Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk störning och missbruk. Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk störning och missbruk. Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Stockholms läns landsting 2004

2

3 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Rapporten är framtagen av: Tom Palmstierna ISBN FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling

4 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,8 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs gemensamt av producenter och beställare. Patientföreträdarna har en självklar plats i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 16 programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal Årsrapporter, Regionala vårdprogram och Fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA ska vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Innehåll Förord...1 Sammanfattning...5 Inledning...7 Kartläggning...9 Behandling av psykiskt störda missbrukare...19 Effekter på behandlare, sjukvård och myndigheter vid kontakter med socialt utsatta psykiskt störda missbrukare...24 Dagslägesbeskrivning...27 Strategiförslag för att förbättra vården...30 Två vårdorganisatoriska principer:...31 Specialiserade rehabiliteringsteam...34 Servicefunktioner för lokala och specialiserade team...37 Organisatoriska överväganden...41 Otillräckligt belysta aspekter...44 Referenser

6 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk - 4 -

7 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Sammanfattning Fokusrapporten om psykiskt sjuka missbrukare med särskilda vårdbehov har utarbetas av flera skäl. Målgruppen utgör på intet sätt en ny kategori av patienter. Däremot har dess otillfredsställda vårdbehov kommit att tydliggöras från flera håll de senaste åren. Den ökade alkohol- och narkotikaanvändningen har rimligen haft betydelse för att exponera patienterna för större svårigheter än tidigare. Därigenom har ett ökat akut vårdutnyttjande samt en ökad marginalisering konstaterats. Inom ramen för det medicinska programarbetet inom SLL har flera program inom psykiatri och beroendevård tagits fram. Dock har inte behandling av patienter med missbruk och psykisk sjukdom/störning varit föremål för genomlysning. Under rapportarbetet har ett stort antal aktörer av betydelse för målgruppen kontaktats, d v s myndigheter, vårdorganisationer och brukarorganisationer. Den bild som framträtt är att vården för patientgruppen alltjämt är fragmenterad. Den bristande samordningen mellan organisationerna orsakar svåröverskådliga kostnader och utebliven stabilisering av patienternas levnadsvillkor. P g a bristen på samordning mellan de olika myndigheterna har det även varit svårt att göra en uppskattning av gruppens storlek utgående från de olika aktörernas beskrivningar, eftersom en avsevärd överlappning finns. Med utgångspunkt från den evidens som finns om dessa gruppers behandling föreslås olika typer av behandlingsfunktioner inom ramen för sjukvården. Huvudlinjen i rekommendationerna följer den evidens som styrker att behandling av psykisk måste vara integrerad. Behandlingen för de olika tillstånden måste ske samtidigt och integrerat med övriga stöd- och kontrollinsatser från socialtjänst och eventuell frivård och frivilligorganisation. För de allra flesta patienter torde lokala samverkansteam på kommun/stadsdelsnivå med casemanagerfunktioner av typen personligt stöd och samordnare vara den mest adekvata. Samlokalisering av lokala aktörer, d v s beroendevård, psykiatri och socialtjänst, är av erfarenhet att föredra. Sjukvårdsproducenter som tar sig an patientkategorin lokalt måste kunna dokumentera att deras verksamhet är långsiktigt integrerad med socialtjänst och tillsammans med denna erbjuder verkligt integrerad behandling av missbruk och psykisk sjukdom/störning

