Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer. en psykologisk modell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer. en psykologisk modell"

Transkript

1 1 Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson Binnie Kristal-Andersson är fil. dr. i psykologi, och praktiserande psykolog och psykoterapeut. Hon föddes och växte upp i det mångkulturella Brooklyn, New York, och kom till Sverige Här fullföljde hon sin kliniska utbildning och forskning med tonvikt på flyktingars och invandrares problem. Hon har mångåriga erfarenheter av terapeutiskt arbete med traumatiserade och torterade flyktingar och invandrare, och som handledare och utbildare i Skandinavien och andra länder. Efter många år av kliniskt arbete insåg hon att det fanns ett akut behov av en behandlingsmodell (referensram) som tar hänsyn till den speciella psykologin hos dessa grupper. Att utforma en referensram (psykologisk modell) och organisera en specialiserad form av utbildning för olika kategorier av fackfolk har varit huvudsyftet i hennes tjugofemåriga forskningsarbete och den därpå följande doktorsavhandlingen och bok. Kristal-Andersson är författare till flera skönlitterära arbeten inom film och teater, samt facklitteratur, och är medlem av Svenska PEN och Amnesty International. Inledning För två år sedan kontaktade ICORN (International Cities Of Refuge Network) mig efter att ha läst min avhandling/bok Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell (Studentlitteratur, 2001). De bad mig hålla en engelsk föreläsning om den psykologiska modellen vid den internationella ICORN konferensen i Bryssel där flera förföljda konstnärer från olika fristäder närvarade. Många av dem berördes och kände igen sig. Det gladde mig att Kulturrådet i Sverige, som även var på konferensen, har bett mig att delta genom att beskriva den psykologiska modellen i handboken. Men du är trött. Vägen har varit lång. Det nya landet bjuder ingen asyl från tankar från känslor från det förflutna som skuggar nuet från framtiden som inte finns

2 2 utan ditt land ditt hem din värld Binnie Kristal-Andersson Utdrag ur dikten Språket Sviker, ur diktsamlingen Flykting (1985) Presentation Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären) lever mellan två världar. Han/hon har bytt land och kultur. Språket och sederna är olika. Värderingar, religioner och moralkoder, till och med sättet att tänka kan skilja sig. Han/hon kan se annorlunda ut än invånarna i det nya landet. Hos varje individ tycks en process börja där han/hon jämför sina upplevelser i hemlandet med livet i det nya landet. Han/hon är tvungen att se, minnas, ifrågasätta och jämföra det gamla med det nya. Det är en lång, svår och ibland smärtsam psykologisk process då man kan börja ifrågasätta sig själv och sitt liv, sin livsstil och sina värderingar, och den kan upplevas på olika sätt. Detta medvetna eller omedvetna tillstånd av ifrågasättande kan leda till en positiv utveckling och förändring och en integrering av de två världarna. Men om de båda världarna inte kan kombineras, kan det leda till en identitet som plågas av konflikter och motsägelser. Individen antingen det rör sig om en vuxen, en tonåring eller ett barn som bor i ett nytt land kommer in i en period av frågeställningar betingade av de förändringar han/hon upplever. Dessa frågeställningar rör både enkla och komplicerade sidor av liv och beteende, från att anpassa sig till ett annat klimat till att förstå den inre drivkraften i ett nytt samhälle och en ny kultur. Frågorna tycks infinna sig oberoende av individens hemland eller skälet till att vederbörande invandrat eller sökt asyl. De kommer oberoende av kön eller ålder, etnisk bakgrund eller hudfärg och utan hänsyn till landskap, miljö, kultur och religiöst ursprung. Oavsett språk eller utbildning, socioekonomisk eller politisk bakgrund eller vad han/hon har gått igenom kan en period börja då man inom sig och utåt börjar ställa frågor om de nya förhållandena. Det kan ske medvetet eller omedvetet och kan komma till uttryck eller inte. Den psykologiska modellen (referensramen) Den psykologiska modellen (Den begreppsmässiga referensramen) är avsedd att hjälpa professionella vårdgivare, stödarbetare och andra i deras förebyggande och kurativa arbete med flyktingar, traumatiserade och torterade flyktingar, invandrare och deras barn. Referensramen som presenteras här visar en väg att se på och vinna insikt i individens värld. Den är en metod att strukturera och systematisera den inre och yttre världen hos flyktingar, traumatiserade/torterade flyktingar eller invandrare och deras barn genom att beakta hans/hennes tidigare upplevelser i hemlandet och för närvarande i det nya landet, och hur kombinationen av dessa kan påverka hans/hennes nuvarande liv eller svårigheter. Kunskap

3 3 om referensramen möjliggör förståelse på ett strukturerat sätt av de många och stundom komplicerade olikheterna människor emellan. Samtidigt understryker den de universella likheterna mellan mänskliga varelser oavsett bakgrund. Referensramens nyckeldimensioner fokuserar på dessa skillnader, men också på likheter mellan människor. Referensramen utvecklades genom ett samspel mellan litteraturstudier, empirisk forskning (baserad på klinisk praktik) och klinisk utvärdering av flyktingar, invandrare och deras barn. Referensramens nyckeldimensioner klarnade så småningom och formulerades i etapper under författarens over 25 år av kliniskt arbete, handledning och utbildning rörande flyktingar, traumatiserade och/eller torterade flyktingar, invandrare och deras barn. En översikt av referensramen visas i bild. Referensramen består av ett antal viktiga nyckeldimensioner, definierade i termerna flykting- /invandrarsituationen och sex aspekter. Aspekterna är: 1. tillvarotillstånden; 2. adaptionscykeln; 3. barndomsupplevelser; 4. relevanta bakgrundsomständigheter; 5. skälet till att individen/familjen sökte asyl eller invandrade; 6. övergångsrelaterade omständigheter. Varje aspekt har flera komponenter och varje komponent i varje speciell aspekt beskriver en ny faktor. Aspekterna och deras komponenter har inre och yttre följdverkningar på flykting- /invandrarsituationen och individens livssituation. En eller alla dessa kan orsaka, påverka eller komplicera inre och yttre svårigheter och det sätt på vilket problem, konflikter, livskriser och livsförändingar uthärdas och hanteras i det nya landet. flykting- /invandrarsituationen och referensramens aspekter påverkar individens och familjens anpassning till och sociala omständigheter i det nya landet. Flykting/invandrarsituationen Termen flykting-/invandrarsituationen framhäver de yttre förändringar och de inre förändringar som kan åtfölja dem. Den framhäver dem båda i kombination. Yttre förändringar omfattar sådana variabler som klimat, landskap, miljö, kultur, etniska- och hudfärgskillnader, religion, språk, anställning, politik, samhälle, socioekonomiska omständigheter, utbildning och hur det nya landet fungerar.

4 4

5 5 Aspekt ett tillvarotillstånd Samtidigt som begreppet flykting-/invandrarsituationen formulerades blev det tydligt att många flyktingar, invandrare och deras barn befann sig i ett eller flera inte ovanliga tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkade mer utbredda bland dem). Uttrycket tillvarotillstånd definierar de tankar, känslor och omständigheter som kan omge en persons liv och tillvaro i det nya landet och orsaka, påverka eller komplicera hans/hennes inre och yttre svårigheter. Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären) kan befinna sig i ett eller flera inte ovanliga tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkar mer utbredda bland dem). Termen tillvarotillstånd betecknar sjutton sådana tillstånd: främlingskap, ensamhet, saknad, skuld, skam, separation och förlust, sorg, degradering av hemlandets språk, degradering av hemlandets värderingar, underlägsenhet, känslor av identitetslöshet, rotlöshet, bitterhet, misstänksamhet, fördomar att bli utsatt för fördomar, att hysa fördomar och syndabockssyndromet att vara syndabock, att känna sig som syndabock. Tillvarotillstånd: främlingskap Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) är främlingar när de anländer till det nya landet. Först är så gott som allt och alla faktiskt okända och annorlunda. Han/hon måste ofta på nytt lära sig sådant som var självklart i hemlandet, från det enkla till det mer komplicerade: elementära uppgifter, vanor, språket, den fysiska miljön de yttre villkoren i det nya landet. Det kan vara ännu svårare att lära sig det nya landets inre kännetecken, som psykologiska och sociokulturella attityder, rätt och fel, levnadssätt. De är i själva verket en främling eller outsider. Varje dag påminns han/hon om detta från små oviktiga incidenter till större händelser som påverkar hans/hennes framtid i det nya landet. Känslan av främlingskap kan komma plötsligt eller gradvis och vara några sekunder, några minuter eller under längre perioder beroende på vad individen går igenom i sitt nuvarande liv. Frågan om han/hon förblir en främling och dessa känslor blir ett tillvarotillstånd tycks inte bero på hur länge de har varit i det nya landet utan på vilket sätt han/hon möter (och bemöts av) det nya landet. Är personen isolerad? Har han/hon någon kontakt med invånarna i det nya landet? Har han/hon lärt sig språket, sederna, levnadssättet i det nya landet? Den yttre situationen speglas inåt; han/hon känner sig som en främling och präglas av det. Det blir en del av personligheten och ett permanent tillvarotillstånd. Han/hon är en främling, en outsider. Tillvarotillstånd: ensamhet Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan få en känsla av stor ensamhet under olika perioder av sitt liv i det nya landet, baserad på allt som inte finns där. Sådana känslor kan överväldiga individen och slutligen leda till tillvarotillståndet ensamhet. Ensamheten kan grunda sig på en konkret verklighet i livet i det nya landet. Individen lever i familjens isolerade värld, om de har en sådan, eller ensamma. Det kan bli allvarligare med tiden.

6 6 Han/hon kan bli ännu mer isolerad för att undvika att bli påmind om sin ensamhet. Hos den traumatiserade och/eller torterade flyktingen kan känslorna och tillvarotillståndet orsakas eller fördjupas av trauma. Han/hon kan ha tvingats att fly från hemlandet plötsligt eller under svåra förhållanden. Han/hon har vanligen haft erfarenheter i hemlandet av plötslig och våldsam separation och förlust av nära anhöriga. Tillvarotillstånd: saknad Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan under hela sitt liv i varierande grad sakna något, någon eller någon plats i hemlandet. En känsla av saknad uppges förekomma i mindre eller högre utsträckning under skilda perioder av livet i det nya landet. Livet i exil kan vara svårare och mer komplicerat för personen som inte har valet att besöka eller slutligen återvända till hemlandet. De trauman som han/hon kan ha upplevt kan också påverka känslan av saknad. Under tider av förvirring, förändringar och kriser tycks saknaden efter något, någon eller någon plats i hemlandet orsaka stort inre lidande trots att personen är medveten om varför. Dessa känslor tycks bli ännu mer komplicerade när man inte kan definiera vad det är som saknas. Att uppleva sådana känslor är smärtsamt och tycks orsaka, påverka eller komplicera individens svårigheter och gradvis leda fram till tillvarotillståndet. Tillvarotillstånd: längtan Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan längta efter någon eller något i hemlandet som förlorats eller blivit kvar där. Sådana känslor kan upplevas vid ankomsten till det nya landet, efter en tid, eller i vissa fall livet ut. Att längta efter något man känner till är en smärtsam process i sig. Kan man inte definiera vad det är man längtar efter, kan det bli ännu svårare. Sådana känslor kan leda till tillvarotillståndet längtan. Tillvarotillstånd: skuld Flyktingen/invandraren eller deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären eller deras familjemedlemmar) kan hysa skuldkänslor av samma anledning som alla andra. Dessutom kanske individen erfar dessa känslor på grund av tidigare upplevelser i hemlandet. Han/hon kan känna skuld över att han/hon har möjlighet att leva i fred i exilen. Några kan försöka hjälpa sitt hemland och människorna där. Det kan lätta skuldkänslorna. Andra kan känna att de inte förmår hjälpa eller att de inte hjälper tillräckligt mycket. Tillvarotillståndet skuld tar form. Han/hon är aldrig nöjd med sig själv och kan ställa stora krav på sig själv och andra för att känna sig värd att överleva. Eller också kan han/hon bli passiv och resignerad. Svåra skuldkänslor kan komma individen att ifrågasätta rätten att överleva. Skuldkänslorna kan komma strax efter ankomsten till det nya landet, eller någon tid efteråt. De kan bestå under hela livet i det nya landet. Tillvarotillstånd: skam Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan känna skam av samma anledning som alla andra. Dessutom kan han/hon pinas av skamkänslor eller tillvarotillståndet skam på grund av

7 7 något som hänt i hemlandet som han/hon inte kan förlåta sig själv. Det kan vara en händelse eller en situation eller en serie sådana som han/hon är medveten om eller har glömt och förträngt. Han/hon kan till exempel känna skam över att ha tvingats lämna kvar andra i krig, fängelse eller fattigdom, eller över något som han/hon tvingats göra och aldrig skulle ha gjort under normala omständigheter. Han/hon kan känna skam över något som han/hon tvingades göra i fängelset eller under tortyr, som att lämna upplysningar om släktingar, vänner eller kolleger, eller över flykten. Känslorna av skam kan innesluta individen i tillvaroståndet. Tillvarotillstånd: separation och förlust Sorgen och den inre smärtan över separation från och förlust av en person och/eller en miljö kan upplevas speciellt under svåra tider i livet. Flyktingen/invandraren och deras familjmedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) har vanligen gått igenom många separationer och förluster och är kanske eller kanske inte medveten om att han/hon sörjer. När man inte inser eller erkänner sådana separationer och förluster kan det ge upphov till tillvarotillståndet: separation och förlust. I stället för att tillåta sig att sörja och, om också bara för tillfället, finna det inre accepterande som sorgen kan medföra, tycks personen uppleva en ständig melankoli, tungsinthet, letargi och depression. Dessa känslor påverkar hans/hennes yttre och inre värld och omsluter livet så att ett tillvarotillstånd utvecklas. Tillvarotillstånd: sorg Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kan sörja över det som lämnats kvar och gått förlorat. Sorg över hemlandet tycks drabba personen i korta sekunder eller ögonblick, eller dagar, månader och långa år. Dessa känslor kan bli en del av hans/hennes inre värld och upplevelsen av livet i det nya landet. Det är viktigt att låta personen sörja. Sorgearbetet kan ta många år. Till slut kan individen förmå sig till att acceptera och kanske kompromissa om förluster och separationer. Han/hon kan vara omedveten om att han/hon känner sorg. I stället kan han/hon visa symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, aggressivitet, nedstämdhet och depression. Vanligtvis kan individen och hans/hennes familj och personerna i omgivningen inte förstå varför. Detta kan få negativa inre och yttre konsekvenser. Tillvarotillståndet sorg kan lindras av sörjandet. Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets språk Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) måste lära sig att tala och uttrycka sig på ett nytt språk. Att lära sig ett nytt språk är en långsam process som kan ta flera år och kan vara svår för personen av olika skäl. Det kan ta många år för individen att slutligen bemästra det nya språket, om han/hon någonsin gör det. Det kan leda till starka mindervärdeskänslor, minskad självaktning och känslor av nedvärdering i det nya landet och till tillvarotillståndet.

8 8 Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets värderingar Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) kommer vanligen till det nya landet med ett värdesystem som formats från barndomen. När han/hon ställs inför ett nytt värdesystem som kanske skiljer sig från hans/hennes eget, tvingas vederbörande på ett medvetet eller omedvetet plan att jämföra och ifrågasätta värderingar. Det kan stundom leda till förvirring och svårigheter. Känslor av värdedegradering kan bli ett tillvarotillstånd om personen inte kan hantera detta skeende. Han/hon ställs inför otaliga medvetna värdekonflikter vid konstaterandet att hemlandets värderingar och traditioner har liten eller ingen mening för invånarna i det nya landet och ibland till och med anses löjliga eller orätta. När konflikter mellan hemlandets och det nya landets värdesystem är medvetna, kan de bearbetas. Men om personen är omedveten om att han/hon går igenom en värdekonflikt, kan det ibland orsaka stora svårigheter. Tillvarotillstånd: underlägsenhet Känslor av underlägsenhet kan ofta uppstå hos flyktingen/invandraren och familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) när han/hon försöker komma in i det nya samhället. Dessa känslor kan först grunda sig på den reella situationen att befinna sig i ett nytt land och kan sedan gradvis bli en del av individen och i åratal påverka hans/hennes identitet i och anpassning till det nya landet. Ens eget språk, ens sätt att leva, ens arbets- och fritidsvanor får till exempel kanske inte samma betydelse eller användbarhet. Viktiga och enkla uppgifter uppgifter kan bli problem, till och med att handla mat, betala räkningar och veta hur man klär sig lämpligt. Efter en tid anpassar sig individen på sitt eget unika sätt till det nya landet. Det kan ta veckor, månader eller år innan han/hon upphör att känna sig underlägsen och sådana känslor han dyka upp även efter en lång tids vistelse i det nya landet. Ständiga känslor av underlägsenhet kan leda till tillvarotillståndet. Dessa känslor och tillvarotillståndet kan sätta i gång en kedjereaktion hos övriga familjemedlemmar. Tillvarotillstånd: identitetslöshet E. H. Eriksons begrepp jag-identitet (1968) tar upp individens barndomsupplevelser, samhällsförhållanden och jagets oföränderlighet genom tiden med växlande känslor och tankar i olika situationer, men alltjämt samma beständiga person med ett förflutet, ett nu och en emotsedd framtid. Denna definition innefattar också den kultur, de attityder, den moralkodex och religion som individen har växt upp med. Flyktingen/invandraren och varje familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären och varje familjemedlem) har en jag-identitet som formats i hemlandet, en kombination av tidiga barndomsupplevelser, sociala omständigheter och det individuella jagets oföränderlighet genom tiden. Han/hon möter ett nytt samhälle och människorna där som ibland är mycket olika dem där hans/hennes identitet formades. Han/hon verkar tvingas att jämföra och ifrågasätta identiteten från hemlandet. Ett stadium av oförenligheter synes uppstå. Identiteten från hemlandet ifrågasätts, något som troligen aldrig hänt förut. En medveten och/eller omedveten process börjar och förefaller att ta många år med olika skeden och växlingar. Var gång en ny jämförelse måste göras kan han/hon känna förvirring och ångest en förlust av jagets oföränderlighet. Här är en konflikt mellan två världar den gamla, som individen

9 9 inte längre tillhör och den nya som han/hon ännu inte blivit en del av. Han/hon kan då förlora känslan av jagets oföränderlighet genom tiden som är så vital för den personliga identiteten. Med åren kan en sammansmältning av båda identiteterna och levnadssätten äga rum. Men om personen inte kan hantera denna process, kan det leda till förlust av jagets oföränderlighet genom tiden och tillvarotillståndet identitetslöshet. Tillvarotillstånd: rotlöshet Upplevelsen av rotlöshet och tillvarotillståndet beskrivs som en känsla av utanförskap, en känsla av osäkerhet om att man finns till och behövs, är älskad och efterfrågad av andra människor, av livet självt. Rotlöshet beskrivs som en känsla av att sakna fotfäste eller grund. Det tycks vara en omedveten, ordlös känsla som kan skapa en stark mental ångest. Rotlöshet verkar vara något som upplevs framför allt under en depression eller andra kriser. Känslan av rotlöshet kan ytterligare kompliceras av barndomsupplevelser och andra bakgrundsomständigheter och dessutom av vad individen fått utstå i livet och under sina nuvarande svårigheter. Vid ankomsten till det nya landet kan personen känna att han/hon saknar rötter och en säker grund att stå på. Känslan av rotlöshet kan komma över individen plötsligt eller gradvis och den kan vara i kortare eller längre perioder. Upplevelsen blir ett tillvarotillstånd när han/hon sveps in i rotlöshet och hela tillvaron tycks vackla mellan smärtsam verklighet och psykotiska känslor eller psykos. Tillvarotillstånd: bitterhet Flyktingen och invandraren och/eller han/hennes familjemedlem (gästförfattaren och förföljde konstnären och/eller han/hennes familjemedlem) upplever känslor av bitterhet av samma anledning som alla andra. Den bittra människan kännersig djupt sviken eller lurad av andra eller av livet i allmänhet. Han/hon vet eller känner att hans/hennes livssituation inte kan förändras. Han/hon är missnöjd och ond. Bitterhet tycks ofta vara förstärkt av djup besvikelse och sorg, som individen är omedveten om eller inte kan ge uttryck åt, eftersom det skulle vara för smärtsamt att göra det. En person kan bli innesluten i bitterhet. Med tiden kan dessa känslor växa till ett tillvarotillstånd. Tillvarotillstånd: misstänksamhet Vem som helst kan känna misstänksamhet inför det som är nytt, okänt och annorlunda. Det kan vara en verksam och nödvändig försvarsattityd för att skydda sig själv och andra. Flyktingen/invandraren och varje familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären och varje familjemedlem) möter otaliga okända situationer och människor i det nya landet. Detta kan skapa konflikter och förvirring. Till en början kan han/hon känna sig misstänksam också utan att vilja det. Hur en människa möter det nya landet tycks också bero på tidigare upplevelser i hemlandet, flykting/invandrarsituationen, olika aspekter i referensramen och dessutom på hur han/hon bemöts av invånarna i det nya landet. Dessa känslor av misstänksamhet kan bli ett tillvarotillstånd.

10 10 Tillvarotillstånd: fördomar Att hysa fördomar: Individen kan komma till det nya landet med fördomar mot andra, eller få fördomar i det nya landet, vilket här omnämns som tillvarotillståndet fördomar att hysa fördomar. Att vara utsatt för fördomar: Individen kan tvingas att hantera andra människors fördomsfulla inställning till honom/henne, vilket här omnämns som tillvarotillståndet fördomar att utsättas för fördomar. Fördomar att hysa fördomar Flyktingar och invandrare och deras familjer (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären och deras familjer) kan komma till det nya landet med sina tidigare fördomar. Många har flytt från de blinda fördomarna i religiöst och politiskt förtryck, tortyr och krig med dess grymheter. I exilen kan personen hysa fördomar mot de individer, grupper eller nationer som på något sätt har varit eller antas ha varit inblandade i det som orsakat de tidigare upplevelserna i hemlandet. Om en flykting/invandrare eller han/hennes familjemedlem (dvs. gästförfattaren/förföljda konstnären eller han/hennes familjemedlem) ger uttryck åt sina fördomar mot någon annan minoritetsgrupp i samhället, kan det vara viktigt att förstå den historiska bakgrunden till fördomarna. En person kan komma till det nya landet med positiva eller negativa generaliseringar och fördomar mot invånarna där. De första intrycken av invårnarna i det nya landet eller deras handlingar kan påverka vederbörandes attityd mot andra människor i det nya landet och leda till fördomar mot dem. De omständigheter som ger upphov till fördomsfullhet kan omsluta en persons hela existens och bli tillvarotillståndet fördomar att hysa fördomar. Fördomar att utsättas för fördomar När en individ eller grupp känner att de förvägras rätten att förverkliga sina möjligheter på grund av fördomsfulla attityder, kan de bli passiva, självmordsbenägna eller aggressiva. Om deras aggressivitet inte leder till någon positiv förändring, kan den orsaka ett destruktivt beteende. Följden av att utsättas för fördomar kan ta överhand över deras liv så att det utvecklas till tillvarotillståndet fördomar att utsättas för fördomar. Tillvarotillstånd: syndabocken ett syndrom - Att vara syndabock - Att känna sig som en syndabock Tillvarotillståndet syndabocken ett syndrom är resultatet av en dubbelsidig rädsla å ena sidan rädslan hos dem som utser syndabockar, å andra sidan syndabockarnas rädsla (eller rädslan hos dem som känner sig som syndabockar). Ett syndrom är något som påverkas av någonting annat. Det är en progressivt pågående process eller ett händelseförlopp. Flyktingar och invandrare blir lätt syndabockar i sina nya samhällen. Redan vid ankomsten till det nya landet kan flyktingar och somliga invandrare lida av känslan av att vara eller tillvarotillståndet: syndabock. De kan tidigare ha tvingats bli eller känna sig som syndabockar på grund av personliga eller kollektiva erfarenheter i hemlandet. Sådana erfarenheter kan leva kvar hos individen och kan få honom/henne att känna sig som ett offer eller en syndabock i det nya landet, även om han/hon inte är det. Men om denna person

11 11 också får utstå mentalt eller fysiskt översitteri från invånarna i det nya landet, kan han/hon drabbas hårt (eftersom han/hon kanske också påminns om det förflutna). Detta tycks framför allt vara fallet för sådana personer som har överlevt traumatiska upplevelser. Hur flyktingen, den traumatiserade eller torterade flyktingen, invandraren och deras barn hanterar rollen som syndabock kan också bero på andra aspekter av referensramen. Aspekt två adaptionscykeln Referensramens andra aspekt är adaptionscykeln. Den beaktar den tidsperiod individen har vistats i det nya landet och effekterna av den. Det är ett sätt att bestämma hur väl han/hon har lyckats bli en del av det nya landet, vad detta har för inflytande på andra aspekter i referensramen och nuvarande svårigheter. Processen kan slutligen leda till att personen införlivas med det nya landet. Inom en familj kan olika medlemmar befinna sig på olika stadier och gå igenom adaptionscykeln på olika sätt. Adaptionscykeln visas i nedanstående tabell. Stadium Förhållningssätt till nya landet Förhållningssätt till det hemlandet 1. ANKOMST Det okända Det frånvarande 2. MÖTE Det nya Det självklara 3. TILLBAKABLICK Det annorlunda Det saknade Stadium 1. Ankomst innehåller alla kontraster, jämförelser och konflikter mellan det frånvarande hemlandet och det okända nya landet. Stadium 2. Möte innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det självklara tidigare hemlandet och det nya i det nya landet. Stadium 3. Tillbakablick innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det saknade i det tidigare hemlandet och det annorlunda i det nya. I varje stadium av adaptionscykeln möter individen det nya landet i kontrast till hemlandet. Varje stadium innehåller jämförelser som görs på en medveten eller omedveten nivå. Jämförelserna kan leda till konflikter inom honom/henne och med andra. Om han/hon kommer över dessa, går han/hon vidare till nästa stadium av anpassning eller förblir om också bara på insidan en del av sitt gamla hemland. Denna process leder slutligen till att personen införlivas med det nya landet. Aspekt tre barndomsupplevelser Den tredje aspekten, barndomsupplevelser, individens tidiga upplevelser är betydelsefulla när det gäller förståelsen av mänskligt beteende. Dessa upplevelser är gemensamma, men antar en form som är unik för var och en av oss och hur de kan påverka oss livet ut. Personen kommer till det nya landet med sin unika konstitutionella och genetiska läggning.

12 12 Insikt i individens barndomsupplevelser i kombination med flykting-/invandrarsituationen och övriga aspekter i referensramen bör kunna alstra en djupare förståelse för nuvarande emotionella och yttre svårigheter och på vilket sätt dessa kan behandlas. Aspekt fyra relevanta bakgrundsomständigheter Vid sidan om barndomsupplevelser individen också kan påverkas av något som kan kallas relevanta bakgrundsomständigheter. I denna fjärde aspekt av referensramen beaktas följande komponenter: ålder vid ankomsten till det nya landet och för närvarande, kön och könsroller, hemland, miljö, landskap, klimat, kultur, religiös och politisk bakgrund, etnisk bakgrund, hudfärg, samhälle, språk, utbildning, anställning och socioekonomisk nivå i hemlandet och i det nya landet. För att bättre förstå individen och/eller familjen, är det viktigt att beakta relevanta bakgrundsomständigheter och hur var och en av dessa kan påverka individen och varje familjemedlem i det nya landet. Aspekt fem skälet - till flykten eller flyttningen från hemlandet - till att man valde det nya landet För att förstå flyktingens och invandrarens (gästförfattarens eller förföljde konstnärens) värld är viktigt att känna till skälet (skälen) till att han/hon lämnade hemlandet och skälet till att man valde det nya landet. Referensramens femte aspekt, tar hänsyn till skälet och de inre följderna av skälet samt de sätt på vilka skälet kan ge upphov till och försvåra individens eller familjens aktuella svårigheter och påverka flykting-/invandrarsituationen och andra aspekter i referensramen. Aspekt sex övergångsrelaterade omständigheter Referensramens sjätte aspekt definierad som övergångsrelaterade omständigheter formulerades för att belysa nödvändigheten av flera betydelsefulla komponenter att ta hänsyn till flyktingars, invandrares och deras familjers (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären och deras familjer) liv i det nya landet. Det finns många övergångsrelaterade omständigheter men de kan indelas i tre kategorier: Tidigare upplevelser i hemlandet av förtryck och våld kriget och dess grymheter; förlust, död och/eller försvinnande av familj, vänner, kolleger; fängelse och tortyr; förlust av ägodelar; naturkatastrofer. Traumatiska upplevelser i samband med någon av dessa upplevelser i hemlandet. Upplevelser i det nya landet väntan på tillstånd att stanna; förlust av samhällelig och politisk eller religiös hemvist; minskad självaktning; ambivalens i förhållande till det nya landet; drömmen om att återvända till hemlandet; flyktingen som blir

13 13 invandrare när situationen i hemlandet förändras och han/hon kan återvända utan risk; valet att återvända till hemlandet. Vilken som helst av dessa faktorer kan föranleda, påverka eller komplicera inre och yttre svårigheter i det nya landet. Förslag till tillämpning av den psykologiska modellen (referensramen) Referensramens flykting-/invandrarsituationen och sex aspekterna gör det möjligt att systematiskt undersöka de viktigaste delarna av individens tidigare och nuvarande livserfarenheter. Referensramen och det inbördes sambandet mellan dess komponenter utreddes grundligt. Genom att studera varje del av referensramen i relation till individen går det lättare att förstå vilka livserfarenheter som kan ha orsakat, påverkat eller komplicerat de aktuella problemen eller svårigheten. De viktigaste delarna klarlades, speciellt de som kan stå i samband med det aktuella problemet eller svårigheten. Detta gör det möjligt att bearbeta problemet på ett effektivare sätt. Det är möjligt att integrera referensramen i olika typer av stödarbeten och terapier: dvs. individuell, familje- och gruppterapi/stödarbete, korttids- och långtidspsykoterapi/stödarbete, psykoanalys, samt i lek-, konst- och dramaterapi/stödarbete. Den går även att använda i större skala på institutioner och ute i samhället för att starta preventiva, kurativa och pedagogiska program. Den psykologiska modellens (referensramens) syften och funktioner Avsikten med en praktisk tillämpning av den psykologiska modellen (den begreppsmässiga referensramen) är att underlätta uppnåendet av följande mål:. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan acceptera sig själv och sin kulturella, religiösa och etniska identitet i det nya landet.. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan leva ett tillfredsställande liv och förverkliga sig själv i det nya landet, trots olyckliga upplevelser (som han själv eller någon familjemedlem har utstått) i hemlandet.. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan om han/hon så vill förkasta de attityder, seder, värderingar, den religion eller livsstil han/hon ogillar och inte kan acceptera eller ta till sig i det nya landet.. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan om han/hon så vill befria sig från de attityder, seder, värderingar, den religion och livs- stil som hör ihop med hemlandet och dess kultur. Flyktingen/invandraren vuxen, barn, tonåring kan integrera tidigare och

14 14 nuvarande kultur, språk, attityder, seder, värderingar och livsstil till ett harmoniskt helt och en friare identitet som omfattar både det förflutna och nuet. Flykting, Ditt Hem Flykting Vart du än gar finns hav soluppgång stenar Vart du än går tar du med dig din sorg din glädje ditt sökande Ditt hem Binnie Kristal-Andersson Flykting, Ditt Hem, dikten ur diktsamlingen Flykting (1985) Referenser Fackböcker Översättning av facktext: Kerstin Hallén Kristal-Andersson, B. (2000). Psychology of the refugee, the immigrant and their children development of a conceptual framework and application to psychotherapeutic and related support work. Avhandling (Fil.dr.). Psykologiska institutionen, Lunds universitet. (2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell (Understanding refugees, immigrants and their children a psychological model). Studentlitteratur, Lund. (2001). Understanding refugees, immigrants and their children - a psychological model (Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn en psykologisk

15 15 modell). Studentlitteratur, Lund. (2011). Fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Tala med barnen om nr BTJ Förlag, Lund. Skönlitterära verk och film Kristal-Andersson, B. (1975). Svenska för invandrare. Dikter. Immigrant-Institutet, Borås. (1981). Ett annat språk. Dikter. Rabén och Sjögren, Stockholm. (1984). Hem (Home). Alfabeta, Stockholm. (1985). Flykting. Dikter. Invandrarförlaget, Borås. (1985). Akin hittar hem - Ett flyktingbarn berättar. Barnbok och tvserie. (Akin finds her way home A refugee child tells. Children s book and a TV-series) Utbildningsradion, Stockholm. (1985). Binnie Kristal-Andersson mejl: websida:

Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson

Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson 1 Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer en psykologisk modell Binnie Kristal-Andersson Binnie Kristal-Andersson är fil. dr. i psykologi, och praktiserande psykolog och psykoterapeut.

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror

Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror Alltid den blå kärnans sex steg Den blå kärnan handlar om att tänka och handla polismässigt i konfliktsituationer och farofyllda

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum Hudea, 4 år. Bilden är tagen av journalisten Osman Sağırlı i Atmeh flyktingläger i Syrien 2014. Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum (FMC) är en länsövergripande

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Vision På förskolan ska inget barn eller vuxen bli/känna sig diskriminerad eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla barn och all personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR Elevhälsoteamet Rektor grundskola/fritids/förskola Pia Hanzén, tfn, 0322-617285, 0705-751063 pia.hanzen@alingsas.se Specialpedagog Ulla Pettersson tfn: 0734-154998 ulla.pettersson@alingsas.se Plan mot

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET Inledning Den 1 jan 2009 kom en ny lag som säger att förskolan skall upprätta en likabehandlingsplan som skall

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

En annan del av världen Om församlingars möte med invandrare. Ekumeniska rådet i Finland Helsingfors 2007

En annan del av världen Om församlingars möte med invandrare. Ekumeniska rådet i Finland Helsingfors 2007 En annan del av världen Om församlingars möte med invandrare Ekumeniska rådet i Finland Helsingfors 2007 En annan del av världen En annan del av världen Innehåll Förord 5 FÖRORD 6 FLYKTIGA RESURSER 8 FLYKTINGVÄNNER

Läs mer

Rune Larsson. Christina Doctare

Rune Larsson. Christina Doctare Januari 2005 Augusti 2004 Rune Larsson Christina Doctare Stöd i ledarskapet i en svår tid. En fruktansvärd katastrof En fruktansvärd naturkatastrof drabbade världen den 26 december. Efter en veckas fullkomligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Äldrelotsar för invandrare

Äldrelotsar för invandrare Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer