Länsdokument. Riskbruk - Missbruk - Beroende. för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Antagen av Länssamordningsgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsdokument. Riskbruk - Missbruk - Beroende. för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Antagen av Länssamordningsgruppen 2012-02-10"

Transkript

1 Länsdokument Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Antagen av Länssamordningsgruppen

2 Inledning... 3 Gemensamma riktlinjer i länet... 3 Länssamordningsgruppen i Västerbottens uppgift är att:... 3 Lokala samverkansavtal och genomförandeplaner... 4 Kommunens ansvar... 5 Exempel på insatser som kommunerna ansvarar för inom området:... 5 Landstingets ansvar... 5 Exempel på insatser som landstinget ansvarar för:... 6 Samordnad vårdplanering... 6 Begrepp och definitioner... 7 Abstinensbehandling... 7 Riskbruk... 7 Skadligt bruk (enl ICD-10)... 7 Missbruk och beroende (enl DSM-IV)... 7 Samsjuklighet... 7 Brukarperspektiv... 8 Kontakt, vård och behandling ska präglas av och innehålla:... 8 Brukarinflytande ska finnas på:... 8 Samverkan... 8 Hållbar och fungerande samverkan och samarbete kräver... 8 Statistik - Västerbotten... 9 Bilaga 1. Schematisk ansvarsfördelning mellan kommun och landsting Lagar, propositioner och offentliga utredningar inom området Ordlista

3 INLEDNING Både i Socialstyrelsens tillsynsrapport rörande missbruks- och beroendevården (2011), och i regeringens missbruksutrednings slutbetänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35), framkommer behov av att inom området tydliggöra ansvaret mellan vårdgivarna. Missbruksutredningens slutbetänkande belyser bland annat att vård som ges inte finns i en vårdkedja, utan ofta ges utan vetskap om vad annan vårdgivare gör. I tillsynsrapporten framkommer brister både i landstingens och kommunernas ledning, styrning och uppföljning av missbruksvården, liksom avsaknad av tydliga uppdrag och brister för uppföljning av insatser. Den visar också att missbruks- och beroendevården behöver utvecklas så att den blir mer likvärdig och i högre utsträckning utgår från den enskildes specifika behov. Detta länsdokument baseras på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007). Riktlinjerna är skrivna som en vägledning för både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruks- och beroendeproblematik av alkohol och/eller narkotika. Det övergripande syftet är att förbättra och utveckla den svenska missbruks- och beroendevården. Förutom att bidra till att de metoder och insatser som används är de bästa för personen som är i behov av utredning, vård och behandling, belyser riktlinjerna behovet av tydlig ansvarsfördelning, samverkan, samarbete mellan huvudmännen samt nödvändigheten av gemensamma termer/begrepp och aktuell kunskap. Ett begrepp som är centralt i riktlinjerna är att arbetet inom området ska vara grundat i en evidensbaserad praktik. De tre delarna som tillsammans utgör en evidensbaserad praktik är professionens erfarenhet, bästa rådande evidens och brukarens erfarenhet och önskemål. Detta förutsätter att professionens kunskap samlas och dokumenteras, att det sker en kontinuerlig uppdatering av uppföljnings- och forskningsresultat inom området samt att brukaren ges ett tydligt inflytande till val av vård och behandling. Regeringen och SKL tecknade 2008 en överenskommelse om ett särskilt implementeringsstöd för dessa riktlinjer vilket har legat till grund för utvecklingsprojektet Kunskap till Praktik ( Under perioden har en processledare funnits som stöd i det övergripande arbetet i Västerbotten och från 2012 finansierar SKL en särskild föräldrastödssatsning inom området. En avstämning av länsdokumentet ska ske om ett år, dvs i februari GEMENSAMMA RIKTLINJER I LÄNET Länssamordningsgruppen i Västerbottens uppgift är att: tydliggöra en övergripande ansvarsfördelning för tidig upptäckt, förebyggande verksamhet, vård och behandling utifrån aktuella riktlinjer, föreskrifter och lagstiftning samt visa på gemensamma begrepp och definitioner följa upp att samverkansavtal skrivs och att genomförandeplanerna årligen utvärderas och revideras verka för att identifierade problemområden på länsövergripande nivå mellan huvudmännen och även internt inom respektive organisation blir belysta och föremål för utredning och åtgärd stötta kunskapsutvecklingen inom området genom Fou enheten vid Region Västerbotten verka för införandet av lokalt anpassade uppföljningssystem med utgångspunkt från Socialstyrelsens Öppna jämförelser följa utvecklingen i länet 3

4 LOKALA SAMVERKANSAVTAL OCH GENOMFÖRANDEPLANER Västerbottens femton kommuner har alla olika förutsättningar och utvecklingsbehov. Det är därför viktigt att varje enskild kommun, tillsammans med landstingets lokala verksamheter, formulerar skriftliga samverkansavtal. För att konkretisera aktiviteter, tydliggöra ansvar och fastställa tidsplaner ska gemensamma genomförandeplaner skrivas. Dessa genomförandeplaner ska fortlöpande och minst på årsbasis följas upp och revideras. För att säkerställa att den behandling som ges är den mest relevanta för den enskilde brukaren och leder till önskvärt resultat, krävs en systematisk uppföljning både på grupp- och individnivå. Val av metod för uppföljning styrs av syftet/målet med insatsen/behandlingen och SKL har beskrivit ett urval i skriften Uppföljning av resultat som finns att ladda ner på Tillsammans med berörda parter ska rutiner utarbetas som underlättar och strukturerar arbetet. Rutiner kan t ex konkretiseras för förstagångsbesök, hantering av anmälningar, utredningsförfarande, kontaktvägar. En lokal styrgrupp med företrädare för berörda verksamheter, ska finnas i varje kommun. Eventuellt kan det geografiska området utsträckas till att t ex omfatta två kommuner där det finns samordningsvinster med ett gemensamt samverkansavtal. Deltagare i den lokala styrgruppen bör ha mandat från sin verksamhet att fatta beslut. Den lokala styrgruppen ansvarar för att samverkansavtal och genomförandeplaner skrivs och efterlevs och att praktiknära arbetsgrupper och/eller samrådsgrupper blidas. Kontaktperson för samverkansavtal och genomförandeplan ska utses och meddelas Länssamordningsgruppens sekreterare. De skriftliga lokala samverkansavtalen ska innehålla: ett klargörande av den lokala ansvarsfördelningen mellan kommunens och landstingets verksamheter för förebyggande verksamhet, tidiga insatser, vård och behandling en genomgång av de behandlingsmetoder/insatser som förordas användas lokalt, med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna en struktur för införande av eventuella nya metoder/insatser rutiner för utformandet av samordnade individuella planer en struktur för systematiska uppföljningar på brukarnivå inom missbruks- och beroendeområdet en plan för gemensam kunskapsutveckling inom området rutiner för samverkan på både chefs- och handläggarnivå rutiner för avvikelser och eventuella tvister kring ansvarsfrågor uppgift om vem/vilka som ansvarar för att den lokala genomförandeplanen efterlevs och följs upp 4

5 KOMMUNENS ANSVAR Kommunens arbete rörande missbruksproblematik regleras i Socialtjänstlagen, SoL (2001:453). Hjälp och stöd erbjuds både i form av rådgivning och som biståndsbedömda insatser. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde personen med missbruk/beroende får den hjälp och vård som han/hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om det är nödvändigt att personer med missbruk får vård men inte samtycker till detta, kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja. Detta är reglerat i Lagen om vård av missbrukare, LVM (1988:870). Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga som far illa får stöd och skydd. För att socialtjänsten ska kunna ta detta ansvar finns en anmälnings- och uppgiftsskyldighet för offentligt anställda enligt SoL 14 kap. 1 andra och fjärde stycket. Vidare har socialtjänsten en skyldighet att ha särskild uppmärksamhet på barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. Enligt lagstiftningen ska socialtjänsten utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov, samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Det ska finnas en strukturerad och dokumenterad samverkan för de personer som har behov av insatser från flera aktörer. Socialtjänstens insatser ska utgå från den enskildes behov. Behoven kan variera från mycket stora till sporadiskt behov av stöd. Insatserna ska tillgodose behov av vård för missbruksproblemet liksom behov av annan social rehabilitering. Kommunernas utbud av behandlingsinsatser växlar och det är av vikt att det är individens behov som är det primära och att de insatser som görs är valda med en evidensbaserad praktik som grund. Boende är ett grundläggande livsvillkor och en viktig del i kommunens insatser. Socialtjänsten har ansvar för särskilt boende för vissa grupper, vilket är en biståndsbedömd insats. De insatser som genomförs ska tydligt och korrekt dokumenteras. EXEMPEL PÅ INSATSER SOM KOMMUNERNA ANSVARAR FÖR INOM OMRÅDET: information och rådgivning uppsökande verksamhet motivationsarbete återfallsprevention utredning av behandlingsbehov vård och behandling av missbruk i form av öppenvård, familjevård och/eller institutionsvård i egen eller annans regi samordning av stödinsatser för den enskilde boende och boendestöd för personer med särskilda behov psykosocial behandling träning av psykosociala färdigheter kontaktpersoner anhörigstöd och nätverksarbete utredning och ansökan till förvaltningsrätten om tvångsvård enligt LVM. Landstingets ansvar Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), ska hälso- och sjukvården medicinskt utreda och behandla sjukdomar och skador. Arbetssättet ska utmärkas av delaktighet från den enskilde. Det ska finnas ändamålsenliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring och gemensam vårdplanering inom och mellan primärvården, den specialiserade beroendevården, psykiatrin och socialtjänsten. 5

6 Västerbottens läns landsting ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård, bidra till att skapa förutsättningar för god hälsa. Arbetet med att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, samt minska och lindra lidande, ska ske på lika villkor för hela befolkningen i länet. I detta arbete ska den enskilde personen stå i centrum. Primärvården i länet står för första linjens hälso- och sjukvård. Som sådan är hälsocentralerna strategiskt placerade för screening och tidiga interventioner vid riskbruk av alkohol. För personer med en missbruks- eller beroendeproblematik kan primärvården erbjuda samtalsbehandling, abstinensbehandling i öppenvård, somatisk och psykiatrisk utredning och behandling, farmakologisk behandling, alkohol- och drogkontroller med mera. Utifrån behov kan patienter behöva slussas vidare till specialistsjukvården vid något av länets tre sjukhus. Särskilda tillnyktringsplatser finns på beroendeenheterna vid Skellefteå lasarett och Nus, och där finns även länets två LARO-mottagningar. Sjukhusens samtliga kliniker möter emellertid personer med missbruksoch beroendetillstånd och kunskap inom området och samverkan inom landstinget och med kommunen måste även inkludera dessa enheter. EXEMPEL PÅ INSATSER SOM LANDSTINGET ANSVARAR FÖR: förebyggande arbete och tidiga interventioner vid riskbruk screening, diagnostik och behandling i enlighet med befintliga vårdprogram tillnyktringsverksamhet abstinensbehandling i öppen- och slutenvård alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling somatisk/ psykiatrisk utredning och behandling utredning och behandling vid samsjuklighet läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd behandling av läkemedelsberoende psykoterapeutisk behandling smittskyddsarbete LVM-läkarintyg SAMORDNAD VÅRDPLANERING Alla brukare som får vård och behandling från flera huvudmän ska enligt lag erbjudas att en skriftlig, samordnad individuell plan upprättas (SoL, 2 kap 7 och HSL 3f ). Planen ska tydliggöra ansvaret och vem som gör vad av de behov som finns. Båda huvudmännen har lika stort ansvar till att erbjuda och upprätta en plan. För personer med en psykisk sjukdom och som samtidigt missbrukar bör man utgå från att en plan behövs för att behoven ska tillgodoses. Socialtjänstlagen (SoL) 2 Kap 7 och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3f När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. 6

7 BEGREPP OCH DEFINITIONER För att bättre förstå varandra och därmed också underlätta samarbete mellan huvudmännen är det viktigt att man använder samma begrepp och definitioner. ABSTINENSBEHANDLING Tillnyktring är den relativt korta period då alkoholen lämnar kroppen och med abstinensbehandling avses den behandling som krävs för att hantera de negativa fysiska effekterna på kroppen som alkoholen/drogen kan medföra (tidigare/ofta benämnt avgiftning). RISKBRUK Riskbruk är ett begrepp som huvudsakligen avser alkohol. Baserat på WHO s definition är riskbruk ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. I mängd menas en konsumtion högre än 9 standardglas i veckan för kvinnor och mer än 14 glas/vecka för män. Intensivkonsumtion är alltid ett riskbruk och som sådant räknas enligt de nationella riktlinjerna 4 glas eller mer för kvinnor och 5 glas för män, vid ett och samma tillfälle, två gånger i månaden eller oftare. Gränserna avser vuxna, friska personer. Den individuella känsligheten för vad som är en riskabelt hög konsumtion varierar i stor utsträckning och alkoholmängderna ska därför bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i det enskilda fallet kan vara en ohälsosamt hög konsumtion. Observera att riskbruk inte är någon diagnos. SKADLIGT BRUK (ENL ICD-10) Skadligt bruk av någon substans, alkohol, tobak eller narkotika, kan sättas som diagnos då bruket medför skadliga fysiska eller psykiska konsekvenser. MISSBRUK OCH BEROENDE (ENL DSM-IV) Ett missbruk enligt DSM-IV kräver minst fyra uppfyllda kriterier under en och samma tolvmånadersperiod. För beroende krävs att tre av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod. Skadligt bruk (ICD-10) Missbruk (DSM-IV) (1 av 4) Beroende (DSM-IV) (3 av 7) Ett substansbruk som medför skadliga konsekvenser antingen fysiskt eller psykiskt 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem. 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. Abstinensbesvär när bruket upphör. 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. SAMSJUKLIGHET En särskilt sårbar grupp är personer som förutom sitt missbruk/beroende också har en komplicerande psykisk eller fysiskt sjukdom. Begreppet dubbeldiagnos som ofta används förslås i riktlinjerna att ersättas med psykiatrisk samsjuklighet. Det psykiatriska tillståndet och beroende ska behandlas parallellt. 7

8 BRUKARPERSPEKTIV Att ha brukarperspektivet i fokus är viktigt. Det ska vara självklart att alla brukare får ett respektfullt bemötande och att vägen in till vård och behandling är lättillänglig. KONTAKT, VÅRD OCH BEHANDLING SKA PRÄGLAS AV OCH INNEHÅLLA: ett respektfullt bemötande en evidensbaserad praktik vara samordnad och kunna ges samtidigt vid behov särskild kunskap om kvinnor och mäns olika behov av insats särskilt uppmärksamhet om nödvändigheten att anlita tolk särskild uppmärksamhet rörande missbrukade kvinnors utsatthet för våld BRUKARINFLYTANDE SKA FINNAS PÅ: Länsnivå FoU Region Västerbotten ska vara mottagare för länets brukarorganisationer och framtida brukarråd och ska tillsammans med aktuella organisationer och brukarråd planera för hur arbetet ska fortgå. Lokal nivå De brukarorganisationer som finns på lokal nivå ska ges möjlighet att komma till tals och deras erfarenhet och kunskap ska tillvaratas. Lokala verksamheter för vård och behandling ska genomföra brukarenkäter där det är möjligt. Individuell nivå Brukarens erfarenhet, kunskap och önskemål ska finnas som en självklar del i utredning, bedömning och i val av insats och behandling. Uppföljning under pågående och efter avslutad insats ska ske då det är möjligt. SAMVERKAN Länsdokumentet berör både hälso- och sjukvården och socialtjänsten och det är ett gemensamt ansvar för att god och hållbar samverkan möjliggörs. Samverkan i form av avtal och överenskommelser gäller dels mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men bör också inkludera andra viktiga aktörer som kriminalvården, statens institutionsstyrelse, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Det är lika viktigt med god och hållbar intern samverkan inom de egna organisationerna. Båda huvudmännen ska därför tydliggöra ansvarsfördelningen inom den egna organisationen då behov finns. Under våren 2012 förväntas beslut fattas som rör den interna ansvarsfördelningen mellan primärvården och den psykiatriska vården i länet (APP 111). HÅLLBAR OCH FUNGERANDE SAMVERKAN OCH SAMARBETE KRÄVER Styrning Styrning krävs från alla håll, men framförallt från lednings- och chefsnivå. Chefer ska styra så att samverkan prioriteras och möjliggörs. Det ska vara en självklar del i missbruks- och beroendevården att personal från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten samarbetar med andra professioner, då behov finns. 8

9 Struktur Struktur behövs för att inte samverkan ska rinna ut i sanden och för att tidsbrist inte ska bli ett hinder. Struktur kräver planering om var och när samverkan ska ske. Risk finns annars att vård och behandling tar längre tid att nå brukaren. Samsyn Samsyn om problematiken är viktigt, för att kunna ge så bra vård och behandling så snabbt som möjligt. Samsyn tydliggör också skillnaderna i de olika professionerna och hur och var ansvaret ligger. Samsyn kräver att vi får samma kunskap, förstår och använder samma begrepp och definitioner. STATISTIK - VÄSTERBOTTEN Den statistik som finns tillgänglig rörande andelen personer med riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol eller andra droger är inte helt säker. Detta är något som inte bara rör Västerbotten utan är ett bekymmer även nationellt och som bland annat uppmärksammats i regeringens Missbruksutredning. Det genomförs ett antal studier som tillsammans bildar en uppfattning av aktuell alkohol- och drogsituation. På befolkningsnivå återfinns den Nationella folkhälsoenkäten, som regelbundet genomförs av Folkhälsoinstitutet. Med data från denna framgår att Västerbotten har en förhållandevis låg andel personer med riskabla alkoholvanor. År 2010 var andelen för kvinnor 7 procent och för männen 14 procent. Motsvarande siffror för landet var 10 respektive 17 procent. I samma nationella folkhälsoenkät uppgav 5 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de någon gång använt cannabis, vilket också är lägre än de nationella siffrorna på 8 och 14 procent. CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) genomför nationella drogvanestudier bland ungdom och SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) följer alkoholvanorna i befolkningen i landet. Både dessa levererar också siffror på länsnivå. I länet genomförs också olika former av egna studier. Bland högstadie- och gymnasieelever återfinns Drogvaneundersökningen i Skellefteå och LEVAundersökningen i Umeå. Från dessa kan man bland annat se att det under senare år skett en minskning av ungdomars drickande såtillvida att fler niondeklassare uppger sig inte ha druckit alkohol, men också att narkotikaanvändningen i Umeå ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. För att få ett grepp om antalet narkotikamissbrukare genomförs också regelbundet så kallade case-finding studier där flera myndigheter gemensamt ringar in personer som de har kontakt med. Alkoholens koppling till ohälsa medför också att det finns en större andel personer med riskbruk/missbruk i patientgrupper av olika slag. Enkätstudier som bekräftar detta har genomförts inom länets primärvård, psykiatriska öppenvård, ungdomsmottagningar/ungdomshälsa och vid ett antal sjukhuskliniker. Förekomsten av läkemedels- och dopingmissbruk i länet är inte känd. Vid en studie vid Ungdomshälsan i Umeå uppgav fyra procent av killarna att de testat anabola preparat men siffran är osäker. Lokala data ger lokalt engagemang och det är av vikt att det fortlöpande genomförs länsövergripande undersökningar i länet. 9

10 BILAGA 1. SCHEMATISK ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Tidig upptäckt och förebyggande arbete Graviditet Missbruk och beroende av alkohol och narkotika Samsjuklighet av missbruk/ beroende och psykiatriskt tillstånd LARO ANMÄLNINGS- SKYLDIGHET Dokumentation, utredning och uppföljning Kommun Informationsarbete och uppsökande verksamhet riktat mot tonåringar Uppmärksamma alkohol/drogvanor där det inom verksamheten bedöms lämpligt Använda screeningsinstrument AUDIT/DUDIT i kända riskgrupper. Rådgivning och motiverande samtal Aktiv uppföljning i samband med LOB Kontakt och i första hand samarbete med landstingets mödrahälsovård. Aktivt stöd inför föräldraskapet Information, rådgivning och motiverande samtal Psykosocialt stöd Psykosocial behandling Institutionsbehandling (insatser och metoder enligt riktlinjer) Ansökan om tvångsvård jml LVM samt LVU för unga vuxna Erbjuda samordnad individuell plan för vård och behandling. Se särskilt avsnitt nedan. Vård och behandling enligt ovan I planering tillsammans med LARO- mottagningen och klienten planera och agera för adekvat socialt stöd. Anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa till socialtjänsten (SoL) Anmälningsansvar vid kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt LVM Dokumentation enligt SoL. Använda bedömningsinstrument, t ex ASI och ADAD, vid utredning, bedömning samt uppföljning efter avslutad insats. Systematisk uppföljning på individ och gruppnivå med stöd av t ex LOKE (lokal evidens), UIV (uppföljning av insats för vuxna) eller ORS, SRS Landsting Uppmärksamma alkohol/drogvanor där det bedöms lämpligt. Screening med stöd av levnadsvaneformulär, AUDIT/DUDIT vid besök i vården Identifiera riskbruk i enlighet med vårdprogram och riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Genomföra rådgivande, motiverande samtal Provtagning och läkarbedömning. Screening med AUDIT vid Mödravårdscentral Täta besök, särskild uppmärksamhet vid behov. Kontakt och samarbete med socialtjänsten, specialistmödravården Information, rådgivning och motiverande samtal Tillnyktring/abstinensbehandling Provtagning och uppföljning Farmakologisk behandling Psykiatrisk, neuropsykiatrisk behandling Somatisk behandling LVM-intyg (på begäran av socialtjänst) Körkortsintyg Erbjuda samordnad individuell plan för vård och behandling. Se särskilt avsnitt nedan. Vård och behandling enligt ovan Planering, genomförande och uppföljning av LARO verksamhet enligt särskilda föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:27) Planering för stöd och behandling tillsammans med socialtjänsten Anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa till socialtjänsten (SoL) Läkare ska genast anmäla då person kan antas vara i behov av omedelbar vård eller vård enligt LVM, och vården inte bedöms kunnas ges av läkares försorg eller i övrig inom hälso- och sjukvård Körkortsinnehav vid beroende ska av läkare anmälas till Transportstyrelsen Vapeninnehav vid beroende ska av läkare anmälas Polismyndigheten Diagnostik och journalanteckningar i enlighet med patientdatalagen. Somatiska, psykiatriska, neuropsykologiska utredningar vid behov Uppföljning på individ och verksamhetsnivå 10

11 LAGAR, PROPOSITIONER OCH OFFENTLIGA UTREDNINGAR INOM OMRÅDET SFS 1986:223 Förvaltningslagen. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1998:488 Körkortslagen. SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. SFS 1988:870 Lag om vård av missbrukare i vissa fall SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen. SFS 1984:387 Polislagen. SFS 1985:1100 Skollagen. SFS 2001:453 Socialtjänstlagen. SFS 1996:67 Vapenlagen. Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och utveckling. Prop. 1990/91:58 Om psykiatrisk tvångsvård m.m. Prop. 2004/05:123 Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. SOU 2001:72 Barnmisshandel: Att förebygga och åtgärda. SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende SOU 1998:31 Det gäller livet: Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. SOSFS 2009:27 Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende ORDLISTA ASI: Addiction Severity Index. Ett utrednings- och uppföljningsinstrument som täcker av sju livsområden i livet; fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholanvändning, narkotikaanvändning, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa. AUDIT: Alcohol Use Disorders Identification Test. Ett screeningformulär med tio frågor som poängberäknas. DUDIT: Drug Use Disorders Identification Test. Ett screeningformulär med elva frågor som poängberäknas. DSM-IV: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder (APA). Diagnoskriterier för psykiska sjukdomstillstånd där även missbruk som diagnos ingår. ICD-10: International Classification of Diseases and Related Health Problems (WHO). Ett internationellt diagnossystem. 11

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112 TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-04-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Riktlinjer för missbruksvård

Riktlinjer för missbruksvård Riktlinjer för missbruksvård Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden 2017-05-30 2018-05-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Castor VON.2017.36

Läs mer

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland 2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatriska

Läs mer

Årsredo- Årsredovisning 2008. vård i Kronobergs län. Reviderat januari 2013

Årsredo- Årsredovisning 2008. vård i Kronobergs län. Reviderat januari 2013 Årsredo- Reviderat januari 2013 Årsredovisning 2008 Avtal om missbruks- och beroenderegionförbundet södra Småland vård i Kronobergs län Riktlinjer för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet

Läs mer

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Gemensamma Utgångspunkter Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Innehållsförteckning 1. Programförklaring 2. Bakgrund 3. Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer för missbruks-

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna 2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås

Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås -05-09 Sammanställt av Lena Arvidsson, processledare SAMLA där avsnittet genomförandet/kartläggningen av rapporten är

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Missbruk vad säger lagen?

Missbruk vad säger lagen? Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE (POLICY) Omfattar område/verksamhet/enhet Missbruks- och beroendevård Sidan 1 av 13 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32

Läs mer

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Dnr. 2011-459 2 Dnr. LS/1871/2011 Innehållsförteckning: 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4 1.1 NATIONELLT 5 1.2 REGIONALT 6 1.3 LOKALT 6

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Avdelningen för vård och omsorg 1

Avdelningen för vård och omsorg 1 2018-03-23 Avdelningen för vård och omsorg 1 1 Sveriges Kommuner och Landsting en arbetsgivar och medlemsorganisation med huvuduppgift att... vara en social- och sjukvårdspolitisk intressebevakare, främja

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan mellan X kommun, Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdgivare om samarbete och samordning av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson sten.eklund@ltblekinge.se rosmarie.nilsson@ltblekinge.se 1 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Vägledning för missbruks- och beroendevården i Skaraborg

Vägledning för missbruks- och beroendevården i Skaraborg Vägledning för missbruks- och beroendevården i Skaraborg Gemensamt ansvar, samverkan och samordning 2014-01-20 Ett uppdrag från Vårdsamverkan Skaraborg att arbeta fram förbättrade arbetsformer inom missbruks-

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-0538/2011 SID 1 (7) 2011-10-28 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Förslag till kvalitetsgaranti

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Läns-SLAKO Östergötland

Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland 1 (12) 2014 05 27 Dnr LiÖ Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Utan spaning ingen aning!

Utan spaning ingen aning! Utan spaning ingen aning! Omvärldsspaning för Psykiatri- och socialpsykiatriområdet 2015-10-23 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Diskutera i grupp Vilka är de (max fem) viktigaste händelserna som påverkar

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer