Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999"

Transkript

1 Alkohol och narkotika politik, vhrd bch dilemman En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999 Centralforbundet for socialt arbete Svenska Kommunforbundet Socialstyrelsen Socialvetenskapliga forskningsridet 1999

2 Att v rrda unga missbrukare Fil.dr. Bengt Svensson Socialhogskolan, Lunds Universitet Narkotikamissbru kan belysas med hjelp av en cirkelfigur som illustrerar hur viktig narkotikan ar for olika anvdndare. I mittcirkeln finns de vars liv fullstindigt domineras av narkotika. De ir pundare, jonkare och andra som ir narkotikavarldarnas traditionsbirare,idr ut hur narkotika kan anvindas, formedlar eller siljer narkotika och visar pi illegala forsorjningsmonster (Svensson 1996).I cirklarna som foljer har narkotikan allt mindre betydelse. I periferin finns de som anvdnder narkotika sporadiskt. Behandlingsinterventionerna ser helt olika ut beroende pi vilken plats narkotikan har i mlnniskors liv. Mer om detta ldngre fram. Varfor borjar ungdomar anvdnda rusmedel? Ett visst mitt av risktagande hor ungdomsi.ren till, eftersom det ir en tid di man prcivar nya upplevelser (Plant 1992). Men bakom bide legalt och illegalt drogbruk finns minga andra faktorer, i vixlande kombinationer. Olika minniskor piverkas av olika faktorer vid olika tidpunkter i livet. Fazey (1977) gor en uppdelning i individuella faktorer, omgivningsfaktorer och konstitutionella faktorer som i piverkar drogmcinster. r17

3 Individuella faktorer Omgivningsfaktorer Konstitutionella faktorer Personlighet Kcin Oro Stress Maktbehov Aldet Intelligens Psykologisk hilsa Traumatiska livshinderser Predisposition att ta risker Hedonism Sjilvdestruktivitet Nyfikenhet Socio-ekonomisk status Biologiska/genetiska anslag fcir att bruka/missbruka droger Fattigdom Kriminalitet Familjeforhillanden Press frin jimniriga Ideologi/religion Mcijligheter till utbildning Problem i skolan Skolk Drogens tillginglighet Drogens pris Arbetslcishet/ mojligheter till arbete Anomi Alienation Tradition Lagstiftning Historiska faktorer Sammanstlllningen visar de komplexa forhillanden som ligger bakom en individs beslut attborjaanvinda en legal eller illegal drog och i ett senare skede att oka konsumtionen till en missbruksnivi. Den ir en utmaning mot varje forsok att lansera enkla endimensionella forklaringar. Med dessa reservationer som bakgrund kan Indi tvi huvudvagar till narkotikan urskiljas. Awikarkarriarens vdg och den ungdomskulturella vdgen De norska ungdomsforskarna Vestel et ai (1992) skiljer mellan tvi rekryteringsvigar till narkotikamissbruk, awikandekarrilrens vd,g och den ungdomskulturella vigen. En rekryteringsvig ir via en asocial uppvixt (Sarnecki 1990). Karriiren borjar inte med narkotika utan med brottslighet, fortsitter med alkohol, narkotikan kommer forst senare. Det dr inte heller si att de gamla problemen forsvinner nar nya tillkommer. Man slutar inte begi brott ndr man borjar dricka och man slutar inte dricka for att man borjar anvdnda narkotika. Det blir i stillet pilagor av fler och fler problem. Nir de hdr ungdomarna nlr vuxen ilder har minga av dem ocksi allvarliga psykiska problem, sjukdom, arbetsloshet, avsaknad ay bostad, social isolering och fattigdom (^.^.). 118

4 Den andra vigen in till missbruk har sin grund i ungdomskulturella trender. Som flower power pi 6O-talet, punkkulturen pi 8O-talet och rave pi 9Q-talet. Hir kommer drogerna forst, kriminaliteten sedan. Vestel et al (t997) beskriver hur narkotikabruk ras upp av resursstarka, ungdomskulturella eliter som stendigt ar pi jakt efter nya kickar och uttrycksformer. Sedan inspirerar de andra ungdomar, anhiinga,rna, som har eliten som rollmodeller. De som fastnar i ett missbruk har oftare en psykosocial belastning in de som hiller sig till en kontrollerad anvdndning. Ibland vandrar nya moden vidare till vanliga mainstreamwngdotrral men di dr i allminhet eliten redan phvag mot nya utmaningar. I Sverige pekar tillginglig forskning pi att majoriteten av kenda narkotikamissbrukare for nawarande har en awikarbakgrund. I Storbritannien vid slutet av nittiotalet ar bilden en helt annan. Narkotika hiller pl att bli ett normalt inslag i mainstream-toniringars liv. En forskargrupp i nordvistra England foljde under fem ir sjuhundra slumpvis utvalda fjortoniringar och frigade dem om livsstil och drogvanor (Parker 1998). Forskarna konstaterar att narkotika nu ir en del i normaliteten i engelska toniringars liv. Efter fem ir hade 59 procent provat cannabis, 33 procent amfetamin,23 procent LSD, 20 procent ecsrasy, 6 procent heroin. Mellan 20 och 25 procent anvinde narkotika regelbundet. Skillnaderna var smi mellan ungdomar frin olika social bakgrund. Nistan lika minga kvinnor som mdn hade provat narkotika (62 resp. 67), farre kvinnor hade anvd,nt narkotika senaste minaden (28 resp. 45). Parker tillbakavisar tanken pi att droganvindarna generellt skulle ha sirskilda psykologiska bakgrundsfaktorer. Visserligen fanns det en grupp risktagande ungdomar som tidigt rcikte, drack alkohol och skaffade sig sexuella erfarenheter men de allra flesta framstod som mycket vanliga. Parker (et a1.) visar att narkotikan har blivit legitim i ungdomsgruppen under nittiotalet. Att inte prova narkotika ar det awikande beteendet. Det ir forst nir narkotikaanvindningen fir draghjilp av ungdomskulturen som den fir en riktigt stor spridning. Den engelska studien beskriver trender som dven gfur att urskilja inom svensk ungdomskultur - individualism, risktagande, onsk an att prova nya upplevelser och att narkotikabruk undan fcir undan avdramatiseras (Svensson et al 1998). 11,9

5 Missbruk dr svart att upptdcka hos ungdomar Det dr ovanligt att ungdomar i de ligre toniren definieras som missbrukare och dirmed fir vhrd som missbrukare. Bo Vinnerljung och medarbetare genomfor f.n. en aktstudie av ungdomar mellan 13-1,6 ir som 1991 plhorjade nigon form av dygnsvird. Urvalet ar 766 personer, cirka 70 procent av alla i ildersgruppen som placerades i dygnsvird det iret (1 110 personer). 25 procent av de placerade ungdomarna hade nigon form av missbruk noterat i akten. I allminhet rorde det sig om missbruk av alkohol eller narkotika men ocksi sniffning forekom. Av de som placerades pi sirskilda ungdomshem hade 54 procent ett missbruk. Statens institutionsstyrelses siffror for l99b visar att den frimsta placeringsanledningen pi de sirskilda ungdomshemmen var socialt nedbrytande beteende (67 procent), kriminalirct (59 procent) och missbruk (50 procent). Sedan L99L har narkotikaanvindningen <ikat bland ungdom. Skolungdoms-undersokningarna i irskurs nio visar en uppging frin 1,991, (4 procent for bida kcinen) till 1998 (7 procent av flickorna, B procent pojkarna). Femton procent av de pojkar som mcinstrar for virnplikt hade anvint narkotika (Folkhelsoinstitutet, 1998). Ndstan alltid ror det sig om hasch, fi har ett aktuellt missbruk. I den figur med olika cirklar som inledningsvis beskrevs befinner sig dessa ungdomar i periferin. Hur mi.nga ungdomar har ett mer omfattande narkotikamissbruk? Den senaste stora kartliggningen ir UNO-undersokningen frin 1992 (OIsson et ai 1,993). UNO undersoker det runga narkotikamissbruket, definierat som dagligt eller si gorr som dagligt narkotikamissbruk och allt injektionsmissbruk, oavsem frekvens. Av inrapporterade tunga missbrukare var 136 under tjugo ir. Amfetamin, foljt av cannabis, bensodiazepiner och heroin var dominerande preparat i hela gruppen.l Med tanke pi vad vi vet om ' Narkotikamissbrukarna under tjugo ir placeras i andra kategorier. I kategorin "missbruk av tvi eller flera medel, dock ej tungt" finns totalt personer, varav 363 under tjugo ir. Cannabis, f<iljt av amfetamin och bensodiazepiner dominerar. I kategorin "ovrigt missbruk" finns 6 924, varav 758 under tjugo ir. I denna kategori ir cannabis det dominerande preparatet. 120

6 ungdomars narkotikakarriarer si framstir UNO-siffrorna for tungt missbruk som orimligt liga (Bergmark et al 1989, Soderholm Carpelan 1992, Lauritzen et al 1,997). Men narkotikamissbruk ir nigot som pyr under ling tid. Det tar ling tid innan missbruket blir synligt. Berit Andersson (1,991,) har beskrivit hur knarkginget skapar en dold virld for att freda det illegala drogbruket. Ungdomarna drar sig undan till portar, killare och parker, forildrafrialagenheter, anonyma offentliga miljoer. Tillsammans med ginget kan man skolka, rcika hasch, ha roligt, gora aik det man annars inte fir. Man skapar sin egen jargong, sitter barriarer for utomstiende, ingen obehorig sldpps in. Hemlighetsstrategin forefaller av UNO:s siffror att ddma vara framgingsrik - myndigheterna har inte klart for sig vilken omfattning missbruket i verkligheten har. Stora brister i forskningen om vilken vdrd som fungerar bdst Det finns en generell svirigh et att visa vad som ir verksamt i ett behandlingsprogram. Ar det metoden, behandlaren, de andra klienterna eller forhillanden i den samhilleliga omgivningen som har haft storst betydelse for resultatet? Stenstrcim och Soderholm Carpelan (1996) som har gjort en forskningsgenomging av behandling av unga alkohol- och narkotikamissbrukaretar upp bristen pi aktuella nordiska studier och pitalar ocksi svirigheterna med aft dra slutsatser for svenska forhillanden genom att anvinda amerikanska studier. Det finns avsevirda kulturella och socialpolitiska skillnader. De amerikanska studierna rcir oftast vita medelklassungdomar i de ldgre toniren som anvd,nder marijuana eller alkohol. De nordiska studierna handlar diremot om lite ildre ungdomar med omfattande injektionsmissbruk, som fir nigon typ av institutionsvird under ling tid. I forskningsgenomgingen ingir tretton nordiska utvirderingar (varav sex svenska), men endast en av dessa innehiller material som samlats in under nittiotalet och forfattarna pipekar att virden forindrats sedan undersokningarna gjordes. Lite tillspetsat utrryckt - virdresulhr for enskilda behandlingsprogram har karaktiren av firskvara. En sokning i svenska databaser bekraftar att det finns mycket fi aktuella vetenskapliga studier som belyser den svenska ungdomsvirdens resultat. Trots att stora summor liggs pi olika typer av vilr- 121

7 dinsatser for ungdomar saknas en motsvarande satsning p5, att ta reda pi vilka effekter insatserna fhr. Ett undantag ir tvingsvirden dir en omfattande forskning igingsatts genom atr Statens institutionsstyrelse (SIS) delar ut sdrskilda forskningsanslag. De undersokningar som gcirs av den frivilliga virden dr av enklare slag och nir inte universitetsbiblioteken, CAN:s bibliotek eller registreras i databaser. Det kan rcira sig om kortare utvlrderingar av FoUkaraktar, egenutvirderingar och C- eller D-uppsarser pi universitet och hogskolor. Det vore indi onskvirt att dessa undersokningar samlades pi ett sdlle och att abstracts av resuhaten blev tillgdngliga via nitet. Forskningsbaserade rekommendationer om limpliga virdalternativ for ungdomar med narkotikamissbruk kan dirmed endast ges i grova drag. Ett forsta avgcirande giller attvalja rd.rt "omhindertagandenivi", attvaljainsatser som Ir si lite ingripande som mojligt. Placering pi institution eller avgiftningsklinik piskyndar den stdmplingsprocess som ungdomarna er ursatra for (Goldberg 1993, Svensson 1996). Det ar en kostnad for ingripandet som miste vigas upp av de vinster det ger. ofta anvd,nds i narkotikaforskning olika karriirmodeller over missbrukets utveckling. Tre faser brukar finnas med i modellerna som hd,r har kopplats samman med olika l\drar. Det ir en grov indelning med mi,nga undantag, men den kan anvdndas for att gi.tt antydan om hur behandlingsinsatser ska sittas in for olika ilderskategorier.. Experimentfasen ir o Adaptionsfasen 1,6-1,9 ir o Missbruksfasen Lr Den som vandrar vidare i karriiren frin experimentstadie till missbruksstadie forflyttar sig samtidigt in mot mitten i den "anvandarcirkel" som beskrevs inlidningsvis. VArd under experimentfasen Har ar oppenvirdsinsatser tillrickliga om inte andra former av awikande beteende kriver mer omfattande insatser. Det finns en bide teoretiskt och empiriskt grundad logik i Ltgarder som tar fas- 1,22

8 ta pi den unge tillsammans med familjen. I min fdltundersokning (Svensson 1996) Iade jag mirke till att flera av informanterna hade en pitagligt tit kontakt med sina mammor, trots att de for lenge sedan passerat ungdoms Lren.Iakttagels erna f.lr stod i en omfattande norsk undersokning av narkomaner i vird (Lauritzen et al 1,997). Socialarb etare byts ut, men fordldrarna finns kvar. Atgirder som riktar in sig pi forhillandet barn - forilder fir lingsiktig" effekter. Kjell F{ansson (1996) har beskrivit en randomiserad studie med kontrollgrupp frin Lund dar funktionell familjeterapi har varit mycket framgingsrik i behandlingen av unga lagovertrd'dare. Genom behandlingen har den kriminella utvecklingen bromsats, klimatet i familjen har forbettrats och forildrarnahar tagit tillbaka initiativet frin den unge som tidigare dominerat familjen. Christina Andersso n (1,995:1,50) refererar amerikanska erfarenheter frin arbete med ungdomar i riskzon som ofta piborjat ett experimenterande med droger. De program som lyckades hj;ipa ungdomarnatill att borja leva mer socialt accepterat var mer inriktade pi att kompensera faktorer som ledde framtill riskbeteendet Ln mot sjilva beteendet. I programmen ingick bland annat att individen fick kontakt med en engagerad vuxen, att skolsituationen fokuserades, att forildrarna drogs med i aktiviteter kring den unge, att ungdomarnas sociala kompetens fcirbittrades genom olika former av trining. Nir ungdomar ingick i gruppverksamhet var ledarnas personliga egenskaper av betydelse, karismatiska ledare var svira att ersitta. VArd under adaptionsfasen Experimenterandet overgir for en mindre del av ungdomarna i en adaptionsfas (Alksne er ai, t967), en period di de skaffar sig nya vinner, nya kunskaper och kompetenser, bygger upp och prcivar sin bekantskap med den narkomana virlden. Det ir samtidigt en utsatt tid. Nykomlingarna riskerar aft bli lurade, har inte lirt sig att dosera narkotikan utan kan fi skrimmande upplevelser, ger sig in i affarer der de <iverskattar sin fcirmiga (Svensson 1996). Ur virdsynpunkt ar dewa en mycket viktig fas eftersom ungdomarna stir och viger mellan att stanna kvar i tidigare sociala virldar eller definitivt ta steget in i den narkomana virlden (Tunving 1982). Hir ska hjilpen vara lattillgenglig och den ska enligt min 1.23

9 uppfattning vara utformad si att den inte etablerar eller forsdirker en narkomanidentitet. Hir stir dock olika virduppfattningar mot varandra.i tolvstegsprogram ir det centralt att individen ska erkinna sig som narkoman och dirmed anta en narkomanidentitet. Virdinsatser tar fastapi missbruket och ligger liten vikt vid andra forhillanden. Med tanke pi vad vi vet om unga missbrukares bakgrundsforhillanden blir det mirkligt med behandlingsprogram som enbart koncentrerar sig pi drogen. Traditionell ungdomsvird har diremot i allminhet valt att se pi individens hela livssituation dir narkotikan ses som bara ett av minga problem. Hir kan finnas en tendens till att blunda for att narkotikamissbruket kan fungera som motor for hela awikelseprocessen i form av kriminalitet, etablering i en subkultur, problem i skolan, konflikter med forildrar. Ungdomsvirdens sista utpost ir de "sirskilda ungdomshemmen". De kan anvindas fcir att bryta adaptionsstadiets begynnande missbruk. Hur lyckas detta? Claes Levin (1.999) har gjort en utvirdering av ett av dessa, Riby utanfcir Lund. Han har foljt upp ett urval ungdomar (50) som var inskrivna mellan 1, och procent var pojkar, 26 procent flickor. Uppfoljningstiden ir i genomsnitt nio ir for den fcirsta gruppen, tre Lr for den andra. Resultaten dr dystra. 20 procent av pojkarna hade klarat sig bra eller nigorlunda bra. 80 procent diligt eller mycket diligt. Flickorna hade klarat sig bittre med hilften i vardera av huvudkategorierna. Ndstan sjuttio procent missbrukade narkotika efter placeringen. Det ar iler in fore placeringen. Riby harbara lyckats bryta missbrukskarriiren for nlgra fi. Levin framhiller att anstalten herbergerar motstridiga krav. Det gir inte att pi en ging vara en straffande, kontrollerande inrittning och en hjilpande, behandlande och rehabiliterande. Det ir en viktig forklaring till virdens diliga behandlings- och rehabiliterin gsresultat. VArd under missbruksfasen Nir missbruksvirden i borjan av nittiotalet gick frin en tyngdpunkt pi institutionsvird till en dominans av oppenvird si skedde det trots att det saknades kunskaper om oppenvirdens effekter. I stillet grundades svdngningen pi en begynnande skepsis till institutionsvird och ett allt bistrare ekonomiskt klimat. Aven om flera utvirderingar av cippenvird pigir vantar vi fortfarande pi mer omfattande svenska studier. r24

10 Attiotalets stora uwdrdering av institutionell narkomanvird, BAKprojektet kom fram till att inslag av fostran, medlevarskap och en ideologisk behandlingsinriktning, med andra ord en Flasselapedagogik, hade goda behandlingsresultat (Bergmark et al 1989). En ittairsuppfoljning visade dock att skillnaderna mellan olika behandlingsinriktningar hade utjimnats over tiden (Bergmark et al 1996). 70 procent av de gamla Hasselaeleverna hade iterfallit i brott, vilket indikerar en iterging dll tidigare livsstilar. Svirigheterna fortsitter senare i livet for minga av klienterna. Aven efter flera hr av drogfrihet si finns mojligheten att itewanda till narkotikavarldarna (Svensson 1996). Kontaktniten finns ofta kvar liksom kompetensen som narkoman och kriminell. Oavsett arbetslosheten i samhillet finns det alltid plats for en kriminell till. Forskarna i BAK-proj ektet framhille r att fr amgin gsrik behandlin g krdver en personlig terapeutisk relation mellan behandlare och klient. Klienterna behover en trovirdig forklaring till sina problem och besked om vad de kan gora it dem. Behandlingen ska innehilla en ritual, handlingar som utfors av behandlarentillsammans med klienten. Klienten behover ocksi under behandlingsprocessen kunna se positiva forendringar (Socialstyrelsen PM 1983:3). Mats Fridell (1998) har gjort en omfattande genomging av svensk och utlindsk forskning om behandling av tunga narkotikamissbrukare. Han understryker afi bra behandling prdglas av en massiv piverkan, hog struktur, tydlighet och kvalitet. Behandling av narkotikamissbrukare fcirutsitter att sjilva missbruket alltid farblir i fokus dven om forbettringen okar med okande antal interventioner. Fridell argumenterar oclcsi emor de allt kortare virdtiderna. Behandling kortare tid in tre mi.nader - oppen- eller slutenvird - tycks generellt vara verkningslos for tunga narkotikamissbrukare. Narkotikamissbrukare forbettras i sivdl oppen- som slutenvird med okande tid i behandling. Goldberg (1993) varnar fcir de risker som dr forknippade med intensiva behandlingsmodeller dar personalen har stor makt <iver unga narkotikamissbrukare. Kristiansen (1.992) betonar vikten av en individualiserad institutionsvird med tita, omsesidiga relationer mellan personal och klienter. Ocksi Fridell (1996) rar upp vikten av ett institutionsklimat som innebir att klienten bemots med virme och respekt. r25

11 Stenstrcims och Soderholm Carpelans (1996) tidigare nimnda forskningsgenomging visar lven den aff lengre tid i behandling okar sannolikheten fdr ett lyckat behandlingsresultat. Har kan selektionsfaktorer spela in - de mest motiverade klienterna stannar lingst. Kvinnorna har i flera underscikningar signifikant blttre resultat in minnen. Minga av de unga missbrukarna har olika typer av psykiska problem som kriver individualiserade program. For dessa dr i allminhet inte behandling i kollektiv en limplig metod. I ett tidigare arbete beskriver Soderholm Carpelan (1.992) Maria ungdomsenhets arbete med unga narkotikamissbrukare under ittiotalet. Hon konstaterar att en strukturerad oppenvird fungerar bra for ungdomar med ett fungerande socialt nitverk, men inte ir tillricklig for socialt utslagna ungdomar. LVM-vArden Nir den svenska tvingslagstiftningen for vuxna missbrukare, LVM, utvidgades 1988 si var ett huvudargument att man med tvingets hjelp skulle kunna bryta ett missbruk innan det hade gett de skador som den tidigare lagstiftningen krivde fcir att medge tving. Hur har det gitt? Ar tvinget en vig aft f6rkorta missbrukskarriiren for yngre vuxna missbrukare? Sedan borjan av 1,997 hiller j^g pe, med en etnografisk undersokning av LVM-virden pi Hikanstorp (som riktar sig till unga manliga missbrukare) och Lunden (som har samma kategori kvinnliga, men ocksi med en specialisering pi psykiska storningar). Hir folj er nl,gr a p relimini r a iakttagels er: o For minnen pi Hikanstorp finns heroin med i missbruksbilden for 8Z procent, for Lundenkvinnorna frir knappt 50 procent. De som fitt LVM ir en selekterad grupp missbrukare, ofta med antingen en snabb rutschbana utfor socialt och/eller med upprepade <iverdoser och tidigare misslyckade frivilliga virdtillfdllen. Missbruket ar en del i en livsstil. Minnen har oftast en omfattande kriminalitet som foregitt heroindebuten. Vdgen till heroinmissbruk har gitt via en period av bruk. Kvinnornahar ofta fcirsorjt sig genom.prostitution. Minga har en historia av sexuella och andra <ivergrepp och har psykiska problem. For bide min och kvinnor med psykiska problem tycks narkotikan fungera som en sjilvmedicinering. 126

12 . Precis som andra forskare har jagkunnat se att tvingsvird gor att klienten kinner sig krinkt och utvecklar ett motstind. Pi Hekanstorp yttrar detta sig bl.a. som att 85 procent av klienternarymmer nigon ging. Men det finns ocksi hos klienterna ndstan alltid ett intress e afifehjelp att sluta missbruka, en cinskan om ett drogfritt liv. De forsta veckornas vird som domineras av avgiftning och fysisk och psykisk iterhimtning har en ganska stor legitimitet hos majoriteten av klienterna. Ett sex minaders tvingsomhindertagande ir det ddremot mycket fi som accepterar. Klienterna beskriver virden som i huvudsak en passiv forvaring. o Nistan alla provar frivillig vird, men ofta avbryts denna i fortid antingen under LVM-tiden eller strax efter. Det som fungerar bist ir placeringar i familjevird f<ir vuxna.. Problemen med tvingsvird ligger inte hos personalen - i det ar jag overens med klienterna - utan i virdformens inbyggda motsittningar. Att sluta med ett missbruk som ir en del i en livsstil krdver att klienten utvecklar en milmedvetenhet och beslutskompetens som stir i direkt strid med det omyndigforklarande som tvingsomhindertagandet innebir. Tvingsvird ar en kostsam och problematisk virdform som inte kan ha annat ir marginell betydelse i det totala utbudet av virdinsatser. Det finns behov av nyamodeller. Bland annat klientorganisationen RFHL har foreslagit att man provar ett kortare s.k. homeriskt tving, att klienten gir med pi att hillas kvar i en minad, ddrefter garanteras frivillig vird om hanlhon onskar eller sldpps ut. Beteckningen homeriskt tving knyter an till Odysseus som lit binda sig vid masten nir hans skepp passerade sirenerna fcir att kunna motsti deras sing, som lockat minga sjofarande i fordirvet. Hans besittningsmdn hade vax i oronen och horde vare sig den ljuvliga singen eller Odysseus entrdgna befallningar att sldppa honom loss och styra kursen mot sirenerna. Finns det underlag for ett sidant tving? Enklast kan man f5, reda pi detm genom att gl ut och frhga narkomanerna! Krympande vardresurser De ekonomiska nedskirningarna inom barnomsorg, skolor, fritidsverksamhet innebir att samhillets skyddsnit for barn och ungdomar forsvagas samtidigt som arbetslosheten riskerar att permanent stilla stora grupper ungdomar utanfcir arbetsmarknaden. Detta 1,27

13 medfor okad risk for narkotikamissbruk. Nedskirningarna inom missbruksvirden har inneburit att dven verksamheter som vi vet har goda resultat liggs ner eller forsvagas. I dagsliget (april 1999) finns inom Malmo-Lund-regionen tio avgiftningsplatser som flera tusen narkomaner ska konkurera om. Metadonprogrammet i Malmo har en vintetid pi tvi hr.i Lund har programmet intagningsstopp och fyrtio pi vintelista. En huvudparoll i svensk narkotikapolitik dr att det ska vara svirt att knarka. Det tycks numera ocksi vara svirt att fl hjalp att sluta knarka. Det ir ett mirkligt och oetiskt forhillande med tanke pi att det egna narkotikaintaget enligt lagstiftningen innebar en brottslig handling. Den som vill ha hjelp att sluta vara kriminell fir vackert vanta. Den svenska narkotikapolitiska modellen med sina tre ben, prevention, kontroll och behandling ar i obalans. Referenser Alksne, H, 6. Lieberman, L 6c Brill, L,1.967, A Conceptual Model of the Life Cycle of Addiction, International Jowrnal of tbe Ad diction s 2(2), 221,40. Anderssoo, B, , Att farstd drogmissbruk, Lund: Arkiv forlag. Anderssofl, C, 1995, Marias barn, Stockholm: Sober. Bergmark, A, m.fl. 1,989, Klienter i institwtionell narkomanv,ird. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Bergmark, A, Lindberg, S, Olsson, B & Oscarssofl, L, 1996, A long-term follow-up of residentially treated drug abusers. Paper presented at the 22nd Alcohol Epidemiology Symposiwm, Edinburgh, June 1,996. Fazey, C, 1977, The Aetiology of psychoactiae swbstance u,se, Parts: LJnesco. Folkhilsoinstitutet/CAN, 1998, Alh,ohol- ocb narkotih.awtztecklingen i Saerige, Rapport 99. Stockholm: CAN/Folkhilsoinstitutet. Fridell, M, 1,996, Institwtionella bebandlingsformer vid missbrwk, Stockholm: Natur och kultur. Fridell, M, 1998, Behandling av narkomaner ar battre in sitt rykte, Socionomen 4/ Goldberg, Ted, 1,993, Nark,otikan a,umystifierad, Stockholm: Carlssons. 128

14 Att vdtrda unga missbrukare Flansson, K, 1,996, Familjebehandling vid ungdomsasocialitet, i Armelius B-A et al (red), V,i.rd ar., wngdomar med sociala problem - en forskningsdversikt, Stockholm: Liber Utbildning. Kristiansen, A, 1,992, Sjiilarnas kamp, Vetlanda: Klockis forlag. Lauritzen, G., \Waal, H., Amundsen, A. Sa Arner O, 1998, A Nationwide Study of Norwegian Drug Abusers in Treatment: Methods and Findings. Nordish alkohol-, narkotihatidskrift, Vo1.14, 1,997, Levin, C, 1999, Hur gir det for ungdomar efter tvingsvird i institution, Social forskning l/99, s Olsson O m.fl., 1992, Det tunga narhotikamissbrwkets omfattning i Sverige 1992, Stockholm: CAN Rapport-serie nr 28. Parker, H, Aldridge, J, Measham,F,1998, Illegal Leisure, London: Routledge. Plant, M Sr Plant, M, 1.992, Risktah,ers, London: Routledge. Sarnecki, l, 1,990, Social anpassning och sambcillssyn, Stockholm: Bri-rapport 1990:4. Socialstyrelsen, 1988, Institutionell narbomanad.rd, Stockholm: Socialstyrelsen PM: 1988:3. Statens institutionsstyrelse SIS, 1999, hemsida, Stenstrcim, N 6. Soderholm Carpelan, K, 1996, Vird och behandling av unga alkohol- och narkotikamissbrukare, i Armelius B- A et al (red), V,ird av ungdomar med sociala problem - en forskn in g s ti o e r s i k t, Sto ckholm: Lib er Utbildnin g. Svensson, B, 1996, Pwndare, jonk,are och andra, Stockholm: Carlssons. Svensson, B, Svensson, J, Tops, D, 1998, Att komma fdr sent sd tidigt som mdjligt, Helsingsfors: NAD Rapport nr 34. Svensson,B, L999, pigiende filtstudie pi Hikansrorp och Lunden. Soderholm Carpelan, K, 1,992, [Jnga narkotikamissbrukare i en zt,irdkedja Stockholm: Stockholms universitet - Socialhogskolan. Tunving, K,1982, Vird av narkomaner, Stockholm: Liber. Vestel V, Moshuus V G. Rapport nr -3 NOVA L997. Vinnerljung, B, Sallnis, M och Kyhle-Wesrermark, P, kommande, Sammanbrott ztid placeringar a,u tondringa.r i dygnsa,ird, CTJS. 1.29

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Evidensbaserat arbete i praktiken

Evidensbaserat arbete i praktiken Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori

Läs mer

Positiva upplevelsen av droger

Positiva upplevelsen av droger Det smakar gott Positiva upplevelsen av droger Roligt/ euforiskt (lyckokänsla) Tillfällig fysisk och mental stimulans Livsstil som innebär korta perspektiv och snabba belöningar Stark social gemenskap

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 maj 2005 B 3825-04 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART VP Offentlig försvarare och ombud: advokaten JN SAKEN Narkotikabrott,

Läs mer

SiS statistik år 2003

SiS statistik år 2003 Allmän SiS-rapport 2004:6 SiS statistik år 2003 Linda Knudsdotter Vanström Ann-Christine Palmgren Langlet Stina Björk ISSN 1404-2584 Förord Förord Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag är att ge

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet PM 2009:135 RVII (Dnr 001-1158/2009) Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

Ett år efter avslutad behandling

Ett år efter avslutad behandling INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 1 2011 Ett år efter avslutad behandling Uppföljning av ungdomar utskrivna från SiS 2007 Erna Gudmundsdóttir Stefan Nordqvist Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse,

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Legitimering av tvångsvård enligt klienter och deras socialsekr.

Legitimering av tvångsvård enligt klienter och deras socialsekr. Legitimering av tvångsvård enligt klienter och deras socialsekr. Weddig Runquist Föreläsning den 3 december 2015 Institutionen för socialt arbete, GU Resultat och diskussioner utifrån min avhandling: Legitimering

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31 il HH I,UI[Llf[JtllIll nni INTRPRSS 372G03 RTURVcKA 31 2 JIrl A N cii rc brjade jbba vid l6-iring ch frtsatinm psten under mi.nga fyttade till Thailand. Dir in skapat sig ett helt nytt liv, fast han sitter

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Rapport. EULAC konferens 14 16 november 2011. Chiclayo, Peru

Rapport. EULAC konferens 14 16 november 2011. Chiclayo, Peru Rapport EULAC konferens 14 16 november 2011 Chiclayo, Peru Rapport från EULAC-konferensen i Lambayeque, Peru 14/11-16/11, 2011 Bakgrund Göteborgs stad fick 2007 en förfrågan om deltagande i styrgruppen

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola

Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola Den sociala miljön präglar både vägen in till droger och vägen ut Vilka utmaningar innebär det sociala perspektivet för prevention, skadereduktion, behandling och insatser för personer som försöker lämnad

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt

Läs mer

En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård

En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård Man kan urskilja tre narkotikapolitiska huvudlinjer 2 En restriktiv linje En skadereduktions linje

Läs mer

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ1131, Alkohol- och narkotikamissbruk-teoretiska perspektiv och sociala interventioner, 7,5 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse - Theoretical Perspectives and Social

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

ANTD-förebyggande arbete

ANTD-förebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika

Läs mer

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Mattias Borg Tidigare: Samordnare Mini-Maria Nu: Gruppchef Integration ensamkommande Prata om: Mini-Maria insatser, drogval m.m. Tendenser över tid. Fokus cannabis

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013 Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013 Definitioner ANT: AUDIT: Barn: BDI: BUN: BVC: Droger: Galaxen: IFO: KUF: LPF-94 : LPO-94: MVC: Riskbeteende/ riskzon: Trafiknykterhet: Ungdomar: Vuxna: Alkohol,

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie Jerzy Sarnecki Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter McCords studie Början Fortsättning Slutet Intermittency Vändpunkter Human agency Klientel (födda 1943 51)

Läs mer

UNGDOMAR OCH NARKOTIKA

UNGDOMAR OCH NARKOTIKA Socialhögskolan SOL 065 Socialt arbete med drogmissbrukare HT 2004 UNGDOMAR OCH NARKOTIKA En litteraturstudie om varför en del ungdomar prövar/använder narkotika Författare: Anna Persson Handledare: Kerstin

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Narkotikakarriärer. Kriminologiska institutionen. En kvalitativ intervjustudie med fokus på narkotikamissbrukets faser genom livsförloppet

Narkotikakarriärer. Kriminologiska institutionen. En kvalitativ intervjustudie med fokus på narkotikamissbrukets faser genom livsförloppet Kriminologiska institutionen Narkotikakarriärer En kvalitativ intervjustudie med fokus på narkotikamissbrukets faser genom livsförloppet Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad nivå

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 4.2.2008 PE400.657v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till yttrande (PE400.281v01-00) Anna Záborská

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Missbruk, kriminalitet och hedersförtryck

Missbruk, kriminalitet och hedersförtryck Missbruk, kriminalitet och hedersförtryck UNGDOMSPROGRAM På ny väg Ett program för pojkar som flytt från hedersförtryck in i Missbruk Kriminalitet Gunnar Bergström Efter berättelserna Våld Förtryck av

Läs mer

Livsstilsstudien rapport

Livsstilsstudien rapport Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.

Läs mer

Ungdomar och riskbruk

Ungdomar och riskbruk Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

DPP. DrogPolicyProgrammet

DPP. DrogPolicyProgrammet DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och

Läs mer

BOSTAD FÖRST. metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast

BOSTAD FÖRST. metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast BOSTAD FÖRST metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast Vägen ut ur ett missbruk är ofta lång, med upp- och nedgångar, med misstag och återfall. Tanken att man måste vara nykter

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 KLAGANDE 1. I.K. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B.I. 2. F.N. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Vilken målgrupp pratar vi om?

Vilken målgrupp pratar vi om? Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige

Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige Västerås 23 september 2014 Nina Dahlman www.can.se CAN rapport 137 Håkan Leifman & Clara Henriksson Ungdomar som använder nätdroger vilka är de? Empiriska

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,

Läs mer

Det händer väl aldrig oss. www.ens2000.se

Det händer väl aldrig oss. www.ens2000.se Det händer väl aldrig oss Möjliggöraren Alkohol De hemliga barnen Hur ser en narkoman ut? Idag är inte frågan om våra barn kommer att möta droger, utan när. Är det förbjudet att knarka i Sverige? Cannabis

Läs mer

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer