Länsdokument. Riskbruk - Missbruk - Beroende. för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Antagen av Länssamordningsgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsdokument. Riskbruk - Missbruk - Beroende. för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Antagen av Länssamordningsgruppen 2012-02-10"

Transkript

1 Länsdokument Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Antagen av Länssamordningsgruppen

2 Inledning... 3 Gemensamma riktlinjer i länet... 3 Länssamordningsgruppen i Västerbottens uppgift är att:... 3 Lokala samverkansavtal och genomförandeplaner... 4 Kommunens ansvar... 5 Exempel på insatser som kommunerna ansvarar för inom området:... 5 Landstingets ansvar... 5 Exempel på insatser som landstinget ansvarar för:... 6 Samordnad vårdplanering... 6 Begrepp och definitioner... 7 Abstinensbehandling... 7 Riskbruk... 7 Skadligt bruk (enl ICD-10)... 7 Missbruk och beroende (enl DSM-IV)... 7 Samsjuklighet... 7 Brukarperspektiv... 8 Kontakt, vård och behandling ska präglas av och innehålla:... 8 Brukarinflytande ska finnas på:... 8 Samverkan... 8 Hållbar och fungerande samverkan och samarbete kräver... 8 Statistik - Västerbotten... 9 Bilaga 1. Schematisk ansvarsfördelning mellan kommun och landsting Lagar, propositioner och offentliga utredningar inom området Ordlista

3 INLEDNING Både i Socialstyrelsens tillsynsrapport rörande missbruks- och beroendevården (2011), och i regeringens missbruksutrednings slutbetänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35), framkommer behov av att inom området tydliggöra ansvaret mellan vårdgivarna. Missbruksutredningens slutbetänkande belyser bland annat att vård som ges inte finns i en vårdkedja, utan ofta ges utan vetskap om vad annan vårdgivare gör. I tillsynsrapporten framkommer brister både i landstingens och kommunernas ledning, styrning och uppföljning av missbruksvården, liksom avsaknad av tydliga uppdrag och brister för uppföljning av insatser. Den visar också att missbruks- och beroendevården behöver utvecklas så att den blir mer likvärdig och i högre utsträckning utgår från den enskildes specifika behov. Detta länsdokument baseras på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007). Riktlinjerna är skrivna som en vägledning för både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruks- och beroendeproblematik av alkohol och/eller narkotika. Det övergripande syftet är att förbättra och utveckla den svenska missbruks- och beroendevården. Förutom att bidra till att de metoder och insatser som används är de bästa för personen som är i behov av utredning, vård och behandling, belyser riktlinjerna behovet av tydlig ansvarsfördelning, samverkan, samarbete mellan huvudmännen samt nödvändigheten av gemensamma termer/begrepp och aktuell kunskap. Ett begrepp som är centralt i riktlinjerna är att arbetet inom området ska vara grundat i en evidensbaserad praktik. De tre delarna som tillsammans utgör en evidensbaserad praktik är professionens erfarenhet, bästa rådande evidens och brukarens erfarenhet och önskemål. Detta förutsätter att professionens kunskap samlas och dokumenteras, att det sker en kontinuerlig uppdatering av uppföljnings- och forskningsresultat inom området samt att brukaren ges ett tydligt inflytande till val av vård och behandling. Regeringen och SKL tecknade 2008 en överenskommelse om ett särskilt implementeringsstöd för dessa riktlinjer vilket har legat till grund för utvecklingsprojektet Kunskap till Praktik (www.kunskaptillpraktik/skl.se). Under perioden har en processledare funnits som stöd i det övergripande arbetet i Västerbotten och från 2012 finansierar SKL en särskild föräldrastödssatsning inom området. En avstämning av länsdokumentet ska ske om ett år, dvs i februari GEMENSAMMA RIKTLINJER I LÄNET Länssamordningsgruppen i Västerbottens uppgift är att: tydliggöra en övergripande ansvarsfördelning för tidig upptäckt, förebyggande verksamhet, vård och behandling utifrån aktuella riktlinjer, föreskrifter och lagstiftning samt visa på gemensamma begrepp och definitioner följa upp att samverkansavtal skrivs och att genomförandeplanerna årligen utvärderas och revideras verka för att identifierade problemområden på länsövergripande nivå mellan huvudmännen och även internt inom respektive organisation blir belysta och föremål för utredning och åtgärd stötta kunskapsutvecklingen inom området genom Fou enheten vid Region Västerbotten verka för införandet av lokalt anpassade uppföljningssystem med utgångspunkt från Socialstyrelsens Öppna jämförelser följa utvecklingen i länet 3

4 LOKALA SAMVERKANSAVTAL OCH GENOMFÖRANDEPLANER Västerbottens femton kommuner har alla olika förutsättningar och utvecklingsbehov. Det är därför viktigt att varje enskild kommun, tillsammans med landstingets lokala verksamheter, formulerar skriftliga samverkansavtal. För att konkretisera aktiviteter, tydliggöra ansvar och fastställa tidsplaner ska gemensamma genomförandeplaner skrivas. Dessa genomförandeplaner ska fortlöpande och minst på årsbasis följas upp och revideras. För att säkerställa att den behandling som ges är den mest relevanta för den enskilde brukaren och leder till önskvärt resultat, krävs en systematisk uppföljning både på grupp- och individnivå. Val av metod för uppföljning styrs av syftet/målet med insatsen/behandlingen och SKL har beskrivit ett urval i skriften Uppföljning av resultat som finns att ladda ner på Tillsammans med berörda parter ska rutiner utarbetas som underlättar och strukturerar arbetet. Rutiner kan t ex konkretiseras för förstagångsbesök, hantering av anmälningar, utredningsförfarande, kontaktvägar. En lokal styrgrupp med företrädare för berörda verksamheter, ska finnas i varje kommun. Eventuellt kan det geografiska området utsträckas till att t ex omfatta två kommuner där det finns samordningsvinster med ett gemensamt samverkansavtal. Deltagare i den lokala styrgruppen bör ha mandat från sin verksamhet att fatta beslut. Den lokala styrgruppen ansvarar för att samverkansavtal och genomförandeplaner skrivs och efterlevs och att praktiknära arbetsgrupper och/eller samrådsgrupper blidas. Kontaktperson för samverkansavtal och genomförandeplan ska utses och meddelas Länssamordningsgruppens sekreterare. De skriftliga lokala samverkansavtalen ska innehålla: ett klargörande av den lokala ansvarsfördelningen mellan kommunens och landstingets verksamheter för förebyggande verksamhet, tidiga insatser, vård och behandling en genomgång av de behandlingsmetoder/insatser som förordas användas lokalt, med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna en struktur för införande av eventuella nya metoder/insatser rutiner för utformandet av samordnade individuella planer en struktur för systematiska uppföljningar på brukarnivå inom missbruks- och beroendeområdet en plan för gemensam kunskapsutveckling inom området rutiner för samverkan på både chefs- och handläggarnivå rutiner för avvikelser och eventuella tvister kring ansvarsfrågor uppgift om vem/vilka som ansvarar för att den lokala genomförandeplanen efterlevs och följs upp 4

5 KOMMUNENS ANSVAR Kommunens arbete rörande missbruksproblematik regleras i Socialtjänstlagen, SoL (2001:453). Hjälp och stöd erbjuds både i form av rådgivning och som biståndsbedömda insatser. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde personen med missbruk/beroende får den hjälp och vård som han/hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om det är nödvändigt att personer med missbruk får vård men inte samtycker till detta, kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja. Detta är reglerat i Lagen om vård av missbrukare, LVM (1988:870). Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga som far illa får stöd och skydd. För att socialtjänsten ska kunna ta detta ansvar finns en anmälnings- och uppgiftsskyldighet för offentligt anställda enligt SoL 14 kap. 1 andra och fjärde stycket. Vidare har socialtjänsten en skyldighet att ha särskild uppmärksamhet på barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. Enligt lagstiftningen ska socialtjänsten utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov, samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Det ska finnas en strukturerad och dokumenterad samverkan för de personer som har behov av insatser från flera aktörer. Socialtjänstens insatser ska utgå från den enskildes behov. Behoven kan variera från mycket stora till sporadiskt behov av stöd. Insatserna ska tillgodose behov av vård för missbruksproblemet liksom behov av annan social rehabilitering. Kommunernas utbud av behandlingsinsatser växlar och det är av vikt att det är individens behov som är det primära och att de insatser som görs är valda med en evidensbaserad praktik som grund. Boende är ett grundläggande livsvillkor och en viktig del i kommunens insatser. Socialtjänsten har ansvar för särskilt boende för vissa grupper, vilket är en biståndsbedömd insats. De insatser som genomförs ska tydligt och korrekt dokumenteras. EXEMPEL PÅ INSATSER SOM KOMMUNERNA ANSVARAR FÖR INOM OMRÅDET: information och rådgivning uppsökande verksamhet motivationsarbete återfallsprevention utredning av behandlingsbehov vård och behandling av missbruk i form av öppenvård, familjevård och/eller institutionsvård i egen eller annans regi samordning av stödinsatser för den enskilde boende och boendestöd för personer med särskilda behov psykosocial behandling träning av psykosociala färdigheter kontaktpersoner anhörigstöd och nätverksarbete utredning och ansökan till förvaltningsrätten om tvångsvård enligt LVM. Landstingets ansvar Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), ska hälso- och sjukvården medicinskt utreda och behandla sjukdomar och skador. Arbetssättet ska utmärkas av delaktighet från den enskilde. Det ska finnas ändamålsenliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring och gemensam vårdplanering inom och mellan primärvården, den specialiserade beroendevården, psykiatrin och socialtjänsten. 5

6 Västerbottens läns landsting ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård, bidra till att skapa förutsättningar för god hälsa. Arbetet med att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, samt minska och lindra lidande, ska ske på lika villkor för hela befolkningen i länet. I detta arbete ska den enskilde personen stå i centrum. Primärvården i länet står för första linjens hälso- och sjukvård. Som sådan är hälsocentralerna strategiskt placerade för screening och tidiga interventioner vid riskbruk av alkohol. För personer med en missbruks- eller beroendeproblematik kan primärvården erbjuda samtalsbehandling, abstinensbehandling i öppenvård, somatisk och psykiatrisk utredning och behandling, farmakologisk behandling, alkohol- och drogkontroller med mera. Utifrån behov kan patienter behöva slussas vidare till specialistsjukvården vid något av länets tre sjukhus. Särskilda tillnyktringsplatser finns på beroendeenheterna vid Skellefteå lasarett och Nus, och där finns även länets två LARO-mottagningar. Sjukhusens samtliga kliniker möter emellertid personer med missbruksoch beroendetillstånd och kunskap inom området och samverkan inom landstinget och med kommunen måste även inkludera dessa enheter. EXEMPEL PÅ INSATSER SOM LANDSTINGET ANSVARAR FÖR: förebyggande arbete och tidiga interventioner vid riskbruk screening, diagnostik och behandling i enlighet med befintliga vårdprogram tillnyktringsverksamhet abstinensbehandling i öppen- och slutenvård alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling somatisk/ psykiatrisk utredning och behandling utredning och behandling vid samsjuklighet läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd behandling av läkemedelsberoende psykoterapeutisk behandling smittskyddsarbete LVM-läkarintyg SAMORDNAD VÅRDPLANERING Alla brukare som får vård och behandling från flera huvudmän ska enligt lag erbjudas att en skriftlig, samordnad individuell plan upprättas (SoL, 2 kap 7 och HSL 3f ). Planen ska tydliggöra ansvaret och vem som gör vad av de behov som finns. Båda huvudmännen har lika stort ansvar till att erbjuda och upprätta en plan. För personer med en psykisk sjukdom och som samtidigt missbrukar bör man utgå från att en plan behövs för att behoven ska tillgodoses. Socialtjänstlagen (SoL) 2 Kap 7 och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3f När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. 6

7 BEGREPP OCH DEFINITIONER För att bättre förstå varandra och därmed också underlätta samarbete mellan huvudmännen är det viktigt att man använder samma begrepp och definitioner. ABSTINENSBEHANDLING Tillnyktring är den relativt korta period då alkoholen lämnar kroppen och med abstinensbehandling avses den behandling som krävs för att hantera de negativa fysiska effekterna på kroppen som alkoholen/drogen kan medföra (tidigare/ofta benämnt avgiftning). RISKBRUK Riskbruk är ett begrepp som huvudsakligen avser alkohol. Baserat på WHO s definition är riskbruk ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. I mängd menas en konsumtion högre än 9 standardglas i veckan för kvinnor och mer än 14 glas/vecka för män. Intensivkonsumtion är alltid ett riskbruk och som sådant räknas enligt de nationella riktlinjerna 4 glas eller mer för kvinnor och 5 glas för män, vid ett och samma tillfälle, två gånger i månaden eller oftare. Gränserna avser vuxna, friska personer. Den individuella känsligheten för vad som är en riskabelt hög konsumtion varierar i stor utsträckning och alkoholmängderna ska därför bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i det enskilda fallet kan vara en ohälsosamt hög konsumtion. Observera att riskbruk inte är någon diagnos. SKADLIGT BRUK (ENL ICD-10) Skadligt bruk av någon substans, alkohol, tobak eller narkotika, kan sättas som diagnos då bruket medför skadliga fysiska eller psykiska konsekvenser. MISSBRUK OCH BEROENDE (ENL DSM-IV) Ett missbruk enligt DSM-IV kräver minst fyra uppfyllda kriterier under en och samma tolvmånadersperiod. För beroende krävs att tre av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod. Skadligt bruk (ICD-10) Missbruk (DSM-IV) (1 av 4) Beroende (DSM-IV) (3 av 7) Ett substansbruk som medför skadliga konsekvenser antingen fysiskt eller psykiskt 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem. 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. Abstinensbesvär när bruket upphör. 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. SAMSJUKLIGHET En särskilt sårbar grupp är personer som förutom sitt missbruk/beroende också har en komplicerande psykisk eller fysiskt sjukdom. Begreppet dubbeldiagnos som ofta används förslås i riktlinjerna att ersättas med psykiatrisk samsjuklighet. Det psykiatriska tillståndet och beroende ska behandlas parallellt. 7

8 BRUKARPERSPEKTIV Att ha brukarperspektivet i fokus är viktigt. Det ska vara självklart att alla brukare får ett respektfullt bemötande och att vägen in till vård och behandling är lättillänglig. KONTAKT, VÅRD OCH BEHANDLING SKA PRÄGLAS AV OCH INNEHÅLLA: ett respektfullt bemötande en evidensbaserad praktik vara samordnad och kunna ges samtidigt vid behov särskild kunskap om kvinnor och mäns olika behov av insats särskilt uppmärksamhet om nödvändigheten att anlita tolk särskild uppmärksamhet rörande missbrukade kvinnors utsatthet för våld BRUKARINFLYTANDE SKA FINNAS PÅ: Länsnivå FoU Region Västerbotten ska vara mottagare för länets brukarorganisationer och framtida brukarråd och ska tillsammans med aktuella organisationer och brukarråd planera för hur arbetet ska fortgå. Lokal nivå De brukarorganisationer som finns på lokal nivå ska ges möjlighet att komma till tals och deras erfarenhet och kunskap ska tillvaratas. Lokala verksamheter för vård och behandling ska genomföra brukarenkäter där det är möjligt. Individuell nivå Brukarens erfarenhet, kunskap och önskemål ska finnas som en självklar del i utredning, bedömning och i val av insats och behandling. Uppföljning under pågående och efter avslutad insats ska ske då det är möjligt. SAMVERKAN Länsdokumentet berör både hälso- och sjukvården och socialtjänsten och det är ett gemensamt ansvar för att god och hållbar samverkan möjliggörs. Samverkan i form av avtal och överenskommelser gäller dels mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men bör också inkludera andra viktiga aktörer som kriminalvården, statens institutionsstyrelse, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Det är lika viktigt med god och hållbar intern samverkan inom de egna organisationerna. Båda huvudmännen ska därför tydliggöra ansvarsfördelningen inom den egna organisationen då behov finns. Under våren 2012 förväntas beslut fattas som rör den interna ansvarsfördelningen mellan primärvården och den psykiatriska vården i länet (APP 111). HÅLLBAR OCH FUNGERANDE SAMVERKAN OCH SAMARBETE KRÄVER Styrning Styrning krävs från alla håll, men framförallt från lednings- och chefsnivå. Chefer ska styra så att samverkan prioriteras och möjliggörs. Det ska vara en självklar del i missbruks- och beroendevården att personal från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten samarbetar med andra professioner, då behov finns. 8

9 Struktur Struktur behövs för att inte samverkan ska rinna ut i sanden och för att tidsbrist inte ska bli ett hinder. Struktur kräver planering om var och när samverkan ska ske. Risk finns annars att vård och behandling tar längre tid att nå brukaren. Samsyn Samsyn om problematiken är viktigt, för att kunna ge så bra vård och behandling så snabbt som möjligt. Samsyn tydliggör också skillnaderna i de olika professionerna och hur och var ansvaret ligger. Samsyn kräver att vi får samma kunskap, förstår och använder samma begrepp och definitioner. STATISTIK - VÄSTERBOTTEN Den statistik som finns tillgänglig rörande andelen personer med riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol eller andra droger är inte helt säker. Detta är något som inte bara rör Västerbotten utan är ett bekymmer även nationellt och som bland annat uppmärksammats i regeringens Missbruksutredning. Det genomförs ett antal studier som tillsammans bildar en uppfattning av aktuell alkohol- och drogsituation. På befolkningsnivå återfinns den Nationella folkhälsoenkäten, som regelbundet genomförs av Folkhälsoinstitutet. Med data från denna framgår att Västerbotten har en förhållandevis låg andel personer med riskabla alkoholvanor. År 2010 var andelen för kvinnor 7 procent och för männen 14 procent. Motsvarande siffror för landet var 10 respektive 17 procent. I samma nationella folkhälsoenkät uppgav 5 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de någon gång använt cannabis, vilket också är lägre än de nationella siffrorna på 8 och 14 procent. CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) genomför nationella drogvanestudier bland ungdom och SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) följer alkoholvanorna i befolkningen i landet. Både dessa levererar också siffror på länsnivå. I länet genomförs också olika former av egna studier. Bland högstadie- och gymnasieelever återfinns Drogvaneundersökningen i Skellefteå och LEVAundersökningen i Umeå. Från dessa kan man bland annat se att det under senare år skett en minskning av ungdomars drickande såtillvida att fler niondeklassare uppger sig inte ha druckit alkohol, men också att narkotikaanvändningen i Umeå ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. För att få ett grepp om antalet narkotikamissbrukare genomförs också regelbundet så kallade case-finding studier där flera myndigheter gemensamt ringar in personer som de har kontakt med. Alkoholens koppling till ohälsa medför också att det finns en större andel personer med riskbruk/missbruk i patientgrupper av olika slag. Enkätstudier som bekräftar detta har genomförts inom länets primärvård, psykiatriska öppenvård, ungdomsmottagningar/ungdomshälsa och vid ett antal sjukhuskliniker. Förekomsten av läkemedels- och dopingmissbruk i länet är inte känd. Vid en studie vid Ungdomshälsan i Umeå uppgav fyra procent av killarna att de testat anabola preparat men siffran är osäker. Lokala data ger lokalt engagemang och det är av vikt att det fortlöpande genomförs länsövergripande undersökningar i länet. 9

10 BILAGA 1. SCHEMATISK ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Tidig upptäckt och förebyggande arbete Graviditet Missbruk och beroende av alkohol och narkotika Samsjuklighet av missbruk/ beroende och psykiatriskt tillstånd LARO ANMÄLNINGS- SKYLDIGHET Dokumentation, utredning och uppföljning Kommun Informationsarbete och uppsökande verksamhet riktat mot tonåringar Uppmärksamma alkohol/drogvanor där det inom verksamheten bedöms lämpligt Använda screeningsinstrument AUDIT/DUDIT i kända riskgrupper. Rådgivning och motiverande samtal Aktiv uppföljning i samband med LOB Kontakt och i första hand samarbete med landstingets mödrahälsovård. Aktivt stöd inför föräldraskapet Information, rådgivning och motiverande samtal Psykosocialt stöd Psykosocial behandling Institutionsbehandling (insatser och metoder enligt riktlinjer) Ansökan om tvångsvård jml LVM samt LVU för unga vuxna Erbjuda samordnad individuell plan för vård och behandling. Se särskilt avsnitt nedan. Vård och behandling enligt ovan I planering tillsammans med LARO- mottagningen och klienten planera och agera för adekvat socialt stöd. Anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa till socialtjänsten (SoL) Anmälningsansvar vid kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt LVM Dokumentation enligt SoL. Använda bedömningsinstrument, t ex ASI och ADAD, vid utredning, bedömning samt uppföljning efter avslutad insats. Systematisk uppföljning på individ och gruppnivå med stöd av t ex LOKE (lokal evidens), UIV (uppföljning av insats för vuxna) eller ORS, SRS Landsting Uppmärksamma alkohol/drogvanor där det bedöms lämpligt. Screening med stöd av levnadsvaneformulär, AUDIT/DUDIT vid besök i vården Identifiera riskbruk i enlighet med vårdprogram och riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Genomföra rådgivande, motiverande samtal Provtagning och läkarbedömning. Screening med AUDIT vid Mödravårdscentral Täta besök, särskild uppmärksamhet vid behov. Kontakt och samarbete med socialtjänsten, specialistmödravården Information, rådgivning och motiverande samtal Tillnyktring/abstinensbehandling Provtagning och uppföljning Farmakologisk behandling Psykiatrisk, neuropsykiatrisk behandling Somatisk behandling LVM-intyg (på begäran av socialtjänst) Körkortsintyg Erbjuda samordnad individuell plan för vård och behandling. Se särskilt avsnitt nedan. Vård och behandling enligt ovan Planering, genomförande och uppföljning av LARO verksamhet enligt särskilda föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:27) Planering för stöd och behandling tillsammans med socialtjänsten Anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa till socialtjänsten (SoL) Läkare ska genast anmäla då person kan antas vara i behov av omedelbar vård eller vård enligt LVM, och vården inte bedöms kunnas ges av läkares försorg eller i övrig inom hälso- och sjukvård Körkortsinnehav vid beroende ska av läkare anmälas till Transportstyrelsen Vapeninnehav vid beroende ska av läkare anmälas Polismyndigheten Diagnostik och journalanteckningar i enlighet med patientdatalagen. Somatiska, psykiatriska, neuropsykologiska utredningar vid behov Uppföljning på individ och verksamhetsnivå 10

11 LAGAR, PROPOSITIONER OCH OFFENTLIGA UTREDNINGAR INOM OMRÅDET SFS 1986:223 Förvaltningslagen. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1998:488 Körkortslagen. SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. SFS 1988:870 Lag om vård av missbrukare i vissa fall SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen. SFS 1984:387 Polislagen. SFS 1985:1100 Skollagen. SFS 2001:453 Socialtjänstlagen. SFS 1996:67 Vapenlagen. Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och utveckling. Prop. 1990/91:58 Om psykiatrisk tvångsvård m.m. Prop. 2004/05:123 Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. SOU 2001:72 Barnmisshandel: Att förebygga och åtgärda. SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende SOU 1998:31 Det gäller livet: Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. SOSFS 2009:27 Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende ORDLISTA ASI: Addiction Severity Index. Ett utrednings- och uppföljningsinstrument som täcker av sju livsområden i livet; fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholanvändning, narkotikaanvändning, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa. AUDIT: Alcohol Use Disorders Identification Test. Ett screeningformulär med tio frågor som poängberäknas. DUDIT: Drug Use Disorders Identification Test. Ett screeningformulär med elva frågor som poängberäknas. DSM-IV: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder (APA). Diagnoskriterier för psykiska sjukdomstillstånd där även missbruk som diagnos ingår. ICD-10: International Classification of Diseases and Related Health Problems (WHO). Ett internationellt diagnossystem. 11

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Årsredo- Årsredovisning 2008. vård i Kronobergs län. Reviderat januari 2013

Årsredo- Årsredovisning 2008. vård i Kronobergs län. Reviderat januari 2013 Årsredo- Reviderat januari 2013 Årsredovisning 2008 Avtal om missbruks- och beroenderegionförbundet södra Småland vård i Kronobergs län Riktlinjer för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Läns-SLAKO Östergötland

Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland 1 (12) 2014 05 27 Dnr LiÖ Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland 2 200 Maj 2010 Överenskommelse Missbruks och beroendevården en I Värmland Socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblematik Invånarna i kommunen ska

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Missbruks- och beroendevården

Missbruks- och beroendevården Missbruks- och beroendevården Sammanfattande iakttagelser De alkoholrelaterade skadorna fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor, och allt fler äldre personer med alkoholproblem vårdas i hälso- och sjukvården.

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Form: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Kommunikation Illustratör: Johnny

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE 2011-11-03

ÖVERENSKOMMELSE 2011-11-03 ÖVERENSKOMMELSE mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning 2011-11-03 2 (20) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Förslag 2012-11-05 Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring: Bakgrund Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer Utgångspunkt 2:

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:77

Regeringens proposition 2012/13:77 Regeringens proposition 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Prop. 2012/13:77 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 mars

Läs mer

Dagordning för den Politiska ledningsgruppen för Kunskap till praktik

Dagordning för den Politiska ledningsgruppen för Kunskap till praktik Utsänd 2011-04-12 Ledamöter i Den politiska ledningsgruppen för Kunskap till praktik Den Politiska ledningsgruppen för Samverkan mot våld Kallelse till sammanträde Plats: Nordkalotten Hotell och konferens

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Lärandeseminarier i missbruksvården

Lärandeseminarier i missbruksvården Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 4, 2011 Pedagogik Lärandeseminarier i missbruksvården en utvärdering av ett samverkansprojekt Maria Alm

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011

Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011 Revisionsrapport Missbruksvård Kinda kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3 3.1 Revisionsfråga

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer