Föräldrakväll. Sofia Sjöblom Utbildningsplanerare, EHYT r.f.

Transkript

1 Föräldrakväll Sofia Sjöblom Utbildningsplanerare, EHYT r.f.

2 Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Föreningen arbetar i hela Finland och med hela befolkningen för att främja en hälsosam livsstil. Arbetet når allt från barn och unga till vuxna och pensionärer. EHYT fungerar med stöd från penningautomatföreningen RAY och jobbar med frågor gällande rusmedel: alkohol, tobaksprodukter och narkotika samt med spelproblematik och sociala medier Verksamhet i skolor - Hubu -metoden - Smoke free - Pelitaito digitalt spelande - Projektet Ånni - Projektet Hur prata om cannabis?

3

4 HUBU - metoden En interaktiv metod, som möjliggör delaktighet och där man med hjälp av diskussion, information och röstning strävar till att påverka kunskap och attityder kring rusmedel hos ungdomarna.

5 Varifrån får dagens barn och unga info om rusmedel? Mamma Pappa Far- och morföräldrar Styvföräldrar Människor på stan Wikipedia Syskon Bloggar och vloggar Radio Reklamer Grannar TV Familjebekanta Släktingar Skolan Filmer Kompisar Diskussionsforum på nätet Broschyrer Hobbyn YouTube Traditioner, festkulturen

6 Varifrån får dagens barn och unga info om rusmedel? Mamma Hemmet Pappa Far- och morföräldrar Styvföräldrar Kompiskretsen Människor på stan Wikipedia Syskon Media Bloggar och vloggar Radio Omgivningen Familjebekanta Reklamer Släktingar Grannar Kulturen Skolan Filmer TV Kompisar Samhället Hobbyn Diskussionsforum på nätet YouTube Traditioner, festkulturen Broschyrer Skolan

7 Ungdomarnas användning av rusmedel

8 Använder du någon nikotinprodukt? (%) (Så som tobak, snus, elcigaretter, vattenpipa) Jag använder inte Jag har provat Jag använder ibland 4. Jag använder dagligen en nikotinprodukt åk 7 åk 9 5. Jag använder dagligen fler olika nikotinprodukter Jag använder, men skulle villa sluta Jag har slutat använda nikotinprodukter 5 2

9 Daglig användning av cigaretter och snus % 21% 18% 15% 15% 15% 13% 9% 2% 1% 1% 1% 1% 2% 3% 4% 2000/ / / / 2007 Röker dagligen 2008/ / 2011 Snusar dagligen Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

10 Vuxnas attityder och exempel påverkar ungas användning av nikotinprodukter Ett totalt förbud mot användningen minskar ansevärt ungas egen användning, även om föräldrarna själva skulle använda någon nikotinprodukt

11 Dricker du alkohol så att du blir berusad? (%) Jag har inte druckit alkohol Jag har smakat på alkohol Jag dricker alkohol, men inte så att jag blir berusad Jag har druckit mig berusad en gång 3 15 åk 7 åk 9 5. Jag dricker mig berusad ungefär 1-3 gånger per år Jag dricker mig berusad ungefär 1-2 gånger i månaden Jag dricker mig berusad en gång i veckan eller oftare 3 3

12 Tyvärr kan man inte lära ungdomar hur man dricker alkohol genom att bjuda dem hemma. Det enda man lär dem är att dricka alkohol. Stefan Sparring, läkare på Maria ungdom i Stockholm De barn som blir bjudna på alkohol hemma dricker sig oftare berusade och dricker större mängder alkohol än de barn som inte blir bjudna på alkohol hemma.

13 Dricker inte alkohol % 31% 36% 40% 41% 43% 50% 58% / / / / / / Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

14 Har du någon gång som följd av alkoholbruk... (%) spytt 5 2. mist ditt minne 2 3. slocknat 4 4. råkat ut för en olycka 5. varit med i ett slagsmål 0 0 åk 9 6. sagt eller gjort något som du ångrat senare 0 7. kört ett motorfordon i fyllan eller fått skjuts av någon som varit i fyllan 7 8. råkat ut för flera av de ovan nämnda exemplena Jag har aldrig råkat ut för något av dessa 60

15 Dödsfall Trafikskyddets statistiköversikt, Rattfylleri I fall med rattfylla dör och skadar sig många unga åringarna utgör ungefär en tredje del av de som dör och nästan fyra av tio av dem som skadar sig. Speciellt unga förare löper större risk för olyckor redan vid låga alkoholhalter i blodet. Alkohol inverkar nämligen starkare på förare med mindre körefranhet eftersom deras körförmåga inte ännu inte blivit automatiserad. Antalet dödsfall av rattfylleri i trafiken enligt ålder ( ) Ålder perjantai, 8. huhtikuuta 2016

16 Har du blivit erbjuden droger? (%) Nej Jo, en vän eller en bekant bjöd 7 20 åk 7 åk 9 3. Jo, en främmande person bjöd Jo, både en vän eller bekant och en främmande person har bjudit 5 7

17 Anser du att cannabis är skadligt för hälsan? (%) Ja, och jag vet om skadorna Ja, men jag vet inte om skadorna åk 7 åk 9 3. Nej, det är inte skadligt för hälsan 4 14 Godkänner du sporadisk eller regelbunden användning av cannabis? (%) Jag godkänner ingendera Jag godkänner sporadisk användning 43 åk 9 3. Jag godkänner regelbunden användning 13

18 Har du provat eller använder du cannabis? (%) Nej, och jag vill inte heller prova Nej, men jag är intresserad av att prova Jag har provat en gång 8 åk 9 4. Jag har provat 2-4 gånger 0 5. Jag har provat 5 gånger eller mera 1 6. Jag använder regelbundet 1

19 Cannabis godkännande och användning % 17% 19% 13% 13% 12% 13% 10% 10% 11% 8% 5% 7% 4% 4% 4% 5% 5% 5% 6% 7% 6% 8% 9% / / / / / / Godkänner sporadisk användning Godkänner regelbunden användning Har provat på cannabis Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

20 Vilka möjligheter bedömer du att personer I DIN ÅLDER har att skaffa droger, till exempel marijuana eller hasch (cannabis), på DIN ort? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 10% 36% 7% 31% 24% 25% 19% 22% 19% 5% 4% 4% 5% 6% 10% 38% 0% 2000/ / / / / / Mycket lätt Ganska lätt Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

21 Förebyggande av ungdomars rusmedelsanvändning

22 Skyddande faktorer Medvetenhet om riskerna med att använda rusmedel Skolframgång och trivsel i skolan Klara regler och förväntingar från vårdnadshavarna Positiva handlingar uppmärksammas Känsla av att lyckas Bra vuxna rollmodeller Vårdnadshavarna har negativa attityder till ungas rusmedelsanvändning Hobbyn Bra självkänsla och självförtorende Sociala och kognitiva färdigheter Bra relationer till vårdnadshavarna och en förtroendefull diskussionskontakt Känsla av gemenskap och samhörighet, att tillhöra en grupp Begränsning av rusmedlens tillgänglighet Vårdnadshavarna har koll på vad den unga gör utanför hemmet Känsla av att kunna påverka sitt eget liv Bra kompisrelationer

23 Har du talat med en nära vuxen om rusmedel? (%) (så som förälder, vårdnadshavare, släkting, lärare, ungdomsledare) Jo, en gång Jo, några gånger åk 7 åk 9 3. Jo, många gånger Nej jag har inte talat 3 6

24 För öppen diskussion och ge information: Var intresserad och lyssna! Diskutera på ett neutralt och ärligt sätt. Genom att ta upp saker som kommer fram i medierna eller sker i näromgivningen kan det vara lättare att inleda en diskusssion på ett allmänt plan. Man behöver inte vara expert på området. Var öppen även för diskussionsinledningar från ungdomarna.

25 Vem borde blanda sig i ifall en ungdom använder rusmedel? (%) De egna föräldrarna eller andra närstående vuxna Vännerna Närsamfunden, så som skola och hobbyverksamhet 0 4 åk 7 4. Polisen 3 16 åk 9 5. Alla vuxna Ingen, det är var och ens egen sak 5 12 perjantai, 8. huhtikuuta 2016

26

27

28 Nyttiga nätsidor ehyt.fi (på finska) - Information om rusmedel - Kuuntele mua! droglänken.fi Fakta om rusmedel Stöd till föräldrar (på finska) Pearltrees.com/ehytnuoret - artiklar kring rusmedel och spelande Lastenseurassa.fi - stöd för föräldrar angående alkohol (på finska) tankom.info - stöd och kunskap för föräldrar angående alkohol och tonåringar drugsmart.com - Sveriges största sajt om alkohol och droger Nykter.fi - Nykterhetsförbundet hälsa och trafik:s hemsida

29 Rusmedelsrådgivning Päihdeneuvonta.fi Rådgivningstelefon Rådgivningstelefonen svarar dygnet runt och erbjuder stöd, hjälp och svar i frågor som har med rusmedel att göra. Tjänsten är anonym och avgiftsfri. Tjänsten genomförs i samarbete med Helsingfors Diakonissainstitut.

30 Diskussion Unga och rusmedel - vilka saker oroar er? Hur kan vuxna tillsammans förebygga ungas rusmedelsanvändning och skador orsakade av den? Vad kan ni som föräldrar göra?

31 TACK!