Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken"

Transkript

1 Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken The Assessment Method Set: Informal Learning in Theory and in Practice in Social Fields 1

2 2007 October 2004 November 2007 Community action programme on vocational training Procedure B: Second phase: PILOT PROJECTS, LANGUAGE COMPETENCES, TRANSNATIONAL NETWORK AGREEMENT n A/04/B/F/PP PP Redaktörer och huvudförfattare Per Skoglund, Venerand Erkinger, Lena Björnhage, Tone Engen, Lars-åke Larsson, Marie-Louise Ljungblad, Gun B. Nilsson, Christina Westerberg, Eva Sandstedt, Eva Knobloch Övriga författare Irena Mednanska, Margo Varnai, Zsofia Pakozdi, Zuzana Portikova, Richard Sachse, Franz Wolfmayr, Christa Schubert, Beate Wagner, Ursula Zierler, Georg Wazek, Monika Aradi, Judith Albert Översättning till svenska Per Skoglund, Tone Engen, Lena Björnhage 2

3 Det här projektet har genomförts med stöd av den Europakommissionen. Denna publikation speglar endast författarnas synpunkter, och Kommissionen är inte ansvarig för användningen av informationen i publikationen. Foton på framsidan: Katharina Gruber and Martina Reithofer INNEHÅLL Del I. Projektets utmaningar 1. Det samlade angreppssättet (AMS 1 ) för ett synliggörande av informellt lärande 7 2. Projektet: Lifelong competences informal learning in social fields Projektets utmaningar Projektets mål Projektets produkter och resultat Grundläggande principer för projektets arbete Disposition 12 Del II. Sätt att utveckla förståelsen för informellt lärande 4. EU:s begrepp livslångt lärande Förståelse för och definition av informellt lärande Det livslånga lärandets komponenter Det informella lärandet betydelse Lär vi vanligtvis via slumpen i vårt arbetsliv? Lärande vardagliga erfarenheter i en förskola Lärande sker i sociala sammanhang Hur kan lärande i praktiken uppmärksammas i arbetslivet? Projektets gemensamma förståelse för lärande I praktiken Sammanfattning 27 Del III. Lärande i praktiken grundkomponenter 5. Bakgrund- Ett ramverk för förståelse 28 1 Grundtermen på engelska är Assessement Method Set (AMS), men då det ej finns en bra språklig svensk översättning har vi valt att kalla det för Angreppssätt och det inkluderar grundantaganden, perspektiv, teorier, metoder samt vissa verktyg/tekniker. 3

4 5.1. Om kontext och dess betydelse Introduktion Kontextens grundkomponenter Kontext och vändpunkter Kontext en kombination av strukturella faktorer, mänskliga filter och tolkningar Lärprocesser: Hur lär vi i praktiken? Att skapa tillit Att formulera vad som är problemet Att inse att lärande handlar om makt och inflytande Att se makt och faktorer som hindrar lärande Att utvärdera och sprida lärdomar Kontext och lärprocesser i vardagen Angreppssätt och verktyg i fallet Habiliteringsverksamheten i Västra Götaland Lärandets resultat: Kompetens som effekten av lärprocesser Filosofiska aspekter på lärande och kunskap Mot en integrerad teori om lärande: Varför lär vi? Maslows teori om mänskliga behov i nytt ljus Perspektiv på lärande i vardaglig praktik Försök till en integrerad teori om professionellt lärande i vardaglig praktik Reproduktivt, produktivt och kreativt lärande modeller för att förstå lärande i praktiken Förstrukturerade och säkra lärsituationer samt lärande strukturerat i osäkra praktiska situationer En guide för lärande I praktiken baserad på det integrerade teoriförsöket Att planera för organisationens, gruppens och individens utveckling Lärande I praktiken mer än en metod 74 Del IV. Sätt att stimulera lärande i praktiken 6. Kompetensinventering och kompetensutveckling-sätt att synliggöra och stimulera lärande i och av praktisk verksamhet Olika perspektiv på kompetens Formell kompetens och kompetens uttryckt I praktiska situationer Kompetens: terminologi Metoder för att underlätta lärande Vägledare som vändpunkt och underlättare Förtroendefulla parrelationer i arbetet Dokumentera för att se, lära och utveckla tänkandet om arbetet 7.4. Kompetens som resultatet av lärande Ett ramverk för lärande och kunskapsbildning bland kollegor Ett annorlunda sätt att förstå lärande- Livets 24 timmar som grund 84 4

5 8. Försiktighet innan användning: Om kompetensinventering och kompetensutveckling Några fallstudier som inledning Hur kan man synliggöra kompetens: Specialpedagogiska institutet Den långa vägen mot gemensam förståelse för kompetens : Habiliteringsverksamheten I Västra Götaland Verktyg för kompetensinventering och kompetensutveckling Kompetensinventering: Formell inventering eller självvärderingsmodell Kompetensinventering -modell Kompetens inventering: självvärderingsmodell Kompetensutveckling via lärande samtal och fokusgrupp Integrerad kompetensinventering och kompetensutveckling: att synliggöra praktiken 112 Den grundläggande ömsesidiga orienteringen Det ömsesidiga plattformsbyggandet Det ömsesidiga klargörandet och prövandet Det kontinuerliga lärandet i, av och för praktiken Ytterligare exempel på inventering och utveckling av kompetens 1: Hur kan man göra osynlig know-how synlig? Royal Borough of Kensington and Chelsea och Pecs, Ungern Ytterligare exempel på inventering och utveckling av kompetens 2: Nyckelkompetens som stödjer lärande i praktiken Om att göra osynlig kunskap synlig i olika verksamheter: nyckelkompetens och mandat Ledare försöker synliggöra kompetens I vardagliga sammanhang Certifikat för Professionell Praktik en icke formell metod att synliggöra kompetens Introduktion Det formella professionella certifikatet En guide för att fånga informell kompetens förvärvad i praktiken Ett utvecklat Certifikat för Professionell Praktik i projektets perspektiv Processen för att utveckla det professionella certifikatet Sammanfattning 133 5

6 Del V. Fysiska arenor och virtuella plattformar i en organisations vardag 9. Var uppmärksam! Öppna din dörr! Säg kom in! Tala om praktiken! Strukturer och dess betydelse för lärande I praktiken Från strukturer till arenor och plattformar Påverkan på arbetsplatsens struktur Vad är ett rum eller en rymd för lärande I praktiken? På spåret efter rymd för lärande i praktiken Sökandet Sammanfattning: En rymd för lärande är rymden där know-how blir Synliggjort och begripligt 141 Atmosfär eller kultur I organisationen Den psykologiska rymden Individen Det fysiska rummet Vem är där? Vilken tid har vi? 9.4. Plattformar för att stimulera lärande I praktiken Arenor för att uppmärksamma och stimulera lärande I praktiken Sammanfattning och slutsatser I korthet: hela livet för lärande Projektparternas slutsats En appell till den europeiska unionen 170 6

7 Del I. Projektets utmaningar 1. Det samlade angreppssättet (AMS 2 ) för ett synliggörande av informellt lärande Det grundläggande uppdraget för projektet Lifelong Competences Informal Learning in Social Fields har varit att utveckla ett samlat angreppssätt som mer än tidigare kan öka förståelsen för och förmågan att stimulera informellt lärande eller som vi hellre benämner det lärande i praktiken. Syftet är att: a. uppmärksamma informella lärprocesser på arbetsplatsen b. synliggöra dessa lärprocessers olika faser c. synliggöra förutsättningarna för lärande i praktiken d. tydliggöra metoder och verktyg som stimulerar lärande i praktiken e. bidra med verktyg som kan påverka och förbättra tillvaratagandet av vårt lärande i praktiken. Användningen av projektets angreppssätt tror vi kan stärka varje ledare och varje medarbetare så att dessa kan stödja informella lärprocesser/lärande i praktiken på ett mer självständigt och kraftfullt sätt än hittills. Skapandet av projektets angreppssätt var en i högsta grad komplex process på grund av nationella, kulturella och språkliga skillnader. Samtidigt utgjorde detta själva livsnerven för projektet: olikhet som utgångspunkt och då är frågan vad som trots denna olikhet är likheten avseende lärande i praktiken! Inledningsvis skapades en meta-process bestående av fyra frågor och faser som vi gick igenom: 1. hur skapar vi ömsesidig förståelse och fokus trots olikhet? 2. vilka teorier om lärande i praktiken finns och hur kan vi successivt utveckla dessa vidare? 3. vilka metoder och verktyg för att stimulera lärande i praktiken är kända och hur kan vi pröva dessa och utveckla dem vidare? 2 Grundtermen på engelska är Assessement Method Set (AMS), men då det ej finns en bra språklig svensk översättning har vi valt att kalla det för angreppssätt och det inkluderar grundantaganden, perspektiv, teorier, metoder samt vissa verktyg/tekniker. 7

8 4. hur kan vi i våra olika vardagliga praktiker använda det kända, men också upptäcka/ skapa nya sätt? Kort sagt erbjuder vårt angreppssätt en chans att stimulera lärande i praktiken på ett genomgripande sätt. Vi hoppas att vår prototyp kan erbjuda dig den nödvändiga förståelsen eller grunden för att vara kapabel att stimulera lärande i praktiken. Den mest fundamentala upptäckten eller skapelsen som har påverkat hela vårt arbete var följande princip för livet och arbetet: Ist, ist erst! /Is, is first!/ Är, är först! Vi har lärt oss att följande: för att se och stimulera lärande så krävs det att alla stödprocesser 3 utgår från klientens är-situation och inte från den professionelles bör-bedömning. Per Skoglund och Venerand Erkinger, redaktörer 2. Projektet: Lifelong competences informal learning in social fields 2.1. Projektets utmaningar Projektet Lifelong competences informal learning in social fields, har stötts av EUkommissionen (initiativ Leonardo Da Vinci) och syftar till att göra informellt lärande synligt och tillgängligt i arbetslivet för framför allt de professionella som arbetar med stöd till personer med funktionshinder. Dessa professionella befinner sig ofta i komplexa och föränderliga situationer i vardagen. Det innebär stora krav på förmåga att omstrukturera och utveckla nya kunskaper och kunnande (know how) för att möta behoven hos dem som ges stöd. Kort sagt är det i sådana verksamheter avgörande att kunna synliggöra erfarenheter och att mellan kollegor kunna ta tillvara och stimulera varandras lärande. 3 Med vilket vi avser den som genom sitt professionella uppdrag är satt att hjälpa, stödja, stimulera någon annat att lära sig, utvecklas eller på annat sätt bidra till ett bra liv för någon annan än sig själv. 8

9 2.2. Projektets mål Partnerskapet i projektet har utvecklat en gemensam förståelse för informellt lärande och sätt (metoder och verktyg) för att göra informellt lärande synligt och därmed skapa tillgänglighet till informell (implicit) kunskap för andra inom det sociala fältet av stöd till personer med funktionshinder eller andra svårigheter. Individuell och implicit kunskap blir explicit och delad kunskap. Projektet har tagit denna utmaning som sin med målet att utveckla en process ett angreppssätt för att fånga och stimulera informellt lärande så att detta lärande kan synliggöras och tas tillvara. De specifika projektmålen är: att utveckla ett angreppssätt (assessment set) som kan skapa förståelse för och stimulera informellt lärande att göra resultatet av informella lärprocesser I form av kunnande (know how) och kompetens synligt och möjligt att använda av andra (från implicit till explicit) att utveckla en utbildning (i rummet och på distans) för vägledare (wegleiters, concellors) vilka kan använda teori, metoder och verktyg som utvecklats i projektet för att undersöka och stimulera informellt lärande samt transformeringen till synlig och omprövad kunskap och kompetens. att utveckla en virtuell praktikgemenskap (community of practice) för professionella grupper och verksamheter som stödjer människor med funktionshinder eller andra svårigheter (se En gemenskap som erbjuder verktyg, Communication och samarbete (webb log, forum mm) att erbjuda professionella tillgång till informellt grundad kunskap så att de kan nå och pröva dessa erfarenheter, kunskaper och kunnande så enkelt som möjligt. För att nå dessa mål, skall en virtuell praktikgemenskap byggas upp för projektets deltagare så att de erfarenheter och kunskaper som annars skulle förbli implicita och burna av enskilda individer, kan göras explicita och prövbara av fler. 9

10 2.3. Projektets produkter och resultat Följande produkter och resultat har skapats via projektet: 1. Det Samlade Angreppssättet (The assessment method set-ams) är resultatet av en praktikrelaterad forskning kring de förutsättningar, processer och resultat som är relaterade till informellt lärande/lärande i praktiken. 2. Verktygslådan (Assessment toolbox). Angreppssättet innehåller alla de grundläggande faktorerna från vilka verktygslådan är utvecklad. Verktygslådan täcker därmed ej alla aspekter av ämnet, utan fokuserar på praktiskt arbete individuellt, i team och i hela verksamheter. Den innehåller ett utdrag ur Angreppssättet som är mer lättläst. 3. Certifikat för Professionell Praktik (Job skills certificate) som följer det gemensamma europeiska curriculum vitae, som är en prototyp för arbetsrelaterad dokumentation, d v s ett certifikat vilket uttrycker kunnande/färdigheter/kompetens som erövrats genom informellt lärande/lärande i praktiken 4. Vägledarutbildning (Wégleiter-Training-module), en kursplan för och en utprovning av två omgångar av utbildningen för deltagare från partnerorganisationerna. I denna utbildas deltagaren för att kunna verka som vägledare för lärande och utveckling på individuell, kollegial och kollektiv nivå. 5. Webplatform : I projektet skapades ett verktyg för kommunikation, presentationer och reflektion kring informellt lärande/lärande i praktiken inom området stöd till personer med funktionshinder och andra svårigheter. Målgruppen var alla nivåer av anställda I partnerorganisationerna. Projektet har samordnats av Mosaik, en Österrikisk social stödorganisation, belägen i Graz för personer med olika typer av funktionshinder. De nio partnerorganisationerna är verksamheter som erbjuder stöd till personer med funktionshinder eller stöd och utbildning till professionella som ger detta stöd. Fachhochschule JOANNEUM tar del genom att ansvar för den tekniska utvecklingen av webplattformen. Målgruppen för projektet är anställda hos parterna. Dessa arbetar inom olika professioner, såsom specialpedagoger, speciallärare, förskollärare, socialpedagoger, socialarbetare, sjukgymnaster, logopeder, talpedagoger, arbetsterapeuter, assistenter etc. 10

11 Professionella såväl som semi-professionella anställda är i hög grad beroende av förmåga till informellt lärande/lärande i praktiken och insikter i fungerande praktik (best practice). Därför är detta projekt av stor vikt eftersom det försökt öka förståelsen för och förmågan att stimulera tillgången till informella erfarenheter, kunskaper och kunnande. Ytterst ett försök att öka kvaliteten i stödet till personer med funktionshinder och andra svårigheter. 3. Grundläggande principer för projektets arbete Hela projektet har baserat på principen använd erfarenheter i den egna verksamheten och för användaren. Det betyder att resultaten är processade och baserade på anställdas faktiska observationer och erfarenheter i deras vardagliga arbete. Totalt handlar det om ett 20-tal fallrapporter från partners i Belgien, Ungern, Slovakien, Slovenien, Storbritannien, Sverige, och Österrike, vilka utgör basen för upptäckterna i projektet. Tre steg har funnits som en grundprocess: Se avgörande faktorer: allt grundmaterial med observationer och erfarenheter från parterna analyserades utifrån frågor av typen: vilka faktorer har bidragit till goda resultat? och vice versa vilka faktorer har bidragit till otillfredsställande resultat? Undersök alla steg: från observation till erfarenhet, att uppmärksamma mönster i erfarenheterna och till att förstå. Genom att använda oss av olika lärteoretiska utgångspunkter kunde vi utveckla ett effektivare sätt att komma fram till ömsesidiga tolkningar. Olika steg i projektet; fallrapporter, sammanfattande interimrapporter och slutrapporter togs i samverkan mellan parterna, vilket bland annat var nödvändig då det initialt fanns mycket olika förståelse för vad informellt lärande var för något. Dialog och reflektion: det 36 månaders långa projektet har kännetecknats av en intensiv ömsesidig process. Djup dialog och gemensamma reflektioner vid arbetsmöten, i arbetsgrupper och i plenarsamlingar var nödvändiga redskap för att uppnå ömsesidighet. Detta sätt att arbeta över språk- och kulturgränser har varit en enda lång väg av lärande i ömsesidighet. Specifika projektupptäckter hjälpte oss att gå in djupare och djupare i olika analyssteg. 11

12 3.1. Disposition Vi presenterar nedan själva strukturen i denna presentation. Det bör gå att dyka in I separata delar, men vi rekommenderar läsaren att studera de fyra första delarna först innan man ger sig i kast med mer specifika metoder och verktyg. Skälet till det är att separata metoder och tekniker kan användas på många sätt beroende på hur man tänker. Vi vill först precisera vårt bakomliggande tänkande som en fond för användning av verktyg. EU concept of lifelong learning Understanding of IFL Importance of context Learning processes Integrated theory of learning Developing of competences Arenas and platforms 12

13 Del II. Sätt att utveckla förståelsen för informellt lärande 4. EU:s begrepp livslångt lärande I oktober 2000 antogs inom EU ett memorandum om livslångt lärande. Idag lever européer i en komplex social och politisk omgivning. Varje människa bidrar med sina aktiviteter samtidigt som alla måste kunna hantera kulturella, etiska och språkliga skillnader. Det är nödvändigt att kunna lära sig och förstå hur man gör detta. Ett mål med idén om livslångt lärande är att uppmuntra och möjliggöra så att människorna kan leva och vara en aktiv part i gemenskapen. Människor vill vara en del och det är ingen skillnad när det gäller människor med funktionsnedsättningar. Två andra mål angående livslångt lärande är länkade till varandra: att stödja utvecklandet av medborgarskapet och förmågan att arbeta. Alla människor har behov av att ha kunskap och färdigheter för att ta del i det sociala och ekonomiska livet. Om vi betraktar det sociala fältet av stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och på de cirka 7 miljoner anställda inom fältet så ser vi att de dagligen möter utmaningen att uppmuntra och möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar att ta del i gemenskapen. Denna personal befinner sig medvetet eller omedvetet dagligen i en intensiv lärprocess för att förstå brukare och omgivning samt för att hitta rätt sätt att ge stöd. Lärande är en process som startar med födseln och slutar men döden. Lärande sker hela tiden. För att öka möjligheterna att hantera detta lärande har den europeiska unionen identifierat tre typer av lärande: formellt, icke-formellt och informellt lärande. Detta projekt som finansierats av EU fokuserar på att utveckla ett bättre förhållningssätt till informellt lärande, vilket är huvudparten av det lärande som sker ur ett livslångt perspektiv. Några vitala perspektiv och upptäckter om informellt lärande har i projektet utvecklats via forskning i vardagslärandet i mänskliga praktiker inom det sociala fältet med stöd och service till personer med funktionsnedsättningar av olika slag. Samtliga som är kapabla att ta till sig 13

14 och utveckla grundläggande färdigheter för eget lärande i praktiken kommer nästan oreserverat att få tillgång till erfarenheter och kunnande (know-how) Förståelse för och definition av informellt lärande Det livslånga lärandets komponenter I generellt termer är informellt lärande ett lärande som sker utanför det formella utbildningssystemet. Det finns angreppssätt som t ex Jens Björnavold (1). Han menar att Informellt lärande är en komponent i det livslånga och livsvida lärandet, men som blivit mindre uppmärksammat än formellt och icke-formellt lärande. Formellt lärande är lärande inom utbildningsinstitutioner, såsom skolor, universitet etc.. Icke-formellt lärande är sådant lärande som sker t ex genom strukturerade utbildnings- och träningsprocesser inom ett företag, en organisation, men utan att det ger någon formell examina eller certifiering. Lifelong Learning formal learning school, university... non-formal learning courses etc. informal learning? Inom den europeiska unionen har följande definitioner uttryckts: Formellt lärande Lärande som sker i en organiserad och strukturerad omgivning (skola, universitet) och som är explicit skapat som lärande (i termer av mål, tid och resurser). Formellt lärande är intentionellt från den lärandes ståndpunkt och det leder typiskt till ett certifikat. (se CEDEFOP 2003) Icke-formellt lärande Lärande som sker inom planerade aktiviteter som inte är explicit skapade som lärande, men som innehåller ett viktigt lärandeelement. Ibland beskrivs detta som 14

15 semi-strukturerat lärande (I termer av mål, tid och stöd); det är intentionellt från den lärandes perspektiv. Icke-formellt lärande leder vanligen ej till certifikat. (se CEDEFOP 2001) I den första fasen av projektet testades ovanstående definitioner av lärande. Först verkade dessa användbara, men de ledde ej till några tankemässiga genombrott. Snarare kändes det som att befinna sig på samma plan och tänka mer av samma. Det tog ungefär ett halvt år innan vi kunde uppmärksamma att det fanns glapp i t ex CEDEFOP s definitioner som säger: Informal learning is learning in everyday situations, at workplace, in family or in leisure time. It is (regarding of learning goals, time of learning or learning support) not organised or not structured. Informal learning is mostly unintentional and usually informal learning doesn t lead to certification. (2) Den här definitionen implicerar att informellt lärande händer av slump, oplanerat, icke organiserat samt icke-strukturerat. Om detta vore sant verkar informellt lärande än mer oviktigt eftersom det verkar mycket svårt att påverka. Dock ger andra forskare och vi andra svar som leder vidare. 15

16 Det informella lärandet betydelse Internationella undersökningar har visat att den största delen av yrkesmässigt kunnande skapas genom informellt lärande. Omkring 80 % är informellt lärande och 20 % formellt lärande enligt en uppskattning (http://agelesslearner.com/intros/informal.htm). Learning at workplace: 80% by IFL Capital Works reported that we learn at work through the following means: Enligt en treårsstudie finansierad av USA :s arbetsmarknadsdepartement och utfört av ASTD (Carnevale, Gainer, & Villet 1990), två av tre arbetare säger att allt de behöver veta har de lärt sig i jobbet snarare än i klassrummet. Trots det är det vanliga att vi ser bilder som de följande när det gäller satsningar (http://knowledgejump.com/learning/informal.html): 16

17 (Irmgard Frank, Neue Prüfungsformen und Bewertungsverfahren Bewertungsverfahren im Kontext individueller Kompetenzen gangbare Wege, BiBB BWP 1/2004) (Mark Harrison, Kineo Insight 13 ways of Managing Informal Learning, Kineo, January 2006) 17

18 (Martin Baethge, Lebenslanges Lernen und Arbeit, Weiterbildungskompetenz und Weiterbildungsverhalten der deutschen Bevölkerung, Lebenslanges Lernen und Arbeit, SOFI Mitteilungen Nr. 31, S ) Bilden nedan visat att det efter några få års arbete så faller vikten av formell utbildning kraftigt medan vikten av informellt lärande stiger kontinuerligt. Därför är det en viktig mission att försöka öka vår kapacitet att ta tillvara allt det lärande som sker I våra professionella organisationer, så att vi kan erbjuda bästa möjliga stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och andra svårigheter. (Florian Heidecke, Informelles Lernen Treibstoff der Wissensgesellschaft, Learning Center, 2006) 18

19 Sammanfattningsvis: omkring 80 % av all yrkesmässig kunskap kommer ur informella lärprocesser. Därmed är det informella lärandet en stor men dold resurs. Att inte fokusera på informellt lärande betyder att vi ignorerar viktig information och därmed urholkar vår kapacitet och framtid i en övertro på att forskning och formell utbildning skulle vara tillräcklig grund för framgångsrikt handlande. Problemet är att informellt lärande oftast innebär också implicit kunskap, d v s personlig kunskap hos respektive individ, skapad av ideal, värden, känslor och djupt liggande under beteendet och erfarenheter hos individen och därmed fast förbunden med just den personen. I motsats till detta är explicit kunskap metodisk, systematisk, tranparant och öppen för andras prövning. Sådan kunskap lagras ofta i olika media och är inte beroende av tid och rum. Många organisationer har blivit medvetna om denna gömda kunskap ofta kallad tyst kunskap och de försökte skapa vägar för att göra individuell kunskap synlig och tillgänglig för kollegor och hela verksamheten Lär vi vanligtvis via slumpen i vårt arbetsliv? Svaret på frågan i rubriken är både och. Självklart lär vi oss saker genom tillfälligheter och slump, men i en organiserad och strukturerad miljö såsom arbetsplatsen pågår mängder av informella lärprocesser. Undersökningarna som redovisades i visar på vikten av att se och ta tillvara informella lärprocesser och den informella kunskapen. För att ta tillvara dessa värden krävs att vi utvecklar sätt att göra implicit kunskap explicit. Den grundläggande förutsättningen för ett tillvaratagande är förmågan att se, uppmärksamma informellt lärande. Om du är kapabel att stödja och överföra individuellt förvärvad kunskap så kommer det att ha stor betydelse. Många arbetsplatser är grundade på mål, uppgifter, strukturer och processer, vilka är tillgängliga och använda varje dag. Om vi t ex strävar efter att nå ett visst mål, lösa ett visst problem eller situation, då är vi i en informell lärprocess och vi använder de instrument, procedurer och rutiner som erbjuds av organisationen. I sammanhanget kan vi använda oss av Karen E. Watkins (University of Texas at Austin) definition av informellt lärande: Informal learning is an instrumental learning, a means to a purpose, and this purpose is compared to formal learning not the learning itself, but the development of better solutions, rather a study which cannot be made in 19

20 school, but in everyday situations. (Günther Dohmen, Das informelle Lernen, Bundesministerium für Bildung und Forschung, Bonn 2001, Informellt lärande är ett väldigt naturligt eller vardagligt sätt att lära. Nya intryck processas genom jämförelser av olika tidigare intryck och dess läggs småningom i ett slags ordning. Om det råder oklarheter kan intrycken kompletteras med fler intryck. Erfarenheten anpassas och implementeras i ens eget liv. Om det finns utmanande frågor eller stimulis, börjar kanske en inre dialog. Omfattningen av människans individuella fantasi, tolkningar och värderingar av erfarenheter är bidrag till din egen position och attityd. Att uppmärksamma och förstå informellt lärande handlar därför mycket av att förstå hur jag själv tar emot, processer och agerar, kort sagt lär mig i en komplex värld Lärande vardagliga erfarenheter i en förskola När vi analyserar våra vardagliga erfarenheter i t ex en förskola så ser vi vissa viktiga steg i angående lärande (Lisa Kneidinger, Unsere Kinder, 5/2006, Fachzeitschrift für Kindergarten- und Kleinkindpädagogik ): Learning arises from communication is an activity needs motiviation needs a selective awareness needs an inner contribution 1 lärande uppstår genom kommunikation och social interaktion 2 lärande är en aktivitet. Nytt innehåll kan tas till vara om du förmår att koppla detta till något bekant. 3 lärande kräver motivation. Vi lär om vi förväntar oss positiva konsekvenser och då resultatet är bättre än väntat. 20

21 4 lärande kräver en selektiv uppmärksamhet: nytt innehåll lagras bättre om uppmärksamheten är fokuserad på något som håller dina sinnen upptagna. 5 lärande kräver ett inre bidrag och är ingen passiv process. Känslocenter aktiveras för att processa ny information. Om aktiveringen är för farlig, hotande eller stressande blir införlivandet av en erfarenhet hindrad Lärande sker i sociala sammanhang Vi lär I olika situationer, från och om olika fall/exempel, från vår vardagliga praktik (I arbete och på övrig tid), från kollegor som delar med sig av sina erfarenheter och perspektiv. Vi lär också genom att beskåda, från feedback av klienter/elever och kollegor. Det mest effektiva sättet att lära är när vi ger oss på att undersöka saker, när vi vill lösa ett problem och när vi känner en aptit för utmaningar. Det är faktiskt så att kärnan i informellt lärande, jämfört med formell utbildning, är den samma som i forskning, d v s att ställa frågor, inte att erbjuda svar. Informellt lärande sker således mestadels genom interaktion mellan kollegor och mellan klienten och den professionelle. Nedan illustreras detta genom ett antal figurer som fördjupar kunskapen om särarten i det informella lärandet. (Gerhard Bosch, Betriebliche Reorganisation und neue Lernkulturen, Bremen 2003, Powerpointpresentation) 21

22 (Durchführen von verschiedenen Arten der informellen beruflichen Weiterbildung im Jahr 2003 Weiterbildung in Baden-Württemberg, Ergebnisse der repräsentativen Erhebung 2004 im Rahmen des Berichtssystems Weiterbildung, Durchgeführt im Auftrag des Wirtschaftsministeriums Baden-Württemberg; Vorgelegt von TNS Infratest Sozialforschung, Frauke Thebis, Februar 2005) (Atos KPMG Consulting Mark Harrison, Kineo Insight 13 ways of Managing Informal Learning, Kineo, January 2006) När vi är verkligt fokuserade, lär vi genom att bara flyta med. Projektets partnerskap har tagit sig an uppgiften att söka ytterligare synliggöra och stimulera informellt lärande. Förmågorna att vara uppmärksam (be aware), jämförande (to compare), delande (to share) och tillvaratagande (to take care) av vardagliga erfarenheter kommer att öka och påverka våra arbetsplatser positivt. Var och en av oss är kapabel att påverka lärprocesser och 22

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström HELIX VINN Excellence Centre Linköpings universitet www.liu.se/helix Lärande är inte att skicka folk på

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Validering synliggör det informella lärandet

Validering synliggör det informella lärandet Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Verktygslåda- en kortfattad användarguide för Lärande i praktiken

Verktygslåda- en kortfattad användarguide för Lärande i praktiken Verktygslåda- en kortfattad användarguide för Lärande i praktiken Wikipedia.org beskriver verktygslåda, också känd som en kista med verktyg, varierar med ägarens skicklighet. Syftet med verktygslådan är

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Henrik Kock HELIX, Linköpings universitet www.liu.se/helix henrik.kock@liu.se Organisationerna förändras Aktiv detaljstyrande ledning Passiv regelstyrd rutiniserad

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Anpassning, förberedelse och genomförande INNEHÅLL ORDLISTA INTRODUKTION MODUL 1: Förberedelse inför användning av seriösa dataspel

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning 1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Bakgrund. Inledning. Vägledning (Makroperspektiv)

Bakgrund. Inledning. Vägledning (Makroperspektiv) Inledning Vuxenvägledning är en viktig del av ett livslångt lärande, såväl i ett nordiskt som i ett europeiskt perspektiv. Det nordiska nätverket för vuxenvägledning har som sin främsta uppgift att kartlägga,

Läs mer

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan Strategi för lärplattan i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av lärplattan i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar:

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Peter Tillberg Blir du lönsam lille vän? Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap G RÖNA SKÖNA LE DARSKAPET LEV SOM DU LÄR BRY DIG MÖJLIGGÖR Samtalsunderlag upptäck och lär tillsammans Detta samtalsunderlag är utformad som en s.k. lärgrupp

Läs mer