8 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk För en mindre grupp av patienter är behovet av specialiserade kunskaper särskilt stort. Framför allt rör detta den mindre gruppen av patienter med olika former av kriminalitet och våldsbenägenhet, men även gruppen av vagabonderande och hemlösa. För dessa grupper behövs kompetenssamling i form av specialiserade team till vilka även andra myndigheter och organisationer förutom lokal socialtjänst är knutna, t ex frivården och rättspsykiatrisk öppenvård. Dessa team föreslås arbeta med klinisk konsultation i konferensform som kompetensstöd för de lokala verksamheterna i deras arbete med särskilt svåra ärenden med kriminalitet och risk för våld. De specialiserade teamen bör även i samverkan med patientens lokala socialtjänst stå för långsiktiga kvalificerade behandlingsinsatser med målet att så småningom återföra patienten till lokalsamhällets rehabiliterande resurser. Fördelen med denna specialiserade vårdform är att man kan samla kompetens från ett flertal myndigheter och vårdgivare för särskilt svårbehandlade patienter. Nackdelen och risken som måste övervakas är att man skapar ytterligare verksamheter som kan riskera att patienter förlorar det lokala rehabiliteringsperspektivet och att ett nytt bollande påbörjas. För att undvika detta måste specialteamen arbeta konsultativt som servicefunktion för de lokala aktörerna men även aktivt arbeta med en bred förankring och genomlysning av sin verksamhet hos de olika vårdgivarna inom socialtjänst, beroendevård och psykiatri. För att både den specialiserade verksamheten och den lokala verksamheten ska ha förutsättningar att fungera väl krävs en lättillgänglig och lämpligen samorganiserad service i form av akutmottagning, psykiatrisk intensivvård, specialiserad utredningsavdelning, avgiftningsplaster inom slutenvård och lättillnyktringsplatser. Den huvudsakliga organisationen av dessa verksamheter handlar om utnyttjande av befintliga verksamheter eller verksamheter under uppbyggnad, t ex de lokala dubbeldiagnosteam som finns eller håller på att ta form inom SLL. Troligen behöver tillskjutas nya resurser för de specialteam som behöver startas. För de utrednings- och intensivvårdsplatser som krävs är det sannolikt att det både behövs ett visst resurstillskott, men att det också måste ske strukturändringar inom befintlig narkomanvård och behandlande akut- och rättspsykiatrisk slutenvård. Om strukturförändringar genomförs och special- och behandlingsteam inrättas så krävs både utbildnings- och utvärderingsinsatser. Vidareutbildning av behandlingspersonal på alla nivåer är nödvändig. Befintliga case manager

9 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk utbildningar för vårdpersonal och socionomer inom psykiatri, beroendevård och socialtjänst kommer att behövas. Vidare kommer både specialistsjuksköterskor och specialistläkare att behöva vidareutbildning. Denna fråga bör utredas närmare i samarbete med Karolinska Institutets utbildningsorganisationer (KI Education) och IPULS (Institutet för professionell utbildning av läkare i Sverige). Förändringar av vården för psykiskt störda missbrukare måste utvärderas. I detta arbete bör landstinget aktivt samverka med institutioner som har erfarenhet av utvärdering av missbrukarvård som SORAD (Social research on drugs and alkohol, Stockholms universitet), sektionen för rättspsykiatri, Neurotec, KI samt sektionen för klinisk alkohol och narkotikaforskning, Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI samt FoU-enheten vid Stockholms stad. Inledning Psykiatrirådet har väckt frågan om behandling för psykiskt sjuka/störda missbrukare. Frågan har varit aktuell inom och utom sjukvården under de senaste 1 2 åren. En kraftig ökning av antalet akutsökande med svåra psykiska störningar, framförallt av psykotisk natur i kombination med missbruk av främst narkotika, har konstaterats. Ansvarsfördelning och organisation av den långsiktiga vården, liksom konsensus avseende diagnostik och behandling, är otydlig. Bristen på tydliga vårdprogram leder till bristande synkronisering mellan olika insatser. Många patienter har på grund av dessa oklarheter inte fått tillfälle att genomgå adekvat diagnostik, vilket är en förutsättning för att en verksam vård skall kunna ges. Detta leder till att gruppen inte är diagnostiskt entydigt identifierad, vilket i sin tur gör den svår att passa in i ett enskilt medicinskt program. Denna brist på tydliga vårdprogram för patientgruppen ineffektiviserar vården, varvid patienterna riskerar att inte få ändamålsenlig behandling, med onödig sjuklighet, försämrad social funktion och i vissa fall kriminalitet som följd. Syftet med denna rapport är att granska det aktuella vårdutbudet för psykiskt störda missbrukare med behov av stödinsatser samt att föreslå hur landstinget genom anpassning av sitt vårdutbud kan främja en bättre samordning av de olika aktörernas insatser

10 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Förhoppningen är att rapporten kan utgöra underlag för verksamhetsanpassning internt inom SLLs psykiatri och beroendevård och en utgångspunkt för fortsatta diskussioner mellan de olika vårdaktörerna och myndigheterna. Arbetet med rapporten och dess utformning har letts av en projektgrupp bestående av Tom Palmstierna, projektledare (SPESAK narkomanvård, Stockholms Läns Landsting), Catarina Norman (projektsamordnare, Beroendecentrum Stockholm) och Malin Alfredsson (projektkoordinator, Beroendecentrum Stockholm). I avsnittet om vetenskapligt evidens för behandling av patientgruppen har Per Lindqvist (med dr, överläkare, Beroendecentrum Stockholm), Marianne Kristiansson (chefsöverläkare, Rättspsykiatriska avd, Huddinge, Rättsmedicinalverket) och Clara Gumpert (sektionschef, sektionen för rättspsykiatri, Neurotec, Karolinska Institutet) bidragit med vetenskaplig bakgrundslitteratur och även författat stora delar av avsnittets texter. Hans Cagnell, Beställarkontor Vård har bistått med språklig överarbetning av dokumentet. Fokusrapporten har utarbetats i samråd mellan sakkunniga representanter för allmänpsykiatri inklusive representanter för hemlöshetspsykiatri, beroendevård inklusive Maria Beroendecentrum, behandlande rättspsykiatri, psykiatrisk omvårdnad, Beställarkontor Vård, socialtjänsten i Stockholms stad och län samt kriminalvården/frivården. Följande sakkunniga, utsedda av Psykiatrirådet har medverkat i framställandet av fokusrapporten: Hans Cagnell, Beställarkontor Vård, Berit Ekedahl, Beställarkontor Vård, Kerstin Paul, överläkare psykiatriska hemlöseteamet, Claes Hollstedt, biträdande verksamhetschef, Psykiatriska kliniken, Huddinge sjukhus, Reet Sjögren, Institutionen för omvårdnad, samt Rättspsykiatriska sektionen, Psykiatriska kliniken, Huddinge sjukhus, Lotta Olmarken, chefsöverläkare, Maria Beroendecentrum, Eva Klint, Frivårdsmyndigheten, Norra Stockholms län, Håkan Götmark, chefsöverläkare för cheföverläkargruppen inom SLL Psykiatri, Södertälje, Eva Huslid, Beställarkontor Vård, Jeanne Ahlberg, sektionschef Rättspsykiatriska sektionen, Psykiatriska kliniken, Huddinge sjukhus, Kent Persson, verksamhetschef, Rättspsykiatriska kliniken, Karsudden, Eva Holmlin, Vantörs stadsdelsförvaltning, Stockholms stad samt Christina Högblom, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. Även Kommunförbundet i Stockholms län har beretts möjlighet att delta i arbetet. Gruppen har sammanträtt vid tre tillfällen

11 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Projektgruppen har inhämtat synpunkter från RSMH-Stockholm, Brukarföreningen/Riks (för opiatberoende patienter), KRIS. Synpunkter har även inhämtats av representanter för verksamheter som arbetar med hemlösa, Frälsningsarmén, Ny Gemenskap, Hvilan, Carisma Care, Convictus, Planeringshemmen AB och Stadsmissionens trappstegsboende. Därutöver har synpunkter inhämtats i särskilda möten med de olika sakkunningrepresentanternas organisationer. Synpunkter har även inhämtats från chefer inom socialtjänstens missbruksvård i Stockholms Stad Jane Rönqvist (Norrmalm), Kerstin Haraldsson (Bromma), Christian Wennberg (Östermalm, LVM-konsult), Siw Lideståhl (Hässelby-Vällingby), Bo Levenfors (Enheten för hemlösa), Åsa Malmgren (Vantör), projektledare Yvonne Zätterman Åberg (Vantör) liksom från verksamhetschefsgruppen i länets psykiatri och sektionschefsgruppen inom Beroendecentrum Stockholm. Kartläggning Patientgruppens sammansättning Flera olika undergrupper av patienter har urskilts under arbetet med rapporten. Alla klienter i grupperna har det gemensamma behovet av vård från flera myndigheter och/eller behandlingsverksamheter. De har även alla det gemensamt att de ofta faller mellan stolarna mellan rättspsykiatrisk och allmänpsykiatrisk vård, kriminalvård, beroendevård, sjukvård och socialtjänst. Med psykisk störning avses här olika typer av personlighetsstörningar, schizofreni, psykostillstånd, affektiva tillstånd och ångesttillstånd. Både personer som har någon form av påföljd inom kriminalvården och personer utan kontakt med kriminalvården är målgrupper för denna fokusrapport. Följande undergrupper urskildes i konsensus av de sakkunniga: Diagnostiserad psykossjukdom med missbruk Akutsökande patienter med drogpåverkan och allvarliga psykiatriska symtom Personlighetsstörning med missbruk och kriminalitet Psykossjukdom med missbruk och kriminalitet - 9 -

12 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Hemlösa med missbruk Tunga missbrukare med behov av omfattande sociala stöd- och behandlingsinsatser utan specificerad psykisk störning Psykiska störningar med missbruksrelaterad farlighet Kvinnor med svårt missbruk och marginalisering A. Diagnostiserad psykossjukdom med missbruk Denna grupp patienter har ofta redan tidigt diagnostiserats och bedömts inom allmänpsykiatrin. Ofta har de sin primära kontakt i allmänpsykiatrin. Beroendevården anlitas i varierande grad beroende på lokala traditioner och missbrukets allvarlighetsgrad. B. Akutsökande patienter med drogpåverkan och allvarliga psykiatriska symptom Denna grupp med allvarliga symtom, ofta akut psykotiska, inkommer i ökande grad till akutpsykiatri och akut beroendesjukvård. Antalet akuta svåra reaktioner, ffa i kombination med amfetamin och cannabis, har ökat och varken den slutna beroendevårdens nuvarande avgiftningsavdelningar eller allmänpsykiatrins intensivvård är avpassad för denna grupp. Den kräver initialt hög personaltäthet av säkerhetsskäl. Det tar ofta tid att utröna vilken bakomliggande störning som föreligger. Huvudsakligen rör det sig om personer med psykossjukdom som inte diagnostiserats tidigare eller svåra personlighetsstörningar som reagerar särskilt kraftigt på droger. C. Personlighetsstörning med missbruk och kriminalitet Dessa personer är vanliga inom kriminalvården. Efter utskrivning från anstalt finns ofta en frivårdsföreskrift. Frivården saknar dock egna resurser för vård och behandling och måste förlita sig på reguljär vård. När dessa personer har behov av eller krav på behandling eller kontroll av psykisk störning eller missbruk, krävs en samordnad insats mellan beroendevård, psykiatri och frivård. D. Psykossjukdom med missbruk och kriminalitet Dessa personer återfinns inom frivården eller den rehabiliterande rättspsykiatrins slutenvård (enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV). Dessa patienter har ofta allvarligare beteendestörningar än de som vårdas inom allmän psykiatrin. Rehabiliterande rättspsykiatri har inte heller tillgång till öppen

13 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk vårdsresurser. Detta i kombination med de ofta långa vårdtiderna utanför hemorten gör att det uppstår ett glapp mellan den tunga slutenvården och utslussningen till rehabilitering i samhället. E. Hemlösa med missbruk I Stockholms län beräknas det finnas cirka 3000 hemlösa, varav cirka 400 är så kallade uteliggare (Socialtjänstförvaltningen 2001). Omkring 75% av de hemlösa har missbruksproblem. Endast ett fåtal av alla hemlösa har hemlösheten som enda problem. Många har också missbruk och/eller psykiskt funktionshinder. Andelen hemlösa med psykisk störning har ökat från cirka 17% av de hemlösa 1993 till 44% 1999 (Finne 2001). Ungefär en fjärdedel av alla hemlösa har både psykiska problem och missbruksproblem, alltså cirka 750 personer i Stockholm (Socialstyrelsen 2000). Många av dessa har inte fått sina psykiatriska behov ordentligt bedömda. De behov de har blir ofta fragmentariskt handlagda i akutsituationer och de får inte långsiktiga vårdinsatser från psykiatri eller beroendevård. De påträffas ofta av socialtjänstens och landstingets uppsökandeverksamheter som dock inte har verktyg och ingångar för att erbjuda långsiktiga behandlingsformer. Svårigheter av rent administrativ art som folkbokföringsbegrepp och socialtjänsttillhörighet komplicerar frågan. Många av de hemlösa söker sig till härbärgen, där de ofta p g a udda eller aggressivt beteende skrämmer andra och därför avvisas med fortsatt utstötning som följd. F. Tunga missbrukare utan ännu diagnostiserad psykisk störning Efterundersökningar av tunga missbrukare och narkomaner visar att andelen med psykisk störning är avsevärd. Litteraturen förefaller peka på att ju allvarligare drogproblem, desto större är risken för allvarliga psykiska störningar. Det betyder att de tunga missbrukare som socialtjänst och sjukvård möter ofta har en psykisk störning som inte kunnat identifieras. Detta får negativa konsekvenser. Om det inte uppmärksammas att personer som inte (ännu) diagnostiserats kan ha stora och speciella behov av omhändertagande och vård så kommer marginaliseringen och utstötningen att öka när vården förväntar sig att patienten ska fungera som om han vore frisk. G. Personer med drogrelaterad kriminalitet eller farlighet Hit hör den mindre grupp av psykiskt störda patienter som är kända inom kriminalvård och rättspsykiatri och som utan droger och alkohol kan fungera relativt väl. Denna grupp har ofta tämligen låggradigt beroende men utveck

14 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk lar mycket allvarliga reaktioner när deras psykiska störning påverkas av droger. Rehabiliteringsfokus för denna grupp är kontroll av drogintag snarare än behandling av beroende, vilket gör att missförstånd om uppdraget ofta inträder när frivård/rättspsykiatri kommunicerar med reguljär beroendevård. Dessa klienter skulle sannolikt gagnas av att behandlingsinsatserna kompletteras med rättspsykiatrisk kompetens. H. Specifika genusaspekter på svårt missbruk och marginalisering Kvinnors missbruksmönster skiljer sig ofta från manligt. Bakgrund och konsekvenser blir ofta annorlunda än männens. Detta liksom att kvinnor är i minoritet samt att vården för missbrukare vanligen är organiserad efter manliga missbrukares behov, gör att frågan om dessa kvinnors hjälpbehov behöver belysas särskilt. Patientgruppens omfattning i Stockholm Antalet män och kvinnor som årligen behandlats inom både beroendevården och allmänpsykiatrin i Stockholms län år 2001 är cirka 4500 personer. Det innebär att 30 %, av de totalt patienter som beroendevården behandlade 2001 samtidigt behandlades inom allmänpsykiatrin. Enligt Romelsjö pekar prognosen på att andelen patienter som både nyttjar beroendevård och psykiatrisk vård kommer att öka till 50 % inom en femårsperiod, byggt på års siffror (Romelsjö, 2002). Psykiska störningar är alltså mycket vanliga bland missbrukare. Vid en inventering av missbrukare i Stockholms stad 1999 visade drygt en fjärdedel av de c:a missbrukarna en psykisk störning, ett fynd som återkommer även i senare uppföljningar i Stockholms stad (Finne 2001, 2003). Enligt en intervjuundersökning med 1000 patienter inom landstingets beroendevård framkom att mellan % av patienterna upplevde sig ha påtagliga psykiska problem senaste 30 dagarna % av patienterna upplevde påtagligt eller stort behov av hjälp för de psykiska problemen (Romelsjö 2001). Av de psykiskt störda missbrukarna har dock bara 44 % kontakt med den öppna psykiatrin (Finne 2003). Efter diskussion i sakkunniggruppen och med referenspersoner för fokusrapporten (social-tjänsten, frivården, rättspsykiatrin) uppskattas att psykiskt störda missbrukare har ett så pass allvarligt beteende att de är direkt

15 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk farliga för andra personer i samhället eller för sig själva, speciellt i samband med drogmissbruk. Dessa siffror är mycket ungefärliga eftersom vissa klienter kan vara oräknade medan en överlappning också kan förekomma mellan de olika myndigheternas rapportering. En översikt över hur de olika myndigheternas klienter överlappar varandra har aldrig gjorts. Kostnader för patientgruppen Individer med beteendeavvikelser, psykisk sjukdom och beroendesjukdom är en grupp människor som förutom sitt personliga lidande också är en för samhället mycket kostsam grupp. Enligt grova uppskattningar läggs ungefär 35 tjänstemannatimmar per vecka på varje allvarligt psykiskt störd missbrukare (Norman, personlig kommunikation). Det finns mycket få kostnadsstudier av psykiatriska sjukdomar generellt och inga omfattande studier av drogmissbrukare med psykisk sjukdom. Inom missbruksområdet finns det inte någon kostnadsstudie utförd i Sverige, och endast ett fåtal i Europa (McKenna et al 1996, Coyle et al 1997, Gossop et al 1998). För psykiskt störda missbrukare är det övertygande visat att dessa personer, jämfört med icke-psykiskt störda missbrukare, oftare kräver dyr akutsjukvård, oftare är smittade med HIV och har en högre mortalitet i bl a suicid (Drake & Mueser, 2000). Publicerade studier av kostnaderna för denna grupp fokuserar nästan uteslutande på behandlingskostnader och inte på samhällskostnader och sk cost-of-illness (Lubman & Sundram, 2003; King et al, 2000; Hoff & Rosenheck, 1999; Jerrell & Hu, 1996; Haddock et al, 2003). Enligt en kostnadsberäkning gjord på en fiktiv person med psykisk störning och missbruksproblem gjord av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog uppgår samhällskostnaderna till mellan och 1 miljon kronor per person och år. Det högre beloppet gäller i de fall klienten behöver mer slutenvård och LVM-vård. Detta kallas en worst case- beräkning, vilket betyder att det är en beräkning av kostnaderna för en patient i en vårdkedja som inte fungerar optimalt. De har även räknat ut hur mycket en dubbeldiagnospatient kostar samhället om åtgärderna integreras via case managers. Summan blir då % lägre, ca kronor per person och år. Kostnaderna är base

16 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk rade på år prisuppgifter och inkluderar utgifter från kommun, landsting, rättsväsende, försäkringskassa och arbetsmarknadsverk (Nilsson & Wadeskog, 1999) studerades en integrerad behandlingsmodell för 67 patienter med svår psykisk sjukdom och missbruk. Behandlingen byggde på Assertive Community Treatment (ACT) och kombinerades med missbruksrådgivning som betonade skademinskning. Vid uppföljningen efter i medeltal 31 månader var alla patienter kvar i behandling. 82 % hade fått bostad, 41 % upplevde att de minskat sitt missbruk och 42 % hade någon form av arbete. Sjukhusutnyttjandet hade dessutom minskat (Meisler et al, 1997). Ett annat exempel på hur kostnaderna för dyr slutenvård reducerades kraftigt är Gungnerprojektet i Kista/Tensta/Rinkeby ( ). De klienter som medverkade hade både psykiska störningar och missbruksproblematik. Patienterna hade kontinuerlig kontakt med ett stödteam av två case managers. Förutom att patienterna uppvisade stora förbättringar ifråga om psykosocial funktionsförmåga minskade slutenvårdsdygnen från ett genomsnitt på 91 vårddygn per klient och år till cirka tre vårddygn. Då kostnaderna för ett dygns slutenvård är cirka minst kronor och en case manager kan ansvara för cirka 5-10 klienter blir vinsterna mycket stora för både samhälle och den enskilde patienten (Palmstierna et al 2000). Olika myndigheters mandat och mål Under arbetet med rapporten har det blivit tydligt att många av de problem som uppstår kring de svårt psykiskt störda missbrukarna med olika komplicerade beteendeproblem beror på att de har kontakt med flera olika myndigheter som har mycket olika förutsättningar, värderingar, resurser och mandat. De beteendeproblem som förefaller vara svårast att hantera med många aktörer inblandade tycks vara allvarlig kriminalitet, vålds- och hotbenägenhet samt vagabonderande livsstil. Många av dessa personer är aktuella samtidigt inom frivård, rättspsykiatri, allmänpsykiatri, beroendevård, lokal socialtjänst samt hemlöshetsverksamheter inom kommun och landsting. Det är därför värt att kommentera några av olikheterna mellan dessa organisationer Frivården har mandat att förelägga patienten vissa åtgärder som behandling och i vissa fall återintagning på anstalt. Frivården har däremot inget mandat att kräva att vården utför den vård som föreläggs patienten. Frivården har som främsta målsättning att reducera risk för fortsatt kriminalitet

17 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Lokal sjukvård har utanför tvångslagarna inget mandat att förelägga patienten behandling, men har uppdraget att tillhandahålla vårdinsatser. Sjukvården har inte i första hand reducerad kriminalitet som mål, utan detta mål betraktas som underordnat individens hälsotillstånd och autonomi. Rättspsykiatrin har tunga mandat gentemot patienten i form av omedelbar återintagning via lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Däremot har man inte tillgång till en rehabiliterande eller behandlande vårdresurs utanför sjukhusets väggar. Målsättningen för rättspsykiatrin är både reduktion av kriminalitet och att främja patientens psykiska hälsa och hamnar därför mitt emellan de två ovanstående aktörerna. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att tillgodose personers grundläggande behov som boende, sysselsättning och basal försörjning. Därutöver tillkommer ansvar för att en missbrukare får den hjälp och det stöd han behöver för att komma ifrån sitt missbruk, vilket bl a innebär mandat att ansöka hos länsrätten om LVM-vård och även att göra omhändertaganden enligt LVM 13. Kommunens yttersta ansvar omfattar inte insatser som åligger annan huvudman, t ex sjukvården, men ofta uppstår ett glapp i insatser för den enskilde när huvudmännen inte är överens om sina respektive ansvars områden. Sammantaget har dessa aktörer en stor aktionspotential. Men utan samverkan kolliderar verksamheternas övergripande målsättningar, resurser och mandat med varandra och resultaten riskerar att utebli. Det framstår således som att svårigheten att få till stånd effektiva hjälpinsatser för de mest komplext psykiskt störda missbrukarna beror på deras multipla kontakter med myndigheter som har mandat och målsättningar som ofta står i konflikt med varandra. Sambanden mellan brott, missbruk och psykisk ohälsa Det senaste årets uppmärksammade grova våldsbrott har satt fokus på frågan om sambanden mellan missbruk, psykisk störning och kriminalitet. Kriminalitet uppstår i ett komplext samspel mellan individfaktorer och yttre skeenden. Tidigare forskning visar att det är nödvändigt att ta hänsyn både till individfaktorer (t ex personlighet, coping, tidigare ohälsa, kriminellt be

18 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk teende och missbruk), omgivningsfaktorer (t ex socialt nätverk, bostads- och försörjningsförhållanden) samt organisationsfaktorer (tidigare och pågående vårdinsatser, patientens följsamhet i behandling, övriga stödinsatser från vård, frivård och socialtjänst, typ av behandling osv.) Missbruk bland kriminella är mycket vanligt förkommande. Från Canada rapporteras att av fängelsedömda som återfallit i brott hade 80 % missbruksproblem (Zamble & Quinsey 1997). Från Sverige har rapporterats att 63 % av de intagna på anstalt i oktober 2000 hade missbruksproblem (Kriminalvårdsstyrelsen 2002) och att hyperaktivitetssyndrom (Dalteg, Gustafsson & Levander 1998) respektive missbruk är vanliga diagnoser bland fängelseintagna. Även personer dömda till rättspsykiatrisk vård har ofta missbruksproblem. I en utvärdering av Socialstyrelsen konstaterades att 38 % av rättspsykiatriskt vårdade patienter hade missbruk som huvud- eller bidiagnos (Socialstyrelsen 2002). Liknande resultat erhölls vid en analys av patienter som vårdats vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro (Björk & Lindqvist, personlig kommunikation). Kopplingen mellan drogbruk, psykisk sjukdom och kriminalitet är alltså odiskutabel även om orsakskedjan kan diskuteras (Mullen & Lindqvist, 2000). Psykisk ohälsa är vanlig bland fängelsedömda. I Sverige blir många fängelsedömda föremål för omfattande psykiatriska insatser under verkställighetstiden (Holmberg et al 1999). Av en omfattande genomgång av 62 artiklar om psykiatrisk morbiditet bland intagna på fängelser från 12 länder framkom att cirka 4 % av intagna led av psykotisk sjukdom och 10 % av depression (Fazel & Danesh, 2002). I Zamble & Quinsey:s studie (1997) angavs att över 60% hade psykiska problem och 40% hade någon gång erhållit behandling för problem relaterade till psykisk ohälsa. Dubbeldiagnospatienter, d v s patienter med både en svår psykisk störning och missbruk, representerar en särskild terapeutisk och organisatorisk utmaning för vården även i de fall gruppen inte omfattar personer med kriminalitet och risk för våld. Från en mycket omfattande och väl genomförd epidemiologisk studie i USA rapporteras att 47 % av patienter med schizofreni och 32 % med bipolär sjukdom också hade en livstidsrisk för substance use disorder, vilket vida överskrider risken för normalbefolkningen (Regier et al, 1990). Det är visat att psykiskt sjuka missbrukare jämförda med friska

19 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk missbrukare är mer känsliga för alkohol och droger. Psykiskt sjuka missbrukare är också mer exponerade för droger. Dessutom är de oftare drabbade av mer sociala problem och kräver mer och dyrare sjukhusvård. De är därtill oftare våldsamma samt uppvisar en högre suicidfrekvens än friska missbrukare (Drake & Mueser, 2000). Riskbedömning, riskrehabilitering och missbruk Under de senaste decennierna har stora forskningssatsningar gjorts för att öka kunskapen om vilka faktorer som är relaterade till risken att återfalla i allvarlig brottslighet. Bakgrunden är det dubbla ansvaret som vilar på kriminalvård och rättspsykiatrisk vård att ta hänsyn till både samhällsskydd och vård/rehabiliteringsbehov. Riskbedömningar är ytterst en samhällsskyddsåtgärd som syftar till att minska risken att människor i samhället drabbas av våld. Att bedöma risken för återfall i allvarlig kriminalitet hos psykiskt störda lagöverträdare är komplext. Ett antal riskbedömningsinstrument, t ex HCR-20 (Webster 1997), har utvecklats för att värdera återfallsrisken i definierade högriskpopulationer. Man brukar dela in riskfaktorer i statiska (t ex kön eller ålder för debut av kriminalitet) och dynamiska (t ex pågående psykisk sjukdom, psykosociala förhållanden eller missbruk). Ur behandlingssynpunkt är de dynamiska riskfaktorerna de enda relevanta, eftersom endast dessa är åtkomliga för behandling. Det finns många faktorer som samvarierar med kriminalitet, och det är svårt att identifiera de enskilda faktorer som i ett specifikt ärende påverkar förloppet. Ett återkommande fynd är den starka kopplingen mellan missbruk och återfall i brott hos rättpsykiatriska patienter (Waller, 1974; Strand, Belfrage, Fransson, Levander, 1999; Mullen & Lindqvist, 2000). I den stora och ofta refererade amerikanska ECA-studien (Epidemiological Catchment Area Study), noterades att missbruk uppvisade den starkaste kopplingen till våldsamt beteende (Swanson, 1994). Återfall i brott både bland individer som dömts till fängelsestraff (Draine, Solomon & Meyer-son, 1994; Zamble & Quinsey, 1997) och bland rättspsykiatriska patienter (Rice & Harris, 1992; Arboleda-Flórez, 1998) är kopplat till återfall i missbruk av alkohol och droger. Därmed intar drogbruk ur risksynpunkt en särställning, både i kraft av sin relativa betydelse, men också då denna riskfaktor är terapeutiskt åtkomlig

20 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Adekvat behandling mot missbruk är därför en helt avgörande terapeutisk angelägenhet för alla som arbetar med lagöverträdare eller personer med asocialt beteende. Riktade insatser mot just missbruk hos rättspsykiatriska patienter är dock sällan beskrivna i litteraturen (Mullen & Lindqvist, 2000), trots att det numera finns ett flertal evidensbaserade behandlingsformer för beroendetillstånd, t ex kognitiv terapi i kombination med specifika läkemedelsbehandlingar (O Brien 1996, SBU 2001). Missbruk visar sig i översikter av behandlingsresultat vara lika tillgängligt för behandling som andra kroniska sjukdomar, t ex astma och diabetes (O Brien 1997). Det har påpekats att paradoxalt nog, är behandling mot missbruk inte bara eftersatt hos denna patientgrupp, utan till och med den omständighet som kan föranleda exklusion från behandling (Taylor 1997). Kommande lagstiftning om kriminalitet och psykisk störning Det övergripande kriminalpolitiska mål som regeringen har lagt fast är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Till de särskilt prioriterade områdena hör förebyggande arbete när det gäller våldsbrottslighet. Psykiskt störda lagöverträdare med missbruk och/eller beroende kan betraktas som en högriskgrupp med avseende på våldsbrott. Under de närmaste åren kommer troligen stora förändringar att ske i påföljdssystemet. Den väntade lagen kommer att laborera med begrepp som tillräknelighet och insikt vid gärningstillfället (SOU, 2002:3). Det innebär att psykiskt störda lagöverträdare oftare än tidigare kommer att dömas till påföljd inom kriminalvården, men också att nya påföljder introduceras för personer med psykisk störning. De personer som överförs till kriminalvården kommer att erbjudas psykiatrisk vård vid behov under avtjänande av påföljd i fängelse. Denna förändring kommer att ställa än större krav på samverkan mellan kriminalvården och andra vårdgivare såsom allmänpsykiatri, rättspsykiatri och beroendevård. En annan nyligen tillsatt utredning, Kriminalvårdskommittén, har som uppgift att förnya och integrera de lagar som styr verkställandet av påföljder inom kriminalvårdens ram (Kommittédirektiv, En ny kriminalvårdslag, Dir 2002:90). I utredningens direktiv framhålls vikten av att fokusera på faktorer som syftar till att minska risken för återfall i kriminalitet

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) remissvar till Socialdepartementet

Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) remissvar till Socialdepartementet LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-10-29 20 (34) Dnr CK 2012-0209 187 Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena. Utsänt ärende nr 23/2014 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-18 Till Styrelsen för SHIS Förändring av ersättningsnivåer inom SHIS stödboende för vuxna Förslag till beslut Styrelsen godkänner kontorets förslag till

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13)

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13) 2004-08-10 Remissvar från Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) till Socialdepartementets utredning om översyn av tillämpningen av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Dir 2002:10,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? Ny möjlighet att delta på SIPU:s missbrukskonferens! Konferensen hölls första gången i maj 2015, med 100% nöjda deltagare! Nu genomför SIPU åter konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks-

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer