Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer. en psykologisk modell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer. en psykologisk modell"

Transkript

1 1 Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson Binnie Kristal-Andersson är fil. dr. i psykologi, och praktiserande psykolog och psykoterapeut. Hon föddes och växte upp i det mångkulturella Brooklyn, New York, och kom till Sverige Här fullföljde hon sin kliniska utbildning och forskning med tonvikt på flyktingars och invandrares problem. Hon har mångåriga erfarenheter av terapeutiskt arbete med traumatiserade och torterade flyktingar och invandrare, och som handledare och utbildare i Skandinavien och andra länder. Efter många år av kliniskt arbete insåg hon att det fanns ett akut behov av en behandlingsmodell (referensram) som tar hänsyn till den speciella psykologin hos dessa grupper. Att utforma en referensram (psykologisk modell) och organisera en specialiserad form av utbildning för olika kategorier av fackfolk har varit huvudsyftet i hennes tjugofemåriga forskningsarbete och den därpå följande doktorsavhandlingen och bok. Kristal-Andersson är författare till flera skönlitterära arbeten inom film och teater, samt facklitteratur, och är medlem av Svenska PEN och Amnesty International. Inledning För två år sedan kontaktade ICORN (International Cities Of Refuge Network) mig efter att ha läst min avhandling/bok Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell (Studentlitteratur, 2001). De bad mig hålla en engelsk föreläsning om den psykologiska modellen vid den internationella ICORN konferensen i Bryssel där flera förföljda konstnärer från olika fristäder närvarade. Många av dem berördes och kände igen sig. Det gladde mig att Kulturrådet i Sverige, som även var på konferensen, har bett mig att delta genom att beskriva den psykologiska modellen i handboken. Men du är trött. Vägen har varit lång. Det nya landet bjuder ingen asyl från tankar från känslor från det förflutna som skuggar nuet från framtiden som inte finns

2 2 utan ditt land ditt hem din värld Binnie Kristal-Andersson Utdrag ur dikten Språket Sviker, ur diktsamlingen Flykting (1985) Presentation Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären) lever mellan två världar. Han/hon har bytt land och kultur. Språket och sederna är olika. Värderingar, religioner och moralkoder, till och med sättet att tänka kan skilja sig. Han/hon kan se annorlunda ut än invånarna i det nya landet. Hos varje individ tycks en process börja där han/hon jämför sina upplevelser i hemlandet med livet i det nya landet. Han/hon är tvungen att se, minnas, ifrågasätta och jämföra det gamla med det nya. Det är en lång, svår och ibland smärtsam psykologisk process då man kan börja ifrågasätta sig själv och sitt liv, sin livsstil och sina värderingar, och den kan upplevas på olika sätt. Detta medvetna eller omedvetna tillstånd av ifrågasättande kan leda till en positiv utveckling och förändring och en integrering av de två världarna. Men om de båda världarna inte kan kombineras, kan det leda till en identitet som plågas av konflikter och motsägelser. Individen antingen det rör sig om en vuxen, en tonåring eller ett barn som bor i ett nytt land kommer in i en period av frågeställningar betingade av de förändringar han/hon upplever. Dessa frågeställningar rör både enkla och komplicerade sidor av liv och beteende, från att anpassa sig till ett annat klimat till att förstå den inre drivkraften i ett nytt samhälle och en ny kultur. Frågorna tycks infinna sig oberoende av individens hemland eller skälet till att vederbörande invandrat eller sökt asyl. De kommer oberoende av kön eller ålder, etnisk bakgrund eller hudfärg och utan hänsyn till landskap, miljö, kultur och religiöst ursprung. Oavsett språk eller utbildning, socioekonomisk eller politisk bakgrund eller vad han/hon har gått igenom kan en period börja då man inom sig och utåt börjar ställa frågor om de nya förhållandena. Det kan ske medvetet eller omedvetet och kan komma till uttryck eller inte. Den psykologiska modellen (referensramen) Den psykologiska modellen (Den begreppsmässiga referensramen) är avsedd att hjälpa professionella vårdgivare, stödarbetare och andra i deras förebyggande och kurativa arbete med flyktingar, traumatiserade och torterade flyktingar, invandrare och deras barn. Referensramen som presenteras här visar en väg att se på och vinna insikt i individens värld. Den är en metod att strukturera och systematisera den inre och yttre världen hos flyktingar, traumatiserade/torterade flyktingar eller invandrare och deras barn genom att beakta hans/hennes tidigare upplevelser i hemlandet och för närvarande i det nya landet, och hur kombinationen av dessa kan påverka hans/hennes nuvarande liv eller svårigheter. Kunskap

3 3 om referensramen möjliggör förståelse på ett strukturerat sätt av de många och stundom komplicerade olikheterna människor emellan. Samtidigt understryker den de universella likheterna mellan mänskliga varelser oavsett bakgrund. Referensramens nyckeldimensioner fokuserar på dessa skillnader, men också på likheter mellan människor. Referensramen utvecklades genom ett samspel mellan litteraturstudier, empirisk forskning (baserad på klinisk praktik) och klinisk utvärdering av flyktingar, invandrare och deras barn. Referensramens nyckeldimensioner klarnade så småningom och formulerades i etapper under författarens over 25 år av kliniskt arbete, handledning och utbildning rörande flyktingar, traumatiserade och/eller torterade flyktingar, invandrare och deras barn. En översikt av referensramen visas i bild. Referensramen består av ett antal viktiga nyckeldimensioner, definierade i termerna flykting- /invandrarsituationen och sex aspekter. Aspekterna är: 1. tillvarotillstånden; 2. adaptionscykeln; 3. barndomsupplevelser; 4. relevanta bakgrundsomständigheter; 5. skälet till att individen/familjen sökte asyl eller invandrade; 6. övergångsrelaterade omständigheter. Varje aspekt har flera komponenter och varje komponent i varje speciell aspekt beskriver en ny faktor. Aspekterna och deras komponenter har inre och yttre följdverkningar på flykting- /invandrarsituationen och individens livssituation. En eller alla dessa kan orsaka, påverka eller komplicera inre och yttre svårigheter och det sätt på vilket problem, konflikter, livskriser och livsförändingar uthärdas och hanteras i det nya landet. flykting- /invandrarsituationen och referensramens aspekter påverkar individens och familjens anpassning till och sociala omständigheter i det nya landet. Flykting/invandrarsituationen Termen flykting-/invandrarsituationen framhäver de yttre förändringar och de inre förändringar som kan åtfölja dem. Den framhäver dem båda i kombination. Yttre förändringar omfattar sådana variabler som klimat, landskap, miljö, kultur, etniska- och hudfärgskillnader, religion, språk, anställning, politik, samhälle, socioekonomiska omständigheter, utbildning och hur det nya landet fungerar.

4 4

5 5 Aspekt ett tillvarotillstånd Samtidigt som begreppet flykting-/invandrarsituationen formulerades blev det tydligt att många flyktingar, invandrare och deras barn befann sig i ett eller flera inte ovanliga tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkade mer utbredda bland dem). Uttrycket tillvarotillstånd definierar de tankar, känslor och omständigheter som kan omge en persons liv och tillvaro i det nya landet och orsaka, påverka eller komplicera hans/hennes inre och yttre svårigheter. Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären) kan befinna sig i ett eller flera inte ovanliga tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkar mer utbredda bland dem). Termen tillvarotillstånd betecknar sjutton sådana tillstånd: främlingskap, ensamhet, saknad, skuld, skam, separation och förlust, sorg, degradering av hemlandets språk, degradering av hemlandets värderingar, underlägsenhet, känslor av identitetslöshet, rotlöshet, bitterhet, misstänksamhet, fördomar att bli utsatt för fördomar, att hysa fördomar och syndabockssyndromet att vara syndabock, att känna sig som syndabock. Tillvarotillstånd: främlingskap Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) är främlingar när de anländer till det nya landet. Först är så gott som allt och alla faktiskt okända och annorlunda. Han/hon måste ofta på nytt lära sig sådant som var självklart i hemlandet, från det enkla till det mer komplicerade: elementära uppgifter, vanor, språket, den fysiska miljön de yttre villkoren i det nya landet. Det kan vara ännu svårare att lära sig det nya landets inre kännetecken, som psykologiska och sociokulturella attityder, rätt och fel, levnadssätt. De är i själva verket en främling eller outsider. Varje dag påminns han/hon om detta från små oviktiga incidenter till större händelser som påverkar hans/hennes framtid i det nya landet. Känslan av främlingskap kan komma plötsligt eller gradvis och vara några sekunder, några minuter eller under längre perioder beroende på vad individen går igenom i sitt nuvarande liv. Frågan om han/hon förblir en främling och dessa känslor blir ett tillvarotillstånd tycks inte bero på hur länge de har varit i det nya landet utan på vilket sätt han/hon möter (och bemöts av) det nya landet. Är personen isolerad? Har han/hon någon kontakt med invånarna i det nya landet? Har han/hon lärt sig språket, sederna, levnadssättet i det nya landet? Den yttre situationen speglas inåt; han/hon känner sig som en främling och präglas av det. Det blir en del av personligheten och ett permanent tillvarotillstånd. Han/hon är en främling, en outsider. Tillvarotillstånd: ensamhet Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan få en känsla av stor ensamhet under olika perioder av sitt liv i det nya landet, baserad på allt som inte finns där. Sådana känslor kan överväldiga individen och slutligen leda till tillvarotillståndet ensamhet. Ensamheten kan grunda sig på en konkret verklighet i livet i det nya landet. Individen lever i familjens isolerade värld, om de har en sådan, eller ensamma. Det kan bli allvarligare med tiden.

6 6 Han/hon kan bli ännu mer isolerad för att undvika att bli påmind om sin ensamhet. Hos den traumatiserade och/eller torterade flyktingen kan känslorna och tillvarotillståndet orsakas eller fördjupas av trauma. Han/hon kan ha tvingats att fly från hemlandet plötsligt eller under svåra förhållanden. Han/hon har vanligen haft erfarenheter i hemlandet av plötslig och våldsam separation och förlust av nära anhöriga. Tillvarotillstånd: saknad Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan under hela sitt liv i varierande grad sakna något, någon eller någon plats i hemlandet. En känsla av saknad uppges förekomma i mindre eller högre utsträckning under skilda perioder av livet i det nya landet. Livet i exil kan vara svårare och mer komplicerat för personen som inte har valet att besöka eller slutligen återvända till hemlandet. De trauman som han/hon kan ha upplevt kan också påverka känslan av saknad. Under tider av förvirring, förändringar och kriser tycks saknaden efter något, någon eller någon plats i hemlandet orsaka stort inre lidande trots att personen är medveten om varför. Dessa känslor tycks bli ännu mer komplicerade när man inte kan definiera vad det är som saknas. Att uppleva sådana känslor är smärtsamt och tycks orsaka, påverka eller komplicera individens svårigheter och gradvis leda fram till tillvarotillståndet. Tillvarotillstånd: längtan Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan längta efter någon eller något i hemlandet som förlorats eller blivit kvar där. Sådana känslor kan upplevas vid ankomsten till det nya landet, efter en tid, eller i vissa fall livet ut. Att längta efter något man känner till är en smärtsam process i sig. Kan man inte definiera vad det är man längtar efter, kan det bli ännu svårare. Sådana känslor kan leda till tillvarotillståndet längtan. Tillvarotillstånd: skuld Flyktingen/invandraren eller deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären eller deras familjemedlemmar) kan hysa skuldkänslor av samma anledning som alla andra. Dessutom kanske individen erfar dessa känslor på grund av tidigare upplevelser i hemlandet. Han/hon kan känna skuld över att han/hon har möjlighet att leva i fred i exilen. Några kan försöka hjälpa sitt hemland och människorna där. Det kan lätta skuldkänslorna. Andra kan känna att de inte förmår hjälpa eller att de inte hjälper tillräckligt mycket. Tillvarotillståndet skuld tar form. Han/hon är aldrig nöjd med sig själv och kan ställa stora krav på sig själv och andra för att känna sig värd att överleva. Eller också kan han/hon bli passiv och resignerad. Svåra skuldkänslor kan komma individen att ifrågasätta rätten att överleva. Skuldkänslorna kan komma strax efter ankomsten till det nya landet, eller någon tid efteråt. De kan bestå under hela livet i det nya landet. Tillvarotillstånd: skam Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan känna skam av samma anledning som alla andra. Dessutom kan han/hon pinas av skamkänslor eller tillvarotillståndet skam på grund av

7 7 något som hänt i hemlandet som han/hon inte kan förlåta sig själv. Det kan vara en händelse eller en situation eller en serie sådana som han/hon är medveten om eller har glömt och förträngt. Han/hon kan till exempel känna skam över att ha tvingats lämna kvar andra i krig, fängelse eller fattigdom, eller över något som han/hon tvingats göra och aldrig skulle ha gjort under normala omständigheter. Han/hon kan känna skam över något som han/hon tvingades göra i fängelset eller under tortyr, som att lämna upplysningar om släktingar, vänner eller kolleger, eller över flykten. Känslorna av skam kan innesluta individen i tillvaroståndet. Tillvarotillstånd: separation och förlust Sorgen och den inre smärtan över separation från och förlust av en person och/eller en miljö kan upplevas speciellt under svåra tider i livet. Flyktingen/invandraren och deras familjmedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) har vanligen gått igenom många separationer och förluster och är kanske eller kanske inte medveten om att han/hon sörjer. När man inte inser eller erkänner sådana separationer och förluster kan det ge upphov till tillvarotillståndet: separation och förlust. I stället för att tillåta sig att sörja och, om också bara för tillfället, finna det inre accepterande som sorgen kan medföra, tycks personen uppleva en ständig melankoli, tungsinthet, letargi och depression. Dessa känslor påverkar hans/hennes yttre och inre värld och omsluter livet så att ett tillvarotillstånd utvecklas. Tillvarotillstånd: sorg Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan sörja över det som lämnats kvar och gått förlorat. Sorg över hemlandet tycks drabba personen i korta sekunder eller ögonblick, eller dagar, månader och långa år. Dessa känslor kan bli en del av hans/hennes inre värld och upplevelsen av livet i det nya landet. Det är viktigt att låta personen sörja. Sorgearbetet kan ta många år. Till slut kan individen förmå sig till att acceptera och kanske kompromissa om förluster och separationer. Han/hon kan vara omedveten om att han/hon känner sorg. I stället kan han/hon visa symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, aggressivitet, nedstämdhet och depression. Vanligtvis kan individen och hans/hennes familj och personerna i omgivningen inte förstå varför. Detta kan få negativa inre och yttre konsekvenser. Tillvarotillståndet sorg kan lindras av sörjandet. Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets språk Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) måste lära sig att tala och uttrycka sig på ett nytt språk. Att lära sig ett nytt språk är en långsam process som kan ta flera år och kan vara svår för personen av olika skäl. Det kan ta många år för individen att slutligen bemästra det nya språket, om han/hon någonsin gör det. Det kan leda till starka mindervärdeskänslor, minskad självaktning och känslor av nedvärdering i det nya landet och till tillvarotillståndet.

8 8 Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets värderingar Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kommer vanligen till det nya landet med ett värdesystem som formats från barndomen. När han/hon ställs inför ett nytt värdesystem som kanske skiljer sig från hans/hennes eget, tvingas vederbörande på ett medvetet eller omedvetet plan att jämföra och ifrågasätta värderingar. Det kan stundom leda till förvirring och svårigheter. Känslor av värdedegradering kan bli ett tillvarotillstånd om personen inte kan hantera detta skeende. Han/hon ställs inför otaliga medvetna värdekonflikter vid konstaterandet att hemlandets värderingar och traditioner har liten eller ingen mening för invånarna i det nya landet och ibland till och med anses löjliga eller orätta. När konflikter mellan hemlandets och det nya landets värdesystem är medvetna, kan de bearbetas. Men om personen är omedveten om att han/hon går igenom en värdekonflikt, kan det ibland orsaka stora svårigheter. Tillvarotillstånd: underlägsenhet Känslor av underlägsenhet kan ofta uppstå hos flyktingen/invandraren och familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) när han/hon försöker komma in i det nya samhället. Dessa känslor kan först grunda sig på den reella situationen att befinna sig i ett nytt land och kan sedan gradvis bli en del av individen och i åratal påverka hans/hennes identitet i och anpassning till det nya landet. Ens eget språk, ens sätt att leva, ens arbets- och fritidsvanor får till exempel kanske inte samma betydelse eller användbarhet. Viktiga och enkla uppgifter uppgifter kan bli problem, till och med att handla mat, betala räkningar och veta hur man klär sig lämpligt. Efter en tid anpassar sig individen på sitt eget unika sätt till det nya landet. Det kan ta veckor, månader eller år innan han/hon upphör att känna sig underlägsen och sådana känslor han dyka upp även efter en lång tids vistelse i det nya landet. Ständiga känslor av underlägsenhet kan leda till tillvarotillståndet. Dessa känslor och tillvarotillståndet kan sätta i gång en kedjereaktion hos övriga familjemedlemmar. Tillvarotillstånd: identitetslöshet E. H. Eriksons begrepp jag-identitet (1968) tar upp individens barndomsupplevelser, samhällsförhållanden och jagets oföränderlighet genom tiden med växlande känslor och tankar i olika situationer, men alltjämt samma beständiga person med ett förflutet, ett nu och en emotsedd framtid. Denna definition innefattar också den kultur, de attityder, den moralkodex och religion som individen har växt upp med. Flyktingen/invandraren och varje familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären och varje familjemedlem) har en jag-identitet som formats i hemlandet, en kombination av tidiga barndomsupplevelser, sociala omständigheter och det individuella jagets oföränderlighet genom tiden. Han/hon möter ett nytt samhälle och människorna där som ibland är mycket olika dem där hans/hennes identitet formades. Han/hon verkar tvingas att jämföra och ifrågasätta identiteten från hemlandet. Ett stadium av oförenligheter synes uppstå. Identiteten från hemlandet ifrågasätts, något som troligen aldrig hänt förut. En medveten och/eller omedveten process börjar och förefaller att ta många år med olika skeden och växlingar. Var gång en ny jämförelse måste göras kan han/hon känna förvirring och ångest en förlust av jagets oföränderlighet. Här är en konflikt mellan två världar den gamla, som individen

9 9 inte längre tillhör och den nya som han/hon ännu inte blivit en del av. Han/hon kan då förlora känslan av jagets oföränderlighet genom tiden som är så vital för den personliga identiteten. Med åren kan en sammansmältning av båda identiteterna och levnadssätten äga rum. Men om personen inte kan hantera denna process, kan det leda till förlust av jagets oföränderlighet genom tiden och tillvarotillståndet identitetslöshet. Tillvarotillstånd: rotlöshet Upplevelsen av rotlöshet och tillvarotillståndet beskrivs som en känsla av utanförskap, en känsla av osäkerhet om att man finns till och behövs, är älskad och efterfrågad av andra människor, av livet självt. Rotlöshet beskrivs som en känsla av att sakna fotfäste eller grund. Det tycks vara en omedveten, ordlös känsla som kan skapa en stark mental ångest. Rotlöshet verkar vara något som upplevs framför allt under en depression eller andra kriser. Känslan av rotlöshet kan ytterligare kompliceras av barndomsupplevelser och andra bakgrundsomständigheter och dessutom av vad individen fått utstå i livet och under sina nuvarande svårigheter. Vid ankomsten till det nya landet kan personen känna att han/hon saknar rötter och en säker grund att stå på. Känslan av rotlöshet kan komma över individen plötsligt eller gradvis och den kan vara i kortare eller längre perioder. Upplevelsen blir ett tillvarotillstånd när han/hon sveps in i rotlöshet och hela tillvaron tycks vackla mellan smärtsam verklighet och psykotiska känslor eller psykos. Tillvarotillstånd: bitterhet Flyktingen och invandraren och/eller han/hennes familjemedlem (gästförfattaren och förföljde konstnären och/eller han/hennes familjemedlem) upplever känslor av bitterhet av samma anledning som alla andra. Den bittra människan kännersig djupt sviken eller lurad av andra eller av livet i allmänhet. Han/hon vet eller känner att hans/hennes livssituation inte kan förändras. Han/hon är missnöjd och ond. Bitterhet tycks ofta vara förstärkt av djup besvikelse och sorg, som individen är omedveten om eller inte kan ge uttryck åt, eftersom det skulle vara för smärtsamt att göra det. En person kan bli innesluten i bitterhet. Med tiden kan dessa känslor växa till ett tillvarotillstånd. Tillvarotillstånd: misstänksamhet Vem som helst kan känna misstänksamhet inför det som är nytt, okänt och annorlunda. Det kan vara en verksam och nödvändig försvarsattityd för att skydda sig själv och andra. Flyktingen/invandraren och varje familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären och varje familjemedlem) möter otaliga okända situationer och människor i det nya landet. Detta kan skapa konflikter och förvirring. Till en början kan han/hon känna sig misstänksam också utan att vilja det. Hur en människa möter det nya landet tycks också bero på tidigare upplevelser i hemlandet, flykting/invandrarsituationen, olika aspekter i referensramen och dessutom på hur han/hon bemöts av invånarna i det nya landet. Dessa känslor av misstänksamhet kan bli ett tillvarotillstånd.

10 10 Tillvarotillstånd: fördomar Att hysa fördomar: Individen kan komma till det nya landet med fördomar mot andra, eller få fördomar i det nya landet, vilket här omnämns som tillvarotillståndet fördomar att hysa fördomar. Att vara utsatt för fördomar: Individen kan tvingas att hantera andra människors fördomsfulla inställning till honom/henne, vilket här omnämns som tillvarotillståndet fördomar att utsättas för fördomar. Fördomar att hysa fördomar Flyktingar och invandrare och deras familjer (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären och deras familjer) kan komma till det nya landet med sina tidigare fördomar. Många har flytt från de blinda fördomarna i religiöst och politiskt förtryck, tortyr och krig med dess grymheter. I exilen kan personen hysa fördomar mot de individer, grupper eller nationer som på något sätt har varit eller antas ha varit inblandade i det som orsakat de tidigare upplevelserna i hemlandet. Om en flykting/invandrare eller han/hennes familjemedlem (dvs. gästförfattaren/förföljda konstnären eller han/hennes familjemedlem) ger uttryck åt sina fördomar mot någon annan minoritetsgrupp i samhället, kan det vara viktigt att förstå den historiska bakgrunden till fördomarna. En person kan komma till det nya landet med positiva eller negativa generaliseringar och fördomar mot invånarna där. De första intrycken av invårnarna i det nya landet eller deras handlingar kan påverka vederbörandes attityd mot andra människor i det nya landet och leda till fördomar mot dem. De omständigheter som ger upphov till fördomsfullhet kan omsluta en persons hela existens och bli tillvarotillståndet fördomar att hysa fördomar. Fördomar att utsättas för fördomar När en individ eller grupp känner att de förvägras rätten att förverkliga sina möjligheter på grund av fördomsfulla attityder, kan de bli passiva, självmordsbenägna eller aggressiva. Om deras aggressivitet inte leder till någon positiv förändring, kan den orsaka ett destruktivt beteende. Följden av att utsättas för fördomar kan ta överhand över deras liv så att det utvecklas till tillvarotillståndet fördomar att utsättas för fördomar. Tillvarotillstånd: syndabocken ett syndrom - Att vara syndabock - Att känna sig som en syndabock Tillvarotillståndet syndabocken ett syndrom är resultatet av en dubbelsidig rädsla å ena sidan rädslan hos dem som utser syndabockar, å andra sidan syndabockarnas rädsla (eller rädslan hos dem som känner sig som syndabockar). Ett syndrom är något som påverkas av någonting annat. Det är en progressivt pågående process eller ett händelseförlopp. Flyktingar och invandrare blir lätt syndabockar i sina nya samhällen. Redan vid ankomsten till det nya landet kan flyktingar och somliga invandrare lida av känslan av att vara eller tillvarotillståndet: syndabock. De kan tidigare ha tvingats bli eller känna sig som syndabockar på grund av personliga eller kollektiva erfarenheter i hemlandet. Sådana erfarenheter kan leva kvar hos individen och kan få honom/henne att känna sig som ett offer eller en syndabock i det nya landet, även om han/hon inte är det. Men om denna person

11 11 också får utstå mentalt eller fysiskt översitteri från invånarna i det nya landet, kan han/hon drabbas hårt (eftersom han/hon kanske också påminns om det förflutna). Detta tycks framför allt vara fallet för sådana personer som har överlevt traumatiska upplevelser. Hur flyktingen, den traumatiserade eller torterade flyktingen, invandraren och deras barn hanterar rollen som syndabock kan också bero på andra aspekter av referensramen. Aspekt två adaptionscykeln Referensramens andra aspekt är adaptionscykeln. Den beaktar den tidsperiod individen har vistats i det nya landet och effekterna av den. Det är ett sätt att bestämma hur väl han/hon har lyckats bli en del av det nya landet, vad detta har för inflytande på andra aspekter i referensramen och nuvarande svårigheter. Processen kan slutligen leda till att personen införlivas med det nya landet. Inom en familj kan olika medlemmar befinna sig på olika stadier och gå igenom adaptionscykeln på olika sätt. Adaptionscykeln visas i nedanstående tabell. Stadium Förhållningssätt till nya landet Förhållningssätt till det hemlandet 1. ANKOMST Det okända Det frånvarande 2. MÖTE Det nya Det självklara 3. TILLBAKABLICK Det annorlunda Det saknade Stadium 1. Ankomst innehåller alla kontraster, jämförelser och konflikter mellan det frånvarande hemlandet och det okända nya landet. Stadium 2. Möte innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det självklara tidigare hemlandet och det nya i det nya landet. Stadium 3. Tillbakablick innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det saknade i det tidigare hemlandet och det annorlunda i det nya. I varje stadium av adaptionscykeln möter individen det nya landet i kontrast till hemlandet. Varje stadium innehåller jämförelser som görs på en medveten eller omedveten nivå. Jämförelserna kan leda till konflikter inom honom/henne och med andra. Om han/hon kommer över dessa, går han/hon vidare till nästa stadium av anpassning eller förblir om också bara på insidan en del av sitt gamla hemland. Denna process leder slutligen till att personen införlivas med det nya landet. Aspekt tre barndomsupplevelser Den tredje aspekten, barndomsupplevelser, individens tidiga upplevelser är betydelsefulla när det gäller förståelsen av mänskligt beteende. Dessa upplevelser är gemensamma, men antar en form som är unik för var och en av oss och hur de kan påverka oss livet ut. Personen kommer till det nya landet med sin unika konstitutionella och genetiska läggning.

12 12 Insikt i individens barndomsupplevelser i kombination med flykting-/invandrarsituationen och övriga aspekter i referensramen bör kunna alstra en djupare förståelse för nuvarande emotionella och yttre svårigheter och på vilket sätt dessa kan behandlas. Aspekt fyra relevanta bakgrundsomständigheter Vid sidan om barndomsupplevelser individen också kan påverkas av något som kan kallas relevanta bakgrundsomständigheter. I denna fjärde aspekt av referensramen beaktas följande komponenter: ålder vid ankomsten till det nya landet och för närvarande, kön och könsroller, hemland, miljö, landskap, klimat, kultur, religiös och politisk bakgrund, etnisk bakgrund, hudfärg, samhälle, språk, utbildning, anställning och socioekonomisk nivå i hemlandet och i det nya landet. För att bättre förstå individen och/eller familjen, är det viktigt att beakta relevanta bakgrundsomständigheter och hur var och en av dessa kan påverka individen och varje familjemedlem i det nya landet. Aspekt fem skälet - till flykten eller flyttningen från hemlandet - till att man valde det nya landet För att förstå flyktingens och invandrarens (gästförfattarens eller förföljde konstnärens) värld är viktigt att känna till skälet (skälen) till att han/hon lämnade hemlandet och skälet till att man valde det nya landet. Referensramens femte aspekt, tar hänsyn till skälet och de inre följderna av skälet samt de sätt på vilka skälet kan ge upphov till och försvåra individens eller familjens aktuella svårigheter och påverka flykting-/invandrarsituationen och andra aspekter i referensramen. Aspekt sex övergångsrelaterade omständigheter Referensramens sjätte aspekt definierad som övergångsrelaterade omständigheter formulerades för att belysa nödvändigheten av flera betydelsefulla komponenter att ta hänsyn till flyktingars, invandrares och deras familjers (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären och deras familjer) liv i det nya landet. Det finns många övergångsrelaterade omständigheter men de kan indelas i tre kategorier: Tidigare upplevelser i hemlandet av förtryck och våld kriget och dess grymheter; förlust, död och/eller försvinnande av familj, vänner, kolleger; fängelse och tortyr; förlust av ägodelar; naturkatastrofer. Traumatiska upplevelser i samband med någon av dessa upplevelser i hemlandet. Upplevelser i det nya landet väntan på tillstånd att stanna; förlust av samhällelig och politisk eller religiös hemvist; minskad självaktning; ambivalens i förhållande till det nya landet; drömmen om att återvända till hemlandet; flyktingen som blir

Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson

Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson 1 Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson Binnie Kristal-Andersson är fil. dr. i psykologi, och praktiserande psykolog och psykoterapeut.

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

En annan del av världen Om församlingars möte med invandrare. Ekumeniska rådet i Finland Helsingfors 2007

En annan del av världen Om församlingars möte med invandrare. Ekumeniska rådet i Finland Helsingfors 2007 En annan del av världen Om församlingars möte med invandrare Ekumeniska rådet i Finland Helsingfors 2007 En annan del av världen En annan del av världen Innehåll Förord 5 FÖRORD 6 FLYKTIGA RESURSER 8 FLYKTINGVÄNNER

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Lärarhandledning Erövrarna

Lärarhandledning Erövrarna Lärarhandledning Erövrarna Den här tidningen handlar om några av alla de unga människor som kämpar för att erövra en ny framtid i Sverige. De har tvingats lämna sina hem. Många av dem har flytt fattigdom,

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Tema larmkedjan Introduktion SFI är en grundläggande utbildning i svenska som andraspråk och en introduktion i det svenska samhället. Utbildningen

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Individens psykosocialutveckling under migra5on - och anpassningsprocess Presenta(on av Dr. Riyadh Al- Baldawi

Individens psykosocialutveckling under migra5on - och anpassningsprocess Presenta(on av Dr. Riyadh Al- Baldawi Individens psykosocialutveckling under migra5on - och anpassningsprocess Presenta(on av Dr. Riyadh Al- Baldawi Specialist i Psykiatri, Leg. Psykoterapeut, Handledare Fil. Dr. i Medicin. Högskolelektor

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer