärdsprogram med mera finns ingen särskilt uttalad ambition. Målsättningen tycks ha varit att få eleven godkänd i alla ämnen, vilket förklarar att åtgärdsprogram bara har skrivits angående situationen i idrott och hälsa. Ingen analys tycks ha gjorts utifrån frågeställningen om eleven kunde ha nått högre betygshöjder med en annorlunda utformning av särskilt stöd. Skolans utvärdering Lärarna säger nu att de borde ha varit mer förberedda, att de skulle ha fått mer utbildning och handledning. I efterhand anser de att man borde ha gjort tydligare uppföljningar och utvärderingar. Fallbeskrivning nr 6 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Resultat Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Elev, myndig, tredje året i gymnasieskolan, naturvetenskapligt program Medfödd skada, veck på näthinna. Håller text nära och läser långsamt. Ej glasögon. Har valt bort platta. Förstorar text i datorn. Har egna strategier. Sitter alltid längst fram Gymnasieskolan har inte fått information vare sig av eleven eller föräldrarna om synskadan. Skolan har inte känt till problemet, varför ingen extra resurs har satts in. Eleven har klarat utbildningen med mycket goda resultat med hjälp av egna strategier och att lärare varit lyhörda för elevens önskemål, utan att bli informerade om synnedsättningen. Se ovan Eleven tillsammans med föräldrar gör besök vartannat år. Ingen kontakt Ingen kontakt 6

7 Skolans målsättning Skolans önskemål Ingen utöver det vanliga Skolan tror att eleven kanske skulle ha fått bättre med egen tid om eleven berättat. Inlästa böcker och extra skrivtid t.ex. Önskar att eleven informerar högskolan inför kommande studier för att underlätta arbetet. 7

8 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE SYNSKADADE ELEVER 2011 Fallbeskrivning nr 1 Elev i årskurs 5 Diagnos: Hjälpmedel: Albinism, saknar färgpigment i ögonen och är mycket ljuskänslig. Eleven behöver hjälpmedel som förstorar text, eftersom det är svårt att se på både långt och nära håll. Eleven har mörka linser som underlättar att vistas i olika ljusmiljöer, har kikare och använder också Daisy-spelare. Eleven håller på att lära sig använda dator med kamera i undervisningen. Datorn ska börja fungera och läraren väntar med kameran. Eleven har kontinuerliga möten med synkonsulent. Resurs: Resursperson som hjälper läraren förstora texter inför lektioner. Skolans lärare har ett arbetssätt där de planerar sin undervisning för att eleven ska kunna delta på samma villkor som övriga i klassen. Det gäller bland annat ämnena slöjd och idrott. Resurspersonen ger också stöd till övriga elever i klassen. Skolan har specialpedagoger och många små grupper. Info till skolan: Eleven har gått i skolan från förskoleklass och skolledningen är utbytt sedan dess. Rektorn anser att skolan har ett överlämningssystem som fungerar bra. Under våren är möten med föräldrar inlagda inför skolbyte till åk 6. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen och SPSM Både lärare och resursperson har fått fortbildning för att kunna möta elevens behov av stöd utifrån sin synnedsättning. De har också möjlighet att ta direkt kontakt med syncentralen och SPSM för att få pedagogiskt stöd. Syncentralen och skolstödsenheten Syncentralen och synpedagogen från kommunens skolstödsenhet har också varit på skolan och sett över ljusmiljön. Elevens lärare kan den tekniska utrustningen och det gör att allt har fungerat rätt smidigt. Läraren eller resurspersonen tar tag i saker som inte fungerar med en gång. 8

9 Elevens och föräldrarnas synpunkter om skolan Önskemål från: Eleven upplever att det fungerar bra i skolan, får det stöd som behövs och är nöjd med att få positiva skriftliga omdömen i samtliga ämnen. Tidigare skolledning kände inte till var de skulle leta efter information om synnedsättning och de använde inte det stöd som fanns att tillgå. Föräldrarna upplever idag att de har god kontakt med lärare och resursperson. Den nuvarande skolledningen ser inte eleven som ett problem, utan är öppen och mottaglig för att ordna en bra skolgång. Föräldrar har drivit på rätt mycket för att få till resurser. Varje termin kallas föräldrar till elevvårdskonferens för att göra ett åtgärdsprogram. Vid senare möte görs uppföljning och utvärdering av programmet. skolan elev och föräldrar: Rektorn önskar få besked om vilken ersättning skolan ska få av ansökt verksamhetsstöd. Han ser det som ett jätteproblem att inte få besked och pengar kommer för sent. En ny whiteboard är beställd till elevens klassrum men skolan inväntar besked om ersättning. En smartboard skulle vara det bästa för eleven enligt läraren. Skolledare bör få utbildning i olika funktionshinder via skolstödsenheten alternativt SPSM samt veta vart de ska vända sig för att söka stöd så tidigt som möjligt. Det borde också ingå i lärarutbildningen att lära sig möta elever med funktionsnedsättning. Det är viktigt att lärare inte hamnar i att tycka synd om eleven utan i stället fundera över hur de på bästa sätt kan ge en bra undervisning utifrån elevens behov av stöd. Framförhållning så att det sker en kvalitativ överlämning när eleven ska börja i årskurs sex/sju. Mottagande mentor bör vara lyhörd för elevens funktionsnedsättning. Föräldrar ska inte fungera som konsult eller utbildare för skolans lärare och skolledning i sitt barns handikapp, utan de ska i första hand få vara föräldrar. Inkludering är viktigt! 9

10 Övrigt: Under de första skolåren var det svårt för eleven att knyta kamratkontakter, vilket nu fungerar det bra då eleven har fått klasskamrater som har samma intressen. Fallbeskrivning nr 2 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel Eleven har en medfödd näthinnedysfunktion. Detta medför svårigheter att se klart och urskilja färger. Eleven har Daisy-spelare och har behov av dator med tillhörande kamera men datorn fungerar inte nu p.g.a. diverse tekniska knepigheter med GS-IT. Enligt läraren, tillika mentor, kan inte eleven utnyttja sin kapacitet fullt ut eftersom den tekniska utrustningen inte fungerar. Elevens mentor har fört en omfattande mailväxling med olika ansvariga och slutsatsen är lite av moment 22. Mentorn är tekniktrygg och uppger att det eventuellt kan finnas en lösning. Den innebär i så fall att skolan måste köpa ett Officepaket och att man exkluderas från supporten. Info till skolan Eleven gick i en annan skola t.o.m. årskurs 6. Inför övergången till åk 7 skedde ett överlämnande från den skolan där även elevens föräldrar deltog. Likaledes skedde ett överlämnande/information från syncentralen. Skolan upplevde att de hade liten tilltro till skolan. Vid terminsstarter informeras lärare om elevens behov. Det har även tagits upp att eleven på ett tidigt stadium har behov av att få träffa en studie- och yrkesvägledare för att få stöd och hjälp med valet av gymnasieprogram. Resurs Vid tidigare skola fanns tillgång till en resursperson. Detta behov finns inte längre, vilket både rektor, elevens mentor och eleven själv anser. Skolan köpte en dator med tillhörande kamera när eleven började i årskurs 7. Programvaran fick man från syncentralen. Eleven har åtgärdsprogram och skolans elevhälsoteam har rutiner för att följa upp elever med åtgärdsprogram, Ekonomi Skolan har inte sökt verksamhetsstöd. 10

11 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen har varit och pratat med alla undervisande lärare. De har även i höstas utvärderat de hjälpmedel som eleven. använder. Det bör tilläggas att denna utvärdering skedde innan migreringen till GS-IT. Eleven besöker syncentralen några gånger per år. Skolan har en kontaktperson där och planerar att ta kontakt med honom. Rektor uppger att synpedagogen från kommunens skolstödsenhet varit på skolan och informerat. Läraren har inte haft kontakt med synpedagogen. Skolans målsättning Att ge eleven en utbildning som är fullt likvärdig med övriga elever. Förbättringsönskemål från: Skolan Att tekniken ska fungera. Skolan upplever att innan GS-IT fungerade IT-stödet bättre. Att kunna ha läroböckerna på datorn om det visar sig fungera bra. Elev och föräldrar Sedan eleven började i årskurs 7 har familjen flyttat, men inte fått något SL-kort. Detta löstes vid intervjutillfället. De är nöjda och upplever att det fungerar bra i skolan men vill att kameran och datorn ska fungera. Nu läser eleven en skönlitterär bok och använder Daisyspelaren. Övrigt: Eleven fungerar väl socialt och får mycket hjälp av en klasskamrat. Det verkar vara en hjälp som eleven inte kan klara sig utan. Fallbeskrivning nr 3 Elev i årskurs 1 Diagnos: Hjälpmedel: Info till skolan: Resurs: En medfödd synskada, har idag cirka 35 % synskärpa. Synen kommer inte att försämras. Höj- och sänkbar lutande bordsskiva, förstoringsglas. Ska gå kikarkurs och få kikare. Förälder har informerat skolan vid skolstart. Även Sabbatsbergs sjukhus har informerat skolans personal. Det finns en assistent på heltid, både i skolan och på fritids. 11

12 Ekonomi: Föregående skola har ansökt om verksamhetsstöd, men nuvarande rektor har inte fått pengarna än. Oklart hur mycket det täcker. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen: SPSM: Skolstödsenheten: Har varit på skolan och sett över miljön, elevens behov och tillhandahållit de hjälpmedel som eleven behövt. Ingen Ingen än men skolan vet att det finns kunskap där vid behov. Framtida förbättringar: Skolans målsättning: Att det ska fungera så bra som det gör nu. Eleven deltar i det mesta på samma villkor som seende barn men väljer dock bort fotboll och liknande lekar som kräver kontroll över ett större område. Eleven har goda kamratkontakter och är duktig i skolarbete. Skolan kommer att anpassa den hjälp han ska få utifrån de behov som uppkommer. Det kan behövas förstoringar av material, kanske tillgång till talsyntes osv. Inget åtgärdsprogram finns skrivet men det är på gång. Önskemål från: skolan elev och föräldrar Fortsatt samarbete med föräldrarna för att anpassa resurser utifrån behov. Inga för tillfället. Samarbetet fungera bra mellan skolan och hemmet. Eleven kommer alltid att behöva stöd på okänd mark och i nya verksamheter. Eleven har flyttat och därför bytt skola. Föräldrar mindre nöjda med bemötande och resurser vid tidigare skola. Fallredovisning nr 4 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel Eleven har en medfödd närsynthet i kombination med en sjukdom som påverkar ögonmuskulaturen. Tangentbord med tydliga knappmarkeringar och en dator. Eleven har behov av en stor dataskärm men har ingen. Extra lampor finns i flera av lokalerna. Dessutom har man fått flytta om viss belysning i något klassrum. 12

13 Eleven har svårt med overhead, men brukar då få stencil av läraren. Skolan har tydligen också en del hands on -material i matematik, men dessa verkar inte användas trots att eleven har svårighet med geometri och även geografi (karta). Smartboard används ej. Info till skolan När eleven började på skolan gjordes en översyn av lokalerna. Bland annat sattes skyddsmärkning i trappor. Vid terminsstart 2011 har det varit en genomgång för nya lärare och där har även biträdande rektor informerat. Att informera vid terminsstart verkar vara en rutin som fungerar på skolan. Eftersom många i personalen kommer att gå på barnledighet, så har skolan planerat för en informationsinsats i samband med detta. Biträdande rektor har även varit på en mässa som anordnats av Synskadades riksförbund. Resurs Ekonomi Inget särskilt. Skolan har inte sökt verksamhetsstöd. Eleven har inget åtgärdsprogram. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen var på skolan när eleven skulle börja där. Enligt biträdande rektorn kan det vara så att en av skolans specialpedagoger har kontakt med SPSM. De intervjuade vet inte om skolan har någon kontakt med synpedagogen där. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Att skapa så goda förutsättningar som möjligt så att skolgången ska fungera bra. Det verkar finnas ett stort engagemang på skolan för att få till bra lösningar. Önskemål från: skolan elev och föräldrar Att IT-lösningen ska fungera. Skolan önskar också att SISAB ska ta på sig att ordna och bekosta adekvat belysning. Att skolan sköter informationen till nya lärare, så att det inte blir så att eleven själv ska göra det. Eftersom flera av lärarna kommer att bli föräldralediga är det viktigt att de nya lärarna får en överlämning av vad de bör tänka på för att det ska fungera. Om det 13

14 skulle uppstå problem hoppas föräldrarna att de åtgärdas lika snabbt som det har gjorts hittills. Rent generellt så är det ytterst viktigt att det sker en överlämning när en skola/klass får nya lärare speciellt för elever med synskada. Det var lite problem i början när eleven bytte till den här skolan inför årskurs 7. Detsamma kommer det att vara inför gymnasiet. Viktigt med tydlighet och att stödbehovet blir belyst både praktiskt och pedagogiskt.. Lamporna som skolan har köpt in till de klassrum där eleven har undervisning fungerar väldigt bra och det är positivt. Både lärare och skolledning har varit lyhörda och stödjande för att det ska bli en bra skolgång. Det gäller även skolsköterskan som med jämna mellanrum har sökt upp eleven och frågat hur det är i klassen och med skolarbetet. Eleven fungerar väl socialt och kunskapsmässigt. Skolan känner till pysparagrafen vid betygssättning. Fallbeskrivning nr 5 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel: Info till skolan: Resurs: Ekonomi: Eleven har bara ett öga. Det andra är bortopererat och ersatt med ett glasöga. Eleven saknar djupseende och bollspel kan ibland vara problematiskt. Inga tekniska hjälpmedel men bör sitta med sitt seende öga ut mot klassrummet. Bra ljus är också viktigt. Mamman har informerat och eleven själv säger ifrån om något behöver göras. Ingen Inget särskilt bidrag. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Ingen Ingen Ingen 14

15 Eleven får stöd och hjälp från S:t Eriks ögonsjukhus. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Att det ska fortsätta att fungera så bra som det gör nu. Eleven upplevs inte ha behov av särskilt stöd och uppnår alla mål med råge. Eleven har inga problem med sociala kontakter utan har gott om kompisar. Fallbeskrivning nr 6 Elev i årskurs 3 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Född blind. Eleven kunde skilja på ljus och mörker första tiden men inte längre. Victor Reader (Mp3 spelare) för talböcker, där lärarna läser in allt. Textview cd-skiva med matteboken. Hörlurar till talsyntes. Perkins skrivmaskin skriver ut i punktskrift. Dator med tangentbord som ger svartskrift på skärm och till skrivare i punktskrift. Scanner kommer ut i punkt. Läxor skickas via hotmail. När eleven gick på förskola i närheten av skolan fick personalen i förskoleklassen information från habiliteringen på föräldrarnas uppdrag. Lärare och resursperson fick utbildning under en vecka av SPSM sommaren innan skolstart. Kontinuerliga möten en gång per termin med skolledning, lärare, föräldrar, elevvårdsteam och syncentralen. Förälder träffar läraren varje morgon. Samma assistent, utbildad förskollärare, från förskoleklass som fortsätter följa eleven nästa år. Lärare och assistent har 2 tim. gemensam planering mån. och to. Under den tiden går fritidspedagog från kansliet in som resurs. 20 elever i klassen. Eleven har en extra timme idrott per vecka. Åtgärdsprogram skrivs för att kunna söka ersättning för resurspersoner och en mindre klasstorlek. Ersättningen sänkt med tio procent efter införande av nytt system. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Assistent har gått på kurs tillsammans med eleven. Den tekniska utrustningen utom datorn kommer från hjälpmedelscentralen. Utbildning för lärare och assistent. Kontinuerliga träffar med blindgrupp för lärare och assistenter. Utbildning av alla lärare i klass fyra planeras dock inte för skolledare. 15

16 Skolstödsenheten Synpedagog var med första möte i klass ett men valdes bort av skolan. Nu efterfrågas synpedagog vid stadieövergång men hittills har inte funnits anledning. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Önskemål från skolan Eleven behöver göras mer självständig av någon som drar in honom socialt, kanske en manlig assistent. Högre ersättning för elever i behov av särskilt stöd. Önskemål från elev och föräldrar En klar struktur där skolan får aktiv hjälp av någon som kommer till skolan och följer upp. Viktigt att få med all personal på hur man bemöter en blind elev. Störst svårighet är att få ledningen att förstå behoven. En annan assistent under tiden på fritidshemmet skulle vara bra för att bryta den täta kontakt som elev och assistent får med varandra. Eleven blir lillgammal, pratar hellre med vuxna och har inga kompisar. Fallbeskrivning nr 7 Elev i årskurs 7 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Eleven har en synskada sedan födseln och vid fyra års ålder började näthinnesavlossning på vänster öga. Hittills har eleven gjort 20 operationer och har förlorat synen på vänster öga. Eleven ser ungefär två meter med höger öga. Sitter längst fram i klassrummet med specialbord och lampa. Dator är inte prioriterad eftersom eleven kan läsa i vanliga läroböcker. Väntar på tavelbelysning. Eleven har behov av att gå i särskild undervisningsgrupp för elever med långsam inlärning. Hemskolan saknar sådana grupper och sökte den här skolan för eleven. Överlämnande skola lämnade en rak och bra redovisning av elevens särskilda behov. Det är sex elever i gruppen med två lärare och två assistenter. Klassen har 24 elever. Svårt för lärare att skilja på vad som orsakas av synskadan och vad av andra inlärningsproblem. Åtgärdsprogram finns men upplevs inte som bra redskap för att söka tillräckligt stor ersättning för eleven. Eftersom eleven tillhör en annan skola debiteras den. 16

17 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen har gjort besök på skolan och skaffat en lampa. Eleven träffar synteamet en gång per år och en synpedagog har besökt skolan en gång. Det är inte känt att skolan har haft kontakt med SPSM. Ingen lärare har gått kurs. Skolledningen känner till skolstödsenheten, men inte att det finns synpedagog där. Önskemål från skolan från elev och föräldrar Ett bättre ersättningssystem för elever i behov av särskilt stöd. Önskar information av uppdragsavdelningen vid rektorsmöte om vilka tjänster som finns. Det skulle vara bra om synpedagogen kan komma till skolan och informera om synskadan för att skolan ska känna till behovet av hjälp. Lärarna bör utbilda sig speciellt för att bemöta elever med synskada. Övrigt: Eleven är positiv och glad i skolan men sitter gärna inne på raster och läser. Är accepterad i sin klass men har inga kompisar. Fallbeskrivning nr 8 Elev i årskurs 5 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Medfödd synskada som är sämst på vänster öga. Kontroller två gånger/år på S:t Eriks Sjukhus. Använder kontaktlinser och läsglasögon. Ser inte färger utan kontaktlinser eller starka glasögon. Har svårt med bollspel i gymnastiken. Sitter längst fram i klassrummet. Dator med förstoring på skärmen. Lärare skriver med svart penna på tavlan. Behöver mycket ljus, läser med näsan på pappret. Ingen. Eleven har gått i två skolor tidigare och varit utomlands långa perioder. Eleven har varit på den här skolan i två år och började en årskurs lägre p.g.a. bristande kunskaper. Ingen. Specialpedagog finns i skolan som stöttar läs- och skrivinlärning. 30 elever i klassen där många har stora behov av hjälp. Åtgärdsprogram finns men inget skrivet om synproblem. 17

18 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Skolans målsättning Övrigt: Vare sig eleven eller skolan har kontakt med syncentralen. Ingen kontakt. Ingen lärare har fått kompetensutveckling. En synpedagog kom till skolan när eleven började. Senare har det inte varit aktuellt. Kartläggning av stöd inför årskurs sex för att eleven ska klara målen. Eleven är social, glad och har många kompisar, speciellt på fotbollsplanen. Fallbeskrivning nr 9 Elev i kårskurs 1 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan SPSM Resurs Ekonomi Medfödd grav synskada. Eleven har svårt att bedöma avstånd, ser lite och bedöms klara svartskrift. CCTV som förstorar text, dator, läsplatta och kikare. Särskilt framställt material av assistent. Samma utrustning i hemmet men den är ofta trasig. Eleven har inte velat använda utrustningen utan vill arbeta som de andra. Skolan besökte förskolan efter att skolan fått en elevlista med markering av en elev med synnedsättning. Förskolans assistent lämnade information. En utredning är gjord där det rekommenderas en uppföljning i år. Assistent som är utbildad barnskötare. Skolledning överväger att anställa speciallärare istället då eleven är orolig och har problem med läsutvecklingen. Utredning föreslagen. Åtgärdsprogram finns. 20 elever i klassen (normalstorlek). Skolledningen ser en fördel med att ha en stor särskoledel på skolan med kompetent personal. Verksamhetsstöd täcker elevens särskilda behov. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen: SPSM: Hjälpmedel och kurs till assistent för att sköta dem. Lärare har fått information om synnedsättning. Idrottslärare har fått utbildning. Ger eleven en plats i en barngrupp dit assistenten följer med eleven. 18

19 Skolstödsenheten: Önskemål från skolan: Elev och föräldrar: Övrigt: Synpedagog har varit i skolan men lärare känner inte till att hon kan ge fortlöpande stöd. En bättre förberedelse vid skolstart för att personalen ska kunna bemöta eleven och även ha kontakt med hemmet. Det kan vara bra att någon kommer och tittar på hur man arbetar och ger tips om läromedel. Det finns behov av att någon ger stöd till hemmet för att ge hjälp med utrustning och läxläsning. De är i stort nöjda med skolan och ser fram mot en utredning som kan ge svar på hur eleven kan klara skolgången. Eleven klarar sig bra socialt och har kamrater. Det var tidigare lite problem med att eleven ville bestämma över andra elever. 19

20 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE HÖRSELSKADADE ELEVER 2011 Fallbeskrivning nr 1 Elev i årskurs 3 Diagnos: Hjälpmedel: Information: Resurs: Ekonomi: Hörselhabiliteringen: SPSM: Skolstödsenheten: Nedsatt hörsel på vänster öra. Rektor bedömer det som en mindre hörselskada. Eleven har svårt att lokalisera varifrån ljud kommer och ska säga till om det är svårt att uppfatta. Skarpa ljud från t.ex. symaskiner irriterar vilket andra i klassen uppmärksammat och retas genom att härma sådana ljud. Eleven blir trött och har börjat gå hem tidigt från fritidshemmet där ljudnivån är hög. Eleven har sedan åk 1 varit splittrad och haft svårt att fokusera. Det går upp och ned och eleven har fortfarande svårt att sitta stilla. Inget annat än placering i klassrum så höger öra vänds mot läraren. Ingen särskild anpassning av lokaler. Eleven har hörselkåpor för att utestänga ljud för att kunna koncentrera sig. Ett stort ansvar läggs på föräldrarna. Förra terminen hade klassen vikarie, men hon hade inte fått information om elevens hörselnedsättning. Går i en klass med 22 elever och har åtgärdsprogram men inte p.g.a. hörsel. Speciallärare ger stöd i matematik och svenska utanför klassrummet. Utredning pågår av skolans skolpsykolog p.g.a. elevens koncentrationssvårigheter och man överväger testning av ADHD och dyslexi. Skolan har inte sökt särskilt ekonomiskt stöd från förvaltningen. Skolan har ingen kontakt. Skolan har ingen kontakt Specialpedagog från Skolstöd tittade på klassrumssituationen för ett år sedan på uppmaning av skolsköterska. Läraren minns att hörselpedagogen var svår att få tag i. Förbättringsönskemål från skolan: från föräldrar: Att systemet med ansökan om extra medel ändras till ett system som fungerar bättre och att någon kommer ut och bedömer behovet. Önskar att skolan ser över ljudmiljön i lokalerna. På fritids är det bara hårda ytor där det är stojigt och svårt att höra. Föräldrarna har 20

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-04-23 Utbildningssamordnare Mats Sandberg 0410-733936, 0708-817491 mats.sandberg@trelleborg.se Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Nacka kommuns vision för förskola, fritids och skola Välkommen till oss! Sigfridsborgs skola med förskolor

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Läxhjälp i grundskolan

Läxhjälp i grundskolan 2015-02-26 Läxhjälp i grundskolan Sammanställning av elevernas möjligheter till läxhjälp 1 Innehåll Antal skolor som erbjuder läxhjälp läsåret 2014/2015... 2 Öppen för alla?... 2 Ämnen... 2 Under eller

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Elever som zappar skolan.

Elever som zappar skolan. Elever som zappar skolan. Vad gör vi? Titti Ljungdahl Rektor på Almåsskolan Camilla Rudevärn Mentor, sv, mu, it/media Fanns det något vi kunde bygga vidare på? Lång erfarenhet av lustfyllt lärande med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Sidan 1 Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Agneta Hellström ADHD-center www.habilitering.nu/adhd-center Sidan 2 Föreläsningens uppläggning Barn med ADHD och förskolans/skolans krav

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Nyborg Skola och Behandling. Läsåret 2013-2014. Nyborg Skola och Behandling. Doterödsvägen 19-21. 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling

Nyborg Skola och Behandling. Läsåret 2013-2014. Nyborg Skola och Behandling. Doterödsvägen 19-21. 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling Nyborg Skola och Behandling Läsåret 2013-2014 Nyborg Skola och Behandling Doterödsvägen 19-21 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling 2013-09-10 ACJ ANTECKNINGAR Sida 12 ANTECKNINGAR Innehållsförteckning

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN -kunskap och hjärta Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 Trygghet Vi-känsla Arbetsglädje Hej! Jag heter Harri Koski och är rektor för Mörbyskolan, en av de bästa

Läs mer