Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk störning och missbruk. Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk störning och missbruk. Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Stockholms läns landsting 2004

2

3 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Rapporten är framtagen av: Tom Palmstierna ISBN FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling

4 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,8 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs gemensamt av producenter och beställare. Patientföreträdarna har en självklar plats i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 16 programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal Årsrapporter, Regionala vårdprogram och Fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA ska vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Innehåll Förord...1 Sammanfattning...5 Inledning...7 Kartläggning...9 Behandling av psykiskt störda missbrukare...19 Effekter på behandlare, sjukvård och myndigheter vid kontakter med socialt utsatta psykiskt störda missbrukare...24 Dagslägesbeskrivning...27 Strategiförslag för att förbättra vården...30 Två vårdorganisatoriska principer:...31 Specialiserade rehabiliteringsteam...34 Servicefunktioner för lokala och specialiserade team...37 Organisatoriska överväganden...41 Otillräckligt belysta aspekter...44 Referenser

6 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk - 4 -

7 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Sammanfattning Fokusrapporten om psykiskt sjuka missbrukare med särskilda vårdbehov har utarbetas av flera skäl. Målgruppen utgör på intet sätt en ny kategori av patienter. Däremot har dess otillfredsställda vårdbehov kommit att tydliggöras från flera håll de senaste åren. Den ökade alkohol- och narkotikaanvändningen har rimligen haft betydelse för att exponera patienterna för större svårigheter än tidigare. Därigenom har ett ökat akut vårdutnyttjande samt en ökad marginalisering konstaterats. Inom ramen för det medicinska programarbetet inom SLL har flera program inom psykiatri och beroendevård tagits fram. Dock har inte behandling av patienter med missbruk och psykisk sjukdom/störning varit föremål för genomlysning. Under rapportarbetet har ett stort antal aktörer av betydelse för målgruppen kontaktats, d v s myndigheter, vårdorganisationer och brukarorganisationer. Den bild som framträtt är att vården för patientgruppen alltjämt är fragmenterad. Den bristande samordningen mellan organisationerna orsakar svåröverskådliga kostnader och utebliven stabilisering av patienternas levnadsvillkor. P g a bristen på samordning mellan de olika myndigheterna har det även varit svårt att göra en uppskattning av gruppens storlek utgående från de olika aktörernas beskrivningar, eftersom en avsevärd överlappning finns. Med utgångspunkt från den evidens som finns om dessa gruppers behandling föreslås olika typer av behandlingsfunktioner inom ramen för sjukvården. Huvudlinjen i rekommendationerna följer den evidens som styrker att behandling av psykisk måste vara integrerad. Behandlingen för de olika tillstånden måste ske samtidigt och integrerat med övriga stöd- och kontrollinsatser från socialtjänst och eventuell frivård och frivilligorganisation. För de allra flesta patienter torde lokala samverkansteam på kommun/stadsdelsnivå med casemanagerfunktioner av typen personligt stöd och samordnare vara den mest adekvata. Samlokalisering av lokala aktörer, d v s beroendevård, psykiatri och socialtjänst, är av erfarenhet att föredra. Sjukvårdsproducenter som tar sig an patientkategorin lokalt måste kunna dokumentera att deras verksamhet är långsiktigt integrerad med socialtjänst och tillsammans med denna erbjuder verkligt integrerad behandling av missbruk och psykisk sjukdom/störning

8 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk För en mindre grupp av patienter är behovet av specialiserade kunskaper särskilt stort. Framför allt rör detta den mindre gruppen av patienter med olika former av kriminalitet och våldsbenägenhet, men även gruppen av vagabonderande och hemlösa. För dessa grupper behövs kompetenssamling i form av specialiserade team till vilka även andra myndigheter och organisationer förutom lokal socialtjänst är knutna, t ex frivården och rättspsykiatrisk öppenvård. Dessa team föreslås arbeta med klinisk konsultation i konferensform som kompetensstöd för de lokala verksamheterna i deras arbete med särskilt svåra ärenden med kriminalitet och risk för våld. De specialiserade teamen bör även i samverkan med patientens lokala socialtjänst stå för långsiktiga kvalificerade behandlingsinsatser med målet att så småningom återföra patienten till lokalsamhällets rehabiliterande resurser. Fördelen med denna specialiserade vårdform är att man kan samla kompetens från ett flertal myndigheter och vårdgivare för särskilt svårbehandlade patienter. Nackdelen och risken som måste övervakas är att man skapar ytterligare verksamheter som kan riskera att patienter förlorar det lokala rehabiliteringsperspektivet och att ett nytt bollande påbörjas. För att undvika detta måste specialteamen arbeta konsultativt som servicefunktion för de lokala aktörerna men även aktivt arbeta med en bred förankring och genomlysning av sin verksamhet hos de olika vårdgivarna inom socialtjänst, beroendevård och psykiatri. För att både den specialiserade verksamheten och den lokala verksamheten ska ha förutsättningar att fungera väl krävs en lättillgänglig och lämpligen samorganiserad service i form av akutmottagning, psykiatrisk intensivvård, specialiserad utredningsavdelning, avgiftningsplaster inom slutenvård och lättillnyktringsplatser. Den huvudsakliga organisationen av dessa verksamheter handlar om utnyttjande av befintliga verksamheter eller verksamheter under uppbyggnad, t ex de lokala dubbeldiagnosteam som finns eller håller på att ta form inom SLL. Troligen behöver tillskjutas nya resurser för de specialteam som behöver startas. För de utrednings- och intensivvårdsplatser som krävs är det sannolikt att det både behövs ett visst resurstillskott, men att det också måste ske strukturändringar inom befintlig narkomanvård och behandlande akut- och rättspsykiatrisk slutenvård. Om strukturförändringar genomförs och special- och behandlingsteam inrättas så krävs både utbildnings- och utvärderingsinsatser. Vidareutbildning av behandlingspersonal på alla nivåer är nödvändig. Befintliga case manager

9 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk utbildningar för vårdpersonal och socionomer inom psykiatri, beroendevård och socialtjänst kommer att behövas. Vidare kommer både specialistsjuksköterskor och specialistläkare att behöva vidareutbildning. Denna fråga bör utredas närmare i samarbete med Karolinska Institutets utbildningsorganisationer (KI Education) och IPULS (Institutet för professionell utbildning av läkare i Sverige). Förändringar av vården för psykiskt störda missbrukare måste utvärderas. I detta arbete bör landstinget aktivt samverka med institutioner som har erfarenhet av utvärdering av missbrukarvård som SORAD (Social research on drugs and alkohol, Stockholms universitet), sektionen för rättspsykiatri, Neurotec, KI samt sektionen för klinisk alkohol och narkotikaforskning, Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI samt FoU-enheten vid Stockholms stad. Inledning Psykiatrirådet har väckt frågan om behandling för psykiskt sjuka/störda missbrukare. Frågan har varit aktuell inom och utom sjukvården under de senaste 1 2 åren. En kraftig ökning av antalet akutsökande med svåra psykiska störningar, framförallt av psykotisk natur i kombination med missbruk av främst narkotika, har konstaterats. Ansvarsfördelning och organisation av den långsiktiga vården, liksom konsensus avseende diagnostik och behandling, är otydlig. Bristen på tydliga vårdprogram leder till bristande synkronisering mellan olika insatser. Många patienter har på grund av dessa oklarheter inte fått tillfälle att genomgå adekvat diagnostik, vilket är en förutsättning för att en verksam vård skall kunna ges. Detta leder till att gruppen inte är diagnostiskt entydigt identifierad, vilket i sin tur gör den svår att passa in i ett enskilt medicinskt program. Denna brist på tydliga vårdprogram för patientgruppen ineffektiviserar vården, varvid patienterna riskerar att inte få ändamålsenlig behandling, med onödig sjuklighet, försämrad social funktion och i vissa fall kriminalitet som följd. Syftet med denna rapport är att granska det aktuella vårdutbudet för psykiskt störda missbrukare med behov av stödinsatser samt att föreslå hur landstinget genom anpassning av sitt vårdutbud kan främja en bättre samordning av de olika aktörernas insatser

10 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Förhoppningen är att rapporten kan utgöra underlag för verksamhetsanpassning internt inom SLLs psykiatri och beroendevård och en utgångspunkt för fortsatta diskussioner mellan de olika vårdaktörerna och myndigheterna. Arbetet med rapporten och dess utformning har letts av en projektgrupp bestående av Tom Palmstierna, projektledare (SPESAK narkomanvård, Stockholms Läns Landsting), Catarina Norman (projektsamordnare, Beroendecentrum Stockholm) och Malin Alfredsson (projektkoordinator, Beroendecentrum Stockholm). I avsnittet om vetenskapligt evidens för behandling av patientgruppen har Per Lindqvist (med dr, överläkare, Beroendecentrum Stockholm), Marianne Kristiansson (chefsöverläkare, Rättspsykiatriska avd, Huddinge, Rättsmedicinalverket) och Clara Gumpert (sektionschef, sektionen för rättspsykiatri, Neurotec, Karolinska Institutet) bidragit med vetenskaplig bakgrundslitteratur och även författat stora delar av avsnittets texter. Hans Cagnell, Beställarkontor Vård har bistått med språklig överarbetning av dokumentet. Fokusrapporten har utarbetats i samråd mellan sakkunniga representanter för allmänpsykiatri inklusive representanter för hemlöshetspsykiatri, beroendevård inklusive Maria Beroendecentrum, behandlande rättspsykiatri, psykiatrisk omvårdnad, Beställarkontor Vård, socialtjänsten i Stockholms stad och län samt kriminalvården/frivården. Följande sakkunniga, utsedda av Psykiatrirådet har medverkat i framställandet av fokusrapporten: Hans Cagnell, Beställarkontor Vård, Berit Ekedahl, Beställarkontor Vård, Kerstin Paul, överläkare psykiatriska hemlöseteamet, Claes Hollstedt, biträdande verksamhetschef, Psykiatriska kliniken, Huddinge sjukhus, Reet Sjögren, Institutionen för omvårdnad, samt Rättspsykiatriska sektionen, Psykiatriska kliniken, Huddinge sjukhus, Lotta Olmarken, chefsöverläkare, Maria Beroendecentrum, Eva Klint, Frivårdsmyndigheten, Norra Stockholms län, Håkan Götmark, chefsöverläkare för cheföverläkargruppen inom SLL Psykiatri, Södertälje, Eva Huslid, Beställarkontor Vård, Jeanne Ahlberg, sektionschef Rättspsykiatriska sektionen, Psykiatriska kliniken, Huddinge sjukhus, Kent Persson, verksamhetschef, Rättspsykiatriska kliniken, Karsudden, Eva Holmlin, Vantörs stadsdelsförvaltning, Stockholms stad samt Christina Högblom, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. Även Kommunförbundet i Stockholms län har beretts möjlighet att delta i arbetet. Gruppen har sammanträtt vid tre tillfällen

11 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Projektgruppen har inhämtat synpunkter från RSMH-Stockholm, Brukarföreningen/Riks (för opiatberoende patienter), KRIS. Synpunkter har även inhämtats av representanter för verksamheter som arbetar med hemlösa, Frälsningsarmén, Ny Gemenskap, Hvilan, Carisma Care, Convictus, Planeringshemmen AB och Stadsmissionens trappstegsboende. Därutöver har synpunkter inhämtats i särskilda möten med de olika sakkunningrepresentanternas organisationer. Synpunkter har även inhämtats från chefer inom socialtjänstens missbruksvård i Stockholms Stad Jane Rönqvist (Norrmalm), Kerstin Haraldsson (Bromma), Christian Wennberg (Östermalm, LVM-konsult), Siw Lideståhl (Hässelby-Vällingby), Bo Levenfors (Enheten för hemlösa), Åsa Malmgren (Vantör), projektledare Yvonne Zätterman Åberg (Vantör) liksom från verksamhetschefsgruppen i länets psykiatri och sektionschefsgruppen inom Beroendecentrum Stockholm. Kartläggning Patientgruppens sammansättning Flera olika undergrupper av patienter har urskilts under arbetet med rapporten. Alla klienter i grupperna har det gemensamma behovet av vård från flera myndigheter och/eller behandlingsverksamheter. De har även alla det gemensamt att de ofta faller mellan stolarna mellan rättspsykiatrisk och allmänpsykiatrisk vård, kriminalvård, beroendevård, sjukvård och socialtjänst. Med psykisk störning avses här olika typer av personlighetsstörningar, schizofreni, psykostillstånd, affektiva tillstånd och ångesttillstånd. Både personer som har någon form av påföljd inom kriminalvården och personer utan kontakt med kriminalvården är målgrupper för denna fokusrapport. Följande undergrupper urskildes i konsensus av de sakkunniga: Diagnostiserad psykossjukdom med missbruk Akutsökande patienter med drogpåverkan och allvarliga psykiatriska symtom Personlighetsstörning med missbruk och kriminalitet Psykossjukdom med missbruk och kriminalitet - 9 -

12 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Hemlösa med missbruk Tunga missbrukare med behov av omfattande sociala stöd- och behandlingsinsatser utan specificerad psykisk störning Psykiska störningar med missbruksrelaterad farlighet Kvinnor med svårt missbruk och marginalisering A. Diagnostiserad psykossjukdom med missbruk Denna grupp patienter har ofta redan tidigt diagnostiserats och bedömts inom allmänpsykiatrin. Ofta har de sin primära kontakt i allmänpsykiatrin. Beroendevården anlitas i varierande grad beroende på lokala traditioner och missbrukets allvarlighetsgrad. B. Akutsökande patienter med drogpåverkan och allvarliga psykiatriska symptom Denna grupp med allvarliga symtom, ofta akut psykotiska, inkommer i ökande grad till akutpsykiatri och akut beroendesjukvård. Antalet akuta svåra reaktioner, ffa i kombination med amfetamin och cannabis, har ökat och varken den slutna beroendevårdens nuvarande avgiftningsavdelningar eller allmänpsykiatrins intensivvård är avpassad för denna grupp. Den kräver initialt hög personaltäthet av säkerhetsskäl. Det tar ofta tid att utröna vilken bakomliggande störning som föreligger. Huvudsakligen rör det sig om personer med psykossjukdom som inte diagnostiserats tidigare eller svåra personlighetsstörningar som reagerar särskilt kraftigt på droger. C. Personlighetsstörning med missbruk och kriminalitet Dessa personer är vanliga inom kriminalvården. Efter utskrivning från anstalt finns ofta en frivårdsföreskrift. Frivården saknar dock egna resurser för vård och behandling och måste förlita sig på reguljär vård. När dessa personer har behov av eller krav på behandling eller kontroll av psykisk störning eller missbruk, krävs en samordnad insats mellan beroendevård, psykiatri och frivård. D. Psykossjukdom med missbruk och kriminalitet Dessa personer återfinns inom frivården eller den rehabiliterande rättspsykiatrins slutenvård (enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV). Dessa patienter har ofta allvarligare beteendestörningar än de som vårdas inom allmän psykiatrin. Rehabiliterande rättspsykiatri har inte heller tillgång till öppen

13 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk vårdsresurser. Detta i kombination med de ofta långa vårdtiderna utanför hemorten gör att det uppstår ett glapp mellan den tunga slutenvården och utslussningen till rehabilitering i samhället. E. Hemlösa med missbruk I Stockholms län beräknas det finnas cirka 3000 hemlösa, varav cirka 400 är så kallade uteliggare (Socialtjänstförvaltningen 2001). Omkring 75% av de hemlösa har missbruksproblem. Endast ett fåtal av alla hemlösa har hemlösheten som enda problem. Många har också missbruk och/eller psykiskt funktionshinder. Andelen hemlösa med psykisk störning har ökat från cirka 17% av de hemlösa 1993 till 44% 1999 (Finne 2001). Ungefär en fjärdedel av alla hemlösa har både psykiska problem och missbruksproblem, alltså cirka 750 personer i Stockholm (Socialstyrelsen 2000). Många av dessa har inte fått sina psykiatriska behov ordentligt bedömda. De behov de har blir ofta fragmentariskt handlagda i akutsituationer och de får inte långsiktiga vårdinsatser från psykiatri eller beroendevård. De påträffas ofta av socialtjänstens och landstingets uppsökandeverksamheter som dock inte har verktyg och ingångar för att erbjuda långsiktiga behandlingsformer. Svårigheter av rent administrativ art som folkbokföringsbegrepp och socialtjänsttillhörighet komplicerar frågan. Många av de hemlösa söker sig till härbärgen, där de ofta p g a udda eller aggressivt beteende skrämmer andra och därför avvisas med fortsatt utstötning som följd. F. Tunga missbrukare utan ännu diagnostiserad psykisk störning Efterundersökningar av tunga missbrukare och narkomaner visar att andelen med psykisk störning är avsevärd. Litteraturen förefaller peka på att ju allvarligare drogproblem, desto större är risken för allvarliga psykiska störningar. Det betyder att de tunga missbrukare som socialtjänst och sjukvård möter ofta har en psykisk störning som inte kunnat identifieras. Detta får negativa konsekvenser. Om det inte uppmärksammas att personer som inte (ännu) diagnostiserats kan ha stora och speciella behov av omhändertagande och vård så kommer marginaliseringen och utstötningen att öka när vården förväntar sig att patienten ska fungera som om han vore frisk. G. Personer med drogrelaterad kriminalitet eller farlighet Hit hör den mindre grupp av psykiskt störda patienter som är kända inom kriminalvård och rättspsykiatri och som utan droger och alkohol kan fungera relativt väl. Denna grupp har ofta tämligen låggradigt beroende men utveck

14 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk lar mycket allvarliga reaktioner när deras psykiska störning påverkas av droger. Rehabiliteringsfokus för denna grupp är kontroll av drogintag snarare än behandling av beroende, vilket gör att missförstånd om uppdraget ofta inträder när frivård/rättspsykiatri kommunicerar med reguljär beroendevård. Dessa klienter skulle sannolikt gagnas av att behandlingsinsatserna kompletteras med rättspsykiatrisk kompetens. H. Specifika genusaspekter på svårt missbruk och marginalisering Kvinnors missbruksmönster skiljer sig ofta från manligt. Bakgrund och konsekvenser blir ofta annorlunda än männens. Detta liksom att kvinnor är i minoritet samt att vården för missbrukare vanligen är organiserad efter manliga missbrukares behov, gör att frågan om dessa kvinnors hjälpbehov behöver belysas särskilt. Patientgruppens omfattning i Stockholm Antalet män och kvinnor som årligen behandlats inom både beroendevården och allmänpsykiatrin i Stockholms län år 2001 är cirka 4500 personer. Det innebär att 30 %, av de totalt patienter som beroendevården behandlade 2001 samtidigt behandlades inom allmänpsykiatrin. Enligt Romelsjö pekar prognosen på att andelen patienter som både nyttjar beroendevård och psykiatrisk vård kommer att öka till 50 % inom en femårsperiod, byggt på års siffror (Romelsjö, 2002). Psykiska störningar är alltså mycket vanliga bland missbrukare. Vid en inventering av missbrukare i Stockholms stad 1999 visade drygt en fjärdedel av de c:a missbrukarna en psykisk störning, ett fynd som återkommer även i senare uppföljningar i Stockholms stad (Finne 2001, 2003). Enligt en intervjuundersökning med 1000 patienter inom landstingets beroendevård framkom att mellan % av patienterna upplevde sig ha påtagliga psykiska problem senaste 30 dagarna % av patienterna upplevde påtagligt eller stort behov av hjälp för de psykiska problemen (Romelsjö 2001). Av de psykiskt störda missbrukarna har dock bara 44 % kontakt med den öppna psykiatrin (Finne 2003). Efter diskussion i sakkunniggruppen och med referenspersoner för fokusrapporten (social-tjänsten, frivården, rättspsykiatrin) uppskattas att psykiskt störda missbrukare har ett så pass allvarligt beteende att de är direkt

15 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk farliga för andra personer i samhället eller för sig själva, speciellt i samband med drogmissbruk. Dessa siffror är mycket ungefärliga eftersom vissa klienter kan vara oräknade medan en överlappning också kan förekomma mellan de olika myndigheternas rapportering. En översikt över hur de olika myndigheternas klienter överlappar varandra har aldrig gjorts. Kostnader för patientgruppen Individer med beteendeavvikelser, psykisk sjukdom och beroendesjukdom är en grupp människor som förutom sitt personliga lidande också är en för samhället mycket kostsam grupp. Enligt grova uppskattningar läggs ungefär 35 tjänstemannatimmar per vecka på varje allvarligt psykiskt störd missbrukare (Norman, personlig kommunikation). Det finns mycket få kostnadsstudier av psykiatriska sjukdomar generellt och inga omfattande studier av drogmissbrukare med psykisk sjukdom. Inom missbruksområdet finns det inte någon kostnadsstudie utförd i Sverige, och endast ett fåtal i Europa (McKenna et al 1996, Coyle et al 1997, Gossop et al 1998). För psykiskt störda missbrukare är det övertygande visat att dessa personer, jämfört med icke-psykiskt störda missbrukare, oftare kräver dyr akutsjukvård, oftare är smittade med HIV och har en högre mortalitet i bl a suicid (Drake & Mueser, 2000). Publicerade studier av kostnaderna för denna grupp fokuserar nästan uteslutande på behandlingskostnader och inte på samhällskostnader och sk cost-of-illness (Lubman & Sundram, 2003; King et al, 2000; Hoff & Rosenheck, 1999; Jerrell & Hu, 1996; Haddock et al, 2003). Enligt en kostnadsberäkning gjord på en fiktiv person med psykisk störning och missbruksproblem gjord av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog uppgår samhällskostnaderna till mellan och 1 miljon kronor per person och år. Det högre beloppet gäller i de fall klienten behöver mer slutenvård och LVM-vård. Detta kallas en worst case- beräkning, vilket betyder att det är en beräkning av kostnaderna för en patient i en vårdkedja som inte fungerar optimalt. De har även räknat ut hur mycket en dubbeldiagnospatient kostar samhället om åtgärderna integreras via case managers. Summan blir då % lägre, ca kronor per person och år. Kostnaderna är base

16 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk rade på år prisuppgifter och inkluderar utgifter från kommun, landsting, rättsväsende, försäkringskassa och arbetsmarknadsverk (Nilsson & Wadeskog, 1999) studerades en integrerad behandlingsmodell för 67 patienter med svår psykisk sjukdom och missbruk. Behandlingen byggde på Assertive Community Treatment (ACT) och kombinerades med missbruksrådgivning som betonade skademinskning. Vid uppföljningen efter i medeltal 31 månader var alla patienter kvar i behandling. 82 % hade fått bostad, 41 % upplevde att de minskat sitt missbruk och 42 % hade någon form av arbete. Sjukhusutnyttjandet hade dessutom minskat (Meisler et al, 1997). Ett annat exempel på hur kostnaderna för dyr slutenvård reducerades kraftigt är Gungnerprojektet i Kista/Tensta/Rinkeby ( ). De klienter som medverkade hade både psykiska störningar och missbruksproblematik. Patienterna hade kontinuerlig kontakt med ett stödteam av två case managers. Förutom att patienterna uppvisade stora förbättringar ifråga om psykosocial funktionsförmåga minskade slutenvårdsdygnen från ett genomsnitt på 91 vårddygn per klient och år till cirka tre vårddygn. Då kostnaderna för ett dygns slutenvård är cirka minst kronor och en case manager kan ansvara för cirka 5-10 klienter blir vinsterna mycket stora för både samhälle och den enskilde patienten (Palmstierna et al 2000). Olika myndigheters mandat och mål Under arbetet med rapporten har det blivit tydligt att många av de problem som uppstår kring de svårt psykiskt störda missbrukarna med olika komplicerade beteendeproblem beror på att de har kontakt med flera olika myndigheter som har mycket olika förutsättningar, värderingar, resurser och mandat. De beteendeproblem som förefaller vara svårast att hantera med många aktörer inblandade tycks vara allvarlig kriminalitet, vålds- och hotbenägenhet samt vagabonderande livsstil. Många av dessa personer är aktuella samtidigt inom frivård, rättspsykiatri, allmänpsykiatri, beroendevård, lokal socialtjänst samt hemlöshetsverksamheter inom kommun och landsting. Det är därför värt att kommentera några av olikheterna mellan dessa organisationer Frivården har mandat att förelägga patienten vissa åtgärder som behandling och i vissa fall återintagning på anstalt. Frivården har däremot inget mandat att kräva att vården utför den vård som föreläggs patienten. Frivården har som främsta målsättning att reducera risk för fortsatt kriminalitet

17 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Lokal sjukvård har utanför tvångslagarna inget mandat att förelägga patienten behandling, men har uppdraget att tillhandahålla vårdinsatser. Sjukvården har inte i första hand reducerad kriminalitet som mål, utan detta mål betraktas som underordnat individens hälsotillstånd och autonomi. Rättspsykiatrin har tunga mandat gentemot patienten i form av omedelbar återintagning via lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Däremot har man inte tillgång till en rehabiliterande eller behandlande vårdresurs utanför sjukhusets väggar. Målsättningen för rättspsykiatrin är både reduktion av kriminalitet och att främja patientens psykiska hälsa och hamnar därför mitt emellan de två ovanstående aktörerna. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att tillgodose personers grundläggande behov som boende, sysselsättning och basal försörjning. Därutöver tillkommer ansvar för att en missbrukare får den hjälp och det stöd han behöver för att komma ifrån sitt missbruk, vilket bl a innebär mandat att ansöka hos länsrätten om LVM-vård och även att göra omhändertaganden enligt LVM 13. Kommunens yttersta ansvar omfattar inte insatser som åligger annan huvudman, t ex sjukvården, men ofta uppstår ett glapp i insatser för den enskilde när huvudmännen inte är överens om sina respektive ansvars områden. Sammantaget har dessa aktörer en stor aktionspotential. Men utan samverkan kolliderar verksamheternas övergripande målsättningar, resurser och mandat med varandra och resultaten riskerar att utebli. Det framstår således som att svårigheten att få till stånd effektiva hjälpinsatser för de mest komplext psykiskt störda missbrukarna beror på deras multipla kontakter med myndigheter som har mandat och målsättningar som ofta står i konflikt med varandra. Sambanden mellan brott, missbruk och psykisk ohälsa Det senaste årets uppmärksammade grova våldsbrott har satt fokus på frågan om sambanden mellan missbruk, psykisk störning och kriminalitet. Kriminalitet uppstår i ett komplext samspel mellan individfaktorer och yttre skeenden. Tidigare forskning visar att det är nödvändigt att ta hänsyn både till individfaktorer (t ex personlighet, coping, tidigare ohälsa, kriminellt be

18 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk teende och missbruk), omgivningsfaktorer (t ex socialt nätverk, bostads- och försörjningsförhållanden) samt organisationsfaktorer (tidigare och pågående vårdinsatser, patientens följsamhet i behandling, övriga stödinsatser från vård, frivård och socialtjänst, typ av behandling osv.) Missbruk bland kriminella är mycket vanligt förkommande. Från Canada rapporteras att av fängelsedömda som återfallit i brott hade 80 % missbruksproblem (Zamble & Quinsey 1997). Från Sverige har rapporterats att 63 % av de intagna på anstalt i oktober 2000 hade missbruksproblem (Kriminalvårdsstyrelsen 2002) och att hyperaktivitetssyndrom (Dalteg, Gustafsson & Levander 1998) respektive missbruk är vanliga diagnoser bland fängelseintagna. Även personer dömda till rättspsykiatrisk vård har ofta missbruksproblem. I en utvärdering av Socialstyrelsen konstaterades att 38 % av rättspsykiatriskt vårdade patienter hade missbruk som huvud- eller bidiagnos (Socialstyrelsen 2002). Liknande resultat erhölls vid en analys av patienter som vårdats vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro (Björk & Lindqvist, personlig kommunikation). Kopplingen mellan drogbruk, psykisk sjukdom och kriminalitet är alltså odiskutabel även om orsakskedjan kan diskuteras (Mullen & Lindqvist, 2000). Psykisk ohälsa är vanlig bland fängelsedömda. I Sverige blir många fängelsedömda föremål för omfattande psykiatriska insatser under verkställighetstiden (Holmberg et al 1999). Av en omfattande genomgång av 62 artiklar om psykiatrisk morbiditet bland intagna på fängelser från 12 länder framkom att cirka 4 % av intagna led av psykotisk sjukdom och 10 % av depression (Fazel & Danesh, 2002). I Zamble & Quinsey:s studie (1997) angavs att över 60% hade psykiska problem och 40% hade någon gång erhållit behandling för problem relaterade till psykisk ohälsa. Dubbeldiagnospatienter, d v s patienter med både en svår psykisk störning och missbruk, representerar en särskild terapeutisk och organisatorisk utmaning för vården även i de fall gruppen inte omfattar personer med kriminalitet och risk för våld. Från en mycket omfattande och väl genomförd epidemiologisk studie i USA rapporteras att 47 % av patienter med schizofreni och 32 % med bipolär sjukdom också hade en livstidsrisk för substance use disorder, vilket vida överskrider risken för normalbefolkningen (Regier et al, 1990). Det är visat att psykiskt sjuka missbrukare jämförda med friska

19 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk missbrukare är mer känsliga för alkohol och droger. Psykiskt sjuka missbrukare är också mer exponerade för droger. Dessutom är de oftare drabbade av mer sociala problem och kräver mer och dyrare sjukhusvård. De är därtill oftare våldsamma samt uppvisar en högre suicidfrekvens än friska missbrukare (Drake & Mueser, 2000). Riskbedömning, riskrehabilitering och missbruk Under de senaste decennierna har stora forskningssatsningar gjorts för att öka kunskapen om vilka faktorer som är relaterade till risken att återfalla i allvarlig brottslighet. Bakgrunden är det dubbla ansvaret som vilar på kriminalvård och rättspsykiatrisk vård att ta hänsyn till både samhällsskydd och vård/rehabiliteringsbehov. Riskbedömningar är ytterst en samhällsskyddsåtgärd som syftar till att minska risken att människor i samhället drabbas av våld. Att bedöma risken för återfall i allvarlig kriminalitet hos psykiskt störda lagöverträdare är komplext. Ett antal riskbedömningsinstrument, t ex HCR-20 (Webster 1997), har utvecklats för att värdera återfallsrisken i definierade högriskpopulationer. Man brukar dela in riskfaktorer i statiska (t ex kön eller ålder för debut av kriminalitet) och dynamiska (t ex pågående psykisk sjukdom, psykosociala förhållanden eller missbruk). Ur behandlingssynpunkt är de dynamiska riskfaktorerna de enda relevanta, eftersom endast dessa är åtkomliga för behandling. Det finns många faktorer som samvarierar med kriminalitet, och det är svårt att identifiera de enskilda faktorer som i ett specifikt ärende påverkar förloppet. Ett återkommande fynd är den starka kopplingen mellan missbruk och återfall i brott hos rättpsykiatriska patienter (Waller, 1974; Strand, Belfrage, Fransson, Levander, 1999; Mullen & Lindqvist, 2000). I den stora och ofta refererade amerikanska ECA-studien (Epidemiological Catchment Area Study), noterades att missbruk uppvisade den starkaste kopplingen till våldsamt beteende (Swanson, 1994). Återfall i brott både bland individer som dömts till fängelsestraff (Draine, Solomon & Meyer-son, 1994; Zamble & Quinsey, 1997) och bland rättspsykiatriska patienter (Rice & Harris, 1992; Arboleda-Flórez, 1998) är kopplat till återfall i missbruk av alkohol och droger. Därmed intar drogbruk ur risksynpunkt en särställning, både i kraft av sin relativa betydelse, men också då denna riskfaktor är terapeutiskt åtkomlig

20 Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk Adekvat behandling mot missbruk är därför en helt avgörande terapeutisk angelägenhet för alla som arbetar med lagöverträdare eller personer med asocialt beteende. Riktade insatser mot just missbruk hos rättspsykiatriska patienter är dock sällan beskrivna i litteraturen (Mullen & Lindqvist, 2000), trots att det numera finns ett flertal evidensbaserade behandlingsformer för beroendetillstånd, t ex kognitiv terapi i kombination med specifika läkemedelsbehandlingar (O Brien 1996, SBU 2001). Missbruk visar sig i översikter av behandlingsresultat vara lika tillgängligt för behandling som andra kroniska sjukdomar, t ex astma och diabetes (O Brien 1997). Det har påpekats att paradoxalt nog, är behandling mot missbruk inte bara eftersatt hos denna patientgrupp, utan till och med den omständighet som kan föranleda exklusion från behandling (Taylor 1997). Kommande lagstiftning om kriminalitet och psykisk störning Det övergripande kriminalpolitiska mål som regeringen har lagt fast är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Till de särskilt prioriterade områdena hör förebyggande arbete när det gäller våldsbrottslighet. Psykiskt störda lagöverträdare med missbruk och/eller beroende kan betraktas som en högriskgrupp med avseende på våldsbrott. Under de närmaste åren kommer troligen stora förändringar att ske i påföljdssystemet. Den väntade lagen kommer att laborera med begrepp som tillräknelighet och insikt vid gärningstillfället (SOU, 2002:3). Det innebär att psykiskt störda lagöverträdare oftare än tidigare kommer att dömas till påföljd inom kriminalvården, men också att nya påföljder introduceras för personer med psykisk störning. De personer som överförs till kriminalvården kommer att erbjudas psykiatrisk vård vid behov under avtjänande av påföljd i fängelse. Denna förändring kommer att ställa än större krav på samverkan mellan kriminalvården och andra vårdgivare såsom allmänpsykiatri, rättspsykiatri och beroendevård. En annan nyligen tillsatt utredning, Kriminalvårdskommittén, har som uppgift att förnya och integrera de lagar som styr verkställandet av påföljder inom kriminalvårdens ram (Kommittédirektiv, En ny kriminalvårdslag, Dir 2002:90). I utredningens direktiv framhålls vikten av att fokusera på faktorer som syftar till att minska risken för återfall i kriminalitet

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Vilken målgrupp pratar vi om?

Vilken målgrupp pratar vi om? Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Case Management i Sävsjö kommun

Case Management i Sävsjö kommun Case Management i Sävsjö kommun Verksamhetsrapport 2010 2013-10-16 Eva Salomonsson Monica Lagerqvist Ann-Charlotta Lagerqvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Målgrupp 2 Arbetssätt

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 2007-05-07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 Förslagen i promemorian Utredningen har haft i uppdrag

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0379/2012 SID 1 (6) 2012-06-11 Handläggare: Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden KS 001-833/2012

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso-

Läs mer

De centrala frågeställningarna i promemorian är

De centrala frågeställningarna i promemorian är Statens offentliga utredningar Missbruksutredningen S 2008:04 17 mars 2010 Akademikerförbundet SSR har av missbrukutredningen ombetts att inkomma med synpunkter på diskussionspromemorian Bättre vård och

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

SIKTA Process missbruk cannabis

SIKTA Process missbruk cannabis SIKTA Process missbruk cannabis Kriminalvården: Frivårdsinspektör Fredrik Eliasson Lunds socialförvaltning: Socialsekreterare Tale Wide Svensson Statens institutionsstyrelse: Utredningssekreterare Maria

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se Framtid utan kaos För människor som ingen vill se Längst ner i vårt samhälle hittar vi de som är psykiskt funktionshindrade, och på den absoluta botten hittar vi de som dessutom är utvecklingsstörda -

Läs mer

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena. Utsänt ärende nr 23/2014 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-18 Till Styrelsen för SHIS Förändring av ersättningsnivåer inom SHIS stödboende för vuxna Förslag till beslut Styrelsen godkänner kontorets förslag till

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

för specialiserad beroendevård

för specialiserad beroendevård Sid 1 (21) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning LS0904-0381 HSN 0801-0131 ADA xxxx Bilaga 1 1 Mål och inriktning KRAVSPECIFIKATION för specialiserad beroendevård Målet för hälso- och sjukvården är

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer