Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999"

Transkript

1 Alkohol och narkotika politik, vhrd bch dilemman En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999 Centralforbundet for socialt arbete Svenska Kommunforbundet Socialstyrelsen Socialvetenskapliga forskningsridet 1999

2 Att v rrda unga missbrukare Fil.dr. Bengt Svensson Socialhogskolan, Lunds Universitet Narkotikamissbru kan belysas med hjelp av en cirkelfigur som illustrerar hur viktig narkotikan ar for olika anvdndare. I mittcirkeln finns de vars liv fullstindigt domineras av narkotika. De ir pundare, jonkare och andra som ir narkotikavarldarnas traditionsbirare,idr ut hur narkotika kan anvindas, formedlar eller siljer narkotika och visar pi illegala forsorjningsmonster (Svensson 1996).I cirklarna som foljer har narkotikan allt mindre betydelse. I periferin finns de som anvdnder narkotika sporadiskt. Behandlingsinterventionerna ser helt olika ut beroende pi vilken plats narkotikan har i mlnniskors liv. Mer om detta ldngre fram. Varfor borjar ungdomar anvdnda rusmedel? Ett visst mitt av risktagande hor ungdomsi.ren till, eftersom det ir en tid di man prcivar nya upplevelser (Plant 1992). Men bakom bide legalt och illegalt drogbruk finns minga andra faktorer, i vixlande kombinationer. Olika minniskor piverkas av olika faktorer vid olika tidpunkter i livet. Fazey (1977) gor en uppdelning i individuella faktorer, omgivningsfaktorer och konstitutionella faktorer som i piverkar drogmcinster. r17

3 Individuella faktorer Omgivningsfaktorer Konstitutionella faktorer Personlighet Kcin Oro Stress Maktbehov Aldet Intelligens Psykologisk hilsa Traumatiska livshinderser Predisposition att ta risker Hedonism Sjilvdestruktivitet Nyfikenhet Socio-ekonomisk status Biologiska/genetiska anslag fcir att bruka/missbruka droger Fattigdom Kriminalitet Familjeforhillanden Press frin jimniriga Ideologi/religion Mcijligheter till utbildning Problem i skolan Skolk Drogens tillginglighet Drogens pris Arbetslcishet/ mojligheter till arbete Anomi Alienation Tradition Lagstiftning Historiska faktorer Sammanstlllningen visar de komplexa forhillanden som ligger bakom en individs beslut attborjaanvinda en legal eller illegal drog och i ett senare skede att oka konsumtionen till en missbruksnivi. Den ir en utmaning mot varje forsok att lansera enkla endimensionella forklaringar. Med dessa reservationer som bakgrund kan Indi tvi huvudvagar till narkotikan urskiljas. Awikarkarriarens vdg och den ungdomskulturella vdgen De norska ungdomsforskarna Vestel et ai (1992) skiljer mellan tvi rekryteringsvigar till narkotikamissbruk, awikandekarrilrens vd,g och den ungdomskulturella vigen. En rekryteringsvig ir via en asocial uppvixt (Sarnecki 1990). Karriiren borjar inte med narkotika utan med brottslighet, fortsitter med alkohol, narkotikan kommer forst senare. Det dr inte heller si att de gamla problemen forsvinner nar nya tillkommer. Man slutar inte begi brott ndr man borjar dricka och man slutar inte dricka for att man borjar anvdnda narkotika. Det blir i stillet pilagor av fler och fler problem. Nir de hdr ungdomarna nlr vuxen ilder har minga av dem ocksi allvarliga psykiska problem, sjukdom, arbetsloshet, avsaknad ay bostad, social isolering och fattigdom (^.^.). 118

4 Den andra vigen in till missbruk har sin grund i ungdomskulturella trender. Som flower power pi 6O-talet, punkkulturen pi 8O-talet och rave pi 9Q-talet. Hir kommer drogerna forst, kriminaliteten sedan. Vestel et al (t997) beskriver hur narkotikabruk ras upp av resursstarka, ungdomskulturella eliter som stendigt ar pi jakt efter nya kickar och uttrycksformer. Sedan inspirerar de andra ungdomar, anhiinga,rna, som har eliten som rollmodeller. De som fastnar i ett missbruk har oftare en psykosocial belastning in de som hiller sig till en kontrollerad anvdndning. Ibland vandrar nya moden vidare till vanliga mainstreamwngdotrral men di dr i allminhet eliten redan phvag mot nya utmaningar. I Sverige pekar tillginglig forskning pi att majoriteten av kenda narkotikamissbrukare for nawarande har en awikarbakgrund. I Storbritannien vid slutet av nittiotalet ar bilden en helt annan. Narkotika hiller pl att bli ett normalt inslag i mainstream-toniringars liv. En forskargrupp i nordvistra England foljde under fem ir sjuhundra slumpvis utvalda fjortoniringar och frigade dem om livsstil och drogvanor (Parker 1998). Forskarna konstaterar att narkotika nu ir en del i normaliteten i engelska toniringars liv. Efter fem ir hade 59 procent provat cannabis, 33 procent amfetamin,23 procent LSD, 20 procent ecsrasy, 6 procent heroin. Mellan 20 och 25 procent anvinde narkotika regelbundet. Skillnaderna var smi mellan ungdomar frin olika social bakgrund. Nistan lika minga kvinnor som mdn hade provat narkotika (62 resp. 67), farre kvinnor hade anvd,nt narkotika senaste minaden (28 resp. 45). Parker tillbakavisar tanken pi att droganvindarna generellt skulle ha sirskilda psykologiska bakgrundsfaktorer. Visserligen fanns det en grupp risktagande ungdomar som tidigt rcikte, drack alkohol och skaffade sig sexuella erfarenheter men de allra flesta framstod som mycket vanliga. Parker (et a1.) visar att narkotikan har blivit legitim i ungdomsgruppen under nittiotalet. Att inte prova narkotika ar det awikande beteendet. Det ir forst nir narkotikaanvindningen fir draghjilp av ungdomskulturen som den fir en riktigt stor spridning. Den engelska studien beskriver trender som dven gfur att urskilja inom svensk ungdomskultur - individualism, risktagande, onsk an att prova nya upplevelser och att narkotikabruk undan fcir undan avdramatiseras (Svensson et al 1998). 11,9

5 Missbruk dr svart att upptdcka hos ungdomar Det dr ovanligt att ungdomar i de ligre toniren definieras som missbrukare och dirmed fir vhrd som missbrukare. Bo Vinnerljung och medarbetare genomfor f.n. en aktstudie av ungdomar mellan 13-1,6 ir som 1991 plhorjade nigon form av dygnsvird. Urvalet ar 766 personer, cirka 70 procent av alla i ildersgruppen som placerades i dygnsvird det iret (1 110 personer). 25 procent av de placerade ungdomarna hade nigon form av missbruk noterat i akten. I allminhet rorde det sig om missbruk av alkohol eller narkotika men ocksi sniffning forekom. Av de som placerades pi sirskilda ungdomshem hade 54 procent ett missbruk. Statens institutionsstyrelses siffror for l99b visar att den frimsta placeringsanledningen pi de sirskilda ungdomshemmen var socialt nedbrytande beteende (67 procent), kriminalirct (59 procent) och missbruk (50 procent). Sedan L99L har narkotikaanvindningen <ikat bland ungdom. Skolungdoms-undersokningarna i irskurs nio visar en uppging frin 1,991, (4 procent for bida kcinen) till 1998 (7 procent av flickorna, B procent pojkarna). Femton procent av de pojkar som mcinstrar for virnplikt hade anvint narkotika (Folkhelsoinstitutet, 1998). Ndstan alltid ror det sig om hasch, fi har ett aktuellt missbruk. I den figur med olika cirklar som inledningsvis beskrevs befinner sig dessa ungdomar i periferin. Hur mi.nga ungdomar har ett mer omfattande narkotikamissbruk? Den senaste stora kartliggningen ir UNO-undersokningen frin 1992 (OIsson et ai 1,993). UNO undersoker det runga narkotikamissbruket, definierat som dagligt eller si gorr som dagligt narkotikamissbruk och allt injektionsmissbruk, oavsem frekvens. Av inrapporterade tunga missbrukare var 136 under tjugo ir. Amfetamin, foljt av cannabis, bensodiazepiner och heroin var dominerande preparat i hela gruppen.l Med tanke pi vad vi vet om ' Narkotikamissbrukarna under tjugo ir placeras i andra kategorier. I kategorin "missbruk av tvi eller flera medel, dock ej tungt" finns totalt personer, varav 363 under tjugo ir. Cannabis, f<iljt av amfetamin och bensodiazepiner dominerar. I kategorin "ovrigt missbruk" finns 6 924, varav 758 under tjugo ir. I denna kategori ir cannabis det dominerande preparatet. 120

6 ungdomars narkotikakarriarer si framstir UNO-siffrorna for tungt missbruk som orimligt liga (Bergmark et al 1989, Soderholm Carpelan 1992, Lauritzen et al 1,997). Men narkotikamissbruk ir nigot som pyr under ling tid. Det tar ling tid innan missbruket blir synligt. Berit Andersson (1,991,) har beskrivit hur knarkginget skapar en dold virld for att freda det illegala drogbruket. Ungdomarna drar sig undan till portar, killare och parker, forildrafrialagenheter, anonyma offentliga miljoer. Tillsammans med ginget kan man skolka, rcika hasch, ha roligt, gora aik det man annars inte fir. Man skapar sin egen jargong, sitter barriarer for utomstiende, ingen obehorig sldpps in. Hemlighetsstrategin forefaller av UNO:s siffror att ddma vara framgingsrik - myndigheterna har inte klart for sig vilken omfattning missbruket i verkligheten har. Stora brister i forskningen om vilken vdrd som fungerar bdst Det finns en generell svirigh et att visa vad som ir verksamt i ett behandlingsprogram. Ar det metoden, behandlaren, de andra klienterna eller forhillanden i den samhilleliga omgivningen som har haft storst betydelse for resultatet? Stenstrcim och Soderholm Carpelan (1996) som har gjort en forskningsgenomging av behandling av unga alkohol- och narkotikamissbrukaretar upp bristen pi aktuella nordiska studier och pitalar ocksi svirigheterna med aft dra slutsatser for svenska forhillanden genom att anvinda amerikanska studier. Det finns avsevirda kulturella och socialpolitiska skillnader. De amerikanska studierna rcir oftast vita medelklassungdomar i de ldgre toniren som anvd,nder marijuana eller alkohol. De nordiska studierna handlar diremot om lite ildre ungdomar med omfattande injektionsmissbruk, som fir nigon typ av institutionsvird under ling tid. I forskningsgenomgingen ingir tretton nordiska utvirderingar (varav sex svenska), men endast en av dessa innehiller material som samlats in under nittiotalet och forfattarna pipekar att virden forindrats sedan undersokningarna gjordes. Lite tillspetsat utrryckt - virdresulhr for enskilda behandlingsprogram har karaktiren av firskvara. En sokning i svenska databaser bekraftar att det finns mycket fi aktuella vetenskapliga studier som belyser den svenska ungdomsvirdens resultat. Trots att stora summor liggs pi olika typer av vilr- 121

7 dinsatser for ungdomar saknas en motsvarande satsning p5, att ta reda pi vilka effekter insatserna fhr. Ett undantag ir tvingsvirden dir en omfattande forskning igingsatts genom atr Statens institutionsstyrelse (SIS) delar ut sdrskilda forskningsanslag. De undersokningar som gcirs av den frivilliga virden dr av enklare slag och nir inte universitetsbiblioteken, CAN:s bibliotek eller registreras i databaser. Det kan rcira sig om kortare utvlrderingar av FoUkaraktar, egenutvirderingar och C- eller D-uppsarser pi universitet och hogskolor. Det vore indi onskvirt att dessa undersokningar samlades pi ett sdlle och att abstracts av resuhaten blev tillgdngliga via nitet. Forskningsbaserade rekommendationer om limpliga virdalternativ for ungdomar med narkotikamissbruk kan dirmed endast ges i grova drag. Ett forsta avgcirande giller attvalja rd.rt "omhindertagandenivi", attvaljainsatser som Ir si lite ingripande som mojligt. Placering pi institution eller avgiftningsklinik piskyndar den stdmplingsprocess som ungdomarna er ursatra for (Goldberg 1993, Svensson 1996). Det ar en kostnad for ingripandet som miste vigas upp av de vinster det ger. ofta anvd,nds i narkotikaforskning olika karriirmodeller over missbrukets utveckling. Tre faser brukar finnas med i modellerna som hd,r har kopplats samman med olika l\drar. Det ir en grov indelning med mi,nga undantag, men den kan anvdndas for att gi.tt antydan om hur behandlingsinsatser ska sittas in for olika ilderskategorier.. Experimentfasen ir o Adaptionsfasen 1,6-1,9 ir o Missbruksfasen Lr Den som vandrar vidare i karriiren frin experimentstadie till missbruksstadie forflyttar sig samtidigt in mot mitten i den "anvandarcirkel" som beskrevs inlidningsvis. VArd under experimentfasen Har ar oppenvirdsinsatser tillrickliga om inte andra former av awikande beteende kriver mer omfattande insatser. Det finns en bide teoretiskt och empiriskt grundad logik i Ltgarder som tar fas- 1,22

8 ta pi den unge tillsammans med familjen. I min fdltundersokning (Svensson 1996) Iade jag mirke till att flera av informanterna hade en pitagligt tit kontakt med sina mammor, trots att de for lenge sedan passerat ungdoms Lren.Iakttagels erna f.lr stod i en omfattande norsk undersokning av narkomaner i vird (Lauritzen et al 1,997). Socialarb etare byts ut, men fordldrarna finns kvar. Atgirder som riktar in sig pi forhillandet barn - forilder fir lingsiktig" effekter. Kjell F{ansson (1996) har beskrivit en randomiserad studie med kontrollgrupp frin Lund dar funktionell familjeterapi har varit mycket framgingsrik i behandlingen av unga lagovertrd'dare. Genom behandlingen har den kriminella utvecklingen bromsats, klimatet i familjen har forbettrats och forildrarnahar tagit tillbaka initiativet frin den unge som tidigare dominerat familjen. Christina Andersso n (1,995:1,50) refererar amerikanska erfarenheter frin arbete med ungdomar i riskzon som ofta piborjat ett experimenterande med droger. De program som lyckades hj;ipa ungdomarnatill att borja leva mer socialt accepterat var mer inriktade pi att kompensera faktorer som ledde framtill riskbeteendet Ln mot sjilva beteendet. I programmen ingick bland annat att individen fick kontakt med en engagerad vuxen, att skolsituationen fokuserades, att forildrarna drogs med i aktiviteter kring den unge, att ungdomarnas sociala kompetens fcirbittrades genom olika former av trining. Nir ungdomar ingick i gruppverksamhet var ledarnas personliga egenskaper av betydelse, karismatiska ledare var svira att ersitta. VArd under adaptionsfasen Experimenterandet overgir for en mindre del av ungdomarna i en adaptionsfas (Alksne er ai, t967), en period di de skaffar sig nya vinner, nya kunskaper och kompetenser, bygger upp och prcivar sin bekantskap med den narkomana virlden. Det ir samtidigt en utsatt tid. Nykomlingarna riskerar aft bli lurade, har inte lirt sig att dosera narkotikan utan kan fi skrimmande upplevelser, ger sig in i affarer der de <iverskattar sin fcirmiga (Svensson 1996). Ur virdsynpunkt ar dewa en mycket viktig fas eftersom ungdomarna stir och viger mellan att stanna kvar i tidigare sociala virldar eller definitivt ta steget in i den narkomana virlden (Tunving 1982). Hir ska hjilpen vara lattillgenglig och den ska enligt min 1.23

9 uppfattning vara utformad si att den inte etablerar eller forsdirker en narkomanidentitet. Hir stir dock olika virduppfattningar mot varandra.i tolvstegsprogram ir det centralt att individen ska erkinna sig som narkoman och dirmed anta en narkomanidentitet. Virdinsatser tar fastapi missbruket och ligger liten vikt vid andra forhillanden. Med tanke pi vad vi vet om unga missbrukares bakgrundsforhillanden blir det mirkligt med behandlingsprogram som enbart koncentrerar sig pi drogen. Traditionell ungdomsvird har diremot i allminhet valt att se pi individens hela livssituation dir narkotikan ses som bara ett av minga problem. Hir kan finnas en tendens till att blunda for att narkotikamissbruket kan fungera som motor for hela awikelseprocessen i form av kriminalitet, etablering i en subkultur, problem i skolan, konflikter med forildrar. Ungdomsvirdens sista utpost ir de "sirskilda ungdomshemmen". De kan anvindas fcir att bryta adaptionsstadiets begynnande missbruk. Hur lyckas detta? Claes Levin (1.999) har gjort en utvirdering av ett av dessa, Riby utanfcir Lund. Han har foljt upp ett urval ungdomar (50) som var inskrivna mellan 1, och procent var pojkar, 26 procent flickor. Uppfoljningstiden ir i genomsnitt nio ir for den fcirsta gruppen, tre Lr for den andra. Resultaten dr dystra. 20 procent av pojkarna hade klarat sig bra eller nigorlunda bra. 80 procent diligt eller mycket diligt. Flickorna hade klarat sig bittre med hilften i vardera av huvudkategorierna. Ndstan sjuttio procent missbrukade narkotika efter placeringen. Det ar iler in fore placeringen. Riby harbara lyckats bryta missbrukskarriiren for nlgra fi. Levin framhiller att anstalten herbergerar motstridiga krav. Det gir inte att pi en ging vara en straffande, kontrollerande inrittning och en hjilpande, behandlande och rehabiliterande. Det ir en viktig forklaring till virdens diliga behandlings- och rehabiliterin gsresultat. VArd under missbruksfasen Nir missbruksvirden i borjan av nittiotalet gick frin en tyngdpunkt pi institutionsvird till en dominans av oppenvird si skedde det trots att det saknades kunskaper om oppenvirdens effekter. I stillet grundades svdngningen pi en begynnande skepsis till institutionsvird och ett allt bistrare ekonomiskt klimat. Aven om flera utvirderingar av cippenvird pigir vantar vi fortfarande pi mer omfattande svenska studier. r24

10 Attiotalets stora uwdrdering av institutionell narkomanvird, BAKprojektet kom fram till att inslag av fostran, medlevarskap och en ideologisk behandlingsinriktning, med andra ord en Flasselapedagogik, hade goda behandlingsresultat (Bergmark et al 1989). En ittairsuppfoljning visade dock att skillnaderna mellan olika behandlingsinriktningar hade utjimnats over tiden (Bergmark et al 1996). 70 procent av de gamla Hasselaeleverna hade iterfallit i brott, vilket indikerar en iterging dll tidigare livsstilar. Svirigheterna fortsitter senare i livet for minga av klienterna. Aven efter flera hr av drogfrihet si finns mojligheten att itewanda till narkotikavarldarna (Svensson 1996). Kontaktniten finns ofta kvar liksom kompetensen som narkoman och kriminell. Oavsett arbetslosheten i samhillet finns det alltid plats for en kriminell till. Forskarna i BAK-proj ektet framhille r att fr amgin gsrik behandlin g krdver en personlig terapeutisk relation mellan behandlare och klient. Klienterna behover en trovirdig forklaring till sina problem och besked om vad de kan gora it dem. Behandlingen ska innehilla en ritual, handlingar som utfors av behandlarentillsammans med klienten. Klienten behover ocksi under behandlingsprocessen kunna se positiva forendringar (Socialstyrelsen PM 1983:3). Mats Fridell (1998) har gjort en omfattande genomging av svensk och utlindsk forskning om behandling av tunga narkotikamissbrukare. Han understryker afi bra behandling prdglas av en massiv piverkan, hog struktur, tydlighet och kvalitet. Behandling av narkotikamissbrukare fcirutsitter att sjilva missbruket alltid farblir i fokus dven om forbettringen okar med okande antal interventioner. Fridell argumenterar oclcsi emor de allt kortare virdtiderna. Behandling kortare tid in tre mi.nader - oppen- eller slutenvird - tycks generellt vara verkningslos for tunga narkotikamissbrukare. Narkotikamissbrukare forbettras i sivdl oppen- som slutenvird med okande tid i behandling. Goldberg (1993) varnar fcir de risker som dr forknippade med intensiva behandlingsmodeller dar personalen har stor makt <iver unga narkotikamissbrukare. Kristiansen (1.992) betonar vikten av en individualiserad institutionsvird med tita, omsesidiga relationer mellan personal och klienter. Ocksi Fridell (1996) rar upp vikten av ett institutionsklimat som innebir att klienten bemots med virme och respekt. r25

11 Stenstrcims och Soderholm Carpelans (1996) tidigare nimnda forskningsgenomging visar lven den aff lengre tid i behandling okar sannolikheten fdr ett lyckat behandlingsresultat. Har kan selektionsfaktorer spela in - de mest motiverade klienterna stannar lingst. Kvinnorna har i flera underscikningar signifikant blttre resultat in minnen. Minga av de unga missbrukarna har olika typer av psykiska problem som kriver individualiserade program. For dessa dr i allminhet inte behandling i kollektiv en limplig metod. I ett tidigare arbete beskriver Soderholm Carpelan (1.992) Maria ungdomsenhets arbete med unga narkotikamissbrukare under ittiotalet. Hon konstaterar att en strukturerad oppenvird fungerar bra for ungdomar med ett fungerande socialt nitverk, men inte ir tillricklig for socialt utslagna ungdomar. LVM-vArden Nir den svenska tvingslagstiftningen for vuxna missbrukare, LVM, utvidgades 1988 si var ett huvudargument att man med tvingets hjelp skulle kunna bryta ett missbruk innan det hade gett de skador som den tidigare lagstiftningen krivde fcir att medge tving. Hur har det gitt? Ar tvinget en vig aft f6rkorta missbrukskarriiren for yngre vuxna missbrukare? Sedan borjan av 1,997 hiller j^g pe, med en etnografisk undersokning av LVM-virden pi Hikanstorp (som riktar sig till unga manliga missbrukare) och Lunden (som har samma kategori kvinnliga, men ocksi med en specialisering pi psykiska storningar). Hir folj er nl,gr a p relimini r a iakttagels er: o For minnen pi Hikanstorp finns heroin med i missbruksbilden for 8Z procent, for Lundenkvinnorna frir knappt 50 procent. De som fitt LVM ir en selekterad grupp missbrukare, ofta med antingen en snabb rutschbana utfor socialt och/eller med upprepade <iverdoser och tidigare misslyckade frivilliga virdtillfdllen. Missbruket ar en del i en livsstil. Minnen har oftast en omfattande kriminalitet som foregitt heroindebuten. Vdgen till heroinmissbruk har gitt via en period av bruk. Kvinnornahar ofta fcirsorjt sig genom.prostitution. Minga har en historia av sexuella och andra <ivergrepp och har psykiska problem. For bide min och kvinnor med psykiska problem tycks narkotikan fungera som en sjilvmedicinering. 126

12 . Precis som andra forskare har jagkunnat se att tvingsvird gor att klienten kinner sig krinkt och utvecklar ett motstind. Pi Hekanstorp yttrar detta sig bl.a. som att 85 procent av klienternarymmer nigon ging. Men det finns ocksi hos klienterna ndstan alltid ett intress e afifehjelp att sluta missbruka, en cinskan om ett drogfritt liv. De forsta veckornas vird som domineras av avgiftning och fysisk och psykisk iterhimtning har en ganska stor legitimitet hos majoriteten av klienterna. Ett sex minaders tvingsomhindertagande ir det ddremot mycket fi som accepterar. Klienterna beskriver virden som i huvudsak en passiv forvaring. o Nistan alla provar frivillig vird, men ofta avbryts denna i fortid antingen under LVM-tiden eller strax efter. Det som fungerar bist ir placeringar i familjevird f<ir vuxna.. Problemen med tvingsvird ligger inte hos personalen - i det ar jag overens med klienterna - utan i virdformens inbyggda motsittningar. Att sluta med ett missbruk som ir en del i en livsstil krdver att klienten utvecklar en milmedvetenhet och beslutskompetens som stir i direkt strid med det omyndigforklarande som tvingsomhindertagandet innebir. Tvingsvird ar en kostsam och problematisk virdform som inte kan ha annat ir marginell betydelse i det totala utbudet av virdinsatser. Det finns behov av nyamodeller. Bland annat klientorganisationen RFHL har foreslagit att man provar ett kortare s.k. homeriskt tving, att klienten gir med pi att hillas kvar i en minad, ddrefter garanteras frivillig vird om hanlhon onskar eller sldpps ut. Beteckningen homeriskt tving knyter an till Odysseus som lit binda sig vid masten nir hans skepp passerade sirenerna fcir att kunna motsti deras sing, som lockat minga sjofarande i fordirvet. Hans besittningsmdn hade vax i oronen och horde vare sig den ljuvliga singen eller Odysseus entrdgna befallningar att sldppa honom loss och styra kursen mot sirenerna. Finns det underlag for ett sidant tving? Enklast kan man f5, reda pi detm genom att gl ut och frhga narkomanerna! Krympande vardresurser De ekonomiska nedskirningarna inom barnomsorg, skolor, fritidsverksamhet innebir att samhillets skyddsnit for barn och ungdomar forsvagas samtidigt som arbetslosheten riskerar att permanent stilla stora grupper ungdomar utanfcir arbetsmarknaden. Detta 1,27

13 medfor okad risk for narkotikamissbruk. Nedskirningarna inom missbruksvirden har inneburit att dven verksamheter som vi vet har goda resultat liggs ner eller forsvagas. I dagsliget (april 1999) finns inom Malmo-Lund-regionen tio avgiftningsplatser som flera tusen narkomaner ska konkurera om. Metadonprogrammet i Malmo har en vintetid pi tvi hr.i Lund har programmet intagningsstopp och fyrtio pi vintelista. En huvudparoll i svensk narkotikapolitik dr att det ska vara svirt att knarka. Det tycks numera ocksi vara svirt att fl hjalp att sluta knarka. Det ir ett mirkligt och oetiskt forhillande med tanke pi att det egna narkotikaintaget enligt lagstiftningen innebar en brottslig handling. Den som vill ha hjelp att sluta vara kriminell fir vackert vanta. Den svenska narkotikapolitiska modellen med sina tre ben, prevention, kontroll och behandling ar i obalans. Referenser Alksne, H, 6. Lieberman, L 6c Brill, L,1.967, A Conceptual Model of the Life Cycle of Addiction, International Jowrnal of tbe Ad diction s 2(2), 221,40. Anderssoo, B, , Att farstd drogmissbruk, Lund: Arkiv forlag. Anderssofl, C, 1995, Marias barn, Stockholm: Sober. Bergmark, A, m.fl. 1,989, Klienter i institwtionell narkomanv,ird. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Bergmark, A, Lindberg, S, Olsson, B & Oscarssofl, L, 1996, A long-term follow-up of residentially treated drug abusers. Paper presented at the 22nd Alcohol Epidemiology Symposiwm, Edinburgh, June 1,996. Fazey, C, 1977, The Aetiology of psychoactiae swbstance u,se, Parts: LJnesco. Folkhilsoinstitutet/CAN, 1998, Alh,ohol- ocb narkotih.awtztecklingen i Saerige, Rapport 99. Stockholm: CAN/Folkhilsoinstitutet. Fridell, M, 1,996, Institwtionella bebandlingsformer vid missbrwk, Stockholm: Natur och kultur. Fridell, M, 1998, Behandling av narkomaner ar battre in sitt rykte, Socionomen 4/ Goldberg, Ted, 1,993, Nark,otikan a,umystifierad, Stockholm: Carlssons. 128

14 Att vdtrda unga missbrukare Flansson, K, 1,996, Familjebehandling vid ungdomsasocialitet, i Armelius B-A et al (red), V,i.rd ar., wngdomar med sociala problem - en forskningsdversikt, Stockholm: Liber Utbildning. Kristiansen, A, 1,992, Sjiilarnas kamp, Vetlanda: Klockis forlag. Lauritzen, G., \Waal, H., Amundsen, A. Sa Arner O, 1998, A Nationwide Study of Norwegian Drug Abusers in Treatment: Methods and Findings. Nordish alkohol-, narkotihatidskrift, Vo1.14, 1,997, Levin, C, 1999, Hur gir det for ungdomar efter tvingsvird i institution, Social forskning l/99, s Olsson O m.fl., 1992, Det tunga narhotikamissbrwkets omfattning i Sverige 1992, Stockholm: CAN Rapport-serie nr 28. Parker, H, Aldridge, J, Measham,F,1998, Illegal Leisure, London: Routledge. Plant, M Sr Plant, M, 1.992, Risktah,ers, London: Routledge. Sarnecki, l, 1,990, Social anpassning och sambcillssyn, Stockholm: Bri-rapport 1990:4. Socialstyrelsen, 1988, Institutionell narbomanad.rd, Stockholm: Socialstyrelsen PM: 1988:3. Statens institutionsstyrelse SIS, 1999, hemsida, Stenstrcim, N 6. Soderholm Carpelan, K, 1996, Vird och behandling av unga alkohol- och narkotikamissbrukare, i Armelius B- A et al (red), V,ird av ungdomar med sociala problem - en forskn in g s ti o e r s i k t, Sto ckholm: Lib er Utbildnin g. Svensson, B, 1996, Pwndare, jonk,are och andra, Stockholm: Carlssons. Svensson, B, Svensson, J, Tops, D, 1998, Att komma fdr sent sd tidigt som mdjligt, Helsingsfors: NAD Rapport nr 34. Svensson,B, L999, pigiende filtstudie pi Hikansrorp och Lunden. Soderholm Carpelan, K, 1,992, [Jnga narkotikamissbrukare i en zt,irdkedja Stockholm: Stockholms universitet - Socialhogskolan. Tunving, K,1982, Vird av narkomaner, Stockholm: Liber. Vestel V, Moshuus V G. Rapport nr -3 NOVA L997. Vinnerljung, B, Sallnis, M och Kyhle-Wesrermark, P, kommande, Sammanbrott ztid placeringar a,u tondringa.r i dygnsa,ird, CTJS. 1.29

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu Inspir a tio n Si gordu IT II LffiTLfi$I $ilyogi Ett tydligt och enkelt typsnitt vars flode litt gir att folja behover inte vara motsatsen till snygg,cool eller nytankande form. Vi triffar tre formgivare

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

"""*'o"ilntu. Overenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande barn

*'oilntu. Overenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande barn MARIESTAD SammantrddesProtokoll Sammantridesdatum 2015-09-14 Sida 14 Kommunstyrelsen Ks $ 209 KS 20141434 Overenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande barn Kommunstyrelsens

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

UNGDOMAR OCH NARKOTIKA

UNGDOMAR OCH NARKOTIKA Socialhögskolan SOL 065 Socialt arbete med drogmissbrukare HT 2004 UNGDOMAR OCH NARKOTIKA En litteraturstudie om varför en del ungdomar prövar/använder narkotika Författare: Anna Persson Handledare: Kerstin

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Tema TRAVET TANAOEMENT

Tema TRAVET TANAOEMENT # Tema TRAVET TANAOEMENT maodl?kurserna SIR-kopplingentill Smart oo DROJER.ENflD CC-projekrctAr nastunklart. Detta omfittande dataprojekthar gett oss en eflenkommunikationsdatoroch ett egetdataniit. Nu

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Vdgledning for underhallsansvaret

Vdgledning for underhallsansvaret Vdgledning for underhallsansvaret I en bostadsrittsforening gdller i stora drag att bostadsrittshavaren ansvarar for att underhilla ligenhetens inre, med undantag for ledningar for avlopp, virme, gas,

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Regeringens hemlöshetssatsning 2 år Pågår till 2010-10-31 Vägen ut! kooperativen i samarbete med Kriminalvården Region Väst /

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015 Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter September 2015 Agenda Ungdomsvård Missbruksvård SiS åtgärder för utökad kapacitet SiS vårdavgifter Antal ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE. Ungdomar och Missbruk

VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE. Ungdomar och Missbruk 1 VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE Ungdomar och Missbruk Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och psykiatrin i Östergötland

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

VEMSKAUNDERHALLA. BOSTADSffiEN? HSBsNORMALSTADGAR. rnnruholi FORBOSTAOSNNTTSTONENINGAR SOMANTAGIT. HSB- d?irmiijligheterna. bor. :.i-1:,1. .

VEMSKAUNDERHALLA. BOSTADSffiEN? HSBsNORMALSTADGAR. rnnruholi FORBOSTAOSNNTTSTONENINGAR SOMANTAGIT. HSB- d?irmiijligheterna. bor. :.i-1:,1. . VEMSKAUNDERHALLA BOSTADSffiEN? ll FORBOSTAOSNNTTSTONENINGAR SOMANTAGIT HSBsNORMALSTADGAR rnnruholi.ir' i! :.i-1:,1 HSB- d?irmiijligheterna bor IT II FOR VAGLEDNING UNDERHALLSANSVARET o Underhillsansvaret

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utgångspunkter i min forskning: ett brukarperspektiv att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson WORKSHOP Krami Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson INNEHÅLL Bakgrund och organisation Målgruppen Krami programmet Arbetsmetodik Krami utvärderad VAD ÄR KRAMI? Rehabiliteringsprogram för unga

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Verksamhetsområde Social utveckling

Verksamhetsområde Social utveckling Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära

Läs mer

Gravida missbrukare inom LVM-vården

Gravida missbrukare inom LVM-vården Gravida missbrukare inom LVM-vården Drogfokus Norrköping 24-25 oktober 2012 Therese Reitan forskningsledare Bakgrund Omvärlden Återkommande diskussioner om gravida missbrukare och särskilt om möjligheter

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utgångspunkter i min forskning: ett brukarperspektiv att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare!

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare! PRIME For Life - Nyhetsbrev Hej alla instruktörer och programledare! Fortbildningen Tiden går och snart är det två månader sedan vi genomförde vår fortbildning i Norrköping tillsammans med Kriminalvården.

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis 6 gymnasieskolor (4 i Kristinastad, 2 i Malmö) Klassrumsenkäter vecka 36-37 Åk1 Åk3 31 klasser fördelat på olika program Bruttourval 750

Läs mer

HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK

HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) Nästa år (2009) startar ett försök med läkarförskrivet heroin till danska narkomaner. Politikerna har gett upp, säger Annemarie Outze

Läs mer

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009 www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 29 Kartläggning av känt missbruk i Östergötland Under 29 genomfördes den tredje kartläggningen av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genom ett samarbete

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Förord. 1. Ungdom, tid och fritid -tre begrepp med många synsätt. Ungdom - när är man det? Tid - det enda vi har. Fritid - men först frihet

Förord. 1. Ungdom, tid och fritid -tre begrepp med många synsätt. Ungdom - när är man det? Tid - det enda vi har. Fritid - men först frihet Förord 1. Ungdom, tid och fritid -tre begrepp med många synsätt. Ungdom - när är man det? Tid - det enda vi har Fritid - men först frihet Olika syner på fritidsverksamhetens syfte 2. Fritidens arena -

Läs mer