Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011"

Transkript

1 Bilaga till undersökning av skolsituationen för elever i stockholms kommunala skolor med syn- respektive hörselnedsättning 2010 och 2011 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE SYNSKADADE ELEVER 2010 Fallbeskrivning nr 1 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen SPSM Elev i förskoleklass Ser suddigt, svårt med konturer, ljuskänslig,( bär solglasögon och keps) Ser 16 %. Sociala biten största problemet. Drar sig undan vissa lekar. Skrivskiva och kikare.(används inte mycket) Storbildsprojektor i klassrummet. Smartboard nästa år och dator men dessa fungerar inte med GSIT nu. Har dator hemma med stor skärm. Skolan informerades av föräldrarna och eleven var känd från förskolan där eleven, som är född i slutet av december, gick ett extra år i förskolan, vilket föräldrarna dock fick kämpa hårt för att få igenom. Från början var det inte aktuellt med resurstjänst i förskoleklassen men föräldrarna fick positivt besked i mitten av sommaren. Förskolläraren som ansvarar för eleven fick träffa en äldre elev med likartade problem för att få goda råd. Föräldrarna mycket aktiva vid skolstart för att koppla ihop skolan med syncentral och SPSM-utbildning. Rekommenderad utrustning används i liten utsträckning. Föräldrarnas första träff med åk 1- lärare planeras första veckan i juni. En 75 % resurs för både skola och fritids.(50% barnskötare och 25% assistent outbildad). Specialpedagog med allmän kompetens finns på skolan. Resurstjänsten betalas av extra pengar från förvaltningen. Lärare (bitr rektor) och spec.ped söker tillsammans bidrag från förvaltningen inför nästa läsår. Bedömer att eleven bör använda skrivplatta och kikare. Skriftlig bedömning från syncentralen används av skolan vid sökning av resurs. Förskolläraren var på utbildning i slutet av höstterminen. 1

2 Skolstödsenheten Skolans målsättning Synpedagog Maria Fällman från skolstödsenheten har varit på besök och tittat på lokaler och gett goda råd. Den nya läraren ska få gå en kurs på SPSM och få utbildning i användning av smartboard. Läraren får stöd av special pedagog. Inte aktuellt att byta resursperson eller minska elevantalet i klassen med 27 elever. Skolledning planerar att vid behov ta kontakt med skolstödsenheten. Skolans och föräldrars önskemål Skolledningen önskar ha en person att vända sig till när frågor uppstår för att veta vart man vänder sig. Föräldrar önskar positivt mottagande utan känsla av att vara en belastning och önskar en ytterligare pedagog i klassen istället för assistent utan särskild kompetens. Behov av halvklass ibland, tror föräldern. Fallbeskrivning nr 2 Elev i årskurs 1 Diagnos. Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen Synskada ser 5-6 m och eleven har vissa sociala problem. Har svårt att se var kamraterna finns. Inga behov av hjälpmedel utöver glasögon Skolan fick besked 22 maj våren innan förskoleklass. Rörigt första året. Skolan har ingen tidigare erfarenhet av synskada. Assistent finns sedan 1 år tillbaka, innan dess en annan assistent under 1 år. Ingen av dem har pedagogisk utbildning. Assistenten samtalar med föräldrar varje dag, skriver dagbok, följer med till fritids. Ger hjälp till övriga klassen och tar ut mindre grupp till annat rum vid oro. Diskuterar strategier med spec.ped. och lärare. Beviljats särskilt stöd för assistent och ansökt pengar till smartboard. Kom på besök vid skolstart efter tips från föräldrar. Föräldrar fortfarande i kontakt med syncentralen. SPSM Kurs bokad för personal under hösten åk 2. Skolstöd Maria Fällman har kontaktats och varit på skolan. (spec.ped. visste inte att hon kom från skolstöd) 2

3 Skolans målsättning Skolans och föräldrars önskemål Eleven ska bli mer självständig och klara sociala problem vid trötthet. Snabb hjälp med kompetensutbildning för personal innan eleven börjar i skolan. Fallbeskrivning nr 3 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning Elev årskurs 7 i särskolan Svårt se på håll, skelögd som liten. Kräver bra belysning. Glasögon räcker. Använder Mediavision; Vital på dator och kardborrband på skåp och böcker Överlämnandesamtal med tidigare skola som lämnade en bra utredning. Specialpedagog från syncentralen. Mamma oerhört behjälplig Sex elever och fyra lärare i gruppen. Ansvarig lärare går på egen spec.ped. utb. Finns inget åtgärdsprogram för uppgifterna ryms inom IUP. Syv finns på skolan. Logoped inköps ett par ggr i veckan. En person alltid ansvarig på fritids. Elevens synskada är en relativt liten del i bilden av elevens funktionsnedsättningar. Ersättning för särskoleelev. Skolan fått stöd av en synpedagog. Grund- och fortsättningsutbildning för lärare för flera år sedan. Hjälp också från Örebro och från Ekeskolan. I övrigt kollegiehandledning. Assistenter får fortbildning och en tim/vecka praxissamtal med lärare. Har inte behövt hjälp från skolstöd genom att hjälpmedelscentralen visat vilka hjälpmedel eleven har behov av. Ge eleven större självförtroende genom små delmål som går att nå, t.ex. inte hålla en vuxen i handen. Skolans och föräldrars önskemål Inget specifikt för det egna barnet utöver vad som redan görs. 3

4 Fallbeskrivning nr 4 Elev årskurs 8 Diagnos Hjälpmedel Blind elev som fungerar väl med utmärkta resultat. Största problemen är av social natur. Punktskrift. Resurspedagogen har kontakt med personer för översättning. Resurspedagogen tillverkar allt arbetsmaterial, t.ex. med svällpapp. Info till skolan Samtal med överlämnandeskolan. Lärare pryade i åk 6. Mottagande lärare tränade med ögonbindel bl. a. Resurs Resultat Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning Skolans och föräldrars önskemål Resurspedagogen, som är en förskollärare med påbyggnadsutbildning, kunde följa med eleven från förskolan och fungerar som spindel i nätet. Speciallärare finns. Eleven får extra tid i idrott Har goda utbildningsresultat. Enstaka G, i övrigt VG och MVG. Nu ansöker skolan om resurser inför nästa läsår med hjälp av åtgärdsprogram för att behålla nuvarande nivå. Eleven är inskriven där. Hjälpmedel kommer därifrån. Kommer på besök varje år. Elev på blindgrupp vissa veckor. Personal har fått kompetensutveckling 4 dagar. Mattelärare får pedagogiskt stöd. Resurspedagogen får handledning av Maria Fällman. Följa åtgärdsprogram främst på organisatorisk nivå. Förebereda eleven väl inför gymnasieskolan. C:a 15 min extra tid per vecka för elev/lärare Ibland enskild undervisning. Idealet om ngn tar kontakt med skolan och ger information om vad man ska göra och vart man vänder sig vid stadieövergångar. Borde vara tydligt vem som ansvarar för anställning av resurspedagog/assistent vid övergång grsk/gy. Föräldrarna mycket nöjda med skolans insats. Oro finns inför gymnasieskolan när resurspedagogen slutar. Hittills mycket bra info av SYV inför gymnasieskolan. Fallbeskrivning nr 5 Elev årskurs 9 Diagnos och bakgrund Synskadan framträdde vid ca 7 år. Förvärrades snabbt. Kom till Sverige i åk 3. Det första skolåret i Sverige stördes av 4

5 ögonoperationer med mera. Kom till Stockholmsskola till åk 4. Kom till nuvarande skola till åk 6. Synskadan beror på sjukdom. Ser att läsa och skriva på nära håll. Det framgår inte tydligt vid en ytlig kontakt att eleven är synskadad. Den förälder som eleven bor med kan endast begränsad svenska. Eleven själv förefaller behärska svenska perfekt och talar utan brytning, men uppger sig ha svårt med engelska. Hjälpmedel Anpassning Info till skolan Använder särskilda glasögon från syncentralen. Har haft s.k. CC- TV, som dock inte kunde användas i praktiken efter åk 6, eftersom den var svår att flytta runt och skolan inte ville gå över till hemklassrumssystem. Fick då i stället en bärbar dator att använda tillsammans med en dokumentkamera. Kameran har dock enligt rektors beslut förvarats på expeditionen, vilket lett till att den inte kommit att användas. Utan den ser inte eleven att läsa på datorn vilket inte lärarna har förstått. De undrar varför eleven glömmer datorn hela tiden. Skolan har Smartboards i några rum, dock inte i dem där eleven har undervisning. Skolan har också införskaffat särskilda whiteboardpennor som går att använda för att överföra information till elevdatorn. Ingen av dem är dock i funktion. Eleven har fått inlästa läromedel. Får extra tid vid nationella prov. I allmänhet dock inte vid andra prov. Har fått veta att synnedsättningen omöjliggör ett högre betyg än VG i syslöjd. Skolsköterskan meddelade lärarna. Efter några månader fördjupades informationen. Lärarna förstod inte direkt hur illa det var. Resurs/åtgärdsprogram Eleven hade en modersmålstalande assistent på deltid i åk 6 och 7, som hjälpte till att flytta CC-TV:n. Sedan dess har det inte funnits någon personell förstärkning eller någon gruppdelning. Det finns i elevens akt ett antal åtgärdsprogram och s.k. EH-protokoll från 16/11 07 till 8/6 09. De innehåller ingen konkret planering av hur eleven ska ges stöd i lärandet. Huvudsakligen handlar de om att eleven ofta inte deltar i idrottsunder-visningen. Resultat m.m. Ekonomi Eleven har i genomsnitt G i betyg och kommer att bli behörig till gymnasieskolan, men kommer dock troligen inte att antas till sitt förstahandsval. Eleven har en socialt problematisk situation, har inga kamrater i klassen och känner sig utanför. Har möjligen kamrater i åk 8. En lärare har gjort en särskild insats för att underlätta den sociala situationen. Skolan har veterligen inte ansökt om extra medel. 5

