AT-utbildning NU okt Rolf Svensson Överläkare Skövde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AT-utbildning NU okt 2014. Rolf Svensson Överläkare Skövde"

Transkript

1 AT-utbildning NU okt 2014 Rolf Svensson Överläkare Skövde

2

3

4 bakgrundsbrus Beslutsgräns för åtgärd? Högnormalt Lågnormalt Patologiskt lågt Lätt sänkt normalvärde Lätt förhöjt Patologiskt högt

5 patologiska värden sketvärden normalvärden

6

7

8 Bakgrundsbrus Väletablerade problemområden D-dimer Hämatologi P-kobolaminer P-homocystein Endokrinologi Thyreoidea NTI, subklinisk hypothyreos Gastroenterologi Leverprover Kardiologi hjärtskademarkörer

9 bakgrundsbrus Undvikbara träskmarker Screening (undantag mammografi, f-hb?) LD på ospecifik grund Gamma GT Kollagenosprover utan fast klinisk grund Läkemedelsanalyser vid fel tidpunkt Oriktad sänka Oriktad urinsticka Odlingar från ickeaktiva bensår

10 Laborera lagom Du misstänker hyperthyreos; TSH, T4 Konstaterad hyperthyreos; Kontrollera p-ca, p-albumin Remiss thyreoideamottagningen

11 Laborera lagom Du misstänker hypothyreos; TSH, T4 TSH > 14 Konstaterad hypothyreos primär = Hashimoto för praktiskt bruk Starta substitutionsbehandling. TSH Eftertanke TSH< 10 Förnyad provtagning om > 4 veckor

12 Fallbeskrivning 1a 22-årig kvinna, sambo sedan 4 år, graviditetsönskan utan uppfyllelse sedan 2 år. Opererad pga hjulbenthet (rachitis) f.ö.frisk. Sökt sin VÅC för en månad sedan pga frusenhet, trötthet. Man har diagnostiserat primär hypothyreos (fritt T4 4, TSH 50). Levaxin 50 mikrog./d insatt för 10 dagar sedan. Efter detta ideliga kräkningar, vadkramper, svimning vid uppevistelse.

13 Fallbeskrivning 1b Status: AT intorkad, blek med diskreta pigmenteringar över knogar. Cor/pulm fysikaliskt ua, BT 70/40 Lab: s-na 128, s-k 6,4, s-ca 2,14, s-alb- 33, s-krea 145. Hb 84g/l, MCV 89, LPK 7 Vad har hänt?

14 fallbeskrivning 1c Patienten har en klar primär hypothyreos (T4 4, TSH 50) med all sannolikhet orsakad av Hashimotos thyreoidit (antikroppsmedierad IgG TPO-ak, autoimmun sjukdom), ofta första manifestationen av autoimmunitet. Inkommer nu med bilden av Addisonkris med debut i samband med levaxinbehandlings inledande. Det finns anledning att misstänka att det finns antikroppar även mot binjurebark (vilket verifieras efter provtagning). Patienter med kombinerad hypothyreos och binjurebarksvikt uppvisar ofta tecken på enbart hypothyreos men när metabolismen ökar i samband med thyreoideahormoninsättning behöver p- kortisolnivån ökas vilket inte går vid binjurebarkssvikt overt binjurebarkssvikt. Blodbilden visar bild förenlig med ACD (anemia of chronic disease)= sekundäranämi.

15 Bild 10 hypothyreos kommentar Vid primär autoimmun hypothyreos (vanligen Hashimotos thyreoidit) föreligger någon gång redan andra autoimmuna antikroppar som t.ex. binjurebarks-ak. I dessa fall kan patienten ha binjurebarksinsufficiens som döljs av pat:s hypothyreos (hypometabolism). Vid insättning av levaxin på dessa patienter uppträder binjurebarkssviktsymptom (hypotoni, trötthet, buksmärta) snabbt efter levaxinstart. Patienter som startar Levaxinbehandling bör därför instrueras att kontakta läkare om de ej mår väl efter terapistart.

16 Fallbank 2a 52-årig kvinna, fadern kärlkrampsdebut vid 50 års ålder, mormodern död i hjärtinfarkt vid dryga 60 år. Röker ca 10 cigaretter/dag. Söker pga bröstsmärta sista 3 månaderna, kramande, tryckande karaktär, ökar vid ansträngning. I samband med bröstsmärta blivit matt och yr (diffus karaktär) Besväras sedan 15 år av nack-skuldersmärtor som pat. relaterar till sitt tidigare kassörsarbete. Behandling har skett via sjukgymnastik, akupunktur, naprapatbehandling. Nu stilla liv inomhus, rädd att gå ut då hon fruktar att bli få bröstsmärta och bli yr/matt.

17 Status Fall 2b Opåv, kompenserad, ter sig orolig Cor/pulm fysikaliskt ua, hjärtfrekvens 89, BT 130/70, AF 20/min, O2saturation 98% Buk palp.ua EKG något avflackade t-vågor inferolateralt f.ö ua P-glucos ej fastande 10,9 mmol/l Pga hereditet och rökning inlägges pat. På bröstsmärteenheten. Får initialt inj Seloken 5 mg iv och inställs på t.seloken ZOC 50mgx1. Hjärtskademarkörer normala, EKG med ischemiövervak 12 tim. ua. Thyreoideaprover visar TSH 98 (0,4-5,0). T4 8 (10-22), T3,3 (3,3-6.0) Suspect angina pectoris+primär hypothyreos. Hur gå vidare?

18 Fall 2c TPO togs, visade som väntat > 1000 E Lipidstatus avvaktas tills pat. Substituerats avseende hypothyreos Betablockad höjs till fulldos (tolererade 100 mgx1) Långsam insättning av Levaxin 25 mikrog.x1 Pats ångestsyndrom försämras under Levaxinbehandlingen, under 2 år mycket dostitrerande av Levaxindos, så småningom välinställd på 125 mikrog.x1 Selokendosen har under år 3 kunnat långsamt reduceras till 25mgx1 utan återvändande angina.

19 Bild 8 hypothyreos text Provtagning TSH, T4 fritt, ev. TPOak TSH tydligt förhöjt >10 fritt T4 lågt primär hypothyreos. Behandling med Levaxin kan inledas. TSH normalt/sänkt fritt T4 lågt misstanke om sekundär hypothyreos (hypofysinsufficiens). Utredning hypofyssvikt innan levaxinbehandling. Thyreoideaantikroppar signalerar autoimmun genes, risk för förekomst av andra autoimmuna syndrom (t.ex. Mb Addison dold av hypothyreos). Om pat. ej välmående vid Levaxininsättning tänk på Addisons sjukdom.

20 Bild 9 primär hypothyreos kommentar Primär hypothyreos, bakomliggande orsak Kronisk autoimmun thyreoidit (Hashimoto) vanligast. Subakut thyreoidit (de Quervin) övergående hypothyreos efter behandling av thyreotoxikos (radiojodbeh. operation). läkemedelsutlöst hypothyreos (amiodaron,litiumbeh. thyreostatika). strålbeh. mot halsregion (t.ex. cancerbehandling, Mb Hodgkin m.m.).

21 Bild 12 subklinisk hypothyreos kommentar 1 Risk för utveckling av overt hypothyreos beroende av: TSH < 10 hög frekvens normalisering (>80%), ny provtagning om 3-6 månader. TSH > 14 hög frekvens (>70%) utveckling av overt hypothyreos, behandling kan inledas. Förekomst av TPO-antikroppar (>100 IE) ökar sannolikhet för overt hypothyreosutveckling.

22 Laborera lagom Gränsvärden till hypothyreos; TSH 4-10 avvakta, tag nytt prov om 3 månader TSH 4-10 kvarstående, tag TPO. TSH > 10 överväg direkt behandling TSH > 14 Levaxininsättning

23 Laborera lagom Avvikande thyreoideavärden-överväg NTI Särtecken NTI; Low T3-syndrom Diskrepanta värden (lågt T3 och lågt/lågnormalt TSH) NTI skall ej behandlas med Levaxin, omprov tidigast om 6 veckor.

24 Subklinisk hypothyreos Prevalens 6,3% hos kvinnor i Gbg» Nyström et al Prevalens 17% hos kvinnor > 75år

25 Subklinisk hypothyreos Risk för klinisk sjukdomsutveckling beroende av TSH-nivå och antikroppsförekomst TSH < 10mIE/l >80% normalisering TSH > 14mIE/l 78% thyreoidesjd/4år

26 Subklinisk hypothyreos Behandlingsstudier Behandling upplevs positivt hos 50% Inga förändringar i lab-parametrar förutom TSH Behandlingsförsök med 25µg - 50µg/d

27 Non thyreoidal illness NTI Mycket vanligt tillstånd (50% av hospitaliserade patienter) Adaptation till allmänsjukdom/svält Läkemedel interagerande Analytisk intervention

28 NTI 15 TSH S-T4 fritt S-T3 fritt insjuknande TSH ,2 T4 T3 1 6 veckor

29 NTI Adaptation till allmänsjukdom/svält low T3-state TSH normalt-lågt och högt vid återhämtning. T3 lågt, T4 normalt eller lätt förhöjt low T3-T4-state TSH vanligen marginella avvikelser, men högt vid återhämtning T3 lågt, T4 lågt

30 NTI Allmänsjuk/svältande patient med diskrepanta thyrvärden NTI? Nytt thyreoideastatus om 6 veckor Kvarstående osäkerhet tag TPO-AK Högt TPO-värde styrker autoimmun hypothyreosutveckling

31 Bild 13 2:2 subklinisk hypothyreos kommentar2 Hypothyreos med TSH 10 14, mellangrupp Behandling indicerad om TSH 10 14mU och; TPOak > 100 E graviditet Vid avsaknad av dessa omprov om 3-4 mån.

32 Fallbeskrivning 4a Vårdbakgrund: 36-årig 4-barnsmor, tidigare frisk. Söker nu pga smärta vä öra, utstrålning ned mot vä sida av halsen. Allmän trötthet, ingen föregående infektion. Status: AT opåverkad, temp. 37,8. MOS lätt rodnad svalgvägg. Öron retningsfritt. Ytl. Lk palperas ua. Thyreoidea lätt ömhet vä thyreoidealob fö ua. Cor/pulm ua, hjärtfrekvens 70/min. LAB: Hb 125 g/l, LPK 4,5, SR 42 mm. Diagnos oklar, ingen behandling ges.

33 Fallbeskrivning 4b Återbesök 2 veckor senare: Fortsatt trött. Noterat svullnad på hö sida av halsen. Ökad värmekänsla och hjärtklappning. Status: AT gott, afebril, Cor ua, hjärtfrekvens 85, thyreoidea diffust förstorad fast elastisk, inga distinkta resistenser. Lab: SR 66 mm, fritt T4 96 pmol/l (12-25). Ingen behandling ges. Besök 4 veckor efter debut: Söker akut pga hjärtklappning. Status: AT opåverkad, hjärtfrekvens 115. LAB: SR 50 mm, fritt T4 34 pmol/l. Seloken insättes.

34 Fallbeskrivning 4c Återbesök 2 månader efter debut: Välmående. Status: opåverkad, hjärtfrekvens 52, thyreoidea palperas ua Lab: fritt T4 5 pmol/l, TSH 18 mu/l, thyreoidea-ak negativa. Diagnos? Vidare utredning? Åtgärd?

35 Bild 26 2:5:2 subakut thyreoidit text Subakut thyreoidit (de Quervin) subakut, virusutlöst sköldkörtelinflammation av akutfastyp (CRP-sänka-förhöjning). refered pain (käke, tänder, öra, skuldra) är ej ovanligt. initialt ofta symptomfattig. vanligt är debut i en thyreoidealob med senare spridning till andra sidan eller isthmus. initial thyreotoxikos (veckor enstaka månad) efterföljt av mer långvarig hypothyreos (månader). Diagnos: lokalsymptom (palp-öm thyreoidea), akutfasreaktanter höjda (CRP, SR), kliniskt förlopp subfebrilitet (toxikos efterföljande hypothyreos) thyreoideaantikroppar ej av värde här.

36 T4 normalnivå Insj 1v 2v 3v v

37 Bild 27 Diagnostiken kan initialt vara svår pga få lokalsymptom och ibland symptom från andra regioner (ansikte, skuldra, övre thorax) Förloppet kan bli långdraget vid spridning till andra skölkörtepartier Vid misstanke palpation thyreoidea (ömhet?) och kontroll T4, TSH,CRP Vanligast är vid diagnosställandet lätt måttlig hyperthyreos I enstaka oklara fall kan thyreoideascintigrafi tillgripas (upptag saknas i inflammerade sköldkörtelpartier) Behanling: Smärtbehandling i lätta fall NSAID i normaldos. Svårare fall Prednisolon mg/d med dosminskning till utläkning av inflammationen. Initial thyreotoxikos behandlas med betablockerare och i senare hypothyreosskede kan Levaxinbehandling bli aktuell.

38 Bild 25 Autoimmun thyreoidit (Hashimotos thyreoidit) Vanligaste orsaken till primär (skölkörtelbaserad) hypothyreos. Resulterar i helt destruerad sköldkörtel. Ofta första manifestationen av autoimmun sjukdom ( portalen in i autoimmuniteten ). Vaksamhet således på andra autoimmuna manifestationer (Addisons sjukdom, perniciös anemi, SLE,RA). Prevalensen är 2-3% hos kvinnor, speciellt hög i postpartumperioden och efter klimakteriet. Hashimotos thyreoidit förekommer 5-10 gånger oftare hos kvinnor.

39 Bild 18 Thyreoideadysfunktion minskar fertilitet (speciellt hypothyreos). TSH,T4,TPOak bör kontrolleras tidigt vid ofrivillig barnlöshet. Graviditet påverkar sköldkörtelfunktion på många sätt. Autoimmuna sjukdomar debuterar mycket sällan under pågående graviditet, däremot ofta post partum. Hypothyreos under graviditet ger mycket allvarlig prognos för barnet redan från 5:e grav-veckan. Vid graviditet och thyreoideahereditet eller tidigare thyreoideasjd kontrollera TSH,T4 snarast. Thyreoideaprover under normal graviditet TSH tidig graviditet lätt sänkt. fritt T4 och fritt T3 sjunker under graviditeten upp till 30%. Lätt struma vanlig under graviditet.

40 Bild 19 graviditet partus ökad risk för debut av autoimmun sjukdom thyreoidit med hypothyreos, Graves sjukdom, Mb Addison SLE, RA med flera. Immunreaktivitet, minskade antikroppstitrar (TPOak, TRAK, binjurebarks-ak m fl ökad autoimmunitet 2-7 mån post partum

41 Bild 20 Hyperthyreos under pågående graviditet Graves disease (thyreotoxikos utlöst av TRAKstimulerande TSH-receptorantikroppar) diagnos; sänkt TSH, förhöjda eller lågnormala T3,T4 fria. remittering till specialist för diagnostik och behandling.

42 Bild 21 Graviditet och hypothyreos Hypothyreota kvinnor har ofta svårt att bli gravida. Vid graviditet och hypothyreos ökad risk för missfall, prematur förlossning och störd CNS-utveckling. Risk för fosterskada föreligger (CNS) vid maternal hypothyreos speciellt första månaderna av graviditeten. Risk för missfall och förtida förlossning kan föreligga redan vid förekomst av TPO-antikroppar. Tidigt insatt Levaxinbehandling avgörande vid hypothyreos (även subklinisk) och graviditet. Förhöjt TSH hos ca 2%, TPOak hos 10-20% av fertila kvinnor. Uppgifter hämtade ur Thyreoideasjukdomar hos vuxna Ernst Nyström et al

43 Tidigt insatt behandling vid graviditet hos hypothyreoid kvinna Bild 22 är av vital betydelse (även vid subklinisk hypothyreos). Behandlingen styrs av TSH-nivå och siktar mot TSH-värde mellan 0,4 2,0 mie/l. TSH > 2,5 mie/l är att betrakta som förhöjt hos gravid kvinna. Handläggning vid olika TSH-nivåer: TSH 2,5 10 ny TSH-analys + TPO-antikroppar TSH kvarstående > 2,5 Levaxinbehandling mikrog/dag, upptitrering till TSH < 2. TSH > 10 omgående ny provtagning +TPOak +Levaxin 50 mikrog/d. TSH > 20 Levaxin 100 mikrog/d. TSH bibehålles på nivå 0,4 2,0 mie/l under hela graviditeten. Rekomendationer hämtade ur thyreoideasjukdomar hos vuxna Ernst Nyström, Gertrud Berg, Svante Jansson, Ove Törring, Stig Valdemarsson, Bo Ch Warin. Utgivning Nycomed AB, Media Center TVB AB 2007.

44 Bild 23 placenta modersida fostersida jod T3 T4 thyreoidea-ak Således risk för hyperthyreos post partum om mamman har TRAK, risk för hypothyreos p.p. om modern bärare av TPOak. Risk för hypothyreos vid beh. av modern med thyreostatika (Tiotil ) thyreostatika Fostret producerar thyreoideahormoner från 16:e gravveckan, konvertering T4 till T3 från 30:e veckan.

45 Avvikande leverprover vanligt problem men hanterbart med god strategi

46 parenkymskadeprofil kolestatisk profil ASAT, ALAT vit. B12 ferritin m.fl. ovanstående lagrade i hepatocyter,frisätts vid hepatocytskada ALP bilirubin gallsyror gamma-gt m.fl. ALP reagerande på tryckstegring i gallvägar, betydligt tidigare reagerande än bilirubin

47 Hepatologi levern- kroppens skaraborgare Kvarvarande hepatocytmassa Ev. tyst fas kliniskt Kliniska symptom tidsaxel

48 hepatologi Bakgrundsbrus Isolerat förhöjt p-bilirubin Isolerad förhöjning av p-alp Lätta transaminasförhöjningar

49

50 Bild 5 Avvikande leverprover utan leversjukdom. Bakgrundsbrus bakgrundsbrus Isolerad bilirubinförhöjning, frisk pat. Mb Gilbert, Svängande värden mmol Hämolys (lågt haptoglobin) Isolerad ALP-förhöjning Skelettsjukdom? Kollagenos? tant-alp

51 Bild 9 Leversjukdom? Rekomenderad provtagning Uteslutande av leversjukdom Uteslutande av leversjukdom p-alat, p-alp P-ALAT, p-alp Utredning av konstaterad leversjukdom Utredning av konstaterad leversjukdom bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, INR (PK), elfores P-ASAT, p-alat, s-alp, s-bilirubin, PK/INR, s-elfores

52 Vanliga lab-avvikelser Leverprover: ASAT förhöjt hos 6%, vid omprov fortsatt förhöjt hos ca 70% ALAT förhöjt hos 6%, vid omprov fortsatt förhöjt hos ca 70% ALP förhöjt hos 18%, fortsatt förhöjt hos 84%- Ann. Internal medicin 2008 mars Amerikansk population (1864 personer)

53 Lätta transaminasförhöjningar är mycket vanliga liksom lätta ALPförhöjninar. Normalvärden ALAT < 0,75 µkat/l ALAT < 1,1 µkat/l Beslutsgränser ALAT > 1,0 µkat/l ALAT > 1,4 µkat/l Begränsad utredning ALAT 1-3 µkat/l Vanligen leversteatos Uteslut hemochromatos (s-ferritin) KAH (klinik, elfores, serologi)

54 Höggradig >15 mikrokat/l akut hepatit,alkoholhepatit läkemedelsintox (paracetamol) gallsten hos kolecystektomerad hjärtsvikt grav ASAT/ALAT Mellangradig ALP Kronisk leversjd gallsten malignitet Ultraljud lever/gallvägar Låggradig ASAT/ALAT<3, ALP ua

55 Förslag till hållning vid låggradig transaminasökning ASAT/ALAT < 3 mikrokat/l anamnes etylanamnes, ASAT-övervikt? nyinsatta läkemedel / naturpreparat överväg leversteatos diabetes typ II metabolt syndrom hypertriglyceridemi grav uteslut Hemokromatos (s-ferritin < 400 mikrogram/l) kronisk hepatit KAH och B+C (riskpopulation)

56 Produktionskällor av alkaliska fosfataser osteoblast stora bidrag gallvägar stora bidrag vid kolestas placenta<2,7 njurar granulocyter tarmvägg

57 Utredning förhöjda alkaliska fosfataser fysiologisk växande ungdom (< 25 år ) fraktur i läkning (6 veckor) graviditet < 2,7 mikrokat/l skelettsjukdom skleroserande metastaser (spec. prostata-ca - höga värden) osteomalaci morbus Paget leversjukdom kolestatisk läkemedelsreaktion primär biliär levercirros skleroserande kolangit malignitet

58 Förhöjda ALP-förhöjning alkaliska övriga fosfataser övriga inflammation reumatoid artrit polymyalgia/temporalisarterit läkemedelsreaktion antibiotika (Heracillin) antiepileptika (fenytoin,karbamazepin) anabola steroider östrogener hjärtsvikt thyreotoxikos ALP < 2,6 mikrokat/l ALP 1,8-2,6 mikromol/l är mycket vanligt spec. hos kvinnor 65+ (osteoporos, mikrofrakturer mm.

59 Kronisk leversjukdom Uteslut kronisk B-och C-hepatit alkoholleversjd multiorganskada ASAT>ALAT IgA förhöjt bilirunin högt sällsyntheter α1-antitrypsinbrist Mb Wilson kronisk aktiv hepatit ASAT/ALAT 2-10µKat/l ALP normalt högt elfores IgG högt SMA Kronisk leversjukdom ASAT/ALAT högt/normalt S-ALP förhöjt bilirubin prognosindikator Skleroserande kolangit IBD-associerad huvudsakligen kolestas elfores ospecifik inga antikroppar primär biliär cirros kolestatisk autoimmun sjukdom, medelålders kvinna>män elfores IgM mitokondrie-ak hemokromatos artrit/fm-flimmer hudpigmentering diabetes s-ferritin > 400 µg/l transferrinmättnad > 50%

60 Utredningsförslag Utredningsförslag leversjukdom leversjukdom transaminas låggradig s-ferritin, ALP normalt? skovvis?ledvärk? elfores leversteatos? Riskfaktorer? kolestatisk profil ALP, ASAT/ALAT < 7µKat/l ultraljud gallvägar,lever negativt elfores, AMA läkemedel? Oklar leversjukdom transaminas höggradig ischemisk leverskada toxisk leverskada hepatit kronisk leversjd ALP, ASAT/ALAT -normal Ferritin >400 µg/l hemokromatos? elfores: IgA alkohol? IgM PBC? IgG autoimmun KAH kronisk hepatit B?, C?

61 Bild 1 Alkohol och lab. Bakgrund Alkoholmissbruk och högkonsumption av alkohol orsakar en betydande morbiditet (och mortalitet) ca 10% av all sjuklighet i Europa, ¼ av sjukhusinläggningar, >15% av män och 10% kvinnor har riskkonsumption av alkohol. Generellt är vi dåliga på att identifiera högkonsumenter och bakomliggande orsak till deras sjukdomstillstånd, speciellt vid polikliniska konsultationer. En vaksamhet vid anamnestagande och medvetande om laboratoriemässiga varningssignaler kan höja vår träffsäkerhet angående alkohol som bidragande sjukdomsorsak. Laboratorieparametrar påverkas dock först vid hög alkoholkonsumption > 40g/d. Högkonsumption 40-60g/d (60g =ca 1 flaska vin). lab-prov kan slå ut spec. B-PEth. Övriga lab-prover verifierar organ-skada och reagerar senare. Alkoholmissbruk > 60g/d Lab-prover oftast patologiska

62 Bild 2 Alkohols påverkan på labprover Alkoholens påverkan på blodbild Erytrocyter membranpåverkan + benmärgshämning makrocytos (oftast ) ofta efter 2-4 veckors högkonsumption. Leukocyter lätt leukopeni. Trombocyter mest känsligt, varierar med alkoholmängd. Kraftigt svängande värden (80-600) är en kraftig markör om ej annan förklaring. De höga värdena uppmäts i abstinensfasen (rekyl).

63 Bild 3 Alkoholens påverkan på lab-prover leverstatus Alkoholens påverkan på leverstatus Påverkan kräver vanligen alkoholintag > 60g/d >3 veckor ASAT- störst ökning. Kvot ASAT/ALAT >2/1 talar för muskelskada, hämolys eller alkoholpåverkan. ALAT mindre ökning i frånvaro av leversjukdom (steatos, cirros. ALP påverkas först efter utvecklad leversjukdom.

64 Laboratoriemönster vid högkonsumption av alkohol Lab-mässiga varningstecken för hög alkoholkonsumtion > 60g/d Blodstatus: MCV trombocyter < 120 eller mycket varierande nivå. Leukopeni. Leverstatus: ASAT/ALAT 1-5. ASAT-övervikt. Uratvärden: förhöjda med varierande nivå. Triglycerider: förhöjda.

65 Specifika alkoholmarkörer huvudbild Fosfatidyletanol (B-PEth): Specificitet mycket hög. Sensitivitet hög (högre än CDT). Direkt alkoholrelaterad. Halveringstid 4 dygn. Utsläckningstid 2-4 veckor (beroende på utgångsvärde). CDT (kolhydratfattigt transferrin): Specificitet hög > 90%. Sensitivitet vid alkoholintag > 50g/d > 1 vecka ca 90%. Halveringstid ca 10 dygn.

66 Fallbeskrivning a 86-årig mycket vital dam. Bor tillsammans med sjuklig make. Sköter maken och hushållet utan hjälp. Haft gulsot i barndomen, opererad apendicit på 40-talet. För 6 veckor sedan infekterat bensår, penicillinbehandlad då och såret har läkt. Patienten har sedan 2-3 veckor noterat ljus avföring och mörk urin. Aptiten har varit något nedsatt men ej haft diarre, illamående eller buksmärtor. Status: Uttalad brungul ikterus, opåverkad, feberfri, kompenserad. Cor/pulm: ua. Buk: mjuk, oöm, intet patologiskt att palpera. Per rectum: intet palpatoriskt avvikande, kittfärgad faeces på handsken.

67 Fallbeskrivning b Lab: S-bilirubin 245, ALP 19,4, ASAT 5,89, ALAT 9,0 Blodstatus ua, elstatus ua, CRP 8, SR 26mm. Preliminär bedömning: Kolestatisk ikterus, gallvägstumör, pankreascancer? Ultraljud lever/gallvägar: Skrumpen gallblåsa med ett flertal konkrement, ingen tumör. Å se n då?

68 Fallbeskrivning c Kompletterande lab: Hepatitserologi ua, elfores lätt förhöjt alfa-1-antitrypsin. Inga förhöjningar av immunoglobuliner. ERCP: Inga tecken på strikturer eller avflödeshinder i gallvägar. Å nu då?

69 Fallbeskrivning d Efterforskning av gamla journaler visade att patienten 6 veckor innan inläggning behandlats med flucloxacillin mot mjukdelsinfektion. Utredning avbryts och patienten hemskickas med diagnos läkemedelsutlöst intrahepatisk kolestas. Leverstatus följs förståss: p-bilirubin p-alp p-asat p-alat ,4 5,89 9, ,9 3,40 5, ,5 3,15 2, ,3 1,54 1, ,1 0,72 0,49 P-ALP vid denna tid normalvärde 4,6 Kontroller avslutas, dagens ros från före detta kines.

70 Fallbeskrivning 8a 25-årig man med tidigare omfattande missbruk av amfetamin, hasch, alkohol. Uppger sig vara ren sedan ett år, börjat muskelbygga i stället. Söker VÅC pga avfärgad avföring. På VÅC konstateras avvikande lab-prover: ASAT 5,78, ALAT 19, ALP 2,0 Vid förnyad anamnespenetration framkommer intag av testosteron im sedan 2 månader och sista veckan tillägg av anabol steroid parabolan im

71 Fallbeskrivning årig mycket vital man med mångårig KLL för vilken han under senare år inte behövt någon behandling.har en måttlig anämi med Hb 90g/l, LPK omkring 30 och trombocyter ca 200. Senaste halvåret svårläkta bensår bilat varav ett nu är handflatestort, gulsmetigt och luktar infektion. Tidigare helt självgående men sista dagarna avtacklad, sängbunden och periodvis hallucinerande. CRP 107mg/l. Elfores: S-alb 35g/l, s-antitrypsin 2,5g/l (<1,9), s-orosomukoid 2,0g/l (<1,2), s- haptoglobin 3,1g/l (<1,9), s-igg 2g/l (7-15), s-iga 0,1g/l (0,9-4,5), s- IgM 0,1g/l (0,3-2,1)

72 Fallbeskrivning årig man med tidigare okompliserad hjärtinfarkt för 8 år sedan, återhämtat sig väl och har inga svikttecken sista åren. Behandlas med t Seloken ZOC 100 mgx1, t. Enalapril 20 mgx1, Trombyl 75 mgx1. Vid rutinkontroll noterades lätta leverprovavvikelser (tagna oprovocerat) med ASAT 1,8, ALAT 2,5, ALP 1,4, Bilirubin 16. Elfores tages på misstanke om kronisk leversjukdom s-albumin 36 s-alfa-1-antitrypsin 1,3 (1,0-1,7) s-orosomucoid 0,9 (0,5-1,2) s-haptoglobin 1,6 (0,4-1,2) s-igg 22 (6-15) s-iga 2,1 (0,7-3,6) s-igm 1,1 (0,4-1,6) Anmärkning: I IgG-bandet finns 2 M-komponenter 5 respektive 3 g/l. Vad gör vi nu?

73 fallbeskrivning 38-årig, tidigare frisk bonde, inremitteras på misstanke om neuroborelios. 3 veckors sjukdomsanamnes med initial träningsvärk i hela kroppen. En vecka senare debut av nackvärk kunde inte ha på sig kepsen ökande till djupare nackvärk kombinerat med nackömhet. Kan inte längre lägga nacken mot kudden, vaknar nattetid pga nackvärk. Ipren har viss men otillräcklig effekt. Känner sig ömsom frusen och varm. Behandlingsförsök har gjorts med Indomee utan effekt. Lätt yrsel, inga synproblem eller andra neurologiska symptom. Status: Uttalad ömhet i nacke, occipitalfästen och på en punkt 5 cm ovan hö öra. Temporalartärer palperas ua

74 Fallbeskrivning b LP genomförs med helt normal liquor inkl. borelia-antikroppar. Lab: CRP 69 mg/l, SR 80 mm, blodstatus ua Å se`n då?

75

76 Fallbeskrivning nackvärk d Bedömning: Temporalisarterit Behandling med Prednisolon 50 mg/dag insättes med fullgod effekt inom 2 dygn. Osteoporosprofylax insättes, återbesök om 1 vecka med CRP inför Prednisolonreduktion.

77 Fallbeskrivning 6a 47-årig man, ickerökare, tidigare frisk. Söker pga hjärtklappning på akutmottagningen, visar sig ha nytillkommet förmaksflimmer. Noteras uttalad hypertoni 230/130 Elstatus visar: p-na 132, p-k 2,2, p-krea 135 Provtagning? Åtgärd?

78 Fallbeskrivning 6b Kaliumsubstitution inleds med Kaleorid 750mg 2x2 Hjärtfrekvensen regleras med Bisoprolol 5mg 1x2 BT-behandling med Enalapril 10mgx1 Tagna prover är: thyreoideastatus.: TSH 17 (1-4), T4 12 (8-20) P-Aldosteron 1390, p-renin < 0,15 UCG: förstorat vä förmak fö ua Njurscintigrafi likstora njurar med samtidig uppladdning i rätt tid

79 Fallbeskrivning 6c Kaliumsubstitution upp till 5x3 (p-k då 3,4) Levaxinsubstitution startas Hypertonibehandling ökas till Enalapril 20 mgx1, Bisoprolol 5mgx2 ger BT 185/115, tillägg av Felodipin 5mgx1 Genomför NaCl-belastning som verifierar Conns syndrom Datortomografi buk påvisar 1,2 cm stort adenom på medialsidan av hö binjure Fortsatt hypertoni, hypokalemi 3,5, Kaleorid ökas till 6x3 (ger sedemera p-k 4,2) Binjurevenskateterisering verifierar Conns syndrom med aktivt adenom hö binjure Opereras laparoscopiskt Postoperativt helt återställd all medicinering utom Bisoprolol kan utsättas

80 Terapiresistent hypertoni Definition terapiresistent hypertoni: Hypertoni som ej kunnat regleras med tre antihypertensiva läkemedel. Vanligen sekundär hypertoni: Renovaskulär hypertoni (njurartärstenos, nefrit) Conns syndrom. Cushings syndrom. Graviditet, p-pillerutlöst. Hypothyreos. Hyperparathyreoidism. Feokromocytom. Akromegali. Renovaskulär hypertoni och Conns syndrom vanligast.

81 Terapiresistent hypertoni renin angiotensin aldosteronmedierad hypertoni renin (renal hypertoni) ACE angiotensinogen angiotensin I angiotensin II aldosteronproduktion påverkas även av; p-kalium natriuretiska peptider ACTH m. m. aldosteron hyperaldosteronism (Conns syndrom) natriumretention blodtryck

82 renal hypertoni Renal och renovaskulär hypertoni: Varje form av kronisk njursjukdom kan ge hypertoni. Skäl att misstänka renovaskulär hypertoni i frånvaro av kronisk njursjukdom: Hypertoni hos ung kvinna (fibromuskulär dysplasi). Kraftig kreatininstegring > 30% vid behandling med ACE-hämmare eller AII-antagonist. Oväntat kraftig effekt av insatt antihypertensiv behandling. Försämring av tidigare välbehandlad hypertoni.

83 terapiresistent hypertoni kommentar förhöjt p-reninaktivitet >3μg/Lh renovaskulär hypertoni sannolik Renovaskulär hypertoni orsakas i 90% njurartärstenos, i 10% av fibromuskulär dysplasi. Njurartärstenos oftast manlig patient, ålder 50+. Fibromuskulär dysplasi oftast kvinnlig patient, ålder < 50 år. Utredning: angiografi (CT, MR, konventionell, ultraljud). Hyperaldosteronism (förhöjt aldosteron > 400 pmol/l) Aldosteronproducerande adenom 35% av fallen. Bilateral hyperplasi 60% av fallen. I båda fallen möjligen operabla med gott resultat (= botad hypertoni).

84 Terapiresistent hypertoni Primär hyperaldosteronism (Conns syndrom). Misstanke vid något av följande: Spontan hypokalemi Hypokalemi under tiazidbehandling Terapiresistent hypertoni Remissfall. Sannolikt underdiagnostiserat. Notera att hypokalemi ej är obligat. Högre misstanke hos unga, kvinnliga hypertonipatienter.

85 terapiresistent hypertoni Conns syndrom Primär hyperaldosteronism Diagnostiska krav Hypertoni Låg p-reninaktivitet Hög aldosteronaktivitet Hög aldosteron/reninkvot

86 Conns syndrom: Prevalens 5-15% av hypertoni, ca 50% har normokalemi. Diagnos: Aldosteron-Reninkvot >100. (P-Aldosteron >400 pmol/l). Aldosteron-Reninkvot gråzon. Aldosteron-Reninkvot < 50 talar mot hyperaldosteronism. Antihypertensiva läkemedel helst utsatta > 2 vecka innan provtagning spec. betablockerare, spironolakton, amilorid, östrogen, ACE-hämmare kan fortsättas om nödvändigt. Förstaval under Conn-utredning Ca-antagonister.

87 Conns syndrom kommentar Sekundär hypertoni har länge ansetts oftast orsakas av njurartärstenos eller njursjukdom. Under senaste åren har dock noterats att hyperaldosteronism är betydligt vanligare än tidigare diagnostiserat och är möjligen den vanligaste orsaken till terapiresistent hypertoni. Sannolikt är detta förklaringen till att aldosteronhämmare (Spironolakton ) är effektivt vid terapiresistent hypertoni. Hyperaldosteronism kan i många fall opereras med gott hopp om att patienten botas från sin hypertoni, alternativt om detta ej möjligt insätta behandling med aldosteronhämmare. Det finns således goda skäl att vara frikostig med beställning av aldosteron renin vid dåligt respons på insatt antihypertensiv behandling.

88 provtagning vid misstanke om Conns syndrom P-renin och p-aldosteron: Värden beroende av labmetod (p-renin immunologisk metod eller p- reninaktivitetsmätning PRA, provtagning diskuteras med lokalt laboratorium inför provtagning). Provtagning bör göras mitt på förmiddagen efter 20 min. vila liggande. PRA placeras omedelbart i isvatten, centrifugeras snarast och skickas till aktuellt laboratorium inom 24 timmar. Inför provtagning utsättning om möjligt av all hypertensiv medicinering utom Ca-antagonister 2 veckor innan provtagning. Vid svår hypertoni kan medicinering med ACE-hämmare, AII-receptorblockerare fortsättas. Störst påverkan på renin-aldosteronnivåer har aldosteronblockerare (Spironolakton, amilorid) och högdoserad betablockad.

89 hämatopoes Pluripotent stamcell myelopoetisk stamcell retikulocyt erytrocyt granulocyt monocyt makrofag megakariocyt trombocyter T-lymfocyter lymfocytär stamcell B-lymfocyt plasmacell

90 leukopeni Nutritionell Alkoholism,B-12 brist, folsyrabrist. Läkemedelsutlöst Cytostatika, thyreostatika, sulfa, guld, NSAID Systemsjukdom SLE, Sjögrens syndrom, Feltysyndrom Blodsjukdom Myelodysplastiskt syndrom, aplastisk anemi, myelofibros leukemi Radioaktiv strålning Infektion Svår, livshotande infektion Idiopatisk

91 Trombocytos primär essentiell trombocytos polycytemia vera myelofibros KML sekundär kronisk inflam. process järnbrist reaktiv efter etylabasus infektion tumor

Allmänläkardagarna Göteborg januari 2011. Rolf Svensson MAVA KSS Skövde

Allmänläkardagarna Göteborg januari 2011. Rolf Svensson MAVA KSS Skövde Allmänläkardagarna Göteborg januari 2011 Rolf Svensson MAVA KSS Skövde Vanliga felsteg i lab-diagnostik Hämatologi Thyreoidea Hepatologi D-vitaminanalyser- en bakgrund hämatologi MCV Mikrocytär anemi järnbrist

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 )

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) FoU- arbete 2004-06-09 Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) Atefa Zarin ST- läkare Nordmanna Vårdcentral 442 37 Kungälv atefa.zarin@vgregion.se

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Thyreoideaguiden (Sköldkörtelutredning) - kortversion

Thyreoideaguiden (Sköldkörtelutredning) - kortversion Thyreoideaguiden (Sköldkörtelutredning) - kortversion Denna version är en kortare version av Thyroideaguiden, som också finns tillgänglig på Endokrinologsektionens hemsida. Guiden är ursprungligen sammanställd

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning Varberg 7/10 2014 Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning -Hur utreder vi anemi? -Hur vet vi om det är järnbrist? -Hur skall vi ge järn? -När kan det vara behov av blodtransfusion?

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Thyroideasjukdomar. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Thyroideasjukdomar. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Thyroideasjukdomar Birgitta Wagrell 2014 10 09 Hypothalamus-hypofysthyroideaaxeln Thyroideahormonsyntes Hormoner TSH hypofysens thyroideastimulerande hormon. Stimulerar jodupptaget i thyroidea. TSH-receptor

Läs mer

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011 Akut binjurebarksinsufficiens Tommy Olsson Medicincentrum 2011 (Adrenogenitalt syndrom - hög känslighet för stress/infektion) HPA-axeln Kortisolproduktion: Ca 10 mg/dygn (5,7 mg/m 2 /dygn) Under maximal

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

1. Vilken eller vilka sjukdomar kan patienten tänkas lida av? 2. Vilka klinkemiska prover kan användas för att komma fram till rätt diagnos?

1. Vilken eller vilka sjukdomar kan patienten tänkas lida av? 2. Vilka klinkemiska prover kan användas för att komma fram till rätt diagnos? FALL 1 73-årig kvinna, gift, 2 vuxna barn. Icke rökare. Sparsam alkoholkonsumtion. Appendectomerad vid 17 åå, SÖS. Op ovarialcysta vid 23 åå, DS. Åderbråcksop vid 63 åå, DS. Sökte husläkare för 2 år sedan

Läs mer

Utredning av patologiska leverprover

Utredning av patologiska leverprover , överläkare, verksamhetschef Detta dokument baseras på de nationella riktlinjerna för utredning av patologiska leverprover antagna av Svensk Gastroenterologisk Förening. Riktlinjerna är tillämpbara inom

Läs mer

Därför använder vi sänka

Därför använder vi sänka Därför använder vi sänka Anders Ehnberg Distriktsläkare Nya Närvården Strömsund. Därför använde vi sänka Arbetat 28 år i glesbygd. Södra Lappland och Norra Jämtland Engagerad i Equalis arbete sedan 1996

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Hypotyreos N

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning SGF Nationella Riktlinjer 2013 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning 2013-03-25 Arbetsgruppens sammansättning:

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Anemi under graviditet

Anemi under graviditet Anemi under graviditet Berörda enheter Samtliga mvc och smvc i Norrbotten. Syfte Enhetlig utredning och behandling av anemi under graviditet. Fysiologiska förändringar under graviditet Plasmavolymen ökar

Läs mer

Anemi och trombocytopeni

Anemi och trombocytopeni Anemi och trombocytopeni Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården Ansvariga För Akademiska sjukhuset Professor Gunnar Birgegård och docent

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

SYMTOM. Vag buksmärta Mättnadskänsla Hicka Feber Viktminskning Blekhet, dyspne, hematom/ petekier Pancreatit Lymfadenopati Artrit

SYMTOM. Vag buksmärta Mättnadskänsla Hicka Feber Viktminskning Blekhet, dyspne, hematom/ petekier Pancreatit Lymfadenopati Artrit MJÄLTENS FUNKTION Ett organ som är en del av lymfsystemet Deltar i kroppens försvar mot infektioner och bildar bla lymfocyter Bryter ned gamla och skadade blodkroppar Fungerar som blodlager Bildar blodkroppar

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Cirka 40/100 000 invånare och år. Fem gånger vanligare hos kvinnor.

Cirka 40/100 000 invånare och år. Fem gånger vanligare hos kvinnor. Kapitel Thyreotoxikos Incidens Cirka 40/100 000 invånare och år. Fem gånger vanligare hos kvinnor. Indelning Hyperthyreos Toxisk diffus struma (Graves sjukdom, Basedow sjukdom); 60-70 %, autoimmun, TRAKpositiv;

Läs mer

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi Anemi Fariborz Mobarrez Anemi Ställ diagnos före terapi Tre utredningssteg: 1. Anemi?! B-Hb män B-Hb kvinnor B-Hb gravida

Läs mer

Utredning av IBS inom primärvården

Utredning av IBS inom primärvården 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi IBS Irritable Bowel Syndrome Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi Farliga sjukdomar coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Disposition

Läs mer

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 6-Nov-14 2 6-Nov-14 3 VARFÖR TAR VI ETT BLODSTATUS 6-Nov-14 4 6-Nov-14 5 6-Nov-14 6 Vilka analyser ingår? Hb Hematokrit - EVF Vita Trombocyter Index:

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 30 augusti 2013 tid 9.00 14.00

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 30 augusti 2013 tid 9.00 14.00 Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 30 augusti 2013 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild och

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag!

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag! MEQ ( poäng) Svea, 74 år, söker på akutmottagningen med en remiss utfärdad hos hennes familjeläkare på vårdcentralen. Svea har sedan en tid tillbaka varit andfådd och har återkommande perioder med hjärtklappning.

Läs mer

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Diarréutredning & malabsorption. Anna Granzelius 30 oktober 2014

Diarréutredning & malabsorption. Anna Granzelius 30 oktober 2014 Diarréutredning & malabsorption Anna Granzelius 30 oktober 2014 Diarré = tre eller fler lösa l avföringar/dygn Kronisk diarré om besvär r >4 veckor, ska utredas Diarré mekanismer Förändrad: Absorption/sekretion

Läs mer

Ny anemidiagnostik i Skåne

Ny anemidiagnostik i Skåne Ny anemidiagnostik i Skåne Sven Björnsson, Klinisk kemi 1. Nya synsätt på anemi 2. Anemirutan 3. Anemiprojektet i Skåne Vad är anemi? Anemi är ett symptom Orsakerna många (nästan alla sjukdomar) Vad för

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard HYPERKALCEMI Åsa Tizzard 1 Kalciumhomeostas Konstant nivå joniserat Ca extracellulärt viktigt Koagulationskaskad Neuromuskulära funktioner Skelett (mineralisering) 2 Kalciumhomeostas Kalciumkoncentration

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800

Läs mer

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC)

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) Innehåll Primär skleroserande cholangit (PSC)... 5 Vad är PSC?... 5 Vad är orsaken till PSC?... 6 Hur vanligt är PSC?... 6 Hur diagnostiseras PSC?... 7 Vad vet vi

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv

Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv Agenda! Är lite förhöjt ALAT farligt?! Tolkning av leverprover! Biokemiska mönster! Etiologisk utredning! Metabol leversjukdom Staffan

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 19 november 2010 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile Susanna Walter Sektionen för gastroenterologi och hepatologi EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping IBS Definition och Symtom Kroniskt återkommande

Läs mer

Järnbrist och bleksot i praktiken. Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204

Järnbrist och bleksot i praktiken. Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204 Järnbrist och bleksot i praktiken Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204 Ery utgör ca 25% av kroppens celler Vi bildar 2-3 milj RBK/sek!! Blodbilden hos friska barn HEMOGLOBIN (G/L) RETICULOCYTES

Läs mer

Anemiutredning. Järnbrist och järnbristanemi Norrl Läkemedelsdagarna jan 2013 Gunnar Birgegård

Anemiutredning. Järnbrist och järnbristanemi Norrl Läkemedelsdagarna jan 2013 Gunnar Birgegård Järnbrist och järnbristanemi Norrl Läkemedelsdagarna jan 2013 Gunnar Birgegård Anemiutredning Anemin karaktäriseras alltid med hjälp av Retikulocyter MCV 52-årig man, söker pga allmän trötthet. Hb 109

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

Blodet och immunsystemet

Blodet och immunsystemet Blodet och immunsystemet en introduktion. HT2012 Hans Gyllenhammar Betydelse Sjukdomar i blodbildande organ stora och/eller viktiga sjukdomsgrupper regionalt och globalt. Blodet som signal på andra sjukdomar

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer