Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden"

Transkript

1 Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden Särtryck ur tidningen Kriminalteknik Nr

2 Beskrivning av biologienhetens verksamhet i mitten av 1980-talet PGM var det enzymsystem som var mest användbart för framförallt blod men även hårrötter och sperma. Figuren visar typbestämningsresultatet efter elektrofores på cellulosaacetatfolie. Ända fram till slutet av talet användes skrivmaskin för att skriva koncept som sedan renskrevs av sekreterare. Den allra första DNA-tekniken som användes i kriminaltekniska sammanhang men framförallt i faderskaps- och andra släktskapsutredningar var MLP. Den gick även under namnet DNA-fingeravtryck. För DNA-analyserna utgick man från 0,5 ml blod som togs av med pasteurpipetter av glas. Den första DNA-tekniken på SKL, SLP-analys, använde sig av radioaktivt inmärkta sonder för att detektera DNA-band. Den fick även namnet DNA-profil. Utvecklingen på SKL:s för DNA-ärenden under åren Kriminaltekniska DNA-analy ser förr, nu och i framtiden De kriminaltekniska DNA-teknikerna har utvecklats kontinuerligt under de ca femton år de varit i bruk. Från de tidiga metoderna med krav på relativt stora mängder spårmaterial så genomförs idag snabba rutinanalyser på relativt små mängder spår. Landvinningarna till trots så fortsätter utvecklingen med nya möjligheter mot nya mål. Den epokgörande händelsen för bruket av DNA till personidentifiering är arbetet om "DNA-fingerprinting" som brittiske forskaren Alec J Jeffrey publicerade 1985 i den anseddda tidskriften Nature. Upptäckten patenterades snabbt och köptes upp av storföretaget ICI. Upptäckten visade sig senare inte bli den storsäljare företaget tänkt sig. Snarare banade upptäckten vägen för de andra slagkraftigare tekniker som idag står till buds för såväl kriminaltekniska undersökningar som faderskaps- och andra släktskapsutredningar. Innan de första DNA-teknikerna togs i bruk användes blodgruppsbestämning (AB0), enzymer och serumproteiner för typbestämning av biologiska spår. Bevisvärdet av dessa undersökningar var ofta lågt och huvudprincipen var att man kunde göra uteslutningar av personer som inte avsatt spåret ifråga. För att användbara resultat skulle erhållas krävdes bra spår, framför allt att de var relativt färska men även att fläckarna var tillräckligt stora. Tidsåtgången för en dåtida analys skiljer sig inte i förhållande till dagens teknik men då gjordes ett flertal analyser med olika relativt enkla tekniker jämfört med att det idag genomförs en enda analys men med relativt komplicerad teknik. Det var framför allt blod som lämpade sig för dåtidens analys. De första DNA-ärendena De första DNA-ärendena skickades utomlands för analys. Det var främst våldtäktsärenden som skickades till föregångslandet England. DNA-mängden som krävdes var ca 1000 gånger större än de mängder som behövs idag. I praktiken var det spår av sperma som hade bäst förutsättningar att ge goda resultat. Det första ärendet med resultat som hade en avgörande betydelse för att det skulle bli en fällande dom analyserades 1989 och var just en våldtäkt. För första gången kunde man i en brottsutredning med mycket hög sannolikhet binda en person till ett biologiskt spår. De första helsvenska DNA-analyserna utfördes Tekniken som användes var SLP (single locus profile), det vill säga densamma som i de ärenden som tidigare skickats till England och därför var det fortfarande våldtäktsärenden som var mest intressanta att undersöka. Under 1991 introducerades även den första PCR-baserade analysen med masskopiering av DNA (se nedan). Under åren 1991 till 1994 bestod analystekniken av en blandning av gamla konventionella metoder (blodgruppsbestämning, enzymer och serumproteiner), DNA-metoder med högt bevisvärde men låg känslighet och nya PCR-baserade DNA-metoder med till en början lågt bevisvärde men med hög känslighet. De sist tillkomna DNA-analysteknikerna har sedan 1994 fullt ut ersatt alla tidigare analystekniker. De har efter hand utvecklats till att bli metoder med såväl högt bevisvärde som hög känslighet och är lämpade för flertalet biologiska spår, såväl blod och sperma som sekret och ryckta hårstrån. Även muskel- och benvävnad samt uppsamlad urin och prov från uppkastningar kan ge användbara DNA-profiler. Allt fler DNA-ärenden Ärenden med DNA-frågeställningar har ökat kontinuerligt genom åren. Under 1999 skedde en markant förändring i ökningstakten, vilken var direkt kopplad till introduktionen av DNA-registerverksamheten. Ärendeökningen fortsätter i ännu oförminskad takt. Antalet spåranalyser följer givetvis samma utveckling genomfördes DNA-analyser på jämförelseprover och spår fördelat på över ärenden. Prognosen för 2003 är DNA-analyser på jämförelseprover och spår fördelat på ärenden. Givetvis har ärendeutvecklingen följts av en personalökning då de första egna DNA-analyserna genomfördes bestod biologienheten av 18 personer. Idag består enheten av 50 personer. Svarstider för DNA-analyser Frågan om handläggningstider för analyssvar från SKL har varit en ständigt återkommande fråga under många år. Detta har inte minst gällt även för DNA-ärendena. Handläggningstiden för DNA-ärenden var i initialskedet mycket långa, månader, men tiden har under de senaste åren med en nedåtgående trend pendlat mellan 15 och drygt 30 dagar. Ett framtida mål är att handläggningstiden för ett enkelt DNA-ärende ska kunna överensstämma med gällande häktningstider, och att redovisning i normalfallet kan ske inom 5-10 arbetsdagar. Exempelvis så bör en fortsatt digitalisering av administrativa handläggningsrutiner samt fler automatiserade rutiner och en fortsatt metodutveckling på den laborativa analyssidan hjälpa till att korta handläggningstiderna. Givetvis kommer även i framtiden ärendespecifika problemställningar och den totala ärendebelastningen samt andra faktorer att inverka på handläggningstiderna. Dagens DNA-analyser En DNA-analys av ett tillvarataget biologiskt spår sker förenklat sett i en sekvens av flera olika steg; utvinning och rening av spårets DNA-innehåll, mängdbestämning, masskopiering samt separation och utläsning. Idag används uteslutande PCR-baserade tekniker vid forensiska DNA-analyser (PCR = polymerase chain reaction). PCRtekniken bygger på en process där cellens metod att kopiera arvsmassan, DNA:t, sker gång på gång i provröret. Med andra ord en masskopiering av det ursprungliga DNA:t. Kopieringen sker med sådan exakthet att kopiorna alltid är lika utgångsmaterialet. Metodutvecklingen har lett till att mängden spår som behövs för en analys blivit allt mindre och även att sämre spår kan undersökas, dvs. spår som till viss del brutits ned. En standardanalys idag med hjälp av PCR-teknik behöver mängdmässigt sett DNA från knappt 100 celler. De områden som analyseras som standardmetod på de allra flesta kriminaltekniska DNA-laboratorier kallas STR-områden (short tandem repeats). På SKL analyseras idag 10 STR-områden och kön som standardanalys. Analysen av dessa 11 områden genomförs vid ett och samma analystillfälle. Genom att kunna masskopiera DNA:t i flera olika områden vid ett och samma analystillfälle minskar den minsta mängd DNA som krävs för en analys. Spåret behöver således inte delas upp i flera delprov. En annan följdeffekt är att analyser kan ske i större skala och således att fler brottstyper har kunnat komma ifråga för undersökning. Trots att tio analyserade områden och kön normalt räcker finns ytterligare fem STR-områden att tillgå vid behov. Denna utvidgade analys kan komma till användning vid frågeställningar om nära släktskap exempelvis fall av typen "det var inte jag det var min bror", eller vid utredning av släktskapsförhållanden exempelvis i utredningar där man söker identitet på en oidentifierad kropp genom jämförelse mot nära släktingar. STR-områdena består av sekvenser om 4 baser som upprepas ett flertal gånger. Eftersom alla har DNA från både mamma och pappa så har alla dubbel uppsättning av vart och ett av dessa områden. Således har man antingen två lika eller två olika varianter i ett specifikt STR-område. Variationen mellan individer är skillnader i antalet upprepningar, som mäts vid utläsningen. Detta ses då som längdskillnader, ju fler upprepningar desto längre. De längder som erhålls omvandlas till siffror, vilka är direkt kopplade till det antal upprepningar som utläsningen uppvisat. STR-markörer. I övre delen av bilden visas schematiskt grunden för de upprepningar/längdskillnader som mäts vid en DNAtypbestämning i ett av de tio undersökta STR-områdena. I den nedre bilden visas resultatet för en person som har varianterna 6 och 7 i det undersökta området ifråga. 3

3 Resultatet av en DNA-analys med SLP-teknik resulterade i band på en röntgenfilm som svärtats av de radioaktivt inmärkta sonderna. Utvärderingen gjordes med ett datorbaserat system efter en manuell kvalitetskontroll. Fyra områden analyserades med SLP-teknik. Det räckte med fyra av dessa hypervariabla områden för att DNA-profilens frekvens skulle bli lägre än 1 på 1 miljon. Vid typbestämning av DQ-alfa kopierades DNA:t och PCR-produkten kvantifierades på agarosgel för att avgöra om provet skulle gå vidare till typbestämning eller avslutas. Detta var den första PCR-baserade metoden. Resultaten av en analys i DQ-alfa avlästes på en remsa som gav ett färgutslag för de varianter som fanns i provet. Gelbild av dagens STR-analyser. För detektion av DNA:t används icke radioaktiva, fluorescerande tekniker. Många olika material bär DNA-spår som kan analyseras med dagens tekniker. 4 De STR-områden som används idag har så vitt man kännner till ingenting att göra med en persons synliga egenskaper såsom utseende, inte heller kan de kopplas till sjukdomsdispositioner eller några personlighetskaraktärer. DNA-profilen är således en sifferserie med ett "nonsens innehåll", men eftersom dessa sifferserier näst intill är unika på individnivå kan de nyttjas till att med stor säkerhet utesluta eller binda person till DNA-profiler från ett visst biologiskt spår. Begreppet DNA-profil Historiskt kallades analysresultaten för DNA fingeravtryck, efter engelskans "DNA fingerprint". Uttrycket "fingerprinting" förekommer emellanåt fortfarande men uttrycket DNA-profil kom tidigt. En DNA-profil är i sig ett relativt begrepp, som enklast kan förklaras utifrån en viss persons DNA-typkombination i ett antal utvalda och undersökta områden i arvsmassan. Valet av de områden som undersöks har ändrats i takt med metodutvecklingen och de områden som undersöks kan skilja sig åt mellan olika forensiska laboratorier, även fast de flesta laboratorier i dagsläget i alla fall har några områden gemensamt som alltid undersöks. Detta innebär givetvis att det inte alltid är möjligt att jämföra en hel eller delar av en gammal DNA-profil med en ny eller med en DNA-profil framtagen på ett annat laboratorium. För att erhålla en DNA-profil som ger slutsatsen "det kan hållas för visst" krävs som mest godkända resultat i 8 av de 10 analyserade områdena. Ett spår som innehåller DNA-profiler från två eller flera personer kallas "blandbild" och ger som regel upphov till en svagare slutsats. Använda slutsatser baserat på den beräknade risken för en slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer Slutsats Det kan uteslutas - Det kan inte uteslutas 1 på 1-1 på 99 Skäl talar för 1 på på Starka skäl talar för 1 på på Det kan hållas för visst Risk för slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer 1 på 1 miljon eller lägre DNA och bevisvärde Varje DNA-profil är näst intill unik och en överensstämmmelse mellan en persons DNA-profil och den från ett tillvarataget spår kan därför ha ett mycket starkt bevisvärde. Det går inte att ange hur unik en specifik DNA-profil är, utan man beräknar risken för att en slumpässigt vald person ska ha just den aktuella DNA-profilen. I en brottsutredning motsvarar det risken för att en persons DNA-profil av en slump överensstämmer med ett spårs DNA-profil, trots att personen ifråga inte avsatt spåret. Med risken för slumpmässig överenssstämmelse som grund dras de slutsatser som visar hur starkt resultatet stöder att spåret faktiskt kommer från den aktuella personen. Samma skala och frekvensintervall har använts sedan införande av DNA-teknik Fram till 1995 användes dock uttrycket "övervägande skäl" vilket då ändrades till dagens "starka skäl". Ett flertal faktorer måste beaktas för att en överensstämmmande DNA-profil ska få relevant slutsats. Till dessa hör faktorer som val av referensbefolkning (för beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse), eventuella populationsgenetiska skevheter (såsom ingifte) samt korrigeringar för att inte överskatta ovanligt förekommande varianter i de undersökta områdena i arvsmassan. Vid träffar mot DNA-profiler som lagts in i DNA-register sker även en korrigering vid beräkningarna eftersom registrets storlek påverkar risken för slumpmässsig överensstämmelse. Generellt använder SKL en databas baserad på personer med svenska namn som grund för beräkningarna. Detta eftersom svenskar är den största befolkningsgruppen i Sverige. När överensstämmelse erhålls mellan ett spår och en person med utländsk härkomst uppstår ofta frågan om den svenska databasen verkligen är relevant. Ur principiell synpunkt borde personerna som använd databas är baserad på representera den befolkningsgrupp som polisen inriktar sin förundersökning mot. Finns ingen speciell inriktning mot en annan befolkningsgrupp blir den svenska databasen således den mest relevanta, även om det senare visar sig att gärningsmannen är av utländsk härkomst. I normalfallet skulle dock valet av referenspopulation i slutändan ändå inte ha någon betydelse för den slutsats som ges av DNA-undersökningen. Genomförda beräkningar når oavsett val av referensbefolkningsgrupp ändå lägre än 1 på 1 miljon då en full DNA-profil erhållits. För nära släktingar gäller andra förutsättningar än för obesläktade personer. Likheter mellan släktingar är inte enbart slumpmässiga. Därför görs också en reservation i alla sakkunnnigutlåtanden, och slutsatserna vid träff mot person gäller under förutsättning att man bortser från möjligheten att spåret kommer från en nära släkting. Den statistiska sannolikheten för att en given släkting har samma DNA-profil kan beräknas om det anses relevant i det aktuella fallet. En artikel om frågeställningarna kring "nära släktskap" publiceras i ett kommande nummer av tidningen. DNA-registerverksamheten Insikten kom tidigt att DNA-resultat från personer och DNA-spår inlagda i sökbara dataregister skulle kunna lösa eller koppla samman ouppklarade brott. Det tog dock flera år innan lagstiftarna i Sverige och andra europeiska länder beslutade om DNA-register. Först ut var England I Sverige utfärdades lagen sommaren 1998 och den trädde i kraft första april Den enskilt största faktorn som påverkat ärendemängden för SKL:s DNA-ärenden är just införandet av DNA-register. Ärendeökningen ligger i första hand på mängdbrott som biltillgrepp, inbrott och stöld, men även undersökningar av grövre brott har ökat till antalet. Registren växer kontinuerligt både på person- och spårsidan. DNA-registren är uppbyggda med en del innehållande DNA-profiler från brottsplatsspår i ouppklarade brott och en del med DNA-profiler från fällda gärningsmän (enligt de lagstadgade kriterierna). Personer som är skäligen misstänkta i pågående DNA-undersökningar finns i registret i avvaktan på beslut om gallring eller registrering. Beslut om detta fattas av RPS i Kiruna. Register- och träffstatistik under 2003 (november ut) Registrens omfattning Sedan (nov) Personer registrerade i DNA-registret Spår registrerade i spårregistret 8208* 2472 Träffstatistik Träffar spår mot spår i spårregistret Träffar person mot spår i spårregistret Träffar nya spår mot DNAregister (registrerad person) * Ytterligare DNA-spår har lagts in i spårregistret, men senare gallrats på grund av träff mot person. DNA-registerhanteringen kopplar samman ouppklarade brott då DNA-profiler från olika brottsplatser överrensstämmmer, samt att registren binder person till spår, eller spår mot person, i ouppklarade brott. Registren ger kontinuerligt upphov till ett stort antal träffar vilka vida överstiger de bedömningar som gjordes före införandet. Antalet träffar spår mot spår är något fler än träffar spår mot person. Ett "rekord" avseende träffar är de 43 stölderna och inbrotten i Västra Götaland som kopplats samman på spårnivå och som slutligen gav träff mot en person inskickad som misstänkt i ett enskilt förtursärende. Domstolsförhandlingarna gällde slutligen hela 110 olika åtalspunkter. Endast gärningsmannnen själv vet hur många ytterligare brottsplatser som borde läggas till dessa! Personer som efter fällande dom, lagts in i DNA-registret genererar träffar mot nya brottsplatsspår. det rör sig således om återfallsförbrytare som antingen redan frigetts eller begått dessa brott under permission. DNA-registerlagen har sina begränsningar. Främst gällande det att "småförbrytarna" inte uppnår kriterierna för registrering. De söks i registren under pågående utredning men läggs inte in vid en fällande dom. En förändring på denna och andra punkter i lagstiftningen är därför minst sagt önskvärd. En vanlig DNA-profil kan i princip jämställas med ett hederligt gammalt fingeravtryck. I båda fallen rör det sig om "nonsens-information" på detaljnivå som inte kan användas till annat än jämförelser gentemot andra fingeravtryck respektive DNA-profiler. Trots detta är lagstiftningen olika. En lagändring skulle sannolikt ge stor effekt genom att fler brott skulle klaras upp, men också i en förlängning uppnå också en brottsförebyggande effekt. DNA specialanalyser Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas behov av att försöka göra det lilla extra i en utredning. Framför allt i de riktigt grova brotten och i gamla olösta fall där ny teknik slutligen skulle kunna ro ärendet i hamn. Analyser med specialkaraktär utvecklas och förändras med tiden. En del försvinner, andra kvarstår och vissa kan med tiden bli del av standardrutinerna. En av de specialanalyser som finns tillhands på SKL idag är DNA-baserad art- och individbestämning av djurblod som används i samband med exempelvis jaktbrott. Referensdatabaser för alla svenska rovdjur, många andra vilda djur och de flesta husdjur finns tillgängliga. En annan specialanalys är analys av mitokondriedna (mtdna) i hårstrån. Analyserna är fortfarande relativt tids- 5

4 Idag letas små besudlingar som inte syns för blotta ögat fram. Sedan analyseras de på sitt DNA-innehåll. Tillvaratagandet av biologiska spår för DNA-analys i samband med läkarundersökning efter sexualbrott har standardiserats med hjälp av provtagningssatsen "Rape-kit". Förvaring av undersökningsmaterialet hanteras systematiskt med hjälp av datorstöd. Många spår säkras idag på tops. En blodfläck om 2x2 mm räcker för en DNA-analys. Den senaste generationens analysinstrument, kapillärelektrofores. Cirka 200 prover kan analyseras över en natt utan några manuella ingrepp. Med det ökande antalet DNA-analyser följer ett ökat behov av automatiserade rutiner. Införandet av laboratorierobotar hör den nära framtiden till. ödande och komplicerade och ger i många fall inga användbara resultat. Bevisvärdet är på grund av nedärvningen (mtdna ärvs från mor till barn) dessutom relativt begränsat. Idag används mtdna-analys runt om i världen i första hand efter katastrofer eller i andra komplicerade ID- eller släktskapsärenden. Såväl djurblodsanalys som mtdna-analys genomförs idag med expertis utanför SKL. Inskickat material genomgår en inledande undersökning och bedömning för att därefter skickas vidare för analys. En tredje specialanalys, vilken ännu bara genomförts i mycket begränsad skala på SKL, är så kallad LCN-teknik (low copy number) en teknik som används för mycket små spårmängder. I sin mest extrema form analyseras DNA från endast några enstaka celler. Gemensamt med mtdna-analyserna är att även LCN i många fall inte ger några användbara resultat. Bevisvärdet av LCN-analyser varierar beroende på de specifika omständigheter som gäller i det individuella ärendet. Bakgrunden till ett begränsat bevisvärde för LCN-resultat är den innebyggda risken för slumpmässighet och kontaminationsrisk. På grund av den höga kontaminationsrisken ställer LCN-tekniken dessutom rigorösa krav på bl a spårsäkring, materialhantering samt spårbarheten över vilka personer som hanterat materialet. Andra specialanalyser som ännu inte finns tillgängliga på SKL är t ex. analyser av Y-kromosomalt DNA. En metod som specifikt analyserar manligt DNA, användbart i exempelvis våldtäktsärenden med relativt få påvisade spermier. Under utveckling är även den så kallade SNP-tekniken (single nucleotide polymorphism). SNP i kombination med så kallad chipteknologi kommmer i bästa fall att medge snabba analyser på små mängder nedbrutet DNA (se artikel i förra numret av tidningen). Utveckling och framtida möjligheter Trots den utveckling som skett de senaste tio-femton åren avseende biologiska spår och DNA-analyser så kommer mycket att hända även i framtiden. Av utrymmesskäl anges kortfattat några potentiella områden där förändringar pågår eller är önskvärd: - Mer användbara analyssvar på mindre och kvalitativt sett sämre undersökningsmaterial. Utveckling för att kunna analysera nedbrutet, degraderat DNA och spår med mycket liten spårmängd pågår kontinuerligt. Analystekniker som idag faller under specialanalys kommer i större utsträckning att höra vardagen till. - Ännu snabbare analyser som även medger att ett större antal analyser kan genomföras och till detta kopplat en snabbare ärendehandläggning för att matcha utredningsmässiga tidsbegränsningar. Automatiserade analyser och användandet av mikrochips även kallat "LOAC" (lab-on-a-chip) kortar ned analystiden och medger ett ökat antal analyser. En fortsatt utveckling av befintliga datorstöd kortar ärendehandläggningen. - Analyser som enkelt kan genomföras närmare brottplatsen. Drömmen om "brottsplatsväskan" eller mobila laboratorieenheter "LIAV" (lab-in-a-van) för att kunna få snabba DNA-svar i prioriterade brottsfall eller komplicerade fall där det t ex finns sådana mängder biologiska spår att man måste ha både snabbhet i analyserna och närvaro till platsen för att på bästa sätt kunna leta fram "nålen i höstacken". - I spaningssyfte kunna få ut mer information ur spår som analyseras. Förutom dagens könstillhörighet även information av utseendemässig karaktär (såsom hårfärg och ögonfärg) och befolkningstillhörighet. Ett starkt komplement till den befintliga DNA-profileringen. - Åldersbestämning av spår. En önskan inte minst för alla som arbetar med familjevåld där det inte alltid räcker med bara en bindande DNA-profil. Tidsbestämning av biologiska spår har mycket kvar att önska, men vad som är potentiellt möjligt är oklart. - En fortsatt utökning av det internationella samarbetet och då framförallt nyttjandet av andra länders DNA-databaser. Harmonisering av regelverken inom EU och andra länder måste troligen tillstånd för att förenkla samarbetet. - Kriminaltekniska DNA-analyser kan komma att genomföras i större omfattning även på andra laboratorier än SKL. Redan idag genomförs analyser i djurärenden och av mitokondriedna på externa laboratorier. I kriminaltekniska sammanhang skulle sådana laboratorier i framtiden kunna verka självständigt eller som resurslaboratorier eller "second opinion" laboratorier. DNA är fortsättningsvis ett kraftfullt verktyg Det går nog att utan överdrift hävda att DNA-analyser är 90-talets kriminaltekniska verktyg nummer ett. Det kan även konstateras att kriminaltekniska DNA-analyser kontinuerligt utvecklats sedan introduktionen, och med tydlighet tagit och bekräftat sin plats som en mycket verkningsfull metodik vid utredning av brott. DNA-analyser av biologiska spår har ett brett verkningsfält, i allt från att lösa mängdbrottslighet till att lösa de allra grövsta våldsbrotten. Utvecklingen fortsätter och den framtida visionen av området är att snabbare, helst redan på brottsplatsen, kunna få ut mer information av DNA:t från en allt mindre mängd och kvalitativt sett sämre spårmaterial. Text: Ricky Ansell och Stig Holgersson Foto: SKL:s arkiv Viktiga årtal i utvecklingen av DNA och forensiska DNA-undersökningar Internationellt 1865 "Ärftlighetslärans fader", den tjeckiske munken, Gregor Mendel publicerar ärftlighetens mekanismer efter sina studier på ärtväxter. De fundamentalt viktiga resultaten glöms dock bort under fyra decennier Dansken Wilhelm Johannsen myntar begreppet "gener" för de ärftlighetsfaktorer Mendel tidigare påvisat En forskargrupp med amerikanen Oswald Avery i spetsen isolerar och beskriver deoxyribonukleinsyra; DNA Britterna James Watson och Francis Crick kommer fram till arvsmassans tredimensionella struktur, den "dubbla helixen". Upptäckten belönas senare med Nobelpriset Amerikanen Kary Mullis uppfinner PCRmetoden (polymerase chain reaction). Kopior på kopior i exakt samma utformning som utgångsmaterialet medför att mycket små mängder DNA kan kopieras upp till "analyserbar" mängd. Uppfinningen belönas med Nobelpriset Tekniken kallad "DNA-fingerprinting" utvecklas av Alec J Jeffreys. Metoden är en nyckel till forensiska DNA-analyser. Jeffreys adlas sedermera av drottning Elisabeth II för sina vetenskapliga insatser Kriminaltekniska DNA-register införs i England. Lagstiftningen runt registerhanteringen är generös och under 2003 beräknas registret överstiga DNA-profiler från kända personer. I Sverige 1989 Det första svenska brottsfallet där DNAteknik (SLP) används. Analysen genomförs av företaget Cellmark Diagnostics i Storbritannien Det första DNA-ärendet analyseras på SKL. De första PCR-baserade DNA-analyserna genomförs De första STR-teknikerna används Den första generationens DNA-teknik (SLP) och alla icke DNA-baserade tekniker tas ur bruk Enbart PCR-baserade DNA-analyser på SKL. Bastypbestämning av DNA sker i fyra STR-områden och utvidgad analys med ytterligare ett STR-område och sex andra områden SKL genomför pilotstudie för framtida DNA-registerverksamhet. Spermaspår ifrån den så kallade "Fryslistan" med olösta sexualbrott som arkiverats under flera år analyseras. Ett flertal träffar erhållls och olösta ärenden kan kopplas sammman Undersökning av nio STR-områden och könskromosombestämning införs som standard i Sverige. I juni utfördas Polisdatalag med bland annat "Register med uppgifter om DNAanalyser i brottmål" Lagen om registrering av DNA-profiler träder i kraft 1:a april. De svenska spåroch DNA-registren upprättas. SKL:s ärenden gällande DNA-analyser av biologiska spår ökar dramatiskt. Ökningen gäller främst mängdbrotten biltillgrepp, inbrott och stöld Införandet av det interna datastödet ForumDNA U, som medger elektroniska överföring och sammanställning av erhållna DNA-resultat Undersökning av tio STR-områden och könskromosombestämning införs som standard i Sverige. En harmonisering till europisk standard och en anpassning till registerbehoven. Utvidgad analys kan nu vid behov ske med ytterligare fem STR-områden. Gäller främst vid identifieringsfall och nära släktskapsproblematik SKL avger ett yttrande till Högsta domstolen angående säkerheten i DNA-undersökningar. De frågor som behandlas är bl a förväxlings- och kontaminationsrisker samt frekvensberäkningar, olika befolkningsgrupper och nära släktskap. SKL:s registerhantering flyttas över till en ny databas, "CODIS". Databasen som konstruerats av FBI används i ett flertal länder. SKL inför automatiserade rutiner för bland annat DNA-registrens hantering av träffar och registreringen av nya DNA-profiler. DNA-registret uppdateras kontinuerligt med aktuella uppgifter från misstanke- och belastningsregistret. Den senare hanteringen sköts av RPS. 6 7

5 En gelbild med framtagna DNA-profiler. Tio undersökta STR-områden ger en fullständig DNA-profil. För detektion av DNA:t används icke radioaktiva, fluorescerande tekniker. Biologienheten Statens krimimaltekniska laboratorium - SKL LINKÖPING Tel Fax hemsida e-post SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR

DNA-analyser av biologiska spår

DNA-analyser av biologiska spår DNA-analyser av biologiska spår DNA-tekniken gör det möjligt att analysera de flesta typer av biologiska spår som blod, sperma, vaginalsekret, saliv, snor, hår, vävnad, ben mm. Mycket små mängder DNA räcker

Läs mer

CSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden

Läs mer

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008 Sexualbrottsärenden Den forensiska analysen och utvärderingen av erhållna resultat i sexualbrottsärenden är ofta såväl tidsödande som komplicerad vilket tillsammans med ett högt ärendetryck leder till

Läs mer

Bilaga Träffrapportinformation

Bilaga Träffrapportinformation Sida nr: 1 (1) Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och förse uppdragsgivaren med de resultat

Läs mer

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Ricky Ansell Verksamhetsexpert Biologienheten, SKL Statens kriminaltekniska Statens laboratorium kriminaltekniska - SKLlaboratorium 1 Statens kriminaltekniska

Läs mer

Jämförelse av känd person mot register I personärenden redovisas utvärderingen av jämförelsen (träffen) i en Träffrapport med graderad slutsatsskala.

Jämförelse av känd person mot register I personärenden redovisas utvärderingen av jämförelsen (träffen) i en Träffrapport med graderad slutsatsskala. Handläggning av dna-undersökning NFC analyserar biologiska spår och kan då få fram fullständiga eller partiella dnaprofiler. Dessa kan jämföras mot dna-profiler från anvisade personer eller från register.

Läs mer

DNA-registret. Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2006 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 318

DNA-registret. Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2006 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 318 Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2006 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 318 DNA-registret Nya lagstiftningen på området och dess inverkan på den personliga integriteten Abstract

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Linda E. Jeppsson. Processen kring DNA-analys och dess bevisvärde i brottmål. Examensarbete 20 poäng

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Linda E. Jeppsson. Processen kring DNA-analys och dess bevisvärde i brottmål. Examensarbete 20 poäng JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Linda E. Jeppsson Processen kring DNA-analys och dess bevisvärde i brottmål Examensarbete 20 poäng Handledare: Professor Per Ole Träskman Straffrätt Vårterminen

Läs mer

DNA i brottmål - Ett bevismedel med framtidsutsikter?

DNA i brottmål - Ett bevismedel med framtidsutsikter? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Nina Myhrman DNA i brottmål - Ett bevismedel med framtidsutsikter? Examensarbete 20 poäng Handledare Professor Per Ole Träskman Straff- och processrätt VT 2006

Läs mer

DNA och dess betydelse för upplösningen av brott

DNA och dess betydelse för upplösningen av brott DNA och dess betydelse för upplösningen av brott Tillämpande studier vid Jur. kand. programmet, Juridiska Institutionen i Göteborg Författare: Ulrika Delhag Handledare: Universitetslektor Gösta Westerlund

Läs mer

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium BESLUT Diarienr 2012-05-28 514-2012 Ert diarienr 2012200314 Statens kriminaltekniska laboratorium 581 94 LINKÖPING Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium Datainspektionen

Läs mer

Vid villainbrottet var det mycket som var omkringstökat.

Vid villainbrottet var det mycket som var omkringstökat. SÄTRTYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005 Hur går en DNA-analys till? DNA utmålas ofta som det senaste undermedlet när det gäller att sätta fast brottslingar. Men vad är det som analyseras och hur går en kriminalteknisk

Läs mer

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden Niklas Dahrén Först lite allmän kunskap om kromosomer, DNA, gener etc. Varje kromosom består av en lång DNAmolekyl som är lindad runt histoner En gen är en liten del

Läs mer

Best Practice - Kriminalteknik. Promemoria

Best Practice - Kriminalteknik. Promemoria Best Practice - Kriminalteknik Promemoria RättsPM 2008:7 Utvecklingscentrum Göteborg April 2008 Innehållsförteckning Förord...4 Inledning...5 Bakgrund och syfte...5 Tvångsmedel...6 Grundläggande regler...6

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Thomas Bodström, beslutade den 26 november 2003 att ge överdirektören Ann-Marie Begler i uppdrag att biträda

Läs mer

Viktig uppgift för läkare att säkra spår efter sexbrott

Viktig uppgift för läkare att säkra spår efter sexbrott Viktig uppgift för läkare att säkra spår efter sexbrott Grövre brottslighet och användning av DNA-analyser bakom högre kvalitetskrav Kunskaperna om DNA har revolutionerat många vetenskapliga discipliner,

Läs mer

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte Forensisk vetenskap 1 Utlåtandeskala Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger

Läs mer

DNA som bevis i brottmål

DNA som bevis i brottmål JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Camilla Håkansson DNA som bevis i brottmål Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare Per-Ole Träskman Straff- och processrätt VT09 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7

1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 2 Författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken... 9 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods

Läs mer

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63) Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:29

Regeringens proposition 2005/06:29 Regeringens proposition 2005/06:29 Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen m.m. Prop. 2005/06:29 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 oktober 2005

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Lagrådsremiss Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 november 2009 Beatrice Ask Gunnel Lindberg (Justitiedepartementet)

Läs mer

Ds 2013:22 Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Ds 2013:22 Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium Yttrande Diarienr 2013-07-11 555-2013 Ert diarienr Ju2013/3085/L4 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Ds 2013:22 Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium Sammanfattning

Läs mer

DNA-analys av blod - från tvättade kläder

DNA-analys av blod - från tvättade kläder DNA-analys av blod - från tvättade kläder Björn Helmbold-Öhling Polismyndigheten i Stockholms Län Specialarbete i kriminalteknisk Grundutbildning 2007-2008 vid Statens kriminaltekniska laboratorium Sammanfattning

Läs mer

Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning. För undersökning av kvinna/flicka

Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning. För undersökning av kvinna/flicka Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning För undersökning av kvinna/flicka Åtgärdskalendern fungerar som en checklista vid spårsäkring och provtagning. Fullständig spårsäkring/provtagning enligt åtgärdskalendern

Läs mer

Fingeravtryckets roll inom kriminaltekniken, nu och i framtiden

Fingeravtryckets roll inom kriminaltekniken, nu och i framtiden Fingeravtryckets roll inom kriminaltekniken, nu och i framtiden Människofoster i 16:e veckan. Kuddarna på fingertopparna övergår senare till permanenta fingeravtryck Innehållsförteckning Ordlista..2 Sammanfattning...........3

Läs mer

Kalla fall blir heta. Reportage

Kalla fall blir heta. Reportage Reportage Kalla fall blir heta I januari 2011 säger det pling i datasystemet när k anadensisk polis matchar veckans a sylansökningar mot Interpols spaningsregister. En asylsökande är efterlyst för mord

Läs mer

Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten

Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten Anna Granlund Christina Widén Lars Andersson Karin Hedberg NFC Intern rapport Biologisektionen 2015:03 Sammanfattning Dna-registeråret har i stort präglats av Prümsamarbetet.

Läs mer

Juridiska Fakulteten. Examensarbete i tillämpade studier vid jur.kand- programmet

Juridiska Fakulteten. Examensarbete i tillämpade studier vid jur.kand- programmet Juridiska Fakulteten BROTTSBEKÄMPNING OCH DNA- TEKNIKEN Examensarbete i tillämpade studier vid jur.kand- programmet Författare: Mattias Bengtsson Handledare: Universitetslektor Gösta Westerlund Ämne: Straffrätt

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Ask, beslutade den 22 augusti 2012 att uppdra åt f.d. överdirektören Olof Egerstedt att biträda departementet

Läs mer

Bi-lagan. Genvägen till rättvisa s 2-3. Botkyrka kommunen som satsar på miljön s 4-5. Mångfotingar s 6-10. Unga Forskare s 14-15

Bi-lagan. Genvägen till rättvisa s 2-3. Botkyrka kommunen som satsar på miljön s 4-5. Mångfotingar s 6-10. Unga Forskare s 14-15 Bi-lagan Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik inspiration och information för lärare i skolan Bi-lagan nr 3 december 2005 Genvägen till rättvisa s 2-3 Botkyrka kommunen som satsar på miljön

Läs mer

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-12-15 Dnr 47-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

IT-baserat DNA-register

IT-baserat DNA-register School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI IT-baserat DNA-register Hur skulle ett heltäckande IT-baserat DNAregister kunna införas i Sverige för att få acceptans

Läs mer

DNA-analyser av brottsbevis inom polisen

DNA-analyser av brottsbevis inom polisen DNA-analyser av brottsbevis inom polisen Elin Nygård Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Lagrådsremiss. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 juli 2005 Thomas Bodström Agneta Essén (Justitiedepartementet)

Läs mer

Skurk, sjuk eller släkt

Skurk, sjuk eller släkt STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 Skurk, sjuk eller släkt vem ska ha ditt DNA? SSF-rapport nr 24, 2016, ISSN 1654-9872, ISBN 91-89206-65-7 2 Skurk, sjuk eller släkt vem ska ha ditt DNA? Redaktörer:

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret Beslut Diarienr 1 (8) 2015-04-27 1259-2014 1260-2014 Ert diarienr A218.732/2014 Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:97

Regeringens proposition 1997/98:97 Regeringens proposition 1997/98:97 Polisens register Prop. 1997/98:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 12 mars 1998 Thage G Peterson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om polisens allmänna spaningsregister; SFS 2010:362 Utkom från trycket den 1 juni 2010 utfärdad den 20 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänt spaningsregister

Läs mer

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ...

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ... Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning av misstänkt Åtgärdskalendern fungerar som en checklista vid spårsäkring och provtagning för misstänkt man eller kvinna. På sida 2 och 3 följer en specifik

Läs mer

DNA som bevis en sammanställning av domar. Promemoria

DNA som bevis en sammanställning av domar. Promemoria DNA som bevis en sammanställning av domar Promemoria RättsPM 2008:5 Utvecklingscentrum Göteborg Februari 2008 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte och metod...3 1 DNA som bevisning...4 1.1 Allmänt...4

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer

Läs mer

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden Niklas Dahrén PCR-metoden PCR= Polymerase chain reac/on. Kopiera upp specifika DNA-sekvenser: Med hjälp av PCR kan vi välja ut de områden i DNA:t (t.ex. STRområden

Läs mer

Stockholm den 8 augusti 2014

Stockholm den 8 augusti 2014 R-2014/0861 Stockholm den 8 augusti 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3186/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Kritik mot Socialnämnden i Helsingborgs kommun för handläggningen av ett ärende rörande barn födda genom s.k. surrogatmoderskap utomlands

Kritik mot Socialnämnden i Helsingborgs kommun för handläggningen av ett ärende rörande barn födda genom s.k. surrogatmoderskap utomlands BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-05-22 Dnr 5744-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Socialnämnden i Helsingborgs kommun för handläggningen av ett ärende rörande barn födda genom s.k. surrogatmoderskap

Läs mer

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1 Det är mycket enkelt att registrera sin SmartDNA förpackning. Du gör det via internet genom att gå in på www.safesolution.se och du kan också enkelt ändra, om du skulle byta mobilnummer eller adress. Tidigare

Läs mer

Ett utbildningsprogram för kontroll av identitet, kort och sedlar

Ett utbildningsprogram för kontroll av identitet, kort och sedlar Ett utbildningsprogram för kontroll av identitet, kort och sedlar LÄRARHANDLEDNING Läs igenom hela detta material innan du håller lektionerna. Materialet är framtaget för att ge dig ett stöd och en utgångspunkt

Läs mer

Kriminalteknisk utbildning

Kriminalteknisk utbildning Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 259 Kriminalteknisk utbildning Hur gör polismyndigheten i Västerbottens län för att motivera sina poliser

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Jenny Kvarnholt (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Jenny Kvarnholt (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Informationsutbyte med USA Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 januari 2016 Anders Ygeman Jenny Kvarnholt (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i polisdatalagen (2010:361); SFS 2014:597 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om polisdatalagen

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Färdighetsprov. Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva

Färdighetsprov. Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva Färdighetsprov Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva Text: Gunilla Nyström Två gånger per år erbjuder SKL de tekniska rotlarna färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven ger kriminalteknikerna

Läs mer

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m.

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. SVENSKA PM 1 (7) KOMMUNFÖRBUNDET 2001-09-25 Kommunalrättssektionen Staffan Wikell Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. 1 Övergångsbestämmelser 1.1 Inventering

Läs mer

Årsberättelse 2010. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2010. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Årsberättelse 2010 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 1 Chefen har ordet SKL:s signum är helheten av våra unika spetskompetenser tillsammans med vår förmåga till samverkan och koordination med våra

Läs mer

DNA i Rättsväsendet. - En granskning av rättsäkerhet och bevisvärdering

DNA i Rättsväsendet. - En granskning av rättsäkerhet och bevisvärdering Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 573 DNA i Rättsväsendet - En granskning av rättsäkerhet och bevisvärdering Fredrik Näsström

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

DNA Att ta tillvara DNA på ett rättssäkert sätt

DNA Att ta tillvara DNA på ett rättssäkert sätt Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr 98 DNA Att ta tillvara DNA på ett rättssäkert sätt Författare: Sammanfattning Syftet med arbetet är att

Läs mer

Molekylärgenetiskt verktyg för diagnos av T- resp. B-cellslymfom i vävnad/paraffin Diagnostik av Lymfom. Olika ingångar för B-, resp. T-cellslymfom Metodiker: - Morfologi (Mikroskopi) - Immunohistokemi

Läs mer

Yrke: Forensiker. Man måste komma ihåg att DNA inte är allt utan stöttas av annan bevisning som fingeravtryck eller vittnesuppgifter

Yrke: Forensiker. Man måste komma ihåg att DNA inte är allt utan stöttas av annan bevisning som fingeravtryck eller vittnesuppgifter I tidningen Kriminalteknik är det oftast personer inom rättväsendet som skriver texterna. Därför kan det vara intressant att se hur man uppfattar krimnalteknik som utomstående. Så här berättar Marcus Nyberg

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Årsberättelse 2007. Statens kriminaltekniska laboratorium

Årsberättelse 2007. Statens kriminaltekniska laboratorium Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium 1 Innehåll 3 4 Inledning Det här är SKL Denna glasskärva är i verkligheten bara någon millimeter stor. 6 Ärendeutveckling 7 Undersökning och analys 8

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Polisens brottsbekämpande

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2008 R-2007/1372. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9639/PO

Stockholm den 16 januari 2008 R-2007/1372. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9639/PO R-2007/1372 Stockholm den 16 januari 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9639/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 november 2007 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om godkännande

Läs mer

Del II. Analysera gener

Del II. Analysera gener Del II Analysera gener Den moderna gentekniken ger oss inte bara möjlighet att ändra arvsanlag. Den har också lärt oss att läsa och analysera våra egna gener. Detta reser en rad komplicerade frågor om

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Avsaknad av inslagen identitet vid kontrollbesiktning

Avsaknad av inslagen identitet vid kontrollbesiktning Avsaknad av inslagen identitet vid kontrollbesiktning Motorhistoriska Riksförbundet Anderstorpsvägen 16, 6tr 171 54 Solna Tel: 08-30 28 01 kansli@mhrf.se www.mhrf.se Org. nr: 802015-6041 Bankgiro: 399-46

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik

Läs mer

BESLUT. Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k.

BESLUT. Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k. BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2009-12-23 Dnr 2703-2008 Sid 1 (6) Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k.

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter

Läs mer

P K U- bioban k en för forsk n in g eller för alla? Arbetsgrupp: Magdalena Andersson, Cecilia Klynne och Erica Lejonroos.

P K U- bioban k en för forsk n in g eller för alla? Arbetsgrupp: Magdalena Andersson, Cecilia Klynne och Erica Lejonroos. P K U- bioban k en för forsk n in g eller för alla? Arbetsgrupp: Magdalena Andersson, Cecilia Klynne och Erica Lejonroos. Maj 2009 In ledn in g I PKU-biobanken sparas vävnadsprover från nyfödda barn födda

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

K./. Riksåklagaren m.fl. angående stöld m.m.

K./. Riksåklagaren m.fl. angående stöld m.m. ÅKLAGARMYNDIGHETEN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Chefsåklagaren Lars Persson 2006-10-27 Ert ÅM 2006/5088 Er beteckning 2006-09-25 B 2946-06 Rotel 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM K./. Riksåklagaren

Läs mer

BJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser

BJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser BJÖRNSPILLNING - insamling till DNA-analyser Innehåll Inventering av björn 3 DNA-analys 4 Insamling av björnspillning och hår 5 Spårtecken av björn 6 Björnhår 7 Säsongsvariation av björnspillning 8 Köttspillningar

Läs mer