Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden"

Transkript

1 Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden Särtryck ur tidningen Kriminalteknik Nr

2 Beskrivning av biologienhetens verksamhet i mitten av 1980-talet PGM var det enzymsystem som var mest användbart för framförallt blod men även hårrötter och sperma. Figuren visar typbestämningsresultatet efter elektrofores på cellulosaacetatfolie. Ända fram till slutet av talet användes skrivmaskin för att skriva koncept som sedan renskrevs av sekreterare. Den allra första DNA-tekniken som användes i kriminaltekniska sammanhang men framförallt i faderskaps- och andra släktskapsutredningar var MLP. Den gick även under namnet DNA-fingeravtryck. För DNA-analyserna utgick man från 0,5 ml blod som togs av med pasteurpipetter av glas. Den första DNA-tekniken på SKL, SLP-analys, använde sig av radioaktivt inmärkta sonder för att detektera DNA-band. Den fick även namnet DNA-profil. Utvecklingen på SKL:s för DNA-ärenden under åren Kriminaltekniska DNA-analy ser förr, nu och i framtiden De kriminaltekniska DNA-teknikerna har utvecklats kontinuerligt under de ca femton år de varit i bruk. Från de tidiga metoderna med krav på relativt stora mängder spårmaterial så genomförs idag snabba rutinanalyser på relativt små mängder spår. Landvinningarna till trots så fortsätter utvecklingen med nya möjligheter mot nya mål. Den epokgörande händelsen för bruket av DNA till personidentifiering är arbetet om "DNA-fingerprinting" som brittiske forskaren Alec J Jeffrey publicerade 1985 i den anseddda tidskriften Nature. Upptäckten patenterades snabbt och köptes upp av storföretaget ICI. Upptäckten visade sig senare inte bli den storsäljare företaget tänkt sig. Snarare banade upptäckten vägen för de andra slagkraftigare tekniker som idag står till buds för såväl kriminaltekniska undersökningar som faderskaps- och andra släktskapsutredningar. Innan de första DNA-teknikerna togs i bruk användes blodgruppsbestämning (AB0), enzymer och serumproteiner för typbestämning av biologiska spår. Bevisvärdet av dessa undersökningar var ofta lågt och huvudprincipen var att man kunde göra uteslutningar av personer som inte avsatt spåret ifråga. För att användbara resultat skulle erhållas krävdes bra spår, framför allt att de var relativt färska men även att fläckarna var tillräckligt stora. Tidsåtgången för en dåtida analys skiljer sig inte i förhållande till dagens teknik men då gjordes ett flertal analyser med olika relativt enkla tekniker jämfört med att det idag genomförs en enda analys men med relativt komplicerad teknik. Det var framför allt blod som lämpade sig för dåtidens analys. De första DNA-ärendena De första DNA-ärendena skickades utomlands för analys. Det var främst våldtäktsärenden som skickades till föregångslandet England. DNA-mängden som krävdes var ca 1000 gånger större än de mängder som behövs idag. I praktiken var det spår av sperma som hade bäst förutsättningar att ge goda resultat. Det första ärendet med resultat som hade en avgörande betydelse för att det skulle bli en fällande dom analyserades 1989 och var just en våldtäkt. För första gången kunde man i en brottsutredning med mycket hög sannolikhet binda en person till ett biologiskt spår. De första helsvenska DNA-analyserna utfördes Tekniken som användes var SLP (single locus profile), det vill säga densamma som i de ärenden som tidigare skickats till England och därför var det fortfarande våldtäktsärenden som var mest intressanta att undersöka. Under 1991 introducerades även den första PCR-baserade analysen med masskopiering av DNA (se nedan). Under åren 1991 till 1994 bestod analystekniken av en blandning av gamla konventionella metoder (blodgruppsbestämning, enzymer och serumproteiner), DNA-metoder med högt bevisvärde men låg känslighet och nya PCR-baserade DNA-metoder med till en början lågt bevisvärde men med hög känslighet. De sist tillkomna DNA-analysteknikerna har sedan 1994 fullt ut ersatt alla tidigare analystekniker. De har efter hand utvecklats till att bli metoder med såväl högt bevisvärde som hög känslighet och är lämpade för flertalet biologiska spår, såväl blod och sperma som sekret och ryckta hårstrån. Även muskel- och benvävnad samt uppsamlad urin och prov från uppkastningar kan ge användbara DNA-profiler. Allt fler DNA-ärenden Ärenden med DNA-frågeställningar har ökat kontinuerligt genom åren. Under 1999 skedde en markant förändring i ökningstakten, vilken var direkt kopplad till introduktionen av DNA-registerverksamheten. Ärendeökningen fortsätter i ännu oförminskad takt. Antalet spåranalyser följer givetvis samma utveckling genomfördes DNA-analyser på jämförelseprover och spår fördelat på över ärenden. Prognosen för 2003 är DNA-analyser på jämförelseprover och spår fördelat på ärenden. Givetvis har ärendeutvecklingen följts av en personalökning då de första egna DNA-analyserna genomfördes bestod biologienheten av 18 personer. Idag består enheten av 50 personer. Svarstider för DNA-analyser Frågan om handläggningstider för analyssvar från SKL har varit en ständigt återkommande fråga under många år. Detta har inte minst gällt även för DNA-ärendena. Handläggningstiden för DNA-ärenden var i initialskedet mycket långa, månader, men tiden har under de senaste åren med en nedåtgående trend pendlat mellan 15 och drygt 30 dagar. Ett framtida mål är att handläggningstiden för ett enkelt DNA-ärende ska kunna överensstämma med gällande häktningstider, och att redovisning i normalfallet kan ske inom 5-10 arbetsdagar. Exempelvis så bör en fortsatt digitalisering av administrativa handläggningsrutiner samt fler automatiserade rutiner och en fortsatt metodutveckling på den laborativa analyssidan hjälpa till att korta handläggningstiderna. Givetvis kommer även i framtiden ärendespecifika problemställningar och den totala ärendebelastningen samt andra faktorer att inverka på handläggningstiderna. Dagens DNA-analyser En DNA-analys av ett tillvarataget biologiskt spår sker förenklat sett i en sekvens av flera olika steg; utvinning och rening av spårets DNA-innehåll, mängdbestämning, masskopiering samt separation och utläsning. Idag används uteslutande PCR-baserade tekniker vid forensiska DNA-analyser (PCR = polymerase chain reaction). PCRtekniken bygger på en process där cellens metod att kopiera arvsmassan, DNA:t, sker gång på gång i provröret. Med andra ord en masskopiering av det ursprungliga DNA:t. Kopieringen sker med sådan exakthet att kopiorna alltid är lika utgångsmaterialet. Metodutvecklingen har lett till att mängden spår som behövs för en analys blivit allt mindre och även att sämre spår kan undersökas, dvs. spår som till viss del brutits ned. En standardanalys idag med hjälp av PCR-teknik behöver mängdmässigt sett DNA från knappt 100 celler. De områden som analyseras som standardmetod på de allra flesta kriminaltekniska DNA-laboratorier kallas STR-områden (short tandem repeats). På SKL analyseras idag 10 STR-områden och kön som standardanalys. Analysen av dessa 11 områden genomförs vid ett och samma analystillfälle. Genom att kunna masskopiera DNA:t i flera olika områden vid ett och samma analystillfälle minskar den minsta mängd DNA som krävs för en analys. Spåret behöver således inte delas upp i flera delprov. En annan följdeffekt är att analyser kan ske i större skala och således att fler brottstyper har kunnat komma ifråga för undersökning. Trots att tio analyserade områden och kön normalt räcker finns ytterligare fem STR-områden att tillgå vid behov. Denna utvidgade analys kan komma till användning vid frågeställningar om nära släktskap exempelvis fall av typen "det var inte jag det var min bror", eller vid utredning av släktskapsförhållanden exempelvis i utredningar där man söker identitet på en oidentifierad kropp genom jämförelse mot nära släktingar. STR-områdena består av sekvenser om 4 baser som upprepas ett flertal gånger. Eftersom alla har DNA från både mamma och pappa så har alla dubbel uppsättning av vart och ett av dessa områden. Således har man antingen två lika eller två olika varianter i ett specifikt STR-område. Variationen mellan individer är skillnader i antalet upprepningar, som mäts vid utläsningen. Detta ses då som längdskillnader, ju fler upprepningar desto längre. De längder som erhålls omvandlas till siffror, vilka är direkt kopplade till det antal upprepningar som utläsningen uppvisat. STR-markörer. I övre delen av bilden visas schematiskt grunden för de upprepningar/längdskillnader som mäts vid en DNAtypbestämning i ett av de tio undersökta STR-områdena. I den nedre bilden visas resultatet för en person som har varianterna 6 och 7 i det undersökta området ifråga. 3

3 Resultatet av en DNA-analys med SLP-teknik resulterade i band på en röntgenfilm som svärtats av de radioaktivt inmärkta sonderna. Utvärderingen gjordes med ett datorbaserat system efter en manuell kvalitetskontroll. Fyra områden analyserades med SLP-teknik. Det räckte med fyra av dessa hypervariabla områden för att DNA-profilens frekvens skulle bli lägre än 1 på 1 miljon. Vid typbestämning av DQ-alfa kopierades DNA:t och PCR-produkten kvantifierades på agarosgel för att avgöra om provet skulle gå vidare till typbestämning eller avslutas. Detta var den första PCR-baserade metoden. Resultaten av en analys i DQ-alfa avlästes på en remsa som gav ett färgutslag för de varianter som fanns i provet. Gelbild av dagens STR-analyser. För detektion av DNA:t används icke radioaktiva, fluorescerande tekniker. Många olika material bär DNA-spår som kan analyseras med dagens tekniker. 4 De STR-områden som används idag har så vitt man kännner till ingenting att göra med en persons synliga egenskaper såsom utseende, inte heller kan de kopplas till sjukdomsdispositioner eller några personlighetskaraktärer. DNA-profilen är således en sifferserie med ett "nonsens innehåll", men eftersom dessa sifferserier näst intill är unika på individnivå kan de nyttjas till att med stor säkerhet utesluta eller binda person till DNA-profiler från ett visst biologiskt spår. Begreppet DNA-profil Historiskt kallades analysresultaten för DNA fingeravtryck, efter engelskans "DNA fingerprint". Uttrycket "fingerprinting" förekommer emellanåt fortfarande men uttrycket DNA-profil kom tidigt. En DNA-profil är i sig ett relativt begrepp, som enklast kan förklaras utifrån en viss persons DNA-typkombination i ett antal utvalda och undersökta områden i arvsmassan. Valet av de områden som undersöks har ändrats i takt med metodutvecklingen och de områden som undersöks kan skilja sig åt mellan olika forensiska laboratorier, även fast de flesta laboratorier i dagsläget i alla fall har några områden gemensamt som alltid undersöks. Detta innebär givetvis att det inte alltid är möjligt att jämföra en hel eller delar av en gammal DNA-profil med en ny eller med en DNA-profil framtagen på ett annat laboratorium. För att erhålla en DNA-profil som ger slutsatsen "det kan hållas för visst" krävs som mest godkända resultat i 8 av de 10 analyserade områdena. Ett spår som innehåller DNA-profiler från två eller flera personer kallas "blandbild" och ger som regel upphov till en svagare slutsats. Använda slutsatser baserat på den beräknade risken för en slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer Slutsats Det kan uteslutas - Det kan inte uteslutas 1 på 1-1 på 99 Skäl talar för 1 på på Starka skäl talar för 1 på på Det kan hållas för visst Risk för slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer 1 på 1 miljon eller lägre DNA och bevisvärde Varje DNA-profil är näst intill unik och en överensstämmmelse mellan en persons DNA-profil och den från ett tillvarataget spår kan därför ha ett mycket starkt bevisvärde. Det går inte att ange hur unik en specifik DNA-profil är, utan man beräknar risken för att en slumpässigt vald person ska ha just den aktuella DNA-profilen. I en brottsutredning motsvarar det risken för att en persons DNA-profil av en slump överensstämmer med ett spårs DNA-profil, trots att personen ifråga inte avsatt spåret. Med risken för slumpmässig överenssstämmelse som grund dras de slutsatser som visar hur starkt resultatet stöder att spåret faktiskt kommer från den aktuella personen. Samma skala och frekvensintervall har använts sedan införande av DNA-teknik Fram till 1995 användes dock uttrycket "övervägande skäl" vilket då ändrades till dagens "starka skäl". Ett flertal faktorer måste beaktas för att en överensstämmmande DNA-profil ska få relevant slutsats. Till dessa hör faktorer som val av referensbefolkning (för beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse), eventuella populationsgenetiska skevheter (såsom ingifte) samt korrigeringar för att inte överskatta ovanligt förekommande varianter i de undersökta områdena i arvsmassan. Vid träffar mot DNA-profiler som lagts in i DNA-register sker även en korrigering vid beräkningarna eftersom registrets storlek påverkar risken för slumpmässsig överensstämmelse. Generellt använder SKL en databas baserad på personer med svenska namn som grund för beräkningarna. Detta eftersom svenskar är den största befolkningsgruppen i Sverige. När överensstämmelse erhålls mellan ett spår och en person med utländsk härkomst uppstår ofta frågan om den svenska databasen verkligen är relevant. Ur principiell synpunkt borde personerna som använd databas är baserad på representera den befolkningsgrupp som polisen inriktar sin förundersökning mot. Finns ingen speciell inriktning mot en annan befolkningsgrupp blir den svenska databasen således den mest relevanta, även om det senare visar sig att gärningsmannen är av utländsk härkomst. I normalfallet skulle dock valet av referenspopulation i slutändan ändå inte ha någon betydelse för den slutsats som ges av DNA-undersökningen. Genomförda beräkningar når oavsett val av referensbefolkningsgrupp ändå lägre än 1 på 1 miljon då en full DNA-profil erhållits. För nära släktingar gäller andra förutsättningar än för obesläktade personer. Likheter mellan släktingar är inte enbart slumpmässiga. Därför görs också en reservation i alla sakkunnnigutlåtanden, och slutsatserna vid träff mot person gäller under förutsättning att man bortser från möjligheten att spåret kommer från en nära släkting. Den statistiska sannolikheten för att en given släkting har samma DNA-profil kan beräknas om det anses relevant i det aktuella fallet. En artikel om frågeställningarna kring "nära släktskap" publiceras i ett kommande nummer av tidningen. DNA-registerverksamheten Insikten kom tidigt att DNA-resultat från personer och DNA-spår inlagda i sökbara dataregister skulle kunna lösa eller koppla samman ouppklarade brott. Det tog dock flera år innan lagstiftarna i Sverige och andra europeiska länder beslutade om DNA-register. Först ut var England I Sverige utfärdades lagen sommaren 1998 och den trädde i kraft första april Den enskilt största faktorn som påverkat ärendemängden för SKL:s DNA-ärenden är just införandet av DNA-register. Ärendeökningen ligger i första hand på mängdbrott som biltillgrepp, inbrott och stöld, men även undersökningar av grövre brott har ökat till antalet. Registren växer kontinuerligt både på person- och spårsidan. DNA-registren är uppbyggda med en del innehållande DNA-profiler från brottsplatsspår i ouppklarade brott och en del med DNA-profiler från fällda gärningsmän (enligt de lagstadgade kriterierna). Personer som är skäligen misstänkta i pågående DNA-undersökningar finns i registret i avvaktan på beslut om gallring eller registrering. Beslut om detta fattas av RPS i Kiruna. Register- och träffstatistik under 2003 (november ut) Registrens omfattning Sedan (nov) Personer registrerade i DNA-registret Spår registrerade i spårregistret 8208* 2472 Träffstatistik Träffar spår mot spår i spårregistret Träffar person mot spår i spårregistret Träffar nya spår mot DNAregister (registrerad person) * Ytterligare DNA-spår har lagts in i spårregistret, men senare gallrats på grund av träff mot person. DNA-registerhanteringen kopplar samman ouppklarade brott då DNA-profiler från olika brottsplatser överrensstämmmer, samt att registren binder person till spår, eller spår mot person, i ouppklarade brott. Registren ger kontinuerligt upphov till ett stort antal träffar vilka vida överstiger de bedömningar som gjordes före införandet. Antalet träffar spår mot spår är något fler än träffar spår mot person. Ett "rekord" avseende träffar är de 43 stölderna och inbrotten i Västra Götaland som kopplats samman på spårnivå och som slutligen gav träff mot en person inskickad som misstänkt i ett enskilt förtursärende. Domstolsförhandlingarna gällde slutligen hela 110 olika åtalspunkter. Endast gärningsmannnen själv vet hur många ytterligare brottsplatser som borde läggas till dessa! Personer som efter fällande dom, lagts in i DNA-registret genererar träffar mot nya brottsplatsspår. det rör sig således om återfallsförbrytare som antingen redan frigetts eller begått dessa brott under permission. DNA-registerlagen har sina begränsningar. Främst gällande det att "småförbrytarna" inte uppnår kriterierna för registrering. De söks i registren under pågående utredning men läggs inte in vid en fällande dom. En förändring på denna och andra punkter i lagstiftningen är därför minst sagt önskvärd. En vanlig DNA-profil kan i princip jämställas med ett hederligt gammalt fingeravtryck. I båda fallen rör det sig om "nonsens-information" på detaljnivå som inte kan användas till annat än jämförelser gentemot andra fingeravtryck respektive DNA-profiler. Trots detta är lagstiftningen olika. En lagändring skulle sannolikt ge stor effekt genom att fler brott skulle klaras upp, men också i en förlängning uppnå också en brottsförebyggande effekt. DNA specialanalyser Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas behov av att försöka göra det lilla extra i en utredning. Framför allt i de riktigt grova brotten och i gamla olösta fall där ny teknik slutligen skulle kunna ro ärendet i hamn. Analyser med specialkaraktär utvecklas och förändras med tiden. En del försvinner, andra kvarstår och vissa kan med tiden bli del av standardrutinerna. En av de specialanalyser som finns tillhands på SKL idag är DNA-baserad art- och individbestämning av djurblod som används i samband med exempelvis jaktbrott. Referensdatabaser för alla svenska rovdjur, många andra vilda djur och de flesta husdjur finns tillgängliga. En annan specialanalys är analys av mitokondriedna (mtdna) i hårstrån. Analyserna är fortfarande relativt tids- 5

4 Idag letas små besudlingar som inte syns för blotta ögat fram. Sedan analyseras de på sitt DNA-innehåll. Tillvaratagandet av biologiska spår för DNA-analys i samband med läkarundersökning efter sexualbrott har standardiserats med hjälp av provtagningssatsen "Rape-kit". Förvaring av undersökningsmaterialet hanteras systematiskt med hjälp av datorstöd. Många spår säkras idag på tops. En blodfläck om 2x2 mm räcker för en DNA-analys. Den senaste generationens analysinstrument, kapillärelektrofores. Cirka 200 prover kan analyseras över en natt utan några manuella ingrepp. Med det ökande antalet DNA-analyser följer ett ökat behov av automatiserade rutiner. Införandet av laboratorierobotar hör den nära framtiden till. ödande och komplicerade och ger i många fall inga användbara resultat. Bevisvärdet är på grund av nedärvningen (mtdna ärvs från mor till barn) dessutom relativt begränsat. Idag används mtdna-analys runt om i världen i första hand efter katastrofer eller i andra komplicerade ID- eller släktskapsärenden. Såväl djurblodsanalys som mtdna-analys genomförs idag med expertis utanför SKL. Inskickat material genomgår en inledande undersökning och bedömning för att därefter skickas vidare för analys. En tredje specialanalys, vilken ännu bara genomförts i mycket begränsad skala på SKL, är så kallad LCN-teknik (low copy number) en teknik som används för mycket små spårmängder. I sin mest extrema form analyseras DNA från endast några enstaka celler. Gemensamt med mtdna-analyserna är att även LCN i många fall inte ger några användbara resultat. Bevisvärdet av LCN-analyser varierar beroende på de specifika omständigheter som gäller i det individuella ärendet. Bakgrunden till ett begränsat bevisvärde för LCN-resultat är den innebyggda risken för slumpmässighet och kontaminationsrisk. På grund av den höga kontaminationsrisken ställer LCN-tekniken dessutom rigorösa krav på bl a spårsäkring, materialhantering samt spårbarheten över vilka personer som hanterat materialet. Andra specialanalyser som ännu inte finns tillgängliga på SKL är t ex. analyser av Y-kromosomalt DNA. En metod som specifikt analyserar manligt DNA, användbart i exempelvis våldtäktsärenden med relativt få påvisade spermier. Under utveckling är även den så kallade SNP-tekniken (single nucleotide polymorphism). SNP i kombination med så kallad chipteknologi kommmer i bästa fall att medge snabba analyser på små mängder nedbrutet DNA (se artikel i förra numret av tidningen). Utveckling och framtida möjligheter Trots den utveckling som skett de senaste tio-femton åren avseende biologiska spår och DNA-analyser så kommer mycket att hända även i framtiden. Av utrymmesskäl anges kortfattat några potentiella områden där förändringar pågår eller är önskvärd: - Mer användbara analyssvar på mindre och kvalitativt sett sämre undersökningsmaterial. Utveckling för att kunna analysera nedbrutet, degraderat DNA och spår med mycket liten spårmängd pågår kontinuerligt. Analystekniker som idag faller under specialanalys kommer i större utsträckning att höra vardagen till. - Ännu snabbare analyser som även medger att ett större antal analyser kan genomföras och till detta kopplat en snabbare ärendehandläggning för att matcha utredningsmässiga tidsbegränsningar. Automatiserade analyser och användandet av mikrochips även kallat "LOAC" (lab-on-a-chip) kortar ned analystiden och medger ett ökat antal analyser. En fortsatt utveckling av befintliga datorstöd kortar ärendehandläggningen. - Analyser som enkelt kan genomföras närmare brottplatsen. Drömmen om "brottsplatsväskan" eller mobila laboratorieenheter "LIAV" (lab-in-a-van) för att kunna få snabba DNA-svar i prioriterade brottsfall eller komplicerade fall där det t ex finns sådana mängder biologiska spår att man måste ha både snabbhet i analyserna och närvaro till platsen för att på bästa sätt kunna leta fram "nålen i höstacken". - I spaningssyfte kunna få ut mer information ur spår som analyseras. Förutom dagens könstillhörighet även information av utseendemässig karaktär (såsom hårfärg och ögonfärg) och befolkningstillhörighet. Ett starkt komplement till den befintliga DNA-profileringen. - Åldersbestämning av spår. En önskan inte minst för alla som arbetar med familjevåld där det inte alltid räcker med bara en bindande DNA-profil. Tidsbestämning av biologiska spår har mycket kvar att önska, men vad som är potentiellt möjligt är oklart. - En fortsatt utökning av det internationella samarbetet och då framförallt nyttjandet av andra länders DNA-databaser. Harmonisering av regelverken inom EU och andra länder måste troligen tillstånd för att förenkla samarbetet. - Kriminaltekniska DNA-analyser kan komma att genomföras i större omfattning även på andra laboratorier än SKL. Redan idag genomförs analyser i djurärenden och av mitokondriedna på externa laboratorier. I kriminaltekniska sammanhang skulle sådana laboratorier i framtiden kunna verka självständigt eller som resurslaboratorier eller "second opinion" laboratorier. DNA är fortsättningsvis ett kraftfullt verktyg Det går nog att utan överdrift hävda att DNA-analyser är 90-talets kriminaltekniska verktyg nummer ett. Det kan även konstateras att kriminaltekniska DNA-analyser kontinuerligt utvecklats sedan introduktionen, och med tydlighet tagit och bekräftat sin plats som en mycket verkningsfull metodik vid utredning av brott. DNA-analyser av biologiska spår har ett brett verkningsfält, i allt från att lösa mängdbrottslighet till att lösa de allra grövsta våldsbrotten. Utvecklingen fortsätter och den framtida visionen av området är att snabbare, helst redan på brottsplatsen, kunna få ut mer information av DNA:t från en allt mindre mängd och kvalitativt sett sämre spårmaterial. Text: Ricky Ansell och Stig Holgersson Foto: SKL:s arkiv Viktiga årtal i utvecklingen av DNA och forensiska DNA-undersökningar Internationellt 1865 "Ärftlighetslärans fader", den tjeckiske munken, Gregor Mendel publicerar ärftlighetens mekanismer efter sina studier på ärtväxter. De fundamentalt viktiga resultaten glöms dock bort under fyra decennier Dansken Wilhelm Johannsen myntar begreppet "gener" för de ärftlighetsfaktorer Mendel tidigare påvisat En forskargrupp med amerikanen Oswald Avery i spetsen isolerar och beskriver deoxyribonukleinsyra; DNA Britterna James Watson och Francis Crick kommer fram till arvsmassans tredimensionella struktur, den "dubbla helixen". Upptäckten belönas senare med Nobelpriset Amerikanen Kary Mullis uppfinner PCRmetoden (polymerase chain reaction). Kopior på kopior i exakt samma utformning som utgångsmaterialet medför att mycket små mängder DNA kan kopieras upp till "analyserbar" mängd. Uppfinningen belönas med Nobelpriset Tekniken kallad "DNA-fingerprinting" utvecklas av Alec J Jeffreys. Metoden är en nyckel till forensiska DNA-analyser. Jeffreys adlas sedermera av drottning Elisabeth II för sina vetenskapliga insatser Kriminaltekniska DNA-register införs i England. Lagstiftningen runt registerhanteringen är generös och under 2003 beräknas registret överstiga DNA-profiler från kända personer. I Sverige 1989 Det första svenska brottsfallet där DNAteknik (SLP) används. Analysen genomförs av företaget Cellmark Diagnostics i Storbritannien Det första DNA-ärendet analyseras på SKL. De första PCR-baserade DNA-analyserna genomförs De första STR-teknikerna används Den första generationens DNA-teknik (SLP) och alla icke DNA-baserade tekniker tas ur bruk Enbart PCR-baserade DNA-analyser på SKL. Bastypbestämning av DNA sker i fyra STR-områden och utvidgad analys med ytterligare ett STR-område och sex andra områden SKL genomför pilotstudie för framtida DNA-registerverksamhet. Spermaspår ifrån den så kallade "Fryslistan" med olösta sexualbrott som arkiverats under flera år analyseras. Ett flertal träffar erhållls och olösta ärenden kan kopplas sammman Undersökning av nio STR-områden och könskromosombestämning införs som standard i Sverige. I juni utfördas Polisdatalag med bland annat "Register med uppgifter om DNAanalyser i brottmål" Lagen om registrering av DNA-profiler träder i kraft 1:a april. De svenska spåroch DNA-registren upprättas. SKL:s ärenden gällande DNA-analyser av biologiska spår ökar dramatiskt. Ökningen gäller främst mängdbrotten biltillgrepp, inbrott och stöld Införandet av det interna datastödet ForumDNA U, som medger elektroniska överföring och sammanställning av erhållna DNA-resultat Undersökning av tio STR-områden och könskromosombestämning införs som standard i Sverige. En harmonisering till europisk standard och en anpassning till registerbehoven. Utvidgad analys kan nu vid behov ske med ytterligare fem STR-områden. Gäller främst vid identifieringsfall och nära släktskapsproblematik SKL avger ett yttrande till Högsta domstolen angående säkerheten i DNA-undersökningar. De frågor som behandlas är bl a förväxlings- och kontaminationsrisker samt frekvensberäkningar, olika befolkningsgrupper och nära släktskap. SKL:s registerhantering flyttas över till en ny databas, "CODIS". Databasen som konstruerats av FBI används i ett flertal länder. SKL inför automatiserade rutiner för bland annat DNA-registrens hantering av träffar och registreringen av nya DNA-profiler. DNA-registret uppdateras kontinuerligt med aktuella uppgifter från misstanke- och belastningsregistret. Den senare hanteringen sköts av RPS. 6 7

5 En gelbild med framtagna DNA-profiler. Tio undersökta STR-områden ger en fullständig DNA-profil. För detektion av DNA:t används icke radioaktiva, fluorescerande tekniker. Biologienheten Statens krimimaltekniska laboratorium - SKL LINKÖPING Tel Fax hemsida e-post SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR

CSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden

Läs mer

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008 Sexualbrottsärenden Den forensiska analysen och utvärderingen av erhållna resultat i sexualbrottsärenden är ofta såväl tidsödande som komplicerad vilket tillsammans med ett högt ärendetryck leder till

Läs mer

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Ricky Ansell Verksamhetsexpert Biologienheten, SKL Statens kriminaltekniska Statens laboratorium kriminaltekniska - SKLlaboratorium 1 Statens kriminaltekniska

Läs mer

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium BESLUT Diarienr 2012-05-28 514-2012 Ert diarienr 2012200314 Statens kriminaltekniska laboratorium 581 94 LINKÖPING Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium Datainspektionen

Läs mer

Vid villainbrottet var det mycket som var omkringstökat.

Vid villainbrottet var det mycket som var omkringstökat. SÄTRTYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005 Hur går en DNA-analys till? DNA utmålas ofta som det senaste undermedlet när det gäller att sätta fast brottslingar. Men vad är det som analyseras och hur går en kriminalteknisk

Läs mer

Kalla fall blir heta. Reportage

Kalla fall blir heta. Reportage Reportage Kalla fall blir heta I januari 2011 säger det pling i datasystemet när k anadensisk polis matchar veckans a sylansökningar mot Interpols spaningsregister. En asylsökande är efterlyst för mord

Läs mer

IT-baserat DNA-register

IT-baserat DNA-register School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI IT-baserat DNA-register Hur skulle ett heltäckande IT-baserat DNAregister kunna införas i Sverige för att få acceptans

Läs mer

DNA som bevis en sammanställning av domar. Promemoria

DNA som bevis en sammanställning av domar. Promemoria DNA som bevis en sammanställning av domar Promemoria RättsPM 2008:5 Utvecklingscentrum Göteborg Februari 2008 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte och metod...3 1 DNA som bevisning...4 1.1 Allmänt...4

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ...

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ... Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning av misstänkt Åtgärdskalendern fungerar som en checklista vid spårsäkring och provtagning för misstänkt man eller kvinna. På sida 2 och 3 följer en specifik

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

P K U- bioban k en för forsk n in g eller för alla? Arbetsgrupp: Magdalena Andersson, Cecilia Klynne och Erica Lejonroos.

P K U- bioban k en för forsk n in g eller för alla? Arbetsgrupp: Magdalena Andersson, Cecilia Klynne och Erica Lejonroos. P K U- bioban k en för forsk n in g eller för alla? Arbetsgrupp: Magdalena Andersson, Cecilia Klynne och Erica Lejonroos. Maj 2009 In ledn in g I PKU-biobanken sparas vävnadsprover från nyfödda barn födda

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Del II. Analysera gener

Del II. Analysera gener Del II Analysera gener Den moderna gentekniken ger oss inte bara möjlighet att ändra arvsanlag. Den har också lärt oss att läsa och analysera våra egna gener. Detta reser en rad komplicerade frågor om

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Molekylärgenetiskt verktyg för diagnos av T- resp. B-cellslymfom i vävnad/paraffin Diagnostik av Lymfom. Olika ingångar för B-, resp. T-cellslymfom Metodiker: - Morfologi (Mikroskopi) - Immunohistokemi

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk AV-nr: 31404 tv 4 På span hos polisen (sas) /Programledarna Lina och Tobias vill sätta polisen på prov. De har bestämt att någon av dem ska göra inbrott. Polisen ska undersöka brottet och komma fram till

Läs mer

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1 Det är mycket enkelt att registrera sin SmartDNA förpackning. Du gör det via internet genom att gå in på www.safesolution.se och du kan också enkelt ändra, om du skulle byta mobilnummer eller adress. Tidigare

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Ett utbildningsprogram för kontroll av identitet, kort och sedlar

Ett utbildningsprogram för kontroll av identitet, kort och sedlar Ett utbildningsprogram för kontroll av identitet, kort och sedlar LÄRARHANDLEDNING Läs igenom hela detta material innan du håller lektionerna. Materialet är framtaget för att ge dig ett stöd och en utgångspunkt

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

topsningar per år Så använder polisen dna för att hitta brottslingar

topsningar per år Så använder polisen dna för att hitta brottslingar Datainspektionens tidning nr 2/2014 ecall livräddare eller övervakare? Snart kommer alla nya bilar i Europa att ha en svart låda som vet var bilen befinner sig Hem eller arbetsplats? Får en anhörig installera

Läs mer

Årsberättelse 2011. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2011. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Denna skrift ger en inblick i Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL:s) verksamhet under 2011. Årets upplaga fokuserar särskilt på SKL:s roll som kundorienterat expertorgan inom det svenska rättsväsendet.

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

2014-05-20 SMARTWATER KOPPLAR OBJEKT TILL DESS ÄGARE OCH KRIMINELLA TILL BROTT

2014-05-20 SMARTWATER KOPPLAR OBJEKT TILL DESS ÄGARE OCH KRIMINELLA TILL BROTT SMARTWATER KOPPLAR OBJEKT TILL DESS ÄGARE OCH KRIMINELLA TILL BROTT 1 Fakta Engelskt företag/varumärke, 17 års erfarenhet. Har idag teoretiskt 3 miljarder unika koder tillgängliga, antalet kan utökas om

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

SMARTWATER MÄRKDNA THIEVES BEWARE KAN SPÅRAS AV POLISEN STÖLDSKYDDSMÄRKNING FÖRETAG & OFFENTLIG SEKTOR OBJEKT SKYDDAS AV SMARTWATER MÄRKDNA

SMARTWATER MÄRKDNA THIEVES BEWARE KAN SPÅRAS AV POLISEN STÖLDSKYDDSMÄRKNING FÖRETAG & OFFENTLIG SEKTOR OBJEKT SKYDDAS AV SMARTWATER MÄRKDNA SMARTWATER MÄRKDNA STÖLDSKYDDSMÄRKNING FÖRETAG & OFFENTLIG SEKTOR KAN SPÅRAS AV POLISEN THIEVES BEWARE TM OBJEKT SKYDDAS AV SMARTWATER MÄRKDNA www.smartwater.com/sweden SmartWater Technology Limited. All

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 Brott och digitala bevis Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 RKP:s IT-brottssektion Var finns vi i organisationen? RIKSPOLISCHEF Säkerhetspolis RKP RPS KPE Stab OPE IPO IT-brottssektionen Samordningsfunktion

Läs mer

Överklagad dom Svea hovrätts, avd. 1, dom den 16 augusti 2011 i mål B 5575-11

Överklagad dom Svea hovrätts, avd. 1, dom den 16 augusti 2011 i mål B 5575-11 ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM Motpart HG Överklagad dom Svea hovrätts,

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Klassificeringsstruktur vs andra strukturer för informationsklassning. Lena Elfving Nixon, Statens kriminaltekniska laboratorium

Klassificeringsstruktur vs andra strukturer för informationsklassning. Lena Elfving Nixon, Statens kriminaltekniska laboratorium Klassificeringsstruktur vs andra strukturer för informationsklassning Lena Elfving Nixon, Statens kriminaltekniska laboratorium Nuläget 21 länspolismyndigheter + RPS + SKL = Polismyndigheten 2015-01-01

Läs mer

Framställning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

Framställning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet 1 (11) FRAMSTÄLLNING Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2011-08-29 RA-188-4256/11 Verksjurist Aimée Jillger Er referens Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fingeravtryck och annan signalementsupptagning; beslutade

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING]

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] Ert dnr: [ex K21345-05] Till polismyndigheten i [ex Östergötlands län] Polisområde [ex Vadstena] [adress] [gatuadress] RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] FORMALIA [2006-01-01]

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Stöldskyddsmärkning med Smart DNA. Skadeförebyggande arbete i samarbete med SÄKRA Stenstaden AB och Moderna Försäkringar

Stöldskyddsmärkning med Smart DNA. Skadeförebyggande arbete i samarbete med SÄKRA Stenstaden AB och Moderna Försäkringar Stöldskyddsmärkning med Smart DNA Skadeförebyggande arbete i samarbete med SÄKRA Stenstaden AB och Moderna Försäkringar Minska risk för avbrott - enkelt och tryggt Polismyndigheten och SKL (Statens Kriminaltekniska

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Taktisk manual för brandundersökningar i Norden

Taktisk manual för brandundersökningar i Norden Taktisk manual för brandundersökningar i Norden SKL Rapport 2013:01 Författare Conny Ohlsson Statens Kriminaltekniska Laboratorium - SKL 581 94 Linköping Kontaktperson Conny Ohlsson Statens Kriminaltekniska

Läs mer

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 214-4-1 AN-214/138.739 1 (2) HANDLÄGGARE Jensen, Pernilla Pernilla.Jensen@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR

Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR Ramona Groenheit PhD, Mikrobiolog 2012-12-05 Med molekylära typningsmetoder kan vi: Upptäcka och övervaka utbrott Övervaka behandlingen

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om videoupptagning i polisfordon vid trafikövervakning m.m.;

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Årsberättelse 2008. Statens kriminaltekniska laboratorium

Årsberättelse 2008. Statens kriminaltekniska laboratorium Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium 1 Innehåll 3 4 5 6 7 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 33 34 35 36 38 40 Inledning Det här är SKL Korta fakta om SKL Ärendeutveckling Undersökning

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas.

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas. Årsrapport 13 1 (6) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 14-3-7 Kontakt: gunnar.nordin@

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Çrona Rapportera LSS

Çrona Rapportera LSS Çrona Rapportera LSS DataVara AB har specialiserat sig på att utveckla programvaror för personaladministration. Bland produkterna finner du löneprogram, tid- och reseräkningsprogram samt personaldokument.

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 1 Innehåll Chefen ha Chefen har ordet 2 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 4 Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus 6 SKL och

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument

Läs mer

Utredningen om byggnaders energiprestanda

Utredningen om byggnaders energiprestanda Utredningen om byggnaders energiprestanda Översiktlig beskrivning Bengt Nyman 2004-10-29 1 Vissa utgångspunkter Syftet är att effektivisera energianvändningen och realisera outnyttjad energihushållningspotential

Läs mer

Konkurrensverkets platsundersökningar

Konkurrensverkets platsundersökningar Konkurrensverkets platsundersökningar Om du vill ha informationen i ett alternativt format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/cd, kontaktar du Konkurrensverket via

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-02-18 Dnr 2095-2014 Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer