Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling grund- och grundsärskolan Stenebergsskolan

Transkript

1 Brynäs-Nynäs skolenhet Gävle Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling grund- och grundsärskolan Stenebergsskolan

2 2 Innehållsförteckning Vår vision sid 3 Våra styrdokument sid 4 Definition av kränkande behandling sid 5 Främjande och förebyggande arbete sid 6 - Främjande insatser sid 6 - Förebyggande åtgärder sid 7 Upptäcka, utreda och åtgärda mobbning eller annan kränkande behandling sid 8 Särskilda satsningar sid 9 - Stenebergsskolan sid 9 Upptäckt av mobbning eller annan kränkande behandling sid 10 Samtalsmodell sid 12 Bilagor Drogpolicy Bilaga 1 Anmälningsskyldighet Bilaga 2 Policy anmälningar till socialtjänsten Bilaga3 Anmälningsblankett DO Bilaga 4 Dokumentationsformulär Bilaga 5 Uppföljningsformulär Bilaga 6 Trivselenkät Bilaga 7 2

3 3 Vår vision Ett av skolenhetens viktigaste mål är att alla ska känna sig välkomna och uppskattade på sin skola. Alla våra elever ska känna sig trygga, bli sedda och lyssnade på. All form av kränkande behandling och diskriminering skall förebyggas och upptäckt sådan skall genast uppmärksammas och åtgärdas. Denna likabehandlingsplan är utformat i samråd med representanter för olika personalgrupper i skolan. Programmet har även sin utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (SKOLFS 2009:38). All personal kommer att få ett exemplar av likabehandlingsplanen. I samband med läsårsstarten informeras elever och föräldrar om planens huvudinnehåll och vid varje utvecklingssamtalet skall den finnas som en naturlig del i samtalet med vårdnadshavarna och eleven. Det demokratiska uppdraget ska utgöra grunden för all verksamhet. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Det demokratiska uppdraget, som är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner, består av olika delar: Att främja elevernas lärande om demokrati och värdegrund. Att verka i demokratiska arbetsformer där elever, personal och föräldrar har inflytande och är delaktiga. Att förankra de demokratiska värdena, värdegrunden, i syfte att utveckla demokratiska samhälsmedborgare. Att motverka alla former av kränkande behandling. Arbetet mot kränkande behandling omfattar alla på skolan och är framför allt alla vuxnas ansvar. Men elevernas deltagande i arbetet är viktigt för att nå målen om en skolenhet där kränkningar och diskriminering inte förekommer. Alla synpunkter på denna handlingsplan emottages tacksamt och kommer att beaktas vid den årliga utvärderingen. Synpunkter kan lämnas till rektorer eller andra representanter för elevhälsan på skolan. Övergripande ansvar för att följande genomförs har rektor. Dock kan delar av genomförandeansvaret delegeras till annan person såsom biträdande rektorer och övrig personal. Gävle 1 juni 2011 Kurt Hjalmarsson Rektor 3

4 4 Våra styrdokument Skollagen (2010:800) framhåller att all verksamhet i skolan ska ha sin grund i demokratiska värden och Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap. 5 ) Lgr 11 slår fast att personalen i skolan har en viktig uppgift att leva upp till och förankra hos eleverna de grundläggande värden som samhället vilar på: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Vidare poängterar Lgr 11 att: Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Enligt AML (arbetsmiljölagen) 1977: kap. 3 likställs elever med vanliga arbetstagare. AFS 1993: anger vidare att det ska finnas rutiner i att fånga upp signaler och åtgärda vid kränkande särbehandling. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4

5 5 Ur Barnkonventionen Inget barn får diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller liknande skäl. (art. 2) Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. (art. 3) Barn och unga ska ges möjlighet att utvecklas i sin takt och utifrån egna förutsättningar. (art. 6) Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (art. 12) Definition av kränkande behandling och mobbing I AFS (arbetsmiljöförordningen) 1993:17 1 definierar kränkande särbehandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare Skolverkets allmänna råd definierar kränkande behandling som att någon eller några i ord eller handling kränker den grundläggande principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas till en eller flera Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan vara: text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms, eller annan social media). psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög). fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar). Vidare definieras följande begrepp: Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån sju olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en 5

