Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer. en psykologisk modell

Transkript

1 1 Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson Binnie Kristal-Andersson är fil. dr. i psykologi, och praktiserande psykolog och psykoterapeut. Hon föddes och växte upp i det mångkulturella Brooklyn, New York, och kom till Sverige Här fullföljde hon sin kliniska utbildning och forskning med tonvikt på flyktingars och invandrares problem. Hon har mångåriga erfarenheter av terapeutiskt arbete med traumatiserade och torterade flyktingar och invandrare, och som handledare och utbildare i Skandinavien och andra länder. Efter många år av kliniskt arbete insåg hon att det fanns ett akut behov av en behandlingsmodell (referensram) som tar hänsyn till den speciella psykologin hos dessa grupper. Att utforma en referensram (psykologisk modell) och organisera en specialiserad form av utbildning för olika kategorier av fackfolk har varit huvudsyftet i hennes tjugofemåriga forskningsarbete och den därpå följande doktorsavhandlingen och bok. Kristal-Andersson är författare till flera skönlitterära arbeten inom film och teater, samt facklitteratur, och är medlem av Svenska PEN och Amnesty International. Inledning För två år sedan kontaktade ICORN (International Cities Of Refuge Network) mig efter att ha läst min avhandling/bok Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell (Studentlitteratur, 2001). De bad mig hålla en engelsk föreläsning om den psykologiska modellen vid den internationella ICORN konferensen i Bryssel där flera förföljda konstnärer från olika fristäder närvarade. Många av dem berördes och kände igen sig. Det gladde mig att Kulturrådet i Sverige, som även var på konferensen, har bett mig att delta genom att beskriva den psykologiska modellen i handboken. Men du är trött. Vägen har varit lång. Det nya landet bjuder ingen asyl från tankar från känslor från det förflutna som skuggar nuet från framtiden som inte finns

2 2 utan ditt land ditt hem din värld Binnie Kristal-Andersson Utdrag ur dikten Språket Sviker, ur diktsamlingen Flykting (1985) Presentation Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären) lever mellan två världar. Han/hon har bytt land och kultur. Språket och sederna är olika. Värderingar, religioner och moralkoder, till och med sättet att tänka kan skilja sig. Han/hon kan se annorlunda ut än invånarna i det nya landet. Hos varje individ tycks en process börja där han/hon jämför sina upplevelser i hemlandet med livet i det nya landet. Han/hon är tvungen att se, minnas, ifrågasätta och jämföra det gamla med det nya. Det är en lång, svår och ibland smärtsam psykologisk process då man kan börja ifrågasätta sig själv och sitt liv, sin livsstil och sina värderingar, och den kan upplevas på olika sätt. Detta medvetna eller omedvetna tillstånd av ifrågasättande kan leda till en positiv utveckling och förändring och en integrering av de två världarna. Men om de båda världarna inte kan kombineras, kan det leda till en identitet som plågas av konflikter och motsägelser. Individen antingen det rör sig om en vuxen, en tonåring eller ett barn som bor i ett nytt land kommer in i en period av frågeställningar betingade av de förändringar han/hon upplever. Dessa frågeställningar rör både enkla och komplicerade sidor av liv och beteende, från att anpassa sig till ett annat klimat till att förstå den inre drivkraften i ett nytt samhälle och en ny kultur. Frågorna tycks infinna sig oberoende av individens hemland eller skälet till att vederbörande invandrat eller sökt asyl. De kommer oberoende av kön eller ålder, etnisk bakgrund eller hudfärg och utan hänsyn till landskap, miljö, kultur och religiöst ursprung. Oavsett språk eller utbildning, socioekonomisk eller politisk bakgrund eller vad han/hon har gått igenom kan en period börja då man inom sig och utåt börjar ställa frågor om de nya förhållandena. Det kan ske medvetet eller omedvetet och kan komma till uttryck eller inte. Den psykologiska modellen (referensramen) Den psykologiska modellen (Den begreppsmässiga referensramen) är avsedd att hjälpa professionella vårdgivare, stödarbetare och andra i deras förebyggande och kurativa arbete med flyktingar, traumatiserade och torterade flyktingar, invandrare och deras barn. Referensramen som presenteras här visar en väg att se på och vinna insikt i individens värld. Den är en metod att strukturera och systematisera den inre och yttre världen hos flyktingar, traumatiserade/torterade flyktingar eller invandrare och deras barn genom att beakta hans/hennes tidigare upplevelser i hemlandet och för närvarande i det nya landet, och hur kombinationen av dessa kan påverka hans/hennes nuvarande liv eller svårigheter. Kunskap

3 3 om referensramen möjliggör förståelse på ett strukturerat sätt av de många och stundom komplicerade olikheterna människor emellan. Samtidigt understryker den de universella likheterna mellan mänskliga varelser oavsett bakgrund. Referensramens nyckeldimensioner fokuserar på dessa skillnader, men också på likheter mellan människor. Referensramen utvecklades genom ett samspel mellan litteraturstudier, empirisk forskning (baserad på klinisk praktik) och klinisk utvärdering av flyktingar, invandrare och deras barn. Referensramens nyckeldimensioner klarnade så småningom och formulerades i etapper under författarens over 25 år av kliniskt arbete, handledning och utbildning rörande flyktingar, traumatiserade och/eller torterade flyktingar, invandrare och deras barn. En översikt av referensramen visas i bild. Referensramen består av ett antal viktiga nyckeldimensioner, definierade i termerna flykting- /invandrarsituationen och sex aspekter. Aspekterna är: 1. tillvarotillstånden; 2. adaptionscykeln; 3. barndomsupplevelser; 4. relevanta bakgrundsomständigheter; 5. skälet till att individen/familjen sökte asyl eller invandrade; 6. övergångsrelaterade omständigheter. Varje aspekt har flera komponenter och varje komponent i varje speciell aspekt beskriver en ny faktor. Aspekterna och deras komponenter har inre och yttre följdverkningar på flykting- /invandrarsituationen och individens livssituation. En eller alla dessa kan orsaka, påverka eller komplicera inre och yttre svårigheter och det sätt på vilket problem, konflikter, livskriser och livsförändingar uthärdas och hanteras i det nya landet. flykting- /invandrarsituationen och referensramens aspekter påverkar individens och familjens anpassning till och sociala omständigheter i det nya landet. Flykting/invandrarsituationen Termen flykting-/invandrarsituationen framhäver de yttre förändringar och de inre förändringar som kan åtfölja dem. Den framhäver dem båda i kombination. Yttre förändringar omfattar sådana variabler som klimat, landskap, miljö, kultur, etniska- och hudfärgskillnader, religion, språk, anställning, politik, samhälle, socioekonomiska omständigheter, utbildning och hur det nya landet fungerar.

4 4

5 5 Aspekt ett tillvarotillstånd Samtidigt som begreppet flykting-/invandrarsituationen formulerades blev det tydligt att många flyktingar, invandrare och deras barn befann sig i ett eller flera inte ovanliga tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkade mer utbredda bland dem). Uttrycket tillvarotillstånd definierar de tankar, känslor och omständigheter som kan omge en persons liv och tillvaro i det nya landet och orsaka, påverka eller komplicera hans/hennes inre och yttre svårigheter. Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären) kan befinna sig i ett eller flera inte ovanliga tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkar mer utbredda bland dem). Termen tillvarotillstånd betecknar sjutton sådana tillstånd: främlingskap, ensamhet, saknad, skuld, skam, separation och förlust, sorg, degradering av hemlandets språk, degradering av hemlandets värderingar, underlägsenhet, känslor av identitetslöshet, rotlöshet, bitterhet, misstänksamhet, fördomar att bli utsatt för fördomar, att hysa fördomar och syndabockssyndromet att vara syndabock, att känna sig som syndabock. Tillvarotillstånd: främlingskap Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) är främlingar när de anländer till det nya landet. Först är så gott som allt och alla faktiskt okända och annorlunda. Han/hon måste ofta på nytt lära sig sådant som var självklart i hemlandet, från det enkla till det mer komplicerade: elementära uppgifter, vanor, språket, den fysiska miljön de yttre villkoren i det nya landet. Det kan vara ännu svårare att lära sig det nya landets inre kännetecken, som psykologiska och sociokulturella attityder, rätt och fel, levnadssätt. De är i själva verket en främling eller outsider. Varje dag påminns han/hon om detta från små oviktiga incidenter till större händelser som påverkar hans/hennes framtid i det nya landet. Känslan av främlingskap kan komma plötsligt eller gradvis och vara några sekunder, några minuter eller under längre perioder beroende på vad individen går igenom i sitt nuvarande liv. Frågan om han/hon förblir en främling och dessa känslor blir ett tillvarotillstånd tycks inte bero på hur länge de har varit i det nya landet utan på vilket sätt han/hon möter (och bemöts av) det nya landet. Är personen isolerad? Har han/hon någon kontakt med invånarna i det nya landet? Har han/hon lärt sig språket, sederna, levnadssättet i det nya landet? Den yttre situationen speglas inåt; han/hon känner sig som en främling och präglas av det. Det blir en del av personligheten och ett permanent tillvarotillstånd. Han/hon är en främling, en outsider. Tillvarotillstånd: ensamhet Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan få en känsla av stor ensamhet under olika perioder av sitt liv i det nya landet, baserad på allt som inte finns där. Sådana känslor kan överväldiga individen och slutligen leda till tillvarotillståndet ensamhet. Ensamheten kan grunda sig på en konkret verklighet i livet i det nya landet. Individen lever i familjens isolerade värld, om de har en sådan, eller ensamma. Det kan bli allvarligare med tiden.

6 6 Han/hon kan bli ännu mer isolerad för att undvika att bli påmind om sin ensamhet. Hos den traumatiserade och/eller torterade flyktingen kan känslorna och tillvarotillståndet orsakas eller fördjupas av trauma. Han/hon kan ha tvingats att fly från hemlandet plötsligt eller under svåra förhållanden. Han/hon har vanligen haft erfarenheter i hemlandet av plötslig och våldsam separation och förlust av nära anhöriga. Tillvarotillstånd: saknad Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan under hela sitt liv i varierande grad sakna något, någon eller någon plats i hemlandet. En känsla av saknad uppges förekomma i mindre eller högre utsträckning under skilda perioder av livet i det nya landet. Livet i exil kan vara svårare och mer komplicerat för personen som inte har valet att besöka eller slutligen återvända till hemlandet. De trauman som han/hon kan ha upplevt kan också påverka känslan av saknad. Under tider av förvirring, förändringar och kriser tycks saknaden efter något, någon eller någon plats i hemlandet orsaka stort inre lidande trots att personen är medveten om varför. Dessa känslor tycks bli ännu mer komplicerade när man inte kan definiera vad det är som saknas. Att uppleva sådana känslor är smärtsamt och tycks orsaka, påverka eller komplicera individens svårigheter och gradvis leda fram till tillvarotillståndet. Tillvarotillstånd: längtan Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan längta efter någon eller något i hemlandet som förlorats eller blivit kvar där. Sådana känslor kan upplevas vid ankomsten till det nya landet, efter en tid, eller i vissa fall livet ut. Att längta efter något man känner till är en smärtsam process i sig. Kan man inte definiera vad det är man längtar efter, kan det bli ännu svårare. Sådana känslor kan leda till tillvarotillståndet längtan. Tillvarotillstånd: skuld Flyktingen/invandraren eller deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären eller deras familjemedlemmar) kan hysa skuldkänslor av samma anledning som alla andra. Dessutom kanske individen erfar dessa känslor på grund av tidigare upplevelser i hemlandet. Han/hon kan känna skuld över att han/hon har möjlighet att leva i fred i exilen. Några kan försöka hjälpa sitt hemland och människorna där. Det kan lätta skuldkänslorna. Andra kan känna att de inte förmår hjälpa eller att de inte hjälper tillräckligt mycket. Tillvarotillståndet skuld tar form. Han/hon är aldrig nöjd med sig själv och kan ställa stora krav på sig själv och andra för att känna sig värd att överleva. Eller också kan han/hon bli passiv och resignerad. Svåra skuldkänslor kan komma individen att ifrågasätta rätten att överleva. Skuldkänslorna kan komma strax efter ankomsten till det nya landet, eller någon tid efteråt. De kan bestå under hela livet i det nya landet. Tillvarotillstånd: skam Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan känna skam av samma anledning som alla andra. Dessutom kan han/hon pinas av skamkänslor eller tillvarotillståndet skam på grund av

7 7 något som hänt i hemlandet som han/hon inte kan förlåta sig själv. Det kan vara en händelse eller en situation eller en serie sådana som han/hon är medveten om eller har glömt och förträngt. Han/hon kan till exempel känna skam över att ha tvingats lämna kvar andra i krig, fängelse eller fattigdom, eller över något som han/hon tvingats göra och aldrig skulle ha gjort under normala omständigheter. Han/hon kan känna skam över något som han/hon tvingades göra i fängelset eller under tortyr, som att lämna upplysningar om släktingar, vänner eller kolleger, eller över flykten. Känslorna av skam kan innesluta individen i tillvaroståndet. Tillvarotillstånd: separation och förlust Sorgen och den inre smärtan över separation från och förlust av en person och/eller en miljö kan upplevas speciellt under svåra tider i livet. Flyktingen/invandraren och deras familjmedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) har vanligen gått igenom många separationer och förluster och är kanske eller kanske inte medveten om att han/hon sörjer. När man inte inser eller erkänner sådana separationer och förluster kan det ge upphov till tillvarotillståndet: separation och förlust. I stället för att tillåta sig att sörja och, om också bara för tillfället, finna det inre accepterande som sorgen kan medföra, tycks personen uppleva en ständig melankoli, tungsinthet, letargi och depression. Dessa känslor påverkar hans/hennes yttre och inre värld och omsluter livet så att ett tillvarotillstånd utvecklas. Tillvarotillstånd: sorg Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan sörja över det som lämnats kvar och gått förlorat. Sorg över hemlandet tycks drabba personen i korta sekunder eller ögonblick, eller dagar, månader och långa år. Dessa känslor kan bli en del av hans/hennes inre värld och upplevelsen av livet i det nya landet. Det är viktigt att låta personen sörja. Sorgearbetet kan ta många år. Till slut kan individen förmå sig till att acceptera och kanske kompromissa om förluster och separationer. Han/hon kan vara omedveten om att han/hon känner sorg. I stället kan han/hon visa symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, aggressivitet, nedstämdhet och depression. Vanligtvis kan individen och hans/hennes familj och personerna i omgivningen inte förstå varför. Detta kan få negativa inre och yttre konsekvenser. Tillvarotillståndet sorg kan lindras av sörjandet. Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets språk Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) måste lära sig att tala och uttrycka sig på ett nytt språk. Att lära sig ett nytt språk är en långsam process som kan ta flera år och kan vara svår för personen av olika skäl. Det kan ta många år för individen att slutligen bemästra det nya språket, om han/hon någonsin gör det. Det kan leda till starka mindervärdeskänslor, minskad självaktning och känslor av nedvärdering i det nya landet och till tillvarotillståndet.

8 8 Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets värderingar Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kommer vanligen till det nya landet med ett värdesystem som formats från barndomen. När han/hon ställs inför ett nytt värdesystem som kanske skiljer sig från hans/hennes eget, tvingas vederbörande på ett medvetet eller omedvetet plan att jämföra och ifrågasätta värderingar. Det kan stundom leda till förvirring och svårigheter. Känslor av värdedegradering kan bli ett tillvarotillstånd om personen inte kan hantera detta skeende. Han/hon ställs inför otaliga medvetna värdekonflikter vid konstaterandet att hemlandets värderingar och traditioner har liten eller ingen mening för invånarna i det nya landet och ibland till och med anses löjliga eller orätta. När konflikter mellan hemlandets och det nya landets värdesystem är medvetna, kan de bearbetas. Men om personen är omedveten om att han/hon går igenom en värdekonflikt, kan det ibland orsaka stora svårigheter. Tillvarotillstånd: underlägsenhet Känslor av underlägsenhet kan ofta uppstå hos flyktingen/invandraren och familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) när han/hon försöker komma in i det nya samhället. Dessa känslor kan först grunda sig på den reella situationen att befinna sig i ett nytt land och kan sedan gradvis bli en del av individen och i åratal påverka hans/hennes identitet i och anpassning till det nya landet. Ens eget språk, ens sätt att leva, ens arbets- och fritidsvanor får till exempel kanske inte samma betydelse eller användbarhet. Viktiga och enkla uppgifter uppgifter kan bli problem, till och med att handla mat, betala räkningar och veta hur man klär sig lämpligt. Efter en tid anpassar sig individen på sitt eget unika sätt till det nya landet. Det kan ta veckor, månader eller år innan han/hon upphör att känna sig underlägsen och sådana känslor han dyka upp även efter en lång tids vistelse i det nya landet. Ständiga känslor av underlägsenhet kan leda till tillvarotillståndet. Dessa känslor och tillvarotillståndet kan sätta i gång en kedjereaktion hos övriga familjemedlemmar. Tillvarotillstånd: identitetslöshet E. H. Eriksons begrepp jag-identitet (1968) tar upp individens barndomsupplevelser, samhällsförhållanden och jagets oföränderlighet genom tiden med växlande känslor och tankar i olika situationer, men alltjämt samma beständiga person med ett förflutet, ett nu och en emotsedd framtid. Denna definition innefattar också den kultur, de attityder, den moralkodex och religion som individen har växt upp med. Flyktingen/invandraren och varje familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären och varje familjemedlem) har en jag-identitet som formats i hemlandet, en kombination av tidiga barndomsupplevelser, sociala omständigheter och det individuella jagets oföränderlighet genom tiden. Han/hon möter ett nytt samhälle och människorna där som ibland är mycket olika dem där hans/hennes identitet formades. Han/hon verkar tvingas att jämföra och ifrågasätta identiteten från hemlandet. Ett stadium av oförenligheter synes uppstå. Identiteten från hemlandet ifrågasätts, något som troligen aldrig hänt förut. En medveten och/eller omedveten process börjar och förefaller att ta många år med olika skeden och växlingar. Var gång en ny jämförelse måste göras kan han/hon känna förvirring och ångest en förlust av jagets oföränderlighet. Här är en konflikt mellan två världar den gamla, som individen

9 9 inte längre tillhör och den nya som han/hon ännu inte blivit en del av. Han/hon kan då förlora känslan av jagets oföränderlighet genom tiden som är så vital för den personliga identiteten. Med åren kan en sammansmältning av båda identiteterna och levnadssätten äga rum. Men om personen inte kan hantera denna process, kan det leda till förlust av jagets oföränderlighet genom tiden och tillvarotillståndet identitetslöshet. Tillvarotillstånd: rotlöshet Upplevelsen av rotlöshet och tillvarotillståndet beskrivs som en känsla av utanförskap, en känsla av osäkerhet om att man finns till och behövs, är älskad och efterfrågad av andra människor, av livet självt. Rotlöshet beskrivs som en känsla av att sakna fotfäste eller grund. Det tycks vara en omedveten, ordlös känsla som kan skapa en stark mental ångest. Rotlöshet verkar vara något som upplevs framför allt under en depression eller andra kriser. Känslan av rotlöshet kan ytterligare kompliceras av barndomsupplevelser och andra bakgrundsomständigheter och dessutom av vad individen fått utstå i livet och under sina nuvarande svårigheter. Vid ankomsten till det nya landet kan personen känna att han/hon saknar rötter och en säker grund att stå på. Känslan av rotlöshet kan komma över individen plötsligt eller gradvis och den kan vara i kortare eller längre perioder. Upplevelsen blir ett tillvarotillstånd när han/hon sveps in i rotlöshet och hela tillvaron tycks vackla mellan smärtsam verklighet och psykotiska känslor eller psykos. Tillvarotillstånd: bitterhet Flyktingen och invandraren och/eller han/hennes familjemedlem (gästförfattaren och förföljde konstnären och/eller han/hennes familjemedlem) upplever känslor av bitterhet av samma anledning som alla andra. Den bittra människan kännersig djupt sviken eller lurad av andra eller av livet i allmänhet. Han/hon vet eller känner att hans/hennes livssituation inte kan förändras. Han/hon är missnöjd och ond. Bitterhet tycks ofta vara förstärkt av djup besvikelse och sorg, som individen är omedveten om eller inte kan ge uttryck åt, eftersom det skulle vara för smärtsamt att göra det. En person kan bli innesluten i bitterhet. Med tiden kan dessa känslor växa till ett tillvarotillstånd. Tillvarotillstånd: misstänksamhet Vem som helst kan känna misstänksamhet inför det som är nytt, okänt och annorlunda. Det kan vara en verksam och nödvändig försvarsattityd för att skydda sig själv och andra. Flyktingen/invandraren och varje familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären och varje familjemedlem) möter otaliga okända situationer och människor i det nya landet. Detta kan skapa konflikter och förvirring. Till en början kan han/hon känna sig misstänksam också utan att vilja det. Hur en människa möter det nya landet tycks också bero på tidigare upplevelser i hemlandet, flykting/invandrarsituationen, olika aspekter i referensramen och dessutom på hur han/hon bemöts av invånarna i det nya landet. Dessa känslor av misstänksamhet kan bli ett tillvarotillstånd.

10 10 Tillvarotillstånd: fördomar Att hysa fördomar: Individen kan komma till det nya landet med fördomar mot andra, eller få fördomar i det nya landet, vilket här omnämns som tillvarotillståndet fördomar att hysa fördomar. Att vara utsatt för fördomar: Individen kan tvingas att hantera andra människors fördomsfulla inställning till honom/henne, vilket här omnämns som tillvarotillståndet fördomar att utsättas för fördomar. Fördomar att hysa fördomar Flyktingar och invandrare och deras familjer (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären och deras familjer) kan komma till det nya landet med sina tidigare fördomar. Många har flytt från de blinda fördomarna i religiöst och politiskt förtryck, tortyr och krig med dess grymheter. I exilen kan personen hysa fördomar mot de individer, grupper eller nationer som på något sätt har varit eller antas ha varit inblandade i det som orsakat de tidigare upplevelserna i hemlandet. Om en flykting/invandrare eller han/hennes familjemedlem (dvs. gästförfattaren/förföljda konstnären eller han/hennes familjemedlem) ger uttryck åt sina fördomar mot någon annan minoritetsgrupp i samhället, kan det vara viktigt att förstå den historiska bakgrunden till fördomarna. En person kan komma till det nya landet med positiva eller negativa generaliseringar och fördomar mot invånarna där. De första intrycken av invårnarna i det nya landet eller deras handlingar kan påverka vederbörandes attityd mot andra människor i det nya landet och leda till fördomar mot dem. De omständigheter som ger upphov till fördomsfullhet kan omsluta en persons hela existens och bli tillvarotillståndet fördomar att hysa fördomar. Fördomar att utsättas för fördomar När en individ eller grupp känner att de förvägras rätten att förverkliga sina möjligheter på grund av fördomsfulla attityder, kan de bli passiva, självmordsbenägna eller aggressiva. Om deras aggressivitet inte leder till någon positiv förändring, kan den orsaka ett destruktivt beteende. Följden av att utsättas för fördomar kan ta överhand över deras liv så att det utvecklas till tillvarotillståndet fördomar att utsättas för fördomar. Tillvarotillstånd: syndabocken ett syndrom - Att vara syndabock - Att känna sig som en syndabock Tillvarotillståndet syndabocken ett syndrom är resultatet av en dubbelsidig rädsla å ena sidan rädslan hos dem som utser syndabockar, å andra sidan syndabockarnas rädsla (eller rädslan hos dem som känner sig som syndabockar). Ett syndrom är något som påverkas av någonting annat. Det är en progressivt pågående process eller ett händelseförlopp. Flyktingar och invandrare blir lätt syndabockar i sina nya samhällen. Redan vid ankomsten till det nya landet kan flyktingar och somliga invandrare lida av känslan av att vara eller tillvarotillståndet: syndabock. De kan tidigare ha tvingats bli eller känna sig som syndabockar på grund av personliga eller kollektiva erfarenheter i hemlandet. Sådana erfarenheter kan leva kvar hos individen och kan få honom/henne att känna sig som ett offer eller en syndabock i det nya landet, även om han/hon inte är det. Men om denna person

11 11 också får utstå mentalt eller fysiskt översitteri från invånarna i det nya landet, kan han/hon drabbas hårt (eftersom han/hon kanske också påminns om det förflutna). Detta tycks framför allt vara fallet för sådana personer som har överlevt traumatiska upplevelser. Hur flyktingen, den traumatiserade eller torterade flyktingen, invandraren och deras barn hanterar rollen som syndabock kan också bero på andra aspekter av referensramen. Aspekt två adaptionscykeln Referensramens andra aspekt är adaptionscykeln. Den beaktar den tidsperiod individen har vistats i det nya landet och effekterna av den. Det är ett sätt att bestämma hur väl han/hon har lyckats bli en del av det nya landet, vad detta har för inflytande på andra aspekter i referensramen och nuvarande svårigheter. Processen kan slutligen leda till att personen införlivas med det nya landet. Inom en familj kan olika medlemmar befinna sig på olika stadier och gå igenom adaptionscykeln på olika sätt. Adaptionscykeln visas i nedanstående tabell. Stadium Förhållningssätt till nya landet Förhållningssätt till det hemlandet 1. ANKOMST Det okända Det frånvarande 2. MÖTE Det nya Det självklara 3. TILLBAKABLICK Det annorlunda Det saknade Stadium 1. Ankomst innehåller alla kontraster, jämförelser och konflikter mellan det frånvarande hemlandet och det okända nya landet. Stadium 2. Möte innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det självklara tidigare hemlandet och det nya i det nya landet. Stadium 3. Tillbakablick innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det saknade i det tidigare hemlandet och det annorlunda i det nya. I varje stadium av adaptionscykeln möter individen det nya landet i kontrast till hemlandet. Varje stadium innehåller jämförelser som görs på en medveten eller omedveten nivå. Jämförelserna kan leda till konflikter inom honom/henne och med andra. Om han/hon kommer över dessa, går han/hon vidare till nästa stadium av anpassning eller förblir om också bara på insidan en del av sitt gamla hemland. Denna process leder slutligen till att personen införlivas med det nya landet. Aspekt tre barndomsupplevelser Den tredje aspekten, barndomsupplevelser, individens tidiga upplevelser är betydelsefulla när det gäller förståelsen av mänskligt beteende. Dessa upplevelser är gemensamma, men antar en form som är unik för var och en av oss och hur de kan påverka oss livet ut. Personen kommer till det nya landet med sin unika konstitutionella och genetiska läggning.

12 12 Insikt i individens barndomsupplevelser i kombination med flykting-/invandrarsituationen och övriga aspekter i referensramen bör kunna alstra en djupare förståelse för nuvarande emotionella och yttre svårigheter och på vilket sätt dessa kan behandlas. Aspekt fyra relevanta bakgrundsomständigheter Vid sidan om barndomsupplevelser individen också kan påverkas av något som kan kallas relevanta bakgrundsomständigheter. I denna fjärde aspekt av referensramen beaktas följande komponenter: ålder vid ankomsten till det nya landet och för närvarande, kön och könsroller, hemland, miljö, landskap, klimat, kultur, religiös och politisk bakgrund, etnisk bakgrund, hudfärg, samhälle, språk, utbildning, anställning och socioekonomisk nivå i hemlandet och i det nya landet. För att bättre förstå individen och/eller familjen, är det viktigt att beakta relevanta bakgrundsomständigheter och hur var och en av dessa kan påverka individen och varje familjemedlem i det nya landet. Aspekt fem skälet - till flykten eller flyttningen från hemlandet - till att man valde det nya landet För att förstå flyktingens och invandrarens (gästförfattarens eller förföljde konstnärens) värld är viktigt att känna till skälet (skälen) till att han/hon lämnade hemlandet och skälet till att man valde det nya landet. Referensramens femte aspekt, tar hänsyn till skälet och de inre följderna av skälet samt de sätt på vilka skälet kan ge upphov till och försvåra individens eller familjens aktuella svårigheter och påverka flykting-/invandrarsituationen och andra aspekter i referensramen. Aspekt sex övergångsrelaterade omständigheter Referensramens sjätte aspekt definierad som övergångsrelaterade omständigheter formulerades för att belysa nödvändigheten av flera betydelsefulla komponenter att ta hänsyn till flyktingars, invandrares och deras familjers (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären och deras familjer) liv i det nya landet. Det finns många övergångsrelaterade omständigheter men de kan indelas i tre kategorier: Tidigare upplevelser i hemlandet av förtryck och våld kriget och dess grymheter; förlust, död och/eller försvinnande av familj, vänner, kolleger; fängelse och tortyr; förlust av ägodelar; naturkatastrofer. Traumatiska upplevelser i samband med någon av dessa upplevelser i hemlandet. Upplevelser i det nya landet väntan på tillstånd att stanna; förlust av samhällelig och politisk eller religiös hemvist; minskad självaktning; ambivalens i förhållande till det nya landet; drömmen om att återvända till hemlandet; flyktingen som blir

13 13 invandrare när situationen i hemlandet förändras och han/hon kan återvända utan risk; valet att återvända till hemlandet. Vilken som helst av dessa faktorer kan föranleda, påverka eller komplicera inre och yttre svårigheter i det nya landet. Förslag till tillämpning av den psykologiska modellen (referensramen) Referensramens flykting-/invandrarsituationen och sex aspekterna gör det möjligt att systematiskt undersöka de viktigaste delarna av individens tidigare och nuvarande livserfarenheter. Referensramen och det inbördes sambandet mellan dess komponenter utreddes grundligt. Genom att studera varje del av referensramen i relation till individen går det lättare att förstå vilka livserfarenheter som kan ha orsakat, påverkat eller komplicerat de aktuella problemen eller svårigheten. De viktigaste delarna klarlades, speciellt de som kan stå i samband med det aktuella problemet eller svårigheten. Detta gör det möjligt att bearbeta problemet på ett effektivare sätt. Det är möjligt att integrera referensramen i olika typer av stödarbeten och terapier: dvs. individuell, familje- och gruppterapi/stödarbete, korttids- och långtidspsykoterapi/stödarbete, psykoanalys, samt i lek-, konst- och dramaterapi/stödarbete. Den går även att använda i större skala på institutioner och ute i samhället för att starta preventiva, kurativa och pedagogiska program. Den psykologiska modellens (referensramens) syften och funktioner Avsikten med en praktisk tillämpning av den psykologiska modellen (den begreppsmässiga referensramen) är att underlätta uppnåendet av följande mål:. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan acceptera sig själv och sin kulturella, religiösa och etniska identitet i det nya landet.. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan leva ett tillfredsställande liv och förverkliga sig själv i det nya landet, trots olyckliga upplevelser (som han själv eller någon familjemedlem har utstått) i hemlandet.. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan om han/hon så vill förkasta de attityder, seder, värderingar, den religion eller livsstil han/hon ogillar och inte kan acceptera eller ta till sig i det nya landet.. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan om han/hon så vill befria sig från de attityder, seder, värderingar, den religion och livs- stil som hör ihop med hemlandet och dess kultur. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan integrera tidigare och

14 14 nuvarande kultur, språk, attityder, seder, värderingar och livsstil till ett harmoniskt helt och en friare identitet som omfattar både det förflutna och nuet. Flykting, Ditt Hem Flykting Vart du än gar finns hav soluppgång stenar Vart du än går tar du med dig din sorg din glädje ditt sökande Ditt hem Binnie Kristal-Andersson Flykting, Ditt Hem, dikten ur diktsamlingen Flykting (1985) Referenser Fackböcker Översättning av facktext: Kerstin Hallén Kristal-Andersson, B. (2000). Psychology of the refugee, the immigrant and their children development of a conceptual framework and application to psychotherapeutic and related support work. Avhandling (Fil.dr.). Psykologiska institutionen, Lunds universitet. (2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell (Understanding refugees, immigrants and their children a psychological model). Studentlitteratur, Lund. (2001). Understanding refugees, immigrants and their children - a psychological model (Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn en psykologisk

15 15 modell). Studentlitteratur, Lund. (2011). Fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Tala med barnen om nr BTJ Förlag, Lund. Skönlitterära verk och film Kristal-Andersson, B. (1975). Svenska för invandrare. Dikter. Immigrant-Institutet, Borås. (1981). Ett annat språk. Dikter. Rabén och Sjögren, Stockholm. (1984). Hem (Home). Alfabeta, Stockholm. (1985). Flykting. Dikter. Invandrarförlaget, Borås. (1985). Akin hittar hem - Ett flyktingbarn berättar. Barnbok och tvserie. (Akin finds her way home A refugee child tells. Children s book and a TV-series) Utbildningsradion, Stockholm. (1985). Binnie Kristal-Andersson mejl: binnie.kristal.andersson@swipnet.se websida: