Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken"

Transkript

1 Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken The Assessment Method Set: Informal Learning in Theory and in Practice in Social Fields 1

2 2007 October 2004 November 2007 Community action programme on vocational training Procedure B: Second phase: PILOT PROJECTS, LANGUAGE COMPETENCES, TRANSNATIONAL NETWORK AGREEMENT n A/04/B/F/PP PP Redaktörer och huvudförfattare Per Skoglund, Venerand Erkinger, Lena Björnhage, Tone Engen, Lars-åke Larsson, Marie-Louise Ljungblad, Gun B. Nilsson, Christina Westerberg, Eva Sandstedt, Eva Knobloch Övriga författare Irena Mednanska, Margo Varnai, Zsofia Pakozdi, Zuzana Portikova, Richard Sachse, Franz Wolfmayr, Christa Schubert, Beate Wagner, Ursula Zierler, Georg Wazek, Monika Aradi, Judith Albert Översättning till svenska Per Skoglund, Tone Engen, Lena Björnhage 2

3 Det här projektet har genomförts med stöd av den Europakommissionen. Denna publikation speglar endast författarnas synpunkter, och Kommissionen är inte ansvarig för användningen av informationen i publikationen. Foton på framsidan: Katharina Gruber and Martina Reithofer INNEHÅLL Del I. Projektets utmaningar 1. Det samlade angreppssättet (AMS 1 ) för ett synliggörande av informellt lärande 7 2. Projektet: Lifelong competences informal learning in social fields Projektets utmaningar Projektets mål Projektets produkter och resultat Grundläggande principer för projektets arbete Disposition 12 Del II. Sätt att utveckla förståelsen för informellt lärande 4. EU:s begrepp livslångt lärande Förståelse för och definition av informellt lärande Det livslånga lärandets komponenter Det informella lärandet betydelse Lär vi vanligtvis via slumpen i vårt arbetsliv? Lärande vardagliga erfarenheter i en förskola Lärande sker i sociala sammanhang Hur kan lärande i praktiken uppmärksammas i arbetslivet? Projektets gemensamma förståelse för lärande I praktiken Sammanfattning 27 Del III. Lärande i praktiken grundkomponenter 5. Bakgrund- Ett ramverk för förståelse 28 1 Grundtermen på engelska är Assessement Method Set (AMS), men då det ej finns en bra språklig svensk översättning har vi valt att kalla det för Angreppssätt och det inkluderar grundantaganden, perspektiv, teorier, metoder samt vissa verktyg/tekniker. 3

4 5.1. Om kontext och dess betydelse Introduktion Kontextens grundkomponenter Kontext och vändpunkter Kontext en kombination av strukturella faktorer, mänskliga filter och tolkningar Lärprocesser: Hur lär vi i praktiken? Att skapa tillit Att formulera vad som är problemet Att inse att lärande handlar om makt och inflytande Att se makt och faktorer som hindrar lärande Att utvärdera och sprida lärdomar Kontext och lärprocesser i vardagen Angreppssätt och verktyg i fallet Habiliteringsverksamheten i Västra Götaland Lärandets resultat: Kompetens som effekten av lärprocesser Filosofiska aspekter på lärande och kunskap Mot en integrerad teori om lärande: Varför lär vi? Maslows teori om mänskliga behov i nytt ljus Perspektiv på lärande i vardaglig praktik Försök till en integrerad teori om professionellt lärande i vardaglig praktik Reproduktivt, produktivt och kreativt lärande modeller för att förstå lärande i praktiken Förstrukturerade och säkra lärsituationer samt lärande strukturerat i osäkra praktiska situationer En guide för lärande I praktiken baserad på det integrerade teoriförsöket Att planera för organisationens, gruppens och individens utveckling Lärande I praktiken mer än en metod 74 Del IV. Sätt att stimulera lärande i praktiken 6. Kompetensinventering och kompetensutveckling-sätt att synliggöra och stimulera lärande i och av praktisk verksamhet Olika perspektiv på kompetens Formell kompetens och kompetens uttryckt I praktiska situationer Kompetens: terminologi Metoder för att underlätta lärande Vägledare som vändpunkt och underlättare Förtroendefulla parrelationer i arbetet Dokumentera för att se, lära och utveckla tänkandet om arbetet 7.4. Kompetens som resultatet av lärande Ett ramverk för lärande och kunskapsbildning bland kollegor Ett annorlunda sätt att förstå lärande- Livets 24 timmar som grund 84 4