6 Syncentralen SPSM Skolstöd Skolans målsättning En handläggare från syncentralen har kontakt med eleven och förälder. Handläggaren har besökt skolan ett antal gånger. Enligt eleven har handläggaren haft svårigheter att få gehör hos skolan. En tidigare kontaktlärare har genomgått utbildning tillsammans med skolsköterskan. Ingen kontakt Efter vad som framgår av åtgärdsprogram med mera finns ingen särskilt uttalad ambition. Målsättningen tycks ha varit att få eleven godkänd i alla ämnen, vilket förklarar att åtgärdsprogram bara har skrivits angående situationen i idrott och hälsa. Ingen analys tycks ha gjorts utifrån frågeställningen om eleven kunde ha nått högre betygshöjder med en annorlunda utformning av särskilt stöd. Skolans utvärdering Lärarna säger nu att de borde ha varit mer förberedda, att de skulle ha fått mer utbildning och handledning. I efterhand anser de att man borde ha gjort tydligare uppföljningar och utvärderingar. Fallbeskrivning nr 6 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan Resurs Resultat Ekonomi Syncentralen SPSM Skolstöd Elev, myndig, tredje året i gymnasieskolan, naturvetenskapligt program Medfödd skada, veck på näthinna. Håller text nära och läser långsamt. Ej glasögon. Har valt bort platta. Förstorar text i datorn. Har egna strategier. Sitter alltid längst fram Gymnasieskolan har inte fått information vare sig av eleven eller föräldrarna om synskadan. Skolan har inte känt till problemet, varför ingen extra resurs har satts in. Eleven har klarat utbildningen med mycket goda resultat med hjälp av egna strategier och att lärare varit lyhörda för elevens önskemål, utan att bli informerade om synnedsättningen. Se ovan Eleven tillsammans med föräldrar gör besök vartannat år. Ingen kontakt Ingen kontakt 6

7 Skolans målsättning Skolans önskemål Ingen utöver det vanliga Skolan tror att eleven kanske skulle ha fått bättre med egen tid om eleven berättat. Inlästa böcker och extra skrivtid t.ex. Önskar att eleven informerar högskolan inför kommande studier för att underlätta arbetet. 7

8 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE SYNSKADADE ELEVER 2011 Fallbeskrivning nr 1 Elev i årskurs 5 Diagnos: Hjälpmedel: Albinism, saknar färgpigment i ögonen och är mycket ljuskänslig. Eleven behöver hjälpmedel som förstorar text, eftersom det är svårt att se på både långt och nära håll. Eleven har mörka linser som underlättar att vistas i olika ljusmiljöer, har kikare och använder också Daisy-spelare. Eleven håller på att lära sig använda dator med kamera i undervisningen. Datorn ska börja fungera och läraren väntar med kameran. Eleven har kontinuerliga möten med synkonsulent. Resurs: Resursperson som hjälper läraren förstora texter inför lektioner. Skolans lärare har ett arbetssätt där de planerar sin undervisning för att eleven ska kunna delta på samma villkor som övriga i klassen. Det gäller bland annat ämnena slöjd och idrott. Resurspersonen ger också stöd till övriga elever i klassen. Skolan har specialpedagoger och många små grupper. Info till skolan: Eleven har gått i skolan från förskoleklass och skolledningen är utbytt sedan dess. Rektorn anser att skolan har ett överlämningssystem som fungerar bra. Under våren är möten med föräldrar inlagda inför skolbyte till åk 6. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen och SPSM Både lärare och resursperson har fått fortbildning för att kunna möta elevens behov av stöd utifrån sin synnedsättning. De har också möjlighet att ta direkt kontakt med syncentralen och SPSM för att få pedagogiskt stöd. Syncentralen och skolstödsenheten Syncentralen och synpedagogen från kommunens skolstödsenhet har också varit på skolan och sett över ljusmiljön. Elevens lärare kan den tekniska utrustningen och det gör att allt har fungerat rätt smidigt. Läraren eller resurspersonen tar tag i saker som inte fungerar med en gång. 8

9 Elevens och föräldrarnas synpunkter om skolan Önskemål från: Eleven upplever att det fungerar bra i skolan, får det stöd som behövs och är nöjd med att få positiva skriftliga omdömen i samtliga ämnen. Tidigare skolledning kände inte till var de skulle leta efter information om synnedsättning och de använde inte det stöd som fanns att tillgå. Föräldrarna upplever idag att de har god kontakt med lärare och resursperson. Den nuvarande skolledningen ser inte eleven som ett problem, utan är öppen och mottaglig för att ordna en bra skolgång. Föräldrar har drivit på rätt mycket för att få till resurser. Varje termin kallas föräldrar till elevvårdskonferens för att göra ett åtgärdsprogram. Vid senare möte görs uppföljning och utvärdering av programmet. skolan elev och föräldrar: Rektorn önskar få besked om vilken ersättning skolan ska få av ansökt verksamhetsstöd. Han ser det som ett jätteproblem att inte få besked och pengar kommer för sent. En ny whiteboard är beställd till elevens klassrum men skolan inväntar besked om ersättning. En smartboard skulle vara det bästa för eleven enligt läraren. Skolledare bör få utbildning i olika funktionshinder via skolstödsenheten alternativt SPSM samt veta vart de ska vända sig för att söka stöd så tidigt som möjligt. Det borde också ingå i lärarutbildningen att lära sig möta elever med funktionsnedsättning. Det är viktigt att lärare inte hamnar i att tycka synd om eleven utan i stället fundera över hur de på bästa sätt kan ge en bra undervisning utifrån elevens behov av stöd. Framförhållning så att det sker en kvalitativ överlämning när eleven ska börja i årskurs sex/sju. Mottagande mentor bör vara lyhörd för elevens funktionsnedsättning. Föräldrar ska inte fungera som konsult eller utbildare för skolans lärare och skolledning i sitt barns handikapp, utan de ska i första hand få vara föräldrar. Inkludering är viktigt! 9

10 Övrigt: Under de första skolåren var det svårt för eleven att knyta kamratkontakter, vilket nu fungerar det bra då eleven har fått klasskamrater som har samma intressen. Fallbeskrivning nr 2 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel Eleven har en medfödd näthinnedysfunktion. Detta medför svårigheter att se klart och urskilja färger. Eleven har Daisy-spelare och har behov av dator med tillhörande kamera men datorn fungerar inte nu p.g.a. diverse tekniska knepigheter med GS-IT. Enligt läraren, tillika mentor, kan inte eleven utnyttja sin kapacitet fullt ut eftersom den tekniska utrustningen inte fungerar. Elevens mentor har fört en omfattande mailväxling med olika ansvariga och slutsatsen är lite av moment 22. Mentorn är tekniktrygg och uppger att det eventuellt kan finnas en lösning. Den innebär i så fall att skolan måste köpa ett Officepaket och att man exkluderas från supporten. Info till skolan Eleven gick i en annan skola t.o.m. årskurs 6. Inför övergången till åk 7 skedde ett överlämnande från den skolan där även elevens föräldrar deltog. Likaledes skedde ett överlämnande/information från syncentralen. Skolan upplevde att de hade liten tilltro till skolan. Vid terminsstarter informeras lärare om elevens behov. Det har även tagits upp att eleven på ett tidigt stadium har behov av att få träffa en studie- och yrkesvägledare för att få stöd och hjälp med valet av gymnasieprogram. Resurs Vid tidigare skola fanns tillgång till en resursperson. Detta behov finns inte längre, vilket både rektor, elevens mentor och eleven själv anser. Skolan köpte en dator med tillhörande kamera när eleven började i årskurs 7. Programvaran fick man från syncentralen. Eleven har åtgärdsprogram och skolans elevhälsoteam har rutiner för att följa upp elever med åtgärdsprogram, Ekonomi Skolan har inte sökt verksamhetsstöd. 10

11 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen har varit och pratat med alla undervisande lärare. De har även i höstas utvärderat de hjälpmedel som eleven. använder. Det bör tilläggas att denna utvärdering skedde innan migreringen till GS-IT. Eleven besöker syncentralen några gånger per år. Skolan har en kontaktperson där och planerar att ta kontakt med honom. Rektor uppger att synpedagogen från kommunens skolstödsenhet varit på skolan och informerat. Läraren har inte haft kontakt med synpedagogen. Skolans målsättning Att ge eleven en utbildning som är fullt likvärdig med övriga elever. Förbättringsönskemål från: Skolan Att tekniken ska fungera. Skolan upplever att innan GS-IT fungerade IT-stödet bättre. Att kunna ha läroböckerna på datorn om det visar sig fungera bra. Elev och föräldrar Sedan eleven började i årskurs 7 har familjen flyttat, men inte fått något SL-kort. Detta löstes vid intervjutillfället. De är nöjda och upplever att det fungerar bra i skolan men vill att kameran och datorn ska fungera. Nu läser eleven en skönlitterär bok och använder Daisyspelaren. Övrigt: Eleven fungerar väl socialt och får mycket hjälp av en klasskamrat. Det verkar vara en hjälp som eleven inte kan klara sig utan. Fallbeskrivning nr 3 Elev i årskurs 1 Diagnos: Hjälpmedel: Info till skolan: Resurs: En medfödd synskada, har idag cirka 35 % synskärpa. Synen kommer inte att försämras. Höj- och sänkbar lutande bordsskiva, förstoringsglas. Ska gå kikarkurs och få kikare. Förälder har informerat skolan vid skolstart. Även Sabbatsbergs sjukhus har informerat skolans personal. Det finns en assistent på heltid, både i skolan och på fritids. 11

12 Ekonomi: Föregående skola har ansökt om verksamhetsstöd, men nuvarande rektor har inte fått pengarna än. Oklart hur mycket det täcker. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen: SPSM: Skolstödsenheten: Har varit på skolan och sett över miljön, elevens behov och tillhandahållit de hjälpmedel som eleven behövt. Ingen Ingen än men skolan vet att det finns kunskap där vid behov. Framtida förbättringar: Skolans målsättning: Att det ska fungera så bra som det gör nu. Eleven deltar i det mesta på samma villkor som seende barn men väljer dock bort fotboll och liknande lekar som kräver kontroll över ett större område. Eleven har goda kamratkontakter och är duktig i skolarbete. Skolan kommer att anpassa den hjälp han ska få utifrån de behov som uppkommer. Det kan behövas förstoringar av material, kanske tillgång till talsyntes osv. Inget åtgärdsprogram finns skrivet men det är på gång. Önskemål från: skolan elev och föräldrar Fortsatt samarbete med föräldrarna för att anpassa resurser utifrån behov. Inga för tillfället. Samarbetet fungera bra mellan skolan och hemmet. Eleven kommer alltid att behöva stöd på okänd mark och i nya verksamheter. Eleven har flyttat och därför bytt skola. Föräldrar mindre nöjda med bemötande och resurser vid tidigare skola. Fallredovisning nr 4 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel Eleven har en medfödd närsynthet i kombination med en sjukdom som påverkar ögonmuskulaturen. Tangentbord med tydliga knappmarkeringar och en dator. Eleven har behov av en stor dataskärm men har ingen. Extra lampor finns i flera av lokalerna. Dessutom har man fått flytta om viss belysning i något klassrum. 12

13 Eleven har svårt med overhead, men brukar då få stencil av läraren. Skolan har tydligen också en del hands on -material i matematik, men dessa verkar inte användas trots att eleven har svårighet med geometri och även geografi (karta). Smartboard används ej. Info till skolan När eleven började på skolan gjordes en översyn av lokalerna. Bland annat sattes skyddsmärkning i trappor. Vid terminsstart 2011 har det varit en genomgång för nya lärare och där har även biträdande rektor informerat. Att informera vid terminsstart verkar vara en rutin som fungerar på skolan. Eftersom många i personalen kommer att gå på barnledighet, så har skolan planerat för en informationsinsats i samband med detta. Biträdande rektor har även varit på en mässa som anordnats av Synskadades riksförbund. Resurs Ekonomi Inget särskilt. Skolan har inte sökt verksamhetsstöd. Eleven har inget åtgärdsprogram. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen var på skolan när eleven skulle börja där. Enligt biträdande rektorn kan det vara så att en av skolans specialpedagoger har kontakt med SPSM. De intervjuade vet inte om skolan har någon kontakt med synpedagogen där. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Att skapa så goda förutsättningar som möjligt så att skolgången ska fungera bra. Det verkar finnas ett stort engagemang på skolan för att få till bra lösningar. Önskemål från: skolan elev och föräldrar Att IT-lösningen ska fungera. Skolan önskar också att SISAB ska ta på sig att ordna och bekosta adekvat belysning. Att skolan sköter informationen till nya lärare, så att det inte blir så att eleven själv ska göra det. Eftersom flera av lärarna kommer att bli föräldralediga är det viktigt att de nya lärarna får en överlämning av vad de bör tänka på för att det ska fungera. Om det 13

14 skulle uppstå problem hoppas föräldrarna att de åtgärdas lika snabbt som det har gjorts hittills. Rent generellt så är det ytterst viktigt att det sker en överlämning när en skola/klass får nya lärare speciellt för elever med synskada. Det var lite problem i början när eleven bytte till den här skolan inför årskurs 7. Detsamma kommer det att vara inför gymnasiet. Viktigt med tydlighet och att stödbehovet blir belyst både praktiskt och pedagogiskt.. Lamporna som skolan har köpt in till de klassrum där eleven har undervisning fungerar väldigt bra och det är positivt. Både lärare och skolledning har varit lyhörda och stödjande för att det ska bli en bra skolgång. Det gäller även skolsköterskan som med jämna mellanrum har sökt upp eleven och frågat hur det är i klassen och med skolarbetet. Eleven fungerar väl socialt och kunskapsmässigt. Skolan känner till pysparagrafen vid betygssättning. Fallbeskrivning nr 5 Elev i årskurs 8 Diagnos: Hjälpmedel: Info till skolan: Resurs: Ekonomi: Eleven har bara ett öga. Det andra är bortopererat och ersatt med ett glasöga. Eleven saknar djupseende och bollspel kan ibland vara problematiskt. Inga tekniska hjälpmedel men bör sitta med sitt seende öga ut mot klassrummet. Bra ljus är också viktigt. Mamman har informerat och eleven själv säger ifrån om något behöver göras. Ingen Inget särskilt bidrag. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Ingen Ingen Ingen 14

15 Eleven får stöd och hjälp från S:t Eriks ögonsjukhus. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Att det ska fortsätta att fungera så bra som det gör nu. Eleven upplevs inte ha behov av särskilt stöd och uppnår alla mål med råge. Eleven har inga problem med sociala kontakter utan har gott om kompisar. Fallbeskrivning nr 6 Elev i årskurs 3 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Född blind. Eleven kunde skilja på ljus och mörker första tiden men inte längre. Victor Reader (Mp3 spelare) för talböcker, där lärarna läser in allt. Textview cd-skiva med matteboken. Hörlurar till talsyntes. Perkins skrivmaskin skriver ut i punktskrift. Dator med tangentbord som ger svartskrift på skärm och till skrivare i punktskrift. Scanner kommer ut i punkt. Läxor skickas via hotmail. När eleven gick på förskola i närheten av skolan fick personalen i förskoleklassen information från habiliteringen på föräldrarnas uppdrag. Lärare och resursperson fick utbildning under en vecka av SPSM sommaren innan skolstart. Kontinuerliga möten en gång per termin med skolledning, lärare, föräldrar, elevvårdsteam och syncentralen. Förälder träffar läraren varje morgon. Samma assistent, utbildad förskollärare, från förskoleklass som fortsätter följa eleven nästa år. Lärare och assistent har 2 tim. gemensam planering mån. och to. Under den tiden går fritidspedagog från kansliet in som resurs. 20 elever i klassen. Eleven har en extra timme idrott per vecka. Åtgärdsprogram skrivs för att kunna söka ersättning för resurspersoner och en mindre klasstorlek. Ersättningen sänkt med tio procent efter införande av nytt system. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Assistent har gått på kurs tillsammans med eleven. Den tekniska utrustningen utom datorn kommer från hjälpmedelscentralen. Utbildning för lärare och assistent. Kontinuerliga träffar med blindgrupp för lärare och assistenter. Utbildning av alla lärare i klass fyra planeras dock inte för skolledare. 15

16 Skolstödsenheten Synpedagog var med första möte i klass ett men valdes bort av skolan. Nu efterfrågas synpedagog vid stadieövergång men hittills har inte funnits anledning. Framtida förbättringar: Skolans målsättning Önskemål från skolan Eleven behöver göras mer självständig av någon som drar in honom socialt, kanske en manlig assistent. Högre ersättning för elever i behov av särskilt stöd. Önskemål från elev och föräldrar En klar struktur där skolan får aktiv hjälp av någon som kommer till skolan och följer upp. Viktigt att få med all personal på hur man bemöter en blind elev. Störst svårighet är att få ledningen att förstå behoven. En annan assistent under tiden på fritidshemmet skulle vara bra för att bryta den täta kontakt som elev och assistent får med varandra. Eleven blir lillgammal, pratar hellre med vuxna och har inga kompisar. Fallbeskrivning nr 7 Elev i årskurs 7 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Eleven har en synskada sedan födseln och vid fyra års ålder började näthinnesavlossning på vänster öga. Hittills har eleven gjort 20 operationer och har förlorat synen på vänster öga. Eleven ser ungefär två meter med höger öga. Sitter längst fram i klassrummet med specialbord och lampa. Dator är inte prioriterad eftersom eleven kan läsa i vanliga läroböcker. Väntar på tavelbelysning. Eleven har behov av att gå i särskild undervisningsgrupp för elever med långsam inlärning. Hemskolan saknar sådana grupper och sökte den här skolan för eleven. Överlämnande skola lämnade en rak och bra redovisning av elevens särskilda behov. Det är sex elever i gruppen med två lärare och två assistenter. Klassen har 24 elever. Svårt för lärare att skilja på vad som orsakas av synskadan och vad av andra inlärningsproblem. Åtgärdsprogram finns men upplevs inte som bra redskap för att söka tillräckligt stor ersättning för eleven. Eftersom eleven tillhör en annan skola debiteras den. 16

17 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Syncentralen har gjort besök på skolan och skaffat en lampa. Eleven träffar synteamet en gång per år och en synpedagog har besökt skolan en gång. Det är inte känt att skolan har haft kontakt med SPSM. Ingen lärare har gått kurs. Skolledningen känner till skolstödsenheten, men inte att det finns synpedagog där. Önskemål från skolan från elev och föräldrar Ett bättre ersättningssystem för elever i behov av särskilt stöd. Önskar information av uppdragsavdelningen vid rektorsmöte om vilka tjänster som finns. Det skulle vara bra om synpedagogen kan komma till skolan och informera om synskadan för att skolan ska känna till behovet av hjälp. Lärarna bör utbilda sig speciellt för att bemöta elever med synskada. Övrigt: Eleven är positiv och glad i skolan men sitter gärna inne på raster och läser. Är accepterad i sin klass men har inga kompisar. Fallbeskrivning nr 8 Elev i årskurs 5 Diagnos: Hjälpmedel Info till skolan Resurs Ekonomi Medfödd synskada som är sämst på vänster öga. Kontroller två gånger/år på S:t Eriks Sjukhus. Använder kontaktlinser och läsglasögon. Ser inte färger utan kontaktlinser eller starka glasögon. Har svårt med bollspel i gymnastiken. Sitter längst fram i klassrummet. Dator med förstoring på skärmen. Lärare skriver med svart penna på tavlan. Behöver mycket ljus, läser med näsan på pappret. Ingen. Eleven har gått i två skolor tidigare och varit utomlands långa perioder. Eleven har varit på den här skolan i två år och började en årskurs lägre p.g.a. bristande kunskaper. Ingen. Specialpedagog finns i skolan som stöttar läs- och skrivinlärning. 30 elever i klassen där många har stora behov av hjälp. Åtgärdsprogram finns men inget skrivet om synproblem. 17

18 Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen SPSM Skolstödsenheten Skolans målsättning Övrigt: Vare sig eleven eller skolan har kontakt med syncentralen. Ingen kontakt. Ingen lärare har fått kompetensutveckling. En synpedagog kom till skolan när eleven började. Senare har det inte varit aktuellt. Kartläggning av stöd inför årskurs sex för att eleven ska klara målen. Eleven är social, glad och har många kompisar, speciellt på fotbollsplanen. Fallbeskrivning nr 9 Elev i kårskurs 1 Diagnos Hjälpmedel Info till skolan SPSM Resurs Ekonomi Medfödd grav synskada. Eleven har svårt att bedöma avstånd, ser lite och bedöms klara svartskrift. CCTV som förstorar text, dator, läsplatta och kikare. Särskilt framställt material av assistent. Samma utrustning i hemmet men den är ofta trasig. Eleven har inte velat använda utrustningen utan vill arbeta som de andra. Skolan besökte förskolan efter att skolan fått en elevlista med markering av en elev med synnedsättning. Förskolans assistent lämnade information. En utredning är gjord där det rekommenderas en uppföljning i år. Assistent som är utbildad barnskötare. Skolledning överväger att anställa speciallärare istället då eleven är orolig och har problem med läsutvecklingen. Utredning föreslagen. Åtgärdsprogram finns. 20 elever i klassen (normalstorlek). Skolledningen ser en fördel med att ha en stor särskoledel på skolan med kompetent personal. Verksamhetsstöd täcker elevens särskilda behov. Skolans och elevens erfarenheter av: Syncentralen: SPSM: Hjälpmedel och kurs till assistent för att sköta dem. Lärare har fått information om synnedsättning. Idrottslärare har fått utbildning. Ger eleven en plats i en barngrupp dit assistenten följer med eleven. 18

19 Skolstödsenheten: Önskemål från skolan: Elev och föräldrar: Övrigt: Synpedagog har varit i skolan men lärare känner inte till att hon kan ge fortlöpande stöd. En bättre förberedelse vid skolstart för att personalen ska kunna bemöta eleven och även ha kontakt med hemmet. Det kan vara bra att någon kommer och tittar på hur man arbetar och ger tips om läromedel. Det finns behov av att någon ger stöd till hemmet för att ge hjälp med utrustning och läxläsning. De är i stort nöjda med skolan och ser fram mot en utredning som kan ge svar på hur eleven kan klara skolgången. Eleven klarar sig bra socialt och har kamrater. Det var tidigare lite problem med att eleven ville bestämma över andra elever. 19

20 AVIDENTIFIERADE FALLBESKRIVNINGAR GÄLLANDE HÖRSELSKADADE ELEVER 2011 Fallbeskrivning nr 1 Elev i årskurs 3 Diagnos: Hjälpmedel: Information: Resurs: Ekonomi: Hörselhabiliteringen: SPSM: Skolstödsenheten: Nedsatt hörsel på vänster öra. Rektor bedömer det som en mindre hörselskada. Eleven har svårt att lokalisera varifrån ljud kommer och ska säga till om det är svårt att uppfatta. Skarpa ljud från t.ex. symaskiner irriterar vilket andra i klassen uppmärksammat och retas genom att härma sådana ljud. Eleven blir trött och har börjat gå hem tidigt från fritidshemmet där ljudnivån är hög. Eleven har sedan åk 1 varit splittrad och haft svårt att fokusera. Det går upp och ned och eleven har fortfarande svårt att sitta stilla. Inget annat än placering i klassrum så höger öra vänds mot läraren. Ingen särskild anpassning av lokaler. Eleven har hörselkåpor för att utestänga ljud för att kunna koncentrera sig. Ett stort ansvar läggs på föräldrarna. Förra terminen hade klassen vikarie, men hon hade inte fått information om elevens hörselnedsättning. Går i en klass med 22 elever och har åtgärdsprogram men inte p.g.a. hörsel. Speciallärare ger stöd i matematik och svenska utanför klassrummet. Utredning pågår av skolans skolpsykolog p.g.a. elevens koncentrationssvårigheter och man överväger testning av ADHD och dyslexi. Skolan har inte sökt särskilt ekonomiskt stöd från förvaltningen. Skolan har ingen kontakt. Skolan har ingen kontakt Specialpedagog från Skolstöd tittade på klassrumssituationen för ett år sedan på uppmaning av skolsköterska. Läraren minns att hörselpedagogen var svår att få tag i. Förbättringsönskemål från skolan: från föräldrar: Att systemet med ansökan om extra medel ändras till ett system som fungerar bättre och att någon kommer ut och bedömer behovet. Önskar att skolan ser över ljudmiljön i lokalerna. På fritids är det bara hårda ytor där det är stojigt och svårt att höra. Föräldrarna har 20

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda

Läs mer

SYNSKADADE ELEVERS OCH HÖRSELSKADADE ELEVERS MÖJLIGHETER ATT FÅ EN MED ANDRA ELEVER LIKVÄRDIG UTBILDNING I STOCKHOLMS STADS KOMMUNALA SKOLOR

SYNSKADADE ELEVERS OCH HÖRSELSKADADE ELEVERS MÖJLIGHETER ATT FÅ EN MED ANDRA ELEVER LIKVÄRDIG UTBILDNING I STOCKHOLMS STADS KOMMUNALA SKOLOR UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITE TS-, EKONOMI - OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (11) 2011-08-25 CHRISTER BLOMKVIST MARIANNE ODELROS SYNSKADADE ELEVERS OCH HÖRSELSKADADE ELEVERS

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola

Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola Specialpedagog Åsa Folke 2014-04-03 Hörselkonsultation ett sätt att samverka Syfte För att tillsammans skapa ökad förståelse och kunskap kring

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-20 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-12-10 Gymnasieutbildning för elever med

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Fördjupad kartläggning

Fördjupad kartläggning UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Arbetsuppgifter, rutiner och sekretess

Arbetsuppgifter, rutiner och sekretess Arbetsuppgifter, rutiner och sekretess Förskola 1-5 år I förskolan kommer du arbeta tillsammans med barnskötare, förskollärare och specialpedagoger. Varje förskolaområde har en ansvarig förskolechef. Förskolorna

Läs mer

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: 1 1-5 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Plan för inskolning och överlämnande 2016

Plan för inskolning och överlämnande 2016 Plan för inskolning och överlämnande 2016 Frösön Orrviken Reviderad 20160222 Innehållsförteckning Utdrag ur läroplanerna 3 Rutiner för överlämnande 4 - Enskilda barn/elever 4 - Från förskola till skola

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos oss. Du kommer att mötas

Läs mer

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-04-23 Utbildningssamordnare Mats Sandberg 0410-733936, 0708-817491 mats.sandberg@trelleborg.se Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015 Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Ljungbackens fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Ljungbackens fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Ljungbackens fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Studiero och trygghet

Studiero och trygghet Per Hansson 2012-11-05 A 1 (7) Studiero och trygghet Introduktion Det här dokumentet beskriver hur vi på Bromstensskolan arbetar för att skapa studiero och trygghet, så att eleverna och pedagogerna kan

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Grundsärskola

Kvalitetsanalys 15/16. Grundsärskola Kvalitetsanalys 15/16 Grundsärskola Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 10

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Mål vt-14. hållet eller ganska bra

Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Mål vt-14. hållet eller ganska bra Gefle Montessoriskolas måldokument 2013/14 Normer och värden 1. Arbetsro Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Det är arbetsro

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA SKOLANS MÅL Eleven mår bra, trivs och är trygg i skolan, utvecklar färdigheter och klarar kunskapskrav. Mentor, den enskilda läraren

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Brukets skola Betyg och bedömning, skola ÅR 1 Eleverna i år 1 har detta läsår nått ungefär samma måluppfyllelse som tidigare. ÅR 3 Vi tror att

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Elever som zappar skolan.

Elever som zappar skolan. Elever som zappar skolan. Vad gör vi? Titti Ljungdahl Rektor på Almåsskolan Camilla Rudevärn Mentor, sv, mu, it/media Fanns det något vi kunde bygga vidare på? Lång erfarenhet av lustfyllt lärande med

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Stämmer inte alls III IIIIIII 1 IIIII IIIIIII

Stämmer inte alls III IIIIIII 1 IIIII IIIIIII UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSSAMTAL Vt. 2013 Inlämnade utvärderingar: 87 st. Jag har fått tillräckligt med information inför utvecklingssamtalet Var ditt barn förberedd inför samtalet? Tycker du att det här

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: 1 6-9 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0 Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Stockholm. Box Lunaskolan. Stockholms Barn & Ungdomsstöd AB/ FRIMÄRKE FÖR PLATS. Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter

Stockholm. Box Lunaskolan. Stockholms Barn & Ungdomsstöd AB/ FRIMÄRKE FÖR PLATS. Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter PLATS FÖR FRIMÄRKE Stockholms Barn & Ungdomsstöd AB/ Box 34 190 100 26 Stockholm Små undervisningsgrupper Stora möjligheter L Lärande för livet U Utvecklas individuellt N Nyfikenheten stimulerad A Aktivitet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder Utbildningsförvaltningen ANSÖKAN OM PLACERING i s verksamhet för elever med rörelsehinder Jag/vi önskar plats för min/vår son/dotter from hösten 2016 i Förskoleklass. (gäller grundsär- och grundskola)

Läs mer