Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011

Transkript

1 Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE SYNSKADADE ELEVER 2010 Fallbeskrivning nr 1 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen SPSM Elev i förskoleklass Ser suddigt, svårt med konturer, ljuskänslig,( bär solglasögon och keps) Ser 16 %. Sociala biten största problemet. Drar sig undan vissa lekar. Skrivskiva och kikare.(används inte mycket) Storbildsprojektor i klassrummet. Smartboard nästa år och dator men dessa fungerar inte med GSIT nu. Har dator hemma med stor skärm. Skolan informerades av föräldrarna och eleven var känd från förskolan där eleven, som är född i slutet av december, gick ett extra år i förskolan, vilket föräldrarna dock fick kämpa hårt för att få igenom. Från början var det inte aktuellt med resurstjänst i förskoleklassen men föräldrarna fick positivt besked i mitten av sommaren. Förskolläraren som ansvarar för eleven fick träffa en äldre elev med likartade problem för att få goda råd. Föräldrarna mycket aktiva vid skolstart för att koppla ihop skolan med syncentral och SPSM-utbildning. Rekommenderad utrustning används i liten utsträckning. Föräldrarnas första träff med åk 1- lärare planeras första veckan i juni. En 75 % resurs för både skola och fritids.(50% barnskötare och 25% assistent outbildad). Specialpedagog med allmän kompetens finns på skolan. Resurstjänsten betalas av extra pengar från förvaltningen. Lärare (bitr rektor) och spec.ped söker tillsammans bidrag från förvaltningen inför nästa läsår. Bedömer att eleven bör använda skrivplatta och kikare. Skriftlig bedömning från syncentralen används av skolan vid sökning av resurs. Förskolläraren var på utbildning i slutet av höstterminen. 1

2 Skolstödsenheten Skolans målsättning Synpedagog Maria Fällman från skolstödsenheten har varit på besök och tittat på lokaler och gett goda råd. Den nya läraren ska få gå en kurs på SPSM och få utbildning i användning av smartboard. Läraren får stöd av special pedagog. Inte aktuellt att byta resursperson eller minska elevantalet i klassen med 27 elever. Skolledning planerar att vid behov ta kontakt med skolstödsenheten. Skolans och föräldrars önskemål Skolledningen önskar ha en person att vända sig till när frågor uppstår för att veta vart man vänder sig. Föräldrar önskar positivt mottagande utan känsla av att vara en belastning och önskar en ytterligare pedagog i klassen istället för assistent utan särskild kompetens. Behov av halvklass ibland, tror föräldern. Fallbeskrivning nr 2 Elev i årskurs 1 Diagnos. Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen Synskada ser 5-6 m och eleven har vissa sociala problem. Har svårt att se var kamraterna finns. Inga behov av hjälpmedel utöver glasögon Skolan fick besked 22 maj våren innan förskoleklass. Rörigt första året. Skolan har ingen tidigare erfarenhet av synskada. Assistent finns sedan 1 år tillbaka, innan dess en annan assistent under 1 år. Ingen av dem har pedagogisk utbildning. Assistenten samtalar med föräldrar varje dag, skriver dagbok, följer med till fritids. Ger hjälp till övriga klassen och tar ut mindre grupp till annat rum vid oro. Diskuterar strategier med spec.ped. och lärare. Beviljats särskilt stöd för assistent och ansökt pengar till smartboard. Kom på besök vid skolstart efter tips från föräldrar. Föräldrar fortfarande i kontakt med syncentralen. SPSM Kurs bokad för personal under hösten åk 2. Skolstöd Maria Fällman har kontaktats och varit på skolan. (spec.ped. visste inte att hon kom från skolstöd) 2

3 Skolans målsättning Skolans och föräldrars önskemål Eleven ska bli mer självständig och klara sociala problem vid trötthet. Snabb hjälp med kompetensutbildning för personal innan eleven börjar i skolan. Fallbeskrivning nr 3 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning Elev årskurs 7 i särskolan Svårt se på håll, skelögd som liten. Kräver bra belysning. Glasögon räcker. Använder Mediavision; Vital på dator och kardborrband på skåp och böcker Överlämnandesamtal med tidigare skola som lämnade en bra utredning. Specialpedagog från syncentralen. Mamma oerhört behjälplig Sex elever och fyra lärare i gruppen. Ansvarig lärare går på egen spec.ped. utb. Finns inget åtgärdsprogram för uppgifterna ryms inom IUP. Syv finns på skolan. Logoped inköps ett par ggr i veckan. En person alltid ansvarig på fritids. Elevens synskada är en relativt liten del i bilden av elevens funktionsnedsättningar. Ersättning för särskoleelev. Skolan fått stöd av en synpedagog. Grund- och fortsättningsutbildning för lärare för flera år sedan. Hjälp också från Örebro och från Ekeskolan. I övrigt kollegiehandledning. Assistenter får fortbildning och en tim/vecka praxissamtal med lärare. Har inte behövt hjälp från skolstöd genom att hjälpmedelscentralen visat vilka hjälpmedel eleven har behov av. Ge eleven större självförtroende genom små delmål som går att nå, t.ex. inte hålla en vuxen i handen. Skolans och föräldrars önskemål Inget specifikt för det egna barnet utöver vad som redan görs. 3

4 Fallbeskrivning nr 4 Elev årskurs 8 Diagnos Hjälpmedel Blind elev som fungerar väl med utmärkta resultat. Största problemen är av social natur. Punktskrift. Resurspedagogen har kontakt med personer för översättning. Resurspedagogen tillverkar allt arbetsmaterial, t.ex. med svällpapp. Info till skolan Samtal med överlämnandeskolan. Lärare pryade i åk 6. Mottagande lärare tränade med ögonbindel bl. a. Resurs Resultat Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning Skolans och föräldrars önskemål Resurspedagogen, som är en förskollärare med påbyggnadsutbildning, kunde följa med eleven från förskolan och fungerar som spindel i nätet. Speciallärare finns. Eleven får extra tid i idrott Har goda utbildningsresultat. Enstaka G, i övrigt VG och MVG. Nu ansöker skolan om resurser inför nästa läsår med hjälp av åtgärdsprogram för att behålla nuvarande nivå. Eleven är inskriven där. Hjälpmedel kommer därifrån. Kommer på besök varje år. Elev på blindgrupp vissa veckor. Personal har fått kompetensutveckling 4 dagar. Mattelärare får pedagogiskt stöd. Resurspedagogen får handledning av Maria Fällman. Följa åtgärdsprogram främst på organisatorisk nivå. Förebereda eleven väl inför gymnasieskolan. C:a 15 min extra tid per vecka för elev/lärare Ibland enskild undervisning. Idealet om ngn tar kontakt med skolan och ger information om vad man ska göra och vart man vänder sig vid stadieövergångar. Borde vara tydligt vem som ansvarar för anställning av resurspedagog/assistent vid övergång grsk/gy. Föräldrarna mycket nöjda med skolans insats. Oro finns inför gymnasieskolan när resurspedagogen slutar. Hittills mycket bra info av SYV inför gymnasieskolan. Fallbeskrivning nr 5 Elev årskurs 9 Diagnos och bakgrund Synskadan framträdde vid ca 7 år. Förvärrades snabbt. Kom till Sverige i åk 3. Det första skolåret i Sverige stördes av 4

5 ögonoperationer med mera. Kom till Stockholmsskola till åk 4. Kom till nuvarande skola till åk 6. Synskadan beror på sjukdom. Ser att läsa och skriva på nära håll. Det framgår inte tydligt vid en ytlig kontakt att eleven är synskadad. Den förälder som eleven bor med kan endast begränsad svenska. Eleven själv förefaller behärska svenska perfekt och talar utan brytning, men uppger sig ha svårt med engelska. Hjälpmedel Anpassning Info till skolan Använder särskilda glasögon från syncentralen. Har haft s.k. CC- TV, som dock inte kunde användas i praktiken efter åk 6, eftersom den var svår att flytta runt och skolan inte ville gå över till hemklassrumssystem. Fick då i stället en bärbar dator att använda tillsammans med en dokumentkamera. Kameran har dock enligt rektors beslut förvarats på expeditionen, vilket lett till att den inte kommit att användas. Utan den ser inte eleven att läsa på datorn vilket inte lärarna har förstått. De undrar varför eleven glömmer datorn hela tiden. Skolan har Smartboards i några rum, dock inte i dem där eleven har undervisning. Skolan har också införskaffat särskilda whiteboardpennor som går att använda för att överföra information till elevdatorn. Ingen av dem är dock i funktion. Eleven har fått inlästa läromedel. Får extra tid vid nationella prov. I allmänhet dock inte vid andra prov. Har fått veta att synnedsättningen omöjliggör ett högre betyg än VG i syslöjd. Skolsköterskan meddelade lärarna. Efter några månader fördjupades informationen. Lärarna förstod inte direkt hur illa det var. Resurs/åtgärdsprogram Eleven hade en modersmålstalande assistent på deltid i åk 6 och 7, som hjälpte till att flytta CC-TV:n. Sedan dess har det inte funnits någon personell förstärkning eller någon gruppdelning. Det finns i elevens akt ett antal åtgärdsprogram och s.k. EH-protokoll från 16/11 07 till 8/6 09. De innehåller ingen konkret planering av hur eleven ska ges stöd i lärandet. Huvudsakligen handlar de om att eleven ofta inte deltar i idrottsunder-visningen. Resultat m.m. Ekonomi Eleven har i genomsnitt G i betyg och kommer att bli behörig till gymnasieskolan, men kommer dock troligen inte att antas till sitt förstahandsval. Eleven har en socialt problematisk situation, har inga kamrater i klassen och känner sig utanför. Har möjligen kamrater i åk 8. En lärare har gjort en särskild insats för att underlätta den sociala situationen. Skolan har veterligen inte ansökt om extra medel. 5

6 Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning En handläggare från syncentralen har kontakt med eleven och förälder. Handläggaren har besökt skolan ett antal gånger. Enligt eleven har handläggaren haft svårigheter att få gehör hos skolan. En tidigare kontaktlärare har genomgått utbildning tillsammans med skolsköterskan. Ingen kontakt Efter vad som framgår av åtgärdsprogram med mera finns ingen särskilt uttalad ambition. Målsättningen tycks ha varit att få eleven godkänd i alla ämnen, vilket förklarar att åtgärdsprogram bara har skrivits angående situationen i idrott och hälsa. Ingen analys tycks ha gjorts utifrån frågeställningen om eleven kunde ha nått högre betygshöjder med en annorlunda utformning av särskilt stöd. Skolans utvärdering Lärarna säger nu att de borde ha varit mer förberedda, att de skulle ha fått mer utbildning och handledning. I efterhand anser de att man borde ha gjort tydligare uppföljningar och utvärderingar. Fallbeskrivning nr 6 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Resultat Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Elev, myndig, tredje året i gymnasieskolan, naturvetenskapligt program Medfödd skada, veck på näthinna. Håller text nära och läser långsamt. Ej glasögon. Har valt bort platta. Förstorar text i datorn. Har egna strategier. Sitter alltid längst fram Gymnasieskolan har inte fått information vare sig av eleven eller föräldrarna om synskadan. Skolan har inte känt till problemet, varför ingen extra resurs har satts in. Eleven har klarat utbildningen med mycket goda resultat med hjälp av egna strategier och att lärare varit lyhörda för elevens önskemål, utan att bli informerade om synnedsättningen. Se ovan Eleven tillsammans med föräldrar gör besök vartannat år. Ingen kontakt Ingen kontakt 6

7 Skolans målsättning Skolans önskemål Ingen utöver det vanliga Skolan tror att eleven kanske skulle ha fått bättre med egen tid om eleven berättat. Inlästa böcker och extra skrivtid t.ex. Önskar att eleven informerar högskolan inför kommande studier för att underlätta arbetet. 7

8 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE SYNSKADADE ELEVER 2011 Fallbeskrivning nr 1 Elev i årskurs 5 Diagnos: Hjälpmedel: Albinism, saknar färgpigment i ögonen och är mycket ljuskänslig. Eleven behöver hjälpmedel som förstorar text, eftersom det är svårt att se på både långt och nära håll. Eleven har mörka linser som underlättar att vistas i olika ljusmiljöer, har kikare och använder också Daisy-spelare. Eleven håller på att lära sig använda dator med kamera i undervisningen. Datorn ska börja fungera och läraren väntar med kameran. Eleven har kontinuerliga möten med synkonsulent. Resurs: Resursperson som hjälper läraren förstora texter inför lektioner. Skolans lärare har ett arbetssätt där de planerar sin undervisning för att eleven ska kunna delta på samma villkor som övriga i klassen. Det gäller bland annat ämnena slöjd och idrott. Resurspersonen ger också stöd till övriga elever i klassen. Skolan har specialpedagoger och många små grupper. Info till skolan: Eleven har gått i skolan från förskoleklass och skolledningen är utbytt sedan dess. Rektorn anser att skolan har ett överlämningssystem som fungerar bra. Under våren är möten med föräldrar inlagda inför skolbyte till åk 6. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen och SPSM Både lärare och resursperson har fått fortbildning för att kunna möta elevens behov av stöd utifrån sin synnedsättning. De har också möjlighet att ta direkt kontakt med syncentralen och SPSM för att få pedagogiskt stöd. Syncentralen och skolstödsenheten Syncentralen och synpedagogen från kommunens skolstödsenhet har också varit på skolan och sett över ljusmiljön. Elevens lärare kan den tekniska utrustningen och det gör att allt har fungerat rätt smidigt. Läraren eller resurspersonen tar tag i saker som inte fungerar med en gång. 8

9 Elevens och föräldrarnas synpunkter om skolan Önskemål från: Eleven upplever att det fungerar bra i skolan, får det stöd som behövs och är nöjd med att få positiva skriftliga omdömen i samtliga ämnen. Tidigare skolledning kände inte till var de skulle leta efter information om synnedsättning och de använde inte det stöd som fanns att tillgå. Föräldrarna upplever idag att de har god kontakt med lärare och resursperson. Den nuvarande skolledningen ser inte eleven som ett problem, utan är öppen och mottaglig för att ordna en bra skolgång. Föräldrar har drivit på rätt mycket för att få till resurser. Varje termin kallas föräldrar till elevvårdskonferens för att göra ett åtgärdsprogram. Vid senare möte görs uppföljning och utvärdering av programmet. skolan elev och föräldrar: Rektorn önskar få besked om vilken ersättning skolan ska få av ansökt verksamhetsstöd. Han ser det som ett jätteproblem att inte få besked och pengar kommer för sent. En ny whiteboard är beställd till elevens klassrum men skolan inväntar besked om ersättning. En smartboard skulle vara det bästa för eleven enligt läraren. Skolledare bör få utbildning i olika funktionshinder via skolstödsenheten alternativt SPSM samt veta vart de ska vända sig för att söka stöd så tidigt som möjligt. Det borde också ingå i lärarutbildningen att lära sig möta elever med funktionsnedsättning. Det är viktigt att lärare inte hamnar i att tycka synd om eleven utan i stället fundera över hur de på bästa sätt kan ge en bra undervisning utifrån elevens behov av stöd. Framförhållning så att det sker en kvalitativ överlämning när eleven ska börja i årskurs sex/sju. Mottagande mentor bör vara lyhörd för elevens funktionsnedsättning. Föräldrar ska inte fungera som konsult eller utbildare för skolans lärare och skolledning i sitt barns handikapp, utan de ska i första hand få vara föräldrar. Inkludering är viktigt! 9

10 Övrigt: Under de första skolåren var det svårt för eleven att knyta kamratkontakter, vilket nu fungerar det bra då eleven har fått klasskamrater som har samma intressen. Fallbeskrivning nr 2 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel Eleven har en medfödd näthinnedysfunktion. Detta medför svårigheter att se klart och urskilja färger. Eleven har Daisy-spelare och har behov av dator med tillhörande kamera men datorn fungerar inte nu p.g.a. diverse tekniska knepigheter med GS-IT. Enligt läraren, tillika mentor, kan inte eleven utnyttja sin kapacitet fullt ut eftersom den tekniska utrustningen inte fungerar. Elevens mentor har fört en omfattande mailväxling med olika ansvariga och slutsatsen är lite av moment 22. Mentorn är tekniktrygg och uppger att det eventuellt kan finnas en lösning. Den innebär i så fall att skolan måste köpa ett Officepaket och att man exkluderas från supporten. Info till skolan Eleven gick i en annan skola t.o.m. årskurs 6. Inför övergången till åk 7 skedde ett överlämnande från den skolan där även elevens föräldrar deltog. Likaledes skedde ett överlämnande/information från syncentralen. Skolan upplevde att de hade liten tilltro till skolan. Vid terminsstarter informeras lärare om elevens behov. Det har även tagits upp att eleven på ett tidigt stadium har behov av att få träffa en studie- och yrkesvägledare för att få stöd och hjälp med valet av gymnasieprogram. Resurs Vid tidigare skola fanns tillgång till en resursperson. Detta behov finns inte längre, vilket både rektor, elevens mentor och eleven själv anser. Skolan köpte en dator med tillhörande kamera när eleven började i årskurs 7. Programvaran fick man från syncentralen. Eleven har åtgärdsprogram och skolans elevhälsoteam har rutiner för att följa upp elever med åtgärdsprogram, Ekonomi Skolan har inte sökt verksamhetsstöd. 10

11 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen har varit och pratat med alla undervisande lärare. De har även i höstas utvärderat de hjälpmedel som eleven. använder. Det bör tilläggas att denna utvärdering skedde innan migreringen till GS-IT. Eleven besöker syncentralen några gånger per år. Skolan har en kontaktperson där och planerar att ta kontakt med honom. Rektor uppger att synpedagogen från kommunens skolstödsenhet varit på skolan och informerat. Läraren har inte haft kontakt med synpedagogen. Skolans målsättning Att ge eleven en utbildning som är fullt likvärdig med övriga elever. Förbättringsönskemål från: Skolan Att tekniken ska fungera. Skolan upplever att innan GS-IT fungerade IT-stödet bättre. Att kunna ha läroböckerna på datorn om det visar sig fungera bra. Elev och föräldrar Sedan eleven började i årskurs 7 har familjen flyttat, men inte fått något SL-kort. Detta löstes vid intervjutillfället. De är nöjda och upplever att det fungerar bra i skolan men vill att kameran och datorn ska fungera. Nu läser eleven en skönlitterär bok och använder Daisyspelaren. Övrigt: Eleven fungerar väl socialt och får mycket hjälp av en klasskamrat. Det verkar vara en hjälp som eleven inte kan klara sig utan. Fallbeskrivning nr 3 Elev i årskurs 1 Diagnos: Hjälpmedel: Info till skolan: Resurs: En medfödd synskada, har idag cirka 35 % synskärpa. Synen kommer inte att försämras. Höj- och sänkbar lutande bordsskiva, förstoringsglas. Ska gå kikarkurs och få kikare. Förälder har informerat skolan vid skolstart. Även Sabbatsbergs sjukhus har informerat skolans personal. Det finns en assistent på heltid, både i skolan och på fritids. 11

12 Ekonomi: Föregående skola har ansökt om verksamhetsstöd, men nuvarande rektor har inte fått pengarna än. Oklart hur mycket det täcker. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen: SPSM: Skolstödsenheten: Har varit på skolan och sett över miljön, elevens behov och tillhandahållit de hjälpmedel som eleven behövt. Ingen Ingen än men skolan vet att det finns kunskap där vid behov. Framtida förbättringar: Skolans målsättning: Att det ska fungera så bra som det gör nu. Eleven deltar i det mesta på samma villkor som seende barn men väljer dock bort fotboll och liknande lekar som kräver kontroll över ett större område. Eleven har goda kamratkontakter och är duktig i skolarbete. Skolan kommer att anpassa den hjälp han ska få utifrån de behov som uppkommer. Det kan behövas förstoringar av material, kanske tillgång till talsyntes osv. Inget åtgärdsprogram finns skrivet men det är på gång. Önskemål från: skolan elev och föräldrar Fortsatt samarbete med föräldrarna för att anpassa resurser utifrån behov. Inga för tillfället. Samarbetet fungera bra mellan skolan och hemmet. Eleven kommer alltid att behöva stöd på okänd mark och i nya verksamheter. Eleven har flyttat och därför bytt skola. Föräldrar mindre nöjda med bemötande och resurser vid tidigare skola. Fallredovisning nr 4 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel Eleven har en medfödd närsynthet i kombination med en sjukdom som påverkar ögonmuskulaturen. Tangentbord med tydliga knappmarkeringar och en dator. Eleven har behov av en stor dataskärm men har ingen. Extra lampor finns i flera av lokalerna. Dessutom har man fått flytta om viss belysning i något klassrum. 12

13 Eleven har svårt med overhead, men brukar då få stencil av läraren. Skolan har tydligen också en del hands on -material i matematik, men dessa verkar inte användas trots att eleven har svårighet med geometri och även geografi (karta). Smartboard används ej. Info till skolan När eleven började på skolan gjordes en översyn av lokalerna. Bland annat sattes skyddsmärkning i trappor. Vid terminsstart 2011 har det varit en genomgång för nya lärare och där har även biträdande rektor informerat. Att informera vid terminsstart verkar vara en rutin som fungerar på skolan. Eftersom många i personalen kommer att gå på barnledighet, så har skolan planerat för en informationsinsats i samband med detta. Biträdande rektor har även varit på en mässa som anordnats av Synskadades riksförbund. Resurs Ekonomi Inget särskilt. Skolan har inte sökt verksamhetsstöd. Eleven har inget åtgärdsprogram. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen var på skolan när eleven skulle börja där. Enligt biträdande rektorn kan det vara så att en av skolans specialpedagoger har kontakt med SPSM. De intervjuade vet inte om skolan har någon kontakt med synpedagogen där. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Att skapa så goda förutsättningar som möjligt så att skolgången ska fungera bra. Det verkar finnas ett stort engagemang på skolan för att få till bra lösningar. Önskemål från: skolan elev och föräldrar Att IT-lösningen ska fungera. Skolan önskar också att SISAB ska ta på sig att ordna och bekosta adekvat belysning. Att skolan sköter informationen till nya lärare, så att det inte blir så att eleven själv ska göra det. Eftersom flera av lärarna kommer att bli föräldralediga är det viktigt att de nya lärarna får en överlämning av vad de bör tänka på för att det ska fungera. Om det 13

14 skulle uppstå problem hoppas föräldrarna att de åtgärdas lika snabbt som det har gjorts hittills. Rent generellt så är det ytterst viktigt att det sker en överlämning när en skola/klass får nya lärare speciellt för elever med synskada. Det var lite problem i början när eleven bytte till den här skolan inför årskurs 7. Detsamma kommer det att vara inför gymnasiet. Viktigt med tydlighet och att stödbehovet blir belyst både praktiskt och pedagogiskt.. Lamporna som skolan har köpt in till de klassrum där eleven har undervisning fungerar väldigt bra och det är positivt. Både lärare och skolledning har varit lyhörda och stödjande för att det ska bli en bra skolgång. Det gäller även skolsköterskan som med jämna mellanrum har sökt upp eleven och frågat hur det är i klassen och med skolarbetet. Eleven fungerar väl socialt och kunskapsmässigt. Skolan känner till pysparagrafen vid betygssättning. Fallbeskrivning nr 5 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel: Info till skolan: Resurs: Ekonomi: Eleven har bara ett öga. Det andra är bortopererat och ersatt med ett glasöga. Eleven saknar djupseende och bollspel kan ibland vara problematiskt. Inga tekniska hjälpmedel men bör sitta med sitt seende öga ut mot klassrummet. Bra ljus är också viktigt. Mamman har informerat och eleven själv säger ifrån om något behöver göras. Ingen Inget särskilt bidrag. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Ingen Ingen Ingen 14

15 Eleven får stöd och hjälp från S:t Eriks ögonsjukhus. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Att det ska fortsätta att fungera så bra som det gör nu. Eleven upplevs inte ha behov av särskilt stöd och uppnår alla mål med råge. Eleven har inga problem med sociala kontakter utan har gott om kompisar. Fallbeskrivning nr 6 Elev i årskurs 3 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Född blind. Eleven kunde skilja på ljus och mörker första tiden men inte längre. Victor Reader (Mp3 spelare) för talböcker, där lärarna läser in allt. Textview cd-skiva med matteboken. Hörlurar till talsyntes. Perkins skrivmaskin skriver ut i punktskrift. Dator med tangentbord som ger svartskrift på skärm och till skrivare i punktskrift. Scanner kommer ut i punkt. Läxor skickas via hotmail. När eleven gick på förskola i närheten av skolan fick personalen i förskoleklassen information från habiliteringen på föräldrarnas uppdrag. Lärare och resursperson fick utbildning under en vecka av SPSM sommaren innan skolstart. Kontinuerliga möten en gång per termin med skolledning, lärare, föräldrar, elevvårdsteam och syncentralen. Förälder träffar läraren varje morgon. Samma assistent, utbildad förskollärare, från förskoleklass som fortsätter följa eleven nästa år. Lärare och assistent har 2 tim. gemensam planering mån. och to. Under den tiden går fritidspedagog från kansliet in som resurs. 20 elever i klassen. Eleven har en extra timme idrott per vecka. Åtgärdsprogram skrivs för att kunna söka ersättning för resurspersoner och en mindre klasstorlek. Ersättningen sänkt med tio procent efter införande av nytt system. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Assistent har gått på kurs tillsammans med eleven. Den tekniska utrustningen utom datorn kommer från hjälpmedelscentralen. Utbildning för lärare och assistent. Kontinuerliga träffar med blindgrupp för lärare och assistenter. Utbildning av alla lärare i klass fyra planeras dock inte för skolledare. 15

16 Skolstödsenheten Synpedagog var med första möte i klass ett men valdes bort av skolan. Nu efterfrågas synpedagog vid stadieövergång men hittills har inte funnits anledning. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Önskemål från skolan Eleven behöver göras mer självständig av någon som drar in honom socialt, kanske en manlig assistent. Högre ersättning för elever i behov av särskilt stöd. Önskemål från elev och föräldrar En klar struktur där skolan får aktiv hjälp av någon som kommer till skolan och följer upp. Viktigt att få med all personal på hur man bemöter en blind elev. Störst svårighet är att få ledningen att förstå behoven. En annan assistent under tiden på fritidshemmet skulle vara bra för att bryta den täta kontakt som elev och assistent får med varandra. Eleven blir lillgammal, pratar hellre med vuxna och har inga kompisar. Fallbeskrivning nr 7 Elev i årskurs 7 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Eleven har en synskada sedan födseln och vid fyra års ålder började näthinnesavlossning på vänster öga. Hittills har eleven gjort 20 operationer och har förlorat synen på vänster öga. Eleven ser ungefär två meter med höger öga. Sitter längst fram i klassrummet med specialbord och lampa. Dator är inte prioriterad eftersom eleven kan läsa i vanliga läroböcker. Väntar på tavelbelysning. Eleven har behov av att gå i särskild undervisningsgrupp för elever med långsam inlärning. Hemskolan saknar sådana grupper och sökte den här skolan för eleven. Överlämnande skola lämnade en rak och bra redovisning av elevens särskilda behov. Det är sex elever i gruppen med två lärare och två assistenter. Klassen har 24 elever. Svårt för lärare att skilja på vad som orsakas av synskadan och vad av andra inlärningsproblem. Åtgärdsprogram finns men upplevs inte som bra redskap för att söka tillräckligt stor ersättning för eleven. Eftersom eleven tillhör en annan skola debiteras den. 16

17 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen har gjort besök på skolan och skaffat en lampa. Eleven träffar synteamet en gång per år och en synpedagog har besökt skolan en gång. Det är inte känt att skolan har haft kontakt med SPSM. Ingen lärare har gått kurs. Skolledningen känner till skolstödsenheten, men inte att det finns synpedagog där. Önskemål från skolan från elev och föräldrar Ett bättre ersättningssystem för elever i behov av särskilt stöd. Önskar information av uppdragsavdelningen vid rektorsmöte om vilka tjänster som finns. Det skulle vara bra om synpedagogen kan komma till skolan och informera om synskadan för att skolan ska känna till behovet av hjälp. Lärarna bör utbilda sig speciellt för att bemöta elever med synskada. Övrigt: Eleven är positiv och glad i skolan men sitter gärna inne på raster och läser. Är accepterad i sin klass men har inga kompisar. Fallbeskrivning nr 8 Elev i årskurs 5 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Medfödd synskada som är sämst på vänster öga. Kontroller två gånger/år på S:t Eriks Sjukhus. Använder kontaktlinser och läsglasögon. Ser inte färger utan kontaktlinser eller starka glasögon. Har svårt med bollspel i gymnastiken. Sitter längst fram i klassrummet. Dator med förstoring på skärmen. Lärare skriver med svart penna på tavlan. Behöver mycket ljus, läser med näsan på pappret. Ingen. Eleven har gått i två skolor tidigare och varit utomlands långa perioder. Eleven har varit på den här skolan i två år och började en årskurs lägre p.g.a. bristande kunskaper. Ingen. Specialpedagog finns i skolan som stöttar läs- och skrivinlärning. 30 elever i klassen där många har stora behov av hjälp. Åtgärdsprogram finns men inget skrivet om synproblem. 17

18 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Skolans målsättning Övrigt: Vare sig eleven eller skolan har kontakt med syncentralen. Ingen kontakt. Ingen lärare har fått kompetensutveckling. En synpedagog kom till skolan när eleven började. Senare har det inte varit aktuellt. Kartläggning av stöd inför årskurs sex för att eleven ska klara målen. Eleven är social, glad och har många kompisar, speciellt på fotbollsplanen. Fallbeskrivning nr 9 Elev i kårskurs 1 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan SPSM Resurs Ekonomi Medfödd grav synskada. Eleven har svårt att bedöma avstånd, ser lite och bedöms klara svartskrift. CCTV som förstorar text, dator, läsplatta och kikare. Särskilt framställt material av assistent. Samma utrustning i hemmet men den är ofta trasig. Eleven har inte velat använda utrustningen utan vill arbeta som de andra. Skolan besökte förskolan efter att skolan fått en elevlista med markering av en elev med synnedsättning. Förskolans assistent lämnade information. En utredning är gjord där det rekommenderas en uppföljning i år. Assistent som är utbildad barnskötare. Skolledning överväger att anställa speciallärare istället då eleven är orolig och har problem med läsutvecklingen. Utredning föreslagen. Åtgärdsprogram finns. 20 elever i klassen (normalstorlek). Skolledningen ser en fördel med att ha en stor särskoledel på skolan med kompetent personal. Verksamhetsstöd täcker elevens särskilda behov. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen: SPSM: Hjälpmedel och kurs till assistent för att sköta dem. Lärare har fått information om synnedsättning. Idrottslärare har fått utbildning. Ger eleven en plats i en barngrupp dit assistenten följer med eleven. 18

19 Skolstödsenheten: Önskemål från skolan: Elev och föräldrar: Övrigt: Synpedagog har varit i skolan men lärare känner inte till att hon kan ge fortlöpande stöd. En bättre förberedelse vid skolstart för att personalen ska kunna bemöta eleven och även ha kontakt med hemmet. Det kan vara bra att någon kommer och tittar på hur man arbetar och ger tips om läromedel. Det finns behov av att någon ger stöd till hemmet för att ge hjälp med utrustning och läxläsning. De är i stort nöjda med skolan och ser fram mot en utredning som kan ge svar på hur eleven kan klara skolgången. Eleven klarar sig bra socialt och har kamrater. Det var tidigare lite problem med att eleven ville bestämma över andra elever. 19

20 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE HÖRSELSKADADE ELEVER 2011 Fallbeskrivning nr 1 Elev i årskurs 3 Diagnos: Hjälpmedel: Information: Resurs: Ekonomi: Hörselhabiliteringen: SPSM: Skolstödsenheten: Nedsatt hörsel på vänster öra. Rektor bedömer det som en mindre hörselskada. Eleven har svårt att lokalisera varifrån ljud kommer och ska säga till om det är svårt att uppfatta. Skarpa ljud från t.ex. symaskiner irriterar vilket andra i klassen uppmärksammat och retas genom att härma sådana ljud. Eleven blir trött och har börjat gå hem tidigt från fritidshemmet där ljudnivån är hög. Eleven har sedan åk 1 varit splittrad och haft svårt att fokusera. Det går upp och ned och eleven har fortfarande svårt att sitta stilla. Inget annat än placering i klassrum så höger öra vänds mot läraren. Ingen särskild anpassning av lokaler. Eleven har hörselkåpor för att utestänga ljud för att kunna koncentrera sig. Ett stort ansvar läggs på föräldrarna. Förra terminen hade klassen vikarie, men hon hade inte fått information om elevens hörselnedsättning. Går i en klass med 22 elever och har åtgärdsprogram men inte p.g.a. hörsel. Speciallärare ger stöd i matematik och svenska utanför klassrummet. Utredning pågår av skolans skolpsykolog p.g.a. elevens koncentrationssvårigheter och man överväger testning av ADHD och dyslexi. Skolan har inte sökt särskilt ekonomiskt stöd från förvaltningen. Skolan har ingen kontakt. Skolan har ingen kontakt Specialpedagog från Skolstöd tittade på klassrumssituationen för ett år sedan på uppmaning av skolsköterska. Läraren minns att hörselpedagogen var svår att få tag i. Förbättringsönskemål från skolan: från föräldrar: Att systemet med ansökan om extra medel ändras till ett system som fungerar bättre och att någon kommer ut och bedömer behovet. Önskar att skolan ser över ljudmiljön i lokalerna. På fritids är det bara hårda ytor där det är stojigt och svårt att höra. Föräldrarna har 20