6 sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexualitet. Det ligger på Skolledningens ansvar att ovanstående begrepp görs kända bland alla anställda och på skolan. Det åligger samtlig personal att ansvara för att ovanstående begrepp görs kända bland eleverna på skolenheten. Del av undervisningstid skall vikas åt att samtala och diskutera innebörden av begreppen. 6 Främjande insatser Främjande och förebyggande arbete Skolans verksamhet och organisation skall utformas så att det befrämjar goda relationer och en trygg skolmiljö för eleverna. Den utmärks av värme, intresse och engagemang från de vuxna.. En god skolmiljö utmärks av tydliga gränser mot icke önskvärda beteenden. Skolan har i samarbete med elevråd utverkat ordningsregler som finns uppsatta i korridor och elevuppehållsrum. Det främjande arbetet omfattar alla former av kränkande behandling. Det skall vara långsiktigt och omfatta såväl individ, grupp och skolnivå. Personal, elever och föräldrar skall återkommande ges möjligheter att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Detta sker vid föräldramöten, utvecklingssamtal och speciella tillfällen som t.ex. öppet hus dagar. Det främjande arbetet baseras på kunskap om elevernas trivsel, inflytande och förekomst av kränkande behandling. Denna kunskap inhämtas vid utvecklingssamtal, via elevenkäter etc. All pedagogisk verksamhet skall genomsyras av en medvetenhet att förebygga alla former av kränkningar. (Ett exempel på detta kan vara att pedagogen bestämmer vart och med vem varje elev skall sitta i klassrummet). Skolledningen har ansvaret att se till att all personal får en kontinuerlig uppdatering i de senaste forskningsrönen och metoder att jobba mot diskriminering och andra kränkande förhållningssätt bland elever och vuxna på skolan. Skolan ska ha rutiner för hur samarbetet skall se ut med andra berörda myndigheter och organisationer såsom socialtjänst och polis. Se bilaga 1 och 2. Under augusti månad ska klasslärare och mentorer förtydliga begreppen kring de sju diskrimineringsgrunderna för sina elever. Samtal om hela planens intentioner kring mobbning och annan kränkande behandling skall också föras i elevgruppen och synpunkter dokumenteras. 6

7 7 Skolan samarbetar med fritidsgården Brynjan. Detta samarbete innebär bla. att det finns en extra vuxen i korridoren som är tillgänglig för eleverna. Förebyggande åtgärder Personalens delaktighet samt förankring av plan Under en planeringsdag vid terminsstart i augusti aktualiseras den årligt uppdaterade planen. Lärarna har mentorstid en gång per vecka med sina elevgrupper. Rastvärdar finns i korridor och matsal enligt uppgjort schema. Databaserad närvarokontroll genomförs vid varje lektion. Avvikande närvaro rapporteras hem och upprepad sådan till elevhälsoteamet. Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds alla i trygghetsteamet. Fältassistent finns anställd med uppgift att verka i korridorer och annan uppsökande verksamhet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid höstens första föräldramöte ska klasslärare och mentorer förtydliga begreppen kränkande behandling, diskriminering och mobbing för föräldrarna. Samtal om hela planens intentioner skall också föras och synpunkter dokumenteras. Information om handlingsplanen skall finnas tillgänglig på elevens modersmål Samarbete finns mellan skolan och kyrkan/muslimska församlingen. Elevers delaktighet Ett aktivt elevråd väjs varje läsår och sammanträder regelbundet. Minst ett valt elevskyddsombud deltar i skyddsronder och samverkar även på andra sätt kring elevernas arbetsmiljö. Elevrådet deltar i den årliga utvärderingen av planen. Elevenkät genomförs under höstterminen. Se bilaga 7. Sammanställning av elev- och föräldrasynpunkter samt en utvärdering av enkätsvar lämnas in till representant för EHT. Utvärdering Likabehandlingsplanens alla delar utvärderas kontinuerligt under hela läsåret men skall senast 31 maj vara klar. Förändringar börjar gälla från och med starten av HT kommande läsår. Såväl elevråd som de olika personalkategorierna som finns på skolenheten skall beredas möjlighet att på ett aktivt sätt påverka innehållet i planen inför den årliga utvärderingen. Ansvar för att utvärdering sker är rektor eller i förkommande fall biträdande rektor i samarbete med skolsocionom. 7

8 8 Upptäcka, utreda och åtgärda - mobbning eller annan kränkande behandling Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka kränkningar, t.ex. genom kartläggningar, enkäter och kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare i utvecklingssamtal om elevernas skolsituation. Skolan ska ha ett Tryggetsteam som träffas regelbundet för att jobba med och utvärdera det kränkningsförebyggande arbetet. Rastvärdar finns ute enligt schema för att garantera en god uppsikt av vuxna även utanför klassrummet. Vuxna äter tillsammans med eleverna i skolmatsalen. EHT har ett protokollfört sammanträde regelbundet och följer på så sätt upp alla aktiva elevärenden. Här tas beslut om ev. polis och/eller anmälningar till socialtjänsten eller att kalla föräldrar till EVK/EVM. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för att utredning genomförs. Så snart personal på skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den utsattes subjektiva upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av och utredning kring vad som hänt. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. Den drabbades vårdnadshavare inom två dagar och de övriga inblandade inom en vecka. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om t.ex. en anmälan till socialtjänsten skall göras (om ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd). Om handlingen kan rubriceras som brottslig bör den anmälas till polisen. Har handlingen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Handlingsmodellen i detta dokument skall användas när misstänkt kränkning uppstått. Åtgärder skall grundas på utredning av vad som skett i det enskilda fallet och skall riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Ett individuellt åtgärdsprogram ska upprättas. Varje åtgärd ska dokumenteras, följas upp, utvärderas samt arkiveras. Utifrån de enskilda fallen bör alltid överväganden göras om åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på individ-, grupp- och skolnivå. (I akuta lägen sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper, flytta en elev som kränker från den egna skolan till en annan skola för att garantera andra elevers trygghet). Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation ska hjälp tas in utifrån. 8

9 9 Särskilda satsningar läsåret 2011/2012 Läsåret satsar vi på följande aktiviteter på Stenebergsskolan Nya BIG:are skall utbildas och organiseras. BIGs uppgifter är att arbeta förebyggande med trivsel och trygghet på skolan. En trivselenkät ska genomföras under höstterminen för att kartlägga om kränkande behandling och diskriminering förekommer. Vid höstterminens trivselenkät skall även en kartläggning ske var på skolan eleverna känner sig minst trygga. Vid föräldramöten under höstterminen skall information lämnas ut hur det kränkningsförebyggande arbetet sker på skolan. Stenebergsolympiaden återinförs 9

10 10 Upptäckt av mobbning eller annan kränkande behandling Varje representant för skolan som får veta eller tar del av information som kan tyda på att en elev är utsatt för någon form av kränkande behandling är skyldig att snarast se till att den informationen kommer till ansvarig elevvårdspersonal, rektor, kurator, skolsköterska. All upptäckt kränkning skall utredas, behandlas och dokumenteras. Steg 1 Tag fram dokumentationsformuläret. 1. Ansvarig klasslärare eller mentor samlar in uppgifter om kränkningssituationen genom samtal med den kränkta eleven (Enligt bilagd samtalsmodell). Bedöms ärendet var av ringa art tar klasslärare/mentorn enskilda samtal med berörda parter om att kränkningen skall upphöra samt om hur och när elevernas vårdnadshavare skall informeras. 2. Om kränkningen är grövre art eller att det visar det sig att den kan definieras som mobbning, kan ärendet genast föras över till Steg Uppföljningssamtal ska hållas med berörda parter 1 2 gånger Steg 2 Tag fram dokumentationsformuläret. Ärendet handläggs av på skolans trygghetsteam. 1. Trygghetsteamet samlar in information och samtalar med den kränkta eleven. Vårdnadshavare till eleven informeras skyndsamt. 2. Enskilda samtal genomförs med övriga inblandade parter. Avtal skall slutas om att kränkningen skall upphöra från och med nu. Berörda vårdnadshavare skall informeras så fort det är lämpligt. Dock senast inom 1 2 veckor. 3. Uppföljningssamtal skall hållas av ansvarig mentor till berörda parter 3 4 gånger under kommande månad. 4. Vårdnadshavare meddelas om och när ett ärende avslutas. 5. Upphör inte kränkningen överförs ärendet till steg 3. 10

11 11 Steg 3 Tag fram elevens individuella åtgärdsprogram. Ärendet överlämnas till berörd rektor som kallar till möte med vårdnadshavare. 1. Vårdnadshavare till kränkt elev, elev samt andra berörda parter kallas till möte. Beslut skall fattas om möjligt, i samråd med vårdnadshavaren om kommande insatser eller åtgärder. 2. Vårdnadshavare till kränkande elev, elev samt andra berörda parter kallas till enskilt möte. (Beslut kan fattas att inte kalla vårdnadshavare och elev till detta möte om starka skäl till detta föreligger). Beslut skall fattas om möjligt, i samråd med vårdnadshavaren om kommande insatser eller åtgärder. Överenskommelse skall ske om hur kränkningarna skall hanteras och avslutas. Åtgärdsprogram skall upprättas och följas upp. 3. Kvarstår problemet kallas parterna till nytt möte för beslut om ytterligare åtgärder, t.ex. skolbyte, anmälan till polis eller sociala myndigheter. Beslut kan även fattas utan att kalla vårdnadshavare och elev till möte om starka skäl till detta föreligger. All dokumentation lämnas till rektor/skolsocionom för arkivering så fort ärendet kan anses vara avslutat. Ett uppklarat fall är ett avslutat fall När ett mobbingfall väl är behandlat och avslutat, är det viktigt att kunna lämna det bakom sig. Det innebär t.ex. att om en före detta mobbare vid senare tillfälle bryter mot en annan ordningsregel och blir kallad till samtal skall man inte ta upp den tidigare förseelsen. Undantag kan vara om mobbningen/kränkningen fortsätter mot samma elev eller riktar sig mot en ny elev. Då har mobbaren brutit mot tidigare överenskommelser. 11

12 12 Samtalsmodell - hur man stoppar pågående mobbning/kränkning Generellt sett kan man säga att ju fortare ett ingripande sker, desto lättare är det att stoppa vad som pågår. Det är en enkel men vettig slutsats som vi också måste arbeta efter. Håller mobbningen på för länge, glider de inblandade in i fasta roller som plågare och offer och dessa blir allt svårare att arbeta bort, även om det också naturligtvis går. Beroende på situation kan samtalsledararen välja att vara ensam eller ha en bisittare med sig. Men grundkonceptet är att det bör vara två vuxna närvarande vid samtalet. Samtal med kränkt elev Har kränkningen pågått under en längre tid kan den som utsatts vara mycket misstrogen. Han/hon tror då att vi vuxna har vetat om vad som pågått, men struntat i att ingripa. Är så fallet gäller det att i första hand skapa trygghet och förtroende. Samtala med den utsatte i en trivsam miljö, gärna i hemmet som är elevens tryggaste plats. Detta är extra viktigt om eleven skolvägrar p.g.a. mobbningen. Är någon av föräldrarna hemma får de givetvis vara med under samtalet. Börja gärna med att ställa mjuka frågor om elevens intressen, familj, mm i avsikt att få honom/henne att slappna av. Försök att komma in och se världen genom elevens ögon. Ta reda på historiska faktauppgifter. Börja sedan ställa följande frågor om nuvarande situation. När händer det? Var händer det? Händelseförloppet. Vem gjorde vad? Vad gjorde Du? (En känslig och svår fråga men många gånger nödvändig att ställa). Det är mycket viktigt att få fram detaljer, exakta ordval, tidpunkter, platser mm i utredningsarbetet. Annars kommer mobbaren vid samtalet att märka vi inte vet allt/eller särskilt mycket. Därmed blir det mycket lättare för denne att smita undan sitt ansvar, skylla på andra mm. Använd här planens dokumentationsformulär. Glöm inte att be alla som har deltagit i samtalet att skriva under på formuläret. Samtala en stund om vad den utsatte har för förväntningar och vad denne vill ska hända. Tala om för offret att Du verkligen tänker gå till botten med det här. Klargör också för den utsatta eleven att denne inte på något sätt får försöka ge igen eller provocera mobbaren/mobbarna. Bestäm ny tid för uppföljningssamtal ca: en vecka senare. 12

13 13 Samtal med misstänkt utövare Gör en bedömning utifrån varje enskilt fall om vem av de misstänkta utövarna av kränkningen som skall samtalas med först. Även här gäller det att försöka skapa trygghet. Det bör dock finnas ett mått av överraskning i tid och innehåll vid dessa samtal, så att de misstänkta utövarna inte hinner prata ihop sig. Använd dokumentationsformuläret även i detta samtal. Ledaren och efterföljarna vet vad de har gjort och kan vara oroliga och ängsliga. Undvik att lägga några moraliska aspekter på det som hänt då det lätt leder till ett aggressivt försvarsbeteende. Frågan varför, bör också undvikas, då den oftast är mycket svår att svara på och lätt låser samtalet. Tala om vad du fått reda på. Använd samma språk och fraser som du fått av den utsatte: - Jag har hört att Du kallar XX för bög, att Du säger att XX pissar i sängen osv. Stämmer detta? Börjar ledaren slingra sig och skyller på andra, så avbryt och påpeka att här handlar det om honom/henne och ingen annan. Han/hon måste ta ansvar för sina handlingar. När ledaren erkänt, talar du om för honom/henne i klarspråk, utan att moralisera, vad du tycker om mobbning och förtryck av andra. Lägg sedan åter ansvaret på honom/henne genom att fråga: Vad tänker Du göra för att få slut på kränkningen? När tänker Du börja förändringen? Förövaren känner sig naturligtvis osäker på hur han/hon ska agera mot sina medhjälpare efter detta samtal. Därför är det bra att förbereda honom/henne mentalt genom att ställa frågan: Vad ska du nu säga till dina kompisar när du träffar dem? Prata gärna en stund kring denna fråga. Avsluta sedan samtalet med att tala om att du och alla andra aldrig kommer att acceptera att kränkningarna fortsätter och att vi kommer att övervaka honom/henne och eventuella medhjälpare så att de verkligen upphör med mobbningen. Uppmana också eleven att själv berätta hemma om det som inträffat, då principen från skolans sida bör vara att alltid meddela hemmet om inträffade mobbningssituationer (vissa avvikelser från denna princip bör få förekomma beroende på allvarligetsgrad och frekvens). Under steg 1. gör det ingenting om informationen till hemmet tar en vecka / några dagar, just för att ge eleven en chans att ta ansvar och reda ut situationen. Det är roligare att ringa hem och säga att någons barn har varit duktigt och rett ut en besvärlig situation som han/hon satt sig i, än att bara komma med nyheten om att barnet är en mobbare. Låt eleven skriva under överenskommelsen i dokumentationsformuläret. Förklara för eleven att han/hon nu inte får prata med andra elever om vad som sagts i samtalet. Glöm inte att avtala om en ny tid för en uppföljning om hur det gått. 13

14 14 Uppföljningssamtal Skall ske inom en vecka med 1. Den utsatte eleven 2. Utövaren 3. Medhjälparna Frågor som skall besvaras är: Har mobbningen upphört? Godkänn inga tveksamma svar. Hur känns det nu? Vad kan bli bättre? Var det svårt att sluta? (Till utövarna) Har nu mobbningen upphört får ledaren och medhjälparna ett gemensamt uppdrag: Du säger: Ni har gemensamt medverkat till att XX står utanför klassgemenskapen. Därför är det ert ansvar att få in honom/henne i den igen. Hur ska Ni göra för att få honom/henne att känna sig välkommen och accepterad igen? Låt dem komma med ett antal förslag och hur de ska genomföra dem. Uppmuntra dem och beröm dem för att de inser allvaret och tar sitt ansvar. Men poängtera att ni kommer att fortsätta övervakningen. Om mobbningen fortsätter vidtar nästa steg enligt mobbningsplanen. 14

15 15 Bilaga 1 Drogpolicy Brynäs-Nynäs skolenhet I detta skolområde arbetar vi för att ha en helt drogfri miljö. Därför är det inte tillåtet, i enlighet med övrig Svensk lagstiftning att inneha, sälja eller på något sätt använda droger på skolan, under skoltid eller fritid. Det är inte heller tillåtet att dricka eller vara påverkad av alkohol eller andra droger på skolan eller under skoltid. Enligt FN:s barnkonvention är skolan skyldig att skydda barn och ungdomar från narkotika. Enligt skollagen skall skolan motverka missbruk av narkotika. Arbetsmiljölagen ( 3 kap.) föreskriver att skolan skall ha en bra arbetsmiljö och är skyldig att förebygga ohälsa och olycksfall, bl.a. orsakat av narkotika och alkohol. Enligt socialtjänstlagen har skolan skyldighet att göra en anmälan om stöd och hjälp av minderårig enligt SoL 14:1 *2 till socialtjänsten om en elev använder eller misstänks använda alkohol, narkotika eller andra droger. Åtgärd vid misstanke Elev vid skolan misstänks för att använda sig utav droger eller alkohol på sin fritid. Har hög frånvaro i form av skolk och/eller umgås i felaktiga kretsar. Vårdnadshavare ska kontaktas/informeras om dessa misstankar. Drogfri skola i Gävle konsulteras i ärendet. En ansökan om stöd och hjälp av minderårig lämnas in antingen av skolan eller Drogfri skola till den sociala myndigheten. Elev vid skolan ertappas med ett innehav, upplevs påverkad eller uppenbart uppträder påverkad av droger eller alkohol på skolan eller under skoltid. Vårdnadshavare skall omgående kontaktas för att komma och hämta sitt barn. Om inte vårdnadshavaren är kontaktbar skall socialtjänstens mottagningsgrupp kontaktas för konsultation. Drogfri skola i Gävle tillkallas för att handha ärendet. De ser till att en anmälan om stöd och hjälp av minderårig enligt SoL 14:1 skyndsamt lämnas in till den sociala myndigheten. Vid misstanke om eventuell överdos/övertoxering skall ambulans tillkallas. Elev ertappas med försäljning eller annat handhavande av droger på skolan eller skoltid. 15

16 16 Polisanmälan görs. Vårdnadshavare tillkallas av skolan eller polisen. Om inte vårdnadshavaren är kontaktbar skall socialtjänstens mottagningsgrupp kontaktas för konsultation. En anmälan om stöd och hjälp av minderårig lämnas in till den sociala myndigheten enligt SoL 14:1. Vid misstanke om att obehöriga personer vistas på skolan i avsikt att försälja, leverera eller på annat sätt handhar droger eller alkohol på skolan. Polis tillkallas omgående. Vid misstanke om att personal på skolan är inblandad i försäljning eller leverans av droger eller alkohol till skolans elever.. Rektor gör polisanmälan och i avvaktan på utredning avstänger den misstänkte från sin tjänst. Kontaktinformation Drogfri skola Annika Molander Angelica Persson Socialtjänstens mottagningsgrupp Polisen eller 112 Detta klassar vi som droger. Narkotika Dopningsmedel Narkotikaklassade läkemedel Sniffning GHB och liknande 16

17 17 Bilaga 2 Anmälningsskyldighet Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. 17

18 18 Bilaga 3 Policy - hur vi på Brynäs Nynäs skolenhet hanterar anmälningar till socialtjänsten SoL 14:1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Vem anmäler I första hand skall varje anställd på skolenheten informera rektor eller biträdande rektor om sin oro eller misstankar kring eleven. Berörd rektor skriver på och lämnar in anmälan. I andra hand bör en konsultation ske med personal från elevhälsan. Skolsocionom eller skolsyster som hjälper till att formulera och skriva på eventuell anmälan. I tredje hand är det alltid den enskildes ansvar att vid kvarstående oro informera och göra en anmälan till berörd socialtjänst. Denna skyldighet kvarstår även ifall personal vid information till berörd rektor eller personal från elevhälsan inte fått medhåll kring denna oro. 18