Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken

Transkript

1 Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken The Assessment Method Set: Informal Learning in Theory and in Practice in Social Fields 1

2 2007 October 2004 November 2007 Community action programme on vocational training Procedure B: Second phase: PILOT PROJECTS, LANGUAGE COMPETENCES, TRANSNATIONAL NETWORK AGREEMENT n A/04/B/F/PP PP Redaktörer och huvudförfattare Per Skoglund, Venerand Erkinger, Lena Björnhage, Tone Engen, Lars-åke Larsson, Marie-Louise Ljungblad, Gun B. Nilsson, Christina Westerberg, Eva Sandstedt, Eva Knobloch Övriga författare Irena Mednanska, Margo Varnai, Zsofia Pakozdi, Zuzana Portikova, Richard Sachse, Franz Wolfmayr, Christa Schubert, Beate Wagner, Ursula Zierler, Georg Wazek, Monika Aradi, Judith Albert Översättning till svenska Per Skoglund, Tone Engen, Lena Björnhage 2

3 Det här projektet har genomförts med stöd av den Europakommissionen. Denna publikation speglar endast författarnas synpunkter, och Kommissionen är inte ansvarig för användningen av informationen i publikationen. Foton på framsidan: Katharina Gruber and Martina Reithofer INNEHÅLL Del I. Projektets utmaningar 1. Det samlade angreppssättet (AMS 1 ) för ett synliggörande av informellt lärande 7 2. Projektet: Lifelong competences informal learning in social fields Projektets utmaningar Projektets mål Projektets produkter och resultat Grundläggande principer för projektets arbete Disposition 12 Del II. Sätt att utveckla förståelsen för informellt lärande 4. EU:s begrepp livslångt lärande Förståelse för och definition av informellt lärande Det livslånga lärandets komponenter Det informella lärandet betydelse Lär vi vanligtvis via slumpen i vårt arbetsliv? Lärande vardagliga erfarenheter i en förskola Lärande sker i sociala sammanhang Hur kan lärande i praktiken uppmärksammas i arbetslivet? Projektets gemensamma förståelse för lärande I praktiken Sammanfattning 27 Del III. Lärande i praktiken grundkomponenter 5. Bakgrund- Ett ramverk för förståelse 28 1 Grundtermen på engelska är Assessement Method Set (AMS), men då det ej finns en bra språklig svensk översättning har vi valt att kalla det för Angreppssätt och det inkluderar grundantaganden, perspektiv, teorier, metoder samt vissa verktyg/tekniker. 3

4 5.1. Om kontext och dess betydelse Introduktion Kontextens grundkomponenter Kontext och vändpunkter Kontext en kombination av strukturella faktorer, mänskliga filter och tolkningar Lärprocesser: Hur lär vi i praktiken? Att skapa tillit Att formulera vad som är problemet Att inse att lärande handlar om makt och inflytande Att se makt och faktorer som hindrar lärande Att utvärdera och sprida lärdomar Kontext och lärprocesser i vardagen Angreppssätt och verktyg i fallet Habiliteringsverksamheten i Västra Götaland Lärandets resultat: Kompetens som effekten av lärprocesser Filosofiska aspekter på lärande och kunskap Mot en integrerad teori om lärande: Varför lär vi? Maslows teori om mänskliga behov i nytt ljus Perspektiv på lärande i vardaglig praktik Försök till en integrerad teori om professionellt lärande i vardaglig praktik Reproduktivt, produktivt och kreativt lärande modeller för att förstå lärande i praktiken Förstrukturerade och säkra lärsituationer samt lärande strukturerat i osäkra praktiska situationer En guide för lärande I praktiken baserad på det integrerade teoriförsöket Att planera för organisationens, gruppens och individens utveckling Lärande I praktiken mer än en metod 74 Del IV. Sätt att stimulera lärande i praktiken 6. Kompetensinventering och kompetensutveckling-sätt att synliggöra och stimulera lärande i och av praktisk verksamhet Olika perspektiv på kompetens Formell kompetens och kompetens uttryckt I praktiska situationer Kompetens: terminologi Metoder för att underlätta lärande Vägledare som vändpunkt och underlättare Förtroendefulla parrelationer i arbetet Dokumentera för att se, lära och utveckla tänkandet om arbetet 7.4. Kompetens som resultatet av lärande Ett ramverk för lärande och kunskapsbildning bland kollegor Ett annorlunda sätt att förstå lärande- Livets 24 timmar som grund 84 4

5 8. Försiktighet innan användning: Om kompetensinventering och kompetensutveckling Några fallstudier som inledning Hur kan man synliggöra kompetens: Specialpedagogiska institutet Den långa vägen mot gemensam förståelse för kompetens : Habiliteringsverksamheten I Västra Götaland Verktyg för kompetensinventering och kompetensutveckling Kompetensinventering: Formell inventering eller självvärderingsmodell Kompetensinventering -modell Kompetens inventering: självvärderingsmodell Kompetensutveckling via lärande samtal och fokusgrupp Integrerad kompetensinventering och kompetensutveckling: att synliggöra praktiken 112 Den grundläggande ömsesidiga orienteringen Det ömsesidiga plattformsbyggandet Det ömsesidiga klargörandet och prövandet Det kontinuerliga lärandet i, av och för praktiken Ytterligare exempel på inventering och utveckling av kompetens 1: Hur kan man göra osynlig know-how synlig? Royal Borough of Kensington and Chelsea och Pecs, Ungern Ytterligare exempel på inventering och utveckling av kompetens 2: Nyckelkompetens som stödjer lärande i praktiken Om att göra osynlig kunskap synlig i olika verksamheter: nyckelkompetens och mandat Ledare försöker synliggöra kompetens I vardagliga sammanhang Certifikat för Professionell Praktik en icke formell metod att synliggöra kompetens Introduktion Det formella professionella certifikatet En guide för att fånga informell kompetens förvärvad i praktiken Ett utvecklat Certifikat för Professionell Praktik i projektets perspektiv Processen för att utveckla det professionella certifikatet Sammanfattning 133 5

6 Del V. Fysiska arenor och virtuella plattformar i en organisations vardag 9. Var uppmärksam! Öppna din dörr! Säg kom in! Tala om praktiken! Strukturer och dess betydelse för lärande I praktiken Från strukturer till arenor och plattformar Påverkan på arbetsplatsens struktur Vad är ett rum eller en rymd för lärande I praktiken? På spåret efter rymd för lärande i praktiken Sökandet Sammanfattning: En rymd för lärande är rymden där know-how blir Synliggjort och begripligt 141 Atmosfär eller kultur I organisationen Den psykologiska rymden Individen Det fysiska rummet Vem är där? Vilken tid har vi? 9.4. Plattformar för att stimulera lärande I praktiken Arenor för att uppmärksamma och stimulera lärande I praktiken Sammanfattning och slutsatser I korthet: hela livet för lärande Projektparternas slutsats En appell till den europeiska unionen 170 6

7 Del I. Projektets utmaningar 1. Det samlade angreppssättet (AMS 2 ) för ett synliggörande av informellt lärande Det grundläggande uppdraget för projektet Lifelong Competences Informal Learning in Social Fields har varit att utveckla ett samlat angreppssätt som mer än tidigare kan öka förståelsen för och förmågan att stimulera informellt lärande eller som vi hellre benämner det lärande i praktiken. Syftet är att: a. uppmärksamma informella lärprocesser på arbetsplatsen b. synliggöra dessa lärprocessers olika faser c. synliggöra förutsättningarna för lärande i praktiken d. tydliggöra metoder och verktyg som stimulerar lärande i praktiken e. bidra med verktyg som kan påverka och förbättra tillvaratagandet av vårt lärande i praktiken. Användningen av projektets angreppssätt tror vi kan stärka varje ledare och varje medarbetare så att dessa kan stödja informella lärprocesser/lärande i praktiken på ett mer självständigt och kraftfullt sätt än hittills. Skapandet av projektets angreppssätt var en i högsta grad komplex process på grund av nationella, kulturella och språkliga skillnader. Samtidigt utgjorde detta själva livsnerven för projektet: olikhet som utgångspunkt och då är frågan vad som trots denna olikhet är likheten avseende lärande i praktiken! Inledningsvis skapades en meta-process bestående av fyra frågor och faser som vi gick igenom: 1. hur skapar vi ömsesidig förståelse och fokus trots olikhet? 2. vilka teorier om lärande i praktiken finns och hur kan vi successivt utveckla dessa vidare? 3. vilka metoder och verktyg för att stimulera lärande i praktiken är kända och hur kan vi pröva dessa och utveckla dem vidare? 2 Grundtermen på engelska är Assessement Method Set (AMS), men då det ej finns en bra språklig svensk översättning har vi valt att kalla det för angreppssätt och det inkluderar grundantaganden, perspektiv, teorier, metoder samt vissa verktyg/tekniker. 7

8 4. hur kan vi i våra olika vardagliga praktiker använda det kända, men också upptäcka/ skapa nya sätt? Kort sagt erbjuder vårt angreppssätt en chans att stimulera lärande i praktiken på ett genomgripande sätt. Vi hoppas att vår prototyp kan erbjuda dig den nödvändiga förståelsen eller grunden för att vara kapabel att stimulera lärande i praktiken. Den mest fundamentala upptäckten eller skapelsen som har påverkat hela vårt arbete var följande princip för livet och arbetet: Ist, ist erst! /Is, is first!/ Är, är först! Vi har lärt oss att följande: för att se och stimulera lärande så krävs det att alla stödprocesser 3 utgår från klientens är-situation och inte från den professionelles bör-bedömning. Per Skoglund och Venerand Erkinger, redaktörer 2. Projektet: Lifelong competences informal learning in social fields 2.1. Projektets utmaningar Projektet Lifelong competences informal learning in social fields, har stötts av EUkommissionen (initiativ Leonardo Da Vinci) och syftar till att göra informellt lärande synligt och tillgängligt i arbetslivet för framför allt de professionella som arbetar med stöd till personer med funktionshinder. Dessa professionella befinner sig ofta i komplexa och föränderliga situationer i vardagen. Det innebär stora krav på förmåga att omstrukturera och utveckla nya kunskaper och kunnande (know how) för att möta behoven hos dem som ges stöd. Kort sagt är det i sådana verksamheter avgörande att kunna synliggöra erfarenheter och att mellan kollegor kunna ta tillvara och stimulera varandras lärande. 3 Med vilket vi avser den som genom sitt professionella uppdrag är satt att hjälpa, stödja, stimulera någon annat att lära sig, utvecklas eller på annat sätt bidra till ett bra liv för någon annan än sig själv. 8

9 2.2. Projektets mål Partnerskapet i projektet har utvecklat en gemensam förståelse för informellt lärande och sätt (metoder och verktyg) för att göra informellt lärande synligt och därmed skapa tillgänglighet till informell (implicit) kunskap för andra inom det sociala fältet av stöd till personer med funktionshinder eller andra svårigheter. Individuell och implicit kunskap blir explicit och delad kunskap. Projektet har tagit denna utmaning som sin med målet att utveckla en process ett angreppssätt för att fånga och stimulera informellt lärande så att detta lärande kan synliggöras och tas tillvara. De specifika projektmålen är: att utveckla ett angreppssätt (assessment set) som kan skapa förståelse för och stimulera informellt lärande att göra resultatet av informella lärprocesser I form av kunnande (know how) och kompetens synligt och möjligt att använda av andra (från implicit till explicit) att utveckla en utbildning (i rummet och på distans) för vägledare (wegleiters, concellors) vilka kan använda teori, metoder och verktyg som utvecklats i projektet för att undersöka och stimulera informellt lärande samt transformeringen till synlig och omprövad kunskap och kompetens. att utveckla en virtuell praktikgemenskap (community of practice) för professionella grupper och verksamheter som stödjer människor med funktionshinder eller andra svårigheter (se En gemenskap som erbjuder verktyg, Communication och samarbete (webb log, forum mm) att erbjuda professionella tillgång till informellt grundad kunskap så att de kan nå och pröva dessa erfarenheter, kunskaper och kunnande så enkelt som möjligt. För att nå dessa mål, skall en virtuell praktikgemenskap byggas upp för projektets deltagare så att de erfarenheter och kunskaper som annars skulle förbli implicita och burna av enskilda individer, kan göras explicita och prövbara av fler. 9

10 2.3. Projektets produkter och resultat Följande produkter och resultat har skapats via projektet: 1. Det Samlade Angreppssättet (The assessment method set-ams) är resultatet av en praktikrelaterad forskning kring de förutsättningar, processer och resultat som är relaterade till informellt lärande/lärande i praktiken. 2. Verktygslådan (Assessment toolbox). Angreppssättet innehåller alla de grundläggande faktorerna från vilka verktygslådan är utvecklad. Verktygslådan täcker därmed ej alla aspekter av ämnet, utan fokuserar på praktiskt arbete individuellt, i team och i hela verksamheter. Den innehåller ett utdrag ur Angreppssättet som är mer lättläst. 3. Certifikat för Professionell Praktik (Job skills certificate) som följer det gemensamma europeiska curriculum vitae, som är en prototyp för arbetsrelaterad dokumentation, d v s ett certifikat vilket uttrycker kunnande/färdigheter/kompetens som erövrats genom informellt lärande/lärande i praktiken 4. Vägledarutbildning (Wégleiter-Training-module), en kursplan för och en utprovning av två omgångar av utbildningen för deltagare från partnerorganisationerna. I denna utbildas deltagaren för att kunna verka som vägledare för lärande och utveckling på individuell, kollegial och kollektiv nivå. 5. Webplatform : I projektet skapades ett verktyg för kommunikation, presentationer och reflektion kring informellt lärande/lärande i praktiken inom området stöd till personer med funktionshinder och andra svårigheter. Målgruppen var alla nivåer av anställda I partnerorganisationerna. Projektet har samordnats av Mosaik, en Österrikisk social stödorganisation, belägen i Graz för personer med olika typer av funktionshinder. De nio partnerorganisationerna är verksamheter som erbjuder stöd till personer med funktionshinder eller stöd och utbildning till professionella som ger detta stöd. Fachhochschule JOANNEUM tar del genom att ansvar för den tekniska utvecklingen av webplattformen. Målgruppen för projektet är anställda hos parterna. Dessa arbetar inom olika professioner, såsom specialpedagoger, speciallärare, förskollärare, socialpedagoger, socialarbetare, sjukgymnaster, logopeder, talpedagoger, arbetsterapeuter, assistenter etc. 10

11 Professionella såväl som semi-professionella anställda är i hög grad beroende av förmåga till informellt lärande/lärande i praktiken och insikter i fungerande praktik (best practice). Därför är detta projekt av stor vikt eftersom det försökt öka förståelsen för och förmågan att stimulera tillgången till informella erfarenheter, kunskaper och kunnande. Ytterst ett försök att öka kvaliteten i stödet till personer med funktionshinder och andra svårigheter. 3. Grundläggande principer för projektets arbete Hela projektet har baserat på principen använd erfarenheter i den egna verksamheten och för användaren. Det betyder att resultaten är processade och baserade på anställdas faktiska observationer och erfarenheter i deras vardagliga arbete. Totalt handlar det om ett 20-tal fallrapporter från partners i Belgien, Ungern, Slovakien, Slovenien, Storbritannien, Sverige, och Österrike, vilka utgör basen för upptäckterna i projektet. Tre steg har funnits som en grundprocess: Se avgörande faktorer: allt grundmaterial med observationer och erfarenheter från parterna analyserades utifrån frågor av typen: vilka faktorer har bidragit till goda resultat? och vice versa vilka faktorer har bidragit till otillfredsställande resultat? Undersök alla steg: från observation till erfarenhet, att uppmärksamma mönster i erfarenheterna och till att förstå. Genom att använda oss av olika lärteoretiska utgångspunkter kunde vi utveckla ett effektivare sätt att komma fram till ömsesidiga tolkningar. Olika steg i projektet; fallrapporter, sammanfattande interimrapporter och slutrapporter togs i samverkan mellan parterna, vilket bland annat var nödvändig då det initialt fanns mycket olika förståelse för vad informellt lärande var för något. Dialog och reflektion: det 36 månaders långa projektet har kännetecknats av en intensiv ömsesidig process. Djup dialog och gemensamma reflektioner vid arbetsmöten, i arbetsgrupper och i plenarsamlingar var nödvändiga redskap för att uppnå ömsesidighet. Detta sätt att arbeta över språk- och kulturgränser har varit en enda lång väg av lärande i ömsesidighet. Specifika projektupptäckter hjälpte oss att gå in djupare och djupare i olika analyssteg. 11

12 3.1. Disposition Vi presenterar nedan själva strukturen i denna presentation. Det bör gå att dyka in I separata delar, men vi rekommenderar läsaren att studera de fyra första delarna först innan man ger sig i kast med mer specifika metoder och verktyg. Skälet till det är att separata metoder och tekniker kan användas på många sätt beroende på hur man tänker. Vi vill först precisera vårt bakomliggande tänkande som en fond för användning av verktyg. EU concept of lifelong learning Understanding of IFL Importance of context Learning processes Integrated theory of learning Developing of competences Arenas and platforms 12

13 Del II. Sätt att utveckla förståelsen för informellt lärande 4. EU:s begrepp livslångt lärande I oktober 2000 antogs inom EU ett memorandum om livslångt lärande. Idag lever européer i en komplex social och politisk omgivning. Varje människa bidrar med sina aktiviteter samtidigt som alla måste kunna hantera kulturella, etiska och språkliga skillnader. Det är nödvändigt att kunna lära sig och förstå hur man gör detta. Ett mål med idén om livslångt lärande är att uppmuntra och möjliggöra så att människorna kan leva och vara en aktiv part i gemenskapen. Människor vill vara en del och det är ingen skillnad när det gäller människor med funktionsnedsättningar. Två andra mål angående livslångt lärande är länkade till varandra: att stödja utvecklandet av medborgarskapet och förmågan att arbeta. Alla människor har behov av att ha kunskap och färdigheter för att ta del i det sociala och ekonomiska livet. Om vi betraktar det sociala fältet av stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och på de cirka 7 miljoner anställda inom fältet så ser vi att de dagligen möter utmaningen att uppmuntra och möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar att ta del i gemenskapen. Denna personal befinner sig medvetet eller omedvetet dagligen i en intensiv lärprocess för att förstå brukare och omgivning samt för att hitta rätt sätt att ge stöd. Lärande är en process som startar med födseln och slutar men döden. Lärande sker hela tiden. För att öka möjligheterna att hantera detta lärande har den europeiska unionen identifierat tre typer av lärande: formellt, icke-formellt och informellt lärande. Detta projekt som finansierats av EU fokuserar på att utveckla ett bättre förhållningssätt till informellt lärande, vilket är huvudparten av det lärande som sker ur ett livslångt perspektiv. Några vitala perspektiv och upptäckter om informellt lärande har i projektet utvecklats via forskning i vardagslärandet i mänskliga praktiker inom det sociala fältet med stöd och service till personer med funktionsnedsättningar av olika slag. Samtliga som är kapabla att ta till sig 13

14 och utveckla grundläggande färdigheter för eget lärande i praktiken kommer nästan oreserverat att få tillgång till erfarenheter och kunnande (know-how) Förståelse för och definition av informellt lärande Det livslånga lärandets komponenter I generellt termer är informellt lärande ett lärande som sker utanför det formella utbildningssystemet. Det finns angreppssätt som t ex Jens Björnavold (1). Han menar att Informellt lärande är en komponent i det livslånga och livsvida lärandet, men som blivit mindre uppmärksammat än formellt och icke-formellt lärande. Formellt lärande är lärande inom utbildningsinstitutioner, såsom skolor, universitet etc.. Icke-formellt lärande är sådant lärande som sker t ex genom strukturerade utbildnings- och träningsprocesser inom ett företag, en organisation, men utan att det ger någon formell examina eller certifiering. Lifelong Learning formal learning school, university... non-formal learning courses etc. informal learning? Inom den europeiska unionen har följande definitioner uttryckts: Formellt lärande Lärande som sker i en organiserad och strukturerad omgivning (skola, universitet) och som är explicit skapat som lärande (i termer av mål, tid och resurser). Formellt lärande är intentionellt från den lärandes ståndpunkt och det leder typiskt till ett certifikat. (se CEDEFOP 2003) Icke-formellt lärande Lärande som sker inom planerade aktiviteter som inte är explicit skapade som lärande, men som innehåller ett viktigt lärandeelement. Ibland beskrivs detta som 14

15 semi-strukturerat lärande (I termer av mål, tid och stöd); det är intentionellt från den lärandes perspektiv. Icke-formellt lärande leder vanligen ej till certifikat. (se CEDEFOP 2001) I den första fasen av projektet testades ovanstående definitioner av lärande. Först verkade dessa användbara, men de ledde ej till några tankemässiga genombrott. Snarare kändes det som att befinna sig på samma plan och tänka mer av samma. Det tog ungefär ett halvt år innan vi kunde uppmärksamma att det fanns glapp i t ex CEDEFOP s definitioner som säger: Informal learning is learning in everyday situations, at workplace, in family or in leisure time. It is (regarding of learning goals, time of learning or learning support) not organised or not structured. Informal learning is mostly unintentional and usually informal learning doesn t lead to certification. (2) Den här definitionen implicerar att informellt lärande händer av slump, oplanerat, icke organiserat samt icke-strukturerat. Om detta vore sant verkar informellt lärande än mer oviktigt eftersom det verkar mycket svårt att påverka. Dock ger andra forskare och vi andra svar som leder vidare. 15

16 Det informella lärandet betydelse Internationella undersökningar har visat att den största delen av yrkesmässigt kunnande skapas genom informellt lärande. Omkring 80 % är informellt lärande och 20 % formellt lärande enligt en uppskattning ( Learning at workplace: 80% by IFL Capital Works reported that we learn at work through the following means: Enligt en treårsstudie finansierad av USA :s arbetsmarknadsdepartement och utfört av ASTD (Carnevale, Gainer, & Villet 1990), två av tre arbetare säger att allt de behöver veta har de lärt sig i jobbet snarare än i klassrummet. Trots det är det vanliga att vi ser bilder som de följande när det gäller satsningar ( 16

17 (Irmgard Frank, Neue Prüfungsformen und Bewertungsverfahren Bewertungsverfahren im Kontext individueller Kompetenzen gangbare Wege, BiBB BWP 1/2004) (Mark Harrison, Kineo Insight 13 ways of Managing Informal Learning, Kineo, January 2006) 17

18 (Martin Baethge, Lebenslanges Lernen und Arbeit, Weiterbildungskompetenz und Weiterbildungsverhalten der deutschen Bevölkerung, Lebenslanges Lernen und Arbeit, SOFI Mitteilungen Nr. 31, S ) Bilden nedan visat att det efter några få års arbete så faller vikten av formell utbildning kraftigt medan vikten av informellt lärande stiger kontinuerligt. Därför är det en viktig mission att försöka öka vår kapacitet att ta tillvara allt det lärande som sker I våra professionella organisationer, så att vi kan erbjuda bästa möjliga stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och andra svårigheter. (Florian Heidecke, Informelles Lernen Treibstoff der Wissensgesellschaft, Learning Center, 2006) 18

19 Sammanfattningsvis: omkring 80 % av all yrkesmässig kunskap kommer ur informella lärprocesser. Därmed är det informella lärandet en stor men dold resurs. Att inte fokusera på informellt lärande betyder att vi ignorerar viktig information och därmed urholkar vår kapacitet och framtid i en övertro på att forskning och formell utbildning skulle vara tillräcklig grund för framgångsrikt handlande. Problemet är att informellt lärande oftast innebär också implicit kunskap, d v s personlig kunskap hos respektive individ, skapad av ideal, värden, känslor och djupt liggande under beteendet och erfarenheter hos individen och därmed fast förbunden med just den personen. I motsats till detta är explicit kunskap metodisk, systematisk, tranparant och öppen för andras prövning. Sådan kunskap lagras ofta i olika media och är inte beroende av tid och rum. Många organisationer har blivit medvetna om denna gömda kunskap ofta kallad tyst kunskap och de försökte skapa vägar för att göra individuell kunskap synlig och tillgänglig för kollegor och hela verksamheten Lär vi vanligtvis via slumpen i vårt arbetsliv? Svaret på frågan i rubriken är både och. Självklart lär vi oss saker genom tillfälligheter och slump, men i en organiserad och strukturerad miljö såsom arbetsplatsen pågår mängder av informella lärprocesser. Undersökningarna som redovisades i visar på vikten av att se och ta tillvara informella lärprocesser och den informella kunskapen. För att ta tillvara dessa värden krävs att vi utvecklar sätt att göra implicit kunskap explicit. Den grundläggande förutsättningen för ett tillvaratagande är förmågan att se, uppmärksamma informellt lärande. Om du är kapabel att stödja och överföra individuellt förvärvad kunskap så kommer det att ha stor betydelse. Många arbetsplatser är grundade på mål, uppgifter, strukturer och processer, vilka är tillgängliga och använda varje dag. Om vi t ex strävar efter att nå ett visst mål, lösa ett visst problem eller situation, då är vi i en informell lärprocess och vi använder de instrument, procedurer och rutiner som erbjuds av organisationen. I sammanhanget kan vi använda oss av Karen E. Watkins (University of Texas at Austin) definition av informellt lärande: Informal learning is an instrumental learning, a means to a purpose, and this purpose is compared to formal learning not the learning itself, but the development of better solutions, rather a study which cannot be made in 19

20 school, but in everyday situations. (Günther Dohmen, Das informelle Lernen, Bundesministerium für Bildung und Forschung, Bonn 2001, Informellt lärande är ett väldigt naturligt eller vardagligt sätt att lära. Nya intryck processas genom jämförelser av olika tidigare intryck och dess läggs småningom i ett slags ordning. Om det råder oklarheter kan intrycken kompletteras med fler intryck. Erfarenheten anpassas och implementeras i ens eget liv. Om det finns utmanande frågor eller stimulis, börjar kanske en inre dialog. Omfattningen av människans individuella fantasi, tolkningar och värderingar av erfarenheter är bidrag till din egen position och attityd. Att uppmärksamma och förstå informellt lärande handlar därför mycket av att förstå hur jag själv tar emot, processer och agerar, kort sagt lär mig i en komplex värld Lärande vardagliga erfarenheter i en förskola När vi analyserar våra vardagliga erfarenheter i t ex en förskola så ser vi vissa viktiga steg i angående lärande (Lisa Kneidinger, Unsere Kinder, 5/2006, Fachzeitschrift für Kindergarten- und Kleinkindpädagogik ): Learning arises from communication is an activity needs motiviation needs a selective awareness needs an inner contribution 1 lärande uppstår genom kommunikation och social interaktion 2 lärande är en aktivitet. Nytt innehåll kan tas till vara om du förmår att koppla detta till något bekant. 3 lärande kräver motivation. Vi lär om vi förväntar oss positiva konsekvenser och då resultatet är bättre än väntat. 20

21 4 lärande kräver en selektiv uppmärksamhet: nytt innehåll lagras bättre om uppmärksamheten är fokuserad på något som håller dina sinnen upptagna. 5 lärande kräver ett inre bidrag och är ingen passiv process. Känslocenter aktiveras för att processa ny information. Om aktiveringen är för farlig, hotande eller stressande blir införlivandet av en erfarenhet hindrad Lärande sker i sociala sammanhang Vi lär I olika situationer, från och om olika fall/exempel, från vår vardagliga praktik (I arbete och på övrig tid), från kollegor som delar med sig av sina erfarenheter och perspektiv. Vi lär också genom att beskåda, från feedback av klienter/elever och kollegor. Det mest effektiva sättet att lära är när vi ger oss på att undersöka saker, när vi vill lösa ett problem och när vi känner en aptit för utmaningar. Det är faktiskt så att kärnan i informellt lärande, jämfört med formell utbildning, är den samma som i forskning, d v s att ställa frågor, inte att erbjuda svar. Informellt lärande sker således mestadels genom interaktion mellan kollegor och mellan klienten och den professionelle. Nedan illustreras detta genom ett antal figurer som fördjupar kunskapen om särarten i det informella lärandet. (Gerhard Bosch, Betriebliche Reorganisation und neue Lernkulturen, Bremen 2003, Powerpointpresentation) 21

22 (Durchführen von verschiedenen Arten der informellen beruflichen Weiterbildung im Jahr 2003 Weiterbildung in Baden-Württemberg, Ergebnisse der repräsentativen Erhebung 2004 im Rahmen des Berichtssystems Weiterbildung, Durchgeführt im Auftrag des Wirtschaftsministeriums Baden-Württemberg; Vorgelegt von TNS Infratest Sozialforschung, Frauke Thebis, Februar 2005) (Atos KPMG Consulting Mark Harrison, Kineo Insight 13 ways of Managing Informal Learning, Kineo, January 2006) När vi är verkligt fokuserade, lär vi genom att bara flyta med. Projektets partnerskap har tagit sig an uppgiften att söka ytterligare synliggöra och stimulera informellt lärande. Förmågorna att vara uppmärksam (be aware), jämförande (to compare), delande (to share) och tillvaratagande (to take care) av vardagliga erfarenheter kommer att öka och påverka våra arbetsplatser positivt. Var och en av oss är kapabel att påverka lärprocesser och 22