5 8. Försiktighet innan användning: Om kompetensinventering och kompetensutveckling Några fallstudier som inledning Hur kan man synliggöra kompetens: Specialpedagogiska institutet Den långa vägen mot gemensam förståelse för kompetens : Habiliteringsverksamheten I Västra Götaland Verktyg för kompetensinventering och kompetensutveckling Kompetensinventering: Formell inventering eller självvärderingsmodell Kompetensinventering -modell Kompetens inventering: självvärderingsmodell Kompetensutveckling via lärande samtal och fokusgrupp Integrerad kompetensinventering och kompetensutveckling: att synliggöra praktiken 112 Den grundläggande ömsesidiga orienteringen Det ömsesidiga plattformsbyggandet Det ömsesidiga klargörandet och prövandet Det kontinuerliga lärandet i, av och för praktiken Ytterligare exempel på inventering och utveckling av kompetens 1: Hur kan man göra osynlig know-how synlig? Royal Borough of Kensington and Chelsea och Pecs, Ungern Ytterligare exempel på inventering och utveckling av kompetens 2: Nyckelkompetens som stödjer lärande i praktiken Om att göra osynlig kunskap synlig i olika verksamheter: nyckelkompetens och mandat Ledare försöker synliggöra kompetens I vardagliga sammanhang Certifikat för Professionell Praktik en icke formell metod att synliggöra kompetens Introduktion Det formella professionella certifikatet En guide för att fånga informell kompetens förvärvad i praktiken Ett utvecklat Certifikat för Professionell Praktik i projektets perspektiv Processen för att utveckla det professionella certifikatet Sammanfattning 133 5

6 Del V. Fysiska arenor och virtuella plattformar i en organisations vardag 9. Var uppmärksam! Öppna din dörr! Säg kom in! Tala om praktiken! Strukturer och dess betydelse för lärande I praktiken Från strukturer till arenor och plattformar Påverkan på arbetsplatsens struktur Vad är ett rum eller en rymd för lärande I praktiken? På spåret efter rymd för lärande i praktiken Sökandet Sammanfattning: En rymd för lärande är rymden där know-how blir Synliggjort och begripligt 141 Atmosfär eller kultur I organisationen Den psykologiska rymden Individen Det fysiska rummet Vem är där? Vilken tid har vi? 9.4. Plattformar för att stimulera lärande I praktiken Arenor för att uppmärksamma och stimulera lärande I praktiken Sammanfattning och slutsatser I korthet: hela livet för lärande Projektparternas slutsats En appell till den europeiska unionen 170 6

7 Del I. Projektets utmaningar 1. Det samlade angreppssättet (AMS 2 ) för ett synliggörande av informellt lärande Det grundläggande uppdraget för projektet Lifelong Competences Informal Learning in Social Fields har varit att utveckla ett samlat angreppssätt som mer än tidigare kan öka förståelsen för och förmågan att stimulera informellt lärande eller som vi hellre benämner det lärande i praktiken. Syftet är att: a. uppmärksamma informella lärprocesser på arbetsplatsen b. synliggöra dessa lärprocessers olika faser c. synliggöra förutsättningarna för lärande i praktiken d. tydliggöra metoder och verktyg som stimulerar lärande i praktiken e. bidra med verktyg som kan påverka och förbättra tillvaratagandet av vårt lärande i praktiken. Användningen av projektets angreppssätt tror vi kan stärka varje ledare och varje medarbetare så att dessa kan stödja informella lärprocesser/lärande i praktiken på ett mer självständigt och kraftfullt sätt än hittills. Skapandet av projektets angreppssätt var en i högsta grad komplex process på grund av nationella, kulturella och språkliga skillnader. Samtidigt utgjorde detta själva livsnerven för projektet: olikhet som utgångspunkt och då är frågan vad som trots denna olikhet är likheten avseende lärande i praktiken! Inledningsvis skapades en meta-process bestående av fyra frågor och faser som vi gick igenom: 1. hur skapar vi ömsesidig förståelse och fokus trots olikhet? 2. vilka teorier om lärande i praktiken finns och hur kan vi successivt utveckla dessa vidare? 3. vilka metoder och verktyg för att stimulera lärande i praktiken är kända och hur kan vi pröva dessa och utveckla dem vidare? 2 Grundtermen på engelska är Assessement Method Set (AMS), men då det ej finns en bra språklig svensk översättning har vi valt att kalla det för angreppssätt och det inkluderar grundantaganden, perspektiv, teorier, metoder samt vissa verktyg/tekniker. 7

8 4. hur kan vi i våra olika vardagliga praktiker använda det kända, men också upptäcka/ skapa nya sätt? Kort sagt erbjuder vårt angreppssätt en chans att stimulera lärande i praktiken på ett genomgripande sätt. Vi hoppas att vår prototyp kan erbjuda dig den nödvändiga förståelsen eller grunden för att vara kapabel att stimulera lärande i praktiken. Den mest fundamentala upptäckten eller skapelsen som har påverkat hela vårt arbete var följande princip för livet och arbetet: Ist, ist erst! /Is, is first!/ Är, är först! Vi har lärt oss att följande: för att se och stimulera lärande så krävs det att alla stödprocesser 3 utgår från klientens är-situation och inte från den professionelles bör-bedömning. Per Skoglund och Venerand Erkinger, redaktörer 2. Projektet: Lifelong competences informal learning in social fields 2.1. Projektets utmaningar Projektet Lifelong competences informal learning in social fields, har stötts av EUkommissionen (initiativ Leonardo Da Vinci) och syftar till att göra informellt lärande synligt och tillgängligt i arbetslivet för framför allt de professionella som arbetar med stöd till personer med funktionshinder. Dessa professionella befinner sig ofta i komplexa och föränderliga situationer i vardagen. Det innebär stora krav på förmåga att omstrukturera och utveckla nya kunskaper och kunnande (know how) för att möta behoven hos dem som ges stöd. Kort sagt är det i sådana verksamheter avgörande att kunna synliggöra erfarenheter och att mellan kollegor kunna ta tillvara och stimulera varandras lärande. 3 Med vilket vi avser den som genom sitt professionella uppdrag är satt att hjälpa, stödja, stimulera någon annat att lära sig, utvecklas eller på annat sätt bidra till ett bra liv för någon annan än sig själv. 8

9 2.2. Projektets mål Partnerskapet i projektet har utvecklat en gemensam förståelse för informellt lärande och sätt (metoder och verktyg) för att göra informellt lärande synligt och därmed skapa tillgänglighet till informell (implicit) kunskap för andra inom det sociala fältet av stöd till personer med funktionshinder eller andra svårigheter. Individuell och implicit kunskap blir explicit och delad kunskap. Projektet har tagit denna utmaning som sin med målet att utveckla en process ett angreppssätt för att fånga och stimulera informellt lärande så att detta lärande kan synliggöras och tas tillvara. De specifika projektmålen är: att utveckla ett angreppssätt (assessment set) som kan skapa förståelse för och stimulera informellt lärande att göra resultatet av informella lärprocesser I form av kunnande (know how) och kompetens synligt och möjligt att använda av andra (från implicit till explicit) att utveckla en utbildning (i rummet och på distans) för vägledare (wegleiters, concellors) vilka kan använda teori, metoder och verktyg som utvecklats i projektet för att undersöka och stimulera informellt lärande samt transformeringen till synlig och omprövad kunskap och kompetens. att utveckla en virtuell praktikgemenskap (community of practice) för professionella grupper och verksamheter som stödjer människor med funktionshinder eller andra svårigheter (se En gemenskap som erbjuder verktyg, Communication och samarbete (webb log, forum mm) att erbjuda professionella tillgång till informellt grundad kunskap så att de kan nå och pröva dessa erfarenheter, kunskaper och kunnande så enkelt som möjligt. För att nå dessa mål, skall en virtuell praktikgemenskap byggas upp för projektets deltagare så att de erfarenheter och kunskaper som annars skulle förbli implicita och burna av enskilda individer, kan göras explicita och prövbara av fler. 9

10 2.3. Projektets produkter och resultat Följande produkter och resultat har skapats via projektet: 1. Det Samlade Angreppssättet (The assessment method set-ams) är resultatet av en praktikrelaterad forskning kring de förutsättningar, processer och resultat som är relaterade till informellt lärande/lärande i praktiken. 2. Verktygslådan (Assessment toolbox). Angreppssättet innehåller alla de grundläggande faktorerna från vilka verktygslådan är utvecklad. Verktygslådan täcker därmed ej alla aspekter av ämnet, utan fokuserar på praktiskt arbete individuellt, i team och i hela verksamheter. Den innehåller ett utdrag ur Angreppssättet som är mer lättläst. 3. Certifikat för Professionell Praktik (Job skills certificate) som följer det gemensamma europeiska curriculum vitae, som är en prototyp för arbetsrelaterad dokumentation, d v s ett certifikat vilket uttrycker kunnande/färdigheter/kompetens som erövrats genom informellt lärande/lärande i praktiken 4. Vägledarutbildning (Wégleiter-Training-module), en kursplan för och en utprovning av två omgångar av utbildningen för deltagare från partnerorganisationerna. I denna utbildas deltagaren för att kunna verka som vägledare för lärande och utveckling på individuell, kollegial och kollektiv nivå. 5. Webplatform : I projektet skapades ett verktyg för kommunikation, presentationer och reflektion kring informellt lärande/lärande i praktiken inom området stöd till personer med funktionshinder och andra svårigheter. Målgruppen var alla nivåer av anställda I partnerorganisationerna. Projektet har samordnats av Mosaik, en Österrikisk social stödorganisation, belägen i Graz för personer med olika typer av funktionshinder. De nio partnerorganisationerna är verksamheter som erbjuder stöd till personer med funktionshinder eller stöd och utbildning till professionella som ger detta stöd. Fachhochschule JOANNEUM tar del genom att ansvar för den tekniska utvecklingen av webplattformen. Målgruppen för projektet är anställda hos parterna. Dessa arbetar inom olika professioner, såsom specialpedagoger, speciallärare, förskollärare, socialpedagoger, socialarbetare, sjukgymnaster, logopeder, talpedagoger, arbetsterapeuter, assistenter etc. 10

11 Professionella såväl som semi-professionella anställda är i hög grad beroende av förmåga till informellt lärande/lärande i praktiken och insikter i fungerande praktik (best practice). Därför är detta projekt av stor vikt eftersom det försökt öka förståelsen för och förmågan att stimulera tillgången till informella erfarenheter, kunskaper och kunnande. Ytterst ett försök att öka kvaliteten i stödet till personer med funktionshinder och andra svårigheter. 3. Grundläggande principer för projektets arbete Hela projektet har baserat på principen använd erfarenheter i den egna verksamheten och för användaren. Det betyder att resultaten är processade och baserade på anställdas faktiska observationer och erfarenheter i deras vardagliga arbete. Totalt handlar det om ett 20-tal fallrapporter från partners i Belgien, Ungern, Slovakien, Slovenien, Storbritannien, Sverige, och Österrike, vilka utgör basen för upptäckterna i projektet. Tre steg har funnits som en grundprocess: Se avgörande faktorer: allt grundmaterial med observationer och erfarenheter från parterna analyserades utifrån frågor av typen: vilka faktorer har bidragit till goda resultat? och vice versa vilka faktorer har bidragit till otillfredsställande resultat? Undersök alla steg: från observation till erfarenhet, att uppmärksamma mönster i erfarenheterna och till att förstå. Genom att använda oss av olika lärteoretiska utgångspunkter kunde vi utveckla ett effektivare sätt att komma fram till ömsesidiga tolkningar. Olika steg i projektet; fallrapporter, sammanfattande interimrapporter och slutrapporter togs i samverkan mellan parterna, vilket bland annat var nödvändig då det initialt fanns mycket olika förståelse för vad informellt lärande var för något. Dialog och reflektion: det 36 månaders långa projektet har kännetecknats av en intensiv ömsesidig process. Djup dialog och gemensamma reflektioner vid arbetsmöten, i arbetsgrupper och i plenarsamlingar var nödvändiga redskap för att uppnå ömsesidighet. Detta sätt att arbeta över språk- och kulturgränser har varit en enda lång väg av lärande i ömsesidighet. Specifika projektupptäckter hjälpte oss att gå in djupare och djupare i olika analyssteg. 11

12 3.1. Disposition Vi presenterar nedan själva strukturen i denna presentation. Det bör gå att dyka in I separata delar, men vi rekommenderar läsaren att studera de fyra första delarna först innan man ger sig i kast med mer specifika metoder och verktyg. Skälet till det är att separata metoder och tekniker kan användas på många sätt beroende på hur man tänker. Vi vill först precisera vårt bakomliggande tänkande som en fond för användning av verktyg. EU concept of lifelong learning Understanding of IFL Importance of context Learning processes Integrated theory of learning Developing of competences Arenas and platforms 12

13 Del II. Sätt att utveckla förståelsen för informellt lärande 4. EU:s begrepp livslångt lärande I oktober 2000 antogs inom EU ett memorandum om livslångt lärande. Idag lever européer i en komplex social och politisk omgivning. Varje människa bidrar med sina aktiviteter samtidigt som alla måste kunna hantera kulturella, etiska och språkliga skillnader. Det är nödvändigt att kunna lära sig och förstå hur man gör detta. Ett mål med idén om livslångt lärande är att uppmuntra och möjliggöra så att människorna kan leva och vara en aktiv part i gemenskapen. Människor vill vara en del och det är ingen skillnad när det gäller människor med funktionsnedsättningar. Två andra mål angående livslångt lärande är länkade till varandra: att stödja utvecklandet av medborgarskapet och förmågan att arbeta. Alla människor har behov av att ha kunskap och färdigheter för att ta del i det sociala och ekonomiska livet. Om vi betraktar det sociala fältet av stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och på de cirka 7 miljoner anställda inom fältet så ser vi att de dagligen möter utmaningen att uppmuntra och möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar att ta del i gemenskapen. Denna personal befinner sig medvetet eller omedvetet dagligen i en intensiv lärprocess för att förstå brukare och omgivning samt för att hitta rätt sätt att ge stöd. Lärande är en process som startar med födseln och slutar men döden. Lärande sker hela tiden. För att öka möjligheterna att hantera detta lärande har den europeiska unionen identifierat tre typer av lärande: formellt, icke-formellt och informellt lärande. Detta projekt som finansierats av EU fokuserar på att utveckla ett bättre förhållningssätt till informellt lärande, vilket är huvudparten av det lärande som sker ur ett livslångt perspektiv. Några vitala perspektiv och upptäckter om informellt lärande har i projektet utvecklats via forskning i vardagslärandet i mänskliga praktiker inom det sociala fältet med stöd och service till personer med funktionsnedsättningar av olika slag. Samtliga som är kapabla att ta till sig 13

14 och utveckla grundläggande färdigheter för eget lärande i praktiken kommer nästan oreserverat att få tillgång till erfarenheter och kunnande (know-how) Förståelse för och definition av informellt lärande Det livslånga lärandets komponenter I generellt termer är informellt lärande ett lärande som sker utanför det formella utbildningssystemet. Det finns angreppssätt som t ex Jens Björnavold (1). Han menar att Informellt lärande är en komponent i det livslånga och livsvida lärandet, men som blivit mindre uppmärksammat än formellt och icke-formellt lärande. Formellt lärande är lärande inom utbildningsinstitutioner, såsom skolor, universitet etc.. Icke-formellt lärande är sådant lärande som sker t ex genom strukturerade utbildnings- och träningsprocesser inom ett företag, en organisation, men utan att det ger någon formell examina eller certifiering. Lifelong Learning formal learning school, university... non-formal learning courses etc. informal learning? Inom den europeiska unionen har följande definitioner uttryckts: Formellt lärande Lärande som sker i en organiserad och strukturerad omgivning (skola, universitet) och som är explicit skapat som lärande (i termer av mål, tid och resurser). Formellt lärande är intentionellt från den lärandes ståndpunkt och det leder typiskt till ett certifikat. (se CEDEFOP 2003) Icke-formellt lärande Lärande som sker inom planerade aktiviteter som inte är explicit skapade som lärande, men som innehåller ett viktigt lärandeelement. Ibland beskrivs detta som 14

15 semi-strukturerat lärande (I termer av mål, tid och stöd); det är intentionellt från den lärandes perspektiv. Icke-formellt lärande leder vanligen ej till certifikat. (se CEDEFOP 2001) I den första fasen av projektet testades ovanstående definitioner av lärande. Först verkade dessa användbara, men de ledde ej till några tankemässiga genombrott. Snarare kändes det som att befinna sig på samma plan och tänka mer av samma. Det tog ungefär ett halvt år innan vi kunde uppmärksamma att det fanns glapp i t ex CEDEFOP s definitioner som säger: Informal learning is learning in everyday situations, at workplace, in family or in leisure time. It is (regarding of learning goals, time of learning or learning support) not organised or not structured. Informal learning is mostly unintentional and usually informal learning doesn t lead to certification. (2) Den här definitionen implicerar att informellt lärande händer av slump, oplanerat, icke organiserat samt icke-strukturerat. Om detta vore sant verkar informellt lärande än mer oviktigt eftersom det verkar mycket svårt att påverka. Dock ger andra forskare och vi andra svar som leder vidare. 15

16 Det informella lärandet betydelse Internationella undersökningar har visat att den största delen av yrkesmässigt kunnande skapas genom informellt lärande. Omkring 80 % är informellt lärande och 20 % formellt lärande enligt en uppskattning (http://agelesslearner.com/intros/informal.htm). Learning at workplace: 80% by IFL Capital Works reported that we learn at work through the following means: Enligt en treårsstudie finansierad av USA :s arbetsmarknadsdepartement och utfört av ASTD (Carnevale, Gainer, & Villet 1990), två av tre arbetare säger att allt de behöver veta har de lärt sig i jobbet snarare än i klassrummet. Trots det är det vanliga att vi ser bilder som de följande när det gäller satsningar (http://knowledgejump.com/learning/informal.html): 16

17 (Irmgard Frank, Neue Prüfungsformen und Bewertungsverfahren Bewertungsverfahren im Kontext individueller Kompetenzen gangbare Wege, BiBB BWP 1/2004) (Mark Harrison, Kineo Insight 13 ways of Managing Informal Learning, Kineo, January 2006) 17

18 (Martin Baethge, Lebenslanges Lernen und Arbeit, Weiterbildungskompetenz und Weiterbildungsverhalten der deutschen Bevölkerung, Lebenslanges Lernen und Arbeit, SOFI Mitteilungen Nr. 31, S ) Bilden nedan visat att det efter några få års arbete så faller vikten av formell utbildning kraftigt medan vikten av informellt lärande stiger kontinuerligt. Därför är det en viktig mission att försöka öka vår kapacitet att ta tillvara allt det lärande som sker I våra professionella organisationer, så att vi kan erbjuda bästa möjliga stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och andra svårigheter. (Florian Heidecke, Informelles Lernen Treibstoff der Wissensgesellschaft, Learning Center, 2006) 18

19 Sammanfattningsvis: omkring 80 % av all yrkesmässig kunskap kommer ur informella lärprocesser. Därmed är det informella lärandet en stor men dold resurs. Att inte fokusera på informellt lärande betyder att vi ignorerar viktig information och därmed urholkar vår kapacitet och framtid i en övertro på att forskning och formell utbildning skulle vara tillräcklig grund för framgångsrikt handlande. Problemet är att informellt lärande oftast innebär också implicit kunskap, d v s personlig kunskap hos respektive individ, skapad av ideal, värden, känslor och djupt liggande under beteendet och erfarenheter hos individen och därmed fast förbunden med just den personen. I motsats till detta är explicit kunskap metodisk, systematisk, tranparant och öppen för andras prövning. Sådan kunskap lagras ofta i olika media och är inte beroende av tid och rum. Många organisationer har blivit medvetna om denna gömda kunskap ofta kallad tyst kunskap och de försökte skapa vägar för att göra individuell kunskap synlig och tillgänglig för kollegor och hela verksamheten Lär vi vanligtvis via slumpen i vårt arbetsliv? Svaret på frågan i rubriken är både och. Självklart lär vi oss saker genom tillfälligheter och slump, men i en organiserad och strukturerad miljö såsom arbetsplatsen pågår mängder av informella lärprocesser. Undersökningarna som redovisades i visar på vikten av att se och ta tillvara informella lärprocesser och den informella kunskapen. För att ta tillvara dessa värden krävs att vi utvecklar sätt att göra implicit kunskap explicit. Den grundläggande förutsättningen för ett tillvaratagande är förmågan att se, uppmärksamma informellt lärande. Om du är kapabel att stödja och överföra individuellt förvärvad kunskap så kommer det att ha stor betydelse. Många arbetsplatser är grundade på mål, uppgifter, strukturer och processer, vilka är tillgängliga och använda varje dag. Om vi t ex strävar efter att nå ett visst mål, lösa ett visst problem eller situation, då är vi i en informell lärprocess och vi använder de instrument, procedurer och rutiner som erbjuds av organisationen. I sammanhanget kan vi använda oss av Karen E. Watkins (University of Texas at Austin) definition av informellt lärande: Informal learning is an instrumental learning, a means to a purpose, and this purpose is compared to formal learning not the learning itself, but the development of better solutions, rather a study which cannot be made in 19

20 school, but in everyday situations. (Günther Dohmen, Das informelle Lernen, Bundesministerium für Bildung und Forschung, Bonn 2001, Informellt lärande är ett väldigt naturligt eller vardagligt sätt att lära. Nya intryck processas genom jämförelser av olika tidigare intryck och dess läggs småningom i ett slags ordning. Om det råder oklarheter kan intrycken kompletteras med fler intryck. Erfarenheten anpassas och implementeras i ens eget liv. Om det finns utmanande frågor eller stimulis, börjar kanske en inre dialog. Omfattningen av människans individuella fantasi, tolkningar och värderingar av erfarenheter är bidrag till din egen position och attityd. Att uppmärksamma och förstå informellt lärande handlar därför mycket av att förstå hur jag själv tar emot, processer och agerar, kort sagt lär mig i en komplex värld Lärande vardagliga erfarenheter i en förskola När vi analyserar våra vardagliga erfarenheter i t ex en förskola så ser vi vissa viktiga steg i angående lärande (Lisa Kneidinger, Unsere Kinder, 5/2006, Fachzeitschrift für Kindergarten- und Kleinkindpädagogik ): Learning arises from communication is an activity needs motiviation needs a selective awareness needs an inner contribution 1 lärande uppstår genom kommunikation och social interaktion 2 lärande är en aktivitet. Nytt innehåll kan tas till vara om du förmår att koppla detta till något bekant. 3 lärande kräver motivation. Vi lär om vi förväntar oss positiva konsekvenser och då resultatet är bättre än väntat. 20

21 4 lärande kräver en selektiv uppmärksamhet: nytt innehåll lagras bättre om uppmärksamheten är fokuserad på något som håller dina sinnen upptagna. 5 lärande kräver ett inre bidrag och är ingen passiv process. Känslocenter aktiveras för att processa ny information. Om aktiveringen är för farlig, hotande eller stressande blir införlivandet av en erfarenhet hindrad Lärande sker i sociala sammanhang Vi lär I olika situationer, från och om olika fall/exempel, från vår vardagliga praktik (I arbete och på övrig tid), från kollegor som delar med sig av sina erfarenheter och perspektiv. Vi lär också genom att beskåda, från feedback av klienter/elever och kollegor. Det mest effektiva sättet att lära är när vi ger oss på att undersöka saker, när vi vill lösa ett problem och när vi känner en aptit för utmaningar. Det är faktiskt så att kärnan i informellt lärande, jämfört med formell utbildning, är den samma som i forskning, d v s att ställa frågor, inte att erbjuda svar. Informellt lärande sker således mestadels genom interaktion mellan kollegor och mellan klienten och den professionelle. Nedan illustreras detta genom ett antal figurer som fördjupar kunskapen om särarten i det informella lärandet. (Gerhard Bosch, Betriebliche Reorganisation und neue Lernkulturen, Bremen 2003, Powerpointpresentation) 21

22 (Durchführen von verschiedenen Arten der informellen beruflichen Weiterbildung im Jahr 2003 Weiterbildung in Baden-Württemberg, Ergebnisse der repräsentativen Erhebung 2004 im Rahmen des Berichtssystems Weiterbildung, Durchgeführt im Auftrag des Wirtschaftsministeriums Baden-Württemberg; Vorgelegt von TNS Infratest Sozialforschung, Frauke Thebis, Februar 2005) (Atos KPMG Consulting Mark Harrison, Kineo Insight 13 ways of Managing Informal Learning, Kineo, January 2006) När vi är verkligt fokuserade, lär vi genom att bara flyta med. Projektets partnerskap har tagit sig an uppgiften att söka ytterligare synliggöra och stimulera informellt lärande. Förmågorna att vara uppmärksam (be aware), jämförande (to compare), delande (to share) och tillvaratagande (to take care) av vardagliga erfarenheter kommer att öka och påverka våra arbetsplatser positivt. Var och en av oss är kapabel att påverka lärprocesser och 22

Verktygslåda- en kortfattad användarguide för Lärande i praktiken

Verktygslåda- en kortfattad användarguide för Lärande i praktiken Verktygslåda- en kortfattad användarguide för Lärande i praktiken Wikipedia.org beskriver verktygslåda, också känd som en kista med verktyg, varierar med ägarens skicklighet. Syftet med verktygslådan är

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 26-28 nov 2014 (sve) i Göteborg & 9-11 mars 2015 i Stockholm (sve) & 22-24 april 2015 i Göteborg (sve) Träning i att

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Min bakgrund Psykologutbildning, Uppsala universitet Fil dr och professor i pedagogik, Linköpings universitet (LiU) Forskningsledare

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Tack för alla kloka ord och för ett befriande sätt att beskriva det dagliga arbetet på förskolan, med de många möjligheter som finns för

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer